# ID: svediakorp-per618
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,595
# sentences: 510
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


UTGINEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF F~RENINOEN DAONY N: r 43.
111 81.
Stockholm d e n 23 Oktober 1813 Prenumerationspris: Ar.
kr.
4: 50 11s ar, kr.
2: 50,,,, 3: 5 0 1,, .. ~ ~,, i: 25.
...
Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker dväl i landsorten som i Stockholm A närmaste postanstalt eller bok- handel.
I 1 Redaktör o. ansvarig - utgifvare: I - Redaktion: Klarabergsgatan 48, tvil tr. E L L E N KLEMAN.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tv&amp; tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
8: e I arg.
Annonsprls: 15 öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010 50 ggr 25 010.
Annons bör lara inlamnad senast mHndag f. m.
-.
Lagberedningens förslag till lag o m äktenskaps ingå- ende och upplösning.
I. Äktenskaps inghende .. D en 3 december 1909 uppdrog regeringen åt lagbered- ningen att företaga en omarbetning af giftermålsbal- ken och därtill hörande författningar samt de delar af arf- dabalken, som kunna därmed i sammanhang behandlas.
Beredningen har nu till regeringen inlämnat förslag om äktenskaps ingående och upplösning jämte förslag till lag om adoption.
Det är en diger bok lagberedningen framlagt.
Arbe- tet inledes med lagförslagen.
Därpa följer motiveringen till dessa, omfattande 450 sidor.
I den ytterst intressanta och Iättläs,ta motiveringen redogöres vid de olika lagbe- stämmelserna för deras utveckling ur den äldsta inhemska ratten till.
nu gällande.
lag.
Jämförelser göras med motsva- rande rattsinstitut i främmande ratt och till slut framläg- ger beredningen sina motiv till förslagen.
Vidare äro me- dicinska fakultetens vid Uppsala universitet och medicinal- styrelsens yttrande i fråga om.revision af äktenskapslag-, stiftningen intagna, liksom tabeller rörande antalet ingångna äktenskap och äktenskapsskillnader åren 185 1-1 9 10.
Ar- betet afslutas med svenska, danska och norska parallelltex- ter af förslag till lag om äktenskaps ingående och upplös- ning.
Anledningen till dessa parallelltexters intagande ar, att medlemmar af lagberedningen på uppdrag af regeringen Samarbetat med norska och danska ddegerade for att ' om möjligt vinna öfverensstämmelse i de viktigaste punkterna i fråga om äktenskaps ingående och upplösning.
Den lifliga beröringen mellan de skandinaviska folken och daraf föl- jande aktenskapsförbindelser ha framkallat behofvet af en om möjligt i hufvudprinciperna likartad aktenskapslagstift- ning.
Skildt från de nämnda förslagen framlägges försla- get till lag om adoption.
D2 man genomläser lagberedningens förslag, tycker man sig till att bijrja med finna flera genomgripande föränd- ringar af nu gällande lag.
Vid studiet af motiveringen till de föreslagna ändringarna och de nya bestämmelserna kon- staterar man emellertid, att det nya på flera punkter en- dast är en konsekvent utveckling af den svenska ratten.
Men p i samma gang lagberedningen visat stor hansyn för bestående lag och byggt pil densamma, har den haft öppen blick för den moderna utvecklingen och dess kraf.
Det nya lagförslaget behandlar först trolofning.
' Tro- lofning ar sluten, då man och kvinna öfverenskommit att ingå äktenskap med hvarandrall.
Med denna formulering af trolofning har lagberedningen anslutit sig till den har- skande askadningen att trolofning ar en förberedelse till äktenskapet.
Nu gällande lag däremot .stadgar om trolof-
ning, att den skall ingas antingen muntligt i fyra vittnens närvaro eller också skola kontrahenterna afgifva skriftliga forsäkringar.
Så ingåhgen trolofning har rättsliga följder, den kan ej upplösas utan domkapitlets beviljande, och kommer till trolofningen häfd, uppstår det m lo fullkomnade äktenskapet " med vissa rättsverkningar.
Trolofning i nu nämnda form har alltmera försvunit ur bruk, och lagbe- redningen har goda skäl för att ej upptaga den.
Det ar ett gammalt rättsinstitut, som därmed försvinner ur.
vår: lag.
I den äldsta svenska ratten motsvaras det af f a s t- n i n g e n, som var det ena bindande momentet vid ak- tenskaps ingående ända till 1734. '
1 1734 års lag blef vigseln det konstituerande vid äktenskapets ingående,, men trolofning, ingången enligt lagens bestämmelse, kom dock att bibehålla s8 stor rattslig betydelse, att den stod kvar som äktenskapshinder.
Siisom sådant har den nu föga bety- delse, då den kommit ur bruk, och med dess borttagande komma också de ofullbordade äktenskapen att försvinna.
All rättsverkan af trolofningen vill lagberedningen dock ej borttaga, om trolofning upplöses, föreslås vissz bestäm- melser om gafvors återställande.
Vid revisionen af villkoren för äktenskaps ingående, el- ler som termen lyder äktenskapshinder) har lagberednin- ' gen haft till hufvudsyfte att minska dessa hinder.
Den Iå- ga äktenskapsfrekvensen i Sverige, som beror pa sociala och ekonomiska förhållanden, gör att lagstiftaren måste no- ga betänka sig vid att lagga rättsliga hinder till de nu befint- liga svarigheterna.
Lagberedningen har dock i ett par af- seenden sett sig föranledd att föreslå strängare bestämmel- S i i fråga om äktenskapsåidern.
ser än de nu Nu gällande äktenskapsålder är för man 21 å ' r, för kvinna 17 år, vilja d e gifta sig före denna ålder, måste de erhålla konungens tillstånd.
Beredningen föreslår att höja kvinnans äktenskapsålder till 18 år.
l892 höjdes hennes äktenskapsål: der från 15 till 17 år.
Redan ' då yrkade medicinalstyrelsen ur sanitär synpunkt på att den skulle höjas till 18 år, men af fruktan för att antalet dispenser skulle bli för stort, stan- nade man vid 17-årsåldern.
Lagberedningen har haft till sitt förfogande en utredning från läkarvetenskapligt håll, hvilken visar, att ett stort antal kvinnor vid 17 års ålder ännu ej vunnit full kroppslig utveckling för moderskapet och att ett för tidigt äktenskap kan bli till skada för den unga moderns hälsa och för barnets utveckling.
Fakulte- ten anser att åldern bör vara 18 ar, men pilyrkar dock ej höjningen, da sa få kvinnor gifta sig före denna ålder och saledes intet tvingande skäl skulle förefinnas för ändringen, Till de hygieniska skälen komma också etiska; den unga kvinnan har ännu ej vid 17 år vunnit nagon erfa- renhet af lifvet och ej heller karaktärens mognad, hon kan ej i vanliga fall fylla de anspråk som maka och moder, som det modarna samhället ställer p i henne.
Kvinnorna själfva ha framställt yrkande på höjandet af aktenskapsål- dern, och lagberedningen har därvid gått dem till mötes.
I den nya schweiziska civillagen, där man tagit hänsyn till den modärna utvecklingen, är äktenskapsåldern för kvin- na höjd till 18 år.
Mot höjningen af kvinnans äktenskaps- ålder skulle den invändningen kunna göras att antalet ut- omäktenskapliga förbindelser skulle ökas.
En undersök-: ' ning af dylika före 17 års ålder efter 1892, det år, då äk- tenskapsåldern höjdes till 17, visar emellertid, att antalet visserligen ökats men blott i proportion till hela antalet ökade förbindelser.
Det gifves silunda ingen anledning att anse, att dispenstvanget till äktenskaps ingående för kvinna ' under 18 år skall öka de utomaktenskapliga för- bindelserna.
Möjligen kommer antalet dispensansökningar att.
ökas, men någon större betydelse har ej detta.
Giftomannainstitutet, d. v. s. bestämmelserna om gifto- man för den omyndiga kvinnan, har lagberedningen ytter- ligt förenklat.
Ciiftomannainstitiitet, såsom det ännu exi- sterar i lagen, härrör från den tid, då släktens öfverhuf- vud hade en maktställning gent emot samtliga släktmed- lemmar.
Enligt nu gällande lag kan en omyndig kvinna få till giftoman en aflägsen manlig ung släkting), som ej känner henne men som dock har rätt att ingripa i hennes lifs viktigaste fråga.
Den moderna tiden har försvagat släktens ställning till individen.
I öfverensstämmelse med denna uppfattning föreslås, att äktenskap skall ingås med föräldrars samtycke eller i händelse af deras frånfälle med.
samtycke af förmyndare eller annan giftoman, som ratten eller domaren förordnat.
Denna bestämmelse innebär ' t v a n y h e t e r.
Det fordras, om föräldrarna lefva, såväl f a d e r s som m o d e r s samtycke; enligt nu gällande lag är .fadern giftoman och modern har blott att gifva rad.
Beredningen anser, att modern har klarare blick och finare förstående för barnets sanna basta och vill gifva henne rättighet att hindra en äktenskapsförbindelse, som fadern gifvit sitt samtycke till men som hon anser blifva olycks.
: bringande.
Vidare är det icke endast den omyndiga unga kvinnan, som skall ha föräldrars samtycke för att ingi äktenskap) äfven den unge mannen, måste i den händelse han ingir äktenskap före myndighetsåldern, ha samtycke af bada sina föräldrar.
Den omyndige mannen har så- lunda jämställts med den omyndiga kvinnan.
Som ett nytt hinder för äktenskaps ingående föreslår lagberedningen att den, som är behäftad med könssjukdom i smittosamt skede, ej må ingå äktenskap med mindre konungen finner skäligt tillåta äktenskapet.
Beredningen framhaller, att könssjukdomarnas stora utbredning, smitto- farlighet och fördärflighet för folkhälsan ha framkallat allmän fordran p&amp; .kraftiga åtgärder till deras bekarnpande.
Den moderna rashygienen framställer kraf p3 lagstift- ningsåtgarder till skydd för kommande slakten och för att vidmakthalla och förbättra mänskorasen.
Ur rashygienisk ståndpunkt fordras, att äktenskapslagstiftningen skall söka förekomma äktenskap; som äro till fördärf för kommande släkten, och söka finna utväg till upplösning af dylika äktenskap.
Det är emellertid med ej ringa tvekan, som lagberedningen fattat sin.
stand punkt i denna fråga.
Så mycket mera maste man vara lagberedningen djupt tack- sam, att den beslutat sig för att i äktenskapslagstiftningen föresla sådana bestämmelser, som bidraga till bekarnpande af könssjukdomarna.
Att detta förslag kommer att höra till dem, som skola framkalla liflig diskussion &amp; h äfven få röna motstånd, är emellertid att vänta.
Det är ej här platsen att inga p8 de skäl för och emot förslaget, s&amp; väl kunna anföras.
I fraga om förslaget om könssjuk-
dom i smittosamt stadium såsom äktenskapshinder må framhållas, att vid utfärdandet af lysning miste lysnings- förrättaren ha visshet om att, inga af de i lagen som så- dana upptagna hindern förefinnas.
- Att effektivt och utan att framkalla alltför stora personliga obehag erhalla dylik visshet i berörda afseende erbjuder naturligtvis stora svå- righeter, hvilka beredningen påvisat.
I förslaget om åter- .gAng af äktenskap finnes den bestämmelsen, att ifall den ene maken tid äktenskapets ingaende varit sjuk i berörda afseende utan den andres vetskap samt smittat densamme, skall aktenskapet kunna återga, om detta payrkas inom sex månader efter dess ingående.
Denna bestämmelse miste verka som ett tvång på de bada blifvande.
makarna att vara sanningsenliga i uppgiften om sitt hälsotillstånd, da lysningsförrättaren val miste lita pa kontrahenternas uppg,ifter angaende att äktenskapshinder af omtalad beskaf- fenhet ej föreligger.
Bland öfriga.
nu gällande aktenskaps- hinder ' må påpekas, att afvittringen, ar borttagen ur be- redningens, förslag.
Erfarenheten har nämligen visat, att, hvad frånskilda makar betraffar, söker ofta den ena maken fördröja boskiftet för att hindra den andra makens om- gifte.
Beredningen anser, att bestämmelserna om boupp- teckning och egendomsförvaltning äro sadana, att afvitt- ringshindret kan borttagas och ersättas med bestämmelser .i ärfdabalken.
Vidare föreslår beredningen, att sorgetiden som äktenskapshinder borttages; det ar en vacker sed ' att afvakta sorgetidens utgång, innan nytt giftermål äger rum, men från rättslig synpunkt finnes ej något skal att behalla den.
För enka stadgas dock en väntetid af ' 1 O må- nader, hvilken emellertid beroende på vissa förhållanden kan blifva kortare.
Ännu ett äktenskapshinder må i korthet beröras.
Nu gällande lag upptager horsbrott som hinder för äktenskap.
Lagberedningen har uteslutit detsamma.
Skälen för detta hinders borttagande kunna väl diskuteras.
Månne det icke vore bättre att i likhet med den tyska lagen hindret bibehölles, men med möjlighet till dispens.
Hvad vigseln beträffar kommer lagberedningen ej med nigra nya förslag.
Genom lagen af 1908 har ju rätt in- förts för alla att afsluta äktenskap inför borgerlig myndig- het.
Det föreslås nu, att bknamningen ' vigsel, som i lag- språket uteslutande förbehållits den kyrkliga akten, äfven ma användas pil den borgei-liga, då ju i det allmänna sprak- bruket vigsel afven nyttjas om den borgerliga fornien. '
Hvad formen för den borgerliga vigseln betraffar, önskar ' lagberedningen att den skall blifva så värdig och högtid- .lig som möjligt.
Den skall ej inskränka sig till.
de öm- sesidiga förklaringarna och stadfästelsen.
Det kan lätt uppstil den uppfattningen, att civiläktenSkapet är en för-.
bindelse af lägre art och ej har samma förpliktande kraft som det af kyrkan beseglade äktenskapet.
Beredningen - anser, att det är en svaghet, att den borgerliga vigseln ej tillförsäkrats en tillräckligt upphöjd karaktär, och den före-; slAr, att alla borgerliga vigselförrättare skola följa.
ett for- mulär, hvars .innehåll skulle fastställas af konungen.
Alexandra Skoglund.
Fru &amp; &amp; Iine Boheman,. '
50 ar.
D en 17 oktober firade fru Ezaline Boheman, Lands- föreningens för kvinnans politiska rösträtt verksamma och energiska sekreterare, sin 50-årsdag i Stockholm.
En ståtlig hyllning bragtes henne från skilda håll, fran närmare och fjärmare vänner, från släktingar och arbetskamrater.
Från röstrattsföreningen öfverlämnades genom fröken Anna Whitlock, friherrinnan Ebba Palmstierna och fru ' Ester Brisman den lilla vackra gruppen " Barn som se efter vildgassenll af Alice Nordin, åtföljd.
af en vacker, ritad adress.
Blommor, telegram och lyckönskningar i mängd anlände under dagens lopp.
På aftonen samlades en skara af fru Bohemans släktingar och vänner i Rosenbads fest- vaning för att där hylla henne.
Från statsminister Staaff anlände under festen ett tele- gram af föl jande lydelse: Bästa lyckönskningar till hög- tidsdagen och till fortfarande hälsa och.
krafter i hangifna arbetet för.
den stora rättfardighetssaken. '
' - De svenska konstnärinnorna i Wien.
Från Wien skrifver speciella korrespondent, fru 011y Schwarz: ([Med an- ledning af de svenskakonstn ' ärinnornas närvaro i Wien i och för kollektivutstallningen af deras arbeten har har bil- dats en kommitté bestående af ett antal kända konstnärin- nor, svenska öfvers ' attarinnor, författarinnor och ledande .feminister aför att bereda gästerna från Norden ett angenämt mottagande.
Som- hufyudpunkt p8 festprogrammet ' står en 11Alt-Wiener Jausel1 i Wiens kvinnoklubb, till hvilken in- bjudning, utgår.
från medlemmarna af den svenska kolo- nien, från.
konstnärskretsar och representanter för Wiens intellektuella viirld.
Säkerligen kommer denna saregna och glada festlighetG ' att bidraga till icke blott ett närmande i rent konstnärligt afseende utan äfven till befordrandet af en personlig kontakt mellan Wienervärdarna och de svenska gästerna, hvilka alla, med ordföranden fröken Schulzen- heim i spetsen, önskas hjärtligt välkomna till Wien: ({.
var ' Framstående kvinnlig pedagog medaljör.
~ r o k e n Anna Rönström, föreståndarinna för högre elementarskolan för flickor i Lund, har i dagarna tilldelats Illis quorum me- ruere labores, i guld af åttonde storleken.
Fröken Rön- ström, ar såsom framstående pedagog känd och uppskattad i vida kretsar,,
336 D A G N Y gamla kommo i m lång ra&amp; nedför den1 slingrande.
sti- gen, och det klapprade af mässingsbeslagna träskor.
mot den ojämna stenlaggningen!
Men val hunneri förbi fabri- kana b&amp;-jade deq lilla byn taga karaktär af den bild pressen har omtalats en intressant litterar ~pptijckt~ jag utmålat af den i min fantasi.
som nyligen gjorts i England,, hvilkm spridt ljus Det var en smal, brant slingrande gata, kantade med öfver några Iiittills olästa sidor af den bekanta författa- låga, af ålder svartnade hus, omgifna af en atmosfär af rinnan Charlotte Brontes lefnadshistoria.
rulfvande dysterhet, som ej a s den ' stråtande middagsso- De4 ar några bref, som framalagts inför allmänheten len förmådde skingra.
Högt uppe vid slutet af gatan lig- från Charlotte Bronte till hennes gamle lärare, professor ger The Black Bull, känd ' t vida omkring såsom tillflykts-.
Heger i Briissel, .hvilka skvallra m att brefskrifvarinman ort för den.
genialiske Branwell, Charlotte Bronte ' s ende för denne hyst eri på sa.mma gång ödmjuk och passione bror, till h.vilken hda familjen med beundra.n och tillit rad kärlek.
slig upp, stisom varande den, som skdle göra det Bron- meddelande om dessa bref, som af pro- teska namnet beröymdt.
Men svaghet i karaktären och svå- fessor Hegers äldsta son öfverlamnats till British Museuani ra förhallanden, som han hade altt kampa emot, drogo ho- och ur hv: ilka utdrag varit synliga i pressen, framkalhdei n m ned i last och dy, och i stallet för att bringa ara i mitt mlinne en1 vacker sewomrnardag, som jag tillbragte åt sitt namn drog haq skam ö~fver det.
i Charlotte Brontes hembygd, Haworth Village, för cirka Wax ilntill The Black Bull ligger Haworth kyrka.
fem år sedan.
.
Härinne finnas familjen Brontes grafvar, och ett af de ' Jag hade läst två af hennes böcker, " Jane Eyre " och vackra fölnstrei~~ skiinkt af en amerikansk dam, bar följan- " Shirley ", och tjusats af de vackra och kraftigsa skildring arna af den vilda Yorkshirenaturen; och Yorkshireseder de inskription: " To the Glory of1 God and in plasant mmory of Charlotte Bronte by an american ci.tizen. "
och bruk.
Och så under ett besok hos vänner i York- shire beslöto vi att göra en utflykt till Hamrth, dar Haworth äger afven ett BrmYemuseum., d. v. s. en sam- lin@ förmal, som ingatt i Charlotte Brontes lösegen,dom, syskonen Bron8te vuxit upp.
samt en del skisser i pastell och blyerts, utförda af hen- För åttio Br sedan och mer, då familjen Bronte resi- derade i prastgården, högt uppe på sluttningen af berg- ne, en del poem i manuskript a8f brodern och, en gam- anal porslinsservis från prastgården, syskonen Brontes far.
åsm som stupar ned i The Valley of the Worth, såg det var nämSigan kyrkoherde i Haworth.
Icke nklgon storartad helt annorlunda ut an nu.
Man hehöfver blomht läsa " Ja- sa.mli; ng, detta museum,.
men likväl besökk.
af mangen pe Eyrey3 eller " Shirley " f6r att k a n n a detta stycke öds- långväga resande.
ligt storartadt ymkshirelapdskap med.
dess atmosfär af Strax invid kyrkan ligger prastgården, dar syskoam skrämmande saga och förbry11ande romantik, och mani Broilte vuxit upp.
Det ar en mörk och dyster byggnad skall kanna det, soni hade man.
varit dir sjalf, då för- med fasaden.
vettandc ratt mot kyrk.ogårdeii samt omgif- längesedan, och strafvat omkring på andlösa doftande ljunghedar och vilsdedts af fat " Yorkshire-mist ".
Men ven af en hög gr8 ' stenmur.
Men strax dar bakom sträc- många år ha förflutit sedan " Jane Eyre ' s " författarinna ker s ~ g The MO&amp;-?, de härliga milslånga ljunghedarna ströfvade omkring däruppe - aren ha rullat han, och med purptirröd doftande ljung så l h g t ögat når. '
Har därunder har framåitskridand&amp; c i v i l i s e r a t det förr s % var det flickorna Bronte älskade att hålla till, har bruka- idylliska Hawo~th.
väldiga fabriker ha byggts upp nere de de ströfva omkrihg under mi !slånga promenader i i dalen., järnväg har lagts ut, och1 dar förr nymfer och regn och sol.
De älskade The Moors 6fvm allt0 i världen, t r d huserat och dar luften vibrerat af huxnlors surr i och blott en kort tids vistelse annorstädes var nog för Mo; dröd ljung och, framilande ' backars brus, dar ljuder nu dem att längta sig sjuka.
2 I Mrs Gaskells biografin T h e Life of Charlotte Bron- danet fran det rastlösa arbetet .i fabrikerna och.
det ska- te " får man.
en god inblick i det nästan spartanskal lif- rande hvisslandet från järnvagståget.
Vi konimo dit en1 vacker sensommardag för ' som sagdt vet i den lilla prastgården.
Man, blir val bekant.
med cirka fem år sedan.
Vi kommol direkt från det förtjusan-1 gamle Broate sjal.f, som strängt ldde sitt lif efter d m lä- de Ilkley i Wharfedale, nigra timmars resa dariff %n7 ochf ra han predikade för sina kara ftirsamlingsbor; mani lär jag hade i friskt minne allt det jag läst af CharlotteBron- kanna ende sonen, den så ovanligt begåfvade BranSwdl, te samt kände henne sjalf val genom allt det jag hört och mall tycker m1 honom och k a n nle r med honom, berättas m hennes lif.
' Mitt silme var fylldt af Wharfe- när han i. misströstans svarta ögonblick dricker sig red- dales underbara på samma gang leende som ' vilda skön- lös p i The Black Bull och dar reciterar sina poem, dik- het och af en förutfattad föreställning om Haworth som tade för tillfillet, inför de applåderande kroggästerna.
Man blir intim van med de tre systrarna Chariotte, Eme- ett stycke idyll midt i ödemarken.
Men inwcket bkf ett annat an jag tänkt mig.
Det ly och Anne, man får vara med om deras strafvan.
ocli var vid middagstid, som jag ko ' m dit, och fabriksfolket bekymmer, nar de under största hemlighet skrefvo och ut&amp; å#erväri.de till sitt arbete.
De tröstlöst prosaiska fabriker- gafvo hvar sitt debutarbete: " Jane Eyre ", " Wurthering na med siria va1,diga.
skorstenar och rökpelare förtog to- Hdightc;? '
och; " Agmesi Grey ", under!
pseudonymerna Cur- talt det intryck jag fatt af den M a byn vid lasandet af rer, Ellis ocli Actoii Bell.
Men af de tre systrarna var Charlotte Rrontes böcker.
Man1 och kvinnor, unga och det blott Charlotte, som fick skörda ara och ryktbarhet.
Där Charlotte Bronte diktade.
i ' ' ',.
S a i s o n n yikef er i Dpakfet) &amp; Kappor urval Billiga p,, SIGRID HANZEN.
29 Wasterlånggatan, Drottninggatan 5 ".
Trots d m a ensamhet och afskildhet, i hvilken de fyra syskonen växte iipp i den dystra prästgården, synas de dock, tack vare sin utomordentliga begåfning, ej funnit tiden lang mog för att gå och ledas.
De dyrkade som sagdt de vahdiga ljungh.edarna, och inomhus fanns fullt upp att göra med husliga sysslor och framför allt med nied studier.
De ni oro helt små, när de författade sagor och berät.telser, hvilka de pra.ntadej med otroligt fin \ stil och häftade samman till en tidskrift, som " korn ut " erd ginng i iihaden, men den, släpptes dock aldrig u t m prästgårdens vaggar.
Och under dagar, då ovädret hin- drade dem från att rasa omkring uppe på The Moor, sutto de hemina i studiekammaren med hufvudena tabt tillhopa och läste pappas tiduingar och diskuterade poli- tik och icke minst " the catholic q,uestion ", som var het just då.
Detta medan de ännu vor0 i barxiaårkn.
Att lifvet i en så aflagsen del af varlden som Ha- worth ej bjöd pånågra s t o r a h ä n d e h e r arejsvårt att förstå, och kanske det var just detta, som legat till grund för flickornas slutna och drömsnande sinnelag ochi till deras vana att redan från barndomen g ö r a h i s t o- rier.
Det lästes flitigt i prästgården, och det var alls ej ovan- ligt, att böckerna fingo följa med ut i köket, när det gällde att hjälpa Tabby, familjens gamla trotjänarinna, med en del sysslor.
Så under det att någon af flickorna knå- dade deg eller gräddade kakor kunde Tabby vara saker om att finiia en bok uppslagen framför henne.
I denna händelsefattiga afkrok af varlden med dess vilda, storartade natur växte Charlotte Bronte upp med faderns idéer i blodet " att stillsamhet i uppträdandet och enkelhet i klädedräkten anstår en prästmans dotterll, och i denna miljö framlefde hon sitt lif så när som på några f A år blott.
Vid 26 års ålder reste Charlotte och Emely till Brussel, dar de tillbragte ett år som elever i professor Hegers pen- sion, och Charlotte ännu ett år, men då som lärarinna i engelska språket.
.Vid 39 års Alder gifte hon sig med sin faders adjunkt, Mr Nicholls, och dog efter icke ens ett års äktenskap.
Men nu, efter mer än åttio års för^&amp;^, har Charlotte Brontes vänner och hela världen för öfrigt helt plötsligt fått intresset fäst vid de där t v å a r e n i B r u s s e l.
Ingen af hennes närmaste hade en aning om den för- tärande passion hon hyste för sin gamle lärare, och om de af hennes vänner, som mottagit bref från henne ' under det hon var i Brussel, hade fått upplefva den upptäckt, som nu gjorts, skulle de säkert plockat fram de gamla gulnade brefven och läst dem om och om igen och kanske n u kunnat läsa sanningen mellan raderna.
För i många af hennes bref hem till vannerna talade hon om oerhörda själskval, som hon genomgick, och om en nästan outhärdlig ensamhetskänsla - men vannerna tydde detta som längtan hem till de sina och till de kära ljunghedarna.
Och vannerna skulle nu förstått hvad som på sin tid så för- vånade dem, nämligen hur hon i sina böcker kunde ge oeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee * eeeeeeeeeee+eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee!
Arbeta för Dagny i uttryck åt så stark och lidelsefull karlek, hon,.
som sjalf syntes dem så kall och oemotståndlig för allt hvad för- älskelse heter.
Men hennes systrar och vänner ärq bor., och .det ar inför en ny generation som hennes lifs stora.
.
hemlighet blottats.
Cnge Lund;.
" Barns och mödrars rätt. "
E tt af de samhällsproblem, som med tvingande makt tränger sig i förgrunden i en tid som .vår och icke minst i ett land som vårt - ett Eldorado för för~umliga familjeförsörjare -, ar frågan om den ensamma moderns och hennes barns rätt.
Intill dato är den ena kategorien såväl som den andra i praktiken rättslös, och både mor och barn äro blottstallda för alla slag af fysiskt och själs- ligt lif undergräfvande omständigheter.
Mest ödesdigert framträder detta med hänsyn till den ogifta modern och det oäkta bariiet.
Men afven den franskilda eller öfver- gifna fattiga I~ustrun står skyddslös och får val oftast vandra samma lidandets och bekymrens törnestigar, nar hon en- sam skall draga fram sin barnskara.
Också hon får lida under detta djupt tragiska förhållande, att gängse kvinno- löner och rådande dyrtid alltigenom stå i ett så att saga naturvidrigt förhållande till hvarann.
Trots att lagen i vissa fall räknar med kvinnan som familjeförsörjare, får .den synpunkten dock aldrig göra sig gällande, när fråga är om att bestämma löner, pensioner, försäkringar o. d.
Hvad särskildt ogifta mödrars blottställda belägen- het beträffar, synes den allmänna uppfattningen hos oss, inom opinionen såväl soni inom lagstiftningen, vara den, att nar man ställer sig utom lagen, så får man också själf bara följderna.
Och själffallet är, att den, som sålunda emanciperar sig, ej kan pocka pA lagens särskilda beskydd, hvilket gifvet skulle verka som en premiering af lättsinnet.
Men å andra sidan måste en lagstiftning, grundad på man- niskoratt, sörja för att icke följderna af ett felsteg, begånget af t v i, med hela sin tyngd komme5 att drabba den e n a och därtill den svagare parten, medan den andra går all- deles fri.
I detta fall har nu gällande lag blodiga under- låtenhetssynder att godtgöra.
I ännu högre grad galler detta i fraga om den tredje partens, det i föräldrarnas felsteg fullt oskyldiga barnets, rätt.
Härvidlag kan man med skäl tala om ett oafvisligt r a t t s k r a f, som samhället och dess lagstiftning i eget intresse om icke annat måste honorera.
Ty dessa legioner af olyckliga barn, som utan egen förskyllan få växa upp utan att äga ett hem, hvilka få vandra likt en annan han- delsvara från fosterhem till fosterhem, som förkrympas till kropp och sjal och stallas på sidan om samhället, &amp; växa också konsekvent upp till en fara för detta.
Hvad som fattas hos oss ar framför allt en förnuftig och kraftig alimentationslagstiftning, hvilken i samhällets namn och Lnder dess garanti, på ett rättvist sätt fördelar uppfostrans börda mellan föräldrarna.
Först om fadern genom invaliditet eller, arbetslöshet ar ur stånd att fullgöra sina förpliktelser bör det allmänna träda till och då äfven, A S T R I D A H L S T R O M Br C: o. MODEAFFAR.
En vända sig till polismästaren (i Köbenhavn magi ' strateri) och graftig tumskrcif på försumliga familjeförsörj ' are, det är hvad mot uppvisandet af ~lTrangsattestl fordra beloppet utbetaldt d bbeöfva, och en sådan torde också i någon mån kunna af allrnanna medel.
Det är ej nödvandigt, att hon ' kan bli en.hämsko &amp; i männens lättsinne.
Såsom nu ar drifva pivisa faderns uppehållsort, lika litet behöfver faderskapet dessa sitt ofog rent af i skydd af lagen.
En barnafader vara erkandt af denne.
Myndigheterna få sedan uppsöka med ' god ' veckofortjänst svarade p i gjord uppfordran att den som fader fisigtede.
och utkrafva beloppet.
af ' honom.
utbetala uppfostringsbidrag: llStänt mig gärna!
En stäm- Skulle det visa sig, att " Sigtelsen " är riktig, Can .utpant- ning kommer bara att utvisa, att jag saknar utmatnings- ning s k e i vederbörandes tillhörighet, ja, t. o. m. beslag göras i hans arbetsförtjänst.
Han får ej under böter4ndra vistelseort bara tillgangar.ll Dessa frågor äro emellertid, såsom vi veta, f. n. under utan att anmäla saken och.
får ej lämna landet utan .att hredning inbm lagberedningen och ' fattigvårdskommittéen, ställa full säkerhet.
Fängelsestraff och tvångsarbete kan hhrfor man väl får hoppas, att ett lagförslag i ämnet i ådömas den tredskande utan att hans - försörjningsplikt r i ej ' föf.afläg8en framtid hommer att bli färdigt.
Under därför bortfaller.
Redan före nedkomsten kan kvinnan göra sina kraf pi siidana förhållanden har en liten nyutkommen skrift af barnavårdsinspekfrisen ' fröken A n n a L i n d h a g e n sär- allrnanna medel gällande.
Om den ' som fader angifna sklldt kraf på intressse.
Under den rubrik, som står öfver personeri sedan skulle frikännas, betraktas det redan erlagda desia rader, och under titeln S ä r s k i I d t m e d h n s y n som fattighjälp åt modern.
Att genom så skarpa bestämmelser ensamma mödrars till frågan om bidrag från försum ' liga och deras barns rättsställning skulle i - väsentlig mån tryg- f ö r s ö r j a r e och- o m b a r n p e n s i o n e r i n g diager skriften kraftigt i härnad emot den " uppseende- gas är lätt att förstå.
Men det är också klart, att genom - väckande bortglömdhet ', hvari fragan om ensamma möd- dem vägen var öppen för stora missbruk, så mycket mer i&amp; oih deras b a r n legat inom var lagstiftning.
Tillika som det allmännas bidrag till barnets underhåll ej skulle m&amp; en efverblick af förhållandena ' inom vart land gifves få utgå för mindre tid an ett halft år åt gången.
Lagen en ' rätt grundlig .utredning af frågans ställning i våra föreskref visserligen, att en " Vaergen för barnet skulle ' till- ' grannlander jämte anvisning på de olika vägar - moder- sattas, om icke det.
erhållna bidraget användes till barnets skapsförsäkring, barnpensionering och framför allt en bhta, men kontrollen däröfver synes ej ha .varit möjlig att .effektiv alimentationslagstiftning -, på hvilka barns och genomföra.
Den opposition mot lagen, som efterhand framkom, mödrars ' rätt .kan tillgodoses.
Dessutom påpekas med ratta önskvärd ' heten af att de resp. lagfrågorna behandlas i sam- gaf sig särskildt uttryck i f. d. borgmästare Jacobis år b a h med hvarann.
~ramctällnik~en är saklig och dock 1910 utkomna skrift B e m a e r k n i n g e r o m B ö r n e l o - sailtigenom buren ' af en underström af varm medkänsla v e n e a f 1 9 O 8.
I en så pass utförlig redbgörelse ' för den danska lagen som fröken Lindhagens borde denna kritik * h e d de " hittil1s sa grymt försummade.
~ufvudintresset i broschyren samlar sig om redogörel- ha varit något mer uppmärksammad och rättvisare bedömd.
sen ' för frågans ställning i våra nordiska grannländer.
Där- Jacobi, under hvilken hufvudstadens alimentationssaker - &amp; i= ' fa vi tillfälle att konstatera, hurusom viit land, trots !sorterade, erkänner, att lagen uppfyllt sitt ' ändamål och .större materiella resurser, seglar långt akterut för de min- varit till nytta för de barn ' den velat hjälpa .i alla de fall, där modern haft kärlek till sitt barii och förmåga att, sköta ' dre staterna.
'.
Det .land, soin härvidlag går i spetsen, är Danmark.
och uppfostra det.
I de många fa !l, iter, där mod,erri ~ k t i o r n ' de s.
' k.
~örnelovene af 1908, af hirilka den ena varit likgiltig eller oduglig eller fört ett lättsinnigt lir, har handlar o m B ö r n u d e n f o r Ä k t e s k a b o g d i s - lagen icke blott varit utan betydelse för barnet utan.
rent.
' s e s F b i %l: ' d r k och den andra med några bestämmelser af verkat demoraliserande på modern.
Dessa paståenden angående H u s t r u e r s o g Ä k t e b ö r n s R e t s t i l - underbygger han med talrika exempel.
Han visar, hurii l i n g, ' sorjer för att de äkta barnen ej bli mindre val bidrag i mängd blifvit begärda och af det allmänna utbe- * ställda inför lagen än de oäkta, har lagstiftningen på ett talda, hvilka sedan visat sig redan-iara af fadern erlagda.
: is rntinga fall lyckligt satt löst ett i sig själf synnerligen Han ger exempel på huru kraf p&amp; bidrag framställts, fastä: n inveckiadt problem.
I några fall sköt denna lag likväl modern fortfarande sarnmanlefde med barnafadern ' och un- ' öfv&amp; målet,; hvarför vissa ändringar och inskränkningar derhölls af denne.
Han framdrar många fall, där bidraget alls ' icke konimit barnet till godo.
utan anvándts till att g j o d e s ' å r ' 1 !Il13:. '
Eii~igt dänsk ' hg i f 1908 är barnafadern förpliktad att betala gammal skuld, till.
inköp af kläder och pynt till " i; iciräka .- tiil m a d e r n s underhåll en manad före samt modern själf och till - föriustelser.
Ett synnei-ligen drastiskt - 6i. '
flånad: &amp; er nedkomsten samt till de extra utgifterna fall anföres.
En " artist.
erkände sig ha - användt hela be- vid denna.
Därtill ar han skyldig bidraga till b a r n e t s loppet, 96 kr., till festmiddag på ett hotell för andra llai -- underhåll ' och uppfostran, tills detta fyllt 18 år.
(I vissa tisterll.
Ett annat exempel, som ej saknar en.
humoristisk " fdi kan ...
understödet Upphöra efter fyllda 14 år.)
Hans anstrykning: En hustru erhAller bidrag.
till ett före: äkten- - ' bidrag bestämmes af myndigheterna och utgör - ' / 5 af den skapet födt oäkta barn.
Detta använder hennes haa: i sin lasumma,a s o k efter moderns ekonomiska förhållanden anses tur till att betala magistraten, som erlagt uppfostringsbi- - " böra -; t$ tili barnets underhåll.
Faderns bidrag skall be- drag för ett .af.
samme.
man ' med en- annan ' kviriha .föTe.
.. c-tiiii ' i ' - f6r&amp;ott, men uteblifver detta, äger modern rätt att äktenskapet fodt barn!
.
.
.
, ...
---.
.
.
.
.
om så behöfves, .hjälpa modern för barnets skull. '
, a, ' i ', ' ' ' ' l ' ' .. a .. - --.
- J &gt;.
.
.
. '
Jacobi anser, att lagen uppträder rent af som frestare, därigenom att den .föreskrifver utbetalandet i så stora poster.
När fråga är om bidrag till flera barn kan det ju bli rätt afsevärda summor, som på en gång lägges i den vid pengar ovanas hand.
I 1913 års ändringar har ocksa denna synpunkt blifvit beaktad, och bidragen kunna nu utbetalas minadsvis.
Ännu ett par af de viktigaste lagändringarna äro att tillskrifva Jacobis kritik.
Sålunda bortfaller hädanefter underhAllsbidraget, om modern lefver tillsammans med barnets fader eller en annan man, med hvilken hon ej är gift, eller om hon far flera oäkta barn.
I fall barnet är fast utackorderadt, lamnas dock bidraget till fostermodern.
I motsats till frk.
Lindhagen maste jag anse dessa in- skränkningar fullt befogade.
För sadana mödrar, som ha en hel .rad ' barn med olika fader, för kvinnor, som föra en sadan vandel, att de kunna saksöka 2 till 4 alimen- tanter för e t t o c h s a m m a b a r n - och sådana fall uppräknas i broschyren i fråga - skulle ett laggiltigt stöd endast blifva hyendet under lasten.
Jacobis lilla skrift.
är värd att uppmärksammas af våra lagstiftare icke m ' nst därför, att den med konkreta exempel visar, hvilka ofantliga svirigheter en lagstiftning som denna har att öfvervinna, om den skall kunna öfva full rättvisa till bägge sidor samt skänka barnet tillräckligt skydd utan att verka förslappande pA föräldraansvaret - d. v. s., om ', den skall kunna verka icke blott e k o n o m i s k t utan ocksa e t i s k t höjande.
M. Anholm.
- PL A TSSÖKA NDE.
/ Platsst3kande fd sina annonser inprda " i Dagny för halfia priset eller 7 l / p 6re pr mm.
vid.
~ ä l h a r k n a r r fasta.
srnisko \ a.
Frisk o. hurtig småskollärarinna Tumbo församling av Söderman; önskar under julferierna, 1 dec.- lands liin sökes hos skolradet, (adi- 15 febr., mot fritt vivre plats i god Rekarne) senast den- 15 novembel familj, helst i Norrland, Dalarne detta ar.
Sex månaders ömsesidil; eller närheten af Sthlm.
att läsa uppsägningstid.
Tillträde den 1 jan med nybörjare, som skrifbitrade 1914.
Varterminen börjar den i eller som husmoders hjälp.
Svar jan.
Kontant lön .. enligt lag.
Bqstac emotses tacksamt af ~Wärmländ- och vedbrand in natura.
Skolar onikring 3,5 km.
från Rekarne: sta: skal1, Varmlandsbro p. r. tion .. Om undervisningsprof, fo {d- lämnas.
.reseersättningi,;.
;:.
.
.
Plats sökes af le-brig, ras, Rekarne den l 0 oktober 1.9,T3: .c.
Enligt uppdrag:.
musikalisk flioka Caleb G.
Häger.
.
;: att ge pianolektioner och något Kyrkoherde.
.
.., läsa med barn samt föröfrigt g8 friin tillhanda.
Svar afvaktas tack- samt till nFamiljemedlemn, Tranås p. r. ar innetjänsten.
b, r måsk koll är i Östra T o r p (~ a 1 m ö h w ~iin) k !di ' ~ 1 januari 191 4., Tv&amp;.
slö jdgrupper För närvarande.
Lakarebe tyg f ordras som genomgått 2-arig kurs vid Ansökan före ' 15 november ' ' lq13, - Sk.ulrddet.
Priv.
Högre lararinnesem.
önskar? '
.
Adr .., O s t r ~ T o r p, plats i skola eller hem.
Gärna ut- omlands.
Goda rek.
finnas.
Svar snarast till 1123 årll.
Runhallen p. r. LiLrarinna, söker i nov.
plats i godt hem för att hjälpa husmodern med hemmets skötande.
Vill gärna anses som fa- miljemedlem men någon lön önsk- värd.
Svar till fiskånskau p. r. Akarp.
20-hrig, biittre flicka önskar plats att som Notiser, medlem af familj hjiilpa till med förekommande hushållsgöromål.
Internationella kvinnor6strättsalliansens kongress 1 9 15.
Nagon lön önskas!
Svar under Vid sitt nyligen hållna arsmöte i Eisenach har Tysklands sign. nA.
S.n Marielund, Gnosjo.
L.
K.
P.
R. enhälligt beslutat inbjuda Internationella röst- rättsalliansen att hålla sin nästa kongress i Berlin, år 19 15.
Som bekant framförde fru Marie Stritt redan i Budapest en inbjudan fran Tyskland för detta Ar, en inbjudan, som nu fått sin officiella bekräftelse, En seminarientbildad lärarinna Enkel, anspråkslös flicka -- Ung flicka, med sex års vana vid kontorsgö- romål och kunnig i tyska språket (vistats ett år ' utomlands) söker plats.
Betyg och ref. finnas.
Svar till nikgni,, Bastad p. r., ".
. '
,.
helst.
musikilisk och o m möjiigi afven .ku.nnig i kindergartenunder- visning,.
erMller plats .som Iirariiina vid Södermanl.
' Läss uppfostrings- anstalt f.or sinnesslöa .. Anstalten ä r belägen cirka 7 kilomete&lt;.fr@ Strängnäs.
Platsen skall .tillfradas i början af januari 1914.
Lönen ut.
går med 500 kr.
pr år med 3 ål- derstillägg a 100 kr: efter resp. 5, 10 och 15 ars tjanstgöring .. Dess- utom bostad och fritt vivre sam1 delaktighet i pensionskassan,.
,, 3 mån.
ömsesidig uppsigning.
&amp; n- sökningar, ställda fil4 ~~Styr,elsed.för sinnesslöanstalten 11; jämte .. betyg och rekommendationer, sandqs~,tjll Föreståndarinnan före.
, den, 3. mqv,.
.
Skolan,.
.. .Löt, adr.
, *.
;.
Malmby.
. '
\.
...., .. s 8 8 Rösträt~srörelsen.
Tv&amp; nya lokalföreningar för kvin- Xvinnlig kontorist, nans politiska rösträtt ha bildats: en i Katrineholm efter En 23-alrig flicka, med några ars kontorsvana, hem- föredrag af fru Ella Billing och en i Valla efter föredrag önskar plats helst som barnfröken mastadd i bokföring och maskin- af fru Aiigusta Widebeck.
eller att sköta äldre herre eller dam.
jkrifning, kan erhalla plats, om anA Är något kunnig i sjukvård samt sökan och uppgift a .referenser, .in: husliga sysslor.
Svar ti !I nHelst jandas till Da.nnemora Gtufkontor, p&amp; landet,.
Postk.
Viktoriag.
Gtbg.
idr.
Dannemora.
,.
.
a.
Kvinnlig sjukgymnast, Ordinarie a ....
som under somrarna har anställ- folkskollär ar innetjänsten y ning vid badort, önskar dylikt ar- Hug o ' G e b e r s f örlag, Stockholm: Romerska kejsarinnor.
bete i nigon familj under de nar- tid Ljunga-Alanasets folkskola i Af Guglielmo Ferrero.
.Bemyndigad öfversättning af Ernst Lund- maste månaderna.
Svar till, Frisk Hallesjö församling, Jämtlands lan, sökes hos Hallesjö skolråd, .adress quist.
Med 26 afbildningar af antika skulpturer.
- Illustrerad och arbetsam,.
Djurås p. r.
@ lame, före den 15 inst.
novem, svensk litteraturhistoria.
Af Henrik Schuck och Karl Warhurg.
- .Döden i Venedig.
Novell af Thomas Mann.
Of- Examinerad slöjdlärarinaa ber.
Lön 150 utöfver den lagliga Haft.
4-5. iimte 50 kronor för tjanstgöring versättniag af Kerstin Måås.
med goda betyg önskar plats an-; åsom.
organist vid 6 årliga guds7.
Albert B o n n i e r s f ö r l a g, Stockholm: Helga Wisbeckaf: ingen i skola som vikarie eller: $inster.
Nybyggda skolhus ...: Un- Elin Wagner.
- Vid afgrundens rand.
En tankekedja.
Roman i t r.
lärarinna, eller i hemslöjds- lerlag af smaskola.
.
-:.
... af Anna Wahlenberg.
- Hjärteslag af Ida Granqvist.
iffär eller familj.
Svar till 15löjd- Hallesjö den 3 oktober.
!lgl3.
.
ararinnall Almkullen, Hörby.
Skolrådets ordförande: Insand Iitteratur. '
- 2
O por kapit alister, särskildt fruntimmer, har det länge varit ett önskningsmå1 att kunna öfveriiimna vården af sina värdepapper och skötseln af sina affärer åt någon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget äfvensom pris- billighet.
En sådan institution är STOCKHOLM Stockh~lms Enskilda Banks Botaristafdelning - Nyheter för Hösten och Vintern i (Lilla Nygatan 27, expeditianstid 10 - 4), som under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantorna å in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underlåten.
förnyelse skulle förfalla, - ersätter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkommen skada.
Förvarlngsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositionens varde, dock ej under två kronor.
Ylles Jidentyger, Dräkts &amp; Ulstertyger nu inkomna i större urval an någonsir .. Profmr och modeplanscher gratis och Till hjälp for nöjaktlg expe * diering af profuerna torde ungefär angifwas drilsktu de kvalitéer sch prisltägere.
S.&amp;?
franco.
-.
--- -- - .- Våra B ~ I ~ S och T - BINTERKATALOGER ~ .. u utkomna: Mo 1 på färdiga Drlikter, Kappor, wdnningar, Blusar, Kjolar, Ulstrar etc. N: o 2 p i Linne sch Triktisraror N: o 3 på $yBshSr och Garne~luzgscuróo ' tCtCa~ sändas gratis och franco.
l -- ROTELIEB $ COMP.
Innehafvare: Ofversättarinnan Emilie Kullman.
Kontor: Nybrogatan 26, Stockholm.
Prima Anthracit i olika krossningar.
HushQllskol, Cokes, Marie-Briketter tiI1 billigaste priser.
Riks.
Tel. 4062.
Allm.
Tel. 7839.
I .- P.
P.
-.
-- Största mal i Sverige.
annonserna B Endast goda varor.
Billiga priser.
-.
-- Etabl.
1860.
W k h s öfverfeta LANOLIN TV^, fina världens favorittvil!
Erhälles i hvarje välförsedd parfymhandel samt dir&amp; fran A.
69.
Wb6m Tvål- och parfymfabrik.
(GrrsnlPted 1860.)
&amp; l Hofliv.
21 LIlln Vottugataa 21 Stockholm.
- - -.
" &amp; n svensk symaslin 6ör f i n a s i buatje svenskt Je ?. "
Utomordentligt lätt gang, myc- ket stor hastighet, korta nalar, största hallbarhet mot slitning samt stor spole äro de far- niimsta egenskaperna hos Centrat Eobbfn I som p&amp; grund haraf alltid ar- beta till sin ägares beiatenhet.
- lämpliga yrken m. m.
Se Kvinnligt Yrkesregister 1873.
Erhälles å registrets expedition, Regeringsg.
65; samt i bokliidorna.
Pris 1 kr.
Porto till landsorieri 20 öre.
46 DROTTNINGGATAN Stockholma f6rsia Eshllatunabod.
I I I världens förnämsta läderpreservativ, gör skodonen absoht vat- tentäta och minst dubbelt varaktiga.
Finnes öfverallt i 0: 75 och 1: 25 pr flaska.
A.-B.
C O L L A N - O L J E - F A B R I K E N, T.
O L S E N, Sto~Erh~Brni.
I I I Allrn.
Tel. 14729.
Lastmakaregatan S, 1 (s.
Riks.
Norr 600.
Öppen hvardagar 12-5 e. m. Måiid.
och torsd.
äfven 7-8 e. m. ATomninsamlingsbyrå,n, Lastmakaregatan 6, 3 tr. är öppen hvardagar kl. 3-5 e. m.; Mandagar och onsdagar afven 7-8 e. m.
För anmälning af medhjälpare vid namninsamlingen till kvinnornas opinionsyttring Allm.
Tel. 227 08.
Prenumeration I I Dagny sker g] %$i,ma~te postanstalt
