# ID: svediakorp-per621
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,638
# sentences: 440
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING TOR &amp; SVENSKA4 KVIMVOR~RELSEN UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINOEN DAONY 8: e Arg .. Stockholm den 1 3 November 1813 N: r 48 P - - - - -.
I.
814,, ..,, 3: 5011h,, ..,, 1: 25 111 Prenun~erattonspris: år.
kr.
4: 50 113 ar.
.
kr.
2: 50 Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv&amp; tr.
Lösnummer 10 öre.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Prenunicration sker slväl i landsorten som i Stockholm närmaste postanstalt eller bok- haridel.
.
Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktör 0. ansvarig utgifvare: l E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, t v l tr. Post- och telegrafadrcss: DAGNY, Stockholm.
1.
Annonspris: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
, Marginalaiinons under - texten 15 ' mm: s höjd per gang 10:.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010; 20 ggr 20~010, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlämnad senast mlndag f. m.
-.
H u r s k a l l man ' första det?
J u flera man som, ute i världen och har hemma, offentligt eller i anden, ansluta sig till kvinnokraf- vet p å medborgarrätt och ju mer påtagligt den stora massan af vårt lands kvinnor bli fattade af sjalfva idén - fast blott ett fåtal direkt kan arbeta för den -, ju obegripligare förefaller den tysta eller ock frankt demonstrerade motviljan mot hela strafvandet, som hos hufvudparten af allt hvad societetskvinna heter alltjämt håller i sig.
Man må slå sig ner i storstad eller i bysamhalle på landsbygden, alltid gör man samma erfarenheter.
Honoratiores bland damer- na hålla sig - med några f % undantag - så sam- vetsgrannt borta såväl från F. K.
P.
R. som från abolitionsstrafvarna som gällde det att undvika kop-.
porna eller en okänd pest.
Undantagen äro dar- emot ofta storslagna personligheter, som satta in sin hela kraft i det arbete, hvars djupa innebörd har deras starka sympati.
Är man personligen bekant med några af de for öfrigt älskvärda motståndarinnorna på platsen och samtalsvis bringar något hithörande på tal, så drar strax som en kyla genom salongen eller terummet, värdinnan gör ett par gester som för att aflagsna något ovalkomxet och takten förbjuder en gast att elda på vare sig med sakkunskap eller omvändelse- nit.
Man glider tillbaka till lättaste touchering af dagens litterära, konstnärliga eller skandalösa presi-,.
.
behandlade småting.
Och den angenäma tempera- turen återkommer strax med dallrande amikala an-, slagsackord i luften.
Hur skall man egentligen upp: fatta denna animositet gentemot det egna könets lifs-.
intressen?
Det ar, tråkigt, att fördjupa sig i andra intressen an sina speciella, de må nu heta familj-, toalett-, mu- sik- eller sportintressen,.
antikvitetsvurm eller beskyd- darinneskap för det eller det inom välgörenheten. '
Det ar tråkigt.
Men hvarför ar det tråkigt?
Som en istadig pojkbyting skulle man vilja hålla på med sina hvarför?
och hvarför?, tills man tappade andan.
Om, som så många antaga, det personliga välbe- finnandet i personligen behagliga förhållanden vore utslagsgifvande för stallningen till frågan, skulle ju härmed fastslas, att välsituerade damer i gemen äro ingenting annat an de kallt egoistiska och på samma gång inskränkta småttingarna inom kvinnovarlden, oförmögna af sammanfattande begrepp, likgiltiga för ailt utanför den egna sfären.
.
Men societetsdamen ar ju stundom skinande spi- rituell och god.
Tyvärr dock mest # strunt-gods, som en gammal friherinna drastiskt försäkrade.
Ut- trycket rullar upp hela kombinationer af loj med- känsla och slantskrammel.
Djupare än i intelligensbrist och halft omedveten
.
- egoism måste väl ändå den stora likgiltigheten för vitalintressena ha sin rot.
Är damen rik och ensam, placerar hon sina peng- ar med skarp blick för fördelarna.
Hon sköter of- tast sina affärer med.
en värme, som inte gar ner till kylslagenhet vare sig i sjukdom eller.
inför döden.
Har hon barn, ser hon ju under deras långa utbild- ningstid hvilka oberäkneligt värdefulla lättnader deras ställning och tillgångar bereda dem.
De prekärt ställdas canossavandring fram till lefvebrödet borde under tiden falla henne tungt på sinnet.
Då hon för ut sin unga dotter i varlden, icke till kamp bland tusen taflande om brödet,, utan som tillskott till säll- skapslifvets attraktionsföremål, måste hon ofrivilligt möta rader af flickor, somliga kanske lika unga och söta som den egna.
dottern, flickor, som huttrande i aftonkylan gå hem fran dagsverket i en ofta skum lokal och som måste renoncera från hvarje solskens- dröm.
Än sen?
Hon kan inte andra lifvets förlopp.
Hon kan inte ta upp alla hemlösa timskrifna till fosterdöttrar.
Nej.
Men hon kan kanna det svåra i deras stallning, hon kan arbeta för att skaffa de värnlösa bland dem det skydd, som de framförallt ha behof af.
Hvilken möjlig uppgift det vore för grupper af oberoende damer att grunda och genom ett par tim- mars personligt dagligt arbete underhålla t. ex. by- råer, där alla flickor, som utan skydd måste ut i arbetsmarknaden, finge skrifva in sig och afgiftsfritt betrakta byran som målsman.
En sadan sby- råskrifning:, skulle vara flickan till stöd.
Hon kunde beropa sig på att vara personligen kand af fru den och fröken den - man kan vara säker, att namn på samhällets främsta damer skulle verka som skyd- dande amuletter.
En jurist, en präst, ett större am- betsverk, något industrietablissement - se dar nödiga assistenter för verksamheten.
För stora damer äro inga dorrar stängda, det:, omöjliga) &gt; blir ganska möj- ligt.
Så pass känna vi varlden.
Det har ar ju bara den allra elementäraste skis- sering af hvad solidarifetskänsla hos so.cietetsdamen skulle kunna ta sig för uttryck.
Är det då egentligen solidaritetskänsla, som i all- mänhet fattas hos de bäst situerade?
Vi tvingas tro det.
Den som sedan några tiotal år tillbaka reflek- terat öfver hvad man mött - i lifvet kommer till den bestämda slutsatsen, att mer än ett lifsöde, akliitadt med en upprörande tragisk akt, hvilken endast han- delsevis trängt utanför detektiv- och poIisråmärken, aldrig skulle ha utspelats, om:, hjältinnans i dramat icke stått så ensam i sin kamp.
Och dock hade hon i de flesta fall dussinvis kvinnor i samma gard, i huset nästintill, hundratals i staden, i bygden.
Hvem af oss har icke någon gång mött en för- tviflad blick.
Om vi då gjort det lilla vi kunnat och det inte var nog - hur tungt ligger ej minnet haraf på hjärtat.
Men om vi alla vore ett syster: skap, skulle inte då åtminstone blodsskcldcrtli.
niiz- skas ibland oss.
1 % samma sociala nivå kan man kanna sig som ett, man ar ett ratt begransadt antal.
Dar utanför eller nedanför tar hopen vid, den är iilfc blod af vårt blod, lit oss ge och ge af våra perining ' u-, men för guds skull slippa obskyriteter inpa oss.
Exemplet af de beundransvärda societetsdamer, som rent af offra sitt hela lif för att systxligt hjälpa medvandrare i varlden, verkar inte som efterföljans- värdt p5 pluraliteten af societetsfolk.
Verksanhrten stämplas snarare som mani, som surnoga ' i för ett obestämbart något.
Instinktivt - på traditionsgrund - - - är socie- tetsdamen emot allt utträdande ur sin sanktiotierade miljö.
Hon har måhända en oreflekterad känsla af att nödgas g2 förlustig nagra af sica privilegier i och med detsamma hon ställer sig solidarisk med samhallsarbetets pioniärer.
Det är ju ocksi antagligt, att den unga damen skulle mista en srniala zf glit- terstoffet på fjärilsvingarna, ett visst något i vZse~-.
det.
Men detta något svarar endast emot det pue- rilaste i lefvemannens rekreationsbegär, i den riojes- lust, som domnar vid s. k. benpjezer, tirigel-tangel och putte, du ar min ögonstens.
I utbyte skulle hon förvarfva, hvad iligen kan köpz sig: aktning, beundran, ja kärlek: iingt utanför den egna kretsen.
Är det inte dessa sanna varme- böljor, som strömma emot dessa nobla, k !ursy !ita, ömma och starka societetsdamer, som har ccR d 5 visa varlden, hvad den stora damen, dar hon finnes, kan vara för en ros, en skatt, en makt tiif det goda.
Societeten ar som block antagonist till den kvin~i- liga rösträtten.
Om etnellertid händelsevis en af vira prinsessor utan vidare gick in i F. X.
P.
R, Kar: man hilla nittionio mot ett, att rösträtten bier no- dern åtminstone för vintern.
Ingen aktuell.
strafvaz borde omfattas med mera sympati.
Ett tidsbehoi kan inte låta undertrycka sig o. s. v. l hurdratals kalla gemyt skulle ett blåntottsintresse flamma upp, det blefve comme il faut att sluta upp omkrifig rirst- rattskrafvet.
Men öfvertygelsen?
Skulle öfvertygelsen irik vare bestämmande för den bildade damen?
Om förlåtelse, har talas nu inte om a n c h damer an sådana, som uteslutande intressera sig %r sig själfua och sitt eget i hvarje bemärkelse.
hi.
satlari dam orkar icke bilda sig en sjalfständig iifvertygek i samhälleliga frigor, hon förblir ett eko af de rös- ter, hon anser skolade för societetsrecitaticner.
Nk gon friskare modulering vill hon inte veta af, den blir henne kvaljesamt borgerlig eller något i den viigen.
Meffa Cirqqer.
-.
. --- p -
Kvinnoarbetet.
sörja sig sjalfva, och särskilda arbetsstatistiska special- ~~ndersokningar kunde upplysa dem om att ocksi ett stort antal gifta kvinnor äro tvungna att söka forvarfsarbete antingen till följd af mannens arbetsoförmåga eller oduglig- edan redan en ytlig öfverblick af förhållandena visar het eller af orsak att hans arbetsförtjänst icke motsvarar att den allmänna ekonomiska och sociala utveckling- familjens behof.
*) en i allt större grad tvingar ocksi kvinnorna att för sin Också utvägen att utföra förvarfsarbetet hemma har utkomst söka sig för ' varfsarbete, leder en närmare gransk- som kändt af kvinnorna anlitats, men öfverhufvudtaget med ning till insikt om att de härvid icke endast mötas af större för dem synnerligen otillfredsställande resultat.
Jag afser svårigheter än mannen, utan ock att arbetsförhållandena härmed i främsta rummet det llhemarbetell, som i form af i minga afseenden gestalta sig för dem ogynnsammare.
betings- eller styckearbete uti de stora kulturländerna i Genom att ytterst litet från samhällets sida ar gjordt för mycket stor utsträckning utföres fijr fabrikers och de stora kvinnornas yrkesutbildning, hafva de tillträde till endast ett varumagasinens räkning.
Föreställningen att kvinnorna mindre antal yrken, och inom niånga af dessa användas genom detta arbetssätt skulle undgå fabriksarbetets olägen- de blott som handtlangare eller hjälparbetare.
Från ett heter och bevaras för hemmet och familjelifvet har vid un- stort antal förvarfsomrilden, största delen af de af stat dersökning af de ridaiide förhållandena visat sig vara .en och kommun organiserade och aflönade befattningarna, äro fullständig illusion.
Arbetet i de trånga arbetasehemmen de genom lag eller hafd utestängda.
Gammal sed och utföres i Iångt sämre hygieniska förhållanden hvad utrymme, fördom utestänga dem från andra.
Ar det under sådana varme, luft och ljus .beträffar an i fabrikerna.
Arbetstiden förhållanden förvinande, att tillströmningen af kvinnliga är obegränsad, i konkurrensen med fabrikernas maskiner arbetssökande på nigra arbetsomraden blir större än efter- nödgas hemarbeterskorna anstränga sig till det yttersta och frågan, att arbetslönerna till följd daraf nedtryckas, att en det oaktadt äro arbetslönerna betydligt lägre än i fabrikerna.
stor mängd kvinnor tvingas att slita ut sig för svältlöner Det framgick t. ex, vid hemindustriutställningen i Berlin och att tusenden till följd af sin nödställda belägenhet år 1903 att arbetslönen för en barnklanning värd 9: 60- falla offer för prostitutionen.
10: 80 mark var endast 42 penni!
De stora konfektions- Tyngst gestaltar sig forvarfsarbetet för den gifta arbe- magasinen i Japan betala At en del af sina hemarbeterskor terskan af orsak att hon på sina trötta axlar ytterligare endast ' 2 5 penni i dagslön.
Men vi behöfva icke gå ' så har att bära hela bördan af hemmets skötsel och barnens Iångt för att finna lika drastiska exempel.
I Galizien är ' vård, hvartill vanligtvis .ännu kommer mannens personliga daglönen för en nybörjerska i konfektionsfacket 17- 18 uppassning.
I afsikt att skona henne och skydda slaktets penni och i Italien, påstås det, måste halniflaterskor åtnöja fortplantning har lagstiftningen i en del länder (initiativ sig med en aflöning af 10 till 20 penni för 12 timmars därtill föreligger ju som bekant också i Finland) förbjudit arbetsdag!
Dessa detaljer framstå ännu mera skrämmande, användandet i fabriksarbete af kvinnor i Iångt framskriden då nian upplyses om att arbetslönerna för dylikt hemarbete grossess och någon tid efter barnets födelse.
Men då man öfverhufvud ha en tendens till minskning, niedan fabriks- endast i fi af dessa länder (Tyskland, Österrike, Ungern) arbeterskcirnas löner äro i stigande.
Och man må icke fö- dragit .försorg om att samt: digt genom e k o n o m i s k t reställa sig att hemarbeterskorna under dylika förhållanden u n d e r s t ö d ersatta dessa kvinnor deras förlust af ar- hafva mera niöjlighet ' an fabriksarbeterskorna att vårda sig betsförtjänst under den tvungna ledigheten, har deras be- om sina barn och sina heni.
Tvärtom blifva barnen ' an- lägenhet i de flesta fall kanske snarare förvärrats än för- tingen tvungna att från spädaste Ar deltaga i moderns ar- bättrats.
Må vi ytterligare komma ihag, att i flera länder, bete, ofta ' i en grad som ar menlig för deras kroppsutveck- t. ex. Belgien, den gifta arbeterskan lagligen icke ens har ling, eller skickas ' de ut på gatan eller, soni det förtäljes ratt att disponera öfver den arbetslön, hon med så stor fran Berlin, surras stundom fast vid en möbel för att icke möda förvärfvat, utan måste på mannens anfordran afst5 hindra modern i hennes arbete.
Ja, det har kommit i da- den At Itonom, t: o. m. om hon.
ser barnen svälta inför gen, att arbeterskor i den tyska tobaksindustrin, om de sina ögon.
icke själfva ha barn, hyra andras barn för att hjälpa dem Men hvarför alls söka förvarfsarbete utomhus, hvarför vid arbetet.
Af m ' ånga konfektionsaffärer anlitas hemar- icke ägna sig uteslutande åt hemmets och barnens vård, betet faktiskt som en utväg att undvika följderna eller eller, om hemmets ekonomi oundgängligen fordrar det, undandraga sig åtlydnaden af fabrikslagarnas skyddsbe- hvarför icke utföra ' förvarfsarbetet hemma i kretsen af sin stämmelser.
Fabrikens portar stängas visserligen vid lag- familj under de lediga stunder, som återstå sedan makans stadgadt klockslag, men arbeterskorna fortsatta hemma i och familjemoderns plikter .först blifvit uppfyllda, invända timtal det halffardiga arbetet.
De llotroligt billiga " utland- närsynta skönsjälar, som ingenting niarka af lifvets ging, ska konfektio ' nsvarornas skapelsehistoria innebar så mycket men äro desto säkrare om riktigheten af siii öfvertygelse om flkvinnans bestammelsell.
Af den allmänna statistiken *) Jag hänvisar till min undersökning om n nattar bet ers korna i Finlands industrierll, hvaraf frarngar, att af niännen till 551 gifta kunde de emellertid med lätthet inhämta, att, oberoende nattarbeterskor 16,2 O /, vor0 afvikna, 14,5 ' /, sjukliga, 9,6O /, begifna af denna s. k. llbestämmelsell, niera ' an hälften af samt- p i dryckenskap, 7,i " 1, oförmögna till arbete.
Ungefär 28 O /, af dessa hustrur hade alls ingen hjälp att påräkna af sina man och liga kvinnor i giftermålsildern äro antingen ogifta, änkor 31 O /, af dem hade af man och barn i bidrag till hyra och hus: eller frånskilda, och sålunda i regeln hänvisade till att för- hållsutgifter mindre 911 15 mark i veckan.
M ' '.
360 D A G N ' Y kiinnolidande att sannerligen ingen kvinna tanklöst ' borde k v i n n l i g a arbetarnas arbetslöner i allminhet äro ' o t i i I- glädja sig åt denna prisbillighet.
Och under ' hurudana r a c k l i g a f ö r d e r a s n ö d v ä n d i g a s t e l e f n a d s - arbetsvillkor .tillkomma månne de flfärdiga kläderna " i ' sa- b e h o f.
I sjal Fva, verket utgör Iefnadsbehofvens olikhet icke or: lustanden på våra egna marknadstorg?
Beträffande kvinnornas arbetslöner innehåller André ' saken, utan, som en hvar med lätthet inser, en nödtvungen de Mádays arbete 11Le droit des femmes a u travail!
en f ö l j d af árbetslönernas olikhet.
.
.
mängd intressanta upplysningar från olika länder.
En all- Tekla Hultin.
.
.
man företeelse är att kvinnliga arbetares Iöner ' äro ' lägre än manligas och att för lika arbete icke betalas lika ar- bietslön.
Staten, hvars skyldighet det allmänt erkärines vara, En hyllningsfest.
.
att varna de i kampen för tillvaron svagares intresse, på li Skansens Högloft i Stockholm var det fest söndagen hvilken skyldighet hela den moderna arbetarlagstiftningen den 9: de på aftonen.
Alla de många, som ville hylla baserar sig, försummar som arbetsgifvare, så snart.
det blir fröken Lilly Engström på hennes 70-årsdag, samlades d %- ', fråga ' om det " svagare könet ", i allmänhet fullkomligt intressen; denna sin plikt.
1 statsinrattningars tjänst anställda kvin- kamrater till henne i hennes arbete och sociala.
nor, h a i de flesta länder lägre löner an man i samma f. d. elever och gamla och nya vänner: Den vackra och glada festen började med sup&amp;; id eller motsvarande befattningar; t. o. m. på sadana arbets- dukade bord, och därunder kom raden af tal, mer långa områden, för hvilka kvinnorna i allmänhet anses hafva en och mindre officiella, men alla präglade ' af det ' varmaste medfödd begåfning, sasom t. ex. tippfostrarens och lärarens.
Enligt en tidningsnotis anställde tyska regeringen senaste erkännande af fröken Engströnis lifsarbete och personlig- år .vid postverket 8,600 kvinnor i stallet för man för att het och af vänskap och tillgifvebhet för henne själf.
@ k- i n b e s p a r a 7 ' 19 miljoner mark i Iöner.
Dock kan redan tor Fåhrzus bringade ett tack för .hvad hon verkat.
under någon strafvan förmarkas att ratta denna orättvisa .. I Ungern de många åren vid Statens normabkola i ~tockholm, dok- är den af staten fixerade minimilönen lika för folkskolla- tor Lindroth uttalade Pedagogiska sällskapets erkännande ts och för rare och - lärarinnor.
Staden Budapest betalar åt lärarinnorna för hennes stora insats i ~ ä l l s k a ~ e sträfvanden hennes intresse som medlem af .dess styrelse, å styrelsens vid ' sina högre skolor samma lön som åt Iararne.
I Förenta Staterna haf va ' Wyoming, Colorado, Idaho och U tah infört för Fredrika-Bremer-Förbundet vagnar riktade fru.
Agda lika.
aflöning för kvinnliga som för manliga lärare samma Montelius ett varmt tack till fröken Engström för det mång- år ' som kvinnorna i dessa stater erhöll0 politisk rösträtt.
åriga samarbetet, .slöjdinspektör Hjalmai- Berg talade for I den australiska föi-bundsrepubliken har principen om lika henne som Stockholms första kvinnliga skolrådsledamof, lön för lika arbete genom en lag af 1903 blifvit tilläm- i ett versifieradt ' tal skildrade fröken Bertha Hubner: huru pad pa aflöningarna för samtliga stalstjanster och samma Lilly Engström fyllt sin plats i Iduns nämnd, fröken Anna princip gäller också i Nya Zeeland.
Då kvinnorna också Kruse tackade i.
gamla elevers namn och fru Karin i båda dessa sistnämnda stater hafva rösträtt, finner man Holmgren talade oin den betydelse det haft for de yngre ett tydligt kausalsammanhang mellan ' den politiska ' och den att aga fröken i ng ström som medlem af Stockholms F. K. ekonomiska jämlikheten.
Vi veta ju ' också af erfarenheten P.
R: s styrelse ända från dess första stiftande.
.
.
Efter supén kom ett roligt spex, forfattare fröken Anna från eget land att det ar först sedan kvinnorna erhållit möjligheten att få sin .egen röst hörd vid ordnandet af M. Roos, dar man såg Lilly Engström själf som ung elev samhällets angelägenheter, som det börjat tagas någon han- i Högre Lararinneseminariet tillsammans med ännu tre ele- syn till deras berättigade anspråk på lika lön för lika arbete.
ver framföras af fru Jane Thengberg till inspektering af Då kvinnorna behandlas styfmoderligt af s t a t e n soni Fredrika Brerner.
Den bekanta garibaldiskjortan, nigningen arbetsgifvare, är det lätt förklarligt att de hos privata ar- och handräckningen förekom, och många andra.rolighetei-, betsgifvare öfverhufvudtaget äro ännu sämre aflönade; som kvitterades med verkliga applådsalfvor.
estf föremålet Specialundersökningar p5 detta område ha gifvit vid han- sjalf såg ej minst roadt ut af att se sig i annu ' en upp- den att kvinnornas ' arbetslöner i alhanhet uppgå endast laga.
Senare vid balarna ännu flera tal på vers.och prosa, till l / ~ - ~ / s af männens.
Som motiv %r den lägre.
aflö- af fröken Lotten Dahlgren,, adjunkten Liljebjörn, dr Lind- ningen anföres vanligen kvinnornas ilmindre lefnadsbeh~f~; roth; telegram, såväl otvifvelaktigt riktiga som mera tvffi hvarmed då vanligen menas mindre behof af föda och i velaktiga, upplästes; och den glada festen fortgick en god all synnerhet af njutningsmedel, främst tobak och starka stund öfver tolfslaget under skämt och ' glam men med en drycker.
T. o. m. om dessa sistnämnda skulle erkännas varm underton af stark och uppriktig tillgifvenhet för den som verkliga " lefnadsbehof " motsvarar denna skillnad, unga sjuttioåring, som nu hyllades. '
E41is.
.
som enligt den kända ' nationalekonomen Mrs Beatrice --- -- Potter-Webbs åsikt icke kan uppskattas högre än till ' ' / a af mannens fibehofll, ingalunda den stora löneskillnaden.
Ifall den s. k. iljärnlageni eller påståendet att arbetslönerna äro jämt upp så stora att de motsvara arbetarens nödvan- digaste lefnadsbehof äger tilllämpning på m a n l i g a ar- betare, följer således af ofvanstående jämförelse, att de ' - ',, P ' '. '
' p - GYNNA DAGNY: S A N N O N S O R E R!
.. I P e l l e r i n s V ' ä.xt-.Margarin ersätter - det finaste mejerismör.
En kvirinlig trädgardsskola i Wien.
Af Oliy Schwarz.
Ofversattning frin förf.
: s manuskript.
I Wiens utkant, vid foten af Ostalperna, Kahlenbergs och Leopoldsbergs sista utlöpare, inbäddad mellan vin- gardar och med ett bälte af ängar omkring sig, Iligger den vackra lilla förstaden Grinzing, nu indragen i ' nätet.
Gross-Wien.
I denna trakt, så sarskildt ägnad därför, har fru Yella Hertzka, den geniala skaparinnan af en trädgårdsskola för bildade flickor, inköpt vidsträckta om- råden ' för detta sitt arbete.
Något afsides från den stora hufvudvägen, som för ut från stadens centrum, dar spår- vagnarna tafla i buller med de framlrusan8de automobiler.
na, kommer man plötsligt i en annan varild.
Storstaden sjunker undan bakom oss, dammfri landhit omger oss och välgörande landtliga göromål ta oss fångna.
, '.
.
petens ansluter sig skolan till yrkessko !lornas typ och bil- dar ett nytt led i den kvinnliga yrkesutbildningen.
Lamp- lighet i fysiskt och psykiskt hänseende ar förutsättningen för detta yrke.
Hvarje- elev maste framlägga af läkare ut- fardadt friskbetyg, vinner i regel ej inträde före 18 år och först efter en fyra veckors pröfningstid.
Det fordras ej heller så litet af dessa elever, hyilka ef- ter en tvåårig kurs skola behärska sa omfattande kun- skapsområden som frukt-, grönsaks- och blomsterodling, trädgådsodling, teckning och målning, tr2dg %rdsodl.ings- statistik och läran om tradgårdsrörelses drifvande, de ele- mentära grunderna för nationalekonomi, tradgårdsvaxter- nas botanik, växtfysiologi, jo~rdmiin~ens beskaffenhet, vax- ternas patologi samt därtill bokhålleri och korrespondens i tradgårdssaker.
Redan efter två års bestånd har den som tradgårds- skola grundade anstalten växt ut öfver sina egna gränser och är på god vag att bli ' fva en fullständig kvinplig landthushAllningsskola.
I den lilla dammen p !aska gass och ankor, nyutkläckta kycklingar skrocka och pipa dar- invid - material för fjaderfaskol.tse1.
I växthuset.
Vid drifbankarna.
Det ar en gliidtig.
höstbild, som möter oss vid ingån- gen, mAlexiska grupper af dahlior och kl-ysankmuri) i bro- kigt lysande färger.
En likaså förfriskande anblick erbju- der de natta unga tradgardseleverna i sina hvita hdland- ska m6ssor, linnekjolar och förkläden.
En rytm af ljcka vibrerar har och klingar igenom .allt arbetet, vare sig man hiller på med orn9an !ering af växter, registrerar och sor- terar sändningar af blomsterlökar, on1 jorden sås eller be- arbetas för fruktodling - ja, till och med p2 skolbänken; dar den grå teorin griper efter de lifsfricka unga varel- serna - öfverallt ar det ett jubel, om an undertryckt, af rik arb,etslycka.
Och den gladaste bland de glada ar framtrollaren af denna plats, skolans ledarinna.
Hvilke4 berg af hinder och svårigheter har inte ställt sig i vages för det unga företaget, men hur statligt har c ' et ändock; alltid gått framåt, i ständig utveckling.
I afseeride på inträdesfordringar (6-klassig elementar- skolebildning), kursens längd af t \.
år och afgingskom- Skorrande toner fattas ej alldeles i denna landtligq idyll, eleverna.
skoila till exempel afven invigas i korfbe-.
redningens och rökningens - mindre angenäma mysterier.
Har gal- emellertid gränsen för 1andthushAll~ningeils omra- de, &lt;och kökets och skafferiets domäner taga vid.
I en särskild byggnad ar koks- och hushallsskoilan f&amp;- lagd, och där förarbetas markens och tradens frukter tri11 konserver och.
grönsaksinläggningar.
Med detta stora ar- betsområde ar emellertid uppgiiternas mfingfald ej ut- tömd, härtill kommer ännu något mera; två ann,ars dia- metralt motsatta riktningar, den konstnärliga och den na- tionalekonomiska, spela båda in har.
Trädgårdsodlingen och konsten träda i ett ständigt närmare förhållande ti4 hvarandra.
Nutilldags måste man för.
att anlägga stilenii- ga trad@rdar icke endast vara en förifaren tradgårdsarki~ tekt utan också utveckla konstnärliga egenskaper, förstå atsi låta enfamiljshemrnet förbindas med den " egna trädgår- den ".
Ett sirdeles rikt fält för konstnärlig verksamhet - i. '
1. '
' ----.
- 1 '. '
För Linneutstyrslar!
Stort urval af Broderier, Knypplade Spetsar, Trådspetsar, Vaienciennes, h Hvita Tyger till billigaste priser.
Beställningar 8 Linneutstyrslar, emottagas och utföras förstklassigt.
D e Förenade Spetsfabr.
FörsaljningsloBal, Grefthuregatan 13 (Hörnbutiken).
S a i s o n n y l i e f e p i Dp&amp; " fep &amp; Kappop * SICRID urval Billiga HANSEN.
29 Wasterlånggatan, Drottninggatan 53.
Ett upprop i f6r ~arsfrågm.
erbjuda balkotigernas blomsterdekorering, husens och rum- mens utsmyckning, bordets ordnande.
Ti !l detta konstnar- liga område hör hopsättning af blommor, för denn,a spe * ed cirka 130 kvinnliga undertecknare iitsä~cies den ute ciella kurs har skolan inkallat en kvinnlig specialist frad november ett upprop af följaiide lydelse: Tyskland och därvid förglömmes ej den japanska kon- Till svenska kvinnor.
sten af blommors arrangering.
Icke mAnga blomsterbin+ Ett uppskof med ordnandet af vårt försvar innebar cirl derskor ha att glädja sig At ett så stort urval af afskur- fara s i stor och ödesdiger att den Iios hvarje iostcri-rids- na bl.omnior som har i den fjärde till ordningen af Wiens triidgårdsodlande anstalter, och inte oSta förekcmma hal- vän uppvacktr djupaste oro.
Inför denna fara kamz- Icke svenska kvinnor underlita att söka verka för dess iindarl- ler s % t~lrika blomsternyheter och rara växter.
Nästan hemska siffror dansa framför css, d&amp; vi skola röjande.
Vi uppmana därför alla fosterlandsäiskande kvinr: or att framstilla denna blomsterodlings omfilng - 3000 tulpan- samlss till ett enigt uppträdande i försvarsfr2ga.r.
2ence lökar, 1000 hyacinter!
Och alla dessa i tjugu orangerier och på vida omriden uppdragna plantor finna köpare, lika- allas vår lifsfråga borde stå öfver partierna, ty p i der!
be- ror ytterst vårt vara eller icke vara som fritt folk.
som den fina dessertfrukten och massan af grönsaker.
En vädjan till konung och riksdag från ett stort antal Det ar den lifliga handelsverksamheten, som skil$e~: kvinnor att icke lata n8got stå hindrande i vägen för I6r- denna skola från de flest1 tyska tradgirdsskcaorna, allt ar svarsfrågans lösande vid nästkommande riksdag pä cft iiir i stor skala besaknadt för afsättning, och eleverna få på För de blifvande landets säkerhet betryggande satt kommer) soni vi vigii detta satt en kommersiell utbildning.
kvinnlija förvaltarna af egendanar och penningar kom- hoppas, att i sin mån bidraga till frågans framdrifvande.
Då tiden hastar och öfvertygande bevis erfordrm p5 mer den,na kunskap i nationalekonomi,.
i beräkning af ka- hur djupt man i vida kretsar känner oro för fosterIandets pital för rördsedrift, i undersökningen af orsakerna lik1 de stigande och fallande lefnadskostnaderna ' och mellan- säkerhet, hoppas vi att inoni den korta tiden af 4 -- Y händernas prof3 ett bli till lika så stor nytta som den veckor kunna insamla en imponerande mängd naninuncier- förvjarfvade insikten i det rent tekniska vid inläggning af skrifter af kvinnor öfver hela landet inom skilda yiiliska varme- och vatten: edningar, anläggning af drifhus, m. m. partier och olika samhällslager.
Vi anropa eder, siitten in all eder energi $i att vara Denna skoltyps eminenta betydelse ligger däri, att den icke hopar något dödt lärdomskram, att den icke pabör- oss behjälpliga och insäiiden listorna, helst Ful !tecknadei dar den stackars hjärnan onödig balast utan att den fast- f ö r e d e n 1 5 d e c e m b e r till sekreteraren,!
: octe: tänci., me; harmoniskt utiiildar den.
enskildes personlighet, verJ ska kvinnokommittén, 3 1 Regeringsgatan, Stocl&lt;holm.
kar berastande p i karaktären genom de?
andliga och kroppdiga arbetet, att den skänker individen känslan af glädje öfver att sjalf kunna prestera nilgct och framfö; allt, att den vid sida11 af den sktiska utbildningen vac- En B0,000-kronors donation.
T111 Fi-edrika-J3reri; er- ker till lif det sunda praktiska sinnet cch lusten för en i Förbundets stipendieinstitution har enligt icstznientariskt.
förordnande af franilidna fröken Elin Aniéeli öf verlamnats basta mening modern lifsriktning.
.
en stipendiefond på 10,000 kronor benamrd " Georg Améeiis fond [[.
Räntorna af denna fond skcla enligt tes-.
tafors be: tammelser utdelas soin slipendier at kvinnor, s m i Insiiirad litteratura agn2 sig åt scciala studier, särskildt med hänsyn ti !l fCr- Hugo Gebers förlag, Stockholm: Inom fyra väggar.
Af battrandet af ensamstaende sjalfförsörjande kvimors !ef .. Maud Wilrnut.
- Från det nya Albanien.
Politiska och kultur- nadsförhillanden.
historiska skisser af Maria Amelie von Goclin.
Bein.
öfvers.
af Nya kvinnliga staidddhlktige.
I Helsingborg h i ge- EI / e / z Ammann-Sundström.
Wahlström 8: Widstrand, Stockholiii: Magdalena.
En nom inträffad vakans incm stadsfullrnfiktige frökm Tionie Stockholmsroinari från 1790-talet afjane Gernantit-Cklim.
- Rot- Deshayes inträdt som ordinarie medlem.
Sanirna föriiiii-.
schildarna.
Af Jg~zaz Balla.
- Aderförkalkning.
Huru skydda lande gör att fröken Ulia Schinidt i dagarna blifvit ~iieti- sig däremot?
Populär framstiilliiing af dr C. Tönn&amp;cs.
' P.
A. Nors t ed t 8r Söner, Stockhollii: Främmande diktning.
lem af Hernösands stadsfull ini ktige.
Bägge dessa siadzr fritt återgifven af Ebba WalZd8n.
Utg. efter hennes död.
äga nu hvardera två kvinnliga stadsfiillniAktigeiedaniöbcr.
Opinionrism8te i regTementeriingsfrigam.
Y Xorrköpi~g hölls söndagen den 9 nov.
ett af omkring 60C p s o n e r besökt möte för behandling af frågzii om prostitutionens reglementering.
Efter ett föredrag af dr Malin \ S ?rste~- Hallberg frin Stockholm antogs en resolution, ' !ivôri 8 t t a lades en kraftig protest rnot det s. k. reglementering-y .. stemet äfvenså rnot det af den k.
!tommiitPnc nrajoriicf framställda önskemålet att Iösdrif \ * arelagen skulle aga: iii .. Tag listor och insamla namn på arbets- lämpning p i de nhelyrkesprostitueradel [kvinoioi-cc.
Möte: uttalade sin anslutnin~ till reiervantcrnas i kommitten prti- platser och inom bekantskapskretsen!
fessor J.
E. Johansson och direktör 0.
Westerberg i bctän- kandet framlagda Asikter och en förhoppnir~g oni att sege-.
ring och riksdag vid sina besluts f~ttande miitte bygga p i de förslag, soni reservanterna framlagt.
Arbeta för namninsmdin
Arsta-utställningen.
Insamlingslistor för bidrag til: Arsta-utställningen kunna rekvireras genom Arsta-kommit- teit, Fredrika-Brenier-Förbundet, 45 Klarabergsgatan, Stock- holm.
Föreningsmeddelande.
fPlntss6knntIe fd sinn annonser införda Dnryny.
p r I Z I ~ ~ priset V B eller 7119 lire pr mn Slöjdlararlnnetjansten vid Sunner-.
dahls Hemskola sökes 110s skolans direktion före d 1 dec.
Tillträde d.
1 jan.
1914.
Slöjdlärariniian ckall undervisa af uiig, huslig flicka, som geiiom gått S-klassigt läroverk.
Villig del kläd- ocli linnesöninad och kvinn, taga i honi ett lieiii förekornmand lig slbjd i öfrigt samt leda fliclior giiromål.
Svar till n19 arr, Vaxji: nas gymnastik.
.
Lön 1200 I \ r.
' fö ' ar jämte bostad, brailsle och lyse poste restante.
Minst en månads ferier.
Ansök, ningar iiisaiidas till undertecknad Ung, bildad flicka, skolans rektor, under adress Siby.
soni aflngt realskoleexamen sam Iiolm, B r o. CARL SEHLIN.
.
Ituniiig i alla inom hem förekom mande göromål önskar plats soii ~ararinnetjihsten hjälp ocli sällskap åt liten faniil eller ensam dam.
Lön önskvärd vid Stenbäckens småskola i Fagrec Svar till ((A.
C.
M .. .21 årll, Arbog, kilngöres ledig till ansiikan före I januari 1914.
Stor, vacker trad- gard, likaså bostad.
Lön enligt Ung slöjdliirarinna lag.
Fägreds skolråds ordförande.
söker plats i liushålls- eller folk högskola.
Har afven genomg2 växtfärgniiigskurs.
Rek.
finnes.
Sva En ordinsrie ' lärarinnetjansi till lllntresseradll, Piteå, p. r. vid fasta folkskolan, litt.
A, i Nybrc skoldistrikt af Kalmar Iiin sökes före den 14 insturidande december, En 18-årig flicka, Lön enligt lag.
join tagit en S m. kurs i handels Skolrådet.
skola, företriidesvis bokhålleri, ä Adress Nybro.
sal hemma i husliga sysslor sam nigot kunnig i söinnad, söker lamp.
Ordinarie lararinnebefattningen ig sysselsättning.
Svar emottage vid fasta folkskolan i Moflo, Adals.
: acksamt under a d r e s IIA.
J. '
Lidens försaniling, Vasternorrland.
; rorsis, poste restante.
lan, ar till ansökan ledig.
Lön en- ligt lag.
Ansökningshandlingar sän- das till skolridet före den 23 näst- Ung värmländska kommande noveniber under adress [prästdotter) med gladt ocli vän Näsaker.
.igt satt önskar komma i bildad Skolrådet.
lem, där vanligt bemötande ocl itt f3 raknas som familjenledlen Lärarinnebefattoingen " &lt;an piriiknas, för att hjälpa ocl ara.
Intresserad ' af liiisliga sysslor vid Skogaholms nya gn3skóla l; krifgöron131 o. d.
Svar motse!
Svennevads församling, Orebro .lan, mgilende till villig och Pålitligll sökes hos skolriidet före den 1 de: rember 1913.
Platsen tilltradcs l Karlstad p. r., f. v. b. januari 191 4. den 23 oktober 1913.
Kvinnl.
Kontorsbitradc Svennevad Sholrddets ord förande.
n. praktik i tysk, fraiisk o. svens1 rorresp., kunnig i niaskinskrifn Vid Avesta kommunala mellanskola; amt alla på ett kontor förekom111 Ir en ord.
lararebefattning manlig; öroniil, kännedom i bokf., önsk Aler kvinnlig i tyska och engelska) lats iiu eller t. d.
15 d s.
Sval edig att tillträdas från och nied .il1 spi-åkkunnig il, Dagens Nyhe sårterminen 1914.
Vederbörliga .ers Hufvudkoiitor, Stockholm.
insökningshaiidliiigar, ställda till; kolrådets ordf., skola vara iiisiinda ' öre den 1 dec.
d. å. Avesta den 19 okt.
1913.
STYRELSEN.
Plats sökes Fredrika-Bremer-Förbundskretsen Lund med omnejd sammanträdde onsdagen den 5 november å Wieselgrens minne under ordFörandeskap af fröken Hanna Möller.
Frö- ken Astrid Hamberg från Malmö höll ett varmhjärtad1 föredrag on1 Norrbottens arbetsstugor, deras arbetsordning och uppgift, sarskildt påpekande hvilken uppfostrande be- tydelse dessa stugor ha i Sveriges nordligaste trakter, där stugan ar den enda k~ilturhiirden på många mils omkrets.
Mötet var besökt af närmare 100 personer, som med stör- sta intresse åhörde föredraget, hvilket belystes af ett flertal skioptikonbilder.
En omedelbart företagen insamling in- bragte ungefär SO kronor, särskildt afsedda att öka fonden för byggandet af ännu en arbetsstuga i den faltiga sock- nen I (orpilombo10.
Rättelse.
I artikeln om Lilly Engström i föregående veckas nummer står i 2: dra spalten, rad 36:.
~ l e l l e tappa ~ bort dem nar de som lärarinnor kommoll; skall vara: " e l l e r t a p p a b o r t den1 n ä r n a m n e n s b ä r a - r i n n o r k o m m oll, etc. Till Dagnys läsekrets i landsorfen.
Som Dagny iinskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitf m i l att tillva- rataga allas intressen pd skilda platser, fi4 vi här- med uppmana vdra läsarinnor i landsorten att de, for att underlätta denna vdr uppgift, ville till tid- ningens redaktion insanda sddana notiser, som u f d f ver lokalintresse f innehälla saker af vikt fiir k vinnordrelsen I dess helhe f. '
+ + + + + + + Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom + + + + Förbundets Byrå,?
8 Klarabergsgatan.
+: + + +: + + Nyinrättade sköterske tjänslen Åberopa all tid annonserna i lid Aspa Epidemisjukhus ar till iiisökan ledig.
Ans ökningar, stall- la.
t il1 sjukh~isstyrelsen, mottagas if Doktor Alfred Eriksson, Ludgo,; om laninar vidare underrZttelser.
?iks Aspa 9. '
DAGNY!
~ild., barnkär, fullt kunnig i ett lenis skötande samt med goda be- yg f r h innehafda platser erhåller installiiing.
Betyg och porträtt orde företes å Fredrika Bremer: örbundets Byrå, Klarabergsgatan 18, kl. 12-4.
Husföreståndarinna,
!ör kapitalister särskildt fruntimmer, har det länge varit e, önskningsmål att kunna öfverlamna varden 2, ina värdepap.per och skötseln af sina affärer i t någon person e k nstitution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog: rannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pri: dlighet.
En sådan institution är Jtockholms Enskilda Banka not ck riat af del in in^ (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10 - 4), om under aranti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård oc Örvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponera) bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponge c h tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Nc ariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponer en i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, sam ämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelninger inderrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna ii ir eckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sor nflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelninger .tt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade Om en hos al ielningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skull örfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenoni uppkomme kada.
Förvaringsafgift: 50 öre för &amp; r per 1,000 kronor af depositionen färde, dock ej under två kronor.
: 038,000 kr.
skola utlottas 4 1893 rs Stockholms Teatek-premie-obligationer.
kagning den 1 Dec.
och är högsta vinsten L0,OOO kr.
F a r endast 75 öre rhalles kontrakt med ensam vinsträtt ii en bligation; för kr.
3: 75 4 fe.
st.; för kr.
5: - sju st. och för kr.
10: - a femton obliga- oner.
Om minst 5 nummer tamas, poit0- itt och dragningslista.
~ u m &amp; i detta vanligt fördelaktiga lotteri äro starkt ef- iifrågade.
Skynda på s i Ni säkert hinner led.
Besiällningar insändas till OBLIGA- ' IONSKONTORET, Stora Nyga- aa 29-27, Malmö.
uacgor sthk vare-sit N i syr i det tunnesie sidrn rllcr dr: grafsta kapp- tyger, biir ni Irïipa K N; # Vid beho$ af Tänk saväl p4 kvalitdn som g r i c Innehafvare: Öfversättarinnan Emilie Kullmar Kontor: Nybrogatan 26, StocarhoPnr Prima Anthracit i olika krossningx Hushdllskol, Cokes, Marie-Briketter tiI1 billigaste prise Riks.
Tel. 4062.
A h.
Tel. 783!
Ett stort sakkunnigt u m l finner hos 46 DROTTNINGGATAN Stockholms försia E~kllstunabob.
GYNNA ALLTID DAGDIY!
- ty dessa maskincr b ~ f v genostr ~ si !r öfverlagsna konstru ?ction, sin m: n&amp; sicliga användning och dfriga r ' raniatä- ende egcnslrcper blifvit %i omtyckta, att de unber de Pi $i.
de varit i mark- naden, Irols sitt naeot högre pris er- hiillit cri verkligt sto~nrtad spridning.
det bästa beviset för att en vzra ar god.
CENTRAT.
BSB14iN-hl ASKINEN tillver- kas i 5va storkkar.
en !i~iiidre för fa- miljer och syatdiercr oc.h en stiirreför skrLidericr.
OBS.
I Fördt ' lr&lt; ' rticp Ii: ~rrln; r~ys: !iIlkor.
Wirens utsökta PARFY-R, ANIO~SORER m elegazta damers %ö+jrrsrii; t:;.
Erhalles i hvarje valfarsedd parfymhandel samt direM f I n 1.
G. Wb6m Tval- och parfymfabrik.
(Grzandtad RtYt %.j YQ ' l. Hqflw.
A.
B.
Nordiska, Kompaniet.
Permanent atst&amp;llainig af färdiga och påbörjade arbeten samt material.
Råd vid in- redning af ' våningar ni.
m.
21 E119a Vaangatan 21 - - - Stsckhotm.
rärldens förnämsta läderpreservativ, giir s k o d o n c f i a h o h % mf- ' entata och minst dubbelt varaktiga.
Finnes 6fveraEi.i: it O: 7.3) ch 1: 25 pr flaska.
L B.
6 0 &amp; &amp; A N - 0 &amp; S E - F A B R ~ K I E N 9 T. OLSEW, Stsckhoim.
Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsö Im.
Ständigt, p3 lager därtill hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstrad.
- Rikt urval af Spetsmönster.
- - - m Föreningen för Kvinnans PolWeks ratt P St0ckh01m.
Naxnninsamlingsb y r h, Lastmakaregatan 6 3 tr., A.
T.
101 33, öppen hvardagar kl. 3-5 e. m., mindagar och onsdagar afven kl. 7-8 e. m.
OBS.!
Listor atlarntzas numera äfven Prenumeration i % till icke besökare.
agny sker å, nlirmaste ostanstalt eller bokhande1.
-
