# ID: svediakorp-per619
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,413
# sentences: 479
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 44.
111 ' 14 p Prenumerationspris: Ar.
kr.
4: 50 11s ar.
kr.
2: 50,,,, 3: 50 ' l.,,,, I: U.
.
.
l.
.
.
L ' snummer lo öre ' Prenumeration sker sAväl i landsorten som i Stockholm A närmaste postanstalt eller bok- handel.
-- 8: e Arg.
Stockholm den 30 Oktober 1813.
P - - Redaktlon: Klarabergsgata * 48, tv5 tr. Telefoner ': Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Expedition och Annonskontor: Redaktör o. ansvarig utgifvare: E L L EN K L E M A N..
Sthlm Mottagningstid: kl. 11-12.
1913, F. 48,, Englunds Boktr.
Post- och telegrafadress: DAGNY, ~tockholm.
Annonspris: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten.
15 mm: s höjd per g5ng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010 50 gr 25 010.
Annons bör bara !nlhnad senast mHndag f. m. '
-.
Lagberedningens förslag till lag om äktenskaps inga- ende och upplösning.
II.
Äktenskaps upplösning.
I lagberedningens förslag till äktenskaps ingående; var f l a g t att könsmjukdcm i smittosamt skede skulle ut-, göra äktenskapshinder och framkalla återgång af äktenskap den förnämsta nyheten och blir säkerligen det, om hvil- ket diskussionen lifligast kommer att röra sig.
Förshget om äkten,skaps.
upplösning innehåller betydelsefulla förän- dringar af nu gällande lag.
Länge och aKmänt har det påyrkats en revision af stadgandena om äktenskaps upp- lösning.
Skarpa anmärkningar ha gjorts mot bestämmel- sen om äktenskaps upplösning genom egenvilligt öfvergif- vande och dldeles sarski ' ldt mot itillämpningen af der~na bestämmelse.
Friimst bland orsakerna.
till skilsmässa står .nämligen egenvilligt öfver@fvande.
Under perioden 1901- 1910 ha enligt bifogade tabeller 4,735 äktenskap uppl. %ts.
I 2,224 fall har egenvilligt öfvergifvande varit orsaken, daraf 184 under 1901 men 294 å r 1910.
Vidare ä r stad.
gandet om aktenskaps upplösning på grund af oenighet mellan makarna otillfredsstallande.
Som bekant skola ma-.
kar, som ej komma öfverens och därför vilja skiljas, först varnas af kyrkoherde och kyrkoråd, och om de ändock ej kunna komma öfverens, dömer domstol dem tiil skillnad ' till säng ocli.
säte på ett år, och vid straffpåföljd f2 de ej under tiden sammanflytta.
Fasthålla makarna efiLer årets utgång sitt beslut att skiljas, maste de vända sig till K.
M: t för att erhålla skilsrnassa.
Emellertid kringgås dessa bestämmelser mycket ofta.
Förhöret.
och varningen af kyrkoherde och kyrkoråd uppfattas som ett oberättigadt ingripande i det privata lifvet.
För att und@ slikt obe- hag och för att få skilsmässa till stånd s&amp; hastigt som möjligt, komma makarna öfverens om att den ' ena af dem skall resa utrikes och den andra maken skall anhålla om skilsmässa på grun.d af egenvilligt öfvergifvande.
Domsto- len dömer genast till äktenskapets upplösande.
Förfa- ringssättet ' ar motbjudande, enär det a r att kringga la- gan.
Det underlättar allt för mycket skilsmässorna, mån,- gen skulle kanske vid lugnare eftertanke funnit, att det goda förhållandet mellan makarna kunnat återställas om man gifvit sig till tals.
Därtill kommer, att utvägen att snabbt erhålla skilsmässa på grund af bristande öfverens- stämmelse endast kan användas .af den ekonomiskt lyck- ligt lottade, den mindre väl situerade måste genomgå den lagstadgade proceduren, och det blir de ekonomiska - för- hållandena, som bli ' afgörande för hur skilsmässa på grund af oenighet skall erhallas.
Lagberedningen föreslår nu, att i den händelse maka$ finna, att det ej ar möjligt for d m l att fortsätta samman, '
lefnaden antingen på grund af oenighet eller af bristan.
skaphiider och är anledning till äktenskaps Atergående.
de öfverensstämmdse i karaktär och åsikter, kunna de hod Af skal, scm utrymmet ej medgifver att utveckla, föreslir!
domstol anhålla om separation, 4. v. s.
~ammanlefnaden~ lagberedningen, att skilsmässa skall kunna erhållas ifall.
hiifvande ' tiils vidare.
make lider af köi~ssjukdom i sniittosam !t skede och med i Nigra skal för anhallande af separation behöfva de ej vetskap eller med misstanke därom genom könsumgangd framlägga f&amp; domstolen, det fordras endast att b å d a ittsältter den andre maken för att blifva smittad.
Yrkandd makarna göra ai~hillan för att domstolen skall bevilja den- på skilsrnassa måste dock göras sex manade^, sedan make, samma.
Ha makarna efter ett år ej återtagit sammanlef- blifvit smittad.
På hvad satt den skyldige ådragit sig.
; naden och den ene maken anhåller om skilsmässa, dömer smittan skall ej undersökas, hufvudvikten lägges på den domstolen till äktenskapsskillnad.
Fördelen med det nya orätta handling den med smitta behäftade begår, da han f&amp;-slaget ar, att makarna ej behöfva framlägga sitt privata arred vetskap .eller !med misstanke om att han ar smittad. '
lif för någon, ej ens för domstolen.
Fruktan för öfveril- utsätter den andra maken för den sjukdom han lider af.
- ning fran rnaltarnas sida ar ej att befara, siisom nu d5 En viktig fråga vid ett äktenskaps upplösande äro an-.
den ena parten har blott att göra en kort utrikes resa ordningarna cm boet och barnen.
Enligt nu gällande lag 1 och ' sedan kan skilsm8ssa erhållas.
Enligt det nya försla- äger boskifte rum vid upplösning genom skilsrnassa med get måste de vänta ett helt år, innan ' domstolen dönier de särskilda betingelser, som uppkomma genom parternas till äktenskapsskillnad, och under tiden finnes det m5jlig- skuld till skilsmässan.
Vid skillnad till säng och sate p&amp; het för d a n att tanka öfver förhållandena och hur lifvet ett &amp; r verkställes ej boskifte, cia11 förvaltningsrätten öfver-.
kommer altt gestalta sig efter skilsmässan och kanske kom- flyttas på den oskyldige och under vissa förhållanden p2 ma att inse, att det är bättre att atergå till smlifvet.
Med den mest lämplige.
I det nya förslaget skall vid separa-.
separation ar också den fördelen förenad, att makarna tion, som ju i flertalet fall sk~ille komma att ersatta skilli kunna återtaga samlifvet nar hä ' lst de vilja, utan att af- riaden till sang och säte, egendomsgemenskapen upplösas.
vakta d g o n b e s t h d tid såsom ' vid skilsn~assa till sang sasom vid skilsrniissa.
Anledningen till förslaget ar, att och säte.
lagberedningen håller före, att i de flesta fall, da det dö- Till separatim kan domstol döma afven på anhhllan mes till separation, kommer efter e !t: r äktenskapsskillnad af blotd den ena maken, men därvid fordras alltid att or- till stånd.
Ur ekonomhk synpunkt hål !er saken till begäran om separation framlagges.
Vid fall af ' före, stot det är fördelaktigare att redan vid den förbere- oenighet eller stridighet i lynnet skall i dllmanhet ' ej an- dande skilsmissan egend~msskillnad ager ru~m.
Hvad be- sökan om separation beviljas, då anhållan göres af den tra ' ffar den svåra fragan om vården: af ' barnen, sedan dom ' skyldige, domaren har dock ratt att pröfva fallet, enar deti om separation eller skilsrnassa afk~ianats, uppställer laglbe- kan gifvas förhållanlden, da den förfördelade vill hindra redningen den principen, alt barnens intressen skola maken att erlialla skilsmässa och ingå nytt aktenskap, scan främst tillgocioses.
De anordninger, som vidtagas, måste kan för denna blifva mera passande.
Vidare kan separa- ske af hänsyn till barnens basta, afven om endera af för- tion tilldömas på anhållan af den ene maken, om den an- äldrarna skulle tillfogas bitter smärta.
Barilens skydd iir dre ej underhaller hustru och barn, groft försummar s k a ett satnhällsintresse, som står högre an individens kans- plikter emot dem eller ar hemfal ' en till missbruk af starka o r.
Det nya lagförslaget ger åt domare11 vidsträckt myn-, drycker.
I närnida ' Fall beror det p i domarens pröfning dighet att bestämma c.m vården af barnen.
I den handel- af, de framlagda skalen om separation skall beviljas eller se makarna själfva äro eniga om vården af barnen och ej.
Beviljas den, kan efter ett år dömas till 2ktenskaps- domaren finner att barnens intressen koinma att bli fulll skillnzd.
tillgodosedda, dömer han i enlighct med föräldrarnas ön- Rörande alla de fall, där enligt det nya förslaget dom- skan.
Kunna föräldrarna däremot ej enas, så dömer, han stol utan föregående separation dömer till Ziktel~skapsskilli vården af barnen till den af föräldrarna, som ar .bast nad, må har nämnas egenvilligt öfvergifvande som orsak fampad därför, äfven om denne skulle vara den skyldiga till skilsmässa.
Som förut är framliållet, ar för narvaran- till skilsmässan.
Vissa orsaker till skilsmässa, såsom plikt- .de egenvilligt ofvergifvande den mest förekommande orsa- förgätenhet, dryckenskap och lastbart liE, äro dock af.
så- ken till skilsmässa.
1i.iföres separation kolmma skils mas sos^ dan art, att vården af barnen aldrig kan tilldelas den na p2 grund af nämnda skal att i hög grad förminskas.
skyldige maken.
F3rdelning af.
barnen mellan föräldrarna Det kommer endast att återsta de fall, då den ene maken kan aga rum, men anser domaren för bättre att syskon- utan orsak öfvergifvit den andre och sedan ej återkom- vetsen hålles samlad, dömer han därtill.
mit.
- Skilsmässa afk~innas dock ej förr an den ene maken Samtidigt med förslagen om äktenskaps ingaende och utan giltig orsak i två Ar undandragit sig samrnanlefna- i~.pplösn,ing har lagberedningen framlagt ett f6rslag till in- den.
Har make egenvilligt lämnat hemmet, och man ej förande af ett nytt ritfsinstitut, nämligen adoption, hvar- vet om han lefver eller ar död, krafves det en tid af tre om har några ord må sagas.
Enligt nu gällande lag.
Ar från den tid har] veterligeq var i lifvet för att skils- är det rättsliga förhållandet mellan fosterföräldrar och fos- 1 terbarn bestamdt genom legostadgan.
Som det emellertid.
mässa skall gifvas.
Förslaget till lag om äktenskaps upplösning upptageiq förefinnes ett bestamdt behof att mellan fosterbarn och afven ett nytt skal till äktenskapsskillnad.
Det har f ~ r u t fosterföräldrar skapa ett förhållande af ungefär samma art nämnts, att könssjukdom i.
smittosamt skede utgör akten- som emelan naturliga förildra- cch barn har beredni112 '! '
i ' ' '
.
gen föreslagit infösa adoption i svensk rätt.
Rätten att verkställa adoption skulle enligt beredningens förslag till- .komma hvarje m p d i g man eller kvinna, som fyllt 25 As.
I-Ivad gifta makar beträffar, skola båda makarna anhålla om adoption!
hustruil måste såväl som mannen uppträda som rättssökande.
Genom adoptionen öfvergår föräldrars .ratt och plikt på adoptivbarnet, och hvad som ar mest betydelsefullt, adoptivbarnet får arfsratt efter föräldrarna.
.Det ar dock sörjdt för att egna barns arfsratt ej får kran- kas.
I lagförslaget göres uttryckligt stadgande att finnas egna barn får ej dessas lagloitt lida intrång genom adop- tivbarns arfsratt.
For att förebygga konflikter, som skulle kunna uppstA rörande egn,a barns och adoptivbarns., ark- ratt, har lagberedningen föreslagit, att domaren skall vag- ra adoption, om makarna ha egna barn, såvida ej allde- les särskilda skal föreligga.
Det är med tiilfredsstallelse man konstzterar, att lag- beredningen i förslagen till aktenskaps ingående och upp- lösning tagit hänsyn till den moderna tidens kraf.
Höjd akterpkapsAlder för kvinna, förbud för äktenskaps ingåen- de på grund af kölnssjukdom i smittosamt skeda vittna dirom.
Man kan icke vara annat än tacksam, att former- na för äkteiisliaps upplösning, sarsk$dt vid den f6rnamsta orsaken till skilsm&amp;a, oenighet och bristande CYfverens- stammelse mellan makarna, så ombildats, att de tillfreds- stabba såväl de etiska ' fordringarna som individens kraf på respekt för de intimaste förhållanden.
Med intresse afvaktus lagkommittkns fortsatta arbete pa revisionen af äktensl&lt;apslagst~£tningen.
MAlsmanskapeik.
af- skaffande ar den stora reformen, som kvinnorna gå och vänta på!
Alexandra Skoglund.
Rösträttsrörelsen.
En ny lokalförening för kvinnans politiska rösträtt har bildats i Trosa efter föredrag af fru Augusta Widebeck, ordförande i Södermanlands Iänsför- biiiid.
Kvinnornas namninsamling i Stockholm.
Från och nied denna månad kunna medlemmar i F. K.
P.
R. arbeta för namninsamlingen med ' (fria listor ", d. v. s. oberoende af roteindelningen insamla namn på arbetsplatser och bland bekanta.
Listor jämte tryck till utdelning erhållas å namn- insamlingsbyrån, Lastmakaregatan 6, 3 tr. Stockholm.
Se vidare annons i dagens nummer.
Arbeta för namninsamlingen!
Tag listor och insamla namn på arbets- platser och inom bekantskapskretsen!
" Svenska konstnärinnors ' ' utställning i Wien.
.
Wien 23 oktober 19 13. et var en den mest glansande vernissage, som n&amp; gonsin ägt rum hos Wiens konstnärinnor, och man kände, att det var en alldeles särskildt festlig och glad anledning, som sammanförde de talrika besökandena b i.
wienkonstnärinnornas hus.
1. spetsen för de svenska och wienkonstnärinnornas utställningsbestyrelse, sasom heders- president, gjorde hans excellens friherre Joachim Beck-Friis, Sveriges minister i Wien, på det älskvärdaste ' sätt l e s h o n n e u r s.
Det var ett rendezvous för Wiens intellek- tuella och förnäma värld.
Dar märktes.vår utrikesministers gemål, grefvinnan Berchtold, ståthållarens för Niederöster-.
reich fru, baronessan Bienerth, vidare de officiella represen- tanterna för konstdepartementet i undervisningsministeriet, för muséer och konstgallerier, framstående konsthistoriker samt pressrepresentanter, särdeles fulltaligt företrädda.
Det gick som en ström af sympati mellan svensk egen- ' art och wienskt kynne, något som redan spårades helt lätt i de yttre dekorationerna.
En af de svenska utstallarinnorna yttrade ocksa med mycken värme: vi ha redan p3 dessa fil dagar pofiterat .mycket af Wien och komma vid våra utställningar hemma att använda oss af dessa vackra stores, de draperade socklarna och graciösa nischerna.
För mycket af lokalt Wieninflytande skulle dock kunna verka störande på en utställnings specifika karaktär, beso- karnas uppmärksamhet kan genom rent ' arkitektoni~h och måleriska effekter, genom möbler, kuddar, tyger, motiv och ornament dragas bort från de egentliga konst \ .crken.
Vid denna utställning föreligger emellertid på intet vis nigon fara härför.
Det är allvarlig konst, som här funnit sitt uttryck i marnior och brons, i målning, grafik och.
miniatyrer, en konst, som ger oss mer än den stora ' konstmarknadens populära massprodukt: oner, därför att den skapar fram något ur ett besjaladt inre, emedan den knyter vid det bästa i folkkynnet och har sin rot i gammal tradition - och dock ar påverkad af modern ande.
Kanhända är det det största lof man kan ' gifva dessa i Wien ' representerade konstnärinnor, att man ej kan räkna dem till nigon sär- skild grupp, ej kan etikettera och stämpla dem.
Lika litet s0.m man kan tala om en hembygdskonst i trängre b e k r - kelse, om en vid den egna torfvan bunden konstart, lika litet ' förråder sig hos dem atmosfären från Parissalongen eller en Miinchen-Darmstadt riktning.
Kanhända sparas dock något af a l l t detta, men ur det egna till sitt eget förarbetade, och hvad som därur uppstått ar denna stilla och höga konstform, som afvisar det oväsentliga, som för- aktar den larmande yttervaridens inflytelse för att, helt försjunken i sig sjalf, skapa egna konstverk.
Låt oss börja med den älskvärdaste men till omfånget minsta konsten, miniatyrerna.
Icke endast den mästerliga fulländningen ar det, ' som kommer oss att åter och ater vända tillbaka till F a n n y H j e l m s montrer, vi söka också att ur de fina elfenbensbilderna trolla fram hela lef- D ' Pellerins Växt-Margarin - -- -.
--.
.
.
.
- ersätter det finaste mejerismör.
y.
nadsöden.
Huru dessa goda, milda gamla fruar ur för- näma patricierhus lefvat, älskat och lidit, resignerat och tillbringat en lugn och glad ålderdom.
Nigot af forna tiders kvinnoöden med.
dess stumma tålmodighet läses fram ur dessa fårade ansikten, ur det vemodiga leendet 0c.h de talande ögonen, som förråda mera än munnen någonsin sagt med ord.
Och barnen sedan!
Skrattande glada och friska - och så väluppfostrade.
Barn, som man SA väl ser ha kommit från.
den " goda barnkammarenc1, och hvilka med ögonen lysande under de öfver pannaii nedfallande hvitblonda lockarna le emot oss.
De yngre kvinnorna äro något mera konventionella och tillika mera opersonliga, däremot finna vi bland de manliga porträtten ansikten med starkt ut- präglade karaktärer.
Dessa miniatyrer ha betecknats som utställningens pärlor, märkvärdigt nog samtidigt med profven på den till dimen- sionerna.
alldeles motsatta konstarten - skulpturerna.
I d a T h o r e s e n, den stora svenska skulptrisen, ar här företrädd med några af sina basta arbeten.
Hon anser sjalf, att det monumentala ar hennes egentliga uttryck, och i sanning, om nagonsin ' en stor uppgift lyckats, sa ar det 11Soldyr- karens11 kolossalstaty.
Den som haft tillfälle att i sollandet Indien, på de heliga platserna i Benares vid Ganges strand, betrakta de af andlig hänryckning rysande pilgrimerna nar de stiga ned i den heliga floden skall Aterfinna uttrycket, hufvudets hallning, Atbörderna, de seniga, välformade ge- stalterna återgifna i marmorn och kanna sig återförflyttad i denna aflagsna värld.
Vid sidan ' af denna klassiska ska- pelse träda T r o i l i - P e t t e r s o n, M i l l e s, N o r d i n, Frumerie, Sprinchorn, Benedicks-Bruc-e .och M a t t o n fram i sin personliga egenart och visa en farvånande mangsidighet i konstnärliga iippgifter och den tekniska framställningen af dessa.
En af utställningens starkaste individualiteter är obestrid- ligt den med 18. träsnitt företrädda konstnärinnan Eva Beve.
De enklaste ämnen få genom den lustiga otvungen- heten, det käcka öfvermodet i uppfattningen, tonens värme en alldeles särartad prägel.
Öfvergången till taflorna.
bilda E-l s a E r i c s o n s behagliga små akvareller, som framställa en svensk sagen för bokillnstration, samt T y r a I&lt; l e e n s färglagda teckningar, raderingar och kolteckningar, halha i ett kraftigt manér.
Och nu till taflorna!
Har ar det Goetheska ordet, på ' sin plats " Wer vieles bringt, wird jedem etwas bringenu.
H i r finns bland porträtter nigot för hvarje ' liebhaber; sannerligen, nar man, för att blott namna de allra första, söker ut H i l d a H e y m a n s alltigenom originella sjalf- porträtt, E l i s a b e t h B-a r n e k o \ v s pregnanta porträtt af skulptören Boberg, och H i l d e g a r d T h o r e l l s bflor, så kan man väl saga, att svenskorna i sin porträtt- konst framgangsrikt kan tafla med öfriga stora porträttmålare Det finns en annan pol, kring hvilken intresset kon- centrerar sig, och det ar landskapstaflorna.
Nar man talar.
om landskap, kommer främst A n n a B o b e r g S c h o-?
a n d e r s namn på läpparna.
Henne ha vi att tacka för de härligaste stämningsbilder af det cordiska landskapet, framför allt den alldeles oförlikneliga llSolnedgång i Lofo- t e n ~ ~.
Skada blott, att salarna ej äro tillräckligt stora, den verkar nag&amp; tryckande, och man skulle önska att ge- nom rummens battre proportioner kunna på ett battre sätt fil njuta af taflorna, af blicken ut öfver hafsytan och de branta klippornas höjd.
Till de särskilda favoriterna rakna vi I d a v o n S c h u l z e n h e i m s djurbilder, bland hvilka man finner smA mästerverk, vidare de fran fädernejorden förkomna fiskarbyarna af K n ' a f f l - G r a n s t r ö m.
Till de bästa landskapsmålarinnorna hör C h a r l o t t e W a h l s t r ö m, hvilkens IlAftonll genast inköptes och som star jämbördig vid sidan af M ii r t a T y n e l l s poetiska 11Slutackordll.
Vilja vi sammanfatta wienkonstkritikernas dom, så blir det i följande ord: Det ar alltigenom ärligt arbete, per- sonlig känsla, själfständiga studier, frisk humor, paradt med kvickhet, satir och ett starkt nationellt inslag, soni karak- tärisera denna utställning, hvilken vi wienare ha att tacka för så mycket.
Oliy Schwai-z.
. '
' i.
Arbeta for Dagny i i 0.
: ..........................................................:.
i 0 genom att gynna dess annonsörer i Kvinnorna och pensionsnämnderna.
I S t o c k h o l m ha som ledamöter af pensibnsnärnnderna insatts: fru1 LAly Laurent, frökeri Dagmar Svensson, fröken.
Nora Stael von Holstein, praktiserande läkaren Hedda Anders- son, fru Elin Engström, fröken Ingrid Sundström, fru Hulda Karlson, fru Ruth Gustafsson, fru Karin Fjällbäck- I-Iolmgren!, fru Agda Ostlund, fröken Eva Anderberg, frö- ken Ernmy Peterson, fröken, Ida Gadd, fröken Anna Abergsson, fröken Gerda Meyerson, fröken Mina Jiiger- stedt, fröke~i Eugenic Sundhol~m, folksko~lara~rinnan Augus- ta Hellberg,.
barqavardslnspektör Anna Lindhagen,, fröken Anna Masreliez, folkskollärarinnan Cecilia Sahlin, före- ståndarinnan Alette Béen, folkskolltararinnan Maria Olsson, fru Anna Carlman, tygografeq Sara Magnusson,kontorsbi- trädet Anna Joliansso~i~ folkskolliirarinnan Ida Johanssori, fru Hanna Ljungberg, fru Ester Elfstam, frö~ken Marta Berg, rosetts6mrnerskan Wilhelmina Lindegren, regerings: radinnan Ebba Lindstedt, bryggeriarbeterskan Helena Stii- lander, fru Anna Miliander.
Suppleanter blefvo: fdkskol- lärarinnan Amalia Murray, klädsömmerskan Frida Jans- son, damskrädderiidkerskan Anna Pettersson, praktiseran- de läkaren Alma Sundquist, fröken Eva Llljenstolpe, f r 5 ken Signe Rosenberg, fröken Mathllda Stael von Hoisteiri, fru Kariq Sundström, fol1kskollararinnan Therese Rosberg, fru Anna Lisa Hansson, fru Alma .Tengdahli,.
fdkslkolla- rarinnan Augiista Rietz, frtiken Ebba Danelius, fröken In- geborg Walin, fru Anna Fries, modisten Ester Jager- stedt, fröken Maria Lindfeldt, frökenl Clara Wahlsrtröm, assistenten Manda Elisabet I-bkerberg, fröken Emma Krci~ se, folkskollärarinnan!
Hikda Strandberg, fröken1 Svea Sjö- holm, fattigv&amp;-dsinspektris Ingeborg Breden.
Som belcarit har hufvudstadenl uppdelats i 301 distrikt, och eliuru f6rteckningeq på de kvi~mliga n4mndieidamöter- na i första ögonblicket nog kan förefalla ganska ' lang, ha kvinnor icke insatts ' i alla nämnderna.
Vid: debatten, som föregick valen i Stockholms stadsf~l~maktige, påpekade9 också från ett par håll, att proportionen mellanl manliga och kvinnliga ledamöter ej vore den riktiga, hvar och ed.
af de 30 nämnderna består af 6 personel;, och da finnep nian ju, att procenttalet hvad kvinnorna vidkommer ar ganska lagt.
Detta upphjälpes ej, sasom dr.
Karolina WiderströUn påpekade, genom att en, dlel kvinnliga supple- anter satts in, da i endast 62 fall1 dessa komma att tradai i funktion.
. '
" The Princess ".
D å Tennyson skref sin år 1847 utgifna poetiska berättelse T h e P r i n c e s s, behandlade han en social fråga, som han länge burit i tankarna, frågan om kvinnans högre uppfostran.
Det är sakerligen ingen tillfällighet att denna dikt, skrifven af en man med så aristokratisk lägg- ning och som.
förut ' hållit sig så förnämt fjärran från hvardagslifvets intressen, skådade dagen i det af en ' kvinnlig monark styrda England.
Drottning Victoria och hennes gemål utöfvade genom sin allvarliga uppfattning af lifvet och sin starka ansvarskänsla personligen ett mycket stort inflytande på sin om- gifning, och detta inflytande spred sig i allt vidare kretsar genom nationen.
De högre klassernas kvin- nor började efter drottningens exempel intressera sig för de fattiga och olyckliga och kommo så i kon- takt med problem, som tvungo dem att se bristerna i deras egen uppfostran.
Det uppstod öfverallt en sträfvan mot något högre, åskidningssättet förändra- des s i småningom, och framför allt ställdes kvinnan på ett annat.
plan genom inflytandet från en konunga- familj, så himmelsvidt olik hvad man varit van vid under Georgarnes tidehvarf.
Victoria hyste ett varmt intresse för bildningen, och tidigt i hennes regering inträffade den renässans i engelsk flickuppfostran, som för alla landets döttrar öppnade väg till kun- skap.
Samma år som Englands första högskola för kvinnor, Queen ' s College i London grundades, ut- kom T h e P r i n c e s s.
Som ett aktuellt och betydande inlägg i en all- varlig samhallsfrliga kan dikten .aldrig betraktas, och har val ej heller varit ämnad.
såsom ett sådant.
Men den har sin betydelse såsom symptom, ocli den har också kallats » en häroldssång för den högre kvin- nouppfostranw.
Den har å andra sidan tagits allt för allvarligt af .dem, som ogilla lek med ett ämne, hvilket för dem synes kräfva djupare argumentering.
Tennysons behandling af frågan är i full öfverens- stämmelse med hans läggning, han var ingen djup tänkare, ingen klarsynt siare, som spejade ut öfver tider- na; hans diktning står snarare i drömlandets skimmer an i realitetens skarpa I~LIS.
T h e P r i n c e s s ar en romantisk, halft allvarlig, halft skämtsam lek med tankar, som började röra på sig och hörde den kommande tiden till.
Prinsessan Ida har sedan barndomen varit för- lofvad med prinsen i grannriket, men då hon vaxer upp, vägrar hon att infria sin del i aktenskapskon- traktet.
Hon vill i stället arbeta för sitt köns iipp- fostran, göra den högre bildn ingen tillgänglig för kvinnan, så att hon gent emot mannen och inom äktenskapet skall kunna intaga en andligen friare ställ- ning an hittills.
För detta ändamål grundar hon ett universitet för kvinnor i en aflagsen del af sin faders rike, ett förnämt och mycket engelskt universitet, där arkitektur och trädgårdskonst gjort sitt allra För Linneutstyrslar !.
Stort urval af Broderier, Knypplade Spetsar, Trådspetsar, Vaienciennes, &amp; Hvita Tyger till billigaste priser.
Beställningar A Linneutstyrslar emottagas ocli iitföras förstklassigt.
De Förenade Spetsfabr.
Försal jningsloBa1, Crefthuregatan 13 (Hörnbnti ken).
yppersta.
Men prinsen och hans två närmaste vän- ner, af hvilka den ena har en syster vid univer- sitetet, förkläda sig till flickor och låta skrifva in sig som studenter, med risk att med lifvet få betala sitt brott mot förbudet för män att beträda det helgade området.
Bedrägeriet blir hastigt nog upp- täckt, såsom man också måste vänta sig, och miss- dådarna med harm och förakt bortdrifna.
Prinsens fader förklarar prinsessans fader krig för att tvinga Ida att uppfylla kontraktet; men man kommer ' öfver- ens om att afgöra tvisten genom en strid mellan femtio utvalda kämpar från hvardera sidan.
Prinsen blir svårt blesserad, och prinsessan Ida be- sluter sig för att vårda de sårade, både landsman och fiender, i sitt universitet, som nu förvandlas till sjukhus, sedan de flesta af de unga förskrämda flic- korna visligen skickats hem.
Prinsessan stannar emellertid kvar för att vårda den besegrade prinsen och läser poesi för.
.honom.
- Iion drages till honom, blir förälskad i honom, öfverger sitt universitet .och gifter sig med sin barndoms försmådde trolofvade.
Äfven för prinsens båda värmer slutar äfventyret med bröllopsklockor.
Tennyson har, sålunda för sin del kommit till den icke alltför - epokgörande slutsatsen, att kärleken hos kvinnan triumferar öfver alla storhets- och frihets- drömmar och att äktenskapet är bättre för henne än ett lif ägnadt åt mera teoretiska ideal.
Prin- sessain Ida, wall skönhet samlad i en kvinnas gestalt a, och två af de unga och sköna kvinnorna lämna universitetet för att följa de tre inkräktarna till altaret - Lady Blanche, den åldrande och förbittrade kvin- nan,- som warit gift och därför känner mannens, är den enda, som blir prinsessans strafvanden verk- ligt trogen.
Men hvad kunde också Tennyson, Guineveres och Elaines skald, veta om lifvets bittrare verklig- heter, hvilka snart nog under de kommande decen- nierna gjorde sig allt kännbarare för kvinnorna; eller om de många kvinnor, som icke äro sköna konunga- döttrar, de många ensamma hjältinnorna, som bära sin del af lifvets hedersamma, om än obetydliga och föga hedrade arbete?
Hans uppfattning.
var ju tidens, och han kunde så mycket mindre frigöra sig dar- ifrån, som hela hans laggning gjorde just den stall- ningen gentemot kvinnan till den för * honom natur- liga.
Den som skrifver I d y l l s o f t h e K i n g böjer ju chevalereskt ett knä för kvinnan men glöm- mer aldrig mannens öfverlägsenhet; han minns också, att i denna fortrhffliga värld, där allting på sistone för en skald och drömmare ordnar sig till en till- fredsställande afslutning, kvinnan af Gud skapats ~ f O r mannen, för världens förbättrande och för dess tillväxt ».
Ar 1847 lästes prinsessan Idas många flammande tal om kvinnokönets naturliga höghet sakerligen fler- städes med undran och farhåga.
På ' oss, som sett hela fragan omflyttad p i annan mark, gör dikten Saf s o n n y f i et er= i .torsts Dpa ' fep Kappop SIGRID HANSEN.
29.
Wasterlånggatan, Drottninggatan 51. urval priser.
.
D A G N Y ' 346 ' narmast intryck af en vacker och lustig saga, som - man icke bör syna i sömmarna för att leta efter ' dess filosofi och icke heller söka,, lokalisera alltför .noga i tid och rum, man skulle vilja tanka sig Mid- sommar natts dr om mens ouverture spelad, innan ridån - &amp; r upp för de lekfullt allvarliga scenerna .. - S o m dikt betraktad och rent språkligt ar T h e T r i n c e s s ett utsökt prof på Tennysons mästerliga: blankvers.
Skildringarna af universitetet och land- - skapet, de akademiska ceremonierna och icke minst alla sweet gir1 graduates~ med prinsessan i spetsen äro fyllda af samma glans som det basta i Idyllerna.
Människorna däremot sakna lif och verklighet.
Den visa och vältaliga prinsessan Ida, af ' Tennyson sjalf högt skattad såsom karaktär, ar med sina långa .retoriska föredrag litet för.
mekaniskt konstruerad.
' - Mest mänsklig ar hon, då hon af sin vrede låter hänföra sig till ganska kraftiga invektiv, såsom då .hon förebrår sina studenter deras hufvudlösa beteen- de .vid den fientliga harens anmarsch.
Det .ar inga .tama ord hon väljer för sin målning af deras fram- tid som onyttiga ' sladdrerskor, r beständigt trälar i hemmet och narrar borta ..
Det ar ju också förlåtligt, .att hennes bitterhet sjöd öfver, då hon såg sig sviken ' af dem hon.
agnat sitt lifs arbete.
Prinsen ar midt i .all sin ridderliga käckhet och sin svärmiska tillbed- jan ibland otroligt snusförnuftig.
Den mest lefvande - figuren ar kanske Idas far, den lille hopskrumpne kungen, som hyser stor respekt för sin viljestarka och mångordiga dotter men.
i alla fall tar mod till sig och laser lagen, då hon i hans tycke visar sig alltför okvinnligt hård.
I förbigående förargar han sig öfver att han till detta ofruktbara ändamål afstått sitt - sommarslott, dar lian förr i frid och ro druckit sitt vin och spelat schack under traden.
Vid en senare omarbetning af dikten insköt skal- .den mellan dess olika afdelningar de lyriska smidik- ter, ' som kanske mer än berättelsens intresse hjälpt till att hålla T h e P r i n c e s s kvar i det allmänna med- vetandet.
Några bland dessa höra till det yppersta i Tennysons hela lyriska diktning.
Han har säkert ald- rig skrifvit något mera-utsökt i melodi och stamning .an den ' drömlika nocturne, som börjar: now sleeps the crimson petal, now the white; Nor waves the cypress in the palace walk .- B - Det ar den dikten och några af dess likar som .gjort att Tennyson kommit att namnas på den dag då man talar om Keats.
Anna Lamberg Brum.
Mot reglementeringen af prostitutionen. '
.
a.
E q deputation, bestående af representanter från olika h kvinnof6reningaq har uppvaktat stats-, civil- c ~ jqsti- tieminosttrarna, hvarvicl öfvexlimnades en skrifvelse från kvin- nornas abolitionistkommitté jämte den vid kvinnomötet i K. F.: U.
K: s hörsal i våras fattade resol ' utionen i reg1.e me~~teringsfrigaiy.
undertecknad af 19 olika.
föreningar.
.
Statsministern var af opasslighet förhindrad att narva- ra, men deputationen mottogs af .civil- och ju skit im ini st^ rarqa.
Civilminister Schotte f6rklarade därvid,.
att som ininu ej alla utlåtanden i frågan inkommit till medkinali styrelsen, ar det ej troligt att frågan kan komma upp till behh&amp;-g vid 1914 års riksdag.
Han lofvade dock alt regeringen skulle göra hvad den kunde härför, men harl ansåg att det vore antagligt att frågan först vid 1915 ' års riksdag kunde komma till behandling.
,.
Den i skrifvelsen intagna resolutionen liar följande lydelse: ' Kvinnor af skilda stånd och arbetsområden, samlade, till möte i K. F. U.
K: s hörsal i Stockholni den 19 april 1913, uttala en kraftig protest mot det s. k. reglemente- ringssystemet, hvilket, redan länge utdömdt ur moralisk, social cch juridisk synpunkt, nu yttermera genom af Kungl.
Maj: t tillsatta kommitterades utredning visats sakna det sanitära värde, som gangna tider tillmätt detsamma.
Vi protestera äfven emot det af den Kungl.
kommitt&amp; majoritet framställda önskemilet att lösdrifvarelagen .skulle förklaras äga tillämpning p i de s. k. helyrkesprostituerade kvinnorna.
Ty med.
denna dess tillampni~g skulle det icke bli det lasibara lefvernet såsom sådant son1 komme att be- straffas, utan endast en viss grad daraf hos vissa personer.
Och det ar vidare att förutse, att samma tillämpning skulle framskapa skenyrken såsom skyddande förklädnad för de prostituerade, hvaraf följden skulle bli ett ytterligare ned-.
pressande af redan nu allt för låga arbetslöner.
Slutligen vilja vi betona, att enligt vår mening de åt- gärder samhället finner sig böra vidtaga till förekommande af de smittosamma könssjukdomarnas spridning böra iitan vald riktas mot båda könen.
Under uttalande af var anslihing till de bada reser- vanternas, i den kungl.
kommittén professor J.
E. Johans- sons och direktör 0.
Westerbergs i betänkandet framlagda .åsikter.
vilja vi uttrycka den förhoppningen, att regering och riksdag vid sina besluts fattande i denna sak matte bygga p i det förslag dessa reservanter framlagt. '
Kvinnornas Abolitionistkoniniitté har vidare skickat ut ett upprop, T i l l S v e r i g e s k v i n n o r, en vädjan till hvar och en att på sin plats och i sin stad väcka en kraftig opinion mot reglementeringen af prosti- Undertecknade, ' heter det i uppropet, som vid ett möte i Stockholn~ den 31 mars 1913, af ett 20-tal ombud f r h skilda kvinnoföreningar fingo i iippdrag alt söka få till stand en kraftig opinionsyttring bland kvinnorna i hela vårt land, i frågan om prostitutionens reglementering, rikta härmed en varm vädjan till Eder att Ni inom h der för- ning och i Edert samhälle ville verka för att väcka en opinion bland kvinnorna i denna sak.
Vi hafva tänkt att denna opinionsyttring skulle föregas '
af upplysning i frågan, genom föredrag och litteratursprid- ning under nästkommande höst, 1) inom de olika föreningarna, 2) genom offentliga kvinnomöteii.
För att dessa sistnämnda skola blifva s i stora och im- ponerande som möjligt hafva vi tänkt, att det skulle vara lärnyligt, att på hvarje plats bilda en .centralkommitté, be- stående af medlemmar frän d e kvinnoföreningar, som fin- nas å orten, och bedja vi Eder därför att äfven verka for att en sådan kommitté mil koniina till stånd i Edert sam- hälle.
Vid de offentliga mötena böra resolutioner fattas, hvilka tinder nästkommande vinter skola tillställas regeringen.
Resolutionsförslag, antaget i Stockholm vid ett stort kvinnomöte den 1 9 april 191 3 i K. F. U.
K: s hörsal, medsändes, janite en förteckning på d e böcker, som kunna rekvireras genom kvinnornas abolitionistkommjtté.
Uppro- pet " Till Sveriges kvinnor11 erhilles gratis genom kommit- tén i och för masspridning.
.
Vi uttrycka den-förhoppningenl a t t v å r vädjan skall väcka genklang hos svenska k v i n n o r o c h v i v i l j a t r o pil e n l i f l i g a n - s l u t n i n g o c h e n i g sa1nverkan.i d e n n a för .he.la v å r t l a n d s å v i k t i g a f r a g a.
Upplysningar, rådfrågningar och meddelanden om de för frågan nybildade kommittéernz, samt rekvisitioner af.
nedan - angifna böcker ställas till K v i n n o r n a s A b o- litionistkoinmitté, adress Smålandsgatan 2 0, H v i t a B a n d e t s e x p.
, S t o c k l ~ o l m, ditafven fattade resolutioner böra ' insändas Uppropet ä r dateradt Stockholm i maj och under- ' tecknadt: K v i n n o r n a s A b o l i t i o n i s t k o m m i t t é, Ebba von Eckerman, ordf., Maria Sandström, v. ordf., Anna Roos, Erica Ström, Selma Billström, Florence Ash- ton-westerberg.
Litteraturförteckningen upptar: I r e g l e m e n t e r i n g s-.
f r å g a n (Den Kungl.
kommitténs lagförslag jämte reser- vationer), hVilken utlämnas gratis, R e f o r m e r o c h S k e n r e f o r m e r, pris 2 5 öre, N å g r a s y n p u n k t e r ang. l a g f ö r s l a g i e n af våra s t ö r s t a kvin- n o f r å g o r, pris 25 öre, S a m h ä l l s s k y d d, pris 40 öre, (IT i l l S v e r i g e s k v i n n o r (l, utlämnas gratis.
Vid köp af 1 0 ex. lanmas 1 0 % rabatt.
-, " ' I Kristianstad pensionsnämnd har invalts stadsfullmak- tigen fröken Anna Lundqvist och som suppleanter stads- sjuksköterskan fröken Valborg Berg och kontoristen fröken.
Sofia Öberg.
Insänd litteratur.
P.
A.
N o r s t e d t 8r S ö n e r s förlag, Stockholni: Kristina af Lothringen.
Af Bwge Jrrnssen.
Bemyndigad öfversattning från danska originalet af Axel Nihlhz.
Ti d e n s .. f ö r l ag, Stockholm: Kvinnan och socialismen.
Af Aug.
Bebel.
Ofversattning från senaste bearbetade tyska upplagan (131: sta-135: te tusendet).
Tredje upplagan.
H u g o G e b e r s förlag, Stockholm: Samlade dikter af Carl Snoilsky.
I. Nationaliipplaga.
- Den sofvande staden.
Nutids- roman af Annie Akerhieh.
fPlntsst7kande fd sina annonser infarda i Dagny .för Irnlfva priset eller 7119 Sre pr mm.
.
.
Bgttre flicka sotii genomgitt hushillsskola öns- kar plats i god familj i Göteborg eller dess närhet.
Svar märkt apa- miljemedl.~, Kiosken, Järntorget, Göteborg.
För.
en kvinnlig trädgårdsmästare, fullt kompetent att p i egen hand förestå och sköta en större frukt- trädgård, vinkast o. köksträdgird, finnes plats nu genast i västra Sverige.
Svar med betygsafskrifter o. löneanspråk inlämnas till " Kvinn- lig tradgårdsmästarel~, ' under adress S. Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
Bättre flicka önskar mot lön plats i familj med hem i Sthlm eller dess närhet.
Van vid husliga sysslor samt finare handarbeten och nigot sömnad.
Svar till familjemedlem,,, Linkö- ping, p. r. verkligt anSprikslös flicka, frisk, ordentlig och.
pålitlig sanit ined fint satt, får .plats som ' barnfröken till 24 okt.
I officersfamilj att.skota tre barn, ilder 6,, 7 och år.
Bör vara sykunnig.
Den som,,ej kan förete de basta rek.
göre sig Elever ej besvär.
Svar med foto och betygs- som .. genomgått 3-4 mån.
kurser afskrifter till Friherrinnan Fuiick, S Olands Husmoderskola önska Skönberga.
.
platser i goda hem; afven att fö- restå ' mindre hem p i egen hand.
Adress: Olands Husmoderskola, i Östra Torp (Malmöhus län) ledig Stora Rör.
1 januari 1914.
Två slojdgrupper för närvarande.
Läkarebetyg fordras.
Dam med gedigna Ansökan före l 5 noveniber 1913.
Sk.olrådet.
språkkunskaper Adr.
Ostra Torp.
(tre språk) van vid öfversättn., maskinskrifverska, stenograf, utm.
En seminarieutbildad.
betyg och referenser, söker plats lärarinna.
.
.
som sekreterare eller korrespon- dent.
Svar till nG.
F. 78n, Sv.
helst musil (a1isk och om möjligt Dagbl.
Hufvudkontor, Stockholm, afven kunnig i kindergartenunder- visning, erhiller plats som Idrarinna.
.
vid Söderniad.
Läns uppfostrings- 20-&amp;Ag, anstalt för sinnesslöa.
Anstalten bittre flicka önskar plats att som ar belägen cirka 7 kilometer från medlem af familj hjälpa till med Strangnäs.
Platsen skall tillträdas i förekomniande hushållsgöromål.
början af januari 1914.
Löneii ut- Någon lon önskas!
Svar under går med 500 kr.
pr år med 3 ål- sign. aA.
S., Marielund, Gnosjö.
derstillägg å 100 kr.
efter resp. 5, 10 och 15 års tjänstgöring.
Dess- utom bostad och fritt vivre samt Bildad tyska delaktighet i pensionskassan, 3 önskar föresta hushållet eller som mån.
ömsesidig uppsagning.
An- sällskap At lärarinna eller annan sökningar, ställda till styrelsen för bildad dani.
Svar till DN.
P.
2 2 ~, siniiesslöanstalten 11, jämte betyg och rekonimeiidationer, sandas till Malmö, p. r. Föreståndarinnaii före den 3 nov.
adr.
Skolan, Löt, Malmby.
En 23-brig flicka Snskar plats helst som barnfröken Vikarier.
lärare (lärarinna) 4ler att sköta äldre herre eller dam.
anställes i I-lagrasands folkskola för 4r något kunnig i sjukvård samt en termin, räknat från den 1 jan.
husliga sysslor.
Svar ti !l helst 1914.
Sökande .därtill böra inlämna p i landet,.
Postk.
Viktoriag.
Gtbg.
sina ansökningshandlingar före den 1 dec.
1913 till skolrådsordföran- den i Tjallmo skoldistrikt, adr.
Enkel, anspråkslös fiicka Tjallmo.
Lön efter lag.
Tjallmo den 13 oktober 1913. söker i nov.
plats i godt hem för Fr. G. Allard.
itt hjälpa husmodern med hemmets Skolrådets ordförande.
skötande.
Vill gärna anses soni fa- miljemedlem men någon lön önsk- tärd.
Svar till fiskånskall p. r. Akarp.
Sjukvikariat Examinerad slöjdlararinna ned goda betyg önskar plats aii-: ingen i skola som vikarie eller i t r.
larariiina, eller i hemslöjds- iffar.
eller familj.
Svar till " Slöjd- ärarmna1l Alm kullen, Hör by.
i Hanebo församling (Gafleborgs län) under återstoden af höstterini- nen sökes ofördröjligen af folkskol- lärare (- inna), eventuellt sniåskollä- rarinna, hos skolrådet i Hanebo, adr.
Kilafors.
Hanebo den 13 oktober 1913.
Skolrådets ordförande.
pijr Bajitalister särskildt fruntimmer, har det länge varit ett önskningsmål att kunna öfverlämna värden af sina värdepapper och skötseln af sina affärer i t någon person eller institution, som nied absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget äfvensom pris- billigh.et.
En sådan institution är 1 Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10 - g), som under garanti af Stockholms Enskilda Bank ' åtager sig vård och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna å in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenoni uppkommen skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för är per 1,000 kronor af depositionens värde, dock ej under två kronor.
Åberopa alltid annonserna i DAGNY!
ROIZTLIEB (P; Textilafdelningen Thyra, Grafström Stockhoim.
Permanent ntstiillning i Stockholm.
NamninsamlingsbyraIn, Last makaregataii 6 3 tr., A.
T.
10133, öppen hvardagar kl. 3-5 e. m., mindagar och onsdagar afven kl. 7-8 e. ni.
OBS.!
Listor uilamnas numera aJven till icke besökat-e.
af Undervisning i Italiensk spets- och annan k o n s t s h.
Ständigt p i lager därtill hörande mzterial: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstrad.
- - Rikt urval af Spetsmönster.
- - Utomordentligt lltt gäng, myc- ket stor hastighet, korta niilar, sttirsta hhllbarhet mot slitning samt stor spole 5ro de f&amp;- namsta egenskaperna hos Tän~ siväl p i kvalit611 som priset!
Ett stort sakkunnigt urval finnes har 46 DROTTNINGGATAN o Stockholmo f6rsto Eskllminabod.
, (som pii grund Mraf alltid ar- beta till sin ägares he !Qtenhet OBS.
1 FGrrncinliga ufbdalningivillkor.
G o d a lektioner.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Förbundets By rai,, 4 8 Klarabergsgatan.
I I färdiga och påbörjade arbetcn samt material.
Råd vid in- redning af våningar m. m. i sprak, bokhilleri, stenografi, musik, plastik, iitilniiig; konstslöjd, handarbeten, matlagning m. m.
Se Kvinnligt Yrkesregister 19 13.
Erhalles 5 registrets expedition, Sege- ringsg.
65, samt i boklådorna.
Pris 1 kr.
Porto !il!
lands- orten 20 öre.
Kvinnliga ' arbetsom riden.
l COBBIP.
Innehafvare: Ofversättarinnan Emilie Kullman.
Kontor: Nybrogatan 26, Stockhoim.
Prima Anthracit i olika krossningar.
Hushållskol, Co kes, Marie-Briketter till billignste priser.
Riks.
Tel. 4062.
Allm.
Tel. 7839.
Föreningen för Kvinnans Politiska Röst- ratt A.
B.
Nordiska Kompaniet.
BnnehPUUsf Örteokning.
Dagens manmamer OnnehAIIer s Lagberedningens f8rslag till lag om aktenskaps ingiiende och qplaisning.
II.
Af Alexandra S&amp;ogZui~d.
llSveeesEra konstnärinnors1 utställning i Wien.
Af Ofly Schwcarz.
llTPse Psincess f l.
Af Anna Lamberg Brunn.
&amp; !o$ reglementeringen af prostitutionen.
no fis er^.
Unstarid Bitderraiihr.
Prenumeration h Dagny sker h narmaste posta.nstalt eller bokhandele k
