# ID: svediakorp-per625
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,612
# sentences: 617
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING TOR &amp; SVENSKAAG KVINNORORELSEN UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREM.ER-FORBUNDET Ntr b.
.- -.
.
.
., ..
Lösnummer 10 öre.
prenumeration sker siväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
. '
-.
.
Annonspris:.
15 öre per mnl.
Enkel spaltbredd 50 min.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per ging 10: - Rabatt: 5 ggr 5 ' 010.
10 ggr 100lu, 20 ggr 20 010.
50 ggr 25 010.
Annons bör vara inlämnad senast mfindag f. m.
- - - p - Redaktion: ~1arabergsgata.n 48, tvA tr.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: E L L E N KLEMAN.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifninptid hvarje torsdag.
.
- 8: e &amp; hg.
Z3tockholrn d e n 30 J a n u a r i 1 8 1 3 -.
Prenumerationspris: ' 11 år.
kr.
4: 50 ' h ar.
kr.
2: 50 3: 5 0 1 ~ 4,.
1: 25 ' 1.
.. AF FORENINGEN: DAGNY Mottagningstid:.
kl. 11-12.
1.
Sthlm 1913.
P y g l u n d s Boktr.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 489 tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
.
I En försäkringstekniker om kvinnornas ställning 1 alderdomspensioneringsförslaget.
id ett den 10 januari hållet sammanträde med Försakringssällskapet i Göteborg, hvarvid.ettfler- s ' narvoro, h a r å1- tal riksdagsmän för ~ ö t e b o r ~ stad derdomsförsakringsk ' ommitténc förslag förekommit till behandling.
Diskussionen inleddes af fil.
dr. N. V. E. Nordenmark från Stockholm, som behandlade för- slaget u r allmän synpunkt och därvid sarskildt under- strök, att detta icke innebure någon verklig socialför- säkring, utan blott en i vissa afseenden förbättrad, i andra afseende n försämrad fattigvård.
Af särdeles stort intresse torde det för Dagnys lä- sare vara att f&amp; del af det inlägg, som under diskus- sionen gjordes af försakringsdire ktören D. F. Lundgren till förmån för lika behandling af man och kvinnor, hvil- ket därför har meddelas.
~ i r e k t ö r Lundgrens anfö- rande har icke af tidningarna refererats.
Det i n -.
.
nehöll i hufvudsak föijande.
Utredningen säger, att kvinnornas dödlighet ar lagre an.
mannens; att.
invafiditetsfrekvensen ar högre och in- validitetsdödligheten lägre an de för mannen gällande tal len.
Matematikern stannar därför vid det resuitatet, att kvinnorna skulle ha mindre för sina insatser an rnännqn, 23 % af erlagda afgifter, mot mannens pension p&amp; 30 %.
För min del vill jag opponera mig mot det slaget försakringsteknik, då fråga ar om att ordna en ol b l i- g a t o r i s k allmait försäkring.
.Den försiikririgstekniken vore riktig och dess tillämpning nödvändig, om det!
gallt att bilda en konkurrenskraftig affarsanstalt för drifvande af pensi: onsförsakring.
En affarsanstalt har nämligen att räkna med något, soni vi inom försakringsverksamheten kalla e t t mo ' t a n s t a l t e n r i k (a d t i i r v q l.
Om man.
tanker sig att af två pensionsanstalter den ena tillämpar en genomsnittspremie för man och kvin- nor, under det att konkurrentanstalten tillämpar särskilda tabelkr för man och kvinnor, skulle - ju följden .blifva., att mannen finge fördd af att gCi till konkurrenten, som beviljar: försakring till den efter deras förhallanden för- sakrhgstekniskt afpassade premien, under det att kvin- nmna skulle föredraga att vanda sig till den a.nstalt,.som meddelar, försäkring mot g~nmsnittspremie.
Resultateff blefve då, att den anstalt, som tillämpar genomsnitttspre-1 mier, kommer p i obestånd till följd daraf att dess pre- mier icke motsvara den risk anstalten öfvertagit, under det.
att den andra anstalten, som tecknar försäkring.
.åt männen till en fullt adekvat premie; skulle reda sig bra.
Det är detta förhillande, som motiverar den fö %äkhngs- tekniska.
distinktionen.
SA snart det blifvit fraga om att ' anordna en.
o b l i- g a t o r i s k försäkring med m o n o p o l,.
f ö r v i s s a n s t a l t, och faran för urval sålunda - bortfall-er, bort- t
, -- faller också, det försäkringstekniska skalet för en distink- tion.
~ a l k ~ i e n i blifva a bärkraftiga nog utan sådan di- stinktion.
Men nu invänder någon: Denna skillnad mellan man och kvinnor ar ju i andra fall ett utrönt faktum, och rimligheten krafver därför, att hänsyn tages till detta fak- tum.
Därpå svarar jag: Individen har icke rätt att rak- * möjligen ur en na.
.
sig - gruppens siffrn tillgodo.
~ a ar annan grupperingssynpunkt mindervärdig, hänförlig till en.
sämre klass.
Till en gift absolutist från landet, som ibe- ropar.
sig p i att mannens invaliditetssannolikhet ar lagre än: kvinnornas och att de sistnämndas dödlighet ar min- dre,.
kan jag saga: Ni a r landtbo, och stadsboarnas dödlighetssiffror äro större an landtbornas.
Ni ar gift, och ungkarlarnas dödlighets- och invaliditetssiffror äro mycket lägre an de giftas.
Ni är absolutist, och absolu- tisternas siffra visar sig mycket förmånligare an icke ab- solutisternas och så vidare, därför skall Ni ratteligenha en lag pension.
Med andra ord, dödlighet och invalidi- tet bero icke p i en enda omständighet, utan framgå så- som resultanter af esi mängd i olika riktning verkande omständigheter.
Grupperas befolkningen efter någon af .dessa omständigheter, leder grupperingen snart sagdt med nödvändighet till olika genomsnittssiffror för grupperna.
.
Men dessa genomsnittssiffror äro icke mittgifvande för individernas förhållanden.
Nu känner man sig impone- rad af den stora skillnaden mellan man och kvinnor, men hur skulle saken gestalta sig, om vi i .stället gjorde en uppställning till exempel efter stadsbor och landtbor gifta och ogifta, och så vidare.
Dödlighetssiffrorna för land och stad och för smärre stader och storstäder visa mycket.
stora skillnader, och jag känner mig öfvertygad om att invaliditetsfrekvensen skulle visa ännu större skill- nader.
Huru skulle ' siffrorna ställa sig, om man började uppdraga en skiIlnad mellan industriarbetare och andra arbetare?
En föreställning härom har man vunnit genom de nyligen framkomna erinringarna om sjömännens sär- skilda.
dödlighets- och invaliditetsförhiillanden. '
Jag är saker pi, att om vi skulle verkställa ep död- lighets- och invaliditetsundersökning betraffande industri- arbetarna, klassificerade efter industrier eller yrken, skulle vi betraffande niAnga utaf dessa komma Pill det resultatet, att en ålderdomspensionering vid 67 år ar en orimlig- het, men att för andra yrken ålderssiffran skulle kunna sattas högre.
Om maii nu gör en distinktion, distinktio- nen mellan man och kvinna, hvarför skulle man icke lika gärna göra andra distinktioner, som äro ur privat- försakringsteknisk synpunkt fullt motiverade.
Med detta har jag d i velat saga, att jag j u s t a f f ö r s ä k r i l n ~ g s t ë k n i i s k a s k a l miste göra erinrin- gar emot att förslaget behandlar kvinnorna på ett annat sätt än mannen.
Härtill kommer sedan den rent humanitära syn- punkten, som måste laggas till grund för en organisa- tion af förevarande art, nämligen att förslaget skul !e fö- reträdesvis stödja dem, som äro svaga.
Visar det sig, att kvinnan ar mera utsatt för invaliditetsrisk, att hennes dödlighet ar lagre och att hepnes pensionsbehof allts % ' t äro större, synes det mig vara fiillt i öfverei~sstamrnelsc med ändamålet att gifva henne lika hög pension som den mannen erhaller.
Till belysning af direktor Lundgrens uttalanden om att andra distinktioner uppvisa större skillnader kunna följande officiella siffror anföras: ") hiän och kvinnor i bela riket. '
Alder ~ ö d i g h e t p; I, WX).
- invanare Diidlighet pr 1,000 personer.
- a d l c g h e t pr- 1,000 Alder invanzrc Såsom synes af följande tabell a r emellertid ge- noni ofvanstaende siffror aiigifna skillnad i dödlighet mellan man och kvinnor icke mindre ar1 skillnadcri i dödlighet mellan landtbefolkning och stadsbefolkning utan åtskillnad mella~i iiiän och kvinnor.
Dödlighet pr 1,000 invanare 1 stad och gå landsbygden utan at- skillnad mellan män och kvinnor.
- - - - - Alder a r - Dödlighet pr 1,000 invanare.
.
Stad Land.
.
--.
.
.- -.
.
-.
- - - Alder ar.
.
.
.
- Dödlighet pr 1,000 Stad.
.
invmire Land - .- - -.
.
.
En annan jämförelse af stort intresse ar järnförel- sen i dödlighet mellan gifta och ogifta.
För att gif- va en föreställning om hvilka utomordentligt stora.
skil !- nader man här har; att göra me&amp; meddela vi nedan följande jämförande siffror öfver dödlig hete^, f5z og '?
man i stad och gift man på landet: Dödlighetea gr 1,000 personer f5r ogifta mån i stab och gitta min på landet.
alder ár Dödligheten pr 1,000 a ers on er för - --.
ogifta man gifta man- i stad pa i i -- d e t.
.-.
~ödii~heten~i,OOö - P --- Alder I a personer för Skulle man n u vid tillmatandet af pensionerna till- lampa en distinktion af samma slag som den kom- mittén vill göra mellan man och kvinnor, skulle re- sultatet blifva, att en ogift man i stad kan påräkna ett mycket större pensionsvederlag för sina afgifter ä11 en gift man p i landet och att skillnadal i detta fall skulle blifva oerhördt mycket större a11 den skithiad nian velat göra på motvärdet till mannens och h i i i - nornas pensionsafgifter.
Skuife man fortsatta dessa jämförelser, till exerri- ") Dödlighets-.
och lifslängdstabeller för artiondet 1891 -- 1900, publicerad som bihang till fjärde afdelningen af Statistiska centralbyrh befolkningsstatistik för ar 1900, P.
A. Norstedt 8r Söner 1908.
Pris 80 öre.
pel att jämföra industriarbetare i en storstad med jordbrukare på.
landet, komme man till ännu mera vidtgående skillnader.
.
.
Dessa siffror ha anförts.
för att gifva en anty- ' dan om att de synpunkter direktör Lun.dgren.
angifvit öppna vida perspektiv för pensionsfrågans handlagg- ning.
i en för kvinnorna.
gynnsammare riktning.
.
,.
Det är i c k e s a n t, att försäkringsstatistiken och försakringstekniken krafva aff.
kvinnorna behandlas ogynnsammare.
an mannen.
0.
.
Kvinnof&amp;eningarnas i Stockholm .. möte - med anledning af ålderdomsr '.
pensioneringsförslaget ...
...
.
.
.
0. '
e ' '.
.
e, två möteii, som p5 initiativ af Fredrika-Bremer- '.
Förbundd -- c@.-J5- iwignoförenjngar _s_om inbjudare: ariordnats f0rliden vecka, torsdaks ' o c h ' lördags afton, I: Stockholm medi arfledning af ålde~domspensione~ngdör7~. '
slaget, ägde r i m.
i ' ' till sista plats: fylld&amp;.
l6kaler.
Den " eniga protest fran kvinnohåll mot k$hno,rnad ' särställning; inom förslaget, som harined fick sitt .. uttryck, .var af starkt-, imponerande vqkan: De olika.
inledarna, froken Anna Abergsson, dr Karolina Widerström, fru.
' Agda Ostlund: och fröken Gertrud af Klintberg,: belysfe under skarp kri-.
' tik fragan fran ' olika .sidor.
Någon diskussion i egent- lig mening - följde ej på inledningsföredragen, då samtli- ga de talare, som uppträdde sidan, ordet förklarats fritt,, utan undantag anslöto ' sig tili kritiken på, ' denna puuikt '.
.
' .. af förslaget.
.
.
Fröken Anna.
iindhagen berördi ' i!
' sitt inlägg den.
Brantingska resepdionen, som hon ansåg borde af riks- .. dagen antagas, ' sedan den rensats fran en del oegentlig- heter.
Moderata kvinnciförbundets och K. F. U.
K: s repe-. '
sentanter, fröknarna Cecilia Milow och Anna Roos, fram- triidde den första mölteskvallen för att särskild * uttala ' sina.
fbreningars ansltttning till.
den resolution, som.
af ordföranden vid mötepa,, fru ~ g d a ~ontelius, framlagts.
.
:. " "
P och som hade @ följande lydelse:.
.
.
-.
:, i!
.p - Kvipor, samlade till offentligt möte i ~to~kho: h ' d&amp;n 23 jan.
, 1913, vilja med anledning af det af därtill .ut- ' sedda kommitterade framlagda förslaget till.
lag .. om.
all- män pensionsförsäkring.
uttala en bestämd protest emot .den särställning, som gifvits kvinnorna i nämnda förslag, en ställning, hvartill icke heller nagot motstycke fin ' nes.
inom de länder, dar socialförsakringi,n genomförts.
: '.
Enligt lagförslaget skola ' kvinnorna bära ' Samma af- giftsskyldighet som mannen men dock erhålla lagre sa- val afgiftspensioner som pensionstillagg.
Kommittens m.
.
tivering: kvinnornas längre lifslangd samt stö- ' invalidi- tet - hvilken senare ofta torde vara- beroende - p&amp; ekono,: rnisk invaliditet - kan icke hafva gällande: kraff ' 4 ' ed obligatorisk folkförsäkring, dar solidariteten bör vara 4ei-i;.
.
.
.
!
...
.. ....
enda ledande principer1.
- Mötet protesterar mot den föreslagna uppdelningen.af, .. samhället.
.
i tvenne helt olika ställda .hälfter; rnh ',. '
ocfi '. '
kvinnor.
Under framhallande af de ödesdigra följder ' l ' socialt hänseende en dylik splittring skulle medföra, ut-, ' talar rn6tet ett bestiimdt yrkande, ' att ' sival afgiftspensiw ner som pensionstillagg med lika inbetatningsskyldighet .. för bada könen må utgå med lika belopp för man och .. kvinnor, så att socialförsiikringens grundtanke, solidarite- ' ten, helt och fullt tillämpas.
Resolutionen antogs vid bagge möltena enhälligt af de församlade,.
.
. '
':; ' ' a De engelska kvinnorna inför afgörandet.
F redagen ftirliden vecka började debatten i engelska underhuset om den stora rösträttsreformen.
Som be.
kant upptar icke regeringsbillen.
rösträtt bör kvinnor, men1 fira olika tilläggsförslag ha framkommit, i hvilka fram- läggas kraf p5 mer eller mindre utsträckt kvinnoröstratt.
Det första, sir Edward.
Greys, tar frAgan principjellc Enligt detsamma skulle regeringsförslagets " hvarje man- lig person är berättigad.
.
.
.. rösträtt ' ' utbytas mot " hvar- je, person ar " etc. I det andra tilläggsförslag&amp; begäres allmän och lika rösträtt ...
för bada könen.
Detta ar arbe- tarepartiets önskningar.
Det tredje ar ett liberalt.
kom- promissförslag med bostadsstreck-, som skulle medföra rösträtt dels f6r alla kommunalt röstberättigade kvinnor,.
dels för gifta kvinnor öfver 25 år.
slutligen ha vi hö- gerns förslag med röstriitt blott åt kommunalt rölstbe rattigade kvinnor.
När detta skrifves, är utgången ännu icke bekant.
* Alla partiband lära vara upplösta, och ' grupperingarna för och emot kvinnors rösträtt baserade pA de enskilda sympatierna och antipatierna i denna fraga .. Sjalfva re- geringen star ju splittrad i ' denna sak.
Ernellertidt lai: intet komma att laqinas oförsökt .af de,m, som önska att fragan faller.
- *) I samma stund som tidningen lägges i press nar oss underrättelsen att regeringen tagit billen tillbaka. '
Miss Jessie Ackermann föreläser i Stockholm.
Stock- holm har i dessa dagar gästats af en amerikanska, miss Jessie Ackermann, en af det stora landets i väster socialt intresserade kvinnor, skriftatallarinna,.
globetroitter och \ - präst.
Miss A., som tillhör ett baptistsamfund, var den andra.
kvinna i ordning ' en, som prästvigdes i Arne,- rika.
Sa hon tar plats vid sidan af miss Shaw.
EA inbjudan af Stockholms F. K.
P.
R. talade nu.
miss Ackermann sistliden mandag - afton p2 ett offentligb möte i K. F. U.
M: s stora sal.
Med amerikansk lärt-: het att tala och stor humor kiserade hon öfver de au- straliska kvinnornas kamp för politiska rättigheter.
Deti talrika auditoriet visade, sig uppfatta de roliga och kvic- ka poängerna iifven i n n a n tolken hunnit öfverflytta dem till svenska.
Lifliga applader hälsade det spiriiuelfa: fö- redraget.
Annonsera i DAGNY!
1., ' e ' ' ' ' S p r i d D,agny!
Abbas samma kraft, kan ej fågeln höja sig.
Enligt denna " tids- Abdu91-Baha iilders ande måste kvinnorna gii framåt, .uppfylla sin b e - " B abisternas intelligens, deras moraliska varde och ar- lighet aro stora, men man har mycket öfverdrifvit deras strafvan att förbättra kvinnornas stallningp ', ståt det i Encyclopaedia Britannica i den ratt uttömmandear- tikeln om babismefi.
Och likväl har sektens nuvarande öfversteprast, Abdu ' l- Baha = Bahas tjänare, ratt nyligen ' hiillit föredrag.
i Lon- don om " kvinnans jämlikhet med mannen ".
Det var Mrs Despard som introducerade honom och redogjorde något f&amp; den s. k. Bahai-rörelsen.
i Per- sien och för den babistiska religionens blodiga histotia.
Hur den uppstod (p2 1840-talet), då en ung sayid val- taligt förkunnade läran om Bab, om lifvets port, som de4 har blifvit till i den allmänna uppfattningen, och hur han blef martyr med många af sina anhängare, som det ofta sker med dem, hvilka predika emot det, som helgats af hafden.
Babismen är en muhammedansk sekt men hyl- lar den tanken, som då och då uppkommer, att.
man- skor i och för sig äro för mer an mänskor som reli- gionsbekannare och att Gud ar mänskornas Gud mera an religionernas.
" O, du Allsmäktige ", sade Abdu ' l-Baha vid slutet af sitt anförande, " befäst de har närvarande i deras tro; hjalp deras sjalar att höja sig och stå mänskligheten1 bi - hjalp dem att upprätta kvinnorna, på det att de ma bli fria friin fördomar oeh få skada Guds ansikte. "
Därförinnan hade han p8 sitt bildrika sprak talat om kvinnornas insats i samhallsarbetet.
" .Mänskligheten ", sade han, " ar som en fågel med dess tvii vingar; - mannen äro den ena, kvinnorna des andra.
Om icke vingarna äro starka och drifvas af.
- - - stammelse i alla lifvets grenar och bli ' fva mannens ' jam- likar.
De måste komma att arbeta i jämbredd med mannnw och erhålla alla deras rättigheter. "
Och sedan han redogjort för de humanitära argu- menten f ö r kvinnornas medborgarskap och a f f a r d zi t de falskt vetenskapliga slutsatserna om hennes iritellektu- ella unde~lagsenhet, öfvergick han till att talla ' om de ' stora historiska kvinnorna och berättade urider församlin- gens intresse om den kvinna af hans egen sekt, skaldin- nan Q !erratuYl-Ayn, som den 31 augusti 1852 tillika med trettio: andra babister led den grymmaste Han betonade ' från sin orientaliska ståndpunkt den- kack- het hon visade därmed, att hon trots landets ' uråldriga vana lade af sin slöja, då omständigheterna så fordrade,, och talade offentligt med män ' och till man.
Honfangs- lades, undergick tortyr och pinades på manga olika satt, men lat ej öfvervinna sig.
I fängelset sade hon: " Ni kunna döda mig, meii ni kunna inte hindra .kvinnornas frigörel~e.~ ' Hon di; scm en hjältinna, och när h o a gick till döden, gick hon som till .en bröllopsfest.
" Än i dag ", tillade Abdu ' l-Baha, " finns det bland bahas i Persiien kvinnor som visa prof på okufligit mod och framstaende poetisk begiifning; deras ord äro val- taliga, och de uppträdii och tala till stora församlingar af man och kvinnor. "
Till sist lyste Abdu ' l-Baha sin öfversteprasterliga väl- signelse öfver de samlade och tog afskqi med allvahi- ga, upphöjda ord.
" Gif ass- af din godhet, o Herre, pii det att alla mänskor m å ernå kunskap om dig.
Gif din hjalp till lika frihet för män och kvinnor, så att tid1 och med orden man och kvinna må förgätas härvidlag.
Må de som en.
enhet tjäna dig och erhålla din valsig- nelse. "
Det var en paus i lifvets brådska, då Abdu ' b-Baha i London talade sina ord af 6; terlandsk vishet, och det säges, " att det icke fanns nagon, som icke var gripen af hans värdiga hallning och hans af hög inspiration burna ord. "
Ellen Wester. '
Statsanslag for fortsättningskurs vid statens normal- skola för flickor.
Rektorn vid Statens normalskola för flickor har hos k. maj: t gjort framställning om ett stats- anslag p2 3,000 kr.
för uppriittande vid skolan af en fortsattiingsklass, afsedd att ge utbildning för de i vissa ' domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppför, da bitradesbefattningarna samt därmed jamforliga ' befatt- ningar i allmän eller e,nskild tjänst.
Ett försök i denna riktning ar ifrågasatt vid skolan, dar man från och med lasiret 1913-1914 ämnar inrätta en ettarig foetsattnings- kurs.
37: DACN ' Y.
.
t Tanke- och resebllder ur Fredrika Bremers bref till e&amp; vllninna.
Meddelade af Lotten Dahlgren.
och tanka o m.
detta och det, tillkommande lifvet.
DA och da.
gör jag utfärder till minnesrika stallen omkring Jeru- Jerusalem d. l: ste febr.
1859. salem och låter därvid ej det ringaste .störa mig af.
de odt nytt år, miii Fredrika, ifrån Sions berg och lärdas tvifvel öfver äktheten af vissa orter, som traditio- hus, dar jag n-i har min boning!
Underligen har nen uppgifver.
Att den markvärdiga dubbelkula, som mani jag Mifvit förd hit, och underligt är det mig att vara i Bethanien säger vara Lazari graf, påstås, af de lärda har, men godt, och jag kan, ej saga dig huru fullt det omöjligt kunna vara en graf sedan denna tid bekymrar kännes i hjarta och hjärna!
Jag känner det som enstor mig icke det ringaste.
G r a f v e n .ar mig icke det be-.
valsigndse men ock som en stor .. uppfordran att få dröja tydande härvid utan det, att J e s u s g r 5 t, v i d g r a f -, p i detta rum, rummet för människosläktets högsta och.he- v e n och " förbittrades i sitt sinne ", då han såg ~Lazari ligaste minnen, malet för så många stora förhoppningar, systrar och judarna gråta, det ar mig af oandlig bety- så manga.
tankens brinnande fragor ännu i dag!
Må jag delse, ty däri ser jag hans djupa medkansla, hans sym- e j blifva det ovärdig!
pati med a l l a, som g r A. t a vid grafvarna, och i honom, Måtte det vara frid hos dig, min F~edrika, och hos ser jag Guds hjarta.
" Jesus: Kristus i går, i dag, och .., våra kara och i vårt land, den frid som förer till lif så i evighet. "
Att han har inför Ju.da öken och det och fröjd!
P&amp; längre hall an någonsin (hvad t i m-v ä g * öda hafvet, hvars spegel glänser för ögat frAn f et ha- angår) skild hemifrån, känner jag mig nara till ' sjal och niens kullar, uttalade orden: " Jag ar uppståndelsen och hjarta och gläder mig åt att snart komma hem.
*) Jag lifvet3 ' o. s. v. D e t och h n d k i n. g e nj som följde känner mig nu vid denna min resas .mil, och, vill Gud, bekräftande orden, d e t ä r af oskattbar, oändlig betydelse!
så drager jag härifrån hen@ i slutet af nastkommande för medvetandet och hjirtat.
april månad öfver Grekland och hoppas återse Sverige.
Det solbelysta, .Hellas.
snart efter midsommar.
Huru kart de,t skall bti migåter- Athen d.
20: de sept.
1859..
se det och alla mig dar kara, kan jag icke saga.
Idag Var du klarseende, min Fredrha, då du förliden vinter!
hvälfver sig en stralande blA himmel iifver Jerusalem&lt; skref till mig i Jerusalem: " Du viP kanske blifva utr$kes ea ' kullar och luften, är som pA .in majdag hos oss.
Från år till '! "
Då tänkte jag verkligen ej därpå.
Jag .ö-nskade: fönstret, vid hvilket jag skrifver ' till dig, ser jag fritt ut: öfver staden, med dess medelpunkt d.
Heliga grafven komma hm; jag var fast besluten att resa hem under.
och höjderna kring Jerusalem.
Oljoberget och den dun- sommaren, och ännu för fjorton dagar sedan tänkte jag.
kelblå kedjan af Moabs berg ser jag från taket af min.
förvisso att komma hem Atminstone till hösten, och det.
boning.
Utsikten frin oljobergets höjd öfver Jerusalem, drog mig h j a r t l i g t att.
Aterse mitt hem och mina Judea-öken, Döda hafvet och Jordan är nfigot af det ovan- viniier.
Litet ' orolig hade jag mellertid blifvit öfver m i n ligaste jag sett.
Och Getsemane, och Hinnoms, Kidrons s e n a hqnkomst, och vid tanken .på de intressen och1 och Josaphats dalar!
Ack, Fredrika!
Det finns ingen- göromål, som denna vinter skulle upptaga min tid .. i: ting desslikes på jorden i egendomlighet och betydenhet Stockholm, och hindra mig att At redaktionen af min res- för tanken.
Men hvaiyje flack har ar minnesrik.
Det pit- dagbok agna den tid och uppmärksamhet detta fordrar.
toreka af det narvarande Jerusalem och dess omgifnirig Jag tänkte ibland: " Det vore dock bättre för detta ara ligger i synnerhet i den blandade österländska befolkning bete, nu sa viktigt för mig, om jag kunde, dröja denna af rnAnga land och tungomAl och klädedräkter, som trän- vinter i Atlien och agna mig helt darAt. "
Men huru?
ges dar under denna tid mellan: jul och phk, d&amp; tusen- I ett hotell blefve det mig mycket för dyrt att leha, och tak pilgrimer frAn alla kristna och halfkristna folk omkr. jag behöfde för vintern ett f a m i l j e l i f, läsning och, samtal om aftnarna o. s. v. Di nu detta ej sjalfmant er7 Palestina komma till d, Heliga staden.
bjöd ' sig, ville, jag ej göra något för att söka det.
(Ur ett senare bref.)
" Skall det komma, så konimer det nog! "
tänkte jag,.
Böcker .felas mig icke har.
Bland filosofiska, som ar- och s5 tog jag afsked af Athen och begaf mig med beta i samma riktning!
laser jag Bunsens högst intres- drottningens af Grekland hofpredikant herr Hansen och santa .och värdefulla, men innerst högst otillfredsstallan- hans fru p i.
resan till.
Nauplia, Argos och Corinth, for de sednaste-bok: G o t t i n d e r G e s c h, i c h t e.
Kan- att därifrån till sjöss genom den Corinthiska viken fort- ner - du det ?.
Det hjälper ' mig att tänka och att andli- satta resan mot norden, mot norden!
Men.
dagarnas gen kampa! ..
Däremellan " gör jag besök i Harems här- skönhet, resans goda verkan på fru .Hansens ' halsa, möj- städes och iar mig kanna hvad deras inne,vånarianor tro ligheten att då vi nu vor0 flera (en tysk professor från: *) Som bekant återkom Fr. B. till Sverigeforst sommaren 1861.
Erlangen hade slutit sig till oss) kunna gora en längre.
" Från Sions berg och hus ". '
, G ' a, ' ', ' ' ' t
utflykt för godt pris, ändtligen lusten att se ~ r k a d i e n och Lacedemonien lat oss utsträcka var tillämnade restur vida öfver var första plan, och s3 reste vi tillsami.raiis in i Arkadien och darifran till S p a r t a, en besv: irlig resa, ty den miste ske till hast, pa ofta ratt elak,!
sti- gar, iiher Iiöga berg och djupa dalar och med de iis- laste harbergen för nätterna, men rikligen blir man lönad genom naturscenernas egendomlighet, skönhet och stor- het.
I synnerhet ar åsynen af Spartas dal - eller ofantliga slatt vid foten af Taygetos jattemur med dess hundra stenkupoler och med den silfverklara Eurotas glansande fram genom vingardnr och buketter af rosenlager i dalen en tafla, som en g h g sedd stämplar sig i själ och sin- ne med en ljusbilds klarhet och bestämdhet.
Det ar egen- domligt och stort och .skönt p i en g h g, med Icraft.
Jag kan ej saga dig, min Fredrika, huru jag njöt denna resa, som gynnades af det skönaste vader, under hvilken jag lärde kanna mycket egendomligt af Grek- lands natur och folklif och som dessutom genom herr Hansens omsorg blef mig ' trygg och lätt.
U n d q resan blef- VO Hansens och jag rätt hjärtliga bekanta, och de fragade.
mig om jag icke skulle vilja blifva hos dem i Atheni den.
na vinter.
De vor0 barnlösa, älskade ett stilla lif och ville sörja för mig som för en moder.
Jag hade redan i Athep lart kanna H. som en ovanligt tankande och upplyst prästman, hvars samtal vor0 mig till nytta och nöje.
- Kort och godt, min Fredrika, jag inshg att jag för mig och det arbete Gg har för handen ej kunde göra bättre an att antaga detta tillbud och - jag gjor- de det.
svenska och schweiziska, men - comforts far max cj tanka på!
Men luft, vatten (kallvatten), lifsmedel, fruk- ter och denna himmel - det ar makalöst!
Sjuklingar bli friska och starka blott af att vistas har en tid.
Dar- till ar folket godi, mildt, idogt och valbehillet; lifvet.
har mycket af det antika herdelifvets skönhet och behag- lighet.
Denna morgoli, som jag tillbringzt ensam utida olivträden vid " Pan Hagyas " kyrka (p i det gamla Posei- donstemplets grund), jag ville hunna mala för dig dess skön het, och utsikten öfver det sollysta, lugna hafvet, af de ryktbara öarna Delos - som ansågs så helig att ingen dödlig dar fick begrafvas, Naxos, dar Ariadrie öfvergafs af en människoson och tröstades af en gud, Paros, af hvars marmorbrott en hel värld af gudabilder gått fram och ännu g&amp;, Syphnos, Cheos, Syra, Myko- nos,.
Ios (med Homers graf), alla öar märkuiirdiga fös gamla sagor och tempel, eller för unga skönheter af himmel och haf, jord och !uft.
De ligga söderut friin Tinos i halfkrets.
Ej heller nöjer jag mig att hiisifrh betrakta dem utan skall i juni manad sarskildt besöka åtskilliga af dem.
Fön får jag ej tid därtill.
Naxos d.?
Jag måste nu sago dig litet om m.itt yttre lif.
Helt nyligen har jag under tre veckors tid p i kung Ottos lilla kutter genomströfvat Aegeiska hafvet i flera riktniii- gar från ö till ö, frin tempel till tempel och däriindw gjort bekantskap med öarna Aegina, Syra, Delos, Rhe-.
nea, Ios, Santorini, Sikynos, Paros och Naxos, och dar --.
under lart kanna des= öars natur, närvarande tillstincI och hvad de kunna blifva en gAng under lyckligare för- Tinos d.
7 apr.
1860.
Ett par dagars pasklof har jag nu tagit mig för att hållanden för deras utveckling an- de närvarande jag bevista en af grekerna!!
förnämsta .iiationella och religiö- har slutligen slagit mig ned i en af Naxos tjusande da- sa fester, den jag ej borde försumma, och som den ar lar för att ratt lära förstå hvad ölifvet har ar och kan på ön Tinos - den lilla ön skall du upptacka bland vara.
Oaktadt naturens ovanliga skönhet har, luftens och Cykladerna (i Aegeiska hafvet) - s å.
har jag rest dit himmelens renhet rader jag ej nagon att göra det efter och begagnar dar ett par timmars ro för att skrifva till som ej genom enskildta personers godhet ock artighet dig dessa rader.
Den religiösa delen af festen ar det kan har f&amp; ett enskildt hus och lifvets f6riiöde,dieter.
: bedröfliga dari, ty denna vittnar om dej ytliga och hed-.
Dqsa grekiska öar äro ännu i ett fullkomligt oskiildstill-.
niska.
i grekernas religiösa lif; och detta vittnesmal ar, stånd hvad inrättningar för lifvets.
bekvämlighet angiir, dess värre, fullkomligt sannfärdigt.
Men af gladt intres- synnerligen för främlingar, som högst sällan komma utom se ar att vid detta tillfälle se en samling af många tu- pA flyktiga besök.
Likväl äro dalarna på Naxos, dess sen greker och grekinnor fran Smyrna, Creta, Alexan- luft, vatten, växter af verklig paradisisk skönhet.
Men den dria, Konstantinopel, afvensom fran det fria Greklands starka värmen mattar känslan dïrföï.
Kunde jag dock städer och öar, att se deras vasen, lynne och kostymer.
beskrifva för dig den lilla flod eller back, som vattnar Detta allt ar högst pittoreskt.
Af ett ännu större och Flerios och Melurmes dalar, dess badd hela vägen kantad innerligare intresse ar det för mig att har litet närmare af blommande rosenlager och lummiga plataner, dess lära kanna de grekiska öarnas lif, luft och lynne; ty det kalla i en lund af vildt vaxande, de skönasfc buskar och har bekräftat min aning att dessa öar, i äldsta tider trad, SA skulle du stiga mig, att det ar mycket tiaturli- helgade af .gudasagor och tempel, äro ämnade att i vår gare och förståndigare att tro att denna flod (Flerios tid blifva helande hälsohem för jordens barn af alla folk flod) ar en naturande, en najad såsom man iordom h- - för tacksamma, i anda och sanning tillbedjande man- trodde det, an att se dari blott ett vattendrag soni .ett niskor, N.
B. nar dessa kunna vistas dar utan att plå- annat, utan individualitet, utan en egen liten k i l l; .s j a l gas af loppor och annan ohyra, hvilket icke ännu ar för sig.
Jag besöker foIket i deras hyddor, bevistar briil- en fallet.
Ty hoteller, värdshus eller rum för resande fin- lop och andra fester, jag skall berätta dig daroni nas ännu ej p i dessa öar; de gästfria innevanarna ogp- annan g h g.
Om tre veckor afhemtas jag iter har af na gärna sina hus och hem för framlingar och den kung Ottos kutter, besöker ännu ett par öar och reser grekiska gästfriheten ar liksa hjärtlig och riklig som den sedan åter till Athen. '
Hem!
Wien d '.
26: te juni 1861.
Tack och ' välsignelse, min Fredrika, för dina hjart- liga ord (af d.
20: de maj), s&amp; hafva glädit mig har!
Det har kostat på mig att på så.
lang tid ej höra något från dig.
Och nu, då jag nalkas mitt nordliga hem,.
längtade jag efter ett vanligt.
välkomstord därifrån.
D u gaf mig - det.
~ &amp; k!
.Du gladde mig ock med de man- ga goda saker soni äro i gang därhemma.
Gud vare tack att sa manga goda arbeten äro i verket.
Om våra.
.
små försök stranda gör " ingenting, blott att det goda sker.
, $ ~ u r u jag gläder mig att Aterse dig och få språka!
om många ting.
Och den goda Lotten ~ e n n b e r ~ Jag följer nara efter mitt bref om allt gAr som jag ämnar och hoppas!
J a g skrifver därföre icke nu många ord.
Lef väl, söta min Fredrika.
Snart, vild ' Gud, omfamnas du et C: o af .den gamla allt.id samma.
tilrlgifna väninna Fredrika Bremer.
P. '
S.
Icke samma till den.
yttre människan, som blif- vit betydligt aldrad sedan d u såg henne sist.
v Fragor och svar. '
, ' ' --.
Riksdagen.
, Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru.
minga ex: som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stHllen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
i Hvad kostar Dagny i postanstalter och .bokfidor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50. för ' / I, 2: 50 för l /, och 1: 25 för 1 ', a&lt; H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helirs-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man förfara far denna provisions er- bdllande?
Sedan man samlat minst ' 5 prenumeranter, gir man ti1l " äga p&amp; ett af följande satt: 1) Antingen: Genom irisandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer.
man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt .frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har d \!
,.
att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
, 2), Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (ej.
annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgieiide pr postanvis-.
ning sända samlaren den stadgade provisionen.
.
Hvar, och till hvilket pris, kan man nummervis Msa Dagny P I Stockholnis tidningskontor och cigarraffärer sanit hos Dag- nys konimissionarer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
.
Nattarbetsfrågan.
Hr Lindhagen motionerar i andra kammaren om att riksdagen matte be regeringen taga i öfvervagande huruvida Sveriges biträdande af Bqnkonven- tionen om det kvinnliga nattarbetet kan anses.
utgörrl hinder att fran dep svenska nattarbetslagens tillämpning göra undantag, '.
så att den icke ' hindrar .kvinnorna i de- ras arbete för att finna sin utkomst.
Vidare föresliir mo- tionären att regeringen ville behjärta, angelägenheten; att vid de inte,rnationella konferenserna om lagstadgadt ar-.
betarskydd frftn svensk ' sida pilkallas intresse afven för mannens hälsa och för fragornas lösning utan skillnad till kön, då en sadan skillnad icke betingas af sakens ofrin komliga natur. '
-- Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras:.
DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Från 15 ' Febr.
- Statens städerskor ' fast anställda.
Hr Lindhagen har vidare väckt motion.
om att statens städerskor skulle b1i.f- va fast anställda.
Han föreslir dari en skrifvelse till k. m: t med begäran om utredning i hvad man hos statens verk och myndigheter personer äro pa ett stadigvlirmde, satt sysselsatta med städning och rengörning: itt liggas till grund för förslag i riksdagen om erforderliga at- garder i ändamål att jämväl dessa.
biträden ii12 eriiilla fast anställning med rätt ' till sjukhjälp, semester och pen- sion.
Om detta ej karl bilallas föreslås, att atminstone ' Intss6kande fd sina anrronser införda i 2m.y f l r halfva p r h t eller 7118 öre pr mm.
Lvinnlig Gymnastikdirektör ' vissa skäliga med fast anstallning forbundna förmanef matte beviljas.
Till jämförelse, framdrar motionären mot.
svarande forhallandeii bos kommuner och allmänna inratt- ningar.
fiskar nu genast plats å insti- i.t, sjukhus el.
hos 1iiki.re i in-.
utlandet.
Svar tiG1l,S.
X.
Y., und, p. r. '
Bättre flicka Bildad nicka xkar skrifarbete eller öfvers.
fr. tyskan.
Sv.
t.
)) Litterar ", p. r., Hudiksvall.
nied l-årig kurs i sjukvard ö n skar ' plats.
Svar till " M.
A.
": Svenska Dagbladets a n m s k o n - tur, f. v. b.
En ung, elementarbildad, musikalisk flicka, kunnig i finare broderiarbeten, söker ' plats som hjalp och sall- skap.
Ar villig undervisa ' i mu- sik samt hjalp med läxläsning.
Svar .till " Solweig, 18 Ar ", Post- box n: o 50, Malmö.
.
Sörmländska, Fredrika Bremer-Fllrbundets Helsingborgskrets hade d.
23 denne anordnat en underhållningsafton för arbetare- hustrur med uppläsning och föredrag om " Hem ochsko-.
la " af kyrkoherde K. Sandegård samt sing af kyrkliga ungdomsföreningens sångkör under.
.
.
ledning.
af folkskolla-, rare G. Herlin.
enskar 24 års flicka plats ' i bätt.
re familj som h.usmoders hjalp, A r villig att deltaga i hemmets sysslor.
Onskar anses som fa.
miljemedlem.
Svar emotses tack.
samt till)) E.
6.
1913 ", Svenska Dagbladets ' huhudkontor.
.
.
glad '.
o präktig, af god fam, med verkligt intresse för et1 hems skötsel o. komp.
dari sö- ker phts att ensam ell.
med hjalp af jungfru sköta o. före.
stå hem dar husmor saknas.
Sök., som idkar musikstudier, Legitimerad sjukgymnast önskade gärna fortsatta därmed önskar plats i familj eller i in- p5 lediga stunder.
Ben.
svar stitut.
Svar till " Margareta t il1: Ideell verksamhetpi; Svep 191 W:), ' Svenska Dagblixietrs exp.
ska Dagbl.
hufvudk., f. v. b., ' j
lärarinna i huslig ekonomi.
Pöreståndarin- Platsen som lärarinna i hus- lig ekonomi vid Varmlands kvinnliga folkh6gskolas Husma- dersafdelning kungöres harmed ledig till ansökan.
Tjanstgö.
ringsskyldigheten omfattar prak- tisk handledning af omkr. 12 elever i huslicra göromAl, med särskild hänsyn till ett landthus- halls behof, samt teoretisk un- dervisning i födoämneslära.
Lön För tre manaders tjänstgöring (maj-juli) 400 kr.
kontant samt iri kost och bostad, med löne- tillökning för den händelse kur- sens längd utsträckes utöfver tre niinader.
Till styrelsen ställd ansökan insändes före den 1 Febr., till skolans rektor, fil.
dr. Hjalniar Heden, adr.
Molkom.
11 vid Gefle fattigvards Barnasyl s&amp; kes före den 1 mars 1913 ge- nom till Gefle stads fattigvards styrelse stäild, egenhändigt skrif- ven ansökan, åtföljd af sökan- dens fotografi, ålders och fräjd- betyg, Iakarebetyg samt de intyg, helst i vidimerade afskrifter, sö- kanden vill åberopa till styrkan- de af sin kompetens.
Sökanden skall vara i åldern 25-35 Ar, ogift, för barnavArd intresserad och utbildad samt om möjligt äga kunskap i sjukvArd och n&amp;- gon kännedom om en kinder- gartenlärarinnas uppgift.
Platsen, som tillsattes med 3 minaders ömsesidig h p ä g n i n g s - ratt och skall tillsattas den 1 april 1913 eller, efter öfverens- kommelse senare, aflönas med 600 kronor kontant pr Ar, hvar- jämte bestis ett möbleradt bo- stadsrum och fritt vivre m. m. inom anstalten.
Narmare upplysningar lämnas af FattigvArdsbyrAn, Gefle.
Gefle i januari 1913.
FATTIGVARDSSTYRELSEN.
G.
603. p r hektopaket 45 ö r e deCiRllf - R ~ a f f i g - iiciitsosam MAZETTIS SPIS-CHOKOLADER::.
s a ~ d e t e s Rna och vMsmaRande särskildt fruntimmer, har det Iängc varit et; PÖ l kapitalister, önskningsmál att kunna öfveriiiriina varden a: En lärarinneplats vid Laholms; ina värdepapper och skötseln af sina affärer at nagon person ellei s tads småskdor är ledig att tillträdas den 15 februari 1913.
Lön 100 kronor utöfver lag, 100 kr.
till bostad och bränsle samt 70 - kr.
för slöjd.
Ansökningshand$fngar torde insändas före den 25 dennes till undertecknad.
Laholm den 13 januari 1913, Henrik Lerson.
Skolstyrelsens ordförande.
nstitution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet ooclr nog y-annhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget iifvcnsoni pris 3illighet.
En sidan institution är Stockholms Enskiida Banks Notariatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10 - d),; om under garanti af Stockholms Enskilda Bank Btager sig värd ock rörvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelniiige11 deponera- obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponge och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, sam lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelriing~ri Har N i kylda hander, underrättar Notariatafdelningen gäldenären daroni att rantorna á in grof.
rynkig eller röd hud, använd da endas teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter dc mcdcl, soii .. den berömda och mest välgörande: inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdeliiiiigen inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en bos af Rudcremen ' Skin Food, att Pris 1: 25 o. 2: 00 kr.
pr burk sändes mo delningen deponerad inteckning genom underliten förnyelse sku111 postförskott (porto 40 öre) endast frHr förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkoniiiiei skada.
Gustaf E. Lindström.
IF6rvauDagsaaSigliTB: 50 öre för år per l,OC9 kronor af sepositioneii; Holländaregatan 8 B.
Stockholm C (A. F. 1408).
varde, dock ej under tvA kronor.
Husmoder- vid Gefle stads fattigvardsinratt- ning sökes före den 1 mars in- nevarande ar genom till Gene stads fattigvardsstyrelse ställd, egenhändigt skrifven ansökan, At- följd af sökandens fotografi, Al- dens-.
och frajdbetyg, läkarebetyg samt de intyg, hdst i vidime- rade afskrifter, sökanden vill Abe- ropa till styrkande af sin kompe- tens.
Alder 30-40 Ar.
Platsen som tillsattes med 3 manaders ömsesidig uppsagningsrätt och skall tillträdas den 1 maj 1913 eller, efter öfverenskommelse se- nare, aflönas med 600 kronor pr Ar, hvarjämte bestas ett möble- radt bostadsrum och fritt vivre m. m. inom anstalten.
Narmare upplysningar lämnas af FattigvArdsbyrån, Gefle Gefle i januari 1913.
FATTIGVARDSSTYRELSEN.
G.
607.
Lär ar inneh e fattning en MAZETTIS ÖGON-CACAO =r " .-.- ...: -. -- Ärade Damer!
.
A.
-- Åhlinska skolans kurs i huslig ekorniorni iivem af Eder vill e j öka sint; börjar onsdagen den 5 februari.
Anmälningar mottzigas och Iarniia: inkomster med 5 kr.
pr dag.
Dett2 alla dagar kl. 12-2 i skolans lokal Dalagatan 16-18 dler hos frö kan ske genom att till vänner ocl bekanta försälja det nya hiidmedlei ken M. Cassel, Floragatan 13.
Sthlms-telef.
Os:.
5190. bAnatob som betingar ett minut.
pris af 2 kr.
pr.
fl.
Sändes direki frin fabriken till ett pris af 1 kr pr.
st. om minst 10 fl.
rekvireras fraktfritt, mot förskottslikvid.
Agen- ter antagas.
Begär prospekt.
Antz tolfabriken, Vikingagatan 1 1, Sthlm Riks.
11032.
(A. F. 1411).
The Berlitz School of Langtaagea A. tel. 16509.
R.
8532.
Nybrog.
9.:: vid Dram.
Theatern.
:: Ajtonkarser kr.
9 pr man.
25 kr.
pr kv Sml klasser och privat undervisning Proflektion och prospekt gratis.
:: I Öfversdttningar.
:: Lektioner i Einnesiirnnad (5fven blusar, barnklader m.
m.)
vid Tranetorps fasta småskola i Praktisk metod, utan trackling Orkeneds församling, Kristian- Hvarje elev disponerar en symaskin stads län, sökes hos skollrAdet, sdr.
Lönsboda, senast den 1 KARIN EONER, Stockholm.
nästkommande februari.
Lön en- Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004 ligt lag.
Slöjdundervisning för EVA EONER, Malmö.
flickor.
Fersens väg 2.
Tel. 4490, ev. 4083 Skolrådet.
En försäkringstekniker om kvinnans ställning i ilderdams- pensioneringsförslaget.
De engelska kvinnorna inför afgörandet.
Mvinnofiireningarnas i Stockholm mete med anledning af ilderdomspensioneringsförslaget.
Abbas Effendi, Abdu ' l-Baha.
Af El6m Watw.
Tanke- och resebilder ur Fredrika Bremens bref till en väninna.
Il.
Meddelade af Lottm Dalzlgrc~i.
Riksdagen.
Notiser.
- Prenumeration å, Dagny sker 6 namaste postanstalt eller bokhandel.
