# ID: svediakorp-per616
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,985
# sentences: 1,120
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- P - P -.
~: r 4 1 ".
: / i: B,; Stockholm den .Q ~ k t o b e r ' l ~ l b '.
Prenumerationspris: I gr. kr.
4 50 11s ar.
kr.
2: 50,, .. 3: 501q4, J.
.
,, j: 25..
.
.
Lösnummer.
l 0 öre.
Redaktör.
o. ansvarig utgifvare:.
Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv5 tr. E L L EN I&lt; L E M A N..
.
Telefoner: ' AIlm.
6353. '
Riks- 12285.
--.
-.
.
.
- -.
.
Expedition.
.
.
Annonspris:.
.
.
.
.
...
och &amp; " onskontor:.
.
.
.
.
i5Öreperirn ...
.
Enkd ~paltbiedd.50 mrii:: '.
: Klarabergsgatan 48, tvA tr. Marginalannons under texten.
l5 mm: s höjd per g5ng .lo: 2, Rabatt: .5 ggr 5 010, l 0 ggr 10 010, 20 ggr 20°10 50 ggr 25.010.
Post- och telegrafadress: Annons bor b i a inlämnad.
.
senast mandag.
f. ' m.
.
DAGM, ~tocliholm. '
.
,, ' '.
.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Prenumeration sker siväl i - landsorten som i Stockholm ?i närmaste, postanstalt e1.r bok- ~ t g i f n i n ~ s t i hvarje d torsdag:.
Sthlm 1913, ' P.
Englunds Boktr.
handel.
, --.
- ...
.
.
.
Tyskland.
och moderskapsförsäkringen.
:. '
.
de skilda ' lärderna ' kommer man öfverallt tillbalp till den viktiga frågan: mbderskapsf@säkrihgek ~rdnande.
~ r d allt s tal om att kvinnans rätta plats ar .i hemmet, ar det ett faktum.,att allt flera kvinnor ge- nom omständigheternas makt måste in i föryärfsarbe- tet utom hemmet .. storindustrien slukar allt flera af arbetarklassens kvinnor, det ar framför, allt också dar vi ha att rakria med de utom hemmet arbetande h i n - iiorna.
D2 ar det också att se till hvad soni kan gö- ras för att underlätta kvinnornas.
stallning såsom på en gång förvarfsarbetande och hustrur ' och mödrar.
' För Tyskland ar denna fråga brännande aktuell.
siffran på yrkesarbetande .kvinnor ar mycket hög; en- ligt yrkesrakningen i .jurii 1907 vor0 9 %.
i miljoner kvinnor, d. v. s. 30,37 af den samtliga befolknin- ' gen, h e l t.
yrkesarbetande.
Vidare voro 3 % miljoner ' kvinnor d e l v i s sysselsatta med yrkesarbete.
Bland i yrkesarbete helt anstallda funnos 2,s miljoner gifta kvinnor.
Det ar gifvet, att bland alla dessa miljoner raka.
de husliga göroinåleit och moders plikterna i kbnflikt med yrkesarbetet.
Sarskildt är detta naturligtvis fallet vid barnsangstillfallen.
Kvinnans oförmåga att d5 förtjäna den vanliga inkomsten medför en - ekonomisk nedgång för familjen, hennes strafvan att ' fortast möj- ligt åertaga arbetet darem ot ofta sjukdom - och klen- - het At henne sjalf.
1 '.
.. ...
.
.
.
. '
, 0: e &amp; r&amp;.
.
.
.
.... '.
.
.
...
Äfven arbetarhustrur, som 4 äro.
anställda ' - i ' xiå- ' .got yrke, ' ä r o vid samma tillfallen utsatta för.
stora vidor.
Miljontals arbetare förtjäna så litet, att det a r dem ' omöjligt att a f a a något för vård och hjälp åt hustrun vid barnsäng '.
eller sjukdom.
.
.
.
.
En onaturligt låg, spadbarnsdödlighet har Tysk- land afven att-uppvisa.
Mycket har gjorts.
för: att .be- kampa densamina.
Ännu ar.
den.
emellertid: - me: ra: a n .6 % högre än den.
efter naturliga beräkningar borde .vara.
A r 19 10 uppvisade den 16; 2.
%.
.
.
' Berahin- g a r gifva vid handen, att högst.
10 % bord&amp; vara: det.-.
.
.
.normala,.
.
När man reflekterar öfver här anförda.
ftjrhillan- den, - installer sig omedelbart den tankenj att moder-.
skyddsfrågan ar af den allra - största nationella bety- .delse;.
På dess.
ordnande måste s h a l, Jagstiftningsar- btet som sociala ' och kommunala krafter inrikta.
sig.
.
.
måste individernas sjalf h jai p afven: komma .till.
: vidare.
En hel del har redan i denna.
vag gjorts. '
i - ~ y s k - land.
En riksfö&amp;kring finnes, sjukkassor, förenin- gar ' för hoderskydd och spädbarnsvård ha .inrättats, .sjalfhjal,pen.
uppmuntrats gencim, moderskapskassor.
An- nu felas emellertid ett planmässigt sammanforandi .. af allt detia, en centralisation af &amp; t praktiska nutidsar-.
.
betet, ur ' hvilken en omfattande moderskapsförsakring.
.
.
.
.
.
-.
.
.skall ' vaxa fram.
.
...
.
.
alla Det.
fattas en centralbyrå, som i.
sig-.
.upptar-, -- ' ' ' t: ' ', .. ... -?
.
!
318 DAGNY -- - - - - p - -- .- för moder-, barn - och famil jeskydd intresserade såväl Det kraftigaste vapnet i kampen mot elementen ar föreningar och organisationer som enskilda personer.
styrka och stridsdtiglighet hos den kämpuiidc, lir etk Denna byrå skulle ha till uppgift att samla studierna- starkt släkte.
Ett starkt släkte kan emellertid ciidast al- terial, att göra propaganda genom föredrag och ge- ' stras, om vi aga sunda och blomstmde rntjdrrir.
nom att drifva p3 de särskilda organisationerna i de- ras arbete att på ett praktiskt satt befordra omfat- tande lagförslag till en ändamålsenlig moderskapsfö r- sakring.
Vidare skulle byrån ha till uppgift att själf utar- beta förslag, hvilka kunde såsom material öfverlam- nas till regeringen.
I en 191 1 publicerad bok, Die Mutterschaftsver- sicherung, sysselsätter sig Henrietk Furth, en i Tysk- land känd och uppskattad sociolog, med denna fråga och gör u r principiell synpunkt föl jande uttalande, som kan vara, af varde att här återgifva.
" Ave maris stella! "
Vadstena!
Sankta Birgittas siad!
sjunga Vitterns små vågor mot strandeii i ständigt upprepad rytni.
Vasarnas stad, säger det gamla ärevördiga slottct kcL, sch karft, och dess tunga murar och torn tala om deil världsliga makt, som med ett drSipdag krossade den heliga niodcrris lifsverk.
Kraftig och skarp som eri Jans, kastad mot vafldel, pekar klosterkyrkans takryilare ~ i p p mot himlai.
Sankta Birgittas stad!
lyder dess triumferande rop, odt Närmare en tredjedel af den kvinnliga befolkningeni rundtom den begynna stenarila i de kärligs li~alh~eri och funktionerar, likasom männen, som små hjul i ett pro- i de föriallna klcstermurarna att intonera saxmr: sang d u ~ k ~ ~ m a s k i n e hvilket ri, med n.6dvänd ' ighet måste vara som de smi Vättervagorna i solnedgången ozfh.xtct hvi- själlöst,, hvilket är beroende af aih alla d a s besjSade ge- ska och sorla.
Och aftonhimlen gjuter s k glans 8- der med samma precision och utan nagon s W n g i lik- ver den grönskande lilla stadens g a h och tegeltackta formigheten arbeta hvarandra i händerna som arbetsma- gamla hus.
Med den stilla glorian frAn en svurincn tid skinen af stål och jam.
ghr den till hvi ' a, men blicken dröjer länge vid de gam- Men produktionsmaskPnensi besjälade leder upphöra la klosterbyggnaderna.
Ilur ofta ha icke dess portar for-l därför icke att vara mänskor.
Och kvi ' nnorna bland dem dom öppnats för olyckliga fridstörstaride, scm d2r fimnit upphöra icke att vara mödrar.
Därmed uppko.mmer ett tillflykt undan världens cro.
Få de osälla sntiai-, som dilemma ' af fruktansvärd art. nu samlats under dess tak, en smula ro i nattcns tysta timmar?
- - - Moderskapet är den grundläggande funktionen fiir he-.
Ack, det var ju icke alltid friden scm rådde bakom la marisklighekn.
B,eskaffmhetea af l i f ~ u ~ h a ' f l e ord- t~ nad dta rnansko~llb~ifvelsen, af icke mindre vikt.
Tvii dessa murar,.
icke ens då morgonhymnen: Ave mark brdvid- hvarandra ställda faktorer, oupplösligt beroende stella, dei alma mater!
&amp; g upp ' under hvalfven.
i h r d- ta lag icke i den mörka cellen framför det p2 vaggeii m&amp;- af hvarandra.
.
Hvad ar att göra om de kollidera med hvarandra?
lade svarta korset en stackars syster, kampandc sin hetri kamp mot kött och värld.
I Vadstena klasters diarium Taga modem ut ur produktionsprocessen?
star intd antecknadt om aUa de suckar och klagorap, Det finnes socialpolitiker, som allvarligt tagit denna som förr, liksom nu, ljudit därinne, och ingm har ialjt.de.
fraga - i öfvervägande, som ännu dröja vid den.
Mig sy- tarar, som vattnat dessa stengolf.
Men sh vidi iitänt~j- nes denna lösning lika litet önskvärd so: m utfi_iirbar.
skohjärtat förblir sig likt genom tiderna, kum.2 vi !ysstia Kviqnans förvärfsarbde har blif vit en.
nationalekono- fram dem ur tystnaden.
nödvändighet; detta gäller i allra högsta grad af- I den s. k. Birgittas b6nkammare - väl snarare KzP~ri.
ven i friga om de gifta kvhnornas arbeta Detta ar ett nas - står, vackert belyst af de sm2 färgade fcnstcrglaen, faktum, och fakta måste man finna sig i.
På bästa möj- en mycket gammal, illa medfaren träbild af Canha Wi.7 Iiga satt finna sig i. gitta.
Hon har forlorat de till välsignelse lyfta hiriderixi, Vi veta ju hvad som star på spel.
Tarande sjukdo- hon har mist sin förgyllning och färgprakt, men iiririii mar och förtidig död för mödrarna, hög sp %dbarnsdöd- har bildeg sin ädla hallning, dess huivud tyder p&amp; ck- lighet, familjelifvets vårdslikanda och tillbakagång; ung- stas, och ses det: på något afstand, verkar deg för~inckr- domens krimina,kring, f6rminskning af den nationella ligt lefvande.
spänstigheten och produktionsf6mBgan.
Detta är svaret Till den grad, att det knappast väcker undran om p&amp; bristen af tillfredsställande moderskydd.
troende katoliker, som man berättade, i denna dag göra.
Det är enl öfverghgstids missförhåilanden.
Sam en knäfall och strö rosor för helgonets fötter.
Hredvid bil- stormv&amp; kom den unga induskriella utvecklingen öiva den ligga resterna af den gamla, tätt järnbeslagna ckkis- oss.
Vi hade att anstränga oss af alla krafter för att blott ta, hvari Birgittzs jordiska kvarkfvor af den Lrogiia ska- kunna såsom duktiga simmare halla oss ofvanpå.
ran bars fran Rom till Vadstena.
Frtån Rom till Vadste- Men nii, da utvecklingens flod flyter lugnare och bre- na!
Tycker man sig icke se dem, dessa pilgrtmer, diir dare, nu da vi lärt oss att ofvaskada och behärska den, de med stafvar i händerna på trötta fötter, under faror nu är det tid att uppföra dammar, s ' å fasta abt elementer- och mödor, under böner ach fastor, bedröfvatir (dl na ej mera kunna öfverraska oss och rycka ifrån oss dock glade, sjungande färdades för att Aterborda d n dyr- bara stoftet till den Askade fosterjorden.
frukten af årtiondens möda och arbete.
.. -.
.
Under ' den tid, då ' hon hos samtiden ' nästan väckte Men il$, mycket illa har den helgontillbedja,gdti, diden farit fram med de dödliga restema af Birgitta ~irgersdot- anstöt genom ' ' att vidas i Alvastra munkkloster, ' har vä.1: ta-, - 1-knnes ena arni lär ha stannat i ett nuaneklo8ter 1 fanken.
' pil ett n~inmeklostkr redan ofta föresvafvab henpe.
Rom, och knappast ett af alla: de efterhand uppståndnal Men pa ' samina gång har hennes upplysta förstånd sagt dotterklostren af Birgittinerorden har velat sakna enl und henne - hvad hon af egen erfarenhet sAso,m en, värdig.
.
dergörande relik af den ' vördade heligas ben.
Väl lades mans maka visste - af hvilkenl ovärderlig nytta ' .de bada 1412 hvad som återstod i ett silfverskrin, " som vag 429 könen äro för livarandra.
Och den tanken siar henmrned 16ciige marker ", men öfver Johan III faller skuggan1 a&amp; ensi " det 3r genom dig Krisfus vill plantera en ny iin *.
att ha latit för snöd vinning nedsmälta detta, och, ra&amp;w gard.
till.
sin maders ära, hvarest Guds vänqer, ' m a n 1596 blef l.ienries graf pietetsl~st förstörd.
Tre Ar s a a r e o c h k v i n n a, s k.
o l a v e r k a i f ö r e n i n g. "
Sisom kynes ar den moderna kvimotuirelsens bärande lat hed@ Carl hemllgt begrafva hvad s o n.
var kvar för. '
att göra slut pA alt fördartlig relikdyrkan.
' Icke farty vi-!
tanke ingenting nytt under solen.
Midt i medelt.iden1 h m $as an i .dag i klosterkyrkan ett kranium o.ch .några ben,) en så djup och inåtvänd ande, en under sin skriftfader som enligt omtattanda 1akar.eimdksiöPcoingar &amp; klarats akta, '.
SA ödmjukt lydig dater som den heliga Birgttta $&amp;gat ' t&amp;ka det förra, emedan det bar tydliga spår.
a den .tulmör,j och Anyo utta.la denna skapelsens fu~udamentalsanning~ hvilken man tdlskrifver hennes visioner.
Dagligen öppnas, Och hon tillfimpade den i sin s. k.
" Var Frälsares ' .or- henna relikgömma, och dessa resta.
af den: heliga Birgit- ' den " genom föreskriften att ett mindretal tjänande lbröde - (a samt af hennes dotter, den .heliga Katarina, beskadas skulle finnas i hvarje Birgittinerkloster.
af undrande, profana 6goil.
: Har: på detta samma ruml,, I ' sitt hus i Rom, hvarifran hon ' till yåfvarna i h i g * &amp; r k m n g a r och drottningar, furstar, prelater och pil-: non utsände sina gudingifna maktbud om deras snara grimer långväga ifrAn under .knäfall med pannan mot ' AterVandande till den heliga staden, satt hon dagligen sao hiarken halsade def heliga skrin, som inneSlöt helgonets ' fördjupad i sin älsklingstanke, numeklodret i Vadstena, stofthydda!
att hon ' ' föll i ekstas.
Hvarje dag syntes henne da en an-. '
, l!
s a n för ' henne dikterade d m ntu~at hvilken s e d m e SA har Birgiltta icke i foste~jorden funnit: den hvila i, &amp; bstörd ro, .som hon langtade efter.
' och f ~ ä m i i n g fin-!
~.
.
ra skulle Följas vid gudstjänsterna i världens alla " Bir- ner med skal, att det är litet nog, som i .hennes egen, gi,itinerhd ' '; .Under dessa timmar, då Gud, enligt hen- stad minner om heqne.
~Hvad mef!
Om an hem&amp; stoft ' nes egen utsago, insöfde hennes kropp, icke i kroppisligl vore sparlöst förskingrad *, hon - har till de sällsynta, som ' sömn men i andlig hvila, under dei h ~ i n uppvackfe sjad len - * piiksom ur en s ~ diii n att se, höra och känna aldrig förintas.
andligen - ", vågade ingen, icke etns alsklin; gsdoktern, Kata- I nära tjugo Ar hade Birgitta ~irgersdotter;.
af ko&amp;.m- rina, som för heqne offrat sinl ungdoms lycka, störa och folkungaatt, sofvit den sista sömnen, nar påfven ' henqe; efter öfliga, storartade ceremonier inskref hennes namn -.
Detta ' k ' lo9ter i Vadstena, med hvilket.
hon drömmanda:.
de; gyllene helgonboken.
Det var den 7.
oktober 1391,.
.
.
.
vakande &amp; t mycket ' sysslat, skulle h m .likväl afdi; ig&amp;i sam: sången: Ora pro nobis Saqcta Birgitta [!
: för T&amp;da och " gången brusade under Pet&amp;skyrkans i Rom mai&lt;i; ga ' ku- se.
Bruten - till kroplwr af mångåriga.
späkningar, fas-.
pol: - Och Birgitta - den ödmjukaste bland de ödmjuka,.
tor.
och vakor, till sjalen af sorg öfver älsklingssonen men.
tillika den djarfvaste, &amp; m orädd dikterade sina ijuri-.
Kails pl6tslig.a död i Neapel omedelbart före antradandet af pilgfimsfardei till det heliga landet - återvände deni ' gande uppenbarelser för furstar och .pafuar - sålunda upphöjd .blan$ deras tal, som i en annan vadd mana sjudttioåriga fran Jerusalem till Rotm endast .för att.
dör gadt för rattrogqa .katoliker, blef f r h den stunden till- 1373.
...
Det.
blef henne icke Iölrunnadt att se hum hennes.
bedd och ärad som få dödliga.
pelse, Vadstena nunnekloster, inom kort vardt knutpqnk;; Hade den gode lagman Ulf Gudtmarsons .anlka: i den stuqd, da hon i Alvastra kyrka erhöll sin första visisiom,.
ten för Nordens frommaste strömningar, malet f&amp; tusehd smfidigt kunnat se hvad framtiden ' hade, i beredskap .&amp;t!
: ta$ vallfarder.
Barfota, i botgöraredräkt, lär själfve ko: .. hennes minne, visst hade hon då i ännu störrei bafvaian nung Erik ha färdats .hit tilleBirgittas graf.
Han var icke han.
gjorde böjt sig till jorden.
Först nar rösten!
ur d m blott: datta klosters beskyddare, haIn lät afven i Danmafk ljusa sky, solm vid detta tillfälle omslöt henne, för tredje ' anlägga dotterklostreq Maribo och Mariager.
Den stora, liksom den blida drottning.
Filippa, ghigen uppripade sin maning: &gt; ' kvinna, ahör mig ' - - -.
dro&amp;ning ctu .Skall vara min brud och mitt. '
sprakror i vailden -!
raknade det som en ara att bli inskriha som Vadstena- +.-&gt;.
', lydde Birgitta darrande.
* Från den dagen till sin systrar, och det berättas, att den myndiga Margareta dar- död .. kfde hon ' i s$ nära gemenskap med den andliga vid ödmjukt kysste handen pA alla systrar, och bröder.
Yarlden, att hon kunde nedskriha 700. revelationer.
E n Hur lycklig har icke den fro3muna Filippa prisat sig .att af: .det.markligaste ar den hon under en af sina färder sit-.
få.
do i Vadstena kloster och att få hvila i dess .kyrka.
: taande.
till häst f&amp; &amp; noitaga,.
.
" vakande, ej ofv vande ", ^ .så- I dess klosterbok lyder hennes efterniile: hon var för s@.
hon ' sjalf på tal om sina upenbarelser ofta uttryckli- detta kloster och hela var .orden.
en moder och.
e n den gen betoqar.
Under några minuters ekstas erhd1 hon: da: mest trofasta skyddarinna ..
Det var just med anledning af - den: engelska prinses-.
dl&amp;: ge föreskrifter - för .sin nya klosterorden, som det se-.
.
.
.
san: ~ i l i ~ p a kimalning s med unionikonungau .Erik, som &amp; - rn&amp;a.
tog: t i m a r att ' uppteckna. '
' ', ' ' ' ' arb bare ta, '
Natalie, zahles Liv.
.
og Virksomhed.
.
.
en hennes landsman såsom pilgrim besökte Vadstena I (lo.&amp;er.
Vid sin hakomst blef: han biirgittinerklostfets i..
L O ~ ~ O .stiftare ~ I och förste donator.
DOC^: \ iai det först '.
.
: efter: hang dod, ' som Henrik ' V, grundlade klosterbyggna-.
den.
: och från Vadstena ditkalkde ' .sex ntinnol - och efi.
i -.
.
-.
- -.
...
.
munk.
: Och: nu.
uppblomstrade har det .. kloster, hvars trog-.
.ria .-folk skulle, gå de ' mest skiftande stormiga öden, äfven i:.
:.
.
.
niaxtyrskap.
och landsflykt, till mötes.
Efter 300 Ars lands- flykt atenande 1892 e11 si.sta kvarlefva daraf.
till Eng-.
land, ocli för: ett .Af sedan gick m notis genom ' preseq att: deit; gamla.
Syisn: House.
i Loadon skall återuppföras ' för en.
kostnad: af .en ' million.
.
I ',.
l.: var moderna skeptiska tid en.
ny klosterbyggnad A6 Birgittiis gamla orden, icke i ett kAtolskt land, utan i England!
11 sannia, denna ordnens engelska gren, som L9k5: skall kunna.
fira sitt 50-ars jubileum, har en för-.
iznlderligt seg lifsnekv.
Medan moderklastret i Vadstena, i SA.
många år me-,.
c,Ielpu&amp;en for de i.
hela Europa spridda - 74 dotterklost- ren,.
afkmnar efter föga mer än hundra A r s tillvarp, m? '
@ I r d e i - .norden: stiftade klostren ett efter.
annat upplö~ i&amp;.
i dag, birgittinernninxq- i England Sken-, sas, - &amp; rgqpagistern Petrus Olofsons.
.gamla sång.
&gt; ' Ave maris.
stflal): --.
och följa Birgittas af " angeln " dikteradu ritu$.
.
.
;.
.
.
.
- .-.
.
Det.
.
- finps m@niskotankar, som icke do, hur.
än.
ti-.
derna .skeda: .. -.
; och växla ... -.
.
.
.....
.
.
Sigrid Platen.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
.
.
.
.
, ' a.
I u. '
Noprle n in de ord; Y 1.
.
.
Af ' Hendette ' skram.
.
.
l ...
.
.
.
.
.
s.
. '
.
-.
.
.
.
.
. '
' ' b Kvinnorna och pensionsnämnderna.
I Eslöfs stads: pen-.
s j ~ n s n s m ~ ha d af stadsfullmäktige invalts.
tvi kvinnliga ledamöter, folkskollärarinnan fröken.
Brita Johansson o@ f h i '.
~ l m i Persson,.
med jur. stud. Ester Sandberg och fru ' .. -.
~&amp;a: " ' ~n ' derssoh.
som suppleanter.
: - I-.-Lund, Som.
delats i ' två pensionsdistrikt, .med sex Igfian@ter - i hvardera nämnden,.
ha.
af .stadsfullmäktige i, första ' distriktgt invalts fröken Ida Westdahl och fru Karo-.
lina J ' et.erson, .med fruarna Louise Petr6n70.verton och ' ~ o h s e ' a f Ekenstam som suppleanter, och i andra distrik-.
.
tet ' fruarna Anna Isberg och Augusta Lindström, med frök-.
nafrra.-Maja ' Beijei- och Anna Grek som suppleanter: Alla.
c&amp; ?. -- .a.
beredningsutskottet ' föreslagna,.
sival.
män som- ..... enhälligt.
&amp; .~.,innor,~valdes ':.
: F3rfattningstievisionen i Danmark.
Det nya grundlags; forslaget ar: sedan några veckor förelagt folketinget.
.
Som.
bebådadt var .innehaller förslaget med afseende på valrät- t&lt;6 " till .folke-: och landstingen bestänimelse om att denna sk~ille ' .lillkon~rnä ' män o. c h k v i n n o.
r,.
.
som oppnåtfe 25 ars.
ålder;.
.
.
.
.
- ...
:.
-:.
.
.
.
.
.
.
0 - 2 r.
.
.
.
en- A llerede i .August Mened rettedes den zrefulde vendelse: til mig at skrive en.
Artikel til D a ' g n y,.
om den d.
1 1 August d.
A. hensovede Frmken N als l l e. ahl le.
Naar nu denne Opfordring f m t efterkommes saa.
sent; maa det vzre mig tilladt at sige nogle.
Ord- til For- klaring herfor.
Grunden - har simpelt hen vaeret ' deni at.
: - det: til en Begyndelse forekom niig, der i over 6 0 ~ a r har vaxet knyttet til den afdade ' i dc3 fortroligste Forhold baadel i hendes Virksomhed som i hendes private Liv, aldeles: umuligt ' at give en blot tilnaormelsevis ' uhildet .og.
upartisk Skildring af hendes sjkldne ' og niangesidige Per?
s.on1ighed.
.
Det var og ' er mig klart, at Tiden tik-at giue en saadan ikke endnu er kommet, at hendes Skikkelse .. og Livsvwk.
qaa Izrigere paa Afstand, far den kan ses.
og ' belyses.
retkrdigt, og ' naar jegj i Dag .tikender .RedaktiD: nea nedenstaaende Linjer,.
er det i den fulde Erkendelse.
af, at - jeg .nzppe igennem disse trzffer.
dens ansker, .men.
at jeg dog.
muligvis kan bidrage til at g.ive den, i pzda?
: gogiske Ilerelser.
interesserede, yngre Slzgt i Sverig .. en.
Forestilling o h, hvad Frk.
Zahlk har betydet i den danske.
Skoleyerden,.
og hvorledes hun i fuldt Maal har.
tortjent.
det ' skanne Eftermaole, .der i vide Kredse, ogsaa i Sverig,.
. '
er Iblevet hende.
til Del.
.
.
.
.
.
.
.
.
Jeg.
tr.or, .dette, .iares bedst ved .at skitsere.- de Skolez: forhold, under hvilke den unge Pige i - Daninarii voksede.
s A S T R I D A H L S T R O M 8 C: o. MODEAFFAR 18 SMALANDSOATAN 18, Stockholm.
(vid Norrmnlmatorg.)
Rekom menderas.
op,.
og: med.-hviltket " Form (aE f ö r @ jer lilinl underiistes ind-i Ansvar over for Burrnene og1 af dens ' Krav over for Ler.&amp;-.
ti.1 Midteti af foi-rige Aarhundrkde;; for derefter ' at: f ' ors0ge kredsen .. viikede nzrrnest som en Undtagelse, der bhkrzf-t.
at.
g i k; en ' Udsigt o ' ver.
Nutidens danskq Pi~eskolk: og: tede Reglen; men d e t var saa iykkeligt; at den lille kvin@elige!
Undervisning.
!Af begge Dele: kun.
k a n gbres: N a t a 1: i e.
Z.a h l e nod sin UnderGisning fra sit.
: l Oendei.
.
ggtlske: antydningsviSt og - derfor. '
nodvendigvis ' m@ Mive ' - 15de Aar i en af disse.
forholdsvi~.
gode Skoler.
hangelfuldt -- er: allerede givet, genneni deu .. Begrznsning,: Hun ' var fidt l l] iini i- en jysk Przstegaaird, men i: hiseris Rammer ' aT sig selv dikferer;.
med sku1de: lneden- hendes .andet ' ~ e v e a a r forflyttedes hendes Fader til det.
staaen.de.
' Shitse kunne ' afvinde Dagnys: LzSere, nogen In- sj.zllandSke Kald ~Hxedstr.up,.
ved Roskilde, og her voksede.
teresse: .for ': dena.
staetlie ' Udyikli ' ng,: der: er ': ' foregmet inden- den lille '.
Pige .. op sanimen.
nied sin eneste Broder i.
' et; for den, danske Pigeskole i ' .de, Sidste.
Decennier, ognogeii ' ualmindelig lykkeligt o g.
' harrnonisk Hjern.
Hendeis sympati for den KvindQ h$is - hel6: .Liv ' uqi &lt;ert: Iiidsats.
i Fader, med hvem den lille Natalis synes af.
have Gret;) denne Sags: TjeneSte, ' .jla h r: HlnsigteC .iiei-med - .fultif ud nkr.mest &amp; aandelig " beslagtet;.
og ' efter hvern hun visthok.
.
fiaaet;:::: '.
:: ':,.
.
.
.
-.
.
.
.
: .I.
!
.
r: ':.
.. har - taget si.ne ypperste Evner; ag ' Anlzg.
i Arv, var en * hajt -;: En-: llhöjerell ' Pigeskole i den.
Forstand; i ': hGikeri ' vi begav6 t,:.
digterisk lanlagt o g fint.
dannet Persönlighedr ' nu:: brug.et ' Ordet, kendtes ' lkke i.
.Danmark i I farste.
.Halv+ ode ren var.
meget legemlig svag, men sikkert en Kvinde) del i af forrige.
: Aarhuridrede .. ' Datrene.
' fra Hoveditadens der .. ikke kunde .tzlles inellem.
Gennernsnitsmennesker;: og,, ' Kabst&amp;derries Häandvzrkeistahd.
bg.
andrk sniaakaarsi herom riciner hendes Egtemands beundrende Kzrlighed: folk .s@gte!
till den .alrninddige,; Folkesk5lej; Jivot ' den.
.modi og den Indflydelse; der urniskendelig ' fra hende udstraakde.
tog -: den.
: nadtwftigste .boglige Dannelse ted .Sidensiaf en over ~r&amp;tegaarden o g gennemtrmgte Livet der i stort som: gruridigere Undervisning.
.i det jz.ne, .kvindelige.,Hiiandar- i .smaat.
I Fjor, da Frk.
Zahle alt gik i sit 86: nde Aar, '; nedskrev hun til.
?Mit Hjemll, (en JuIeg ' ave til ~ a t i o n a h.
bejôe,.
: medens ' ' de .rnere velhavende: Borger-; og.
: laverestaai ende: Embedsfamilier '.
sendte .deres .. gebarn.
tiE nogkt vi.- tidendes.
' ~bonnenter), en Sk ' ildring af sit Barnd~mshjem,: en Skildring, der til alle Tider vi1 bevare sin Rads i Lit-:.
Sk ' oler, ' d&amp; i Liglied.
med.
Bvad der i .Slut- dere.
.agte dingen af.
det 48de Aaihundrede blev: gjort fpt.
Drengene!
tesatureri som: et.
ualmindelig poetisk skönt Biliede af et; vai- ' oljrettet ' under, Navn af ll.D@treskder~.
: .Im de.
hajere Przstegaardshjem i.
.Midten.
af forrige arh hund rede, for ' n ~, vi1 .have for ' enhverj: Sarnfundsklass.er.
l ' ededes, Datrene~~.Unber: visning udelukken- ikkk: at tale o m .den ~ e t ~ d n i det.
de:!
Af .privatem Lzrere; i. Al.mi: ndeligQed.
' af.
' fransk-.
eller, hvem Studiet af.
hendes ' egen Livsudv.ikling interesserer.
-.
: tysktalende Damer .med, - af:.
~ a ~ l z r e r .til, e.
Daris,: Med faa.
Maaneders Mellenrum mistede den lille Pige, Kl~vEapil,: Sang, Tegriing, Malning: og ligriende fisk@m.e.!
: dei - endnu ikke var fyldt .. 10 Aar,.
begie s h e Foriddrer Fztdigheder.
.Som; det alltid gaar,-0v,et.
Eksemplet .~lfra.
Hjemmet paa Laiidet.
lukkede ' s for .bestandi ' gt, ' ' og: snart- o~e,n.v;: st.&amp;rk ' Iridflydelse: nedadtil,.
hyad.
., d a: ogsaa: blev: cftei!
: optoges.
hun.
som.
Plejedatter.
i den k0benha.vnske.
~nlversitetsprofessor Eschricht og hans tyskfcidte Hustrus.
kendeligt: i.
de .borgerlige: flD.atreskdersfl ... Indervi~ning:.
.
D m staerke .. &amp; gt; d e: i de hajere.
.Kredsy.
lagdes paa.
Hjern.
Her opdroges - huri.
med den starste Samvittig: ' Kanv: er.s,atiansfgrdighed i de: fremmende: Sprog; .. paa Kunst- hedifuldhkd,.
men.
med en.
Strenghed, der: savnede.
den: h d e r f e r,.
: An~tandavelser, Dans m: m:., ' bevi.rkede;: .. at d: e Kzrlighedens Baggrund, hun havde falt .i.
she-: - For$ldress almi@d.eIige, Borgerskoler optog, alle disse, mg.
paa, deres: Hjem, hvorfor, der .ogsaa i hendes Vzsen kom en.SkyhedS I ?eper.t~ir.e,.
-; - amed hyilket:: Udbytte kan .. man.- ve1: forestille og en Kejtethed, hun senere ' i Livet.
til Tider ' ' kunde ' lide Betegnende for hendes Personlighed er det, * at; sig, .naar .. man betknker, h v o r gapske.
pde af ~ ~ t a r g l '.
~ e under.
st~ rerjnderne for disse F) igeskoler, i Krgft af: dere~.~egeo.
: tar.- hun t: l. Trods ' for: al Strenghed og alle Savn.
bevarede; - og Taknenirneligheden til s h e Plejefor-8 velige Uddannelse; \ .ar.
til at b e d ~ r n r n ~ e. '
~.
~ ~ d e r v baade ' i s ~ i ~ ~ Tilliden e~s og intet kunde vzre smukke.re end den: datterlige.
zldre, Maal 44idler,.- og, hvor fuldstqndigt: Eleyerpe - i - deress Hjern.; samede.
den .kultur.elle Baggr,ui~d; sonla.
betinger ej Hensyiisf.uldhed, hun altid udviste overfor dem; hun havde ' uogetiJunde,.
tilfredsst,ill.ende Utbytte.
af.
' qi.en- Art Skoledan- da ogsaa den Glzde at se, hvorledes de begge, memiszr * den Imgstlevende af .dem, Plej ' emoderen, fulgte hendes- q+sq der.
blev deres Datte.
til Del.
~ g n ~ f o l d .«Pigeiv- i~e stitutter " blomstre$.e qp,.
.konkurrerende med, .hverandre: i: Udvikling og Livsgerning med Forstaaelse.
og - kzrlig.
In teresse.
.
..,,.
.
Slethed og p-isgivende sig til Hudfletning af d&amp; satiriske .Da hun som konfirmeret og llfzerdig uddannet " ung: Digtning, hvis .Fru Bittermandler n, ~ F r a k e n Trumfmeiere *, gahmeli ' llHr Zierlicherll er blevet udadelige.
,.
.
Typer paa en svun- yvinde ' forlod Datreskolen, overtog hun, 15 en privat Lzrerindeplads og virkede i denne Stil1ing.i- 6: den Tids Lmerstand: ..
. "
.
. '
.
.
.
.
, ... F p alle Skoler, de .lav ' ere som de hajere, gjaldt, 14- Aat i # to Familiet, til hvilke hun stadig falte sig.
knyttet- ' 15-Aarsalderen som Tiden.
for Pigebarnels ' ~ f s l u l n i n af ~ med ' vinskab o g Taknemmelighed.
Hendes " Herskabu ' ~ i &amp;, n &amp; efter fulgte Kpnfirmati&amp;en, .der, di$ne ' &amp;.
' et.
og.
hendes Elever holdt ogsaa meget af hende, saa .op til ' v j d g e l t.
Qgnseskel melle * Barndopmen og- Ungdoms-.
hende r .og.
beiindrede hende paa mange Maader, om end alderen;; - ogaden.
15-aarige inge.
Pige .var i .sine egne ' og de- kun lidt - snede, at det var i deres beskedne og siil- Omverdenens Ojne " fuldfz ' rdig " '.
' i ' Retnini .af Danne1s.e og fzrdige Hjem, Danmarks tilkommende starste kvindelige:.
.. - ~ d ~ i k l i r i.
&amp; b ' i ha " de: Kray paa: at v k, r-e p i .at biha !and !e~ pzdagog anstilled; sine - farste; famlende Forsag og som.
. -- v ö.
k s e - At der langsonit o g fiimlenqe hist og.
hastede sime f0rste .Erfaringer.
~arakteristisk nok-.
' for- her voksede en alvorligae ~.o&amp;iaelse " @ " of.
en. '
Sko ' leLs.
Frk.
.Zahle var-.
det; at de lagttagelser, hun selv var.rn&amp;t- ' ' ' ' a a e.
*!
c a; ' ' ilk kal del se ', n,. '
ig O I, ' ar ':. '
; + I # M. Drottnlnaens iiofleventlir Brunkebergstorg .5 St. Nygat.
35 Sturegat.
8 - - -, för GARNERINGSARTIKLAR Ständigt nyheter m
opfyldt af, ikke var Storheden i hendes Elevers Fremgang eller deres Forzeldres Paaskannelse, men derimod af hendes egee mangelfulde Uddannelse og bristende Kundskaber.
$aa, snart det derfor blev hende ~konomisk muligt, det vi1 sige, saa 5.nart hun vpvede at rejse de.
.fornndne .Laan hos $ne, .. Foraeldres Ven.ner, tog hiin til Kabenhavn, hvor hun efjer .flog -- e Aars.
Forberedelse, dels paa den eneste da eksisterende.
llhajere Dannelsesanstaltll, .dels ved Laesning paa.
egen .Haand underkastede sig " lnstitutbestyrerinde- eksarne~ll, der gav hende Ret til at grunde eller overtage en lr.ajerefl Pigeskole.
Qpfyldt som hun imidlertid var af sin egen rnangel-.
fulde U.ddannelse, da h u n sendtes ud i Verden som Vejlederinde for andre, blev det ikke en B a r n e s k o l e, hun f m t .tog Sigte paa at grunde, men derimod en Skole for vordende Pritvatlauerinder.
Hun havde ve1 Betznkelig- heder ved at grundlagge en saadan, da hun derved vilde korn-me.
.til et optage Konkurrence med .den ovenfor qqvnte Dannelsesanstalt, og betegnende for herides Fin- f&amp;&amp;e - og hendes Karakters ~ o b l e s s e er det, at hun heller &amp; kke &amp; red til Udfarelsen af sin Plan, far hun over for s.ine tid1iger.e Foresatte og Vejledere havde pavist.de Mang- lm,.
der i hendes 0jne klzebede ved deres Undervisnings- plan,.
og, loyalt havde udtalt, at hun, hvis hun ikke madte ~prstaaelcehos dem, selv agtede at oprette et Kursus, en @ eddelelse, der sikkert af de alderstegne Pzdagoger blev .. mottaget med et ringeaktende Skuldertrzk.
En farlig, end s,ige, en sejerig Konkurrent saa ' de vist mindst af alt i deane unge,.
beskedne, landlige Kvinde.
Det fmste halve - Aars .Resultat syntes at skulle bestyrke dem i deres Over-;.
-,, -.
legenhed: Tilgangen til Frk.
Zahles Kursus.
vor (leen Elev, der deltog i enkelte Faga, og den unge Bestyrerinde var s&amp;.
langt fra at ~reklamereli med sit Forsog ved at &amp; mple det som en " h ~ j e r e Dannelsesanstalt (l, at hun 1augt snapre fremhievede det som det, det var for hendes. '
.
Strsben,.
flen F.orhindringsanstalt for daarlige Lzrerinder ", en - Modvzgt for Overfladiskhed og ufoistandig cordrings, fuldhed.
Aaret efter var dog Elevtallet steget til det seks- dobbelte, og paa samme Tid havde Frk.
Zahle modtaget et,.
h ~ j s t smigrende Tilbud om Overtagelse af en alt be- stiaende.
Pigeskole, hvis Bestyrerinde enskede at trzkke sig tilbage.
Tilbudet kom uden nogensomhelst Med- j maatte det glzede vieen fra hendes Side, og i ' h ~ Grad hende og.
styrke hendes Tillid til sig selv og den Sag, hun vilde.
tjene,.
at det var hendes skriftlige padagogiske E-ksamensbesvarelser, der havde henledet Skoleautoriteter- nes,,Opm~rksomhed paa hende.
Szerlig var det den Tanke, hun heri havde udtalt om det hjemlige, hyggelige og Siukke * Praeg, hun anskede at tilfnre Skolestuen, der havde slaaet Skoledirektionen som noget nyt, originalt og for- friskende; man falte uvilkaarligt, at denne unge Kvinde vilde forstaa at lede.
nyt Blod ind i det forstenede System, - man vovede at betro en 24-aarig, ukendt og uprovet ~ i i n d e en Skole paa c.
40 Brarn.
Ganske vist var denne Skqle - et helt privat.
Foretagende, en ikke lille Afstaaelses- s G krgvedes, Udstyr, Skolemateriel o. a. maatte bringes tij.-veie ganske paa egen Risiko;.
men der var knyttet det Pri~ilegi~um til Skolen, at et filantropisk Selskab (det .be- og staar endnu i fuid Blomstring) uddelte en c.
20 Stipcrr- diepladser til D ~ t r e af uformuende Embedsinand, Trods Foretagendets private Karaktaer er det dog saaledes beret- tiget at tale om et T i l b .u d, et srnigrende T i l b u d, der blev gjort den unge Frk.
Zahle.
Endskmt en egentlig Barneskole hidtil havde ligget ' fjernt for hendes Tanke, i hvert FaId da kun som Istgttagelsesskole for hendes Larer- indeelever, greb h m om Forslaget og forstod, det var en Hjzlp i rette Tid, ja i yderste Öjeblik, thi af Frygt far Udkomrnet stod h,un i Underhandlinger o m eri Virksorn- hed i Rusland, der tilb~des hende.
15 April 1852 blev den store Markedag i hendes Liv og i den danske Pigeskoles Historie.
Da holdt hun sit Indtog i den lille respektable, men, ak, saa snaevert ti1- skaarne Skole, hvor stivnede Metoder, gammelt Slendrian og nedarvede Fordornme beherskede den aldrende L ~ r e r - kreds, der bevzgede sig i den traditionelle Fjernhed fra Eleverne.
Endnu levende gamle Kvinder kan l~erette am den Virkning, Frk.
Zahle avede ' paa alle Elevcrne, sniaa som store.
Mild, venlig, glad og dog sia afvorlig, kraf- tig og myndig stod hun blandt dem, talte tii dem i et naturligt, ligefremt Sprog, samlede dem om Morgenen til en Fiellessang, hvormed Dagens Arbejde begyndte, hzngte et nyt Kart, et Billede op paa Vzggen, sargede for, at Barnene blev modtaget i ve1 udlnftede, renvaskede Lokalar (Skolehygiene og Rengoring var temmelig ukendte Fore- stillinger i de Dage); og dog var alt dette intet imod den G !aede, den Spznding, den Forventcing, .hwrmed man imadesaa de Timer, i kvilke hun selv undervisfe, - og det var mange, saa at sige i alle Fag, thi dels h T ~ C f::: u:: t ikke Raad (il at holde rnaege Lzerere, dels folk hun, at overalt trsngtes der til Friskhed, nye Planer, nye Frem- gangsmaader, der afloste Ramseri, Lektichuren, Indherscn af et mer eller mindre dodt Kundskabsstof, o. s. v. Snart gik der Ry af ' Frk.
Zahles Skole.
; den voksede i Elevtal som i Anseelse, og som h m selv tit baade spegefuldl ag i agte, zrligt Alvor har bekendt for os, hendes hledarbej- dere, var det ikke frlt for, at al den Hyldest frs I-orzldrene og al &amp; n Kzrlighed fra Elevernie, hum mer og mer blev Genstand for, .gik hende noget til Hovedet " og frem- kaldte eri starre Selvsikkerhed, end der var forenelig med den Ydmyghed, der i dybeste Forstand var en af hendes skonneste Egenskaber; .- men saa kom Hjaelpen, ukaldt og uventet fra en Side, hun ikke haade dramt om, og til en Begyndeise ikke i nogen behagelfg Farm. Insand litteratur.
Wahlström &amp; Widstrafid, Stockholm: Retigias tro och fri forskning jämte andra uppsatser af Adov Harttark.
Bern.
öfvers.
af Augr~st Can.
- Materia och minne.
En undersökning af kroppens förhallande till själen.
Till svenska af Algot Ruhe.
H ug o G e b er s f ör lag, Stockholm: Ktassväsendets uppkomst.
Af Ponfus Fahlbeck.
Illustrerad svensk litteraturhistoria, Af Henrik Sdziick o. Karl Warburg.
Haft.
3.
A.-B. '
Nordiska Bokhandeln, Stockholm: Lars Hierta.
Ri ksdagsrnotioner och anföranden.
Första delen.
Riksdagarna 1828 - 41.
Med understöd af Stiftelsen Lars Hiertas minne iitgifna af Gustaf A. Aldén.
-
.
DA,CN ' Y.
.
.
.
- .. -.
.
.
,.
.
, ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. -- .-.
-.
.
- r.
.
.
!
.
q.
.
.,.
.
.
.
: - rp.7m.&amp;L - s - r - .- .. r-. "
.
.
s - a 8. j. % 4 - ... * 10: de årgånge-n af, j.
: F,;; $j.
': Kv ' ififili@; &amp; yrkes+egist&amp; Göteborgs ~~Hemtrefnad (~.
Ett.
dHemtrefnadsll-hus för sjalfförsörjande kvinnor 1ia.r i dagarna blifvit färdigt i Gö- är under arbete.
Skriftlie 0th muntliga meddelanden om info-&amp; teborg.
Initiativet till företaget har tagits i f fröken Julia rande af hamn och adresser iifvensom annonser mottagas intill; ' von.
Bahr, som Ar 1910 i ett par föredrag i Göteborg.
31 oktober.
Redaktion, expedition ech förlag.
Regerigsgatan 65.
Rikstelefon 129 22.
Allm.
telefon 21763.: .-.
sökte intressera de.
ensamstående,.
sjiilfförsörjande kvi.nnorna. '
for saken.
Den upptogs med stort intresse.
Redan i mars Uppskjut ej till sista dagen!
, f,!
19 1 1 var aktiekapitalet,.
l50,O.OO kr., fördelade .pi aktier $ 100 i kr., fulltecknadt.
- .., Den staliga byggnadenl, som nu står färdig för inflytt- ning, inrymmer utom bostadslägenheter på f a 2 rum (; l med kök och tambur gemensamma salkkapsruml samt en ' Platssbkande fd sina annonser inprda r. "
r L.
pensionatsafdelning, Det faller af sig sjä !ft att byggnaden.!
3 a p y p r halfia priset eller 711s öre pr mm.
0f verskö ter skebefat -, ar: - försedd med al4a nutida bekvämlighe.ter, hiss, central- vid ~ ~ i d e k i s j u k h u &amp; i t ~ i i t e b d 4 uppvärmning, bad- och tvättinrättnihg m. m.
.Plats önskas af ung flicka förklaras .harmed: till ansökan le&amp; e; .om barnfroken eller gå frun till- att tillträdas den 15 nästa no ' ' fl bi I i '.
' 1 landa; Något kunnig i ' matlagning, kr.
700 och allt fritt.
: Till 3 iandarb.
och sömnad.
Genomgatt vårdsnämnden i Göteborg Betyg och rek.
finnas.
skriftliga ansökningar, atffi1 till " Hösten 191311, Karlstad.
betyg, torde inlämnas vårdsniimnderis byii, Gukta.f.
Torg 4, Göteborg, före den Ung flicka. '
.
okt.
1913. i jnskar plats i trefligt hem, helst i ' E itörre samhalle, att under husmo-.
.
.
: ' .O ', c ierns ledning deltaga i förekom- f o ~ k s k o l l ~ ~ a d ~ i ~ f nande " göromå1.
Genomgatt kurs i handarbete, vafnad, linnesöm.
i Slättna fasta folkskola (litt.
' ~) " &amp; 1 bledlem af familjen.
Lön önskas.
kes inom 60 dagar af folkskollararc racksani för svar till n1 nov.&gt;, eller lärarinna hos skolrådet i Hass I ialsingborg, p. r. Ieby (adress Rumskulla).
Skolhuset, som för några år sedan nyby$ des, Examinerad.
s10 dIärarinna.
är belaget ?l %- km!
@ %$, @ idaste r ned goda betyg fr n Hulda Lun- järnvägsstation och 6 km.
från ': kyr- C iins slöjdseniinarium önskar plats kan.
Tjänsten tillträdes den 1 jan!
S; om vikarie,.
bitradahde lärarinna li914.
Lon enligt lag: e dler i brist härpå i familj eller Hassleby den ' 10 september.
1913, 1 iandarbetsaffai-, den 15 oktober el.
Skolrddet.
Rörum s lenare.
Svar till: ' lbA .. ~P.~, F) r Simrishamn.
' \ iafkurs.
: Svar x 8 I Föreningsmeddelanden.
L X .... 5.
Fredrika-Bremer-F8rbundets Strengnäskreb och Sfreng- F. K.
P.
R. ha sa-mmanträdt.
för gemensam.
öfwlägg-.
näs.
.
nhg om ny form för studiecirklarna.
,.
Under ordförandeskap af fru E. von.
Heijne och ' efter liflig .. disk.ussi&amp;n beslots enhälligt, att studiecirklarna, jämn- sides rneQ sin hittillsvarande uppgift såsom.
socialt och.
lit- tefä$ uppbyg.gande, skulle upptaga välgörenbetsarbete.
Närmast skulle nu arbetas, d.els f6r tillverkning af ' be- ' kodrrad .åt späda barn i fattiga.
hem i och ufom .daden, d e k f&amp; kläder till barnen vid Norrbottens arbetsstugor.
! %r- skifda f6resfAndarinnor för de olika arbetsgrenana valdes, och blefvo: för spädabarnsbekladnacikn ' fru K. Giesecke och for Norrboftenskläderna fru W. Silfversparre.
Pen- ning * ' samlades genast för inköp af ' materiel.
' Studie- och.
arbetscirklarna skora äga rum iivaranrian ioisdag med början&gt; torsdage~r den 9 dennes A driitsetkam-.
iriarenns Jokal.
.
.
För anordningen i sin helhet af studikirklarna, främst H det li.tter&amp;-a området, utsågs en kommitt6, bestående af öfverstisnan E. Zetterstrand, fru: E. Sfenbeck och f röken Mim.
Rydberg.
.
, ' " - ...
.
.
.
,.
Fredrika-Bremer-Förbundskretsen Lund med omnejd ha- de sitt första h,östsammantriide lördagen den.27 sept under ordförandeskap af docent Hilma ~ ' Borelius.
Därvid .förekom en utförlig redogöreke af fru Anna Lewenhagerr for ars- mötet ' i Stockholm sistlidne juni manad.
Med anledning ' däraf vidtog en liflig diskussion angående den, nya1 tid- skrift, som af förbundsstyrelsen föreslagits.
Till.
sist höll fröken A..
Nilsson fran Malmö ett entusiastiskt föredrag om planen till llArstafi, kvinnornas hus p&amp; Baltiska utställ- ningen, sarskildt uppehallande sig vid det storartade i att förena alla kvinnor til.l ett gemensamt framfrädandb.
Sam- manträdet afslutades, med samkväm,.
- t i.: " .. B .. y 3 vid 2 ?urlÖvs sk6fdistri kf s smiskoloi sökes, hos skolrådet före den 15 instundande oktober, adress Arlöv, Grundlön 750 kr: med ett ålders- tillägg.
' &amp; 100 kr.
efter resp. 10, 1: och 20 års oförvitlig tj,anstgöring, Arvode för sl ' ojdundervisning 10C kr.
Hyres- ..... 225 ki-; .- - - och.
.- eldbrandsersattning " - -- .. %&amp;rarinna,.
Arlöv i september 1913.
S, om genomgått 2-arig kurs vid Gotth.
Mauritzson.
E %iv.
Högre 1ararinn.esem.
önskar Skolrådets ordförande.
) lats i skola eller hem.
Gärna ut- F.
.
.
.
.
.
C mlands.
G.oda rek.
finnas Svar.
sjukvikariat. '
s narast till 1123 årll.
Runhallen p. r. vid folkskolan vid kyrkan från och Landtbrukaredotter med den 16 instundande 6litotQr a .f god familj med intresse för hus- till terminens slut sökes af kompe- I iga sysslor önskar plats i godt tent larare (- inna hos skolrådet i h lem där tillfälle gifves för ökad Gudmundrii, adress Kramfo-, före ' U itbildning.
Svar till hösten 1913 ", den 6 ' i samma månad.
Lön eFtei f henyen 7, Göteborg.
.
$50 kr.
, sarqt ersättning, förahusrum och ved enligt lag ' och ' reseersatt.
.
~ &amp; t t r ffl~ka e ning intill .. 25 kr.
.
.
.
.
.
,,.
s iöker plats att vara till verklig nyt- Gudinundrå i Västernorrland!
: a och hjalp inom hemmet med de liin den 15 september 1913..
.
1 attare syssl ' orna, afven sömnad '.
Skolra " deti $ k a r till l1Familjemedlemll1 Vaster-.
.
i is p. r.
Kvinnlig s ulgymnast.
i Iqskar plats i ' hmii, ?å institut E d e r sanatorium gärna i utlandet e bller soni sällskap på resor.
Fler- a irig praktik i utlandet.
Prima be- t yg.
Svar till ' ~Gymtirtstfl, Jönkö- F Ilng p. r. '
l. s .... s l. ' L.
%.t Tviinne.
biitth flickor l Frisk o. hurtig småskollärarinna om 30 ari a-Ilvar-liga och barnkara j Arbeta för Dagny i i i ' 0.
genom att gynna dess annonsörer b i 5nskar under julferierna, 1 dec.- kunniga i alla i ett landthushil l!
5 febr., mot fritt vivre plats i god förekommande &amp; 3-ómål - sam; t vaf.
f yamilj, helst i Norrland, Dalarne t tller närheten.
af Sthlm.
att ' läsa med nybqrjare,, ' som skrifbitrade: ller som.
husmodei ' S ' hjälp.
Svai =motses taeksamt af Warmland- ska "., Värmlandsbro p. r. nad erhålla plats som medhjälpar.
innor vi ?.
sinabruket JQiriiiia Barn- hem i Vestrnan1an.d ipstiindanue 1 nov.
h i g lön 240 kr.
Stiar .. inec rekom.
till fr^ Carla Tii.elin ';. ' Svens.
torp, adr.
Tärna.
; 324 D A G I STOCKHOLM '.
.
: Nyheter för Hösten och Vintern i -.
.
- ' - Ylles &amp; J iden tyg er, Dräkts &amp; Ulstertyger nu inkomna i större urval an någonsin. '
Obs.!
Profuer och modepfanscher gratis och fmnco.
T i l l h jdlp för nöjaktig.
expen diering af profverna torde ungefär angifvas önska.
de kvalitéer och prisfagen.
.
. '
- I I MAZETTIS OGQN-CACAC.
.
p+ helkftopaket 45 bre.
.
.
MAZETTI.!
SPIS-CHOKOLADEF -.
-.
1. '
s a ~ d e i e s pna.
.
.
och välsmakande ' c Våra HOST- och VIN~ERMTALOGER nu utkomna:.
1 på färdiga Dräkter, m p p o r.
~ l ä o R i n ~ o Blusar.
r, w o l a r, Ulstrar etc..
....
N: o 2 på Linne och Trikåvaror N: o 3 på Sybehör och arn neri ng sar tik hr sandas gratis och franco.
.
.
N: o Största urval i Sverige.
, ...
i!
Endast goda varor.
Billiga priser.
Etabl.
M., KN \ MiR örenin ingen ' -.
-.
' t.
.
.
.
:, ' ' .Tänk sHväl p i kvalit6n som priset l.
.
e &amp; der - b - j .. _ ' Handarbe.tets Vanner.
. '
&amp; s h r, %i en symaskin, som ger en siirakIldL oacker söm vare sig Ni syr i de; tunnaste siden eller de gdfsta kapp- tyger, b6r ni kapa.
.
*.
!
.
.
.
.
:::.
*.
.
.,.
.
5 Birjerfarlsgatan 5..
.
ty dessa maskinrr hafva genom si.
Gfverlagsna konstruktioti, sin ' min sidiga anvhdning och iifrira f n m s t f ende egenskaper Llifvit s i omtyckta att de under de f&amp; BP 63 varit i mark naden, trots si !t något högre pris er hållit en verkligt storartad spridning det bästa beviset far att cn vara är god CENTRAL ROBBIN-MASKINEN tillve * kas i två storlekar, en mindre för fr- miljer och syatelierer och ea stbrrefö~ skrädderier.
OBS.
I Fördelakf [~a btfuln+gs: iillkor. '
.. '.
: Konstnärliga möbeltyg udif-.
.
oas p å bestallning .. - Prof sändes pd begäran till her- rar arkitekter och Öfriga caho ordnare af heminteriörer.
; 5 i i i ~ärldens förnämsta läderpreservativ, gör skodonen ribsol~td val htäta och minst dubbe !t varaktiga Finnes ofveralit 2 0: 7.
) ch- 25 pr.
.flaska.
.
Wiréns Eau de Colagne ROYAL f r fortfarande oöf ' vertraf ' fad .. l - B.
C O -.
~.
L A N.
- O L J.
E - F A B R I K E N, T. OLSEN, Stockhoin '.
I, &gt;.
e.
.
.
.
I '.,.
;; - -:.
.
.
, v 4 -.
&amp; G.
Wir6ns Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Kg [.
kbflev.
... 21 Ulla Vattugatan 21 Stockholm.
- ' 1 - ErhBlles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fran.
.
.
.
.
t ' Dagema nummer inneh4llira Kvinnliga ~ u k i d i s k a B y r h, ~ a l l i a ~ a t a 12. n.
Kont.orstid 10-3.
Utfar alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 36: .,y " Ave maris stellalll Af ' Sigrid Plafen.
Naddie Zahlea Liv og Virksomhed, II.
Af Henridfe Skram.
.
; I.
: 1: ' ... Allm.
el.
147 29.
Lästmakaregatan 6, l tr.
Riks Norr 600.
Oppen hvardagar 12-5 e. m.
Mind.
och torsd.
äfven 7-8 e. m. i - F.
j ... -.
Bemninsamlingsbpr&amp;n, Lästmakaregatan 6,3 tf. är öppen i: !,.h.vardagar kl. 3-5 e. m.; Måndagar och onsdagar afven 7-8 m.
For anmälning af medhjälpare vid namninsamlingen till,:: -.
e: kvipn~rnas opinionsyttring Allm.
Tel. 227 08. r i I.
.
I I Notiser.
F~rsningsmeddelanden.
Pasänd litteratur.
.
.
Prenumeration iL Dagny sker h narmaste porrlianstait d e r bokhandel.
