# ID: svediakorp-per617
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,323
# sentences: 600
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


StockhoPm d e n 1 6 Oktober 1813 N: r 42.
Prenumerationspris: kr.
4: 50 11s i r kr.
2: 50,, &lt; 5 o ~ ~ / r 1,.
,,.
l: =.
VI, * .. 111 &amp; r..
.
Lösnummer I 0 öre.
Prenumeration sker siväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
-- Redaktion: ~ l a r a b e r ~ s ~ a t 48, a n t v i tr. ~elefoneri Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
adaktör o. ansvarig utgifvare: E L L; EN R L E M A N,.
.
I Expedition och Annonskontor: fr * Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
Sigrid Blomberg l 6: e &amp; g.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Annonsprls: 15 are per mm.
.
Enkel spaltbredd 50 ' mm.
' Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 O / O, 20 ggr 20_Olo, 50 ggr 25 010.
' Annons bor vara inlämnad senast mindag f. m..
- .ferritlo -.
&amp; r. as schönste Gluck, die Kunst " -.
Den som likt Sigrid Blomberg kan prägla ut .sin själs rikedom i. fullödiga konstverk har helt visst, hvad som, än ligger bakom af sökande och af kval, nått fram till något af det skönaste i lifvet.
Vägen, som leder dit, kan gestalta.
sig mycket olika för olika konstnärsnaturer.
Sigrid Blomberg: hör till dem, * som sent vaknat till medvetande om sin kallelse, men da ' så mycket intensivare gripits af den.
Då hon vid några och tjugu år från sitt hem i Smiland först kom upp till Stockholm, var det för att utbilda sig i traskarning - en konst, hvari hen-.
nes gestaltningsdrift redan tidigt sökt sig utlopp och som hon på egen hand hunnit långt i.
Snart gjorde sig dock hennes anlag gällande med en.styrka, som föranledde att hon på sina lärares inrådan ut- bytte Tekniska skolan mot Konstakademien for att efter sju års studier, dels där, dels i Dresden, fram- träda som färdig konstnär.
Hennes första arbete var en stor altargrupp, utförd för Oskarshamns kyrka.
Aret därpå, 1899, skapade hon det verk som hittills starkast och klarast bär prägeln af hennes personlighet: Bebådelsen.
Det ar ej meningen med dessa rader att ge någon öfversikt öfver Sigrid Blombergs konstnärliga verk- samhet, så mycket mindre som den redan i första " D -
årgången af denna tidning tecknats i sina hufvud- drag af fullt kompetent hand.
Det må dock vara tillåtet att i detta sammanhang beklaga konstnarin- nans allt för Iångt drifna motvilja mot att .utstalla.
Obenägenheten härför samverkar - med arten af hennes för stora och monumentala uppgifter lagda konstnärskap till att göra hennes verk bokstafligen svåråtkomliga och därigenom i många fall allt för litet kända.
Sök upp altargruppen i Oskarshamn, Röhsska grafmonumentet och Viktor Rydbergs sarko-.
fag i Göteborg, dopfunten har i Vasakyrkan, by- sterna af konungen och drottningen p i Trelleborg- Sassnitzfarjorna!
För att ej tala om alla porträtt - byster och reliefer - i enskild ägo.
I den stora utställningen i Konstakademien för något öfver ett år sedan deltog emellertid Sigrid Blomberg med ett nytt verk, en marmorstaty, som hon kallat Bönen.
I linjernas höga enkelhet, i de sammanknäppta händernas på en gång intensiva och behärskade uttryck ger denna bild ännu ett starkt vittnesbörd om konstnarinnans personliga egenart.
Den har utförts p5 uppdrag af samfundet Edelweiss och har tills vidare sin plats i den permanenta ut- ställningen af kyrklig konst vid Birger Jarlsgatan.
Bönen har liksom ett flertal af Sigrid Blombergs andra verk huggits i marmor i Florens.
Det var år 1900, då Bebådelsen för att intaga sin nuvarande plats på Nationalmuseum skulle utföras i det adla materialet, som Sigrid Blomberg första gången styr- de kosan till Italien.
Då stannade hon kvar ett helt ar och vann en förtrogenhet med konstskatter, med land och folk, som kommit henne till godo, då hon sedermera upprepade gånger haft anledning till nya vallfärder och fatt vederkvicka öga och sjal med Bargellons renässansskulpturer, med Term-mu- seets antiker, med Campagnans akveduktlinjer och blåa berg.
Ingen som känner Sigrid Blomberg kan dock misstänka henne för någon önskan att blifva bofast i Italien.
Med alla sitt hjärtas rottrådar hänger hon fast vid Sverige och svensk natur.
Uppvuxen p i landet, på- fädernegården Skarshult, dit hennes Iang- tan gick under skolterminerna i Kalmar, har hon under alla sina Stockholmsår gått och burit på en Önskan, som vuxit sig allt starkare och starkare: önskan att bygga sig en egen stuga ute i en vacker bygd.
Den drömmen blef haromaret verklighet.
Och med den praktiska förmåga, som ar e n sida af hennes rika och lyckliga natur, för hvilken allt faller sig lätt, har hon skapat sig ett som- marhem, tillräckligt långt från Stockholm, att vara fullt landtligt, och på samma gång tillrack- ligt nara, att vara åtkomligt p3 någon timme; ett förtjusande sommarhem, dar allt ar lugnt och enkelt vackert i form, i färg och proportioner, dar rosorna blomma och utsikten ar fri och vid.
Sigrid Blombergs sommarhem står p i ett siillsarnt satt i sammanhang med den senaste skapelsen af hennes konst.
Det var på pingstaftonen i viras ett år sen som vi - tre af hennes vänner och värdin- nan sjalf - sutto tillsamman kring brasan, som flarn- made i den vackra öppna spiseln.
DA brasan började sjunka ihop och det hvita månskenet föl!
in genom fönstrets små rutor öfver spiselmurens hvHlfda riisch, formade sig en af de glödande bränderna till en ge- stalt, som ej var att taga miste på.
Det var en drott- ninglik madonna med barnet ej i famnen utan buret på skuldran, med rak krona på hufvudet och en man- tel som föll i långa lysande veck.
Ju mer elden ge-.
nomglödgade bilden dess vackrare blef den, tills deii med ens föll tillsamman och var borta.
Vi hade alla gripits af en högtidlig stamning, och ingen af oss kunde förgäta den underbara sy- nen i härdens glöd.
Men konstnarinnans fantasi hade den helt fångat, och i hennes skissateljé dar ute stod eldens madonna upp på nytt i kla.rare linjer och fastare form, men med den första syfiens hela tjusning bevarad.
Och nar månskenet nu faller ii; öfver nischen i spiselmuren, som ej längre stSr tom, smeker det madonnans fina gestalt, hennes lilla all- varliga hufvud under den tätt slutande kronuli och barnet, som hon bär pA skuldran.
Jag vet ej om Sigrid Blomberg kan förmå sig att utställa madonnan.
Jag vet blott, att hennes öris-.
kan ar att kunna utföra bilden i större skala ock f trä.
Och det ar en af de uppgiften; som vi nu öns- ka henne lycka till att få lösa - en, ty hon star midt i full verksamhet och ännu vänta vi mycket af hennes sällsynt djuptgaende och besjälade konst.
Sigrid LeQo~iirrt$vitd~ Från världens rösträttsfillt.
Jus Suffragii för den 11 oktober närn~es s2soril 14111i11a- dens härdelse " den högst betydeisefulla omständigheten att (lkvinnorll för första gingen i H o l t a 11 [i s Iiistoria omnämnas i ett trontal.
Vid de holländska getiexlstatcr- nas öppnande tillkännagaf drottningen i sitt tal, att cn grundlagsändring förberede?, hvari förslag skall franikor~ma om beredandet af allmän rösträtt i t Hollands rnän och om llborttagandet af de konstitutionella hindren för ncdrictiancte af röstritt åt kvinnor ".
Dr Aletta Jacobs pilpekar, att detta i och för sig icke bevisar, att den alImHnna rösträtten skall utsti-kkas till kvinnorna, men att de holländska suffragisterna ~ r miste i försöka att f 2 niera och å s t a d k o m rn a mera än II \ - ad drottningens trontal lofvar .. Och vi veta, att den förutvzrande konservativa rege- ringen i Holland i februari i ar ansag, att eai farfattnings- ändring i rösträttshänseende var behöflig, men att den för att icke göra ändringen alltför vidlyftig och skrämmande föreslog utsträckning af rösträtten till flera man med fort- farande uteslutande af alla kvinnor.
Vi veta, att k \ liiinor na kände en flsjudande indignation " öfver dettz segering-
ens; förfarande och att de gafvo sin harm luft genom det stora protestmötet i Haag den 4 maj.
med talare, förutom kvinnor, från de trenne .liberala och socialdemokratiska partierna, och där en enhällig resolution antogs mot det reaktionära regeringsförslaget, hvilket Ilgenom att förklara, kvinnorna - mannens jämlikar i socialt och ekonomiskt hänseende - för politiskt underlägsna, ställer sig okun- nigt om den rörelse bland holländska kvinnor, som, lef- vande och ' växande, kommer dem att begära sin frigörelse. "
Vi veta, att valen den 17 och 24 juni resulterade i en lysande seger f6r de liberala och socialdemokratiska par- tierna, och vi veta hvad konseljpresidenten i den nya re- geringen svarade de bada kvinnor, som till honom fram- lämnade ett öppet bref, hvilket gaf uttryck At.
kvinnornas missnöjda undran öfver att ej trontalet innehöll nagot löfte om.
likställighet mellan kvinnor och .man utan blott det svafvande uttalandet, att samtidigt med rösträtt för alla män bör det författningsenliga hindret för kvinnans röst- rätt aflägsnas.
- Han gaf kvinnorna den upplysningen, att lagstiftande makten enligt den patänkta grundlagsand- ringen skulle llbli i tillfälle att gifva kvinnorna röstrattll.
.
.
Saledes e n p o s i t i v r ä t t i g h et i stallet för ett blott negativt u n d a n r ö j a n d e a f e t t h i n d e r, om re- geringen vill begagna sig däraf.
..
Det återstår att se om den anser det lämpligt eller råd- ligt att taga steget fullt ut eller om dr Aletta Jacobs har rätt, då .hon i septembernumret af IIJUS Sufragii " nog så missmodigt uttalar sin öfvertygelse o m.
att den eventuella .blifvande regeringen icke komme att ställa sig solidarisk.
med kvinnornas rösträttskraf.
För min del hoppas jag innerligt, att .dr Ja ' cobs ' sep- tembermissmod må komma p i skam och hennes oktober- förhoppningar ga i fullbordan; det kan gå så, ty det har inträffat pa annat hall.
I augusti skref fru Briet Asmundsson från I s l a n d och uttryckte sitt beklagande öfver att denna gång blott ha dåliga .nyheter att meddela.
Afven på Island hade man ansett det nödigt att skrida till författningsiindring, och år 191 1 gick förslaget, hvari afven allmän rösträtt åt kvinnor inbegreps, igenom i altinget med stor majoritet.
För att en grundlagsändring skall bli giltig fordras på Island som i dess moderland Danmark att riksdagen skall ' upplösas och att den nyvalda riksdagen skall besluta i likhet med den gamla.
Men under altinget 1912 kom .grundlagsändringen icke till behandling, och fru Asmundsson ansåg.
att fragan ej heller skulle komma före under 191 3. llIcke på grund af nigon motvilja mot att ge kvin- morna rösträtt, ty förslaget därom skulle ha fatt majoritet, nu som 19 1 1 11, skrifver hon, limen grund af andra poli- tiska förhallandenli.
Men fru Briet Asmundssons förutsägelse, att förslaget icke.
skulle komma under behandling år 1913, slog dess- .bättre icke in.
.
.
På kongressen i: Budapest meddelades den goda un- derrättelsen, att isländska regeringen betalte resan för de isländska delegerade, fru.
Asmundsson och hennes dotter, ehuru regeringen för att .kunna göra detta måste lata post- Angaren göra .en resa mindre mellan Island och Danmark.
Nu kommer, underrättelsen, att altinget stadfästat be- slutet om den grundlagsändring, som ger kvinnor lika rösträtt med man.
Som ofvan sades, gick samma grund- lagsändring igenom år 19 1 1,: hvadan nu beslutet fattats för den.
nödvändiga andra gången.
Beslutet ska11 un- derställas konungen af Danmark och af ministern för Is- land framläggas i statsrådet.
Men emedan det ar föga troligt, att konung Christian X vägrar att sanktionera lagen, få vi val halsa I s l a n d som nästa nya landvinning för k v i n n o r n a s p o l i t i s k a frihaet.
Ellen Wester.
. '
.
Till Sveriges kvinnor!
E tt framträdande drag i tidsutvecklingen ar kvinnornas.
strafvan att.
uppnå samma medborgerliga rättigheter som mannen.
Framtiden kommer att anse denna ratt sa naturlig, att den får svart att första, hvilka invändningar som kunnat göras.
Motståndet mot denna strafvan, i hvil- ken alla kulturfolks ' kvinnor taga del, kommer att visa sig fåfängt.
Ju högre ett lands kultur står, aess.
enigare be- gära k.vinnorna sin rätt, och dess snabbare bevilja mannen den.
I vart gamla Europa inta.
de nordiska länderna den främsta platsen i afseende på kvinnornas rösträttsfråga.
Målet ar uppnått i Finland och Norge och ligger inom nara räckhill i Danmark.
Dock ha dessa länders kvinnor icke arbetat för sin sak så länge, sa malmedvetet och så enigt som de svenska .kvinnorna.
Ej mindre an 67 peti- tioner ha från kvinnorna öfverlamnats .till regering och riksdag.
26 motioner ha väckts i fragan, och 19 12 fram- lade regeringen en kungl.
proposition om rösträtt och val-, barhet för k v i p o r på samma villkor som för män, hvilken antogs af Andra kammaren.
Mot rättvisan i kvinnornas kraf har ingen invändning kunnat göras.
Att kvinnorna ha samma ratt som mannen att tillvarataga sina egna intressen torde ej heller kunna motsägas.
Ocksa ar det obestridligen till gagn för det all- männa basta att antalet af de medborgare; som kanna sitt samhälleliga ansvar för det egna folkets utveckling, ökas.
Att mans och kvinnors gemensamma intressesfär vidgas, är lyckligt för förhållandet mellan man och kvinnor i. all- mänhet, och alldeles sarskildt för hustruns stallning.
till mannen och moderns till sonen.
Då inga verkliga motskäl mot kvinnornas fulla med- borgarskap kunna uppställas, ha motstandarna förskansat sig bakom påståendet, att kvinnorna själfva icke önska '.
denna ratt och detta ansvar.
För att gifva Sveriges kvin- nor tillfälle att motbevisa detta, har Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt genom sina lokalföreningar ut- sandt opinionslistor öfver hela landet.
H v a r j e k v i n n a, som vill sitt lands val, sitt köns h.öjande o c h s l a k t e t s välfärd, ' bör d ä r f ö r m e d s i t t namn underskrifva kvinnornas opinions- y t t r i n g för.
p o l i t i s k r ö s t r ä t t o c h valbar- h e t. Landsföretzinge för kvinnans politiska rösträtt. '
Natalie Zahles Liv og Virksomhed.
Nogle Mindeord.
Af Henpiette Skrarn.
I I.
Just paa denne Tid vor Grundtvigs Livssyn og Skole- tanker begyndte at trznge igennem og havde vakt Opmzrk- somhed ogsaa udenfor hans nzrmeste Tilhzngeres Kreds.
En Pigeskole, Danekvindeskolen, stiftet af den ansete Be- styrer for en Drengeskole, Professor Mariboe, men l e d e t af den ualmindelig varmhjertede, begejstrede og talentfulde Frmken Susette Dalgas, blev den forste hajere Skole her i Landet, der byggedes paa og bares oppe af Grundtvigs kirkelige og folkelige (nationale) Livssyn.
Jeg, der skriver disse Linjer, kan tale med herom, da jeg fra mit 7ende til mit 12te Aar vor Barn i denne Skole; en forunderlig Poesi bredte sig over Livet og Arbejdet i Susette Dalgas ' s lille Rige.
Salmesangen, Fzdrelandssangen, Sagafortzl- lingen, Modersmaalets Lzsning, .4rbejdet og Legen, alt var przget af: G l z d e, ikke en forkzlende, opstyltet &amp; rnagtighedens Pjatten, men en zgte, zrlig Arbejdets Glzde, parret med en Styrke i Viljen til at naa frem, en Alvor i Kravet, som den Gang var ukendte Faktorer i Skolelivet.
Om Susette Dalgas havde formaaet at bevare sin Friskhed, og om hun havde haft pzdagogisk Indsigt og hteresse til i Lzngden at lede sin Skole frem paa .denne Vis, er ve1 et Spargsmaal; hun blev ikke sat paa denne Prave, idet Skolen hzvedes ved hendes Rgteskab med Professor Mariboe, og dens ikke szrlig talrige Elever spredtes til forskellige Sider.
Hovedrnzngden optoges dog i Frk.
Zahles Skole, hvor den nzrmest fremkaldte en Art ~e " o1ution.
Frk.
Zahle stod paa dette Tidspunkt uden dybere Kendskab til de grundtvigske Kirke- og Skoletan- k;; disse var endnu ikke naaet til de hajere Bourgeoisie- kredse, i hvilke hun mest f~rdedes; men interessant er det at kunne paapege, at mange af Grundtvigs bedste pz- dagogiske Ideer, hende selv uafvidende, foresvzvede hende og fartes ind i hendes Skolegerning, uden at hun var sig sin Aandsbeslzgtethed med ham bevidst; snarere stod hun vel, som Datidens l1 fineren Kredse i det hele gjorde det, noget skeptisk, kdigt afvisende over for ham og hans ' ~ndfl~delse.
Nu fik hun begges Magt at fale: Vi nyop- tagne " Danekvinder1l kunde til en Begyndelse ikke finde os i den starre Regelmzssighed og Lovbundethed i vor nye Skole, og paa zgte Barnevis maatte vi lzgge vor Troskab og vor Kzrlighed til vor gamle Skolebestyrerinde for Dagen gennem en udprzget Uvillighed over for vor ny.
Hun, der da stod som sin egen Skoles beundrede og elskede Midtpunkt, maatte Dag for Dag fde, at over for Susette Dalgas ' s Elever slog hun ikke til; hvad hun b0d os forekom os fattigt: vi tydede hendes Mildhed som '.
Gcnom ett förbiseende kom fröken Zaliles födelseår att ej blifva utsatt i artikeln i förra veckans nummer.
Hon föddes d e n 11 ju ni 1827.
Det porträtt af fröken Zahle vi i samma nummer hade nöjet reproducera var taget af Julie Laurberg 8r Gad, Köbenhavn.
Svaghed, hendes Strenghed som Tyranni, og h m, der var mere fintmaerkfinde end de fleste, led mer zrid dei kan forstaas af dem, der ikke har falt et varmt f- !jertes hele Kzrlighed forsmaaet og ringeagtet.
Bet var en Ka .. rr.p for hende, og Dag for Dag tog hun den op, i Haab og i Ban.
Aldrig miskendte hun den Falelse, der laa bag al vor barnlige Trods og Opposition, aldrig underkendtc.
hun den Dannelse og Udvikling, vi bragte med fra vor tidligere Skole.
Hun sagte Susette Dalgas, forhandlede med hende, forstod hendes Arbejde, s q t e in6: i!
selve liMesterenv Tanker, fik dem kzre, lzrte ZK sc, h o r meget der af hendes eget Vzsen var beslzgtedt med hans, lzrte at falge og tjene hans Tanker - men altid paa sir, egen selvstaendige ejendommelige Vis.
0 s fjendtligsinde.
de Bmn besejrede hun; instinktmassig forstod vi liendes Finhed i Fdelsen, hendes Storhed i Dommen; ikke faa af os stod i dybeste og bedste Forstand afvzbnede og yd- mygede over for hende, vi havde set ned pm, og oinde~i Aaret var ommell, havde hun os for sin Fod, og vi blev hende tro i Livet.
Mer og mer sogte nu Frk.
Zahle.
siile Laxerkrafter, szrlig da i Historie og Modersmadet, i CS grundtvigske Kredse; inderligere och inderligere sIuittede hun sig til Grundtvigs Menighed og farte det bedste at ' den store Skjalds og Forkynders Tanker ud i Livet.
Men hendes uvisnelige E r e er det, at hun under alt dettc al- drig opgav sin Selvstzndighed; aldrig lod hun sig af en Stemningsbolge rive hen til umodne Reslutningcr, seIv ikke da hun kom til at staa i hjerteligt Venskab og for- troligt Samarbejde med den danske Hojskolcs ypperstc Mznd, som Schroder i Askov, Norregaard og Baagoe I Testrup, Trier i Vallekilde, altid sejrede hendes Besindig hed og hendes sunde, naturlige praktiske Sans.
Om ikke paa anden Vis, saa har Frk.
Zahle gjort sig fortjent til sit zrefulde Omdamme og det danske Folks Taknemme- lighed gennem sin i Sandhed g e n i a l e Afpzssez af Grundtvigs Skoleidealer efter Tidens og S l a g t e ~ s Tarv, hun har forstaat at tjene hans skonneste Tankes udec at blive Trzl af hans - eller ve1 rettere af hans o2iscipls Ensidighed og Overdrivelser.
* Invasionen i 1854 " af Danekvindeskolens Elevw, dcr til en Begyndelse voldte hende saa stor Bekyrnring, saa ' hun senere hen til som en af de lykkeligste Begivenhedeir i sit Skoleliv: trmtigt arbejdede hun videre, 3g Led eftcr Led fajede hun til i sine Bestrzbelsers store !&lt;zdc for dc;!
Skole, hun levede og aandede i. Cilzde i Arbejdet, Sköss- hed og Hygge i Skolestuen skulde vaere det raaderde; h u n skabte Klasselzrerindernes 1: Klasse m o d e .r e n s nu uundvmlige Stab i den s t o r e Skole, der vci arhejdcdc som en Enhed, men der omfattede mange s m a a Skoler, I: Klasser, inden for sine Mure; huin jnspirerede sin I. %- rerkreds til Glzde i Arbejdet og Stolthed over dei-es I&lt;dd som Opdragere og som Barnets ilenner.
Haii I: ~ftcdc og hajnede dem alle gennem de Krav, hun sti !lede tii dem, ved sin Tro paa d e r e s Begejstring og Indediglied; h m fik den lille Piges Skoletid forlznget ud over Bttrncaldc- ren ved at Izgge to Ungdomsklasser til Barncskoler,, I m - - ge for det tillodes de unge Piger at underkaste sig dc samme afsluttende Eksaminer (Praelirninaer- cg Stiidenter-
eksamen) som de unge Mznd, og hun har haft en vsesent- Folk bserest.
oppe; at.
.
?iser&amp;.
Tjenerinde ' for den !Ungdom; lig Del af E r e n for, at disse Eksaminer overhovedet blev der skulde skabe og vaerne om Danmarks Hjem.
i, Hytten tilgzngelige for $vinden.
Hun slap aldrig .sin feistk.
Kzr- som .paa Borgen, var bendes hellige IOpgave;.
: hun .tjente Iighid, " Lzrerindeuddaqnelsen ", af Syne.
; vid siden af den til sin sidste Stund, og med fuld .Sandhed kunde.hnti P r i v a,t l z r e r i n d e skolen oprettede hun e n, skale ' til endnu i sit .sidste: Leveaar.
vidne, .at Hovedformaalet ' i !.a,&amp; ..?
: Uddannelse af F o l k e s k o l e l se r e r i n d e r, der.
be- hendes .Virken.
havde vzret at fremhjzlpe.
bjertets &amp; hed, Vigens Styrke.
.
.
.
.
stod, lindtil den efter Loven af 1894 omdannedes til et P r i y a t. s ' e m i n a r i u m, i or bindel se med hvilket tillige oprettedes en 0velses- og I ' agttagelses B a ' r n e s k o l e for Seminarieeleverne.
Hun var den f&amp;te Skolebestyrerindi her i.
Landet, der inderte .G y m n a s t i, k (efter svensk F~rbillede) i Pigeskol&amp;, hendes Skole var den.
farste, i,.
... hvilken .der undervistes i Sundhedslaere, og.
da bilri.
1877 ' m skred til- det Vovestykke at opfare sin egen Skolebygning,.
.
.
... kunde hun i denne ' muliggare en Del af de Tanker, om Till ' svekges.
.
kdYino5 l ~Kvindens ~zrnepligt ', hun allerede i l872 i Bladartikler å Baltiska utställningen.
i Malmö somamaren 191 4 skall havde ' slaaet til Lyd for, ved.
at oprette en H u s h o l d på en af omridets .vackraste platser invid Kronprin- ' n i n g s s k o l e, der senere aflastes af S k o l e k a k k e n - u n d e r v i s n i n g e n, som nu er et obligatorisk Fag sessans rosengata resa sig en .kopia af.Arsta, Fredrika Bre-.
.
mers hem - under.
förutsättning.
att svenska kvinnor be- i Aldersklassen fra 14-1 5 Aar.
kosta dess uppförande.$.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
Natuiligvis kunde ikke all disse Maal, &amp; ere naaet af Denna efterbildning af det minnetika Arsta skall i sitt hende selv, endnu mindre, hvad Tilfzldet har vzret, var blevet efterfulgt hele L a n d e t over, hvis ikke ~~Tidenl!
inre gifva .en.
framstiillning af den svenska .kvinnan såsom havde vzret inde til Forstaaelsen .af det berettigede i Kvin- samhällsmedlem, af, hennes .. barbete inom hem och skola dens Krav om i aandelig Henseende at blive hulpet frem fil och inom andra områden .af .den .andliga odlingen, samt at blive Mandens jzvnbyrdige; men at vi i Danmark af hennes insats i d e t kommunala,.
sociala och filantropiska vist i forholdsvis ringe Grad har lidt under Ovcrgangs- arbetet såvä.1: som:?
inom .dc praktiska; y&amp;ena.
.,.
Allt detta och mycket.
mer rörande de svenska kvin- tidens Overdrivelser og udskejelser, at vi i saa höj Grad mångsidiga:.
och.
betydelsefulla^; verksamhet skall be- i er blevet forskaanet fo; den y d y e ~ v i n d e e m a n c i ~ a t i ~ q nornas lysas medels rikhaltigt o c h öfve~skådligt ordnadt statistiskt Vildskuud og tajleslase Overgreb, som andetsteds har skzmmet Frigarelsesbestrzbelserne, det erkendes nu sikkert material, medels grafiska .framställningar, fotografier och af hver kyndig og uhildet lagttager ' som Frugten af ' Frk, modeller, rumsinteriörer m. m..
För att få utställningen sa omfattande.
* och värdig som Zahles faste, sikre og dog stilfzrdige og lkmpelige Ledelse - a f Tidsaandens Beviegelser.
Atter og attey h a r hun i möjligt, behöfves en.
kraftig och .. .energisk samverkan mel- Skrift og Tale hsevdet, at hendes Opgave var at arbejde lan kvinnor på skilda orter och.
skilda arbetsområden, det for Kvindens i n d r e Emancipation, for at ssette hende i behöfves att hela landets.
kvinnor.
ställa sig solidariska till Stand til at o p f y l d e.
de P l i g t e r og b r u g e de uppgiften, att de villigt och med &amp; adt mod påtaga sig de R e t t i g h e d e r, den yd r e Emancipation vilde stille til uppoffringar,- som äro nödvändiga för dess,förverkligande.
hende eller udruste hende med; - men over alt, hvor För att väl utföra denna vår gemensamma sak fordras ej det gjaldt at rejse de ydre Krav, har hun holdt sig tilbage; blott arbete och entusiasm utan äfven penningar.
För insamlande af dessa senare .hafva flera förslag dér maatte andre trzde till og disse andres Arbejde fulgte hun med i ufordulgt Beundring, - men hun var stor nok til väckts.
Främst att en viss.
dag skulle bestämmas, d å Sve- at, se sin egen Begraensning, - uden for Skolens Vzegge op- riges kvinnor offrade i n skarf för ' uppföratide och id&amp;- harte hendes ' og hendes naermeste Hjzlperes d i i- e k t e dande af Arsta på Baltiska utställningen.
Till denna hof- d e n 16 i n s t um d a n d e .n o v e m,b e r. Arbejde.
Men aldrig tabte hun s h farste Un&amp;dorns Ideal ferdago., har utsetts,.
.
af Syne: a t hjzlpe Kvinden - om den Lykke skulde På ' den ' dagen för jämt femtio år ' sedan blef ' den shnska times hende, til som Hustru og .Moder at skabe et skant kvinnan förk1ai; ad.
myndig vid 25 Ars Alder.- Ett, värdigt Hjem, hjzlpe hende til at forstaa dette som, det hajests sätt att.
högt&amp;lligh@la dagen vore.
väl att de svensk?
kvin- sina bi4rag till att få till stånd den ut- og starste Kald, forstaa det i hele dets Alvor, Edelhed norna då.
lämnade.
.
og Renhed.
Hun, i hvis Liv Mindet om Foraeldrenes ställning som skdl visa, huru Sveriges kvinnor fylla sin Samliv og Barndomshjemmet i Hvedstrup Pr~stegaard var uppgift s ' ås&amp;n myn ' diga säinhiills~edl~mmar.
Huru man tänkt sig, ' planen för ordnandet af denna som det lanlige Kildespring og sporedes i al hendes ' bedste Strzben, kunde aldrig trzttes af at vidne om, hvil- insamling kommer inom den närmaste: tiden att delgifvas, hvarjärnte bidrag.
.-kunna säridas direkt till A r .s t a - k a-m- ken Indsats af Selvforglemmelse, Offervillighed og Kzr- ... lighed, der .kmvedes af enhver, som dannede Hjem, det m i t t e n, F r e d r i k a - B.
,.,.
-.
.
e, m.
e r - F ö j h u n d e t s b y r å, v z r e sig n u som Hustru og Moder, el1 ' er.blot som Datter, S t o c k h o l m.
Saster, Opdragerinde ' eller lignende.
Hun falte stzrkere.
Vidare har framställts förslag att under veckan den end de fleste, at det var af de tusend Hjem, at Land .. og l6 -- 22 nov.
.
p.
å olika o&amp;; anordnas konserter,.
teaterföre- n.
.
.
.
a &lt; Baltiska utställningen och kvinnorna.
.
.
&amp; m: P ' ' ',. '
' i i.
Arbeta för Dagny i.
.
............................................................ i.
i genom att gynna dess annonsörer P P 0
ställningar o .. dyl., hvaraf behåilningen .tillfaller Arstaut- ställning.en.
Vi undertecknade rikta en varm vädjan tillSveriges kvinnor, att de förena sig med oss i vart arbete och skänka sina bidrag till förverkligande .af vart .förslag: upp- förande af det nya Arsta, kvinnornas slott pa Baltiska utställningen.
Q: För: Fredrika- Bremer-Forbundet Agda Montelius.
Svenska Kvinnornas Nationalfobund Eva Upmark.
Flick- och Samskoleföreningen.
Mathilda Widegren.
Föreningen af kvinnor i statens @ nsi Elin Rheborg.
Föreningen 41 Svenska E (onstnarinnorl4 Ida von Schulzenheim.
.
Föreningen Vaksamhet Clara Wahlstram. '
f vinn ok lubb ert ...
Hanna Andersson.
i (vinnornas andelsföre@ng Svenska h kaline Boheman.
Handarbetets Vänner Kate Michaelson.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt Anna Whitlock.
Svenska allmanna barnrnors&amp;föreningen Hanna Qvarzell: SveMka skolIZökslararinnornas jorening Ida Norrby, Sveriges fol~lIa~arinnefötbund Anna Ljungberg.
Vita Bandet.
.
Tora Fries.
: ...
Till Dagnys lbsekrets i landsorten.
: Som Dagny önskar vara ett enande band mellan - Sveriges kvinnor sa ' mt bar till sitt.
mdl att tillva- r a t k.
allas intressen - pd skilda platser, fd vi h&amp;- b e d uppmana vdra läsarinnor i landsorten att de, Kvinnorna och pensionsnämnderna.
Sedan Stockholms stadsfullmäktige beslutat indela staden i 30 peiisions- distrikt har öfverståthallareärnbetet utnämnt ordförande i pensionsnämnderna.
Tvil kvinnor ha därvid kallats, en till ordförandeplats och en som suppleant: fröken Gertrud af Klintberg till ordförande i 2: dra pensionsdistriktet, fröken Signe Bergman till ordförandesuppleant i 3: dje distriktet.
Fröken Bergman har emellertid afsagt sig uppdraget pi grund af bristande tid.
Arsta på Baltiska utställningen.
Val af medlemmar i Centralkommittéen för Arsta, svenska kvinnornus ut- ställning~~~, som det officiella namnet lyder p9 den kom- mitté som, med hjälp af subkommittéer, skall ordna kvin- nornas egen byggnad på Baltiska utställningan, har ägt rum vid sammanträde pa Fredrika-Bremer-Förbundets lokal i Stockholm.
Kommittén fick följande sammansättcing: fru.
Agda Montelius, ordförande, fru Eva Upmark, vice ordförande, fröken Signe Laurell, sekreterare, fru !.illy Hell- ström, kassaförvaltare, fröken Maria Cederschiöld, fru I (arin Holmgren, fröken B. Hubner, fil.
d: r Alexandra Skoglund, fröknarna Ulla Piper, Axianne Thorstenson, Mathilda Wi- degren och Carin Wästberg.
I en kommitté i utställningsstaden, Malmö, invaldes borgmästarinnan Anna Ahlström, friherrinnan Elten Ceder- ström, fröken Anna Nilsson, fru Elisabeth QuenseI och borgmästarinnan Maria Skytte.
Kvinnorna som politiska medborgare, Guvernören i Washington har till Internationella Rösträttszllianseiis se- kreterare, Miss Macmillan, gjort ett uttalande angieridc den kvinnliga rösträttens verkningar i staten Washington, hvilket kan vara af intresse att har ilergifva.
illm skrif- ver: Till svar pa er fraga om resultaten af kvimormas rösträtt i Washington ber jag att få säga, att kvinnorna här haft rösträtt i tva och ett halft ar.
Jag vet ingen, som varit för denna rätt och som nu ar emot den.
En stor mängd af dem, som vor0 emot reformen, h2 nu biifvit vänner af den.
Resultatet i Washington har för visso idagalagt, att statens kvinnor genom att ha fatt rösträtt verkligen blifvit till hjälp i offentliga ärenden och ej motsatsen.
Fredrika-Bremer-Förbundets krets i Malmii med omnejd hade onsdageoi den 8 okt.
sammantriide i Malmö.
Ordf., fru Söderström, hälsade de närvarande välkomna mcd nigra ord om föreningslifvets betydelse för kvinnorna samt lämnade där@ en del meddelanden ' från förbutidsiirsmötet.
Härp8 höll fru Lina Gren-Nilsson ett p&amp; intressanta syn- punkter rikt föredrag om flFolkskolan som bottenskolafi.
Mötet slöts med ett samkväm.
fdr.
.
- att.
underl~tta denna vilr uppgift ' ville till tid-.
ningens redaktion insanda sddana notiser, som u t d f v e ~ lokalintresset innehillla saker.
af vikt f&amp; kvinnor6relsen i dess helhet.
Arbeta for namninsamlingen!
.
.
.
.
2.: I.
b-, -,: Ins8nd litteratur.
...
.
.
l A l b e r t ~ o &amp; i e r $ förlag, ~tockholm: Lille Benjamin.
En.
prastgårdshistoria.
Roman af K '.
G. Ossian-Nilsson.
- Af jord är du kommen.
En bonderoman af Carl Larsson i By.
- Tim- fPlatsshk~nde.
fd sinn annonser inflrda i merdalen.
En historia om kultur.
I.
R o n d e f o l k.
Af Martin Koch.
Dagny .för halfia priset eller 711s 6re pr mm.
. '
- Allvarsstunder.
Religiösa tanke- och lifsbilder framställda för barn af Emilia Fogelklou.
Andra delen.
- Kärlek.
Dikter af Gustaf Ullman.
: - Facklor i stormen.
Dikter af Anders Oster- Glad elementkbildad.
.. ling.
- Tio minuters morgonaymnastik för bibehållande af vigör ' ocii spänstighet.
.Af Boo Kullberg och Sixten .Anderson.
- Evan- srn&amp;lillidska -.
gelisk förkunnelse.
En lifsfråga för kyrka och folk.
Homiletik af J.
J. Jansen .. Ofvers.
frin norska originalets andra genonisedda önskar plats i faniilj, helst Stock-:.
.
.
: upplaga af Elise Adelsköld.
holm).
Har genomg tt Cronius hushållsskola samt Fr. Karin Egnérs syskola.
svar: Postfack 5, Ryd. '
'.
LEDIGA PL A T8ER4 ' a ', ' s Det gr n u 6 f v q 40 Ar sedan den ' firsta vid fabriken tillverkade symaskinen liimnade Husqvarna och under hela denna tid har fabriken ej lämnat nAgon möda ospard eller skytt nagra kostnader, da det gallt att fullkomna fabrikatet samt alltid följt med sin tid och tillämpat alla de uppfin-, ningar och verkliga fbrbättringar, som under Arens lopp framkommit inom symaskinsindustrien.
Resultatet har ocks8 blifvit att ' I vid Ljung %-Alanäsets.
folkskola Hallesjö församling, jämtlands Ian sökes hos Hallesjö skolrad, adres!
K~larne, före den 15 inst.
novem, ber.
Lön 150 utöfver den laglig: iiimte 50 kro.nor för tjänstgöring sisom organist vid 6 årliga guds- I janster.
Nybyggda skolhus.
Una derlag af smaskola.
Frisk o. hurtig småskollärarinna Hallesjö den 3 oktober 1913.
Skolrådets ordförande önskar under julferierna, 1 dec.- 15 febr., mot fritt vivre plats i god familj, helst i Norrland, Dalarne eller närheten af Sthlm.
att läsa Tvänne .lärare= (lararinnem) med nybörjare, som skrifbitrade befattningar eller som husmoders hjälp.
Svar emotses tacksamt af Warmland- vid fasta folkskolorna lift.
E!
i skall, Värmlandsbro p. r.
Vaktad och Sundsholm i Gladhamm nars församling, Kalmar län, arc: il1 ansökning lediga före den 25 aasta oktober hos skolradet undei som genomgatt ' 2- %rjg kurs vid idress .Västrum.
Valstad nara järn- Priv.
Ilögre Iärarinnesem.
önskar @ ptation, Sundsholm 7 km.
dar- plats i skola eller hem.
Gärna ut- från.
Vacker natur.
Bostadei omlands.
Goda rek.
finnas.
Svar yoda.
Tillträde 1 januari eller 1 snarast till 1123 art#.
Runhallen p. r. juli 1914.
Viistrum i september 1913.
Skolridets ordförande, \ ' ' Ordinarie.
folkskollärarinnel jänsten lbueqvarna !5ymas ki ner numera räknas bland de framsta, som frambringas.
De till- verkas i flera typer och uff öranden, sa att de kunna erhallas efter hvars ' och ens behof samt saljas savillkontant som p&amp; filrmåniiga .afbetalningsvillkor.
.
.
Laniatbrukaredotter - af god familj: med intresse för hus- liga sysslor.
önskar plats i godt hem.
där tiilfälle gifves för ökad lärarinna.
...
:.
utbildning.
Svar till 11Hösten 1913 ", ielst musikalisk och orii möjiig~ Avenyen 7, Göteborg.
Lfven kunnig i kindergartenunder-.
...
risning, erhiller plats som lax-arinna 20-brig,,.
rid Söderman].
Lans uppfostrings- battre flicka önskar plats att som instalt för sinnesslöa.
Anstalten medlem af familj hjalpa till med ir belägen cirka 7 kilometer fran förekom mapde hushill~görornål.
Strängnäs.
Platsen skall tillträdas i Någon lön önskas!
Svar under) örjan af .januari 1914.
Lönen ut-; %r.
med 500 kr.
pr år med 3 il- sign. DA.
S.)
Marielund, Gnosjö.
ierstillagg i 100 kr.
efter resp .., 5, 10 och 15 ars tjänstgöring.
Dess- Ung flioka itom bostad och fritt vivseisami med sex års vana vid kontorsgö- lelaktighet i pensionskassan, 3 romål och.
kunnig i tyska spraket nan.
ömsesidig uppsagning.
An- (vistats ett %r utomlands) söker lökningar, ställda till " Styrelsen för plats.
Betyg och ref. finnas.
Svar; innesslöanstalten O, jämte betyg &gt;ch rekommendationer, sandas till till +Dirgnia, Bastad.
p. r., ' örestandarinnan före den 3 nov.
dr. Skolan, Löt, .Malmby.
.
.
r.
Hvar kan man prenumerera pri Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru m h g a ex. som helst.
.
Skafl man alltid prenumerera d dessa stNlen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alUid göra det.
I Hviad kostar DamY I ostans stal ter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris, ar kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, .och 1: 25 för 1 ', ar.
H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru.
skall man f8rfara f8r denna ~rovJsions er- hdllande? '
s ' Sedan man .samlat ~ i n s l p ' renurneranter, i gir man tillväga pa ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- .. talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp.
; Stockholm, som under samlarens adress i ett och samina paket sander alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar A närmaste postkontor (ej annor-.
:.
.
' städes) för de samlade prenumeranterna, detta.
under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, g tillstall~r oss detta.
kvitto, da vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och till hvilket pris kan man nummervis Idsa En 23-$rig flicka ' I - ny?
.
DAONYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
-- önskar plats helst som barnfröken?
!ler att sköta äldre herre eller dam.
Tviinne biittre flickor.
, i Ar nagot kunnig i sjukvård samt husliga sysslor.
Svar ti !l - r Helst) m 30 Ar, allvarliga och .barnkara, pil landetn.
Postk.
Viktoriag.
Gtbg.
: unniga i alla i ett landthus~iill örekonimande göromal samt: .vaf: lad erhålla plats.
som medhjälpar- Kvinnlig .sjukgymnast, nnor vid srnibruket Kumla Barn-; om under somrarna har anstall- rem i Vest manland instundandsi l ling vid badort, önskar dylikt ar- lov.
h i g lön 240 kr: Svar med bete i nagon familj under de nar- ekom.
till Fru Carla Thelin, Svens- naste manadh-na.
Svar till &gt;Frisk orp, adr.
Tarna.
&gt;ch arbetsamr.
Djuris p. r..
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer sanit hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 öre pr ' nummer.
Alla skritvelser rorande expeditionen adresseras:, Plats sökes af 16-brig, Kvinnlig kontorist, ned nagra ars kontorsvana, .hem- musikalisk flioka i bokföring och .maskin- itt ge pianolektioner och något nastadd krifning, kan erhilla plats, om an- asa m.ed barn samt föröfrigt gå ökan och uppgift &amp; refefenser in, ' rim tillhanda.
.Svar afvaktas tack- till .Dannemora Grufkontor,; amt ' till ' a Familjernedlema, Tranås andas .dr.
Dannemora.
.
.
3. r.
J .-
- 1 % A.
B.
Nordiska Kompariiet.
:.
-.
Textilafdelningen Thyrss Grafström.
Stockholm.
STOCKHOLM.
Permanent utstSlpuig af.
färdiga och påbhjade arbeten samt material.
Rad vid in- redning af våningar m. m.
~ndervisni&amp;.
t I.
.
.
.
,.
.
, * ..,,,.
.
e Ylle= &amp; J iden tyger, Drakb &amp; Ulstertyger Obs.!
.
.
Hösten och Vintern I nu inkomna i större urval an nigonsin.
i Ita .liensk spets- och annan konstsöm.
.
.
.
s Nyheter för t Ständigt@ lager dirtill hörande materia!
: Svensk, Fransk och Bömisk ~ ~ e t s t ' r a d -.
.
:.
- .. - - -.
Rikt.
urval af Spetsmörister.
- - -.
.
.
- Profuer och modeplanscher gratis och franco.
T i l l hiiilp för nöjaktig expen diering af profuerna torde ungefär angifuas önskar de kualitéer och prislägen.
-- - -- - - - - ---- - .-.
- Vira HQST- och VINTERKATALOGER nu utkomna: N: o 1 p i färdiga Drakfep, E (rrppor, Klänningar, Blusar, Kjolar, .Ulstrar etc. N: o 2 pb Linne och Irikåuaror N: o 3 pä Sybehör och Carneriregsartiklas sändas gratis och franco.
--- -.
p - - -- Största urval i Sverige.
GYNNA ALLTID DA&amp;Y S AMNONSORER!
Endast goda varor.
S kolor och Under- - v ' sningsanstalter 7,840,000 kr.
skola utlottas å 1893 s Stock+olms, .Teater-premie-obligationer.
ragning den 1 Nov.
och är högsta vinsten a.
Vid behof af ' 15,000 kr, .. -,.
F ö r endast.
I r 50, kr.
IONSKONTORET,.
Stora Nyga-.
pister 1913, som erhillas i boklidorna samt 5 Yrkesrcgistrets expe iition, Regeringsgatan 65.
Pris 1 Kr.
Porto Biil !aiidsoden 20 öre Beriho ' Kiman.
_r.
-.
- tt stort sakkunnigt urval finnes hos -: I.
Etabl.
1860. samt Utbildningsiturser föl olika yrken för k v i n n o r Noggranna uppgifter harorr f i s i ~ u i n n ~ i, yrkes,- _s___ .. hålles kontrakt med ensam vinsträtt A en fyra d. och för kr.
pligation; för kr.
5: - .a Uo bliga tio ner, pprtofritt.
Drag ngdista gratis.
Numren i detta ovan- $.
fördelaktiga lotteri äro starkt efter- igade.
Skynda på ' si N; säkert hinner, d.
~&amp; !ällningar insändas till OBLIGAT wr019~27, M-ö.
Billiga priser.
.
A h.
Tel. 147 29.
LaLstmiLkaregatan 6, 1 tr.
Riks.
NOIT 000. '
Öppen hvardagar 12-5 e. m.
M h d.
och torsd.
aPve: i ' l -- 8 e. m.
~araranizias&amp;fisags %,yr&amp;~ ~dstmekaregatan e9 3 ty.
ar Öpncli hvardagar kl. 3-5 e. m.; Mandagar och onsdagar afven 1-8 e. m.
För anmälning af medhjälpare vid namninsamiinge~.
t31 kvinnornas opinionsyttring Allm.
Tel. 227 08..
ör Bapilalist@ särskkdt fruntimmer, har det.
länge varit ei önskningsmil att kunna öfverlämna vården na värdepapper och skötseln af sina affärer I t någon person elle istitution, som ' med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog rannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pri: illighet.
En sådan institution ar ' kookholms Enskilda Banks ~ota&amp;tafdelnin~ (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10 - q, im under garanti af Stockholms Enskilda Bankaåtager sig vård oc kvaltning af enskilda.
personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponera bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponge ch tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Nc iriatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponer: n i god tid, ifall en Clenne tillhörig obligation blifvit utlottad, sam mnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelninger nderrattar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna å ir bckningaina skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sor iflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningel tt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos a. elningen deponerad.
inteckning genom underliten förnyelse skull irfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkomme rada.
Förvaringsafgift: 50 öre för ar per 1,000 kronor af depositionen arde, dock ej under två kronor., Otigens nummer inneh&amp;!
!ese Sigrid Blomberg - femtio ar.
Af Sigrid Leijonhufvud.
Frim vIrldsns r6striittsfält.
Af Ellen Wester.
Till Sveriges kvinnor!
Natalie Zahles Liv ag Virksomhed.
II.
Af Henrieftc Skram.
Baltiska attstiiilningen och kvinnorna.
Ett Upprop.
Notisere F8reningsmeddelanden.
lrns8rad litteratur.
Prenumeration å, Dagny sker å, naxpiaste postanstalt eller bokhandel.
