# ID: svediakorp-per629
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,305
# sentences: 1,356
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Nrr 6 - - -- --- - -- -. -- - .- Prenumerationspris: ' / i ar.
kr.
4: 50 119 Hr.
kr.
2: 50? / r, ...,.
3: 5011 / 4, &lt; ..,, 1: 25.
.
Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker saväl i ' landsorten som i Stockholm å.
närmaste postanstalt eller bok-.
handel.
Stockholm d e n 6 Februari 1 8 1 3.
'. '
.
6: e Arg.
- - e.
Redaktion: Klarabergsgatan 45, två tr. Telefoner: E L L EN K L E MA N..
Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Stlilm 1913, F. Englunds Boktr.
- ~ n n o n s ~ r i s.
:.
15: öreper mm.
Enkel .sp$tbredd 50 mm.
48, ' Marginalannons under texten ' i5 .mm: s höjd per gang 10:.
.
Rabatt: 5 ggr 5 010.
10 ggr l0 010, 20 ggr 2 0 3, 50 ggr 25 010.
Post- .och telegrafadress:.
Annons bor vara inlämnad.
DAGNY, Stockholni.
,, r;.
.senast- mandag f. m..
Expedition.
och Annonskontor: '. '
Redaktör o. ansvarig utgifvare: et ar roligt ait lefva och vara * kvinna .. och allt som tiden går, blir det mer och mer lif- vande och stärkande.
Ty tätare än någonsin glim- ma - och blixtra anfallsvapen rundtom kvinnan, .och nigonting susar beständigt i luften - men detta kan verkligen kallas lif.
.Ty det blir på djupet ett utformande af doida kraf- ter, en skarpt syn, ett successivt vaxande mod, en ständigt stigande förmåga att gå framåt, att segra - eller, dö som hjältinna.
Inte en.
på hvar nation el- ler en på århundradet, utan den ' ' ena efter denandra i rask följd, alltefter som behofvet kräfver.
Framat!
har den nya tidens odlade kvinna skrif- vit på sitt banér.
Och hvad ligger - i detta om ej ett medvetande, att hon har .mycket att vinna,.
att hon ännu icke på långt nar tönit ut sina resurser. '
Hur sporrande verkar ej detta " framåt ".
emot det forna förslöande:.
ge dig .till tåls!
Och.
hon ger s i g gud ske lof inte: längre till tåls.
som kön, om ock individen, som sig höfver, gAr sin vag, manskliglietens.
vag som.
mestadels ar lidandets, fram i tålamod.
Redan i decennier har.
hon ropat ut sitt: ge oss plats, att vi rnA .röja upp bland petrifi- katen och skaffa- rum för lifsfriska nya begrepp om oss sjalfva.
Eller ar det möjligt förblifva blind for det- ta faktum, att kvinnorna .mera allmänt.
börja smycka sin psyke med oförvissnelig ungdom och skönhet och, ' ' a -.
I D.
.
...
.
.
a -.
att i proportion till.
dessa vinningar ' en yttre ' blom- likhet - börjar sjunka.
if: valör?
Men detta den kvinn- liga sjalens vaxande .går ju idte för sig som liljor- iias på tnxken.
Tvärtom!
Det äger rum ' unde.r ett oaflåtligt, ailvhrligt arbete, hvarunder personligheteni vaxer ut.
Den gamla.
uppdelningen ' af kvinnorna i två kategorier: - damer, hvilka man, på grund af deras rikare miljö, visade # alla.
hänsyn, och kvinnliga ' arbets- hjon, dem man vid tillfälle kunde behandla som f&amp;- gelfria,.
har undergått ewbetydande revidering.
" Da- men " har val ännu.
shia .privilegier, men i slumsy- stern, i sjuksköterskan och asylföreståndarinnan af; slöja sig ofta nog kvinnlighetens ' högsta egemkaper och vinna en djupgående aktning.
Man kah ' inte ne- ka, att .våra " tjänande " systrar som kårer åtnjuta ' ett stort och berattigadt anseende.
Det a r ju önskvardt, det ar ju lyckligt att öfverallt, dar någon nöd ropar på hjälp, finna den bildade eller endast den tränade kvinnan färdig att taga i.
Men hur långt har det kommit nied sympatierna.
för dessa.
den nya tidens kvinnor, som arbeta hårdt, fast inte direkt på barm- härtighetens * falt, som inte syssla med kvinnlig landt- bruksutbildning, slöjd, skolkök eller lararinnekall i någon allman bemärkelse,.
pA hvilka man inte direkt kan tiilanipa någon tjanarinnetitel?
.
Ha t. ex. de kvinnliga lakarna någon egentlig auktoritet i samhalls- frågor?
Det se1 Atminstone inte så ut, Möts en ge-.
.
.
. '
' b.
-.
.
- 42 '.
.
.. - -.
-.
.
.
- -.
.
.
.
.
D A - GNY ' ' a, ' ' ' ' iitank,.
.
i ...
.
nom vetenskap ' lysande.
kvinna af samma entusiasm som ' en man med hennes geni?
Atminstone ej från den profana världens sida. '
Så h-~ycket verka tradi- tion och vana.
1.- sallskapslifvet bugar man garna för kvinnan; på sådana falt däremot, dar det finns något realt att skörda, ar hon ännu inte efterlang- tad- och blir stelt mottagen: Hon har alltså en láng väg fram till den gynnande frihet, som hon behöfver - for sin fulla växt, Man kan på den andligen ledande kvinnan i kul-.
turlanden nu tillämpa en ' filosofs yttrande om filoso- fien: " Hon.
har fått.
uti sig nigonting af propaga- tionsanda: hon vill .ut och gora sig eröfringar i lif: vet, icke allenast af det ' högmodiga skälet, att hon tycker om att lagga människor för sina fötter, utall afven af det mera ödmjuka skal, att hon i sin för- måga att göra i g erkänd finner ett slags bekräftelse på sin egen inneboende., sanning ".
(Siii egen.
inne boende personlighet).
Möjligen är .. det misstag, # men jag kan ej.
erinra mig ha sett någon, manlig, recensent .syssla med t. ex. Rosa Mayreder.
ellq Olive Schreiner.
Sådana förfat- tare, som stilla ' sina talanger till förfogande ' i '.
den stric1, ' som nu kampas ' snart sagdt världen rundt fok kvinnans fulla medborgarrat \ i, staten, uppmarksam- mas inte gärna.
Var inhemska produktion bjuder ju också en litteratur i s. k. kvinnosak.
Hvad ha då de principiella motståndarna att satta emot allt detta ar- betets allvar, all denna etiska barlast, som naturligt- vis " tynger ".
det kvinnliga.
skriftställeri, som inte ar direkt förströelse las ni ng^ Kläder.
: man.
af fra-rna, som af pennans .män: .par profession varieras briljant, så återstår vanligen som motargumentering ingenting annat an ett groft- " brr " eller fy tusan eller litet fina- re: pfui.
Ett lättvindigt affärdande ..
Ingen med det sociala lifvets allvarssidor verkli- gen bekant och ' p i dessa- fält arbetande kvinna ar i stånd att se, att förhållandena skola kunna andra sig till ett battre ' i annat fall an att den kvinnokraft och erfarenhet af samhälleligt .sammanhang som finns får komma till sin ratt, d. v. S.
ha en möjlighet.
att sat- ta makt bakom ordet.
Denna makt kan blott.
lagstift- ningsmöjlighet skänka .Och så laiige våra klokaste, insiktsfullaste, i arbete mest beundransvärda kvinnor stå utanför dessa.
möjligheter, så länge har ingen den minsta ratt att fordra mera af dem ' an de ge.
Snart sagdt hvarje k h n a med stark vilja har i vår tid talan till en viss grad.
Men vid denna vissa grad ar det också slut.
å åt höra hvad kvinnorna ha att saga ", heter det.
Men när de så ha sagt det de hade att säga, så ar deras mission all.
Man- nen handla sedan precis efter eget skön.
Detta ar alltså blott en skarpning af det svåra i kvinnornas läge: de veta hur de .ville ha det för att det all- männa välbefinnandet eller den allni5nna rättvisan bättre skulle.
befordras, man tar ' måhända deras - o ?d till protpk@l~, Fefl dessa ord .k~rnma ej ui: bg: g i ', --.
- - .. - .. ... ---- .. ' - ... -- i.
- -.
.
.
Men fiamåt!
i i l l ä falli.
: Ty " ' der er en Beskyt- telse over alt det, som er herligt ", och deii sent om- sider segrande västerländska åsktrdhing, som frigör halfva mäiiskligheten ur tusenåra; öste+ tvångsföre-: ställningar, är någonting härligt, det världshistorien en gång.
får att visa, tillbaka pX s o m - omformande.
.
.
Härligt, därfor att denna ~ m f o r m n i n ~.
:.
~ a l icke ler språk- .eller geografiska gränser,: sådana ' .som vinnas.
med svärden och kunna matas ' med nigot slags mått, utan obewnsade nini,.
dar nya värden.
uppstå ' ' ur.
sjalarnas outforskade, .omatliga, dju.p ...
.,.
.
.
.. ', ' I -.
.
.. .. Metta Greger.
.
.
: -.
.
.
, -, r,; ' '.
&lt;.
Gift kvinnas - ratt a t t bibe- 1 hålla tjänst vid ' telegrae:.
- verket .. -.
.
.- elegralstyrelsens.
underdåniga utlåtande i denna sak slutar med att.
åt.
30 i kdiga instruktio; nen för styrelsen den, l1 Okt.
1907 gifves följande änd- rade lydelse: " Kvinnlig tjänstcmkn, 1: hvilke ingår akten: skap, ' skall därmed anses halva fråliträdt sin.
befattning; dock med rätt.
f ö r henne.
att .kv,arstå i extia ordinarie tjänst; hvad ileil vid stationerna anställda personalen an-.
gir likväl endast i det fall, att äktenskapet ingås med tjansteman inom telegrafveyket. "
Afvin med denna inskränkning innebär detta för deii vid stationerna anställda kvinnliga personalen en rättig.
het, där det förut var endast.
kit medgifvande på gruiid af praxis.
Det kunde vara no; så.
frestande att aftrycka utlatan- det in extenso.
.Det ger nämligen en återblick till den ändå icke så aflägsna tiden för kvinnornas första .fram- trädande inom telegrafverket,.
d&amp; å r 1863 Rikets ständer, på grund ' daraf att " inom landet funnes ett högst bety dande antal kvinnor, hvilka redan.
i följd af den om- ständigheten, att mannens: antal .,understege.
det andra kö: nets, icke kunde erhalla.
den.
verkningskrets som i.
äkten- skapet vore dem, anvisad ", anhölloj atta.
Kgl .. Maj: ts tack; te ' meddela telegrafstyrdsen ti !l~tilrid; att antaga kvinn- li,ga tjansteman.
- Ti !lståndkt ineddelades,.
eliuriivP Kgl.
' Maj: t anmarkte; att anställningen, af kvinnor " icke; i all-, mänhet vore lämplig el.lerr, med.
telegrafverkets sanna för- del öfverensstammande.~.
Af den yngi-e generationen tanker väl knappast nå- gon på att icke - alltid.
kvinnorna.
haft rätt till detta arbetsomride, om de bara .velat, eller.
att det endast var p i grund af bristande antal manliga försorjare, som de öfverhufvud tillätcs arbda utom hemmet.
Men ' när, mar1 gir ut ifran detta, sa var det ju.
fullt konsekvent, att, sedan hon " kcmmit under mannens målsmanskap samt borde anses ha vunnit den utkomst, som.
med hennes in- träde i telegrafverket, val egentligen varit isyftad ", hon borde ' fråntriida sin tjaiist .. Saluilda resolvera&amp; ocksil telegrafstyrelsen 1867, och denna praxis, gillad afven af Kgl.
Maj: t i ett.
sarskildt fall &amp; r.
1868, har ~brdtsiig.l T, ', '
c. iöljts, ehuru först.
år.
1 9 1 medförde instruktionsföreskrift.
.
.
därom: Detta gällde emellertid endast ordinarie; tjänst, och telegrafstyrelseni " k ~ m m e ingalunda att betaga sig rättig- heten .att n a r.
omständigheterna det tilläte begagna sig af: gift kvinnas biträde, till bestridande af tillfälliga förord- nanden, " d. v. s. som extra ordinarie.
Omständigheterna.
!ha emellertid .aldrig tillatit det utan att mannen varid telegraftjänsteman.
För.
dessa statens ' tjansteman har s&amp; lunda ett giftermål ' kunnat, underlättas, därigenom att hustrun kontant kunna!
bihragab till harhets undiirhåll.
Det, förefaller .ju då hArdt, att till exempel en i affars- hänseende menlös artist, eller ' en statens tjänstqnan.
vid annat.
irerk, om han gifter sig med " en telegrafist, ' ej far om ' bkhbf föieligger Atnjuta samma förman af hustruns.
.
.
kbdarita.
, hu4hAllibidrig .. Styrelsen .yttrar, att den " vid intet tillfälle företradt den standpunkten; att ingånget aktenskap borde.
i och fötr sig utgöra hinder .för henne (den kvinnliga telegraftjiide- mannen) att kvarsta i extra tjänst., ' I denna princip- f@ga är sAlu0da Aotstkdet ' iike att finna.
Just i d y - -.
: na, sak ' ä r det, som kvinnorna inom telegrafverket sjalfvaj varit tveksamma.
om behofvet af rätten att kvarstå efter giftermail.
~mellertid, denna r$tt ernAs nu utan villkor, med undantag för d&amp;, som.
hafva egentlig: stationstjanst.
Och detta undantagande.-är fra * begynnelsen och allt- ' j@nt &gt; ' hufvudsakligen f~r ' estafvadi af omsorgen om tele- giamhemligheteps skyddande9 ' och " bevarandet af allmin- lietens orubbade förtroende till denna " - i händelse mand nen skulle vara eller möjligen sedermera biil affärsman.
Som stöd för tragitionen, att allmänheten.
i sa fall.
kan- ske rept af ' pskulle undvika att för sina meddeland&amp; ' an- lita telegr~Fstatic,nen9 ', upplyser styrelsen Ar 1868, att i den goda tiden, " d2 så kallade privatstationer än- nu existerade, en viss kommua begärt aflägsnandet.
af te- legrafisten, emedan hon blifvit förlofvid med en hand- lande p i orten.
Huruuida hon transporterades far man ej veta, men så.
strängt.
.
.
var .då ai ' hänhetens kraf.
Ti- d e r a ha mildrats, nu är det först genom giftermålet, som .I ur funktion, si telegrafisten tycks få siii pliktkänsla satt att ett osakehetsiillstånd för allmailheten inträder, som, om.
hon ar gift inom verket, ingenting ' betyder.
Mahändat, kommer man om 50 år i styrels@ .att se lika ' godmo- digt öfverseende p2 giftermalets menliga inverkan, som man nu i 50 ar sett, på förlofningens.
I ~tl4~tandet talas en smula sarkastiskt om att man ej ' här i landet är van kid kvinnliga " rnanförstirjare " ~ men om sadant blefve mera .allmänt bruk, vore tiden da inne för styrdsen att taga i öfvervagande, huruvida " r s.
.
beträffande manliga tjänsteman, striktioner måste införas.
.
.
.
verket)?
Ehuru, det förbighs: som träda i gifte ', (utom med: tystnad,, kan styrelsen ej latsas ovetenhet om att det ofta f&amp;ekommer fall, där b d. a pa %ma bidraga till hemmets .ekonomi,, utan att det anses vara för mannen.
.
förödmjukande.
.
.
.
.
.
Förhallandena i Norge åber.0p.a~ .när styrelsen år 1868 fastställer nödvänd ' gheterp.
för ordinarie kvinnlig tjänsteman att \ lid gifter,mAl: frånträda: sin tjang.
Norgei 8. '
' .t ' skulle kunnat å b e r o p ~ s ifven sedern1,era.
Atminstoile ar 1906 gafs dar en order, ' att, gik kvinna villkorligt ~klillri fa kvarstå.
Telegrafd,irektörens medgifvande skulle för: hvarje fall inhämtas, och hänsyn .. tagas därtill, att mannen icke hade en sådan ställnjng, som a r förbjuden för tele4 graftjänsteinan.
Den svenska - telegrafstyrelsen.
ansåg det; 1894 och allt fortfarande &gt; ' ej., lampligt eller ens att utöfva nAgo11 sadan kontroll, ofyer personer utom.
verket.
Till underlattande af, detta besvär kunde j u deB absoluta förbudet omfatta fondmäklar- och grosshandlar.
fruarna, som i alta händelser torde afgå.
Till slut framdragas, ' för, att förstarka intrycket af denna meromnämnda urgarn., praxis ' fundamentala berat- tigande, vissa r ö n om olagtyheter ' vid '.
de i långt senare tid inrättade vaxeltel&amp;onstationerna med ~egramexpeditionl~ dar personalen bes&amp; af bl.
a. lapdthandlande, deras fa- milj - och hvarför icke tjänare.
Långt ifranl att det där- i g q o m för allm&amp;heter uppkompa.
" os~kerhetstillsEindet&gt; ' utgör.
ett indicium mot kvinnorna, Aterfaller detta på1 deni manliga logikens kcata o&amp; brist p8 .. konsekvens, då .man ej vid anstallandet af denn&amp; .persona tillämpar det för stationstjänstemännen, gallagde föfiudct att syssla me$: affärer.
Och det är mot.
a t t jä.
@ nstallas med denna till- ' falliga, oansvariga personal, som icke.
p s ' Aterfinnes i verkets personalförtecknihg,i isoOmm t ' elegr+fverkets.
bildade, ansvarsmedvetna kvinnliga.
tjänsteman- måste uttrycka sin protest.
.
.
~ " ininnl&amp;a tt$egraflanstemfin. '
i,.
.
,.
.
.
.
.
.
Studiestipendiuin.
Dej - Whiilockska stipendiet å 200 kr., hvilket utdelas ' genom ' Fredrika-Braer-Förbundet, ha11 i å r tilldelats .fröken Wendela Leffl ' er för.
fortsatta semi-.
nariestudier. '
' &lt; Skol- och premiebiblioteket sagas bain- och ungdoms- böcker.
På sista sidan al dagens nummer annonseras Sagas förträffliga en-kronasböcker för barn och ungdom.
s ' ' ' Klarabergsgatan, 48, .... 2 tr. Stockholm.
a ' Sprid Dag.ny!
n
Inbjudan till den sjunde Från världens rostrattsfält.
v&amp;rldskongressen för.
kvin- ter ha E n g P a d s kvinnor rönt en niissrakiling.
ans politiska röstratt.
Å De borde kanske vara vana vid missräkningar i dcn vägen nu, emedan det ar 45 år sedan Jchn Stuart Mill ii en 15 juni 1913 sammantrader den sjunde varlds- kongressen för kvinnans politiska rösträtt i Bu- dapest, Ungern, och pågår i fem dagar.
Rätt att sanda tolf delegerade äger hvar och en af de tilI den internationella kvinnorösträttsalliansen.
(International Woman Suffrage Alliance) anslutna landsföreningarna i följande tjugutre Iander: Austra- lien, Belgien, Bulgarien, Böhmen, Canada, Danmark, Finland, Frankrike, Förenta Staterna, Island, Italien, Nederlanderna, Norge,.
Portugal Ryssland, Schweiz, Serbien, Storbritannien, Sverige, sydafrika; Tyskland, Ungern och Osterrike.
Anhållan om medlemskap ' i alliansen kommer att framställas af landsföreningarna för kvinnans politiska rösträtt i Galizien, Kina, Po- len och.
Rumänien.
Alla de Iander, dar kvinnorna nu äga politisk rösträtt, de amerikanska staerna in- beräknade, skola inbjudas att sända officiella delege- rade till kongressen.
Från flera olika länder komma nationella föreningar, som sympatisera med den kvinn- liga rösträttsrörelsen, att sanda representanter.
Sarskildt inbjudna delegerade väntas komma från Birma, Egypten, Filippinerna, Indien, Japan och Ki- na.
Detta ar första gangen i kvinnorörelsens histo- ria, som hinduiska, buddhistiska, konfuciska, muham- medanska, judiska och kristna kvinnor samlas till en kongress för att med forenade röster ropa på sitt år 1867 notionerade om t.
tillägg fil1 den s. k.
Folk- bilen, nämligen att utesluta ordet " man " och iasafta or- get " person " i stiilid.
Bland dem, som talade för tillägget, var Mr Faw- cett, och härvidlag är det tvenne saker, som icke vittna så obetydligt om kontinuiteten inom kvinnornas rcstratts- rörelse.
För det första heter ordföranden i the N a t i o- n a 1 U n i o n o f Wo; me; n ' s S u f f r a g e S o z i e t i e s och viceordföranden i I n t e r n a t i o n e l l a R ö s t r a t t s - a l l i a n s e n Millicent Garret-Fawcett, och hon är änka.
ef- ter den Mr Fawcett, sedermera minister och generaldi- rektör, som talade för John Stuart Mill; motion, och syster till Mrs Garrett-Anderson, Englands första kvimi- liga läkare och första kvinnliga borgmasitare, en af de många högt bildade kvinnor, som äro medlemmar.
al Women ' s Social and Political Union.
Mrs Garrett-Anuei -- son hör ocksi till dem, som varit i fängelse för sil !.
öf- vetygelses skull, en fraktion af suffragis$erna, hvilken Mrs h1illicent Garrett-hwcett icke hyllar.
För dej and- ra har striden nu liksom ar 1867 rört sig om a~iclriiig af och " fillagg " till ett röstralttsförslag af regeringeii.
Och da i första hand om en privat motion d ntrikcs-.
ministern Sir Edward Grey att stryka regeringsförslagd:: a n d r a ord, hvarför Dagny i förra numret redogjorde.
D e t a började så:.
" Hvarje m a n l i g person " etc., och rösMittsvännerna hade till att börja med inrikt&amp; all-.
köns befrielse fran de ' konsfgjorda skrankor, som alla strangningarna pA att fA det ordet m a n X S g 1 detta politiska och religiösa system upprest mot dem.
sammanhang utstruket, ty dessförutan ansagcs alla andra De snabba framsteg, som kvinnoröstrattsrörelseni förslag till ändringar afsedda att inbegripa kvkrior;: ~, gjort under de sista åren, ha satt den i spetsen för formellt omöjliga att diskutera.
världens stora reformarbete.
Kvinnoröstrattens prin- Fcmellt omöjliga, cmedan Underhuset i s2 faX s !ct!
!- cip har så raskt omsatts i fullbordade fakta alt alla le ha underkännt den kvinnliga rösträttens p r in c i IJ.
sex föregående interna.onella kongresser haft nya Men äfven om Underhuset a n t a g i t Sir Edwards Greys segrar att inregistrera ..
Segern i fyra amerikanska sta- förslag, hade kvinnorna visserligen icke blifvit j3bcgripr.a ter sedan förra kongressen och lika betydelsefulla i rösträttsförslaget, emedan det i England Einnes Gom- framgångar för saken i flera europeiska länder ge stolsprejudikat på att k v i n n o r icke äro p e r s o r i e:, oss anledning till ytterligare glädjefester i Budapest.
nar de8 galler politisk ' rösträtt.
sannerligen, rättvisan har lyssnat till kvinnornas Det fanns ernellerQd trenne, olika ändringsförslag, vädjan och börjar komma de världskloka att förstå!
alla omnämnda i Dagny för den 30 januari, atsed+ Budapestkongressen, som länkar samman de.
organi- att bevilja politiska rättigheter At ett större &amp; er iii ii die sationer, som nu omsluta jorden, skall blifva en mil- antal kvinnor, och i den handelx Underhusets rr,c,diern.
stolpe i kvinnorörelsens utveckling, visande vägen till mar röstat " fritt ',, utan partitvång och pariihihyn, ar., den vissa frigörelsen af all världens kvinnor.
sags majoriteten för Sir Edward Greys förslag ha vari; Carrie Chapinnn Catt ungefär 130 röster.
Amerika, Ar 1867 f ö l 1 John Stuart Mills motion, och clei ordförande.
var &lt;sakert ingen som väntade annat.
Ar 1913 tog r c- Annie Furuhjelm M iiiicent Garret Fa wcett England, Finland, g e r i n g e n hela röstriättsbillen tillbaka,, 2: dra vice ordförande.
1: sta vice ordförande.
och det lider intet tvifvel att icke detta är för krafvet Martina Kramen Anr~a Lindemann p i rösträtt för kvinnor.
Det göres icke något soni helst Nederländerna, Tyskland, ' sekreterare.
sekreterare.
försök att ge någon annan tolkning at saken, ehuru det Signe Bergman, Adela Stanton Coit v.isserligen fortfarande är formella skäl, so= göra det.
England, Sverige, omöjligt att n u behandla bil ' en.
skattmästare.
sekreterare.
.
.
Det officiella resonemanget ar detta.
Talrnacner!
i " ' Hosta, öfvergfi vid bristande vard och användande af overksammma medel icke sal- lan till svårare kroniska sjukdomar.
Ett godt behandlingsmedcl till förekoin-.
mande häraf ar Fil.
D: r I '.
Hilkanssons Salubrin, om det anva~ides enligt beskrifning till värmande omslag, gurgling och inandning; fördelaktigast och bäst ar att för inandningen anviinda salubrininandningsapparat.
Salubrin tillhandahålles i 13arFyrn-, Speceri och Färgaffarer.
Partilnger
' Underhuset lat först i förra veckan förstå och svarade sedan i måndags Mr Asquith, att trenne af d e väckta ändringsförslagen, hvilka s a m ct 8 1 g a a ni g i II g 01 k v. ii n: n o r n a s r ör s t r a t t, förändrade regeringsbillen så, att de i d e n h ' a n ' d e l s e d e b i f ö d l e s, komme att g6 helt annan karaktär darit.
Enligt vedertagen parlamentarisk arbetsordning skulle talmannen då nästan ha varit skyldig att vägra propo- sition p2 fortsatt behandling, och under sadana omstan- digheter förklarade, prerniärmlinistern pa regeringens vag- nar, a t t b i l l e n A t.
e r t o g s.
Det förefalkr mig .SA ytterst motbjudande att tro nå- gon enda människa om medvetet svek, och än mera d&amp; en regering, som ' bör vara ett kdlektivbegrepp af alla de klokaste och hederligaste egenskaper en, ' statsmedbor- gare skall aga, och att ' tro, att en regering skall kunna saga ett och mena ett annat.
Men hur jag har tänkt och funderat p5 alla egendomliga faser af d&amp; engelska rösträttsrörelsens historia på senaste tiden,, tränier sig ovillkorligen den öfveytygelsen fram, att Englands kvin- nor nu för Mr Asquith och hans anhängare blifvit mot.
standare i ett spel och att han kampar med förbittrad, smidig fintlighet för att vinna partiet.
I min tanke ar det en oerhördt allvarlig anklagelse den eldige Keir Har- die framkastar mot regeringen, då han säger, att den ' &gt;med sitt afgifna ' löfte7) (att om något af förslagen om kvinnans rösträtt finge majorit&amp;, skujle regerihgen ge!
sitt lojala understöd åt denna, nya form af billen) icke hade verkligt ansvar utan snarare ville föra anhängarna af kvinnans politiska rösträtt bakom ljuset. "
Några direkta uedandm efter rösträ~.sbjYlkns åt&amp;- tagande stå mig icke nu till buds, hvarken fran N.
U. W. S.
' S.
eller från W. S.
P.
U., den af de stridande £er- eningarna, som alltjärnit framhållit, att endast en direkt regeringsproposition om politisk ' rösträtt at kvinnor skall, kunna tvinga fragan i hamn, och som därför ej heller någonsin tvekat af ' t framhalla de oegedligheter de s. k. röstrattsvanliga ministrarna, sarskildt Mr Winston Chur- chill och Mr Lloyd-George, gjort sig skyldiga till.
Dep 17 januari talas om Mr " Winston Churchill, den lof- vande politikern, s0.m ar suffragist vid valtilldallen och anti-suffragist, nar han blir vald " och som ej tvekar att skrämma upp väljarna med det talet, att majoritet för sagot af förslagen om K.
P.
R.
.ar detsamma som .den liberala ministarm fajl; och i det senaste numret af Jus Suffragii- talas det i ineddelandet fran W. S.
P.
U. om otiugangligheten hos den " mahatma-lika ' va- relsen antkpremiarministern och hans ' dubbelgAngare Mr Lloyd-lGeorge.
Skillnaden ar endast den, att eftersom den senare seglar under fribytarflagga, kan han uttala, att han ar enig (" in ") i frågan med alla partier .. ".
När man sedan laser, att oppositionen i underhuset råder Mr Asquith att hänskjuta fragan till väljarna ' och att röster höjts för att isynnerhet Mr Lloyd-George, nu borde kanna sig manad att afgå, och så till sist hör, att just denne sarskildt anslutit.
sig.
till regeringens ståndpunkt, n ö d g a s man till en.
ratt egendomlig slmutsats.
.angå,- ende Mr ~ l o ~ c l - ~ e o r karaktav ~es som politiker.
. '
' I ii.
H.
Drottningens iiofieverat~r Det kan ' ju emellertid mycket val förekomma sådana förh&amp;llanden i en riksdag, att ett regeringsförslag rent af ar predistinwacit att falla, särskildt i de länder, dar s. k. parlamentariska former ej äro obetingadt genom- förda.
Och ännu a r det ej afgjordt, hur det går i vårt grannland D a ni m a r k, där dock ett regeringsförslag, som innefattar saval proposition om politisk rösträtt At kvinnor öfver 25 Ar som valreformer i öfrigt, antagits af Folketinget och nu öfverlamnats till Landstinget.
Frågan slutbehandlades i Folketinget den 12 decem- ber 1912, och regeringsförslaget.
plus de af utskottet fo- reslagna förandiinpr antogos med 95 röster mot 12, som dock ej afgAfvos mot, K.
P.
R..
utan mot visG andra grundlagsförandringar.
Sederrnga- öfvergick förslaget till ~ a n d s t i h ~ e t, o&amp; den 8 januari Aterupptog detta sitt ' arbete efter julferier- na, därvid reformförslaget genast behandlades under de tvenne första dagarnas.
sammanträden och %dan öfveil limnades till ett sarskildt utskott.
Kvinnorna äro ej alldeles ', glada för att deras fraga ingAr i förslaget, ty da det ej i Danmark finne nagon särskild opposition mot K.
P.
R., ej ens i k högern, kommer däremot gifvetvis strid alt sta i Landstinget om förslagets senare del, ~ a n d s t i n ~ e t shmansattning.
s För- ut hat där nämligen funnits ' 12 s. k. "
~ &amp; n ~ e ~ &amp; t e " af, konungen direkt utsedda ledalmöter, men enligt det nya förslaget skola dessa väljas icke, af elektorerna, men af Landstingets öfriga 54 ledarnöt&amp;-, saledes en omlaggning i nigot mera demokratisk and- Nu tros det emellertid både att utskottet skall sluti behandla ärendet inom den nirmasie framtidejni.
inom \ den första hälften af februari månad, och att det är s&amp; tämligen säkert, att förslaget i dess helhet skall gli ige- nom.
Dock säges ' också, att högern hoppas det mot- satta, hvajamte det v i s s a ä r, att denna, det vill saga oppositionspartiet i l ands tinget, förfogar öfver e n röst mera an den regeringsvänliga delen af tinget.
D e danska kvinnorna afhållla sig irah hvirje uttalan- de i \ &amp; eller emot, och vi kunna blott instämma i de yttranden saval om dem som om England, som Ma+ garet Ashton .fäller i ett br.
till fru ~ o h a n n e Miinter i Köpenhamn.
" i-ivad jag önskar att vi kunde nA vart mal, " skrif- v a hon den 3 december 1912, &gt; ' och AtergA till ' förra S.
ders Fredliga verksamhet!
- - Om mannen blott kunde inse, hur mycken duglighet, hur ' mycken energi, huf mycken s a m h l kraft, som nu går till spillo) här; hemma!
Matte N i ha ' framgling i E r ' kimp! "
Ellen Wester. '
' ' m '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
,. '
Prenumeration å DAGNY slter.
såväl .i landsorten som i ~toclrholm!
å ' närmaste postanstalt eller.
boBhandel.
., .-.
'.
.
.
n J.
.
F. H o l t a, Brunkebergstorg 5 St. Nygat.
35 Sturegat.
8 - - - ' Stoc&amp;holms Specialaffär för GARNERINGSARTIKLAR Ständigt nyhet&amp; I
DAG NY, 46.
.
.
.
- .l Ett par anmärkriingar om.
ålderdomsförsäkringens.
.
teknik.
-.
.
.
.
.
.
,.
H.
vadan det kommer sig, att privatförsakringstekni- kens måttstock lagts p&amp; frågan om allman och oblid.
gatorisk invaliditets- och alderdomsforsakring är svårt att se, om man icke vill låta namnet galla som förklaring nog.
.-.
.
Grunddragen i privatförsakri ' ngens teknik motiveras daraf, att.
en privat försäkringsanstalt tillkommer, uppi vaxer och afvecklas genom en serie friviniga aftal.
Tek- niken har att sörja för att anstalten vinner tillslutning, att vunnet försakringsbesttind kan bibehallas.
och att en \ afveckling kan ske med tillgodoseende af individernas .på .försakringsaftalen grundade kraf.
Brister teknikern1 i nagot af dessa afseenden, ar det en tidsfråga, nar an- stalten giar under.
Det första.
villkoret för tillslutning ar, att anstalten erbjuder enhvar de försäkringsvillkor, som närmast an- passa sig efter hans förhalianden.
Konkurrensen mellan olika anstaltg framkallar allt liingre.
och längre gående distinktioner, och den som ej anpassar sig efter dessa går miste om de battre försäkringarna och.
erhåller de.
.
.
sämre till q otillräcklig premie.
Hufvudvillkoret för anstaltens uppväxt ar, att deri Deni kan bibehålla sina försäkringstagares förtroende.
väsentligaste tekniska förutsättningen för detta är,.
att an- stalten vid hvarje tillfälle visar sig innehafva i form af premiereserv (försakringsfoiid) medel, fullt tillräckliga för ' att sakelstalla uppfyllandet af alla anstaltens löpande för.
sakringsaftal.
Brister denna förutsättning, medför detta,, att anstaltens försäkringstagare, och i främsta rummet de mest Önskvärda, använda sig af sin ratt att lösa det frivilliga aftalet med anstalten, som därigenom.
utsattes för faran att ramla sönder.
d ar fråga blir om obliga- torisk försäkring med lagstadgade åtaganden för statenj och lagstadgade förpliktelser för kommunen och för den enskilde, bortfaller tydligen behofvet af nyss angifna för privatförsakringsanstalten nödvändiga tekniska anordnim gar.
Vill man fasthålla vid fiktionen om sta@ såsom försäkringsanstalten och individen sasom försakringstaga- ren, ar tillslutningen sakerställd i och.
genom lagen.
, In- gen konkurrent vmskliggör.
~ t v.
~ k l i i ~ e den n; &gt; ' försäk- ring ',,.
hvarorn fraga är, skall f&amp; öfrigt icke byggas på grundsatsen om lika ' kapitalvärde af insatser och förma- n&amp;, utan tvärtom afse att stödja de mindre prestations- kraf tiga.
Någon svårighet att hiilla försakringsbestiindet tillsam?
mans förefinnes icke ' heller, det stannar kvar, emedan det måste stanna.
Allra minst behöfver man befara, att någ;!
ra tvifvel ' skulle uppstå oml " försäkringsanstaltens " so- liditet.
Statens garanti ar den högsta rattsgaranti d d svenska samhället har att bjuda sina medborgare, och anses d e n icke saker, " dann hört alles auf ".
Betrak- tar man nu spörsmålet om obligatorisk invaliditets och Uderdomsförsakring ur dessa synpunkter, gifva sig emel- lertid två mycket viktiga slutsatser.
,.
,.
.
s I ' Den första af dessa slutsatser, ä;.
att.
inga f ö r ä k- r i n g s tekniska skäl finnas för den ' olika behandlingen af man och kvinnor å1cierdo.msförsakringskommittén fö- reslagit.
.
.
.
.
S ' De af ' komriiittén anförda skalen, att kvinnornas ' all- männa dödlighet sarskildt på de högre atldrarna ar l@- re an mannens och kvinnornas invalidsannolikhet hög- re an mannens och a t t k~innoi~validernas dödlighet ar lägre an.
de manliga.
invalidernas, äro mycket goda skäl, sa länge fråga ar att bed6ma ämnet p I!
il v a f försak- ringstekqiskt.
Om det gällde att grunda ett enskildt bod lag för frivillig pensionsförsäkring af man1 och kvinnor, skulle det, som lätt kan visas, icke gå a n att upprätta premietabeller lika för man och, kvinnor.
, Snart nog väckes nämligen en konkurrent, som upprättar skilda Iagre premietabeller för man och skilda h6gre tabeller för kvinnor, och utvecklingen blir gifvetvis då den, att mannen gå fil1 konkurrenten, som försäkrar dem till dem för man afpassade premien, under det att kvinnorna gå till den andra anstalten, som.
meddelar dem försäkring till genomsnittspremie, alltså till en för enbart kvinno- försäkringar otillräcklig premie.
Det kallar man inoni priva&amp;h-sa,kri.n: gstekniikm ett urval mot bolaget (anjisg lektion),, men med detta fe ' nomen behöfver den obligatori-.
.
ska försäkringen icke rakna.
.
&amp; n djupgående skillnaden mellan privatförsakring och.
obligatorisk försäkring kan uttryckas så, att p r i v a t. förs2: krJnigen m a s t e a n p a s s a .sig e f t e r d g f a k t i s k a f ö r h å.
l l a n d.
e n a, u n d e r!
det.
at4 d e ' n a b l i g a t o r i s k a.
f ö r s a ~, r i n, g e n h a r e t i l l u p p g i f t a t t i s t o r u t s t r a c k m i n g g r i p a ju!
s t e r a n d e in i d e fakti.ska förhAl1an.dena.
Nu invänder möjligen någon, att ' da det i alla fall ar utrönt, att kvinnornas.
invaliditetsförhtillanden gestaltd sig annoxlunda an mannens, krafver rimligheten, att han- syn tages till detta faktum.
Denna invändning har emel- lertid intet fog för sig, .då ju dedlighet och invaliditet framgå som resultanter af en ' mängd i olika riktningar verkande, omständigheter, till exempel visfelseoit, yrke,, civilstand, lefnadsvanor.
Efter hvar och en af deisa omsfandigheter kan en gruppering verkstiilias, och grupperingen leder med nödvändighet till olika g+ nomsnittssiffror för grupperna.
Enligt e n ' grupperingi.
ar individen hänftirlig till en sämre, enligt en annan till en battre grupp och kan sålunda.
icke, på grund af ' att gruppens siara ställer sig ' gynnsam.
för sig påyrka någon förnan. '
' ' ' ' ' ' För att åskådliggöra, att andra mera vidtgående skilj- aktigheter i dödlighet ' äro statistiskt utrönta och därför skulle påräkna en liknande uppmärksamhet som den oli- ka dödligheten för man och kvinnor meddelas följande siffror ur den officiella d~ghetsstatisti ' ken för Aren 1891 - 1900.
Dödlighet.
på 1,000 personer.
-- i l Alder Min 1 Dödlighet på ' 1,000 I ' Kvinnor I I I i stad I Kvinnan och kulturhisto-.
rikerna.
I I A~~~~ Ogift h a n Gift man å landet I Ett tidstecken.
6,39 j ' 50 60 70 80 51,25 131,27 1 17,99 44,12 117,88 30 40 50 .60 70 ' SO.
.
'.
.
.
i 12; m 27,37 32~7.
49983.
S2,S9 1 35,26 - 4; 37 5,89 9,66 lSl3 ' 44,47 120,66 '!
.
Societetsdariien.
från Hellas.
tid till våra dagat, af Ernily James ~ u t n a m.
öfversättning af Ingrid - Kleen.
Nor- stedt t3 Söner.
Stockholm 1912..
.
Först när ett föremål befinner s i g pA långt: af- -. '
~6restående siffror gifva en svag föreställning.
om, stånd, att linjer och konturq ej kqnna förvanskas, af till hvad resultat man skulle komma genpm specialise- Yir tids relationer och!
belysningsforhållanden, tillhör det ring af statistiken för industriarbetare efter.
industrier el- historien.
Och vidare, först nar ett organ i ' längre tid statt ' under &gt;&gt;the l a v of use ", kan dess insats i organis- ler yrken.
Såsom ett hjälpargument har anförts, att kvinnorna mens utveckling fullt bedömas.
Detta är Glmänt.
- giltiga.
kunde reda, sig bättre och på mindre än mannen.
Allt- satser. '
.
.
ett slags vitesbestämmelse för skötsamhet och föm&amp; så Låt oss hålla .der11 presenta, under det vi kasta en ga att reda sig.
Och ett.
sådant argument anföres i den blick på den litteratur, som p3 sista tiden utkommit - delikata situationen, att mannen ensamma skola afgöra inte i.
kvinnOfrigan, bevare oss!
- utan om kvinnan helt ' frågan om kvinnornas pepsionering, medan man i aktu- enkelt som faktor i kulturais historiska .förlopp.
Rent ell form diskuterar frågan om kvinnoröstratten.
logiskt matematiskt sedt bara ger det ett ganska tydligt D. F. Lundgren.
facit.
Kvinnan har numera blifvit en social nödvändig het, s0.m alltmer blir verklighet, eller för att tila med Wundt - lians ord pläga galla det synes ' endast som utslag af social rättvisa, att de sociala plikter kvinnan Kvinnorna och fol kpensioneringsförslaget.
På inbjudan tar på skuldror maste: vidga af hen- af ett 20-tal kvinnor i Göteborg, representerande kvin-.
.
' noföreningar af.
skilda .slag, .hOlls.
därstädes förliden tors- nes medborgerliga rättigheter.
dags afton &amp; möte i fdkpensioneringsfrågan.
Mötet Jag kan naturligtvis har endast anföra några prof ömmades af folkskollärarinnan Anna Lessd.
hvari hon på denha " rika litteratur, men jag utväljer i ' stal0et fyra så G t iserade pensioneringsf örslaget.
- Fröken ' Gertrud af typiska exempel som von Boehns M e n s c h e n u n d ' Klintberg, Stockholm, höll andra föredraget.
I den föl- M a d e n (1908), Gwens K v i n n o r o c h k l ä d e q jande diskussionen, i hvilken bland annat fröken Beatrice Dickson och.
fröken Eva Rohe deltogo, underströks yt- (Iglo), v. Gleichen-Russwurms G e s e l l i i g k e i t (1910) terligare inledarnas synpunkter, speciellt rörande olika och Emily James Putnams T h e L a d y (- 1910).
4 par ' pensionsbelopp för män och kvinnor.
En af inledarna och motsattrhngar uppträda de, m ' ed gamla anor och nya utarbetad resolution, hvari bland annat framhölls, att later alltså, ett uppträdande nästan raffineradt vederhäf- lika afgifter borde berahtiga till liika pensioner, antog$ tigt.
Ehuru de spänna öher ganska olika tidsrymder af mötet.
och geografiska vidder, röra d e sig dock i.
stort ' sedt red rika-~remen~örbundskretsen i Malmö hade lika- med alldeles likartadt material. '
Men hurr ' Olika ' f6ihiWia.
ledes förliden torsdag.
ett.
kvinnomöte.
för behandling af Alderdomspensiloneringsförslaget.
Den.
stallning kvinnorna (de sig ej gent emot detta och ' hvarandra!
-.
Se: bara p&amp; fått i födaget belystes i ett föredrag af jur. stud. Eli- färgvalet i deras tidsskildringar!
Gwen väljer: starkt - rödt, sabet Nilsson.
Ehter.
en stunds diskussion antogs enstam- v. Boehn .smäktande himmelsblått, dar han .ej smetar p8 mig$.
resolutionen af kvinnomöteria i Stbckholm den 23 svart, v. Gleichen~Russwurm tillämpar den: modZrna tre-,.
.
.
-.
.. och 25 januari.
.
Kvinnoföreningarna i Lund och andra skanska sta- färgstekniken, under det ' mrs Putnarn kaf ' tigt ocli: kon- trastfullt he,lt ehkelt betjänar sig af black-anil-wliite ...
I der förbereda afven opinionsmöten.
mot förslaget.
; Vidare har ' Kalmar F. K.
P.
R. vid ett mote den de tv&amp; sistnämnda öfverensstämmer det tekniska förfaran- 13 jan.
upptagit iilderdomsförsakringskommitt~ förslag det dessutom alldeles med innehållet: v. GleichmRuss- ' till.
diskussion och ' &amp; arvid " gjort följande uttalande: wurk ger en.
klar, god och 6fverskadlig, o h o&amp; nagof Foreningen för kvinnans politiska rösträtt i Kalmar af 1800-talets salonger för att.
med dessa uttalar sodm sin bestämda önskan, att sadan ändring i me; ytlig som material nå sitt mål: kvinnans.
stallnini och krai kommiihs förslag vidtages att rättvik.
må vededaras i.
dec tjugonde århundradet.
Det är ett arbete .. m&amp; [bä-.
kvinnorna och hela folket betraktas sasom en enhet, med icke blott lika afgiftsplikter utan.
ocksa lika pensionsrät- rande och stark tendens, men man marl&lt;er den ej; iörr- tighetq, samt att hvarje indiyid rna sisom vederlag för an man slutat vandringen genom de hishriska salonger- under ett helt lif erlagda .afgifter erhålla.
en af.
hvarje.
profning af dess ekonomiska.
stal) inihg oberoende r a t t na och p i nutidens mark pi8tslig-t möter.
förf .. som eri af kvinnor&amp;relsens ifrigaste och mest förstående, forsia- till en pension, som lämnar nödtorftig bärgning.
rare.
Ett godt och uppfriskande möte!
Mrs Putnams arbete ar af alldeles motsatt laggning.
Med vetenskaplig fördjupning och veiifiering samt lo- ' gisk-psykoiogisk framställning förenar det en .stil, s o m ä r.
lika ledig och elegant som pregnant och fast.
Det a i -,: q; ' ' ' ' ' ' ' Annonsera ' i DAGNY! '
48 D A C N Y icke t.idstaflor, som har upprullas, det ar lifvet sjalft, i hvilket vi införas, lifvet sådant det lefdes af " damen " (" the lady "), iakttogs, analyserades och skildrades af hennes samtids man och kvinnor.
En van och saker hand ar det, som leder oss genom Grekland och Rom, in i niedeltidens kloster och borgar, i den italienska re- nässansens palats och de franska salongerna, som för oss fram till de engelska blastrumporna och med hastig frontförändring placerar oss inför de amerikanska syd- staternas efterblifna kvinnor.
Men hvarför glömmer hon alldeles såval sin dals stamfränder, de raffineradebyzantin- skorna, som d a tyska romantikens litteraturhistoriska da.
mer?
Med lika öfvad och träffsaker blick utpekar föd.
det for tiden mest typiska.
Trots sin grundlighet doce- rar hon aldrig, utan förstar att enkelt och naturligt satta oss i direkt förbindelse med tidehvarfvens och kulturens stora personligheter.
Hari röjer sig ej blott hennes ge- digna kunskaper, utan afven hennes ovanligt stora esprib d ' arrangement, eller lat mig hellre använda det tidsenlii.
.
gare organisatiogsförm&amp;ga.
Kanske bidrar detta drag i någon mån att hajda frågan, som man vid genomlasandet ' af kapitelrubrikerna ofrivilligt står i begrepp att uttala,.
hvarför den lärda kvinnan - ej blåstrumpan - dar ej fått någon plats.
Det ' kunde vara, anedan hon står för nara var tid för att bli historiskt material, det kunde vara, emedan så få af hennes typ sammanfalla med.
" Societt$sdarnen ".
Men det kan ock vara; emedan mrs Putnam sjalf ar en af dem och därför föredrar att låta hela boken så val till innehåll som form bli ett det finaste vittnesbörd om en sådan kvinnas art och uppfattning.
Men eljes, hveni ar hon val, denna förf., som med lika stor färdighet rör sig i de mest olika kretsar, som räknar.
förtrogna från Thukydides till Gaston Paris och som uppbar den akademiska dräkten med lika stor var: dighet som hon val förstar att anpassa den sociala och societdsdrakten, nar sa fordras?
Historiker?
Knappast,, trots sitt inträngande i hafd och kultur.
Skulle hon val da - för att.
ge ett litet prof på förf: s stil - vid tal om de amerikanska sydstaterna ha kunnat yttra, att " på sam- ma sätt som de flesta urgamla samhällsformer har ' den (sydstaternas) blott lämnat fa tillfredsstäilande dokumena för historisk forskning.
Homeros sånger och: riddarbe- rattelserna, de hebreiska skhfterna och Onkel Toms .stu.
ga hafva, en plats i det allmänna medvetandet; mot hvil- ken den vetenskaplige historikern - om han öfverhufvud alls ejristerar - förgafves radar upp sina motbevis; hans spetsfundigheter fragar ingen efter. "
Litteraturhistoriker.
då?
Måhända!
" För hundradel gangesi har dikten visat sig oandligt mycket längre be- standaride än ' lifvet ", utbrister hon en gång.
Och hu11 fint och klart analyserar, hon ej m l n n- e s g ai n gl e n sr skiftaride och motsatta sammansättning!
.Ovidii lattsin- niga kurtis och hofsångarens smicker - urskiljer.
hon i den starka klangen från majsingerna, från- hvilka de utveck- lat$ men hon förstår att denna naturdyrkan, djes, sa sallsynt i medeltidens poesi, blott ar ett erotiskt uttrycksme- del för skaldem iberusning, - och darfïjr.såa småningom får vi&amp; ' U, ' ' ka för begreppsstegringen i minnena (=ha i minne, tan- ka p@.
Könskarleken förandligas alltmer.
W v a d da, men åtrådde var att blifva älskad för ' sin sjal, Och allt eftersom denna typ fulländades, utlöstes majsångens jubel i den djupa mystik, hvars högsta uttryck var s an tes kärlek för Beatrice. "
Och för litterära väglängders förkortande ar hon ej.
rädd.
Roswitha, nunnan, " den förste.
humanisten " stal: ler hon som föregångare till Anatole France i behand- ' lingep af Thais befrielse och Diotima, den visa fran Mantinea, till George Eliot.
Diotima i Platons berömda Symposion;!
.Månne vf just ej i henne ha funnit vägvisaren till förf: s allra h+ ligaste, dit.
litteraturen.
endast banat vägen?
Las först den skarpsinniga tolkningen af det platonska karleksbe.
greppets, uppkomst genom mysticismkns betonande af Platos dualism och följ henne sedan, då hon darbredvid får fram den verkliga fast omedvetna platonismen.
i den ari- stoteliska kärlekens föradlande inflytande.
Den.
platonska facklan, den " fanns där likväl, ett nytt uttryck för.
ert gammal tanke, men framställd i öfve~ensstammelse m&amp; [en ny lifssyn, ett vittnesbörd om hållbarheten i en p s y kologi, som så inträngt i den mänskliga naturen, att den) funnit en lag, tillämplig såväl på antikens som medel- tidens människor. "
Man skulle nästan som måtto för hennes bok kunnq, citera den engelske rattslärdes, Sir Henry Sumnq Maintji uttryck, " Except the blind forces of Nature, ' nothing moves in this world, which .is not Greek in.
its origin ", för att damed ge uttryck för hennes djupaste intresse: grekiskt språk, grekisk littqatur, grekisk filosofi.
Att hennes, framställningskonst har nar - högst, står utom tvifvel, men jag vagar likväl - ex. analogia - att afven på andra områden, dar.
jag sjalf ar ' mindre o m dbmesgill, tillmäta henne en ej vanlig insikt och p s y kologisk blick.
Att jag i Sokrates sagesman Diotima ej tagit miste på vägvisare till iörf: s älsklingstillhåll, visa.
de data,.
hvil- ka ange henne (miss E.
J. Smith) som förf.
till Se- l e c t i o n s f r o m L u c i a n 1891, Teacher in Greek (Packer Collegiate Institution, Brooklyn 1891-93) fellow in Greek (University of Chicago 1893-94).
Efter sitt giftermal (1899) med en af Amerikas största förlaggar?
mr George.
Haven Putnam, visar hon därjämte äfvq: allmänt intellektuella intressen.
Så finna- vi henne 1901, - 04 som president för " League .for Political Educationlg och 1907-1908 som v. president för Womens University Club, New York.
Afven utan ofvanstående data hade hennes nationaq litet osökt sparats ' ' i de ' mer eller mindre - vanligen.
mindre - rättvisa gliring$ som hon har ' och hvar ut; slungar .mot sina sprakfränder pil d&amp;a &amp; dan Atlanten.
Trots allt, trots den beundran förf.
inger genom den - för att begagna hennes egna ord om Roswitha - " grundlighet, och de breda penseldrag, som vi pliiga kalla manliga,, hvarmed denna dam behandlat lif och liira ", och den älskvärdhet och spiritualitet, med hvilken honi varit, vår förare genoni tiderna, viicker hon dock till slut
vår stora förvåning.
Ty plötsligen, utan ett .ord till för- beredelse Eimnar hon oss midt bland sydstaternas oro och oreda, just nar vi närma oss vår egen tid, trots det i titeln utlofvas " till våra dagar ", och dar st8 vi, alldeles öfverlämnade åt oss sjalfva!
Hvad var da hennes mening nar hon startade Och hvad ar målet med de historiska forskningar honi gjort, .och den.
psykologiska effarenhet hon samlat?
Hvar- för tillämpar hon den ej?
Hvarför gör hon e j som den tänkare hennes sjal älskar, uppdrar lirijerna ' till en ideal- stat, " med kvinnan däri, såsom ' världen aldrig skådat henne "?
Och hvarför citerar hon ' blott ' i stallet för att på var tid kraftigt inympa hans åsikt; " att ' man om kvinnan ej får göra vissa antaganden, att hon äger eller icke äger vissa egenskaper, h e n om Gud ' bestämt dem.
.. att Timas, det maste ' erfarenheten utvisa ".
.
" Och till sist, hvarför sätter hon e j i n hela sinkraft för att med Plato göra trdigt, " att eftersom kvinnorna ' ej alltid i ' efvat i skuggan, så skulle de kanske återigen utträda.
i sdljuset " '!
Menar ' hon att lämna - denna kon-.
klusiori ' At läsaren sjalf?
Ett ' farligt experiment i en tid,, da solljuset, trots hygienep, står så föga.
l litterar kurs!
Men ' dar ' mrs Putnam lämnar ' oss; dar sätter von.
Gleichen~Russwurm in.
Båda komplettera de hvarandra.
.
Ty dess storre kf och erfarenhet från tider o c h genera- tioner ar, dess modigare kan man se in i och förlita.
.
på framtiden.
Qfversattare och förläggare kunde val knappt ha kom- mit öfverens om ett bättre val an att i svensk ' dräkt skänka ' allmänheten Mrs Putnams T h e L a d y.
S o c i ' e- t e t s d a ml e n ar en så rolig företeelse, att hon ' skulle gora sig utmärkt bland 25-ores~bibliotekets damer, meD tillika s&amp; gedigen och pålitlig, att hon val försvarar.
sin ' plak i ' det mest sofrade referensbibliotek.
Ehuru jag ar alldeles ' p&amp; det klara med den förfärans indignation, som en sådan paradox kommer att \ jacka i motsatta ' lager, tar ' jag den ej tillbaka, ty den ar sann.
Likt alla verk- liga paradoxer torde ' den kunna lösas och, sedd mot det ' foregående; förlåtas.
~ f v e r s ä h i n g e i är så väl gjord och vårdad, ' att någ- ra s * $ oegentliihetei som t.
ex. 7pmången priorinna utom Chaucer " m2 förbigas.
I sta1: et bor man tack- samt erkänna, att den.sardelles vackra svenska dräkten1 aldrig vanstilles aE kvarglömde eller medslapade anglicismer .. Så-.
.
väl med kitt modersmil ' som med engelskan tyckes frö- ken Kleen vara i grund förtrogen.
Den litteraral ' rasen: r6jer sig.
Dock kan jag ej underlata att papeka det missvisande i uttrycket: " Det förnämsta ' grunddraget, som nyplatonisterna tillvitade Plato, var mysticism ".
Nypla4 tonicmen byggde ju just pA den mysticism den trodde sig finna hos Plato.
Kan originalet möjligen h a.
det dubbeltydiga i m u t d Om, som jag hoppis, S o c i e t e t P d a m e n utkom- mer i en andra upplaga, vore det allt önskvardt, att paiperef i denna ej blefve fullt så lerbelastadt.
Ty tyng- den af drygt ett halft kilo (exakt 535 graml) förminskar betydligt läsningens nöje.
En bok af det.
obestridliga varde och intresse som denna star för öfrigt lugnt ris- ', ' ken af en utstyrsd på lätt och godt papper i '.
stil med de typiskt valda, väl reproducerade och - ej minst - på ratt plats infogade illustrationerna.
Att boken kommer att ha strykande atgång betviflar jag ej ' ett ögonblick.
Det vore ait orattvlst lågt taxera den läsande - isynnerhet den kvinnliga - .allmanhetens, smak.
Och h u r segerrikt ckulk ej då erfarenheten-häm- nas!
Ellen ordens &amp; ng.
.
:.
.
,. '
' ' ' ' ' '. '
' ' Annonsera i DAGNY! '
' ' a.
.
.
.
.
....
Svenskarna under forntid och nutid,.
Af T&amp;.
Nyman.
A. V. Carlsons bokförlagsaktiebolag i distribution.
I en .liten anspråkslös .bok p i.
.
144 .sidor- h.ar, Tho- tnasine Nyman.
sammanfört o.ch, utarbetat sina föredrag i svensk historia från.
forntiden till vira, dagar (Gustaf-, Adolfsförbundets föredragsserie) till en populär framställ- ning, klart och enkelt gifven p i ett ' vackert ' och valvår- dadt sprak och sardele3 lämplig för ungdomen: Den ar resultatet .af ett varmt intresse för och kärlek till Sverige och.
.dess folk, af mångåriga studier och e: t .grundligt inträngande i ämnet, ideellt uppfattadt utan .sentirngtal-.
.
a: t.
idealisering. '
Fröken Nymans bok.
förtjiinar finnas.
och.
läsas i hvarje svenskt hem.
.
.
T.
K. '
-- '.
Svenska ' fattigvårdsförbundets möte.
.
i pensionsförsakringsfrågan.
.
.
.
M andagen den 3 februari hade Svenska fattigvårds- förbundet anordnadt ett möte i Stockholm för att diskutera det föreliggande förslaget till allinan pensions- försäkring.
Mötet blef till den mest ingående kritik af förslaget, naturligtvis framför a l t ur fattigvårdssynpunkt.
Vid sidan af denna blef emellertid förslaget afven u r andra synpunkter kritiseradt, så påpekade borgmästare: Ja- kob Peltersson,.
fattigvårdsinspektör Georg Nordfeldt, frök- narna ~ e r t k d af Klintberg, Anna Abergsson och Val- borg Ulrich det oriktiga i kvinnornas s.arstallning och fröken Lindhagen berörde den Brantingska reservationen.
I den resolution, som af mötet antogs.
och hvari.
begärdes.
en omarbetning aif förslaget i syfte att socialförsäkrings- principen skiille komma mera till sin ratt, uttalade.
sig motet också för d e t p r i n ~ i ~ p i e l l r i t k t i g a u.ti!
k r a f v e t a t t ingen!
s k i l l n a d g ö r e s m e l l a $ m a n \ och kvinnor.
.,, Det Ir nu öfver 40 Ar sedan den första vid fabriken tillverkade symaskinen lämnade Husqvarna och under hela denna tid har fabriken ej lämnat nagon möda ospard eller.
skytt några kostnader, da det gällt att fullkomna fabrikatet samt alltid fUjt med sin tid och tillämpat alla de uppfin- ' ningar och verkliga förbättringar, som under årens lopp framkommit inom symaskinsindustrien.
Resultatet har ocksa blifvit att Iljueqvarna Svmas kiner numera raknas bland de frlmsta, som irambiingas.
De till-.
verkas i flera typer och utföranden, s5 att de kunna erhiillas.
efter hvars och ens behof samt säljas saval kontant som p&amp; förmhliga afbetalningsvillkor. '
' '
Den tyska kvinnan i.
klubblifvet.
.
.
vuciniotiv, i r o de af O J I ~ O.
I kvi !~iloklubb~ns samliä~s- lit ' organiseras och neutraliseras dessa tvifvelsutan~ stai-kt.
verkande krafter, cch sa framkdlas positivt.
goda verknin-.
gar.
Dessutom gör man ofta .den erfarenheten, att den-.
na organisation småningom leder.
till förståelse.
för d e d ' i socialt ' arbete så nödvändiga.
sakligheten .. och osjalf- viskheten.
Det finns människor, som likt pauvres honteux trädt.
in i lifvet med särskilda bildningsanspråk,.
men sedhpai.
grund ' af penningbrist ej kunnat tillfredsställa dessa.
Af ovärderlig nytta i synnerhet för dessa äro klubbibliot&amp;et,.
föredragen och diskcssionerna frAn vetandets.
' alla .områ-.
, den,.
icke minst öfver kvinnofrågan.
SASOIII oumbärliga möteslokaler för kvinnoföre,hingarna tjäna de vanliga alkoholfr.ia klubbrestaurangerna. '
i- De.
spara tid, möda ' och kostnader.
Kvinnoqörelsens förenini- gar å sin sida tillföra klubbarna målmedvetna,.
.offervil- liga och kunniga.
medarbeterskor och medlemmar.
. '
:.
.
Efter - åtskilliga treivande försök i olika ' riktningir bil-.
dades 1898 den första tyska kvinnoklub6eri i .Berlin .. .Den.
har * .s.
.a.
s. fått göra pionjaitjanst At alla de: följande.
.
Redan efter andra året .räknade den, 400 medlemmar.
På - e,n någbt: bredare ' basis o c h mera i de sociala idéernas tjänst ställde sig en dr 1900 bildad klubb.
Denna har .- på det ' hela taget .angifvit riktlinjerna .för de senare bil- l dade.
Flertalet samnianslcto sig 1910.
i d e t y s k a.
kv ' ininiskilu b b a r n a s k a r t e l l.
Denna .fillförsäk+ rar sina medlemmar kostnadsfritt tillträde till, atla, anslut- na klubbar.
Vidare anordnar den pristäflingar ..
De .. första gällde.
två uppsatser öfver de, tyska kvin,noklubbar- rias historia.
och deras förhållande till kvinnorörelsen.
De arbetena offentligg@ordes i N u e d e u t s e h 6 F r a u d n z a i t u n g, ett för många kl.ubbar gemensamt organ.
Den.
andra pristaflingen gällde en konstnärlig.
Helt nyligell har kartellen: anslutit s i g kartellstämfiel,.
till de tyska kvinnofcreningamas förbund.
Ett rum för sig bland klubbarna intar naturligtvis kronan öfver dem alla, Lyceumklubben.
Denna har ju tillsammans ined systergmmanslutningarna i andra kul: turländer till, uppgift att utgöra ett föreningsband mellart vetenskapligt och konstnärligt skapande kvinnor af alla na4 tioner.
Vid sidan af styrelsen stå ett större utskott och många ständigt arbetande kommitteer, såsom den.
aka- demiska, ' den- konstnärliga, den libtqarq, den musika-.
Iiska,.
den sociala.
Sjalfklart verka ~yceumklubbens.
åt- garder i stor stil eggande på kartellklubbarna, och.
dessa efterbilda många af dessa.
, försöka att inom egen E n sarskildt gliidjande företeelse inom den tyska kvin- norörelsen är den rika blomstring, som kvinnoklub- barna uppnått.
För halftannat decennium sedan funnos ännu inga dylika, och nu kunna icke mindre än 19 ' tys- ka stader framvisa mycket lifaktiga sådana.
Både vid middagstiden och under aftontimmarna äro deras hem- trefliga lokaler samlingsplatsen för skaror af sjalfförsör-1 ' jande kvinnor, som här finna både andlig och lekamlig vederkvickelse.
Nar klubbtanken först höll p i a !t arbeta sig fram, mötte den naturligtvis mycket motstånd.
Klubbarna: skulle göra kvinnan främmande för hemmet, de skulle ge hen- ne osympatiska lefnadsvanor.
Som i så många andra fall vor0 invändningarna grundade på en förvaxding af orsak och ' verkan.
Emedan s i manga kvinnor ej äga ni- got verkligt hem eller ej äro i tiXalle att idka familje- lif ' och emedan afven kviniior, som lefva i de mest har- moniska familjeförhallanden, ha behcf af en neutral plats för somliga arbeten och sammankomster, äro klubbar af nöden, ja fylla snarare luckor än skapa sådana.
Och säkerligen är det sZ, att det kvinnliga skönhetssinnet och '.
- den kvinnliga värmen, s o m sätta sin prägel på klubbens hem, utöfva e,tt uppfostrande och välgörande inflytande på ' dem, scm annars nödgas lefva i dystra bostäder och.
under tryckande ekonomiska förhållanden.
~ v a.
i j e klubb behöfver sin egenartade, p i nitisk, sam- vei: kan mellan styrelse och medlemmar grundade organi- saiion.
Och, kvinnoklubbarna krafva sällskapligt och or- ganisatoriskt begåfvadc, träget arbetande medlemmar af social laggning, ekonomiskt bärkraftiga medlemmar och sida.n,a, hvhkas namn utöfva den nödvändiga dragnings- kraften på utomstående.
.
I motsats till de engelska och amerikanska klubbar- na, s o m vanligen tjäna specialsyften, äro de tyska med ett, par undantag inriktade på tvångslös samvaro på neu- tral mark, hufvudsakligen mellan bildade, ensamma, själf- försörjande kvinnor, samt ägnade att egga till sjalfverk- samhet på samhälleliga och konstnärliga områden.
Väc- kandet i c h befordrandet af talanger, arbetet för förstael- sen på likställighetens grund mellan människor i dika lefnadsstallning, sanmron mellan personer af samma kön i de mest skiftande åldrar, hur betydelsefullt ar ej allt.
detta i en tid, hvars kräftskada just består i de skarpa motsättningarna och den hjärtlösa skall-jag-taga-vara-på- Efter NfllC.
.. min-broder-uppfattningen.
.
Susy ~ilfverl&gt;rnnd- ~ r.
i ~.
s o n.
.
.
.
.
vinn ok lubben skall på intet vis ersätta yikesörgani-.
...
sationen, endast befria denna frAn omsorgen om sina.
,.
-:.
.
medlemmars unde,rhål !ning.
De på så sätt frigjorda kraf-.
.
.
terna komma lösningen at ' fackuppgifterna till ' godo. '
oeee * e * * eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee~eeeee~eee Klubben gör lifvet rikare för den ensamstående, för e.
änkan och för nykomlingeii i staden.
Knytandet at per- i f.
.
.
b sonliga förbinddser, möjligheten att göra sig själf gäl-.
i .. e.1 ' e lande,: ärelystnadens tilifredsställande äro öfveralltdet fram+, j genom.
att gynna dess annonsörer.
._.
.
.
.
..:.
gångsrika sociala arbetets biprodukter.
Där de ar8 huf- i eeeeeeeeeee,eeeee ee.eeee; ee ... e; e .. eee ' *. '
.
, ': ' - ' A r b e ta ö r D a 6f n r i b ' l.,; 5. '
Föreningsmi5ddel~nden.
-.
Kristianstads F. K; P.
R. hade den 2 ' 1 jan. '
samman.
.
bllat föreningen till möte för att diskutera försla- get till ålderdomspensionering, och trots det på aftonen ovanligt dåliga vädret hade.
ett 50-tal kvinnor infunnil sig.
.
Föreningens ordf., fröken Anna Möller, inledde dis:,.
kussionen, påpekande den särställning kvinlnan, sarskildt den gifta, tilldelats i. förslaget.
Diskussionen vidtog vid kaffebordet, hvilket.
denna afton.
.
gjorts särskildt festligt.
Efter diskussionen enades man om att tillställa stadens riksdagsman en skrifvelse, bedjande dem att vid frågans behandling inom riksdagen: .bevaka och tillvarataga kvind nornas intressen.
%ng utförde ab fru Aug.
Cavallin.
med a&amp;ompag-.
nemang af fru Louise Carlsson.
Innan man pA aftonen. '
skildes .. åt gaf fröken Elisabeth Nilsson en resurni af centralstyrelsemötets förhandlingar på ett sa medryckande.
och sympatiskt satt, att de föreningsmedlemmar, som.
va- rit i tillfälle höra liknande förhandlingar, under.
fröken, Anna Whitlocks ordförandeskap, tyckte sig ha.
varitmed.
afven denna gång.
.
.
. '
Fredrika a rem er-~örbundskretsen .Malmo med omnejd hade den 30 januari åtimöte.
Sedan års-.
och revisions- beriittdserna föredragits och ansvai-sfrihet beviljats för ' årets, förvaltning, företogs val af.
styrelsemedleminar.
Af de styrelsemedlemmar, som vor0 i tiir att af$,.
omvaldes.
.fröken Anna Nilsson, fruarna Lina: Gren-.Nilsson, Tilly Hallgren, Olivia Selmes och Anna Söderström, och i stallet.
' för # fru Paula Callmer, som ska11 afallytta från or- ten, invaldes ' dratselkamrerare L. Kleberg.
Till revisorer valdes fröknarna Hilma arkm man och Frida Billing med lektcr Rosén och .fröken.
Ellen Dahl- ' berg som.
suppleanter.
Till representant ' vid förburids- mötet i Stockholm 1913 utsagos fru ' Anna Söderström, med fröken Anna Nilsson som suppleant.
Efter årsmötet hade ett möte anordnats, hvartill af- ven andra än förbundsksets~ns medlemmar ägde ti ' lträde.
.
Härvid debatterades åIderdomspensioneringsförslaget.
Re- dogörelse härför limnas på annan plats i .dagens tid- ning under rubriken K v i n n.
o r n a o c h (T,ol k p e n - siQaerifn ', gsf t i r s j l a g e t.
.
.
.
, ' Agnes Ekholms Sangskola, '.
,, ' t ~ l l n ~ T&amp; '.
, Y $ 8 2 Mottagningstid: Torsdagar kl. 2-3.
Denna skolas ändamål är att på grundvalen aF den gatlila italiensk; tonbildningen och nied tillgodogörande af den moderna sångtekniken: Iijalpmedel bibringa Iirjuiigarna en sund röstutveckliiig och e n, ~ n ~ joi.g~Full sprakbehandling.
Synnerlig vikt skall fäslas vid eir riktig andningsmetod dsom va rande det nödvändiga villkoret för en god tonbildning.
I n t y g &lt;if August Iffert, f. d. professor vid konservatorierna i och Dresden, författare af den berömda Allgenzeine .Gesangs~hule~~.
.
Dresden den 7 Juli 1910.
Frau Doktor Ekholm nus Stockholm hat verschiedene ' ~ale ' langkr Zeit unter meiner Leitung Gesangstudien gctrieben: Sie ist in # rak fischer und in theoretischer Richtung mit nzeitler Untehc / ~tsrnethorle.
.
ver !raut rcnd empfehle icn sie als Lehreri~z aufs wiirmste .. AUGUST IFFERT, K. h.
Professor. "
', Prospekt Iiiniias, g å begäran samt tillliandahilles i- 4br.
Lundquist!
Kungl.
Hofiriusikhandel, Malmtorgsgatan 8 och Stureplan 2; w~A ' '.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
' A.
T.
1863 1 f he Berlitg School of ~ ~ n g a a g e s tel. 16509.
R.
8532.
Nybrog.
9. vid Drani.
Tlieatern.
:: Qjtonkurser kr.
9 pr mdn.
25 kr.
pr kv, Små klasser ocli privat undervisning Proflektion och prospekt gratis.
.
A.::.
.. Öfiersattningar.
:: Vid Kiruna högre folkskola anställes för återstående delen al vårterminen vikarie .for sjuk.la- rarinna med skyldighet att ' im- dervisa i tyska, f istoria ' och bidogi i skolans teoretiska (n~ellansko !e-) afdelning satnf.
i ' Plntssfiknncic fn ' sinn annonser införda r svenska i dess.
husmoderssko; le.
D a m v för hnlfvo priset eller 7119 öre pr mm.
afdelning.
Arvodet beräknas .. d- ter 1,600 kr.
pr Iasar för kvinn- lig cch 2,000 kr.
.för manlig Värdinne- eller Husförestlndarinneplats vikarie, hvarjämte möblerad bo- önskas af därtill fullt kompe- s !ad.
tillhandahAlles.
AnsölkninL ent person.
Är niusikaliskt be- gar insändas genast till v n d q gafvad.
Svar till)) Arbete och tecknad, sko !ans rektor.
Kiruna den 22 jahuari.
' 19.13.
.refnad)), Jonsberg p. r..
.
J. Emil Björkman, Som hu.föresthndarinna aktningsviirdt hem söker val Lararinnebefattninger9: ekonimenderad .och kunnig flicka ?lats nu genast.
Svar till)) Mup vid fasta småskolan ' vid Ulla- sjö Stom i Ullasjö församling,; ikalisk) ', Djursholnl, p. r. "
di@ Alfsta~rgs län,,.
med l ~ h ' lag och tillträde den 15 nästa Plats mars, s3kes hos skolrådet,.
adress; om husfriiken eller som hjälp Svenljunga, före den 18 nästa) ch sallskap 6nskas i riktigt februari; god familj.
Har genomgått full-; tan.dig liusmodersskola sanit af- Sjukvikarist.
": len kunnig i handarbeten.
Har; .enoiiigi !t enkel kurs i spk- vid flyttande folksko !an Ashecla- ~ å r d sanit hushållsbokföiring.
Kulla i Asheda skoldistrikt ' fö?
3nskar gärna plats på landet, vårterminen 1913 sökes före de.n brukssamhälle eller p i Herr- 13 nasla februari hos skolri- @ d.
.Tacksani för svar sna- dels ordförande.
Äfven väl vits- - ast tinder signaturen ') Norr- ordade s~nåsk~ollärarinnor m&amp; söka.
andska)), Katrineholm, p. r. Asheda den 26 januari 1913.
Olof Bergdahl.
, Kvinnlig Gymnastikdirektör Skolrådets ordförande.
jriskar nu genast plats a in+-.
-.
.
ut, sjukhus el.
hos liik~re i in- 4. utlandet.
Svar till S.
X.
Y., En exam.
småskollararicna Lund, p. r. iinskas för vårterniinen 1 febru- ari-22 juni vid * Skiiängs skola, Frhn 15 Febr.
Vagnharad, med utsikt till .fast inskar 24 års flicka p !ats il bätt- anställning, Likaledes en som .e familj som husmotlers hjälp.
sjukvikarie; id Trosa lands kyrk- 4r villig att deltaga i henimels skola.
l 5 februari-22 jiini.
Vagnharad den l 6 jan.
1913.; ysslor.
Onskar anses soin fa- niljemedlem.
Svar emotses tack-, E.
A. Petterson.
.
; amt till &gt; ' E.
S. 1913) ', Svenska Skolrådets orbförande: lagbladets hufvudkontor.
Rikst.
?agnharlid ' 36.
, ' ' Som Dagny önskar vara, ett enande .,band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mdl att tillva- rataga dllas infress.en pi3 skilda ' platser, ' ti.
vi har- ' .. med uppmana vdra Iisarinnor i landsorten a f t de fdr att underliitta denna vclr uppgift, ville till fid- ningens redaktion insanda scldana n other, som ufafver lo~alinfresset innehlilla saker a f ' vikt fdr ' k vlnnorörelsen i dess helhet.
.
.
.
.
,.
.
Annonsera i Dagny!
I Kvinnliga Juridiska ~ y r k n Wallingatan, 1 %.
Kontorstid ' 1, 10-4., T N Dagnys lgsekrefs i landsorten.
..
,. '
Stockholm, Grefturegatan 76 B; n. ' .b. '
i, 111111
(afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Mvarje elev disponerar en symaskin.
SAGA " S v e r i g e s f6rnämsta skol- o c h premiebibliotek.
En-R~onas-BÖcRet.
f 3- B n [R JU och U Af G D O IM.
1.
Svenska Folksagor, berattade for barn a l FriJtjuzr Brrg.
22.
Tomtesagor af Z. Topelirrs.
Selma Lt !j .. rl:; f. I l r h r u Si.hlom Första samlingen.
Med 86 teckningar af Elsa Beskow, Jenny Syström m. fl.
Alcd 80 teckningar af Albert Euelfcl:, Ktlr.
~ - I I I - ~ ~ O I I ~ och Edr.
Forsström.
A n d n upplagan.
Ankarcrnna m. fl.
2.
Robinson Kruse, i ny svensk bearbetning af H m r i k H ' ru- U. östan och vustan, sagor af W. ~:: ~ f m. f l i.
, h r; i r ~ ~ i.
~.
:, t r~, n&amp;.
Med 116 teckningar af Gerda Tiren.
Tredje upplagan.
, YUhICnn Hugo Gyllmder.
Ned 49 teckningar af Brita iXrtrim1.
Inwhorq W- bearbetning af 3. en natt, i ny dbn och John Bauer.
berg.
Forsta samlingen.
Med 53 teckningar af Louis Aloe.
Andra uppl.
.
e h i - 11- St.irik af I 1 l ' n d 4.
Onkel stuga, i ny svensk bearbetning af A ~ ~ 24.
S ~ e h l ~ och ~ K a f ~ u f ~ ~ Bearbetnitil: L N ' rrinr ' r.
Med 56 trckningar af Louis P o e.
Kerfstedf.
Med % teckningar af Karl Aspelin.
Andra upplagan.
, 5.
Jorden rundt pd 80 dagar, fritt berSttad efter Julas Verne 25.
Tomtefars sagor; if C. AtleIsk~Xf, .Vig&amp; ' E !rrtl&gt;lr~rl.
Annu H ' uhlcnl~rr~g.
N.
P. firlmri~r m. fl.
Med 68 t r c k ~ i i n ~ o uf r Glist.
Ankar- af Henrik Wranzr.
Med 48 teckningar af Edv.
Forsstrom.
6.
Medeltidssagor, berättade ' fiir ungdom af H.
Schiick.
Med crona, lidv.
Forsström.
Ottilia Adelborg m. fl.
77 teckningar af Elsa Beskon.
a A I L ~ 37 26.
Ja 0th Nej.
En samling sagnr af I f ~ ~ l c n .Y~i,li&gt;rn.
7- Svenska Folksagor, beriithde af Fridtjuv Berg- Andra ' teckningar af OttiIia Attelborg.
John Bauer.
.Louis Mor.
m.
11. snmlingen.
Med 60 teckningar af Jenny Nyström, Viktor A n d r h och TV&amp; drs feriep, efter Jule.
Veine trr5tt; id: if .Snr: - dl~ .. r~u 27.
Karl Aspelin.
Andra upplagan.
8.
Tusen och en natt, i ny svensk hearbetning af Anna Med 40 t e c k n i n ~ a r af Kar1 Aspelin.
.
1Virhlenherg.
Andra samlingen.
Med 62 teckningar af Louis Yoe.
28.
Silfvertornet j h t c andra sagor och bcr2ttrlcc.r, ?f S d m u / A- 9.
Trojanska kriget, forngrekiska guda- och hjiiltesagor.
efter d e gcrlii /.
Pgr Hullstr; inr, i i / ~ t / d d u Roos med fl.
Med 54: cckning;:; ir a t homeriska dikterna berät.
af F r i d G ~ m Berg.
Med 71 teckn.
af Lnuiu 3 0 c.
G i s r h Tnipp.
D. I.jitngdahl, Edv.
Forstrfim m. fl.
10.
Guilivers underbara resor till lilleputtarnas och S t t a r n a s 79.
Riddarsagor, efter G. Chiiuse: och Artur.isn~orn: 1 m. fl.
s i m land, i ny svensk bearbetning af Hugo Gyllander.
Med 59 teckningar lade och bearbetade af H.
r *.
fl.
Ifultrrrhrry.
Xrd 42 tc.cLiiinp; ri.
; i af David Ljungdahi.
V. A n d r h m. fl.
I l.
Styrman Hurtig, fritt beriittad efter Fr- M a r y a t a f Hcnr; k 30.
Vildmarkens sagor, =iter W. A.
I: n * rï;, l; irllt t.111~.
a l Herr Wrunér.
Ned 59 teckningar af Nils Larsson.
Andra upplagan.
af ning I&lt;rntlell och Hugo Gvllundcr.
Med i0 t c c h i i i n w ~ af I.a&gt;~li- 12. efter, .boulaye och Perrault 31.
1 Hönslösa och Halm&amp;pa.
Barnhistoiicr w h fiilklifsskild H I I, ~ Gyll&lt;inrler.
~ aled 59 tcckningar af Jenny Syström och Hiida a f / fenr&amp; wrrrnir.
31ed 50 teckningar; if Bril.i Ellstriiii~ m. f l \ \ ' Ahlstriim.
32.
Diamantäpplet.
En samling folksagur fmn 1:!; 1ndawi.
l ' iigarr 13.
Hunden Tipp och ndgfa andra durhistopier, befittade och Sicbenburgen, bearbetadr af Louise Iegnlson.
. \ L4 id.ilinxal af Henning Il ' endell.
Med 63 teckningar af Louis aloe m. fl.
af Aina Stenberg.
o. bearhetad; if Ilugo (; ' .llrrnrl:: r.
Yrt 14.
Den unge boerhjälten.
Strider, jakter och afventyr i Trans-: 33.
Bufialo Bill.
vaal.
Fritt beriittad af Hugo Gyllunder.
Med 63 teckningar af Carl, ett 30-tal af L&gt;.
~ j ~ ~ ~ d ~ h l.
Printzensköfd.
Andra upplagan.
34.
Adelstenen.
Legender.
sapor och s h ~ c: tf f flt-nning JJ5.~-i1+d varscn.
En indianhistoria.
Efter Anna Erslevs original i bemsnJiyrid öfvenYttning Henrik WrUnir.
; m- 3j.
fli ' led af D ' Liung&lt;LIhl m - Barndomslandet.
Barndomsminnen af .Iultiimtrr.s fikfdttdrc ningar af G. Stoopendaal.
l.w af och konstnärer.
Med deras porträtt och smiirrc t c c k n i n w.
Sagor och be Booker Washington 36 Från Bobina&amp; land.
En samling sagor och bt-rattelser a; Ellen von Plt~teii, Muria Aiiholm.
Hugo Gyllunder, Henri~ ' ~ H ' raflfir L.
~ j; ~ Kos " k ~ i ~ \ ~ o ~ r ~ c, l i s k j ~ m.
/ d fl.
. \ let {oriSin; lltrckninK; tr m. fl.
Med m8nga teckningar.
Stenberg ' 17.
Bröderna Grirnms sagor, berättade a t Hugo Gyllander, af ffugin Gyllf ' illiiilflrr ' Xi.iI iiriginali " o ' Med 92 teckningar af Jenny Nyström, Gisela Trapp, Louis P o e m. fl.
s t ~ i o ~ f ~ f s ~ t ~ j ~ ~ ~ ~ ~ e n ' 1s.
Hittebarnet.
Bearbetning efter Hector Malot af Henrik 1Vran6r.
38.
Svanenvit och Rosenröd.
En s ~ r n l i n sugor ~; if I f u ~ Med 37 teckningar af Karl Aspelin.
Iuntlrr.
Helentt A~vbloni.
Ifr.nrik jlrranCr och E i r ~ s t I.rrnrl~pi. \ i m. f l 19.
Tomteberättelser af Henrik Wran6r.
Amanda Kerfstk.tft, ed teckningar af Johan T i r h.
D. Ljungdahl, Rdr.
I ' &lt;trastri; iii m. fl Aug.
Bondesorr m. fl.
l e d 68 tcckningar af V. A n d r h, Axel Kulle, 39.
Mattias Sandoff, efter Jules Vcrnc 1 ~ 1 ~; t r l i i ~; tf t d .-llfrrt Johon TirGn m. fl.
Smr * Jbery.
Med illustrationer af Victor Andr:! !.
40.
Japanska Sagor.
Samlade af Idu lrot::; !,.
. \ Icii.
l * i ~ i n a l 20.
Svenska Sägner.
Afventyrocii berättelser u r v i r t l a n d s h a f d e r nf Hitgo Gyllrrnder.
l e d i 8 teckningar af Jenny Syström.
Edv.
Fors- teckningar: if Kionotu Okuno.
O. Yapano och Lisa Eer.q.pn.
41. prinsen och Tiggargossen af.
' J&lt;rrE 7iur&amp;.
13c; rr !i: v .id; i ström m. fl.
21.
Kapten Grants barn.
Efter Jules Verne berättad för Sve- Hugo Gvllandcr.
Med teckningar af Gerda % r h: 42. sagospel af Hrlena Nyblom, Med tcc !rningnr d (; r.: &amp; ' XirGn riges barn af A n m bfihlenlerg.
Med 45 teckningar af David Ljungdahl.
(; i ' KARIN EGNER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.
T.
35 30.
A. T.21004.
EVA EGNER, Malmö.
Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Har Ni kylds hiinder, grof.
rynkig eller röd-hud, använd da endast: '.
den berömda och mest välgörande:.
Hudcremen Skin Food.
Pris 1: 25 o. 2 00 kr.
pr burk sändes mot postforskott (porto 40 Öre) endast frin I Gustaf E. Lindström.
Holländaiegatan S B.
I, 2. ' 0;: %.q.
h d e Damer!
iivem af Eder vill ej öka sina inkomster med 5 kr.
pr dag.
Detta kan ske genom att till vänner och bekanta försälja det nya hudmedlet kAnatolr som betingar ett minut- pris af 2 kr.
pr.
fl.
Sändes direkt från fabriken till ett pris af 1 kr.
pri st. om minst l 0 fl.
rekvireras, fraktfritt, mot förskottslikvid.
Agen- ter antagas.
Begär prospekt.
Ana- tolfabnäen, Vikingagatan l l.
Sthlm.
Riks.
11032 .. (A. F. 1411).
ROHTLIEB &amp; COHiP.
Innehafvare: Ofversättarinnan Emilie Kullman.
Kontor: Nybrogatan 26, Stockholm.
Prima Anthracit i olika krossningar.
Hushdlls kol, Cokes, Marie-Briketter till billigaste priser.
R ' ks Tel. 4062.
I Allm.
Tel. 7839. v oms - Iv, .. I, i i. m k r 29 iire lir c \ S a m t l i p furestlende böcker kosta hvardera i pappbamd endast I krona.
u n s k a s d e inb.
i klotband.
Ur p r i w t Pi sarskild begiinn kunna d e erhillss i s t i i r h, prydliga biblioteksband j: 1 kr.
50 öre p r ex. l i v a j e bol&lt; c r n f ~ t h r orniaring W z i h ~ och ä r rikt illustrerad.
Innehallet ä r granskadt af en kommitt6 af skolmiin.
hvadan garanti finnes.
a t t böc1rer; ia utan iidr kunriii bitta?
i hiinderna p&amp; barn och ungdom.
Bör darfor finnas i allo skol- och sockenbibliotek.
Flera af Sngadelnrnn nnv5nh; is &amp; on1 I: lwhiirki *.
För skol- och sockenbibliotek Iimnas hug r,buli.
i folkskolor och flickläroverk samt andra bildningsanstalter.
Rekuirerar f r d n Jarensk Etärar0tldnlngs Förlag, Sbockhdm Doktorinnan Bergmans Mtilarskola Wh6xnrsl öfverfeta L ~ B ~ ~ o E Pina ~ v världens H ~, favorittv % i Elever emottagas i Porslins-, Olje-, Akvarell-, Gobelin- och Miniatyrrnillning.
Äfven aftonlekt.
Beställningar utföras.
A.
T.
24996. flumlegtbdsgatan 80, 3 tr. upp.
A.
G. WkQm Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.1 f@.
Noflev.
21 Lilla Vattcigritann 21 Stockholm.
.
Erhalles i hvarje viilförsedd parfymhandel samt direkt triin - - - Pör kapitalister särskildt fruntimmer, har det länge varit ett önskningsmål att kunna öfverlämna värden af sina värdepapper och skötseln af sina affärer i t någon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget äfvensom pris- billighet.
En sådan institution är Stockholms Enskilds Banks Notsriatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid I0 - 4), s o m under garanti af Stockholms Enskilda Bank ätager sig vård och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
.
Exempel 1.
On1 en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- t e n i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna ä in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till depone.nten redovisas.
Vidare tillser Notanatafdelningen, a t t inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underläten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Ban k därigenoni uppkommen skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för är per 1,000 kronor af depositionens varde, dock ej under två kronor.
, - Framåt.
Af Metta Greger0 Gift kvinnas rätt att bibehålla tjänst vid telegrafverket.
Af Kvinnliga telegrafrjansteman.
Inbjudan till den sjunde världskangressea f % hinnans po- litiska ~ 6 ~ f r i f f.
Frin vlrldenns rösträttsfilt.
Af Ellm I Y e s t ~ Ett par anmärkningar om åIderdomsförsäkringetis teknik.
1.
Af D. F. Lundgren.
Kvinnan och kulturhistorikerna.
Af Ellen NOrdfimtr-wg.
Den tyska kvinnan i klubblifvet.
Af Sfs:, Silfiv ?r (irizad- Erikson.
Notiser.
Föreningsmeddelanden.
.
~renumeratim ii Dagny sker A nihrmaste postanstalt eller bokhmdel?
