# ID: svediakorp-per628
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 3,371
# sentences: 212
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 52.
O: e A r g.
atockholm d e n 25 D e c e m b e r 1Q13 -- -.
Prenumerationspris: IIl ar.
.
kr.
4: 50 ' la Br.
.
kr.
2: 50., ..
., J: 501~1,,, ..,, 1: 25 Lösnummer I0 öre.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
P I Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv: tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktör o.
ansvarig utgifvare: l ' E L L E N KLEMAN.
~ o t t a g d n g s t l d: kl. 11-12.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tva tt.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
I Annonspris: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per gäng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Oh,.
20 ggr 20.mOl~, 50 ggr- 25 Ola.
Annons bor vara inlamnad senast mindag f.
m.
-.
T i l l läsarna.
N är Veckotidningen Dagny for sex år sedan star- tades skedde detta i känslan af att den sven- ska kvinnorörelsen borde aga ett organ som med aktualiteten af en hvarje vecka utkommande tidning skulle.
följa viktiga händelser och uttala sig i saker af betydelse för kvinnorna.
Och man kände sig öf- vertygad om att kvinnorna sjalfva skulle omfatta och bära upp ett sådant ' företag, som ju igångsattes till deras egen fromma.
Under sex års tid har Dagny sökt fylla sin mis- sion, men så godt som ifrån början måst göra det under stora ekonomiska svårigheter.
Det blef snart nog klart för dem, som hade tidningens ledning om hand, att man val önskade, att tidningen skulle fin- nas, men att man långtifrh allmänt ansåg sig be- höfva p r e n u m e r e r a på den.
Under sådana för- hållanden blef arbetet en enda lång kamp mot tryc- kande ekonomiska förhållanden.
I hvilken grad detta försvårat redaktionsarbetet förstås af sig sjalft.
Så länge som någon utväg fanns, sökte man dock hålla tidningen uppe.
Genom välvilligt ekonomiskt bi- stånd från en del personer, som förbund0 sig att under åren 1911, 1912 och 1913. stödja tidningen som garanter, kunde man vid 1910 års utging se framtiden mera hoppfullt till mötes.
Prenumeranter- nas antal var också i stigande, tidningen visade ten-.
dens till att komma att bara sig.
En direkt tillbakagång har emellertid under de två sistförflytna &amp; en konstaterats.
En af vara största kvinnoorganisationer började utgifva en tidning för sin speciella frågas ingående behandling, och detta måste ju sjalffallet inverka ofördelaktigt på spridning- en af Dagny, hvilkens existens ifran början baserats på .deltagande från samtliga kvinnoföreningar.
Dag- nys styrelse såg sig också vid 1913 års början stå inför nödvändigheten att för årsmötet framlägga för: slag om tidningens upphörande med året och Föreningen Dagnys upplösning.
Arsmötet, som ej heller såg annan lösning af sa- ' ken, biträdde förslaget, hvilket sedan på extra för- eningssammantrade den 29 sistlidne september vann stadgeenlig giltighet.
Detta är således sista numret af Dagny, som går ut till läsarna.
Att stå inför något, som ar oåterkalleligen afslu- tadt, vacker underliga känslor.
Man ser tillbaka och pröfvar sig sjalf i hvad som brustit i krafter och ut- förande - och ar den första att döma häröfier.
Men man ser också, klarare än nar man stod midt uppe i arbetet, huru stora svårigheterna verkligen varit; i detta fall, att de i visst afseende helt enkelt varit oöfverkomliga.
Härvid syftas närmast på den mellanställning Dagny maste få på grund af alla de skilda önskningar och meningar, som, från de olika kvinnoorganisationerna fram kommo och begär- C
406 D A G N Y d e få sitt uttryck i tidningen.
Med basta vilja i varlden resulterade detta i - att i n g e n var fullt nöjd, att i n g e n kände Dagny helt som s i t t or- gan, att i n g e n fick verkligt intresse af ' tidningen.
Till alla d e medarbetare, hvilka under dessa år med uppoffrande intresse hjälpt och stödt oss i v5rt arbete, ber redaktionen att få, uttala ett varmt tack.
Till d e personer, som hjälpande tradt emellan, nar Dagnys vacklande ekonomi fordrade bistånd ut- ifrån, ber redaktionen att äfvenledes få frambära ett vördsamt tack, ehuru öfvertygad o m att Föreningen Dagnys styrelse i sin kommande, sista, årsberättelse sjalf direkt g ö r sitt uttalande i denna sak.
Till tidningens.
prenumeranter och läsare riktar redaktionen till sist sitt tack för visadt förstående och intresse.
Det är en glädje att i den stund, d å slutorden för Dagny skrifvas, kunna peka på att den ' svenska kvinnorörelsen, ehuru Dagny nedlägges, dock kommer att aga ett organ i pressen.
Fredrika-Bremer-För- bundet, som insett nödvändigheten af att en tidning för den svenska kvinnorörelsen i alla dess olika faser fortfarande finnes, ehuru i en annan form, ger från och med å r 1914 tit ' tidskriften H e r t h a.
Det ar i förhoppning o m att Hertha på lyckligaste satt skall kunna fylla sin uppgift att visa kvinnorna fram- åt och hjälpa dem i deras kamp för inre och yttre sjalfständighet som vi nu lägga ned vårt arbete.
Stockholm den 22 december 1913.
Redaktionen a f Dagny.
Kvinnornas försvars- petition.
N amninsamlingen till den af Fosterlaridska kvinnokom- mitten igångsatta petitionen om framläggande af för- slag vid instundande riksdag till försvarets stärkande ar redan afslutad.
En deputation, bestående af fru Ebba von Eckermann, fru Bertha Nordenson och fröken Stina Quint uppvaktade förliden tisdag konungen och öfverlamnade en volym af namnlistorna, då listorna i sin helhet ännu ej inkommit och ordnats.
Senare har deputationen uppvaktat afven krigs- och sjöministrarna i samband med att peti- tionen - 93 volymer, upptagande 259, 615 namn - öf-.
verlamnades till landtförsvarsdepartementet.
S Prenumerera på HERTHA!
Fredrika Bremer i Finland.
I Sverige ar det tyvärr .kanske så, att vi ganska litet känna till det intresse, som våra finska systrar ägnar Fredrika Bremer och ' hennes både i litterärt och socialt af- seende omskapande lifsgarning.
Och dock har detta in- tresse sedan Iinga tider tillbaka varit både lifligt och djup- gående.
De frön Fredrika Bremer sådde hafva funnit en mottaglig och tacksam jordmån i hennes första fosterland p i andra sidan Bottenhafvet, och.
redan under hennes lifs- tid lästes henn.es alster där med ' förstående.
Vid hennes död, 1865, skref Zackarias Topelius i Helsingfors tidningar en af de vackraste dödsrunor,.
som öfverhufvudtaget skrifvits.
Nu, då det galler att insamla medel till Fredrika-Bremer- monumentet, ha de finska kvinnorna åter visat sitt lifliga och aktiva intresse för saken.
Det ar fröken Lucina Hag- man, I&lt;vinnosaksförbundet Unionens ordförande, som med sitt outtröttliga arbete och sin kärlek till företagets befrämjande håller föredrag om Fedrika Bremer, an på Unionens fest-.
afton den 20: de okt., än den 9: de nov.
i Runebergs stad Borgå och an den %: de nov.
inför en talrik ungdoms- skara i sin egen samskola.
Och hvem skulle bättre kunna göra denna insats?
Fröken Hagman ar ju, som vi alla veta, Fredrika ~ r e i e r s första biograf.
Hennes biografi, som belönades med Finska litferatursallskapets första pris, utkom år 1886 på finska spraket och väckte en sådan hänförelse och ett sådant intresse för Fredrika Bremer, att dennas böcker strax därefter började öfversättas till finska språket, hvarigenom ' de funno väg till den stora finska allmänhetens kännedom och hjärtan.
Ater trollar fröken.
Hagman fram Fredrika Bremers bild och gärning ((lifslefvandefi.
Hon berättar huru hon vid besök i Stockholm på 1880-talet som främling förvå- nades öfver att Sveriges folk, och hvad märkvärdigare var dess kvinnor, tycktes ha glömt bort den dotter af deras land, som öfver hela den civiliserade varlden spridt ära och glans öfver dess namn, hrir hon på frågor fått till svar: ([Nåja - Fredrika Bremer ar så gammalmodig, men tala vid fru Adlersparre och fru Limnellll, och hur hon verkligen träffade dessa båda damer och fann att har, i denna utvalda krets, l e f d e Fredrika Bremer, och hvad mera var - en återuppståndelse af hennes namn var ge- nom dem att, vanta för det yngre slaktet.
Hon hänvisar till fru Adlersparres biografi, fullföljd af Sigrid Leijonhiif- vud, till Hellen Lindgrens, O. Sylwans, Sverker Eks, Hilma Borelius ' och Selma Lagerlöfs skrifter om Fredrika Bremer, hur löftena infriats genom dessa och genom Fredrika-Bre- mer-Förbundets storartade arbete.
Hon talar om Fredrika ~ r e m e; alltifrån det hon som treårig tös flyttade från Fin- land till Stockholm och Arsta, om hennes tunga barndom, hennes ungdomstid och ungdomsstrid, hur ur kaos^ så småningom kampade sig fram tanke efter tanke till något banbrytande, stort och helt, hur Fredrika Bremer var i med- och motgång lika, hur hon bar såväl sorg, den " stormu som hennes Hertha uppväckte, som de utmarkel- ser och hedersbetygelser, för hvilka hon blir föremål på resor såväl i nya som gamla varlden - däri både ko- ' ' '
mungar och påfve deltaga -, med samma anspråkslösa, humoristiska uppfattning, endast lefvande för tanken: " upp-.
lyft kvinnan och hon skall upplyfta mänskligheten, h o n .är lifvets hjärta, elden, kärlekenll.
Och fröken Hagman- låter sina åhörare följa sig, då hon tillsammans med deputerade .från Finlands främsta kvinnosaksorganisationer den 17 .augusti 1901 reser med eklöfskrans från Finlands jord till * den plats, där öfver Fredrika Bremer uttalats orden: " af jord: ar du kommen, jord skall du 2ter varda ".
Hundra år ha nu gått sedan hon föddes, men varm och djup är tacksamhe- len a t t hon föddes, därom bara 100-årsdagens blommor, mord och gärning vittne, och från kyrkan, där hon så många ganger suttit lyssnande, bedjande, drömmande, hördes nu .en barnkör sjunga: Suomis sång - en hälsning från ' Sveriges utigdoni till Finlands.
Samtidigt firades dagen i Helsingfors af I&lt;vinnosaksförbundet, som då utgaf en illu- strerad festskrift på svenska och finska.
Utom fröken Lucina Hagmans föredrag på svenska vid Unionens fest den 26: te okt.
upplästes där en fest- kantat på finska af mag. Aug.
Simelius.
På Svenska Kvinnoförbundet har fröken Helena Westermark hållit före- drag, och slutligen har ' den finska tidskriften Naisten Aäni anordnat privatsamkväm med program om Fredrika Bremer.
Tilläggas kan, att den kontanta behilllningen af alla sam- kväm och föredrag oafkortad tillfaller insamlingen för mo- numentet, som härigenom erhåller ett i dubbel bemärkelse kärkommet tillskott.
Och den etiska behållningen?
Som en röd tråd, sammanförande både svenska, finska och alla länders kvinnohjärtan skulle den gå, Fredrika Bremers lifsuppfatt- ning: e n d a s t e t t ä r n ö d v ä n d i g t: a t t d e t g o d a sker.
Viola Björk.
rådgifvare kanske ännu bättre än någon af de andra mer elIer rnjndre half barbariska staterna på Balkan hal fön, som på sista tiden så starkt tilltvingat sig Europas intresse; Sveriges dock i mera blygsam kvantitet.
Boken är tydligen sammansatt af korrespondensartiklar till tyska tidningar och förutsätter vida större förkunskaper om Albanien än hvad äfven en bildad svensk i regel besitter.
Något skulle sa- ken ha kunnat hjälpas genom en grundlig ändring af ar- tiklarnas följd, så att " de yttersta blifvit de främsta ".
Som det nu är, står första kapitlet, {{Förarbetena till oafhängig- hetsförklaringenll, nästan oläsbart, då det utan några som helst inledande ord kastar läsaren in i den albanesiska re- volutionens {{fait accomplill 19 12.
Kanske en ' österrikisk läsare, som känner sitt eget lands direkta intresse af dessa frågor, inte behöfver någon orientering, men den svenske läsaren måste för att kunna fortsätta ' sla upp Nordisk Fa- miljebok, art. Albanien - om han ens gitter fortsätta, nar början ser s i föga ' inbjudande ut.
Hade den svenska öf- versättaren tank!
på detta, hade hon försett boken med ett inledningskapitel.
Lydia Walzlström, Insänd litteratur.
P.
A.
N o r s t e d t 8r S ö n e r s f ö r l a g, Stockholn~: Äkta spetsar.
En kort historik af Elisabetfz Thorman.
A l b e r t B o n n i e r s f ö r l a g, Stockholm: Fädernas guda- saga.
Berättad för ungdomen af Viktor Rydberg.
Fjärde upplagan.
Illustrerad af John Bauer.
- Damernas 10 minuters morgongym- nastik för bibehallande af hälsa och ungdomlig spänstighet.
Af Mia Schannong.
LEDIGA PL A TSERd Litteratur.
fPlatssi7knnde .f5 sinn annonser infsrda Dagny p r hnlfia priset eller 7x19 öre pr mm Från det nya Albanien.
Politiska och kultur- Ung bildad flicka historiska skisser af Maria Amelie von Godin.
Bemyndigad 6fvers.
af Ellen Amrnann-Sundström.
Hugo Gebers för- af god familj, frisk och stark, och som genomgått 8 kl. läroverk, öns- lag, Stockholm.
kar på nyaret plats, helst i läkare- familj, som sällskap och hjalp.
Kun- Förf.
till denna bok ar en intelligent och finbildad nig i finare handarbeten, konstvaf- ' bajersk adelsdam ur de högaristokratiska kretsarna och har nad och intresserad för sjukvArd.
Svar till l118 W1, Borås Tidnings genom långvariga vistelser både i Levanten och på Bal- annonskontor ' Borås.
kanhalfön goda förutsättningar att behandla nutidens aktu- Ung, bildad dam, .ella Balkanpolitik.
Med något af Ida Backmanns - oför- skräckta företagsamhet förenar hon säkert åtskill.igt af den kunnig i matlagning.
handarbeten och vafnad samt för öfrigt alla i vederhäftighet) som denna saknar.
Stilen har genom den ett hem förekommande göromål, mönstergilla öfversättningen inte förlorat något af sin gal- önskar plats som sällsl&lt;ap och hjalp åt husmor.
Svar till * Barnkär,, Sol- liska elegans och - tvärsäkerhet.
lefteå, p. r.
På det hela taget skulle man önska denna bok lite Ung Tyska,.
mindre af jag-tonens själftillräcklighet.
Som det nu är, har förf: s egenskap af rådgifvare åt den lilla nybakade talar bra svenska, önskar plats för barn eller husmoders hjalp, helst albaniska själfstandigheten tydligen varit - låt oss hoppas 35 landet.
Lön efter öfverenskom- det - nyttigare .för Albanien än för henne sjalf.
Enligt nelse.
Familjemedlem.
Svar till hennes skildring behöfver nog denna stat " europeiska " Vyår p. r. Stalldalen.
Förertthndarinne- platsen vid Stockholms lans Sinnesslöan, stalt, Väsby, ar ledig att tillträd: 1 febr.
1914.
Kontanta aflöningc Förminer beroende på föregåendt tjinstgöring.
Bostad on1 2: ne rurr med varme, lyse, kost och tvätt En manads semester med fri vika: ie. Ansökn.
med kompetensintyg x h meritförteckningar ställda til.
s. ordf. vid Löwenströmska Lasa.
: ettet, adr.
Vasby, insändas före 1 jan.
1914.
Väsby den 2 dec.
1913.
STYRELSEN.
lid nyinrättade fasta mindre folk-; kolan i Svartsbc i Ockelbo distrikl; ökes före den 1 janiiari 1914 hos; kolrådet i Ockelbo .. Grundlöri550 rr.
för år, eljest enligt lag.
Under- risningen börjar 15 januari.
Fyra nånaders ömsesidig uppsägnings- id.
Ockelbo den 2 december 1913.
Skolrådets ordförande.
-- - p P eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee eeeeeeoeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee i e e e e e e JOHN A. GAHM elegan4a och solida HAMNGAT.
12 midt f. Kunksträdfitrden: .. i i:: e Arbeta for Dagny i:
Kvinnligt Yrkesregister.
10: e ARGANGEN innehaller bl.
a.
Uppsatserna: Den nya svenska lagen om allmän pensions- försäkring; Arsta, svenska kvinnornas utställning på Baltiska utställ- ningen; De sinnessjukas kurator; God smak och moderna kläder;.
Kvinnornas tanke på framtiden.
A.
B. Hor&amp;ska Kompaniet.
Textiiafdeiningen Thyra Grafström Stockhoh.
Pema; llen % aitstalllning af färdiga och påbörjade arbeten samt material.
Råd vid in- redning af våningar m. m, Undervisning i Ita iliensk spets- och annan ko~: stsörn ..
Ständigt på lager därtill hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstråd.
- - Rikt urval af Spetsmönster.
- .- uppgifter om utbildning, kompetensfordringar, arbetsförhållan- den och event.
inkomstmöjligheter för olika yrken.
Meddelanden om ett flertal föreningar, dar kvinnor äro verk- samma.
En broschyr i särtryck m. m.
Kvinnligt Yrkesregister, som erhalles i samtliga boklador samt å Kvinnligt Yrkesregisters expedition, Regeringsgatan 65, kostar Kr.
1: 25.
Porto till landsorten 30 öre.
I Tidskriften I utg. af Fredri ka-&amp;remer-Förbundet, l I utkommer den 1: sta och 15: de hvarje månad med undantag af juli och augusti.
Saledes med 20 häf- ten om året och med ett saininan- lagdt antal af minst 450 sidor.
Prenumeration för icke-Förbunds- medlem sker å posten.
Pris: pr år kr.
5: -, pr ' z år kr.
2: 75.
För- bundsmedlemmar prenumerera å Förbundets byrå, 48 Klaraberpga- tan, Stockholm.
e 1 4 4 + 6 + t l 4 O l.
4 O 4 4 4 irldens förnämsta läderpreservativ, gör skodonen.
a.bsol: !.!:.
:) / r2 ntata och minst dubbelt varaktiga.
Finnes öfverril!!
5 5: ' l:: h 1: 25 pr flaska.
- B. COLLAM-OLJE-FABRIKEK, T. OLSEN, Stockholm Prenumerera på Ett stod sakkunnigt urval finnes h Stockholms f6rslï Eakllstunabod.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå, 4 8 Klaraberpgatan.
Pellerin -.
-- - H ush&amp;llsfÖrsakrf ng eller försäkring af kvinnliga tjänare meddelas af Ki!
; siiWiki.iitgs- anstalten (statens anstalt).
Premie endast 2 kr.
p s by ?Or $ya-ii ' tjänarinna, och erhålles d2 ersättning frrin fjärde dnf:, rcii &amp; t ' !.
in- karbehandlingens början samt afven vid olycksfall utom ar!
: i '; - t (under tedighet).
Försäkringen tecknas efter antalet fast:: iistCl !dz tjiinarinnor, som finnas i hemmet, utan namnuppxift.
Acsöket: in- sändes till Riksförsakringsanstalten, adr.
Sthlm., e !.
dess ortscrnhttri.
e 4 e cp 8 Q e O 4: e e hiaria Amelie von Godin: Från det nya Albanieii.
Lydia Walzlstpöcn.
Väx ersätter det finaste mejerismör.
.
R I - &amp; T.;; i
