# ID: svediakorp-per624
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,870
# sentences: 662
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm den 4 .December 1813 Ntr 49 Prenumerattonsprls: 111 i. kr.
4: 50 Hr.
kr.
2 50,, .. i i 3: 5011 / 4,, ..,, 1: 25.
.
Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker saväl i landsorten som i Stockholm H närmaste postanstalt - eller bok- handel.
Redaktion: Klarabergsgatan.i8, tv&lt; tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
1 E L L EN K L E Redaktör o. ansvarig utgifvare: MA N. Mottagiiingstid: kl. 11-12; Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
Expedltlon ~non~ontor: Klarabersgatan 4 % tva.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
8: e Arg.
Annonsprls: 15 6re pei.
mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per gHng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010, 50 ggr 25 010.
Annons bör vara inlämnad senast mandag f. m.
-.
" Antlsuff. "
" D en stora demonstrationen har gått af stapeln och kvinnoröstrattens sipbubbla har brustit.li Med dessa stolta om an nigot oförsiktiga ord inledde den engelska Nationalföreningen för motarbetande af kvin- nans rösträtt redogörelsen för sitt tthistoriskall möte i Al- bert Hall i februari 1912.
Att mötet var af en synnerli- gen imposant karaktär torde ingen kunna förneka - den ofantliga Albert Hall fylld med människor, en representa- tiv samling damer och herrar p i plattformen, talare, som hette Lord Cromer och Lord Curzon of Kedleston och andra namn att buga sig till jorden för - mera behöfver man icke säga.
Det var oppositionen mot kvinnans röst- rätt, som samlat alla dessa människor; och man gissar helt säkert icke orätt, om man förmodar att Nationalföreningen, för den händelse den skulle ha lust till ett liknande kraft- prof, nu igen efter snart tvi Ar skulle upplefva en triumf af samma slag och åter vara i stånd att konstatera, huru- som samma silpbu " bla, som brast för tvA år sedan, nu åter brustit.
.
.
Nar ' man har kampen mot en såpbubbla till sitt raison d ' etre, är det ju onekligen fördelaktigt, om bubblan visar sig en smula seg.
Antisuffragisterna, som med engelsmannens passion för hemtrefliga förkortningar af mera högtidliga ord i hvar- dagslag benämnas llantisuffll, hafva för sin organisation i~ppställt tre mål: att bekämpa rösträttskvinnornas kraf ge- nom att sprida kunskap i ämnet; att klargöra huruvida det bland nationens val.män eller bland kvinnorna verkligen finnes en stor majoritet för kvinnans rösträtt; samt att dra- ga uppmärksamheten till de områden, dar kvinnans rätt till medborgarskap redan vunnit fullt erkännande och där hen- nes arbete behöfves.
Och för dessa ändamil arbeta nu tusentals man.
och kvinnor i ngl land, bilda ständigt nya kommitteer, hålla möten af olika .dimensioner, samla namn på sina listor mot rösträtten för kvinnor, ge ut broschyrer och göra sin till- varo sa rastlös som möjligt.
De hafva för öfrigt presen- terats för den svenska publiken med en stor gest af reve- rens p i v å r t historiska antisuff-möte i Stockholm i varas, där bland rörelsens stöttepinnar vid sidan af.
de stora politiska namnen framhölls ~ i s Marie s Corelli, med all den vederhäftighetens glans detta namn äger i den bil- dade engelska publikens ögon.
Inseende att en organisation, som verkligen vill någon- ting, maste hafva en röst som kan göra sig hörd, hafva antisuffragisterna förlagt tyngdpunkten af sitt intresse och sin verksamhet till en tidning, som kostar dem den akt- ningsvärda summan af 1500 pund om året, men som om- huldas framför alla andra hänsyn,.
trots att organisationen i det stora hela icke ar rik.
Entusiasm saknas i hvarje fall icke, och entusiasmen kan ju ibland vara bra äfven som sitt eget mål och outtröttligt predikas af antisuffra- gisterna i tal och skrift, att kvinnorna icke v i l j a ha rösträtt.
Att en förutvarande vice-konung af Indien och en f. d.
egyptisk guvernör af öfverty~else vilja motarbeta kvinnans politiska rösträtt kan man val af många ' anledningar lätt förstå.
Det sägs och upprepas åter och åter, att kvinnans rösträtt i ~ n ~ l &amp; skulle d sänka moderlandets prestigeshos dess undersåtar af andra folkraser.
I hur stor utsträckning de färgade rasernas mening om saken inhämtats, vet jag icke; men antisuffragisterna förutsätta detta som slutcats, och det används som argument, klangfullt ackompagneradt af Rule, Britannia.
Det är åtminstone ett argument som söker sig tillbaka till en verklighet .att stå på - medan.
hela den öfriga gamla vanliga raden af icke sakliga skal, de må vara hur vackra och djupt kända Som helst, san- nerligen endast ar hvad den anglosachsiska rasens outrct- liga sentimentalitet döpt till " änglarnes argumentering ", därmed menande hvad som är vackert och overkligt.
Att detta allt skall i en dylik fråga draga mannen med sig i stor myckenhet, bör man kanske förutsätta.
Men kvinnorna?
Hur har Nationalföreningen med det långa namnet kunnat få dem med i så stort .antal?
Här hjälper det icke att svara med likgiltighet och kvinnans motvilja att regeras af kvinnor - för det skulle knappast kunna entusiasmera nigon i en så pass negativ hänförelse som sträfvan att slippa få nigot, som man icke har och ingen erbjudit er ?.
Och långt, lingt mindre - det är inin öf- vertygelse - i r svaret att finna i en verkligt resonnerad opposition mot kvinnans uppträdande i det politiska lifvet, .en opposition som hvilar på ett grundligt vägande för och mot eller ett försök att se utvecklingen mot de historiska förutsättningarna som bakgrund.
Hvad som rekryterat motr&amp;-elsens djupa leder har nog i det stora hela ganska litet med rösträtten att göra.
Den djupt rotade aktningen för det häfdvunna skulle bland engelsmännens stora flertal framkalla misstro och motstånd mot hvarje llsakll, som kallade kvinnorna ut på vadjo- banan, vare sig det nu gäller politisk rösträtt eller något annat i de stillsamt korrektas Ögon lika underligt hugskott.
Den anglosachsiska aktningen för kvinnan och den varma dyrkan, som ägnas det måttfullt behärskade och korrekta ha fällt förkastelsedomen öfver rörelsen hos dem, som föga eller intet ana af rörelsens betydelse.
Och s i har till p i köpet suffragetternas kamp, då den nu uppflammat till revolution, spelat antisuffragisterna i händerna och gjort dem triumfen SA lätt, att de bland dem, som i sin sak vilja se en teoriernas och de verkligt värdefulla åsikternas ' seger, äro en smula generade öfver hvad som på detta satt kommer derii till godo.
Om en hysterisk dam offentligen förklarar det vara en skam för en kvinna att föda barn - Chesterton var i parentes sagdt närvarande och rappade ögonblickligen till med: " i olikhet med miss ' " har jag den största aktning för min mor1 (--, så kan det näppe- ligen betraktas som en betydelsefull seger för nant isuff,, eller ett motsvarande nederlag för röstratisrörelsen, om folk därvid förargades och Chesterton knep sig en del llcheersll.
Men de ledande inom antisuff-rörelsen arbeta lika ener- giskt som nigonsin Danaïderna -- namnen rada upp sig på deras listor -, ty förutom tanklösheten finns det minga andra slags motiv, som locka dit underskrifterna: somliga små-.
sint tarfliga, ' andra kanske en smula löjliga.
Men ett stank, tragik finns det med i det hela ändå för deras del, som gjort det till en allvars- och hjärtesak.
Ty hvad båtar all ens tro, o m man ' bygger dammar af is om vårarna ".
Anna Lamberg Bruun.
Mathilde Marchesi.
M adame Mathilde Marchesi, den berömda sånglararinnan, som utbildat så många af kontinentek llstjärnorll afled enligt telegram i utländska tidningar ' nyligen i sitt hem i London.
Kanske kan det vara.
af intresse att i Dagny gifva några data ur hennes lif.
Hon ' föddes den 26 mars 1826 i Frankfurt am Main, där hennes fader var en ansedd och välbärgad köpman.
Den uppfostran hon fick gick ut på strängt arbete och trägna studier.
Själf berättar hon som exempel harpa, att hon aldrig fick läsa en ro- man utan att under ' tiden sticka p i sin strumpa.
Redan tidigt började hon syssla med musik och sang och upp- trädde som helt ung på konserter i Tysklands större mu- sikstäder.
P2 en af dessa konsertturnéer gjorde hon be- kantskap med Mendelssohn, en bekantskap, som sedermera fortsattes och som .tyckes hafva utöfvat ett bestamdt infly- tande på hennes musikaliska verksamhet.
.
Som konsertsån,gerska rönte hon stort erkännande, men.
sin största ryktbarhet vann hon som bekant som sing- lärarinna.
Ar 1854 engagerades hon vid konservatoriet i Nizza, och det var härifran, som hennes måhända mest ryktbara elever utgingo, Ethelka Gerster, Gabrielle Kraus, prima- donna vid stora Operan i Paris, M: me Melba, m. fl.
Ar 1881 bosatte hon sig i Paris, där hennes hem blef sam- lingsplatsen for dåtidens musikaliska storheter inom den franska hufvudstaden.
charmant som värdinna förstod hon att ordna allt på det niest angenäma satt för sina celebra gäster, och som hon själf genom sitt giftermål med markis S a l v a t o r e C a s t r o n e d e l R a j a t a tillhörde den förnäma värl- den, umgicks äfven den högre societeten i hennes hem.
Detta var visserligen hvarken stort eller särdeles luxuöst, men det var inredt med utsökt smak och elegans.
Sär- skildt utgjorde den förtjusande vinterlrädgåi den med sina bersåer och hvilsoffor en den inest angenäma tillflyktsort.
" Studion " var liten, men de smala sammetssofforna, som löpte langs väggarna, gifvo dock sittplatser åt ratt många elever på en gång.
Undervisningen skedde alltid kl&amp;vis.
Midt i rummet var en estrad uppförd, där eleverna alltid ' niåste stå under lektionerna för att från början bl. '
, '.
vana vid konsertförhållanden.
Smärre uppvisningar och konserter föranstaltades också ofta i hemmet.
I sitt.
uppträdande var M: me Marchesi alltid magnifik, men på samma gång obeskrifligt älskvärd och sympatisk.
Hennes elever afgudade henne och sågo upp till henne nästan son1 till ett högre väsen.
Att få sitta vid hennes sida och vanda notbladen åt henne, hon ackompanjerade nämligen ofta själf under lektionerna, ansågs som en ara, som de omåttligt afundades hvarandra.
Sträng var hon, men äfven rättvis.
llApr6s la lecon nous ' sommes amiesll, brukade hon säga, ilmais si je ne suis pas sévire, vous ne faites pas de progrest.
Ett utmikkande drag för hennes elever var den brio och den glans, som de visste att gifva sina prestationer.
Därtill kom för flertalet af dem förmågan att behandla hufvudrösten på ett särdeles mjukt och elegant satt.
M: me Marchesi höll strängt på röstens indelning i olika register och ansåg detta för a och o vid undervisning i sång.
Emma Nevada, anställd vid Opéra Comique, och Emma Calvé, den berömda Carmen-framställarinnan, visste ju sedan att särskildt briljera med sina utomordentliga, flöjtliknande toner i de höga kadenserna i oprorna ~Lakrnéu och .Per- les du Brésilll.
Af skandinaviska sångerskor, som åtnjutit hennes under- visning, ar kanske Gina Oselio den mest framståeride.
Madame Marchesi har afven utgifvit en del kompo- e sitioner, sångstudier o. d., mest känd är hennes f i ~ c o l du Chant 18.
Ada Fallstedt.
P å namninsamlings- promenad för rösträtten.
.
ickorna - om man har några - fulla nied röstratts- listor, broschyrer och godt humör, SA startar man dag efter dag, trappa upp och trappa ned och tackar Gud nar det finns en hiss att slinka in uti., Någon öppnar tamburdörren, och ärendet andrages, Ibland blir det naturligtvis nej, men det går väl an bara ' det blir nej af ofvertygelse och ej af likgiltighet.
Alla kvinnor, som läsa den rösträttsfientliga pressen och taga ståndpunkt därefter, deras nej kan man tzga jamfö- relsevis lugnt.
Bara detta, att de öfverhufvud taget följt med frågan, ger ju förhoppning om att vid en eventuell svängning åt rösträttsvanligt hå11 af namnda press, skulle kvinnorna utan vidare följa med.
Bland dessa kvinnor finnas för öfrigt många, som, för att byta ståndpunkt, framfor a l l t behöfva personlig erfaren- het af obehaget att sakna rösträtt.
Med glödande ifver framlägges stuiidom skälen mot rösträtten,.
alla familjens kvinnliga medlemmar lockas att deltaga, och det.
ar ett sant nöje ' att då och då blåsa pA elden.
Kommer så .herrn " hem under detta lilla intermezzo, ja då galler det att se frimodig ut och i bästa fall få någon F att halft motvilligt erkänna, att det kan ju vara lustigt att någon gång få höra litet.
om rösträtten.
Sådant dar ar inte enbart tr$kigt, men det finns annat, som kan göra en namninsamlare galen.
Man ringer pA och frambar sitt ärende, förvånande ögon stirra emot en: röstra ratt?
jag har redan röstat !ll eller: " det har jag ingen användning för, det bryr jag mig inte om; Rösträtt?
?
?II Nar afven efter de upplysande svaren ögonen alltjämt stirra liknöjda ut i rymden, da friser man till, och det goda humöret hotar att springa hem i förväg.
Kvinnor med dessa kalla, likgiltiga ögon möter man för öfrigt i al la sam hällsklasser.
De äro egentliga ' orsaken till att namninsamlingen ej alltid blir enbart rolig, ty de väcka hemska tankar, som det ar ' säkrast att förtiga.
Lyckligtvis äro de kvinnor, som af mogen öfvertygelse eller genom den rösträttsvanliga pressens inflytande med glädje lämna sina namn på listan, så många, att de likgiltigas skara ej drar uppmärksamheten till sig i samma mån som för en del år sedan.
.Det är deras slöa tigande, som ' gjort det möjligt för rösträttens motståndare att använda deras likgiltighet såsom vapen mot de rösträttarbetande hinnorna.
Ansvaret borde kannas tungt.
Har man ej själf n2g&amp; användning för röstktt, lika litet ' som någon invändning mot den, borde man ej ta på sitt samvete att hindra andra från att vinna målet.
Ni likgiltiga mödrar, ha ni ej en tanke pi, att edra döttrar en gång komma att kanna behofvet af rostratt långt starkare än ' ni kunna ana.
För det uppväxande slaktets skull, begagna det under edert lif kanske enastående, tillfället att med edert eget namn stödja en sak, hvars framgång beror p i namn vid namn, sida upp och sida ner i den .stora bok, som inför eftervärlden skall vittna om kvinnornas samhörighetskänsla i krafyet på medborgarrätt i Sverige.
L-e. '
, ' '.
Försikring af kvinnliga tjänare.
Bland försäkringar, som Ri ksförsakringsanstalten, statens anstah, numera med- delar, ingår jämväl s. k. hushållsförsakring, d. v. s. för- säkring af kvinnliga tjänare.
Premien utgör 2 kr.
per ar för hvarje tjänarinna, och erhålles da ersättning fran fjärde dagen efter läkarbehandlingens början samt afven vid olycksfall utom arbetet (under ledighet).
Försäkringen tecknas efter antalet fast anställda tjana- rinnor, som finnas i hemmet, utan namnuppgift.
Hittills ha försäkringar afslutats för omkring 250 tjänare.
Flera Arstafester.
I Malmö, Fagersta, Degerfors, Os- tuna skola (Kriifsta), Saffle, Valdemarsvik och Värmlands- bro ha fester anordnats till förmån för kvinnornas Arsta- utställning.
Skioptikonbilder för Arstafester.
För dem som ämna anordna fester till förmån för Arsta, de svenska kvinnor- nas utställning i sommar, meddelas att skioptikonbilder.
öfver hela den Baltiska utställningen jämte Arsta finnas tillgängliga på Arsta-utställningens byrå, Västra Tradgards- gatan 4, Stockholm, hvarifrån afven affischer kunna rekvi- reras.
.
Inbjudan t i l l p r e n u m e r a t i o n ii Fredrika-Bremer-Förbundets nya tidskrift H E R T II A.
M ed år 1913 kommer v e c k o t i d n i n g e n D a g n y; som då afslutat sin 6: te årgång, en- ligt beslut, fattadt p i föreningen Dagnys extra sam- mantrade den 29 september, att ' nedläggas.
Härmed upplöses den ekonomiska association, som år 1908 öfvertog utgifvandet af en weckotidning för den svenska kvinnorörelsen^, ett företag, hvartill Fred- rika-Bremer-Förbundet val öfverlät namnet på sin mångåriga tidskrift samt förbehöll sig en viss ut- gifvarstallning, men inom hvilket det i öfrigt icke intog någon plats framför andra intressenter.
Veckotidningen Dagnys upphörande ställer nu Fredrika-Bremer-Förbundet inför den.
viktiga frågan hur det tomrum, som härigenom uppstir i den sven- ska pressen, skall kunna fyllas.
Att vår kvinnorö- relse äger ett sarskildt pressorgan, representerande alla dess skilda strafvanden, anser Fredrika-Bremer- Förbundets styrelse, som underkastat frågan en nog- grann pröf ning, vara en oafvislig nödvändighet samt har vidare kommit till öfvertygelsen att den forna tidskriftsformen härför ar lämpligast.
Styrelsen tillåter sig alltså inbjuda förbundets med- lemmar och andra för dess syften intresserade till prenumeration på en ny tidskrift på grundval af förbundets kända program.
Tidskriften kommer att kallas H ert h a.
Härmed har styrelsen velat upp- taga namnet på den genom Fredrika Bremer gifna sinnebilden af kvinnotanken, strafvande mot det högsta mål.
Både som individ och medborgarinna ställes kvin- nan för hvarje Ar inför stegrade uppgifter.
Nutids- lifvets skilda företeelser, sival de af glädjande som de af sorglig art, mana henne att söka bidraga till det godas växt samt att upptaga kampen mot de makter, som i hem och samhälle verka nedbrytande på m o r a l och r ä t t s k ä n s l a.
Vår tidskrifts främsta mål vill därför vara att, såvidt det i dess förmåga star, utgöra en uppåtbarande och framåt- visande samt för kvinnorna själfva uppfostrande fak- tor i utvecklingen.
Den tid vi närmast gå till mötes är för den svenska kvinnan af genomgripande betydelse.
Stora r i k s d a g s f r å g o r, såsom r ö s t r a t t s f r i g a n, reglementeringsfrågan, lagfrågor berörande kvinnans stallning inom familjen och ak- tenskapet, stå inför afgörande, allt amnen, hvilka ej kunna rättvist och fullgiltigt slutbehandlas utan att den kvinnliga sakkunskapen och uppfattningen få göra sig gällande.
vidare kommer kvinnornas speciella deltagande i den B a l t i s k a u t s t a l l n i n g e n 1914 samt Internationella kvinnoförbundets Frost- och - - - B r a n n s k a d o r p k o n g r e s s i R o m instundande var att @ kalk ingående och detaljerade redogörelser.
Vid sidan af har berörda aktuella ämnen kvarstii alla sAval e t i s k a o c h i n t e l l e k t u e l l a son s o c i a l a o c h e k o n o m i s k a f r å g o r, hvillta ligga inom en kvinnotidskrifts område.
kvar och en af dessa frågor skall principiellt och sak !igt be- handlas, icke blott de som angå våra egna Pörhil- landen utan afven andra länders; de senare i 11. t- landska korrespondensartikiar.
L i t t e r a t u r e n får sin gifna plats i tidskriften, hvilken gör till en af sina förnämsta uppgifter att följa i första rummet de litterära företeelses, sen.
röra kvinnans intressen, men afven andra in- ock utländska arbeten, som i en eller annan riktning bilda en beaktansvärd kulturinsats.
- Med föl jande förtxk- ning på de medarbetare, hvilkas hjälp man lyckztc tillförsäkra sig, bör vara en borgen för att den skön- litterära afdelningen icke mindre i n den sociala koin -- mer att riktas med värdefulla originalartiklar.
T i d s k r i f t e n H e r t h a u t k o m n e r h:.
1: sta och 15: de hvarje månad med unciantag af ju2 och augusti.
Siledes med 20 häften om året och med ett sammanlagdt antal af minst 450 sidor, Prenumeration för i c. k e-F ö r b u n d s m ed.
l e: m sker å p o s t e n.
P r i s: p r å r k r.
5: --, p r ' i2 lir k r.
2: 75.
F ö r b u n d s m ed l e m m a rr arenuim- reraåFörbundets byrå, 4 8 Klarabergs- gatan, Stockholm.
Till r e d a k t ö r har utsetts fröken E l l e n K l e- m a n.
Till m e d a r b e t a r e för den nya tidskrifteri har styrelsen haft förmånen vinna: Ger frud A delbwg, H i h a Borelius.
Friggu Carl- berg, Lotten Dahlgren, Sigrid Elmbla&amp; Ernilire FOR&amp; klou, Marit- Louise Gagner, Jane Gernandt- Claine, / kletta Oreger, Kerstin Hesselgre~z, Ann Mar g r d Holata- gren, Bedha Hiibner, Anna Woyer, Anna h&amp;zian, Selmn LagerlöP; Anna Lamberg-Bruum, Sigrhd Leijom hufvud, Gurli kinder, Anna bindhagen, &amp; d a Myer- son, Cecilia Milo w, Agda Montelius, Louise Nathorst- Böös, Ellen Nordenstreng, G d l i Petrini, Sigrid 1 - e - ten, Emilia Ratholr, Maria Rieck-mul le^, Anna M. Roos, Anna Sandström, Susy Silfve~brand-Eriksun, Louise Stenbock, Gustava Svanström, Julia Svedelim, Anna Sörensen, Axianne Thorstenson, Valborg W !rdch, Lydia Wahlström, E l h Wester, Carin WZstberg * Dessutom komma att i tidningen ' medverka.
ar.d.2 sival manliga som kvinnliga pennor.
- Fredrika-Bremer-Förbundets sfyrelsc - - - - - - -.
.
-- u -.
Till att h i n d n den virh och sveda.
som förorsatcas af frost- eller Iwhti~kndor.
.
?r D: r Xalmnsinns Salubrin ett verksamt och mycket användt medel.
Om anvandningen efterse den flaskorna medfiiljande brskrifningcn!
Vid hehandlingen af frostskador bör anv2nil: is en blandning af t-n dc4 Saliilwin och en 1.iit.r vii och en half ilel vatten till omslan -- med ~ .. u m m i t a f t.
och h % vid ~l; cinla kvlshndor hrh.indlinorn.
.
.
.
-.
m - - i r k v tiir -- snart afbrytas.
om Iterfall skall kunna Wrekonrmas.
Vid lindrigarr hrinnsk; tdnr kan n n v h d n s niits~Ziit Salubrin under nigra minuter, men vid svirare bfinnskador eller hr9nnsir biir Salubrinct cn \ ' iild.t.
starkt utspikit: f del blanihdt med 5 i 10 delar vatten.
Gummitaft G r alltid an-nda.
i lit * .III.
d: en Iiinare tids behandling erfordras.
Salubrin tillhandahiilles i Patipn-.
S p c e r i - och fir@ ?rz .. l?;: r!
; hoa Geijer % Go.
Stor !~holm.
.. - - - -
Litteratur.
för girig barnahunger, tindrande .julljus för tindrande barnaögon.
Aterigen ett bevis, ett af de många, på kon- kurrensens välsignelse.
Båda ha ju samma goda varor att Nyköpingshus.
Skildring fran hertig Karls fursten- bjuda på, och det ar ej godt att ge första priset åt någon, döme 1568-1 592.
Af Lina Lagerbielke.
Lars Hökerbergs men gammal ar äldst, och därför börja vi val med llJ u 1- t o m t e nl1, som icke har mer an två år kvar tills han förlag.
Stockholm 191 3.
Pris 3,50. kan fira sitt tjugofemårsjubileun~, en hög åldaer för en rik- En aF vår tids glädjande företeelser är det vaxande in-.
tigt verklig tomte, som ilan val har skal att gratulera ho- tresse för hembygdens historia, som i många olika former tager sig uttryck.
Glädjande ar också det förhållandet, att nom till.
Någon ålderdomssvaghet lider han do.ck dess det allt oftare är en hembygdens dotter, som med kärlek bättre icke af, och han har lagt sig till med en riklig .gar- fördjupat sig i dess häfder och för sin samtid frammanar derob på gamla dar, en helgdagsdrakt af riktigt styft och statligt tyg, praktupplagan, och två hvardagskostymer.
Prakt- bilder ur dem.
Den varma underströmmen af kärlek till hembygden, upplagan ar dyrare an de båda andra ti.llsammans, men det.
fagra Södermanland, ar det Som ger lif åt Lina La- har man sextifem öre öfver, bör man i alla fall lägga sig gerbi.elkes lilla vackra bok.
Det marks hvilken glädje det till med den, ty den ar som sagdt styfvare, tryckt på ut- varit för författarinnan att med stöd af gamla inventarier märkt papper och med illustrationer, ' som i hapnadsväc- o. d. i fantasien återuppbygga Nyköpings hus och befolka kande grad visa hur långt reproduktionskonsten har kom- det med hertig Karls hofstat och gäster; eller försatta sig mit.
Man måste verkligen stryka med handen öfver Edward tillbaka till femtonhundratalets liF på något af de stora Berggrens italienska herdegosse för att ÖFvertyga sig om godsen, på Hörningsholm.
under kung Martas spira eller att papperet ar slatt och icke belagdt med tjocka oljefargs- klickar efter breda penseldrag.
Våra konstnärer äro för hos fru Anna Hogenschild på Akerö.
Hertig Karl är naturligtvis bokens hiifviidperson, men öfrigt rikt representerade.
Elsa Beskows gubbar i s.nofall forf.
har gjort ratt i att ej gifva den hans namn.
Karak- ar ett af de allra basta profven på hennes för, små och täristiken ar ej hennes starkaste sida, och nagon fullt: öf- stora lika intagande och roande talang.
Louis Moe, sago- vertygande bild af den handlingskraftige och bistre Vasa- världens djurtecknare par préférence, fröjdar som vanligt sonen, den blifvande Karl IX, stiger ej fram ur dialogerna, blicken med två roliga helsidesbilder, Den stolta flugan som till formen emellanat sta i alltför bjärt kontrast mot och Haren och pojken, och lika roliga äro verserna af de meddelade autentiska brefven.
Han är val ljust hållen, Hugo Gyllander.
Gerda Tirén har fast hela sagans värld denne unge hertig, som firar sin smekmanad på Nykö- på bladet i vackra sagofärger, Jenny Nyström förevisar pings hus.
Skildringen följer honom genom hans ung- tre blåklintsplpckande barn, som äro riktigt lefvande söta, domsafventyr och hans första äktenskap till det ögonblick, och l Giinhild Facks har inspirerats till att illustrera d- da han vid sin broder Johans död står färdig, med hela gamla folkballaden: De två konungadöttrarna.
Viktor An- sin samlade erfarenhet och kraft, att taga på sig anivaret drén har skapat titel planschens väldiga björn, och en.
del andra kända.
och erkända konstnarsnarnn borga för pub- för Sveriges öden.
Författarinnan har rådfrågat goda kallor, delvis otryckta, likationens illustrativa varde.
Utrynlnlet for texten är ju och hennes experiment att låta ett enkelt referat af det betydligt mindre, men en af Anna Wahlenbergs sagor och historiska förloppet omväxla med romantiserade .situations- Alice Tegnérs visor göra den säkert valkonimen inom bar- skildringar har tack vare det gedigna studium, som ligger navarldens vidsträckta läsekrets.
(IF å g e l b l ål1 har i år bakom, slagit anmarkningsvardt val ut.
Från en framstall- lockat sj3lfva John Bauer att p3 sitt trolskt karaktäristiska ning sådan som den af småsvennernas dag på slottet, slår satt teckna dess bild på omslagsvignetten, och den bjuder verkligen karf femtonhundratalsluft en till mötes.
Stilen för öfrigt på ett omväxlande innehåll med roliga sagor af är m5ttfull och malande, ej onödigt tyngd af arkaismer.
Hugo Gyllander, Anna Wahlenberg, Anna Tengström och Bokens värde höjes af några som bilagor meddelade Ellen Lundberg.
Bland illustrationerna stannar .man med kulturhistoriskt intressanta dokumen ' t, hvilka dock bort få nöje vid Gisela Trapps bilder af ((Den gråa frun ((.
Gisela behålla originalens stafning.
(Ett förargligt tryckfel är an- Trapp har gnistan i sitt ritstift, och hon förstår att fånga tem i st. f. autem i en flera gånger upprepad latinsk sen- den stamning, som smeker barnasinnet.
Men jag nämnde tens.)
Några porträtt och bild.er ur Suecia-verket bidraga Ellen Lundbergs namn, och borde ha gjort det redan för- äfven att höja intrycket af skildringen, som lugnt kan an- ut, ty af alla de röda böcker, livarmed " Sagafl i år berikar befallas af alla, som älska romantiserad historia, ej minst sitt bibliotek,.
intar hennes förtjusande sagosamling ovill-.
korligen främsta rummet.
Man skulle känna.
sig frestad åt historiskt intresserad ungdom.
att säga, att hon tagit upp sin mors strålande sagomantel, Sigrid Leijonhufiud.
men Helena Nyblom har lyckligtvis icke fällt sin, och .vi kunna glädja oss åt att.
aga två sagodiktarinnor af så för- Barnens julböcker.
nam rang, Det är i synnerhet ett, som imponerat mig i denna samling, nämligen den förmåga Ellen Lundberg et ar verkligen en riklig vaifagnad, som l i S v e n s k.
L ä r a r t i d n i n g u och US.tina Q u i n t l l, de båda lägger i dagen att gjuta sagans hela skimmer öfver hvad ståtliga leverantörerna för bokskåpet i barnkammaren, hvarje hon täljer utan hela den vanliga apparaten af tomtar, troll, år ha att bjuda sina små läsare på.
Lockande barnamat alfvor, häxor och mer eller mindre omöjliga företeelser. '
D h I För iularbeten!
dnnonsera i DAGNY!
I I Äkta Vadstenaspetsar.
Rutor h Hörn, Maskinknypplade ma et sir.
Stort urval.
Billiga priser.
De Förenade Spetsfabr.
Försiil jningsloRa1, Grefthuregatan 13 (Hörnbutiken).
.
.
. '
Icke därför, att jag vill bannlysa denna fantasiens häfd- vunna värld, men det är i alla fall uppfriskande för en gång att se sagoblomster spira så fagert på det möjligas, äfven om det ej precis är det troligas, område.
För niin del borde jag väl särskildt denna gång tiga stilla, eftersom jag själf har en samling med bland de röda böckerna med så många troll, dvärgar, häxor och andra märkvärdiga ting, som man någonsin kan önska.
De ha födts i Tyskland, men jag har tagit dem som mycket små, och de ha växt så pass i min egen fantasi, att de kanske icke riktigt kunna kännas igen af sina tyska vänner - så kan jag blott önska, att de lyckas vinna några svenska.
Ännu två röda böcker har Svensk ~ ä r a r t i d n i n släppt ~ ut i bokmarknaden, nämligen CharIes Dickens iiL i l l a N e l l yli i sammandrag af Hugo Gyllander och " D e n h e l i g a G e n o v e v al1 efter legenden utarbetad af Hen- ning Wendell och Hugo Gyllander.
1 saining en kosmo- politisk samling!
Det är en rätt svår uppgift att förvandla ett mästerverk så att saga till extrakt.
Det blir gärna nå- gonting af läckerheter i pillerform.
Man kan ej säga, att Hugo Gyllander misslyckats direkt med lilla Nellyll.
Många barn skola nog med både spänning och rörelse följa den lilla flickans afventyrliga vandring med den ganile fnoskige morfadern, men det begränsade utrymmet gör dock, att det blir något afhugget i det hela, och detta gäl- ler isynnerhet om slutet, som ej växer sa osökt fram ur situationen som önskvärdt vore.
Den gamla vackra legen- den IlDen heliga Genoveva« gör sig däremot äfven i sin nya svenska dräkt väl, isynnerhet är den lille gossens öken- lif skildradt med verklig poesi, och den fromhetspredikan, som hela den lilla skildringen utgör, är .af det enkla och varmhjärtade slag, som unga sinnen utan ledsnad ha godt af att höra.
S a g a s j u l b o k är en novitet: nämligen lektioner i naturvetenskap i sagoform, gifna af ingeniör Otto Witt.
Jag vet ej i hvilken grad barn skola uppskatta detta sätt att inhäintd lärdom.
För min egen .del synes det mig ej vara ämnen, som lämpa sig för legering, ehuru författaren onekligen går tillväga med stor skicldighet och säkert skulle bli en mycket god sagoberättare, om han ej på samma gång nödgades ge lektioner.
Den bästa sagan, därför att den verkar mest saga och minst lektion, är t l a n t i s o c h O c e a n a ", sagan om Panamakanalens byggande, men jag kanske misstar mig i fråga om barnasmakens värdering af dessa sagor och vill visst ej afski-äcka nagon från att köpa dem - lärorika äro de utom allt tvifvel.
S i l f v e r h v i t bjuder på två folksagor från Sieben- burgen och Ungarn, af hvilka isynnerhet den senare, ni (l a u s e n b u r g e r h A l a ni1, är en rolig och fantasi- full saga, lifligt berättad af Louise Zegolson och med vackra illustrationer af Aina Stenberg-Masolle, och sa kom- mer sist i raden (IT i t t e l i t u r elt med famnen full af smA sagor, ej att förakta äfven han.
En vacker nyhet äro de båda häftena med de ovanligt konstnärligt klippta skugg- bilderna af Johan Leksell, med text af farbror Stork.
Som det synes, fordras det nästan en ny bokhylla i barnkam- marbiblioteket för denna nya julskörd af det värderade förlaget.
Icke långt efter till kvantitet och jämnbördig i valör ar den utdelning, som Stina Quints förlag lämnar sin tsogm läsekrets, den samme som Svensk Lärartidnings, rnen de bada förlagen bli nog ej lidande pil livarandra.
Lystnn barnaögon sluka förvisso med samma ifver allt livad dc kunna f&amp; från dem båda två.
llJ u l k l a p p e nfi ar t i r 3 år yngre än Jultomten och har ännu icke lagt sig till ined någon extra praktkostym, men den kan med fog anmärka, att dess hvardagsdräkt ar sa pass prydlig, att det ej hehöfs någon annan.
Omslagsplanschen af Brita Eilstrom, ehitru framställande ett svenskt vinterlandskap, har nigoi af deii varma kolorit öfver sig, som är karaktäristisk för denna konstnärinna, och den verkar mycket ansliende.
Annz Palm de Rose har en frisk och val framst8IId bild ftSrnii smulor äro också bröd ", en häst, omgifven af kacklpdc höns, som snatta hvad de kunna komma åt af hans hafre- ranson.
Gerda Tirén framvisar en i vackra farger hiillen bild af tre barn, som sitta p !i en farstubro i väntal; p i att bli fotograferade.
Lustigt nog har konkurrensen niellan de båda förlagen denna gång gått ända därhän, att dc v d?
samma stoff för en af illustrationerna, ty äfvefi (1ji11kIcip- penli presenterar iiDe två konungadöttrarnafi, genom Elsa Hagström Ericson.
De båda artisterna ha mycket olika uppfattat sin uppgift, och det är ju smaksak, hvilkeri af dem man föredrar, men det förefaller mig dock som om den senare träffat själfva folkvisetonen bättre än den ffirra.
Texten i " Julklappen " är af mycket roande slag, sarskiltit ar Hjalmar Bergmans saga: ' B a r n e n f i i oiie sviii tail en verklig pärla bland ' sagor, skildrad med lif or5 poesi och med en god moral, som ej predikar, utan som snarare i likhet med vågen Ilsynes ej mer, men finns där än&lt;ïii !i.
I guld ch sol strilar hela den siillsynt vackra om- slagsvignetten till " G u ' l d s l o t t e tt!, hvilket viil i år som annars torde halsas med barnajubei, ty en bok dar badr Helena Syblom och Anna Wahlenberg föra ordet 1 ria ' s&gt; gans härd, där kan man vara viss om att barnaöroi: cch barnasinnen äro snabba att fdnga det.
Dst än en mycket rolig saga, som Anna Wahlenberg beraftar om dc g m i u möblernas inverkan p i gunga grefvens hjärta ".
HeIena Nyblom är kanske icke fullt så hemmastadd p % ~~Hirnrnels- torp " som i sin öfriga sagovärld, realismen tynger hennc en smula, trakig kan hon ju aldrig bli, men det s p e s mig dock, att hon är mera sig själf i den saga som hor ?.
ski-if- v i t i u R o s e n g u l l ~ ", D e n b ä s t a h u s t r u n i 1, ensaga, fylld af all den charm, som blott vår främsta cagoberat terska har till sitt förfogande.
Aina Stenberg kar illustre- rat äfven denna saga, hon är en skicklig illustra ' idr, meri matte hon icke fastna i de stiliserade pösande triipankjo- larna, så att hon ej kommer loss igen.
De äro roliga ibland, rnen bli litet tröttsamma i längden.
Ett narrin, sonr i ar ofta förekommer bland barnbokslitte: aturen, ii jufia Svedelius.
Hon hör ej till dem, som lyfts af fantasiens vingar, men hon har en god berättartalang, och jag tror att hon skulle kunna bli någonting af er.
svensk !.ouistt Alcott, om hon ville sla sig pil den genxn.
Huu IM- lämnat bidrag både till T r, i s s e, L i l 1 e p u t t och Cr u i d- s l o t t e t och skall säkert finna sin intresserarle I~sekrets bland de smil i landet.
Jeanna Oterdahl berättar en mycket
LEDIGA PLATSER.
Kvinnliga bibliotekariebefattningel vid Pedagogiska biblioteket, Stock holm, kungöres ledig från höstter minen 1914.
Kompetensvillkor: aka demisk examen med profår elle motsvarande skoltjänstpöring, al ternativt afgångsbetyg från ett hög re lärarinneseminarium; praktik son bibliotekarie eller genomgang a. bibliotekskurs före tillträdet.
Löne Förmaner och arbetstid afsedda at.
ungefär motsvara lärarinnas (högr~ löneskalan).
Ansökningar till sty.
relsen med erforderliga betygsaf * skrifter infandas senast 15 dec.
191: till f. d. läroverksrådet Lagerstedt Stockholm.
ber, ufgifoen af gigrib, $eifonfjufottb o@ @ flett &amp; teman.
&amp; r.
2: 25. frisk saga om Träskolasses fafänga försök att omsätta sa- gans under p i prosa - men det är faktiskt ej möjligt att omnämna a,lla dem, som i år bidragit att göra julen till en ren litterär fest för vara småttingar.
llRi d d a r e n a f G u l d k o r s e tt1 är den sista af Stina Quints härolder, och hans budskap äro minnsann ej de sämsta.
Afven här tar Hjalmar Bergman priset med sin form och färgfagra saga " K a l l a nn.
Kort sagdt och soni ärligt menadt slutord: Har du nå- got barn att fröjda, sa köp utan undantag de bada för- lagens alla publikationer, det är för en ringa penning en valuta, som räcker till barnaglädje ett godt stycke in på det nya Aret, och det är väl värdt att offra några kronor på.
Sigrid Elmblad.
L5rsrinnetj ansten vid fasta fiirenade folk- och små, skolan vid Aboö, Ripsa församling %dermaniands Ian, sökes inom 6C jagar från första kungörandet I Post- och Inrikes tidningar ho: jkolrådet i Ripsa.
Lön enligt lag, Barnantalet litet.
V i ka r i e sökes för vArterminea, Ripsa, Vallhalla.
den 10 nov.
1913, Skolrådet.
Sjuksköterska fPlatss6knnde, f6 sinn annonser inprdn i.
jnskas senast den 1 dec.
för Säffle - Dam.
y, för hnifva priset eller 71k öre pr mm.
röping och By förs.
Lön: 65 kr, x- månad jämte bostad och ved.
] rand.
Ansökan sändes till folk-; koleinsnektiir Ciunnelius, Säffle.
med goda betyg och flera års praktik önskar plats i familj.
Event.
deltaga i inomhus förekommande göromal.
Svar till # # E. E.11, Halm- stad p. r.
Lar srinna; om ar villig att undervisa 2 gos-; ar i första förberedande klass af- rensom tillse dem erhåller den 15 an.
god plats om betyg och foto iiindas till Grefvinnan Bonde, Bo-; jökloster, Snogeröd, Skåne: önskar under ferierna 10 / 12-1512 plats på herregård att läsa ined barn i vanliga sm %koleäinnen.
Ar afven villig att deltaga i förekom- mande hush~llsgöromål.
Svar till .pSm3landska~, Nye, p. r. Dndervisningsvan lararinna rompetent att 1; isa upp en 10-årig yosse i II event.
III klass,, sökes il1 nyåret.
Närmare meddelas af lagmastare von Schönberg, Puge- - up, Snogeröd ' Frii; kapitalister Rosika Schwimmer i Stockholm.
Rosika Schwimmer, särskildt fruntimmer, har det länge varit ett den kända eldiga ungerska förkämpen för rösträtt At kvin- önskningsinål att kunna öfverlämna vården af nor gästar Stockholm i .denna vecka och talar i dag p i sina värdepapper och skötseln af sina affärer i t någon person ellei institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog.
Stockholms F. K.
P.
R: s möte i Viktoriasalen.
, grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris.
Dagarna för det billighet.
En sådan institution är ordinarie centralstyrelsemötet äro nu bestämda till torsda- Stockholms Enskilda Banks Biotariatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10 - 4),.
gen den S och fredagen den 9 januari.
Mötet hålles som som under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård och vanligt i Stockholm.
förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
L.
K.
P.
R: s centralstyrelsemote.
I Föreningsmeddelande.
På Stockholms F. K.
P.
R: s sammanträde onsdagen den 26 nov.
omvaldes till ordinarie representanter i central- styrelsen fröken Signe Bergman, fru Ezaline Boheman och doktor Karolina Widerström samt till suppleanter friherrin- nan Ebba Palmstierna och fil.
kand. fru Ester Brisman.
sammanträdet, som var talrikt besökt, upptogs för öfrigt af föreningsangelägenheter samt redogörelse för den pågående namninsamlingen.
.
i i.
~.
~ e e e e.
e e e e e e.
.
e e e e e ~ e e e e e e e e e * e * e e e e e e e e i JOHN A. GAHM eleganta och solida e Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponera1 obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponget och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, sam1 lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna å in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositionens varde, dock ej under två kronor.
e .. * e * * * e.
* * eeee .. eeee4eeee * eeeeeeeeeeeeee * eeeoeee~e~+eee.0~ i i Arbeta för Dagnr HAMNGAT.~ midt f. Xunlsträdlirden i o L .. e.
.
.
.
.
.
genom att gynna dess annonsörer -------------- a- - .o.
.
o0.
e.
.
0.0.
e.
i.
2 i e:
tlbueqoarna $ 5 maskiner ~ Pro helt och hallet tillverkade inom landet, kunna i afseende pä konstruk- tion, hallbarhet samt lätt och tyst gang icke blott mäta sig med utan Gfverträffa Uven de bästa utländska samt äro oom- kristligen billiga i fGrhäUande till sin kvalilet.
E6p därför en GYNNA ALLTID DAGNYS Tänk s4väI pil kvalit&amp; som priset I Ett h stort sakkunniat urval finnes har SAGA Sveriges förnamsta skol- och premieblbPlotek.
1.
Svenska Folksagor, eftcr gamla folksagor berättade för barn a f F r i d r i m Berg.
Första samlingen.
Med 86 teckningar af Elsa Beskow.
Jenny Nyström och Edv.
Forsström.
Andra upplagan.
2.
Robinson Kruse, af Defoe i ny svensk bearbetning af Hen- rik IVrunér.
Med 116 teckningar af Gerda Tiren.
Tredje upplagan.
3.
Tusen och en natt, i ny svensk bearbetning af Anna IVuhlen- berg.
Första samlingen.
Med 53 teckningar af Louis Aloe.
Andra uppl.
4.
Onkel Toms stuga, af H.
B.
S t o r e i ny svensk bearbetning if Amanda Kerf6tedt.
Med % teckningar af Karl Aspelin.
A n d n uppl.
5.
Jorden rundt pd @ dagar, fritt berattad efter Jules Verne if Henrik Wrtmdr.
Med 48 teckningar af Edv.
Forsström.
6.
Medeltidssagor, befittade fiir ungdom af H.
SrhUck.
Xed 17 teckningnr af Elsa Beskow.
7.
Svenska Folksagor, beriithde efter gamla folksagor af Fridtjuv Berg.
A n d n samlingen.
Med 60 teckningar af Jenny Ny- ström.
Viktor A n d r h och Karl Aspelin.
Andra upplagan.
8.
Tusen och en natt, i ny svensk bearbetning af Anna Wuhlenherg.
Andra samlingen.
Med 62 teckningar: if Louis Noe.
9.
Trojanskn kriget, forngrekiska guda- och hjXtcsagor.
efter d r Iiomeriska sagorna b e s t.
af Fridtjr~w Berg.
Med i1 t e c h.
af Louis Moe.
lo.
Gullivers underbara resor tiii iiiieputtarnas ocli jattamas land.
Efter J. Swifts beriittad af Hugo Gyllandrr.
Aled 59 teckningar 3f David Ljungdalil.
II.
Styrman Hurtig, fritt bedittad efter Fr. Marryat af Henrik W r a n i r.
Med 59 teckningar af Nils Larsson.
Andra upplagan.
12.
Franska Sagor, efter Laboulaye och P e r n u l t beriittade af Hugo Gyllrrrider.
Med 59 teckningar nf Jenny Nyström och Hilda WIlhlstriim.
13.
Hunden Tipp och ndgra andra djurhistorier, berättade of Herinin! / Wenrlell.
aled 63 teckningar af Louis Aloe m. fl.
14.
Den unge boerhjälten af August Niemanii.
Strider, jakter ocli Zlventyr i Transvaal.
Fritt beriittad af Huqo tiyllander.
Med 63 teckniiigw af Carl Printzeiisköld.
A n d n upplagan.
15, Gula Vargen.
En indianhistoria.
Efter Anna Erslevs danslm.
41 teck- original i bemyndigad iifversattning af Henrik W r ~ ~ n c ' r Med ningar af C. Stoopendaal.
16.
Booker Washington och andra Sugor och brriittelser af ~ l l r r r von lat en.
Mario ~nho1111.
Hugo Gyllantler.
Henrik H ' ranCr ~: ~ f.
~ ~ $ i ~ ~ r d i n beriithde g o r, ~ al H,Igo ~ GYIIuIIder, ~ Med 92 teckningar af Jenny Nyström, Ciseln T n p p, Louis Aloe m. fl.
18.
Hittebarnet.
Bearbetning efter Hector l a l o t af Henrik) + ' runt+.
Med 37 teckningar af Karl Aspelin.
19.
Tomteberättelser af Henrik Wran6r, Amandu Ker / stedt, Aug.
Bondeson m. fl.
Med 68 teckningar af V. A n d r h, Axel liulle, Johan Tirón m. fl.
20.
Svenska Sägner.
Kfvcntyr och be6ttelser u r v i r t lands hZfder af Hugo Gyllrirrder.
l e d 78 teckningar af Jenny Nystriim.
Edv.
Fors- strum m. fl.
21.
Kapten Grants barn.
Efter Jules Verne bedittad fUr Sve- riges barn af Annu Wu.hlcnbery.
Med 45 teckningar af David Ljungdahl.
22.
Tomtesagor af Z.
Iopelius, Sclrnn Lagerlöf, Helena Nyblom m. fl.
Med 80 teckninmr af Albert Edelfelt.
Edv.
Forsström.
C. Ankarcrona m.
R.
Samtliga förestaende böcker kosta h v a r d e n -.
Stockholmr fbrsia EskIIrtunabod.
i pappband 23.
Östan och Västan.
Sagor af W.
Haiiff iii.
9 .. brurhrtml Gyllttnder.
Med 49 teckningar af Brita Ellcli~c ?m.
Iiigcburr dbn och John Bauer.
: 24.
Selim och Kalula.
Bearhetninr d i c ~ i T ?i::: l !t.y nf H-.i i IVranér.
Ned 56 teckningur af Louis Aloe.
25.
Tomtefars sagor af C.
Adelsk31d.
S i!
~ r i J I: fmhliril.
A.
Wuhlcnbcry.
N.
P.
~ r l r n u s m. fl.
Med 68 tcckniiiw; af Grst.
Aii cronn, Edv.
Forsström.
Ottilia Adelborg m. ii. '
26.
Ja och Nej.
En samling sagor af if~sltwti .Yyhlm.
AIrc teckningar af Ottilia Adelborg.
John H: iurr.
I.c; ui .. .Mot * m. fl.
2i.
Två drS ferier, efter Julez Vtsrnc.
I&gt;ti ..; !rd:: f Aljr.
, Med 40 teckningar af Kar \ Aspelin.
28.
Silfveftornet jemit: andra sagor och h; .rZllelsrr a r S.4rnu geriiif, Pr.r Hullstriim.
Nuthildu Roos med f l.
Ncd 54 tec !cning; c C i s e l ~ Trapp.
D. Ljungdahl.
Edv.
Fors: riim m. a.
29.
Riddarsagor, efter G.
Chauurr oeli AF~LI-~.~: +) cuII?:!
m.
fl.
lade och bearbetade af H.
rP X. fl1111r~n41~ry.
. \ itvi Z t w k i i i i i) ~ ~ V. Andr611 m. fl.
30.
Vildmarkens sagor, efter W. A. Fntsrr brarhetn~ic: il i ninq !tendr11 och Hugo Gyllirndrr.
Mrd 40 ttxkniiijpr af Louic: 31.
I Hönslösa och Halmåkra.
Bal-i ?h~.torirr ucli folklifsul r i n ~ a r af Henrik WranL ' r.
Med 50 teckningar af Hrita Ellctri; iii n- 32.
Diamantupplet.
En samlina folksaxor t v i t F1: inilrrii.
I ' n.
och Siebenbiirgen, bearbetade af Louisr Zyulsrw.
3lc.d 43 lrrkni af Aina Stenberg.
33.
Buffalo Bill.
Efter Bfverste \ Viiiinm Corlyu Huff; ilo Hill hans systers uppteckninwr.
Ofvers.
o. benrletail sf t f u p C&lt;r.llm Med ett 30-tal teckningar af D.
1.jungciahl.
34.
Adelstenen.
Legender, sagor ach &lt; *; ner: f H&lt;.rrri; n&lt;l 1I ' u m. fl.
Med originalillustrationer af D. Ljungrllihl m. fl.
35.
Barndomslandet.
Barndoinsminneii af J-k0rnten.i 1; irf: i och konstnarer.
Med deras portNtt och sm5rre Lcckning~r.
36.
Från Bobinacks land.
En samling sagor och brriiiirl.
; L.
E: Rjcirkman.
Rosa ~V&lt;&gt;rdznskjiild m. fl.
Xcci ori:: in;; ltccicni I af Aina Strnberg.
37.
Den siste Mohikanen.
Efter J l m e s Fcnimnrt?
Cuupcr.
Hugo Gyllunder.
I c d oripinalillustntioncr af D. Liunwikilil.
l 5 Svanehvit och Rbsenröd.
simlinp k,,&amp; Ut ~ l ~, ~, i lunI; L.r,, / e / eIIn crcll Er: iiist J.anrlila; .~t 11 Hcrlrik I Med ~ ieïkningar af Johan T i r h.
D. Ljunsdahl.
Rdr.
kunrtrfim n 39.
Mattias Sandorf, efter Jules Vemr h r s i h e t d: tf A!
smedberg.
~~d i ~ ~ u s t n t i o n e r af victor ~ ~ ~ l ~ c ~.
1 40.
Japanska Sagor.
Samlcdc af ldtr 7,vt: G.
Med 11t.i~ teckningar af Kionotu Okuno.
O. Yapnno och LL:, R e q ~ r r n.
(41.
Prinsen och Tiggargossen af .Vark f m i n.
Ik; irlit.ti Hitgo (' Ilundcr.
Aled teckningar af Gcrdn T i r h.
l 42.
&amp; gOSpe~ af Helena iVyblom, Med iednii~ * l; ar d lirida l 0.
Pbrlbandet a t Ellen Lundlwry.
Akd Ltrkii; i~.t * r af!
Stenberq-Masollc.
4.
Lilla Nelly.
Af CharIt-s Dirkens.
Hrarr&gt;.
af Kilnu &lt;; yl1 i Med illustrationer af V. Anidrh.
45.
Tyska Folksagor.
Samlade af Sigrid Z / mll.rd.
2c.d strationer af Ingeborg Uddón och Brita Ellström In.
fl. '
46.
Den heliga Genoveva.
Efter den gamla 1rCrndcn a j Wendell och Ifugo Gyflander.
Aled iecknin$pr af Edw.
Uevgx~er.
!
Hugo a: .~mvJb l I endast i krona.
6 n ï l i a s dc inb.
i klotband.
; r pri.i * t 1 kr 25 Ert- r PA siirskild begsran kunna d e erhiillas i starka.
prydliga biblioteksband i l kr.
3 öre p r ex.
Hvarje bok o m h t t a r amkring 250 och iir rikt illustrerad.
Innehallet I r granskadt af en kommitté af skolmBn, hvadnn gamnti finnes, a t t biickrtina u b n risk tunim c i händerna p i barn och ungdom.
Bör darfnr finnas i alla s t o l - och sockcnhibliotel;.
Flera af Srigcdelnrna; iov2iidrr .. w m!
i i d l i folkskolor och flickliiroverk samt andra bildningsanstalter.
För skol- och sockenbibliotelc IZmnns höi ?.
r; i ' nïtt.
Rckuireraar f r 8 n auensk LLilraaretddnLnga Förlago Stoekholm C.
_ i -.
- - I _ Wir6ns Eau de Cologne ROYAL ar f ört farande oiifvs !zWiffi Erhhlles i hvarje välf5rsedd parfymhandel samt direM fran världens förnämsta läderpreservativ, gör skodonen absolut vat- 8.
G. Wlrem Tvil- och parfymfabrik.
(Gratafad 2860.)
&amp; I.
21 Lilla Frattngdm 21 Sbgbskh~h, fentäta och minst dubbelt varaktiga.
Finnes öfverallt a 0: 75 - - - och 1: 25 pr flaska.
A.-B.
COLLAN-O L J E - F A B R I K E N, T.
O L S E N, Stockholm.
Hq Inneh4EEsf Örteokning.
Föreningen för Kvinnans Politiska, Röst- raltt i Stockholm.
Dagem saammer Otstlehfitlct 9 Amtisuff a.
Af Anna tamberg B r u n.
hlathilde Marchesi - f. Af Ada P ' iellsfedt.
Pi namninsamlingspromenad för nöstriitten.
Af L - I;: Inbjudan till prenumeration B Fredfika-Bremer-Förbunde.
nya tidskrift Hertha.
Lina Lagerbielke: Nyköpingshus.
Rec.
af Sigrid Leijo~~i~rrfiw, - Barnens julbihker.
Rec.
af Sigrid Eh&amp;It: d.
Notiser.
iF6re~imgsmeddelande.
11 Nanminsanilingsbyrabn, Lästniakaregatan 6, 3 tr., A.
T.
101 33, öppen hvardagar kl. 2-5 e. m., mandagar och onsdagar afven kl. 6-9 e. m.
OBS.!
Listor utlämnas rtumera äfveiz till icke besökare.
H u s h &amp; l l s f ö r s ä k r i n g eller försäkring af kviiinliga tjänare meddelas af Riksförsäkrings- anstalten (statens anstalt).
Premie endast 2 kr.
pr Jr för hvarje tjänarinna, och erhålles då ersättning fran fjärde dagen efter la- karbehandlingens början samt afven vid olycksfall utom arbetet (under ledighet).
Försäkringen tecknas efter antalet fast anställda tjänarinnor, soin finnas i hemmet, utan namnuppgift.
Ansökan in- sändes till RiksförsakringsanstaIten, adr.
Sthlm., el.
dess ortsombud.
Prenumeration Dagny -- - sker ii n&amp;mriaste postanstalt I I I
