# ID: svediakorp-per620
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,660
# sentences: 809
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R &amp; SVENSKA4 KMNNORORELSEN H UTGIFVEN.
.
GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF 4 FORENINOEN DAONY.
Stockholm d e n 6 November la13 Ntr 45..
.
.
.
- .- - - -.
- - - Prenornerationspris:: Il Ar.
.
kr.
4: 50 11s k.
.
kr.
2: 50,,.
.
,, 3: 501 l14,,.
.
,, I: 25 Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker silväl i landsorten som i Stockholm A närmaste postanstalt eller bok- handel.
I I Redaktion: Klarabergsgatan 48, tvi tr. l Telefoner: Allm.
' 63 53.
Riks- 122 85.
1 Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktör o. ansvarlg utgifvare: l 0: e Arg.
.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tvA tt-.
ELLEN KLEMAN .. Mottagningstfd: kl. 11-12.
I.
Annonspris: 15 Öre per mm.
Enkel.
spaltbredd 50 mni.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20: / 0, 50 gg- 25 010: Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m., '.
....
: I:.
.
.
T i l l Sveriges kvinnor.
Hänvisande till förut meddeladt upp- rop får Arsta-utstäiiningens finans- kommitte härmed på det varmaste uppmana Eder att i Eder ort arbeta för förverkligandet af Arsta, svenska kvinnornas byggnad p i Baltiska ut- ställningen sommaren 19 14.
Till heder och gagn .för den sven- ska kvinnans arbete inom olika områden och som en hyll- hing at Fredrika minne skall Arsta slott resa sina hvita murar, ett hem för alla de kvinnor, som komma att besöka utställningen, och ett vittnesbörd om svenska kvinnors förmåga af sammanslutning och handlingskraft.
Skulle Ni därför godhetsfullt vilja satta Eder i för- bindelse med de kvinnor i Eder ort, som Ni tror äro in- tresserade härför och särskildt representanterna för någon af de i uppropet angifna föreningarna.
Finanskommittin ber att få påminna om att här ej endast är fråga om större penningebidrag f r h enskilda, utan att vi äfven hafva reme ers I, ...
-.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
.
".
.
.
!r.
.
.
en kvinna, en krona -, insamlade vid d e n tänkt oss " - fest - föredrag; konsert eller dylikt.
- Ni skulle finria lämpligt anordna, eller ock direkt i sparbössa, utst$lld " i:.
: - någon bank eller.
annari lämplig .offentlig lokal.
. ' '
'.
.
~ennin~eihsamlingen pilgår hela veckan 16-22 nov, och de salunda ortsvis samlade medlen böra insändas &amp;; e november manids utgång till Arstakommitt&amp;ns sk.att- mästare, red rika-~remeri~örbundet, Stockholm.
&amp; d,&amp; visning, i tidningspressen.
.
.
En tryckt redogörelse för huru vi tänkt oss Arsta på utställningen kan erhållas mot insändande af 15, öre.
i fri- märken till Fredrika-Bremer-Förbundet, och eventuella far- frågningar kunna ställas till finanskommittins sekreterare under samma adress. '
Upprop liknande detta ar tillstalldt de flesta svenska.
tidningar.
Har det i Edra platsorgan ännu ej varit synligt, vore vi tacksamma, om Ni ville anmoda resp. red.
ätt.
.. snarast intaga detsamma.
.
.
För &amp; - sta finanskommitte: Eva Upmark f. Kindstrand Ordförande Gustaf va Adelsköhi f. Brolin LiLLy Hellström f. Kullberg skattmästare Anjonie Rett&amp; f. v. Eckermann Emma Pegelotv f. Hedlund,,.
Anna Bergenstråhk f. Wallenberg Margit Bohman Anna Lagerberg Ingrid Sundström,.
.
,.
.
.
!
.
. !.
.
.
.
Sekreterare.
S@e v. / (rcsenstierea.
.
.
'.
.
.
Amatia Wallenberg f. Hagdahl.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
n.
- 1 ",
u Kvinnoarbetet.
nder ofvanstående titel redogör dr Tekla Hultin i den finska tidskriften N u t i d för ett vetenskapligt verk, Le d r o i t d e s f e m m e s a u t r a v a i l, afpro- fessorn i socialpolitik vid universitetet i Neuchiitel, den ungerske författaren Andre de Máday.
Vi iiterge här dr Hultins intressanta referat.
P.
Genom en egendomlig tillfällighet, som icke hör hit, kom jag senaste sommar att stifta bekantskap med ett vetenskapligt arbete BL e d r o i t d e s f e m- m e s a u t r a v a i 1 % - Kvinnornas rätt till arbete -, hvars ämne och innehåll synes mig hafva anspråk på att intressera en kvinnlig läsarekrets med Nutids synvidd.
Författaren A n d r 6 d e M á d a y, till börden ungrare, för närvarande anställd som professor i so- cialpolitik vid universitetet i Neuchatel, en af för- kämparna för den internationella fredsrörelsen, i hvilken egenskap han bland annat vid senaste fredskonferens i Haag framställde ett förslag rörande internationell bojkott såsom medel att framtvinga åtlydnad af skil- jedom, dokumenterar sig tillika uti ifragavarande skrift som en fördomsfri, vidsynt och varmhjärtad föresprakare för kvinnornas frigörelse såväl i socialt som i politiskt och ekonomiskt afseende.
I företalet till sitt arbete reserverar sig författaren dock uttryck- ligen för att vilja drifva nagon slags propaganda i den ena eller andra riktningen, utan ställer sig helt och hillet pA den objektiva vetenskapsmannens stånd- punkt, låtande forskningens resultat ' afgifva svaren på de uppställda frågorna.
Det ar emellertid just detta förfaringssätt i förening med en galliskt enkel, klar stil, som med logisk kraft öfvertygar läsaren om rik- tigheten af författarens slutsatser äfven då dessa af- vika f r h eller gi i motsatt riktning mot den tradi- tionella uppfattningen.
Första kapitlet innehåller en kortfattad öfversikt, stödd på en Herbert Spencers, Edv.
Westermarcks m. fl.
sociologers forskningar rörande kvinnoarbetets utvecklingsgang alltifrån dess mest primitiva förekomst under den förhistoriska tiden och bland vilda folk- slag p i naturstadiet intill vira dagars komplicerade kapitalistiska arbetsförhållanden.
Före m familjen ss upp- komst se vi kvinnan liksom mannen sökande endast sitt eget uppehälle bland de håfvor naturen frivilligt har att erbjuda.
Icke ens barnet kan påräkna moderns omvårdnad längre än tills det nödtorftigt kan själf plocka frukter till sin föda.
Först då kampen för till- varon och släktets bevarande blir mödosammare, upp- sta langvarigare könsförbindelser och inträder en viss arbetsfördelning mellan könen.
Mannen utvecklar sig till jägare, fiskare och krigare, hvaremot åkerbrukets, byggnadskonstens, textilindustrins jämte flera andra industrigrenars, äfvensom delvis byteshandelns upphof kan spiras upp till kvinnans uppfinningsförrniga och syss&amp;ittningar,,.
Qeq viktiga roll JNjnnqn härvid ut- ', för i familjens ekonomi tillförsäkrar henne f en dc1 stammar den ledande ställning inom familjen, som kännetecknar det s. k. m a t r i a r k a t e t.
Vid 6fvcr- gång till fasta bostäder och jordbruket som hufvud -- näring öfvertager emellertid mannen denna syssel- sättning samt ledningen af familjens ekonomi, p a t t i a r k a t e t uppstår, kvinnan nedsjunker till en underordnad, tjänande, mer eller mindre slavisk ställ- ning, som ännu i denna dag fortbestår i östcrlindska harem och hvars spår som vi veta ingalunda änriu äro helt och hållet utplånade ens i vara dagars ves- terlandska samhällsordning.
Genom det yrkesmässiga handtverkets och handt- verkarskråens uppkomst öfvertaga mannen ytterligare en stor del af den tidigare specifikt kvinnliga pro- duktionsverksamheten.
Endast hemmets skötsel i in- skränktare mening samt en del s. k. s hem industris återstår numera för kvinnan af de forna traditionella kvinnliga sysselsättningarna.
Och med hvarje dag som gAr minskas hastigt också dessa rester gcnoa maskinindustrins och kapitalismens forenade utveck- ling.
De äldre af oss behöfva ju blott lita tanken återgä till barndomshemmet med dess mångahanda sysslor, sasom spanad, vafnad, all slags stickning och sömnad, tillverkning af ljus, tväl, potatismjöl, brygd, all slags bakning m. m., för att finna att största dc- len af denna produktion numera utföres utom hem- met, i fabriken, under inbesparing af mycken M, mänsklig arbetskraft och kostnad, följaktligen p i ett ekonomiskt mycket fördelaktigare satt än som v x e fallet, om allt detta arbete fortfarande skulle förrättas i hemmet.
Fabrikerna hafva sålunda exproprierat kvin- nornas forna arbetsomraden och det gamla ordspraket världen är mannens hem, hemmet ar kvinnans värld}: har förlorat sin giltighet med afseende % kvinnan, åtminstone ifall hon gör anspråk p % att hemmet skall föda henne.
För att förvärfva sig sitt bröd meste hon liksom mannen numera gå ut i världen och uppsöka arbetet hvarhelst det står att finnz, d. v. s. mestadels i fabrikerna.
Samma utveckling, som för- siggátt på det mekaniska, har ocksi gjort sig gäl-.
lande p3 det intellektuella arbetets område.
1 samma mån som medelklassens kvinnor genom den industri- ella utvecklingens förmedling befriats från f~rrattac.
det af en mängd husliga sysslor, hvilka ännu deras mödrar, i samma mån ha de tvungits att utom hemmet saka sådant förvarfsarbete som för dem möj- liggör en nigorlunda ~stiindsmässigr utkomst och p2 samma gång försäkrar dem om den individiiella frihet och sjalfständighet, som nutidsmänniskan, kvin- nan liksom mannen, icke mera kan undvara.
Silutida går den sociala utvecklingen sin gång oberörd af alla sentimentala lamentationer orm att kvinnorria » öfvergifva sin naturliga verkningskrets) &gt; samt alla konservativa försök att hindra de 1kvinniip; a arbets- sökandenas inträde på de genom sed och lag för man reserverade arbetsomridena.
Genom en riklig mängd statistiska data.
belyser
förf.
härpå kvinnornas nuvarande verksamhetsom- råden.
Siffrorna sträcka sig visserligen icke senare an till år 1901, men da de i stallet gå tillbaka anda till år 1882 och då städse jämte d e absoluta talen ocksi jämförelsetal angifvas, erhålles en exakt bild af den allmänna utvecklingen, hvilkeri icke endast utan afbrott, men såsom kandt ytterligare påskyndad, fort- gått intill var tid.
Förf.
konstaterar exempelvis att i Tyskland under tidrymden 1882- 95 antalet kvin- nor med produktiv sysselsättning ökats med 23,6 %, medan de producerande mannens antal ökats endast med 15,i %.
Samma företeelse, nämligen att de kvinnliga arbetarnes antal tillväxer jämförelsevis snab- bare an de manligas, uppvisa också de flesta andra länder - förf.
anför s % vidt olika samhällen som Ungern, Förenta Staterna och Japan.
En jämförelse mellan olika länder visar att ' / r t. o. m.
' / S af den.
kvinnliga befolkningen ar sysselsatt med förvarfsar- bete.
Frånräknas barn och åldringar ar procentsat- sen betydligt större, i Belgien 42, Schweiz 43, Frank- rike 48 och Österrike anda till 66 % af samtliga kvinnor mellan 15 och 60 år.
Förf.
anför afven en del sifferuppgifter från det intellektuella arbetsområ- det.
Pil sko ' l~ndervisnin~ens område vor0 kvinnorna talrikast representerade i England (74, % '), Förenta Sta- terna (71 %), Sverige (60 %), Frankrike och Italien (59 g), medan exempelvis i Tyskland endast 30 och i Ungern endast 23 % af lararepersonalen vor0 kvin- nor.
Dessa siffror, som hänföra sig till åren 1881- 1895, äro dock naturligtvis för närvarande betydligt öfverskridna.
Siffror från Finland anföras ej.
En viktig sak for oss att marka ar författarens kursive- rade anmärkning, att d e n u n g e r s k a l a g e n i c k e ställer några h i n d e r i vägen f ö r kvinnor- nas anställning i statstjänst.
Proportionsvis störst ar antalet i förvärfsarbete sysselsatta kvinnor i Japan, där det i fabrikerna t. o. m. betydligt ofverstiger de manliga arbetarnas antal, hvarjamte det ytterligare ar stadt i snabbare tillväxt an mannens.
Orsakerna härtill äro många.
En ibland dem ar den att textilindustrin, som till Q5 % utöfvas af kvinnor, intager en så betydande plats i Japans industriella verksamhet, en annan den allbe- kanta att kvinnorna åtnöjas med mindre arbetslön an mannen.
I Japan ha kvinnorna dessutom att utstå en stark konkurrens från minderåriga arbetares sida.
I bomullsspinnerierna kan man påträffa 8- och 10- Ariga arbetare som utföra 8 timmars dagsarbete for 25 penni, j a i tändsticksfabriker t. o. m.
6-åringar med 8 pennis daglön!
Man mA dock ingalunda tro, att de japanska kvin- norna uteslutande äro hänvisade till kroppsarbete.
De hafva tillträde till ett för dem i Tokio år 1901 in- rättadt universitet.
Flera kvinnor praktisera redan som läkare.
Andra äro anställda vid de förnämsta ban- kerna, vid järnvägar, post och telegraf.
T o u t c o m m e c h e z n o u s.
Men hvad som icke åter- finnes rhos oss.
ar de 756 prästinnor, som till var Brännskador.
ofverraskning redan Ar 1898 anträffades bland Budd- has fördomsfria prästerskap.
På undervisningsvasen- dets område ökades de kvinnliga arbetskrafterna un- der femårsperioden 1893-98 med 129 g, medan ök- ningen för de manliga var endast 31 %.
Många kvinnor arbeta som journalister.
Såsom redaktriser namnas Djidji Shimpo och Hotchi.
Också framstil- ende författarinnor omtalas.
Ja, det påstås t. o. m. att Japanska kvinnor uteslutande tillkommer förtjan- sten af att under det kinesiska inflytandets tidehvarf hafva bevarat den nationella litteraturen.
Tekla Hultin.
~abeti mot försumliga familjef6rsörjare.
En skrifvelse fran Allmänna svenska prlistföreningen rörande prin- cipiella önskemål vid ' en blifvande lagstiftning mot för- sumliga farniljsförsörjare har i dagarna öfverlamnats tii1 kronprinsen-regenten.
Bland annat uttalas därvid.
den åsikten, att lagstiftningen bör sa vidt möjligt göras lik- formig geqt emot familjeförsörjare till barn födda horn och utom: äktenskapet.
Fattigvårdens husbondvalde anser man böra utsträckas att galla enhvar, som för sig, hustru eller.
minderårigt barn åtnjuter fattigvård af samhället, hvarför försumlig familjeförs6rjare bör i större utstrack- ning an nu beredas tillfälle att genom arbete!
i komunal arbetsanstalt aftjana skuld till fattigvården.
Den ~ippfat~tningen borde hafdas, att den1 som försum.
mar sin forsörjningsplikt ej blott trader i opposition mot fattigvårdens husbondevälde udan visar en för samhällsord- ningen sa ond och arg vilja, a6t försumlighet - bör anses som brott.
För f6rsurnlig försörjare borde stadgas.
ut- vandrings- och reseforbud, om ej tillräcklig säkerhet stäL les.
De som tredskas eller undandraga sig att genom ar- bete aftjana sin skuld till fattigvarden borde kunna dömas till tvångsarbete.
.
Adömdt .försörjningsbidrag bör kunna utmatas af den försörjningspliktige ej förfallna, lön eller pension.
Sar- skild förmyndare bor forordanas för utom äktenskapet föd- da barn och om så erfordras afven för inom akenskapet földda.
.
Till sist understödjer prästföreningen krafvet.
på .att 1778 års k. bref om moiders ralit att vara okand må upp- höra att gallla.
, s Till Dagnys läsekrets i landsorten.
Som Dagay dlnskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mdl att tillva- rataga allas intressen pd skilda platser, fd vi h&amp;- med uppmana vdra IJsarinnor i landsorten att de, för att underliitta denna vdr uppgift, ville till tid- ningens redaktion insiinda sddana n o fiser, som utbfver lokalin ' tresset innehdlla saker af vikt fdr kvinnordrelsen i dess helhet.
00000000000000000000000000000000000~ Sasom smärtstillande och fördelande ar Salubrin ett lika förträffligt medel å brännskador, som å andra skador, om Salubrinet användes enligt bruksanvisning och af lämp- lig utspädning.
Partilager hos ~ e i j e r 8r C: o, Stockholm.
D A G N Y.,.
:.
.
O L i l l y Engström.
Niigra lyckönskningsord till hennes 70-Arsdag.
.
.
Svårt har man likväl, afven om man ar aldrig så litet fackman, att komma i f r h sambandet:.
Lilly Engström-skolan, Lilly Engström-ungdomen.
Från sin egen ungdom var hon ju invigd till skolans tjänst; knappt mer .an 17-årig inskrefs hon i barnuppfostrarinnornas led.
.
Hon tillhörde den friska., kunskapstörstande kvinnliga skara, som utgjorde stam; truppen i det nybildade lärarinneseminariet,, Herthas högskola B, dar Fredrika Bremer, sjalf va öfverste- prästinnan, ibland brukade visa sig, genom sin blotta tysta, stilla närvaro verkande som en fläkt från eij högre, renare sfär.
.Jag var alltför ung och obetydlig.
då,, har Lillp berättat, » för att komma i någon närmare beröring med den stora författarinnan, men jag stod under hennes ' flickors ', mina äldre seminariekamraters Maria De Wylders och Ebba Gregerssons speciella beskydd, och dem hade hon frågat, hvem ' flickan .med den bli garibaldiskjortan var '.
Så måste jag en dag fram, göra min lilla reverens och ta Fredrika Bre- mer.
i hand ».
- Kan man ej saga, att genom denna handberöring den långa flickari i den blå garibaldi- skjortan blef liksom invigd till sitt sköna lefnadskall?
Aldrig ha nigra arbetare med större entusiasm gått till sin verksamhet an denna första uppsatt- ning af seminarielarafinnor.
Vid ännu ej fyllda 20 år anställdes Lilly vid den då nyinrättade normal- skolan för flickor.
Och denna pioniarernas glöd slocknade icke med åren.
Det ar den, som kom den första lararinnestaben att icke förtröttas, att aldrig för- .. träas af skolbankstvånget, icke förslöas af läxornas enahanda, aldrig förlora intresset för undervisnings- arbetet, aldrig glömma namnen på dessa Annor, Marior, Elsor, Sigridor, som under årens .lopp i en ' outsinlig ström defilerat förbi i klassrummen och i skolkatalogerna, eller tappa bort dem nar de som lärarinnor kommo ut i lifvet och spriddes .som agnar åt östan * och västan.
Hvilken kärlek måste.
ej ligga i de gamla lärarinnornas osvikliga minne för namn och .man-.
niskor!
.
.
Lilly Engström var i besittning af andra för en uppfostrarinna ovärderliga egenskaper: det friska tem- peramentet, det goda lynnet och humorns gudagåfva.
Hon var ej den i katedern på ett majestätiskt af- stånd tronande mentorn, nej, hon var.
kamraten vid sidan af lärarinnan, som kunde deltaga i leken, i skämtet och skrattet.
Och aldrig gick.
en skollustig- het henne förbi, h m senterade hon ej hvarje skol&amp; vits, afven om det var hon sjalf, som kanske fick sitta emellan.
Detta hennes friska, hurtiga, glada vasen gjorde henne också till en oöfvertrafflig an- förerska vid skolvandringarna sommartiden kring Sveriges bygder, en rörelse som räknade Lilly Eng- ström bland sina första och främsta beframjerskor.
.
.
N ar jag efterkommande redaktionens och ' mitt eget hjärtas maning nu sätter mig ned för att med några ord bringa L i l l y E n g s t r ö m en lyckönskan till hennes 7-decenniers-dag den 9 november, blir jag stående fast i sjalfva inledningen.
Det vore ju en enkel sak, om det endast gällde att uttala en lyck- önskan till dag som ar och för de som komma, ett.
tack för de gångna åren och för hvad hon för oss ar och hvad hon gifvit - och sällan torde en lyckönskan och ett ' tack kunna påräkna ett så mång- faldigt instämmande - men den sjalffallna hyll- ningen borde j u åtföljas af en teckning af Lilly Engström sjalf, en historik öfver hennes verksamhet och lifsgarning.
Det ar har jag blifvit fastsittande.
Ty min kunskap borde ju ha sträckt.
sig till hen- nes egentliga sfar, till den, där hon under en hel lifstid verkat och arbetat, dar hela hennes lefnadskall varit förlagdt - jag menar skolsalen, eller.
nogare specialiseradt, Normalskolans klassrum vid ' Riddar- gatan.
Men det ar endast genom hörsägen jag kan- ner Lilly Engström som lärarinna, hvarför jag saknar de ' främsta betingelserna för att af henne kunna teckna en fullt sann och värdig bild.
Lyckligtvis ar dock hennes verkningskrets så vid, hennes intressen så mångomfattande och mångsidiga, att afven en i c k e pedagog kan aga ratt att deltaga i ' - hyllningskören, och det ar denna ratt - hvartill jag också ar lycklig att kunna lagga den personliga mångåriga vänskapens - hvaraf jag, trots ofullkom- ligheterna som biograf, nu vill begagna mig.
Saisonnyhet e r iitönta D ~ a k f &amp; e Kappor ~ Billiga SICRID HANSEN.
.
29 Wiisterlånggatan, Drottninggatan 53. '
urval p,.,,
?
.
vi kommo att tala om tider som gått och saker som varit: %Det märkvärdigaste af alltihop ar anda,.
.
att man ar så gammal! ».
Ja, visst ar det märkvärdigt; ' k2ra .Lilly Engström, men lycklig den, som lik dig kan kanna årens tyngd så lätt, att den blir till en - märkvärdighet!
.
.
LotteIt ~ a h k e n.
Men det studentikosa hos lärarinnan hindrade ej att hon utan docerande på sitt eget enkla trohjärtade satt kunde inskärpa hos sina elever ' mången vis- domsregel, en gömd skatt, som de sedan under olika situationer i.
lifvet kunde taga fram och stalla sig till efterrättelse.
Den som förstår och älskar de u ' nga kan innöta sådana laxor långt säkrare an med mycket pluggande.
Skolarbetet har dock ej varit, Lilly Engströms uteslutande uppgift.
Med outtröttligt intresse har hon ' ägnat sig åt många sociala varf, afven om hon företrädesvis indragits i sådana, dar hennes pedagogi- ska erfarenheter kunnat komma till användning.
Det är val framför allt dessa, som lat henne framför många andra år 1889 utväljas att bekläda förtroendeposten som Stockholms första kvinnliga skolrådsledamot, en nyhet som på sin tid väckte mycken uppmärksamhet och hvarvid kvinnorörelsens vänner gladde sig lika mycket öfver sakens seger som öfver det lyckliga valet af person.
Om Lill y Engströms insats i Fredrika-Brener- Förbundets styrelse och i Förbundsarbetet, sarskildt hennes mångåriga och dugande verksamhet för dess bokkommitté, skulle vara mycket att saga, i fall ej de.
många andra föreningar, dar hon verkar och ar- betar, med skal kunde göra anspråk, på ett lika ut- förligt omnämnande.
I ' Stockholms F. K.
P.
R: s styrelse har LiIIy Engström t. ex. suttit allt ifrån föreningens stiftande år 1902 anda.
till denna vår, då hon afgick.
Men det skulle föra oss för långt att gå in på allt detta.
och gör Lilly Hvad ar det emellertid, som Engström till en så eftersökt medlem i våra styrelser och kommitéer?
.
Jo, det ar mångerfarenheten, klok- heten och humaniteten i hennes uppfattning af frågor och ärenden och hennes frimodighet att saga ut sin mening.
Vid enskilda styrelseöfverlaggningar, liksom vid ' offentliga möten, utgöra hennes ord en tungt vägande faktor i diskussionen.
Det ar ej den be- stickande vältaligheten, som åstadkommer effekten, utan det rättframma, orädda, från all slags pose fri- gjorda talet som gör det.
Och så den humoristiska Handarbetets ..
Vänners ut- ställning i.
Stockholm.
-.
.
.. 1 ntryck af mångsidig e n h .e t, såsoin den b8r prägla 1 en konstanstalts verksanihet med ledande grundprinciper, som dock lämna frihet för .de ' n personliga insatsen, ge.
sedan länge Handarbetets Vännelrs utställningar.
: Detta in7 tryck härleder sig förnämligasf.
från .vä.fnaderna, som nu- mera väl stå på främsta .planet .,och- som få sitt särskilda kännemärke af .den kända H.-V.-tekniken.,.
Handarbetets.
Vänners egen väfnadsteknik.
Inom denna tekniks begräns- ning framstar dock .tydligt .de olika komponerande krafter- nas individuella touche.:.
. '
.
:.
.
ll Om värdet af det p e r s.0 n-l .i g. a i ~ ~ a konstutöfning och om skönhetens fördomsfrihet.
den har rad .att vara med öfverallt, i en möbel, en väfnad, ett fönster- foder - har H.
V: s konstnärli ' g~ ledare Carin Wästberg uttalat sin uppfattning i en reseskildring från Firenze, " Konstens adelsrnärkell, införd,.i, Svenska slöjdföreningens tidskrift 1908.
Ett litet citat är karaktäriserande.
Den står i sammanhang med ett omnämnande af Giottos fresker i S. Croce.
* Giotto är för öfri6t,, i denna fresk en mästare i konsten att med få niedkl.
uttryck; sin ' mening.
Alla fi- gurerna iklädda likadana grå kåpor, upptagna af ett och samma intresse, sedda från sarima håll - och ändock så olika.
Men Giotto visste ju, att det inte var e n individ i a l l a rockarna, utan e n individ ' i 1i.v a.r j e rnunkkåpall.
F å uttrycksmedel äger visserligen inte H.-V.-tekniken - exempelvis ger den tillfälle till rik färgbehandling, sBdan vi på denna utställning haft tillfalle se den i fröken Märta Leijonhufvuds bonad S o l n e d g å n g - men den är en.
.
enhetlig grundstil.
Nyssnämnda bonad, en ~ttrnarkt vacker komposition, sammansmälter en mångfald färger tili tonalitet af gult och blitt.
En solgul aftonbrand skimrar igenom e.n vattenyta ned till en strandbottens gröna skiftningar.
Det maleriska draget ar starkt framträdande, dock är den dekorativa hall- ningen god.
Utpragladt dekorativ var fröken Maja Sjöstrijnis bonad med scener ur den heliga historikn.
Un ' dertonen är däm- padt röd, isprangd nied grönt .och gult.
Figurframstall- ningen verkar på afstånd rent ' ornam&amp;t, först vid närmare betraktande fattar ögat bildteckningen.
uppställningen: sce- nernas infattning i gotiska fyrpass, för tanken till Ghibertis portar till baptisteriet i Florens, de s. k. llparadisportarnall.
Denna bonad är en framstående komposition.
Fröken Maria ~ n d e r s i o n s bonad i r6dt och blåviolett har sin dekorativa verkan genom-.farg.plan:.
, - ' andan, guldvåden i vadmalsdrakten!
Ja, hur mången tac ' ksamhetens suck har ej under och efter mötesför- handlingarna agnats Lilly Engström för att hon kom- mit med det förlösande ord, som skingrat den tunga stamningen och lyst upp gråvädersdagen!
* .. ' Nu ar emellertid tiden kommen för Lilly Eng- strorn att njuta sitt otium, d. v. s. skolförordning och pensionslagar krafva, att efter några och 40 år, af verksamhet i statens tjänst hvilotiden skall vara inne, afven om arbetarens krafter äro aldrig så obrutna.
Men o m skolarbetet ar afslutadt, ar sam- hallsarbetet det icke; de sociala uppgifterna kanna ej till några ålderdomsstreck.
Sjalf yttrade Lilly Engström har om dagen, då i Arbeta för Dagny f 2 i genom att gynna &amp; ss annonsörer e e e *.
ee.eeeeeeeeeee * eeeeeweeeeeeeeeeeeeeeeoeea * e * eeeeeeeeee * o: i o: $ I 18 S M ~ A N D S G A T A N ' 18, Stockholm.
(Vid Norrmilnstorg.)
Rekommenderas.
.
.
.
Rent öfverraskande var resultatet af några nya vafnads- försök i H.-V.-teknik för stolsbeklädnader i stil Louis XVI.
Far namninsamlingen.
Dessa veckor bedrifs ett inten- De hafva tycke af gobelin, men betinga knappt halfva priset.
sivt arbete för insamlande af namn till opinionsyttringe~: I gobelinvafnad funnos ett par vackra mindre bonader, för rösträtt åt kvinnor.
Men arbetet koncentrerar sig ej komponerade af fröken Andersson; ett kuddöfverdrag, väfdt uteslutande pa själfva insamlandet af namnen, det gäller i silke med skiftande botten och teckningar i blått och också att skaffa pengar till saken.
För detta ä n d a d ha- rödt, af fröken Sjöström; af fröken Annie Frykholm en de Stockholms F. K.
P.
R. förliden vecka ett " försakclse- samkväm " på Strand Hôtel, där u n d e r h h i l n i 11 g e n väska i helt silke, ett litet förnämt lyxföremål.
emellertid icke satte de närvarandes försakelsevi8lighet p3 En duk till dopfunt i guldbroderi och silkessömnad prof. Dr Lydia Wahlström gaf en öfversiktlig frarristall- med symboliska ornament utställdes af fröken Andersson.
ning af kvinnorörelsens uppkomst och utveckling.
Frit Från konstbroderiets omrade kunna sarskildt framhållas, Anq Margret Holmgren berättade en saga om hur " röst .. komponerade af fröken Sjöström, två matsalsdukar, den rättsfågeln " kom till Sverige och hur den nu inspekterat ena i blått, rödt och brunt, afsedd att samverka med en namninsamlingsarbetet i landets olika delar, fiolnumrner, deklamation och sang afslutade programmet.
E n kopp orientalisk matta, den andra med kraftigt mönster i schat- te och t r e smörgåsar tillät försakelsen pr person.
térsöm pil en handväfd rutig drälls skiftande bottenyta; Som gäster för aftonen märktes fröken Annie Furit- en orientalisk sjal med blommotiv i rödt, en gardin i gam- hjelm och fru R a ~ d i Blehr.
mal filétrandning samt flera synnerligen .vackra kuddar, Sagas skol- och premiebibliotek.
Vi fasta upprtiärk- bl.
a. den så kallade gyllenläderskudden, namnet af den samheten p i annonsen å sista sidan om Sagas enkronas- guldfärgade sidenbottnen; af doktorinnan Sutthoff ett dra- böcker för barn och ungdom.
peri på mattblått siden, sömmadt i blått silke och gammalt guld, en duk desslikes i blekblått siden, kallad spetsrnön- sterduken och i hvilken fru Sutthoff genom sömsättet sökt sarskildt få fram sidenets ljusskiftningar; af fröken Anders- son en stor linneduk med rikt mönster i bruna och blå toner, en god textilkomposition.
Fredrika-Bremer-Förbundskretsen Lund med omnejd B.
H. hade mandagen den 27 oktober anordnat ett opinionsmöte i reglementeringsfrigan, hvartill stadens kvinnoföreningar och öfriga intresserade kvinnor inbjudits och till hvilket ganska stort antal infunnit sig.
Föredrag hölls af doktor Kvinnornas namninsamling i Stockholm.
Från och med ett Malin Wester-Hallberg f r h Stockholm, som gaf en niycket denna månad kunna medlemmar i F. K.
P.
R. arbeta för intressant och saklig utredning af reglementeringen, dess namninsamlingen med ofria listoril, d. v. s.
Oberoende af uppkomst, verkningar och hvad som borde göras fön ztt roteindelningen insamla namn pa arbetsplatser och bland få: den upphäfd.
Föredraget mottogs med lifligt bifall, bekanta.
ist or jämte tryck till utdelning erhallas å namn- hvarefter mötet enhälligt anslöt sig till den af kvinnomö- insamlingsbyrån, Lästmakaregatan 6, 3 tr. Stockholm.
Se tet i Stockholm den 19 april d. å. sntagna rcsolationcri.
vidare annons i dagens nummer.
Arbeta for namninsa Tag listor och insamla namn p i arbets- platser och inom bekantskapskretsen!
GYNNA DAGNY ANNONSORE H ug o G e b e r s f ö r lag.
Stockholm: SpPhlnnor och trollksr- Bar.
Minnen och anteckningar frin Gustaf 111: s Stockholm af Carl Forsstrand.
Med illustrationer.
A l b e r t B o n n i e r s f ö r l a g, Stockholm: Bref till Adolf Fred- rik Lindblad frin Mendelsohn, Dohrn, Almqvist, Atterbom, Geijer, Fredrika Bremer, C.
\ V.
Böttiger och andra.
- Den heliga Ca- terinas faddergiifva.
Af Helge Wahlgm.
- Ur larmet.
Af Hm- nitzg Berger.
- Timmerdalen.
En historia om kultiir.
II.
Af Martin Koch.
- Alma Wlttfogels rykte.
Roman af Mnri / m SQernstedt.
- Tvedräktens bnrn.
Roman af Sveti Lidman.
A.-B.
Evang.
Fosterl.
stift.
Förlags-Expedition, Stock- liolm: Doktor Adrian af D. Alcock.
- Solljus på moln.
N&amp;; i ord till sjuka, bedröfvade och oroliga af E.
Kock.
- Mot malet.
Berättelse af Alfred Roth.
- P4 vag t111 Boranna-Gulla.
Skild- ring af P. Olsson.
- Från Indiens kvinnovirld.
En 20-årsskrift utgifven af vänner till Zenangmissionen.
- Kristendomen och intelligensen af Dr. P.
Barr.
Ofversatt af J. Montelius.
- - Hand- bok f i k söndagsskollårare.
Rad och anvisningar af / % L. Lars&amp; - H banvaktstugan af Marg.
Lenk.
- Lifvets solsfda af Hm- dk.
- Grund som hiller och andra berättelser af A- der (Anna Olander).
- En indisk barnhustru af Hanrta Rhiems.
-.
Ett dyrbart arf.
En berättelse fran missionen i Bortre Indien.
-- William Chalmers Burus.
En banbr tare för vår tids kinamission.
Af Ch.
Hansen.
- Kristliga smiberlittelsen.
Frin norskan ef ter 0.
8;: MoeO
t M2rn och svalg iiro si&amp; fiii.
c k flesta sntittoiinrlten i Nyheter i bokhandeln!
i 1, l I o r u o d som haller och andra berättelser af A-der (Anna Olander).
Haft.
1.50, kart.
1.75, klotb.
2 kr.
Lifvets solsida.
Berattelse af Bendix.
Haft.
1 kr., kart.
1.25, klotb.
1.50.
Mot niilet.
Berättelse af Alfred Roth.
~ a f t.
1.25, kart.
1.50, k1.otb.
1.75.
I banvakfstugan.
En berättslse för ungdom af Marg.
enk k.
Haft.
75 öre.
kart.
1 kr., .klotb.
1.25.
Kristendomen och intelligensen af Dr P. Bard.
Haft.
50 öre, kart.
75 öre.
Handbok för söndagsskollarare.
Rad och ' anvisningar af K.
L. Larsén.
Haft.
1 kr., kart.
1.25, klotb.
1.50., FrAn Indiens kvinnovirld.
En 20-årsskrift utgifven af o v ä n n e r t i l l Zenanarnissionenll.
Haft.
50 öre, kart.
75 öre.
På vag till Boranna-Galla.
Missionsskrift N: o 41.
Skild-.
ring af missionär P. Olsson.
Haft.
25 öre.
En indisk barnhustru.
Af Zenanalararinnan Hnnna Rhiems.
Haft.
15 öre.
a I I I I, I [Evang.
Fosterlands-Stiftelsens För1.-Expedition, Stockholm 3.
LEDIGA PLATSER.
1 l Vikarier.
lärare (lärarinna) anställes i Hågrasands folkskola för en termin, raknat från den 1. jan.
1914.
Sökande därtill böra inlämna sina ansökningshandlingar före den 1 dec.
1913 till skolrådsordföran- den i Tjallmo skoldistrikt, adr.
Tjallmo.
Lön efter lag.
Tjällmo den 13 oktober 1913.
Fr. G. Allard.
när man har en Skolrådets ordförande.
Föreningen för Kvinnans Politiska Röst- ratt i Stockholm.
1Pamninsamlingsbyr&amp;n, Lastmakaregatan 6 3 tr., A.
T.
10133, öppen hvardagar kl. 3-5 e. m., mindagar och onsdagar afven kl. 7-8 e. m.
1 biieqvarna OBS.!
Listor utlämnas numera aJven till icke besökare.
En ordinarie lararinnetjänst vid fasta folkskolan, litt.
A, i Nybro skoldistrikt af Kalmar Ian sökes före den 14 instundande december.
Lön enligt lag.
Skolrådet.
Adress Nvbro.
fPIatsstYkande .fd sina annonser införda i Dnmy fa ' r Irnlii,a priset eller 7119 öre pr mm.
+ +: I I I I + + +: + + i Kvinnliga +: arbetsomriden.
+ + + 4.
+ + i + + + 4 + Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom + Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, 4 8 Klarabergsgatan.
.
+ + + + +: + + Ordinarie lararinnebefattningen ' vid fasta folkskolan i Moflo, I (dals- Lidens församling, Vasternorrlands Ian, år till ansökan ledig.
Lön en- Dam med gedigna ligt lag.
Ansökningshandlingar san- språkkunskaper das till skolradet före den 23 näst- noveniber under adress (tre sprak) v a n vid öfversattn., kommande maskinskrifverska, stenograf, u h.
Nasåker.
Skolrådet; betyg och referenser, söker plats som sekreterare eller korrespon- dent.
Svar.
till, G. F. 78~, Sv.
Lärarinnebefattcingen Dagbl.
I-Iufvudkontor, Stockholm.
vid Skogaholms nya srniskola i Svennevads församling, Orebro fan; Elever sökes hos skolrädet före den 1 de.
cember 1913.
Platsen tillträdes 1 som .. genomgått 3-4 mån.
kurser januari 1914. å Olands Husnioderskola önska Svennevad den 23 oktobe; 1913. platser i goda hem; afven att fö- Skolrådets ordföran .. restå minbre hem på egen hand.
...
Adress: Olands Husmoderskola, Sjukvikariat.
; Stora Rör.
i Hanebo församling (Gafleborgs Ian) under aterstoden af hösttermi- Plats sökes nen sökes ofördröjligen af folkskol- af ung, huslig flicka, soni genom- lärare (- inna), eventuellt smiskolla- gått 8-klassigt läroverk.
Villig del- rarinna, hos skolradet i Hanebo, taga i inom ett hem förekommande adr, Kilafors.
Hanebo den 13 oktober 1913..
göromål.
Svar till p19 ar^, Växjö, poste restante.
Skoirådets .ordmande.
- - ' ': I, J I 1.
ffP N# b d ~ @ s -, seaad K~u ' mmcmP I Klipp i så fall t i t lirdan- I staende kupong och sand i mig till nTriiiask bokhiindc1 i I - -- - -.
.
Var god sand mig mot!
postförskott, I 1 ex. af Elin Wagners:: nya roman.
, Helga CVisbeck r Prakt.
liikare, 4: 5 0,.
I -- f f. Svenska Folksagor, eftcr gamla folksagor berzttade fiir 23.
Östan och Viistan.
Sagor af W. Rnrfi.
r,!, i i.
.
It~~ !.ir: .t7d~ * &amp;: t h: irn: if Fridtj1171 Ihy.
I %rsta samlingen.
Med ö6 teckningar af Elsa Hugo Gylltrnd~v.
Med 49 teckningar af Brita Xiisttiii, ..
itti; .. l&gt;or!
: t ' A d6n och John Baucr.
I3esko \ v.
Jeiiny Nystrim och Edv.
Forsström.
Andra upplagan.
24.
Selim och Kaldu.
Bearhetning ettri- !i.
%in !.-:: if Il,.nr; X.
2.
Robinson Krme, af Dcfoe i ny svensk bearbetning af H m - i.
WranZr.
Med 56 teckningar af Louis Mot-.
Med 116 teckningar af Gerda Tirén.
Tredjc iipplagan.
rik Ilrr~r&lt;rr1~r.
3.
TUS^^ 0t.h en natt, i ny svensk bearbetning af Anna Wuhkn- 25.
Tot&amp;&amp;rs Sagor af C. A~lrlskiikl.
Sh,ri,: E ' lmhlrrd, rlnnrc I I fl.
Ned 68 tcc! .. niii); zr.
: f (iLi-.t.
AnL; ir.
brnrg.
Fiirstn sanilingen.
Med 53 teckningar af Louis Rloe.
Andra uppl.
I V u h l e ~ ~ b i ~ .V.
g, P.
~ ~ I I I I U m.
Onkel Toms stuga, af H.
B. Stowe i ny svensk bearbetning ' crona, Edv.
Porsstriirn.
Ottilin Adelborg m. fl.
J.
26.
J a och Arej.
En samling sagor af Hzlt.ntr .Y4l&lt; » rr.
Ntvi 5;: if A~rronrltr h ' erfsfrdt.
Med 96 teckningar af Karl Aspelin.
Andra uppl.
5.
Jorden rundt pd 80 dagar, fritt b e r ä t h d efter Jules Verne: teckninX: ir: af 0ttili: i Adelborg.
John Bauer, Louis NIX- .il.
Ii.
27.
Tvä drs ferier, efter Jules Vernc bcr2ttad af.; / / r.
.Snri~u ' I~i.r!;.
af H m r i k IVrme ' r.
Med 48 teckningar af Edv.
Forsström.
G.
Medeltidssagor, berittade fGr ungdom af H.
Schiick.
Med Med 40 teckningar af li: irl Aspelin.
28.
Silfve~tornet j h t e andra sagor och beriittclwr n; S. !rnrr / -: r- i7 t * ~ckiiiiiFr af Elsa Beskows.
7.
Svenska Folksagor, berättade efter gamla folksagor af gcrlii /.
IJcr Ilullstriinr.
rlfd / ri / dd h ' ous med il.
3lrd 5 1 t~.c !iiiiiik.ir nf f i i d r j u u Berg.
Andta samlingen.
Med 60 teckningar af Jenny Sy- Giseh ' Tr ?pp.
D. Ljtiiq~duhl.
Edu.
Forstriim m. fl.
29.
Rtddarsagor, efter G.
Chauser och Aitiirss; + \ i~nn:.
iii.
fl.
w m - striiiii.
Viktor A n d r h och Karl Aspelin.
Andra upplagan.
X.
Tusen och en natt, i ny svensk bearbetning af Anna lade och bearliebde af H.
ri- M.
H ~ t l f t ~ n l r i - g.
AIcJ! % tc.i.
!.tiit~~; ir af IV~rhlcriI * erg.
Andm samlingen.
Med 62 teckningar af Louis Nne.
V. Andrbn m. fl.
9.
Trojanska kriget, forngrekiska iida- och hjiltesagor, efter d e 3 % Vildmarkens sagor, efter W.
A.
i.
' r.a.ii.r Scarhrtadc: if H.YI- Iinincriska sagorna berst.
af Fridtjrm B e d.
Med 71 teckn.
af Louis Aloe.
ning Itr-rt ?ell och Hugo Gyllrrnder.
Med 40 twl.iiinyr af I-n&amp; Yov.
il.
I Hiinslösa och Halmåkra.
Birnhi.itoricr och fnlklif.
; skild- i ".
Gallivers underbara resor till l; lleputtarnas och jathmas ~f~~~ J. s \, .iftr bersttad af nugo G,,llander.
nied 59 teckningar ringar af Henrik I.VrrrnL: r. Mcd 50 teckningar af I3ril: i Elbtriiiii III.
fl.
32.
Diamantiipplet.
En samling follcucgnr frtio I '!: iniIimi.
L ' iixnrn; if David Ljunpdahl.
hearbetade a f Luuisc Zi~&amp;~ii.
Altd 43 irckiiio~: ir 3larrYat af ~ ~ och ~ Siebenbiirgrn, ~ ~; k 11. styrman ~ ~ ~ frift t herattad; ~ efter, af Aina Stenberg.
IVrmi&lt;: r.
Med 59 teckningar af Nils Larsson.
Andra upplagan.
Giverste William Cudys n u f h l u X11 ort1 33. l Buflalo ~ Bill.
Efter 12.
Franska sagor, efter ~ ~ och permuit b befittade ~ a ~ f. ~ ~ H ~ ~ ~ Y ~ ~ ~ l r, l i r med l ~ e r.
59 teckninpr af, enny och ~i~~~ hans systcrs uppteckninqar.
Öfvers.
o. heat hetad; \ i t ?ir2p i;? !lti~reier.
Med ett 3 k h l teckningar af .D.
Ljungdahl.
Wihlstriim.
: 34. idelslenen.
Legender, sagor och s i g n r r: if f i i ~ ~ r n i li ' t~nrlrll ~t~j 13.
Hrrnden Tipp och ndgra andra rljurhistorief, befittade ' m. n. sled originaiiiiustmtioner af D. Ljungdahl m. fl.
af f1enn; ng Wrnrlrll.
Med 63 teckningar af Louis Moe m. fl.
35.
Barndomslandet.
Barndomsminnen af Ju1tomten.i riir % !lt: itt.
14.
Den unge boerhjälten af August Niemann.
Strider.
jakter och konstnarer.
~~d deras och tcckniIig.lr.
och Zfvcntyr i Tr.insvaa1.
Fritt berittad af Hugo Gyllander.
Med 63 36.
~ ~ b land i ~ ~ sa,,irr ~ k hrrzttl.
* Mr ~ trckningar af Carl Printzenskiild.
Andra upplagan.
L.
E. fijiirkmun, Rosu Nor~ir.nskjöld m. fl.
31~x1 ori!
: i; miLccl; nin,7: ir 15.
Gala Vargen.
En indianhistoria.
Efter Anna Erslevs danska ~i~~ ~ ~ ~ ~ b ~ ~ ~ 37. siste I).
; loh; kanen, ~ f t ~, james.
~ e i l i t l i 4, r c r.
.
~ ~ ' \ f) ~ orixiii; il i hernyndigad öfversittning af Henrik Wranfir.
Med 41 teck- ninkmr af G. Stoopendaal.
uf D. I.juii~ii: iitl.
Huqo G ~ l l ~ r n r l e r Xled 16.
Booker Washington och andra Sr~gor och beriittet~er af k., $vanehvit.
och originaliilustrationer Rosenröd.
En s; lmlinr: srxor nf tlfr !lti (; ?I- .Fl; ~ri von lJlutcir.
Nariit Anholm, Hugo Gyllander, Henrik W r m h lanllrr.
I / ~ li ' yb / om, / ~ ~ Henri&amp; ~ ~) vran&amp; och Erriat Liirirft1i / lsi.~f m. fl.
Aled mänga Grirnms teckningar.
m, fl.
Brtiderna berättade at Hugo Gyllalider.
, Med tezkninpir af Johan Tirfin, D. Ljungdrhl.
Mr.
Fors-triiin ni.
fi.
39.
Yattias Sandorf, efter Juies Verne: x m l i:.
~ ~ i I ï f - 4ffTc&gt;tf Med 92 teckningar af Jenny Nyström, Gisela Trapp.
Louis aloe m. fl.
~ ~ ~ aled d illustrationer b ~ ~ af ~ victor.
A ~ ~ ~ E ~.
IS.
Hittebarnet.
Bearbetning efter Hector Yalot af Henrik IVranJr.
.
40.
Japanska Sagor.
Samlade af Idu Trotzbr.
31t.d nrigili: il- teckningar af Kionotu Okuno, O. Yapano och Lisa B e r ~ g r ~ n.
Med 37 teckningar af Karl Aspelin.
19.
Tomteberättelser af Henrik W r a n i r, Amandn Kerfstedt, 41.
Prinsen och Tiggargossen af M d:.
T.utr: rl.
K ~ -.
- h + - l l: it Aug.
Bondeson in.
fl.
Med 68 teckningar af V. A n d r h.
Axel Kulle, Hugo Gylltitriicr.
Med teckningar af Gerda Tiicn.
Johan Tir611 m. fl.
42.
Sag0~pef af Helena Syblom, Med teclrninl; ar: if &lt; h + z 1 ' iri.n.
20.
Svenska Sägner.
Afventyr och berättelser u r vart lands häfder 43.
Pärlbandet a t Ellcn Lundberg.
K r d trc!: nink.
: r: n: ' r i h af H ~ r g o Gyllrrnder.
Med 78 teckningar af Jenny Nyström, Edr.
Fors- ' Slenbrrq-r ?fasolle.
ström m. fl.
44.
Lilla Nelly.
Af Charles Dkkens.
Bearb.
af Eusa CClyllunrlvr.
21.
Kapten Grants barn.
Efter Jules Verne berittad för Sve- j Med illustrationer af V. A n d r h.
riges barn af Anna Wahknberg.
Med 45 teckningar af David Ljungdahl.
: 45.
Tyska folk sago^.
Samlade af Slurid &amp; Itt~i; iud.
Xi d illit- 22.
Tomtesagor af Z.
lopelius, Selma Lugerlöf, Helena Nyblom strationer af Ingeborg Uddén och Hrlta Ellstriim in.
!I.
m. fl.
Med 50 teckningar af Albert Edelfeit.
Edv.
Porss&lt;rtim.
G.
46- Den heliga Genoveva.
Efter d i n ~ a m l x liyrnilrn .f H. Aled t e c k n i n ~ ~ d r liciw H r r ~ VII.
~r b IVendell och Ilugo G-yllander.
Ankarcrona m. fl.
xystrÖm a Stort oc !i rikhaltigt lager af de utsökt finaste parfymer från de förnämsta utländska firmor.
Kammar, borstar samt finare toalettartiklar.
A.
V; Nording, 63 11 Bibliotdisgatan 11.
16 Birgerjarlcpcifan.
Drottninggatan.
Till landsorten mot efterkraf.
.
Lektioner i ' Linoesömnmd I (ifven blusar, barnkliider i n.
m.)
Praktisk metod, utan tråckling.
Hvarje elev disp.
en symaskin.
/ m Under o k t, nov.
och dec.
áfven aftonlekt.
.
Sanitliga forestilende böcker k o s h hvardera i pappband endast I krona.
6n.ikas de inb.
i klotband.
a r 1xisc.t 1 Li.
23 Gic pi ex. P i sirskild begäran kunna d e erhallas i starka.
prydliga biblioteksband i l kr.
50 Ure p r ex. Hvaqe bok omtuttar a,n * i; rinfi 231 - i~ior och ä r rikt illustrend.
Innehallet a r granskadt af en Itommitti af skolmln, Iivadan garanti finnes.
a t t bi&gt;ckrrnn tita11 risk Ltinm d t t l i c i hinderna p3 barn och ungdom.
Bör diirför finnas i alla slcol- och sockenbibliotelc.
Flera af Sagadelarna nnvindxi +ann i: - rliiirkci i folkskolor, och flickllrorerk samt andra bildningsanstalter.
För skol- och sockenbibliotek llmnns hög rabatt.
KARIN EONEP, EVA E G M ~ R, Slbylleg.
36.
Stockholm.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004..
Vid behof af L k~nili!
f6ss0rja 7, sie sjalf, bor ej underläta att skaffa sig Kvinnligt Yrkesregister far 19 13.
Erhalles A registrets expedition, Regeringsg.
65; samt i bol&lt;ladorna.
Pris 1 kr.
Porto till landsorten 23 5rc.
Tank siväl p i kvalitdn som priset I -: - - I - ._I_ .. A- .- - P &amp; o hat och hillet tillverkade inom landet, kunna i afseende p i konstruk- tion, hillbarhet samt lätt och tyst g h g icke blott mäta sig med utan öfverträffa afven de bästa utländska samt äro oom- Mstligen billiga i f6rbWnde till sin ha1i: et.
Kap dirf6r m GYNNA ALLTID - Hvar; c kvinna som 8nskar att 7 ' 1 p Ett stod sakkunnigt u n d iinnes hos Till Sveriges kvinnor.
Upprop frin Arsta finanskomniitt6, Kvinns&amp;arbetst.
I.
Af Tekla Hultin.
Lilly €ngstrom.
Några lyckönskningsord till itcnncs 7ii- arsdag.
Af Loften Dah~repz.
Innehafvare: ofversättarinnan Emilie Kullman.
Kontor: Nybrogatan 26, Stockholm.
Prima Anthracit i olika krossningar.
Hushållskol, Cokes, Marie-Briketter tiI1 billigaste priser.
Riks.
Tel. 4062.
Handarbetets Viinners utställning I Stackbsfrn.
Notiser.
F8reningsmeddelanBea.
Insänd 1848era8aar.
Allm.
Tel. 7839, Dagny sker A nikrmaste postanstalt Prenunaeratio -.
j eller bokhandel3 L
