# ID: svediakorp-per615
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,681
# sentences: 797
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
O: eb 1 Prenumerationspris: 111 Ar.
kr.
4: 50 ' / a ar.
kr.
2: 50 ' 1,,,,, 3: M,,,, l: 25.
.
.
I.
.
.
Losnummer lo Prenumeration sker silväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
-- I Redaktion: Klarabergsgatan 48, tva tr. Telefoner: Allm.
63 53. '
Riks- 122 85.
I Redaktör o .. ansvarig utglfvare: l E.L L EN K L E MA N. Mottagiilngsiid: kl. 11-12.
Sthlm 1913, P. Englunds Boktr.
En plikt och en rattighet.
H var och en, som inom olika kretsar af kvinnor gjort sig till tolk för röstrattskrafvet, har allt som oftast m.ötts ' af den uppfattningen, att kvinno- saken i allmänhet och rösträttssaken i synnerhet ar både onödig och tråkig.
Man känner så val igen dem, dessa kvinnor: hon, .som har rösträtt hemma., och hon, som.
icke har .det men som ~lefver helt för man och barn., och många, många andra ' vari- anter af den trångsint familjeegoistiska typen.
Om.
motargumenten visa sig ' maktlosa, kan man emeller- tid trösta sig med, att förr eller senare får man en bundsförvant i lifvet sjalft, som obönhörligt korrige- rar illusioner och: teorier ofta på ett ganska känn- bart satt.
Det behöfs i allmanj~et bara att en nar- stående påverkas af eller lider skada och men af ett samhällets missförhållande, så blir den blinda plötsligen seende.
.
Läxan läres.
la sam hall et^ är icke längre ett ' abstrakt.
.
.
begrepp, som man icke behöfver bry sig om, utan en konkret verklighet, hvars fel och förtjänster .äro af den största betydelse i indivi- dens tillvaro.
Hvad .tråkigheten) &gt; beträffar, så ar det nästan genant att behöfva påpeka, att epitetet ar illa valdt, då det ar fråga om en v a r l d s r ö r e I se.
Kvinno- rörelsen har visat sig mäktig nog att onidana kvin- nors lif i tanke och handling, icke blottt i länder ' Annonspris:.
.
15 6re per mm.
. '
Enkel spaltbredd 50 mm.
.Marginalannons under texten 15.
mm: s höjd-per gäng 10: -: Rabatt: - 5 ggr 5 010; 10 ggr 10 010, 20 ggr 20: / 0, 50 ggr 25 010..
Annons bor vara inlämnad.
.
senast mhdag f. m..
.
Post- och telegrafadrcss: DAGNY,.
Stockholm.
Namninsamlingen. '
' I Expedition och Annonskontor: K1arabergsgatan .. N t&amp; tr * '.
.
Utgifningstid hvarje torsdag.
.
&amp; G Stockholm den 2 Oktobeer 1913 N: r 40. m '.
.
.
, med VZsterländsk åskidiing, utan äfven i den af- lagsna östern.
Ett underbart stycke utvecklingshisto- ria innehålles i .berattelserna oni våra dagars turk- innor, som träda ur harensdunklit fram i dagslj&amp;et sägande sitt ord i tidens brännande .frågor.
Eller om.
. '
Kinas kvinnor, som under århundraden varit beröf- vade t. o. m. den fysiska rörelsefriheten och som n u l a del i ' sitt lands nydaningssträfvanden.
: Oändliga äro de perspektiv, som kvinnorörelsen ' öppnar åt alla sidor.
Och icke blott i rummet utan afven i tiden.
Man.
ser tillbaka i det förflutna och varsnar, hur naturnödvändigt kvinnorörelsen framtradt, och man längtar efter en.
kvinnorörelsens historieskrifvare i stor stil, som skall utforska och framlägga hur.
or- ganiskt den vuxit fram ur det stora helas utveckling.
För.
ens blickar ' framträder den ena bilden efter den andra af dem; som sått det utsade, hvarur skördar nu börjar spira -- ett galleri af de yppersta man och kvinnor, af andligt friborna människor i olika länder.
Och är man disponerad för drömmar, kan man ju i tanken forma arftagarna i framtiden.
Ingen rörelse i världen går sa p5 djupet, så nara lifskäl- lorna, som kvinnorörelsen.
I sanning, den som .icke lider.
af andlig närsynthet måste förstå, att kvinno- rörelsen ar rent af intressant!
Dess bättre blir den stora, naiva okunnigheten i '
kvinnofrågan mer och mer sällsynt - åtminstone bland kvinnorna själfva.
Men steget är långt mellan passiv tro på kvinnorörelsens berättigande och verk- sam handling för uppniende af nigot af dess mål.
Här kan man sannerligen säga, att arbetarna äro få.
Oerhörd ar den arbetsbörda, som tynger särskildt röstrattsforeningarnas ledande krafter.
Under detta år påkallas emellertid a l l a röstrattsintresserade kvin- nors medverkan.
I och med detsamma som beslut fattats om en » kvinnornas opinionsyttring för poli- tisk rösträtt och valbarhet^ har det blifvit en h e d e r s- s a k för oss att denna opinionsyttring må blifva ett imponerande uttryck för vårt.
kraf - på medborgerliga rättigheter.
Vi måste alla offra något af vår tid-och vara krafter för att iamla de svenska kvinnorna till ett enigt uttalande i vår stora fiåga.
.
På senare tider har, antagligen tör att skram- ma kvinnorna från deltagande i opinionsyttringen, tillämpats en taktik, som vittnar om en mycket låg tanke om kvinnornas sunda förstånd, då man näm- ligen framställt alternativ, som alls i c k e föreligga.
d r det för landets välfärd nödvändigare att kvin- norna få sin största fråga löst än att Sverige får sin största fråga löst på ett något så när tryggande sätts, utropar fröken Cecilia Milow, som manar Sveriges kvinnor att r offra D sin fråga, för närvarande, för försvarsfrågan.
Den enklaste eftertanke miste ju dock säga hvar och en, att försvarsfrågans lösning ingalunda beror af rösträttsfriigans öde, ' att, som dr Hilma Borelius härtill genmält, de frågorna icke stå .i nagot uteslutnings- eller rivalitetsförhållande till hvarandra.
Hvarför skulle försvarsfrågan fara mera illa af sin samtidighet med den kvinnliga rostratts- frågan an af sin samtidighet med ett otal af små fragor?
- - - Motsättningen är falsk, uppma- ningen missvisander.
Herr Teodor olm berg klagar öfver att ren mängd af de mest vakna och aktiva bland dem (kvinnorna) tänka och tala om intet annat än om politisk rösträtt och därmed i sammanhang stående politisk makt.
En folkets hjärtan gripande agitation för sedliga ideal och moralisk lyftning inom.
nationen tyckes icke inga som en faktor inom s. k. moderna kvinnors sträfvandens.
Och han konstaterar några dagar senare; .Ingenting hindrar svenska kvinnor - - - att, såsom de gå och stå, taga moralisk ledning i landet och rycka vårt folk upp ur det kul turella barbariets .sumpmarker s.
Jo, bristen på röstsedel hindrar oss I ett sam- hälle, där i fråga om sedlighet gällande polisförord- ningar göra orätt till ratt, d a r b e h ö f v a v i k v i n- n o r r ö s t r a t t för att kunna uträtta nigot.
Besyn- nerligt att herr Holmberg icke inser detta, då han r bestäm db säger ifrån, ratt männen a b s o l u t i c k e kunna bygga samhället m o r a l i s k tr. Om.
de sty- rande männen alltjämt (i enlighet med herr Holm- bergs uppfattning) hålla pa med att bygga sam- hället omoraliskt, är det då tänkbart att de politiskt maktlösa kvinnorna - ens genom högsta grad af nit - skola kunna sköta sedligheten si; att resul- tatet blir glädjande?
Det är nog icke vardt att hoppas på något s i underbart.
.Fosterlandet ar mer än kvinnosaker, B, sä.ger en tredje i största allmänhet!
Men då den satsen skall klargöras, att fosterlandet far va1 a4 att kvin- norna fara illa, så felas alltid bevisningen.
f ' ostcr- landet äro vi ju alla, både kvinnor och män och barn.
Hvad som brister för kvinnorna ar en brist fiir det hela.
Det är v å r p l i k t och v å r r ä t t i g h e t att göra allt hvad vi kunna för var frågas 1ösning På det beryktade af Ungsvenska förbundet amrd- nade protestmötet i Stockholm mot den kvinnliga rösträtten kallades kvinnorna myltgäster n i den nationella utvecklingen.
Må vi alla begagna det till- fälle, som den igångsatta opinionsyttringeri erbjuder, att med makt och kraft ropa ut vårt kraf p i mcd- borgerliga rättigheter i vårt land.
Vi nöja oss icke längre med en ställning, som förväxlas med ns~ylt- gästens&gt;.
- U t oss därför göra allt hvad vi kunna f6r uiamrx- insamlingen under de få månader, som återsta.
i Stockholm kunna de, som vilja arbeta för saken, an-, mäla sig å namninsamlingsexpeditionen, Lastmakare- gatan 6, 3 tr. Expzditionen ar Öppen alla hvardagar 3-5, samt måndagar och onsdagar afven kl. 7-43 e. m. Allm.
telefon 227 08.
-.
.
.
Anna KIetyim.
v Beslut om Föreningen Dagnys upplösning.
id Föreningen Dagnys extra sammanträde i Stockhoh mandagen den 29 sept., hallet under ordförandeskq af fru Agda Montelius, antogs enhälligt det sedan Prsrnötet hvilande beslutet om Föreningen Dagnys upplösning med detta Ars utgång.
En följd af detta beslut blir Veckotid- ningen Dagnys nedläggning, sedan den då under sex i r utkommit säsom organ för den svenska kvinnoröreIsca.
Fran ledande håll inom kvinnorörelsen p h e r a s emel- lertid en ny publikation från och med nästa är.
Kvinnor som b e f 3 och manskap på norska fartyg.
Dc norska kvinnorna äro icke rädda för sjön, p r a k t i s k kunskap som båtförare ha minga af dem.
Nu gäller det den teoretiska utbildningen och examen, som berattigar till befälsplatser.
P3 förfrågan hos försvarsdeparternentei, om det kunde anses att något hinder finnes för kviniior att aflägga de i navigationslagen bestämda examina och att erhålla styrmans- och kaptensfullmakter har svaret blifvit, att departementet ej finner att nAgot hinder kan föreligga härutinnan.
Likasa har departementet för handel, sjöfart och industri förklarat, att lagen om sjöfolks in- mönstring ej tyckes lägga nagot hinder i vager.
för att kvinnor inmönstras i sjötjänst.
PeIIerins V ä x t - M a r g a r i n - - - y T=.
=-.
.- -: -. -- A ersätter det finaste rnejer!
@ mÖrq: ---
' Till reglementeringens historia.
bland prostitutionsmarknadens köpare finnes en llprostitu- tionens stadiga kundkretsn, hvilkens sanitära samhällsvåd- lighet kan fullt sidoställas med säljarnas.
Men en och annan uppgift, ryckt ur sitt sammanhang, ort efter- det den s. '
k. reglementeringskommittén .af- säger föga.
Ingen, för hvilken det medicinska utslaget be-.
gifvit sitt betänkande (dec.
1910) utkom på föran- träffande systemet ' ställer sig afgörande, bör försumma att staltande af den svenska federationsafdelningens styrelse taga del af boken.
en diten bok, 4 reglementeringsfragann, innehallande kom- I ett riksdagsanförande fran 1840-talet utlät sig kam- mitténs lagförslag jämte professor J.
E: Johanssons reser- marherre L. F. Räaf af Småland: n- - klokast haha vation mot de kommittémajoritetens förslag, som afsago de folk handlat, som afskilt och utmärkt en prostituerad .särskilda åtgärder mot de s. k. helyrkesprostituerade samt klass af qvinnor, hvarigenom sederna hos alla.
de öfriga uppsparande af s. k. smittokällor i förening med tvangs- blifvit oantastade och i. helgd h a h a ", och han beklagar, .besiktning och tvingsbehandling för smittosam .könssjuk- Ilatt detta icke af ålder hos var nation vunnit eller troligen dom.
För att i än vidare kretsar bringa i beaktande de någonsin kan vinna häfdens starka inflytande. "
i reservationen framhalha synpunkterna gentemot kom- Hans farhågor i det fallet ko.mmo dock på skam, ty mittéförslaget beträffande de s. k. helyrkesprostituerades år.
i859 afskildes i Sverige genom en reglementering af .ställande under Iösdrifvarlagen (helyrkesprostitutionens kri- prostitutionen en dylik klzss af kvinnor, och redan efter minalisering) föranstaltade i våras svenska föreningen för ' trettio år - vid 1889 års riksdag - visade det sig, att moderskydd och sexualreform ett särtryck af denna del af systemet vunnit din starkaste häfd för sig.
Hugo Tamm.
reservationen, hvilket i broschyrform åtföljde Stockholms inlämnade då en motion om upphäfvande af reglemente- ~a~blad.
ringen p i den grund, att den var i .moraliskt hänseende skadlig, i juridiskt lagstridig.
och i sanitärt minst sagdt af I dagarna har professor Johansson genom.
en ny bok, R e g l e m e n t e r i n g e n i S t o c k.
h o l m, återigen dra- tvetydig nytta.
(Hvilket senare påstaende stöddes af en .git i härnad mot reglementeringssystemet.
Han framlägger mängd från.
utlandet hämtade och af läkarespecialister p5 här i mera sammanträngd form än i det omfattande kom-.
området gjorda erfarenheter).
En Curry ~reffenberg bröt.
mittébetänkandet sina undersökningar rörande systemets äfven sin lans för saken och framhöll eldigt, att .den icke verkningar i Stockholm, fullständigade med uppgifter från vore en sanitär fråga utan en moralisk fraga i första och.
.den tid som förflutit efter det kommittén afslutat sina ar- sista rummet.
Och han synade i alla sömmar lösdrifveri- beten.
Dessuton1 belysas en del frågor med material, stadgan; den medgaf visserligen etti inskridinde- mot hämtadt från arbeten af ett par andra af kommitténs med- o t u k t s l a s t e n och lösaktiga kvinnor,.
men det .stred lemmar, doktor Lindblad .och professor MölIer, samt från emot hela den anda, hvari den vore affattid, att den ut-.
nyttjades i en organiserad otukts tjänst och att kvinnor, .diskussionen i Svenska Läkaresällskapet 1912.
I den nu utkomna boken är det enbart den objektive s o m i c k e s t ä l l d e s i g p r ' o s t i t u t i o n s r e g l e - .vetenskapsmannen man möter.
I den tidigare utkomna re- m e n t ' et t i l l ef t e r r ä t t e I s e, behandlades efter den.
servationen framträdde däremot professor ' Johansson äfven En Hedlund kämpade äfven vid motionärens sida, företrä- desvis - förande humanitetshänsynens talan.
sasom en de etiska hänsynens och humanitetens tolk.
Men reglementeringssystemet hade ett starkt försvar och.
Bland de undersökningsresultat boken lämnar firiner man att besiktningsbyriins verksamhet betydligt gått till- till och med en af vara biskopar omgjordade sig ' till dess baka sedan 1903.
Besiktningarnas antal var detta ' år beskärm med både trons sköld och andens svärd.
Motio- 20,849, ar 191 1 hade det nedgått till 6,625, alltså med nen blef också med en öfverväldigande majoritet afslagen.
Och sedlighetens väktare inom nationen tyckas alltjämt två tredjedelar, och detta utan att några olägenheter vare sig i sanitärt eller ordningshanseende dacaf kunnat för- vara lika genomträngda af defi oafvisliga pliktfbreställningen, märkas.
Reglementeringens omfattning vid skilda tider att samhällets fysiska och andliga halsa med nödvändighet.
kan dock ingalunda utgöra någon mätare på sedlighets- kräfver att med alla tjänliga medel halla.
en del af landets tillståndet inom hufvudstaden, inte heller har den påverkats kvinnor hårdt vid osedligheten och en annan del vid sed- af de ekonomiska konjunkturerna, utan den vid olika tid- ligheten.
Ty när det t. ex. varit pa tal att för oäkta barn - punkter större eller mindre numerären af anhalha.
och införa arfsräti efter ' fadern mena de, att detta skulle inne- inskrifna har visat sig, bero på sadana tillfälligheter som bära en.allvarsam f a r a f ö r k v i n n o r n a s s e d l i g - hur reglementeri~gen vid olika tidpunkter statt anskrifven h, e t, i det att deras naturliga: ' motstandskraft mot männens i allmänna opinionen, eller p3 - 01i ka byraföresiindares olika förförelse därigenom skulle afsevärdt försvagas.
Och när nit, eller p i den större eller mindre tjänstepersonal, som det efter den af reglementeringskommittén verkställda om-, b y r h haft till sitt förfogande .. - Bland systemets i sani- fattande utredningen af reglementeringcjsystemets verkningar - tärt afseende skadligaste verkningar har man att märka den visade- ' ' sig, att systeniet ingalunda uppfyllde sitt sanitära fikvasi-garanti " det erbjuder samt den llstambildningfi, till syfte, ändrade man front och framställde nu förfaringssät- hvilket det ger anledning, därigenom att inskrifningen s3 tet mot de prostituerade berättigadt och oundgängligt huf- .godt som omöjliggör de prostituerades atervändande till vudsakligen pi grund af deras antisociala lefnadssätt.
Men ett hederligt yrke och salunda förvandlar de Wlfälliga~l ", den manliga själfförhäfvelsen kulminerade dock i kommit- till Ilpermanenta ".
Senare iakttagelser ha visat, att det téns slutresultat: att kviiinokönets sedliga standpunkt rent-.
.
K - * ' ' ' ' ', ', '.
af skulle pilfordra en särskild l a g, obehöflig för det manliga könet.
Fanatism och hallstarrighet har hört till de stående tillmälena mot abolitionisterna; kanhända skulle de med.
visst fog nu kunna tillbakaslungas p i reglementeringens skyddsvakt, som slår döförat till fijr den modernare veten- skapens undersökningsresultat och synes besluten att dö pA sin ' post.
I en förra Aret utkommen bok .af fru Hilda Sachs gjordes en träffande jämförelse mellan trolldoms- och häx- .processerna och våra dagars kamp mot könssjukdomarna.
Det ' är att hoppas, att professor Johansson, när han nu, i, likhet med p i sin tid Hjärne, upptagit kampen mot obskurantismens makter skall lyckas göra ett slut p i det kvinnliga syndabock~väsendet~.
.
Men när en kommande tid en gång ser tillbaka p i .vira .dagars kamp mot reglementeringssysternet 1Br den nog komma .att förundra sig öfver att den kostat icke blott s i mycket indignationens trycksvärta utan också så minga vetenskapliga undersökningar och lärda mödor.
Manrre den då inte tycker, att e n s i erbarmlig institution fått en oförtjänt hederlig begrafning.
Det kan dock dröja länge ännu, innan man far bukt med reglementeringen, denna den största och mest u p p .rörande rattskrankning de s .. k. civiliserade samhällena ha att uppvisa.
: Det har beträffande professor Johanssons ställning i frågan yttrats, att han varit alldeles för wällll.
Om man än icke kan se.
nigon så särskild ~snällhetll i att en man kampar för sinningens och rättfärdighetens skull, miste .det dock " för alla, hvilka i den sak han gjort till sin se en fråga af.
djupaste betydelse, ligga en stor anledning - till- tacksamhet i att den funnit en så stark och fullgod .kämpe.
S2rskildt ha kvinnorna de största skäl att vara .erkännsamma, ty det är dock ytterst denna faga, som är den afgörande för vardesättande af kvinnan.
.
.
Elsa E&amp;.
1 b l * ' ' Insand litteratur, Aktiebolag ' et Hiertas bokförlag.
Stockholm: Döden.
Af Maurice Maeterlinck; Bern.
öfvers.
af Hugo Hultenberg.
.
W ah Is trö m 8r Mi ds trand, Stockliolm: Reglementeringen i - Stockholm.
Af J.
E. Johansson ..
Hugo Gebers f örlag, Stockholm: ~ ä l s a ' o c h Iingt Hf genom rationell diet.
Praktiska vinkar angående födan samt nyttan ' eller skadan af olika födoämnen af D: r ArnoEd ' Lorand, förf.
till - flstriden mot ålderdomenll.
Bem.
öfverssattning af A.
.W.
Albert.
Bonniers förlag, Stockholm: Religio.
En bokom försoning.
Af V&amp;go Zaalig.
- Den olycklige Henry Percy.
Af Mathilda Malling.
- En strid p i Detvensö.
Skidespel i fyra akter af Sl) @ ii Siiverfz.
Arbeta för namninsamlingen!
Bas ta toale t tmedel u Vox feminae.
nder denna rubrik sysseksatter sig T h si W s m a n ' s B u l l e t i n, de politiskt röstberättigade kaliforniska kvinnornas tidning, med Mrs Ella Flagg Koungs afsagelse .af folkskolinspektörsbefattningen i Chicago.
För Dagnys läsare bör Mrs Young vara bekant.
Vi hade for nigra ar sedan nöjet att framställa hennes bild i var tidnings spalter i samband med en artikel om h e n ~ e.
Dct Iiör icke till det alltför vanliga, att en kvinna kallas till satiaxta chefs- och förtroendeposter som fallet varit med Mrs Young.
När hon för cirka tre år sedan utnämndes till inspektör Gfver alla Chicagos samtliga folkskolor --- omfattandc stod valet mellan henne 300,000 barn och 6,000 lärare - och fem erfarna och förtjänta man.
Utnämriingen till en plats som denna sker.
i Amerika icke efter samma grunder som hos oss, utan ett verkligt förhör anställes infor Chi- cago " Board of educationll med de kandidater, som genom betyg och meriter utsetts bland öfriga medsökande.
Mrs Young blef efter en timmes genomgaende förhar rïppställd af nämnden som enda kandidat och utan diskussion en- hälligt vald.
- Hennes arbete under dessa år såsom inspektor för Chicago många skolor betecknas såsom särdeles framgångs- rikt.
En mängd meningsskiljaktigheter, som verkat förla- mande på skolväsendet, sägas under hennes kIola ledning ha mildrats och utjämnats.
Goda praktkiksa rrefar~ntir ha genomförts, och särdeles kraftigt har hon v&amp;.&amp; i6r et!
stärkande af bandet mellan skola och hem.
Sfi kom nu i år underrättelsen o n att mrs Yomg a 5 sagt sfg sitt kräfvande uppdrag.
Att här miste ligga något särskildt bakom x7ar tydligt.
Ett sa intresseradt, framgingsrikt arbete som mrs Youngc; på detta område skjuter man icke utan vidare i f r h sig.
.
Mrs Yorings afsägelse var ocksH endast £ramhllricf af de 01idliga förhållanden som existerade inom slcclriidct, och då hon amag att skolväsendet icke SHSOSII det rrt: var stiilldt kunde skötas som det skulle och Scsde, tvckarle hon ej att i det rattas namn draga sig tillbaka fri11 en post, där hon annars varit redo att af l 8 och $il s5tts: in alla sina krafter.
Ett faktum var, att Mrs Young vid utöfuandt ?t af sina funktioner vägrat att på nagot satt låta sig jnfliieras; .if politiska konsiderationer.
Detta var emellertid Iivad lilaii önskade och begärde.
För skolrdden, med hvilka hon miste samarbeta, stod politiken i första, skolorrias Nista i andra summet.
Splittring och slitningar tippstod härige- nom i arbetet, hvilket var allt utom befordrznde för skol- väsendets sak, och Mrs Young kom snart cog under firnd med att politiska krafter vor0 igingsatta fGr att motverka .henne.
Under sådana förhållanden var hon f d l t redo att offra sin egen ställning och.
inlämnade sin afskedsansökan.
Men vid den tiden var det nu si, att Chicagos kvin- nor blifvit en verklig makt i staten.
Illinois hade gjort sina kvinnor till politiska medborgare, dcras röster vom att rakna =ed.
Och nu v i l l c e j Illinois ' kvi~inor att en af dem, som genom erkänd skicklighet nitt fram till, en plats, där hon framför andra kunde verka fOr ett all- - För att öfvertyga sig, att Salubrin är ett det bästa toalettmedel, behöfs endast försöka det.
I Salubrin har man därjämte ett utmärkt medel mot yttre skador och ett giftfritt, kraftigt antiseptiskt medel, om det användes på ett ändanialsenligt sätt.
Salubrin tillhandahilles i Parfym-, Speceri- och Färgdffirer.
Par- tilager hos Geijer 6r C: o, Stockholm.
' 313 D A G N Y -- Q - mant godt, skulle skiljas fran denna plats genom politiska intriger och orättfärdiga förhallanden.
Kvinn,orna a n v ä n d e sit.t samlade .. infly- t a n d e, o c h M r s.
Y o u n g s a f s 5 g e l s e .ble0f i c k e.
a n t a g e n af v e d e r b ö r a n d e.
V o x f e m i n a e hade talat.
Illinois ' IlEqual Suffrage Associationll, Chicagos " Political Equality Leaguell, kvin- .nornas " Party of Cook countyll, Chicagos " Woman ' s Clubll, kvinnornas Ilcity Club1 och ännu många fkra liknande kvinnoföreningar i Chicago hade samlat sig i protester mot att Mrs Youngs afsägelse skulle antagas.
Inför detta faktum, k v i n n l i g a sr ä l j a r e s kraftigt .., uttalade önskan, böjde sig till.
och med Chicagos.
apolitise- rande partigängare.
Och vinsten blef därigenom icke endast på kvinnornas sida, staden Chicago har fått behålla en folkskolinspektör, som ställer sitt .arbete utanför sidoinflytelser och.
som ej .. Hter sig dragas in i affärer, som ej röra skolorna.
- Elpis.
.
.
.
, Aggrätter och grönsaker, munkar och missionärer, ' Kåserier om mat och ' hvad diktil1 hör friin det ..!
.
.
ituenska köket af ~ecifia.
' wiern.,.
.
.
II.
.
.
.
B ö n o r o c h ä r t e r förekomma, som vi sett, icke i Xarl den stores förordningar; och nämnas icke heller bland " skattepersedlarna11 till klostret Saint Germain.
Den ' enda förklaringen är den, att de vor0 välkända åkerväxter, som odlades till husbehof i klostrets egen hufvudgård, hvars beskrifning gått förlorad.
Det är icke möjligt, att de icke förekommo, da de omtalas som stående .ratt .sent i den latinska litteraturen och tidigt i den medeltida.
Särskildt b ö n o r * förekomma i den romerska kulten .och vid fira.ndet af de romerska .och- gammallatinska h d - gbnen i former som tyda p5 uraldriga religiösa och sym-, boliska föreställningar och primitiva anriittningar,.
så gamla att d e med tiden fatt sakramental betydelse.
S2 brukade man vid Florafesten i maj bland folket i cirkus strö ut vicker, lupiner och b ö n o r - som det numera anses som symboler af jordei~s fruktbarhet och människans alst- ringskraft.
Vid vissa minnesfester till de döda förekommo bönor som offer eller .hägn mot det vi kalla spöken.
Husfadern gick då vid midnattstid under iakttagande af andra .lämpliga formler barfota omkring i huset med svarta bönor i munnen, som h a n spottade ut nio ganger utan att se åt det hållet.
De dödas andar smögo sig da fram osedda, plockade upp bönorna och drogo sina färde - för ett år.
.
Sildana offer förvandlas ju som bekant ofta med tiden; än i allmosor At de fattiga, än åter - och det ganska tidigt - i symboliska former af bakverk.
Man tänke pA S.
Akerbönor eller spritbönor (s. k. bondbo bon or " ' eller flhäst- bönorlf).
Tradgardsbönor infördes langt senare.
våra julgrisar.
I min barndom utbjöds på langfredagen p5 gatorna i London h o t c r o s s b u n s eller fastlags- semlor med ett +-tecken, en tydlig öfverflyttning, enligt de lärde, till kristna bruk af den.
romerska hedendomens runda offerkakor med ' solens hjul.
.
På Sicilien, dar.
sa många urlatinska bruk dröjt kvar sedan tiden f ö r e romar- väldet, brukas det ännu i vissa trakter att på de dödas dag dela ut till de fattiga dels bönor, dels aflanga smil .bröd med ett par lustigt tilltotade " armar i korsll, som anses föreställa " själar i paradiset ".
I Rom förekommer till de dödas dag (2 nov.).
en sorts mandelkonfekt i form.
af .bönor, som ännu kallas [ifave dei mortill.
Man lär där iäfven äta bönor kokta med ett skinkben.
I Palermo &amp; ter firas Sankt Hans med att äta så mycket färska hastbönor (fave), ' man kan sätta i sig -: en tydlig reminiscens.
af den gamla bönskördefesten (d.
1 juni), som beskrifves $f Ovidius.
Den var redan gammal d$ och hade blifvit formlös, en svag stämning utan fasta konturer; nagot ä I d r e än all t i d och allt minne.
om tid, d ä r det- !ock u t e p å l a n d e t " hörde till: att äta böngröt med ' .. fläsk,.
flmänniskans sunda näring i, uraldrig tiilll ...
.
Böngröt och fläsk - i Sienatrakt-en- var jag en gårig för många Ar sedan - gäst hos en greflig familj på.
en landtlig villa, där ' jag fördes pA besök till bondhu&amp;ru&amp;a i bondgkdarna, Jag minns .två - kök, båda med härd på golfvet under &amp; t. väldigt rökfång, där storgrytan hangde i en .bastani kedja. '
Det ena var ' stort, dar 25 karlar och pojkar med hatten p5 - garden var stor och fann bruk, f6r alla sina söner .och sonsöner - sutto och ' &amp; to - kväll på nagot, som slefvades upp af kvinnorna u r den väldiga grytan.
- antagligen således bönsoppa, d i m a g r o, den.
.
toskanske bondes lifrätt.
Det andra ' var litet och,.
äldre, med gamla vackra.
grejor, och en gammal m a s s a i a, skrumpen men klarögd, ensam vid spisen, där hon ' stod och .lyste pa något med en antik hänglampa af bleck- plit, som sedan krokades fast i .kanten af ' rökfanget, [ett.
e$ af dessa kök, eller kanske ett tredje liknande,.
s e.
r, jag hög .b,urg eller lerkruka- full af ' gula akerbönor - med en stor fläskbit och litet vatten.
i, förklara; kviihan soG star bredvid - hvilken bindes öfver med pergament eller något dylikt och sättes ned bland den heta askan, dar .den skall stii lill kvällen dar&amp;.
.
.. Afve,n a r t e r,, fast - som.
det tycks - utan sakrab mental betydelse, vor0 sedan gammalt kända och odlade harnere.
.
For att i sammandrag citera Elfving llodlades ärter i.
~ k k l ~ n allmänt d på Alexander den.
stores ' ' tid, o&amp; hos romarna var ärter en viktig ' kulturväxt.
Släkten +is6 hade .. namn daraf *.
Längre norrut träffar man dess spår i de schwkiziska pilbyggnaderna från bronsåldern - på grund af de funria ärternas klotrunda form bar ma ' n ansett sig böra föra dem till trädgårdsäyterna.
I skandil navien odlades ärter säkert på 1200-talet, ty i uppland&amp; lagen, som vid denna tid författades, nämnas tie blan8 ' ' " - Liksom talaren C i c e r o hade namn af baljvixten C i c e r !på eng. c h i c k ' p e a), hvilken ' åts mycket af romarpöbely OCH annu forekommer har.
I Lombardiet ar det denna som .iites de0 andra november.
1 Toskana bruka de Iu !a den för at!
ffi, ded .rhörare.
Men egodt blir det infe ändå - i var smak.
A S T R I D ' A H L S T R O M &amp; C: O. ' MODEAFFAR 18 SMALANDSGATAN 18, Stockholm.
(Vid Norrmalmstorg.)
\ ...
1Reknmmenderm.s- x
skattepersedlar.
Troligen var det på denna tid åkerärter - - som af menige man odlades ".
.
.
' Akerärterna (Pisum arvense, g r i eller bruna- arter) (1,: i heter .det áfven, W i ~ a vildt i Italien.
Trädgårdsärteina (Pisurn safivurn, ' gröna1 ärter, med gula, gröna eller grå- hvita frön) har man icke funnit i vildt tillstånd.
I all- '.
' mänhet óetraktas de som en art för sig, och dennas hem- .land vore möjligen att söka i norra Indien och de an- gränsande länderna i väster, som skänkt människan så " minga andra kulturväxteru (så långt Elving) - och orna-.
.
mentmotiv, tillägger kulturhistorikern, den gamla babylo- -.
niska och persiska ornamentala faunan och floran, som - öfver Mindre Asien - ' nådde Bysans och darifrh på olika.
.
vägar spréd sig öfver hela Europa.
Detta kan tyckas icke ' st6ng-t hithörande, men allt flätar ihop sig, när man, ' börjat titta litet den kulturhistoriska väfven.
Trådarna ' lop ' a jämsides, och.
den ena drar den andra med sig.
.
A r t e r infördes således i Norden söderifrån - n a r och h u i, veta.
vi .icke; möjligen redan med herniranda väringar eller köpmän, uppför (och utför) de ryska flo- derna; möjligen icke förrän på 900-1000-talet med de ' bofasta munk-missionärerna.
De blefvo genast si om- .tyckta, att de redan p i 1200-talet vor0 ' skattepersedlar, ' !o&amp; blefvo med tiden den e g e n t l i g a svenska vegetal .. födan, vida v.iktigare än den äldre kålen.
biliska.
.
Om ' de infördes från Frankrike af munkar, är det icke, öiriö~ligt, utan troligt, att dessa jämte .fröna och odlings-.
: Sättet afven spridde kunskaper om anrättningen, den i deras hemland gängse rätten pok au l a d - -.
A r t e r och ' f l ä s k,- detta svenskhetens bålverk, skulle således.
på sin ' tid ha varit ett lån af.
den kontinentala europeiska kul- ' turen? '
En ung svensk.
lärd, som jag rådfragat, framkastar den hypotesen, att den varma punschen i så fall skulle vara en reminiscens ' af den omtalade glöggen lpr rop ter solennitates i t infirmos fratres ".
Må vara; d i denna glögg tydligen härstammar från den romerska s a p a n, fira således de svenska herrarna i s2 fal1 en gammal romersk religiös fest, när de om torsdagarna med .stor andakt läppja på sin .varma punsch.
.
Arterna funno sitt egentliga kulinariska hemland redan tidigt i Frankrike.
Den medeltida .litteraturen, både den.
lärda och den folkliga, hvimlar af hänsyftningar p2 dem.
När biskopen frågade munkasketen Sankt Jakob, hvarföre han ser friskare och bättre ut än nar han var ute i varl- den, svarar Sankt Jakob: därför att han alltid äter samma mat; ute .in s e c u ~ o ~ menar, han, ungefär som en modern dietapostel, som låter intervjua sig; äter man alltid för.
.
" N2 hvad äter du då?
({fragar biskopen.
" Safisfl, mycket.
(tillrackligt), svarar munken ..
Ja, men hvad?
u - Jo idag ärter och olja, och i går olja med ärter, och i morgon olja med arter, och sedan ärter med olja ... " Ute n i seklet11 var det emellertid pois au lard, som förekom, eller ärter och fläsk.
När bonden bjöds till kungens bord, åt han vid första omgången så mycket srter och fläsk, att han hade fll ' estomac ferméll, när man bjöd den stekta kapunen och alla de andra starkt kryd- a -. '
' m.
e!
.
.
dade och otroligt.
komplicerade anrattniogarna, soni d a n tvifvel sedan följde.
Den medeltida matlagningez m r .minsann allt annat an primitiv.
Men vid det franska me .. ' ileltidsköket får jag - nu icke dröja.
För De Gamlas Dag.
Under beskydd af E.
K.
H. kronprinsessan kommer under loppet af november manad att i Konstakademien i Stockholm anordnas en a rn a t ö r- u ' t s t ä l l n i n g af k o n s t o c h k o n s t s l ö j d o c h .h a n d a r b e t e n till förmån för De Gamlas Dag.
De föremål, som äro ämnade att utställas, skola under oktober manad insändas till Akademien för de fria konsterna i Stockholm under vaktmästare Hellmans adress.
Sista inlämningsdagen är den 1: sta november.
O m .en person önskar utställa flera förem %i, är det: önskvärdt, att ett af föremålen skänkes till föreningen De Gamlas Dag.
.
Om försäljning önskas itar sig föreningen detta, m o t erhallande af 20 % på försäljningssumman.
Namn och adress skola tydligt utsättas å förem4Ien; pA dem som äro afsedda sisom gifva skall ordet O A f v a bifogas, jämte värdet; p i dem som skola försäljas, orden T i l l s a l u, jämte priset; på dem som endast äro afsedda såsom utställningsföremal sättes U t s t ä l l d t.
De Gamlas Dag vänder sig till alla, kända och okända amatörkonstnärer med en uppmaning om att träda fram och visa hvad de förma.
Till kvinnorna riktas en särskild vädjan, att sanit och synnerligen deltaga, exempelvis med nagot vackert hand- arbete.
Anmälningarna om deltagande i utställningen mottagas till den I: sta november ii D e G a m l a s D a g s b y r å, Regeringsgatan 9, Stockholm.
Rikstel.
l26 20.
Allm.
tei.
148 90.
Föreningen för kvinnaas politiska rOstr8tt i Stockholm hade tisdagen den 23 sept.
ett talrikt besökt mök.
Det präglades af stor lifaktighet och särskildt visade sig ett starkt intresse för arbetet med namninsamlingen.
Sammanträdet afslöts med ett intressant föredrag af fru Hilda Sachs om den internationella rösträttsk~ngiessejr, a Budapest.
Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen i Stackholm firade onsdagen den 24 sept.
sin 10-Arsfest i föreningens nya lokal vid Brunkebergsgatan 3.
Handtverksföreningens festsal, som föreningen disponerar för högtidliga tillfällen, var festligt prydd med flaggor och blommande växter och stämningen var från första stunden den angenämaste.
Hög- tidstalet hölls af professor Knut Kjellberg, som utvccklade ämnet arbetsglädje och festglädje, och föreningens sangkör utförde känsligt och vackert några sanger.
Ordföranden fröken Math.
Lindgren gaf som inledning en kort öfver- sikt af K.
K.
&amp; E.
F: s utveckling.
Sedan den första deIen af programmet var genomgången togo föreningsmedlemmarna de nya klubblokalerna i besittning.
Där väntade en öfver- raskning i form af ett stort porträtt af fröken Undgren.
Under supén hölls en mängd tal, bl.
a. af professorskan Montelius såsom representant för Fredrika-Bremerförbundet.
fh f~l&amp;ss6k ' andc sina .annonser - inflrda ' li Dagny för halfva pri&amp; eller 7 ' 19 6re pr mm.
.
...
.,,.
-.
.
Ung - ' önskar plats i god famifj: hiak (' @ ir barn finnes; Nagot ' kunnig i I ' inrre- sömnad och väfnad.
Villigjatt, y$ dervisa i musik.
Svar till *, Oktober 1 9 1 3 ~ Fjugesta ~ p. r ...
.
-:?
.
;. '
Bildad tysk d m ' ' I ' (28 ar) önskar 1 nov.
komma i god svensk familj; helst ' i stad.
Kunyig och duglig i ' husliga s) ssldr ' och triidghdsarbete.
Barnkär: .Familje- medlem.
Ref. Svar snarast möjligt till Fru Anna '.
P~ies,.
Bisdamitzj .. bj .., Bobbin, Deutschland.
anafogen S.
Plats buskas af a&amp; flicka ' regelbundet!
Du har plikter bcide mot din famir / och din omg~fning, och du mdrte d6ifdr j ' örsöka bibehtiila din arbetskra9 och energi obmttd.
i som .barnfröken ' eller g&amp; frun.
t.ill- handa.
Något kunnig i matlagning, handarb.
och sömnad.
Genorngatt vafkurs. '
Betyg och rek.
finnas.
Svar till hösten 191311., Karlstad.
, '.
Sanatogen ar.
till salu på, Sanatogen rekommenderas af mer än 18,000 läkare.
(LEDIGA.
I.
P L .. A ~.
E * .. R J t,:, '::, ' ~ i drogaffarer i originalpaket h 50, 1 00 och 250 gram som ett utmärkt nervstiirkande medel.
- Illustrerade broschyrer med uttalanden af läkare och andra, framstllende personer sändes hvar och en pH begäran gratis o&gt;h franko frin.
.
Sanatogens Generalagentur Allm Tel. 63 95..
, vid ~ u r h s ~ko~distri.
kis; s~&amp;sko~oi sökes hos skolrådet före den 15 instundande oktober, adress Arlov, Grundlön 750 kr.
med ett åId ' erS- tillägg ii 100 kr.
efter resp. 10,.
15 och: 20 år.
oförvitlig - t janstgij~ing., Arvode ' för slojdundervisninf " l (1 (kr.
Hyres- och eld brandsersattning.
STOCKHOLM, Kungsgatan 59..
*.
Rikstelefon 12 195, s A.
B.
Nordiska,, Kompaniet.
...
.
.
LEDIGA PLATSER,.
Thyra Grafström i ~ezktilafdelnin~en.
.
.
Stockholm. '
Permanent atstiillning af färdiga och påbarjade arbeten samt .material.
Råd vid in-.
redning: af v i i n g a r m. i.
Undervisning.
aliensk spets- och annan konsts örn.
Ständigt på lager därtill hörande material: Svensk, Fransk och Bömisk Spetstråd.
- - Rikt urval af Spetsmönster.
- - - -.
:: Ung, elementa~ildad.
.flicka i (i ': önskar plats i trefligt h&amp;, h&amp; " i större, samhälle, att under Iy.wno- derns ledning deltaga i förekom- mande göromal.
Gen.o.t~igatt~ !~kuks i handarbete, vjifnad, linnesöm.
Medlem af familjen. '
Lön ' önskas.
Tacksam for svar Zill D 1 '.
n ?v; a, Hälsingborg, p.
.r.
.
.
.
. '
' ' Lofva att mig, nu taga I I ':.
.
.
En ordinarie folkskollararinnebe- fattning vid Karlshamns folkskola förklaras härmed.
ledig att sbkas inom 60 dagar efter första kungö- randet haraf i Post- och Inrikes tidningar (den 17 september) .. ' Befattningen tillträdes den 1 janu- ari 1914.
Arliga lönen utgör 1,500 kf: jämte 3 alderstillagg 3 hvart- dera 100 kronor efter 5, 10 och 15 års oförvitlig tjanstgöring.
Ansökningar; atföljda af de i folk- skolestadgans § 19 inom.
3 angifna handlingar, insändes till Folkskole- styrelsen i Karlshamn under adress öfverlararen Nils Kroon, Karlshamn.
Folkskolestyrelsen.
...
.
. '
' ' Skolrådets ordförande.
Bildad, hurtig, ' fullt pålitlig!
- ej för ung flicka,,.
': skicklig i finare och enklare mat lagning, bakning, får plats i famil pa större bruk dar.
.jungfru finnes Svar: med uppgift om rek ' .. ochl.lö neanspråk samt foto.
till uHush !il~s frökknll, Rasunda, p. r., f. ' v: b '. '
.
Sjukvikariat-.
.
::.
" S. '
vid folkskolan vid kyrkan från o d med den 16 instundande oktobei till terminens: slut sökes af kompe- tent larare (- inna hos skolrådet Gudmundr8, adress Kramfors, förf den 6 i samma måinad.
Lön eftei 950 kr.
samt ersättning Hr ' husrikr och ved enligt lag och reseersätt.
ning intill 25 kr.
Gudiniindra i Vasternorrlands .lan den.
l5 september 1913.
..: - ..,.
.
.
S@lråCl$-;., 1. '
QAGNY SAGA Parf yrner.
Stort och rikhaltigt lager af de utsökt finaste parfymer från de förnämsta utländska firmor.
Kammar, borstar samt finare toalettartiklar.
A. V. Nording, .. 11 ~iblioteksgatan 11 63 Drottninggatan.
16 Birgerjarlsgatan.
Till landsorten mot efterkraf.
ko Reit och.
häiiet tiiiverkade inom landet, kunna.
i afseende p i konstruk- tion, hillbarhet samt lätt och tyst g h g icke blott m8ta sig med utan (Ifverträffa ofven de bästa utiändska samt äro oom- tvistiigen billiga i f6rhåiiande tiii sin kvalitet.
Kap därf8r en Sveriges förilamsta skol- och premiebibllotek.
En-R~onas-liöcke~ ~ Ö F B JY R N sch U N G D O M.
1.
Svenska Folksagor, efter gamla folksagor bcriittade fik barn af Fridtiuv Bcrg.
Första samlingen.
Med 86 teckningar af E h a Beskow.
Jenny Nyström och Edv.
Forsström.
A n d n upplagan.
2.
Robinson Kruse, af Defoe i ny svensk bearbetning af Ilen- rik Wranir.
l e d 116 teckningar af Gerda Tirén.
Tredjc u p p l q a n.
~ natt, i ny svensk bearbetning af Anna 1Val1lr ?l- 3. rusen O L en berg.
Första samlingen.
l e d 53 teckningar af Louis Moe.
Andm uppl.
4.
Onkel Toms stuga, af H.
B. Stowe i ny svensk bearbetning af Amanda Kcrfstedt.
l e d % teckningar af Karl h p e l i n.
An&amp; uppl.
5.
Jorden rnndt p&amp; 80 dagar, fritt berattad efter Jules Verne af Henrik WranCr.
Med 48 teckningar af Edv.
Forsström.
6.
Medeltidssagor, berättade för ungdom af H.
Schiick.
Xed 77 teckningar af Elsa Beskow.
7.
Svenska Folksagor, befittade efter gemla f o l k e g o r af Fridtjuv Berg.
Andrn samlingen.
Med 60 teckningar af Jenny XS- itröm, Viktor AndrCn och Karl Aspelin.
Andra upplagan.
8.
Tusen 0th en natt, i ny svensk bearbetning af Anna Wahlenberg.
Andra samlingen.
Med 62 teckningar af Louis Moc.
9.
Trojanska kriget, forngrekiskn guda- ocb hjiiltesagor.
efter d e homeriska sagorna berät.
af Fridtjuo Berg.
l e d 71 teckn.
af Louis Mor.
lo.
Gullivers underbara resor tiii iiiieputtamas och jzttnmas land.
Efter J. Swifts beriittnd af Hugo GyIIander.
Med 59 teckningar if David Ljungdahl.
It.
Styrman Huf ' ffg, fritt berättad efter Fr. M a r s a t af Hcnrik Wrandr.
Med 59 teckningar af Nils Larsson.
Andra upplagan.
12.
Franska Sagot, efter Laboulaye och Perrault berittade af Hugo Gyllander.
Med 59 teckningar af Jenny Nystriim och Hi !dn U ' zihlström.
13.
Hunden Tipp och ndgra ahdra flurhistorier, b e s t t a d e if Henning Wendrll.
Med 63 teckningnr af Louis l o e m. fi.
14.
Den unge boerhjiilten af August Niemnnn.
Strider.
jakter, ch ätventyr i ~ &amp; s v a a l.
s ritt berättad a f Hugo GylIundrr.
&amp; d 63: eckningar af Carl Printzensköld.
Andm upplagan.
15.
Gula Vargen.
En indianhistoria.
Efter Anna Erslevs danska wiginal i bemyndigad öfversättning af Henrik WranCr.
Med 41 te&amp;- ~ i n g a r af G. Stoopendnal.
16.
Booker Washington och andra Sagor och bcrätt&amp;cr =f Ellen voa Platen.
Maria Anholm, n. fl.
Hugo Gyllander, Henrik WranL ' r Med mlnga t r c k n i n p r.
17.
Bröderna Grimms sagor, berattade af Hugo GyIlandcr, Med 92 teckningar af Jenny Nystram, Gisela T n p p, Louis Moe m. fl.
18.
Hittebarnet.
Bearbetning efter Hector Malot af Hcnrik Wrangr.
.
Med 37 teckningar af Karl Aspelin.
19.
Tomteberiittelser af Henrik WranCr, Amanda Kerfstedt, Aug.
Bondeson m. fl.
Med 68 teckningar af V. A n d d a, Azc: ICuile, Iohan Tirén m. fl.
20.
Svenska Sägnet.
Äfventyr och heriittelscr urv5rt lands bsfder 1 if Hugo Gyllander.
Mdd 78 teckningar of Jenny Nyström, Edv.
Fors- i itröm m. fl.
1 21.
Kapten Grants barn.
Efter Jules Vemc b e r 2 t h d för S v c piges bnrn af Anna Wahlenbcrp.
Med 45 teckningar d David Ljungdahl.
1 Stenberg-llIasoI10.
S i: GYNNA ALLTID DAGNYS m.
.
Samtliga förestaende bikker k o s h hvardera P ~ (~ p p b endast a ~ d 1 krona.
Onskas d e inb.
i klotband, ä r priset: kï 25 öre p r ex. P&amp; särskild befiran kunna d e erhiillas i starka.
prydliga biblioteksband I I kr.
Y ö r e p r ex. iivarje bok o m h t t a r omkriny 150 .idor och ä r rikt illustrerad.
InnehAllet a r granskadt af en kommitt&amp; af slcolmin.
hvadan garanti finnes, a t t bockemn utan risk kunna sättar i händerna p5 barn och ungdom.
Bör därfar finnas i alla skal- och sockenbibliotek.
Flera af Sagadelarna anviindas soul l5sebiicker For skol- och sockenbibliotek h n a s hi&amp; rabatt.
i folkskolor och flickliiroverk samt andra bildningsansCIi1: e:.
Allm.
Tel. 14729.
E&amp;~tmakmaga.f,m 6, 1 %r.
Riks.
Norr 600.
Öppen hvardagar 12-5 e. m.
Mind.
och torsä.
afven '!
' .-i3 c. in.
Nsmmninsamlingsb; v % %m, Lasfrnakaregatan 6,3 fr. ar öpper!
hvardagar kl. 3-5 e. m.; findagar och .onsdagar afven 7 --- S e. m.
För anmälning af medhjälpare vid namninsamlingen till kvimornas opinionsyttring Alim.
Tel. 227 08.
STOCKHOLM Nyheter för Hösten och Qiietesnir i ylles C$ 22.
Tomtesagor af Z. Tope11 ' us.
Selma Lngrrliif, Helcna N!
* hInm m. fl.
N e d 80 teckningnr af Albert EdeIft4t.
h&amp;.
F o r s s t r i h, G. Ankarcrona m. fl.
23.
Ostan och Vastan.
Sagor af W '.
Huuff m. fl .. b r n r b e b d e af Hugo Gyllandcr.
Med 49 t e c k n i n e r nf D R h Ellstrnm: Ingeburg Cd- den och John Balter.
24.
Selim och Kalulu.
Bnrbctninlp c f t i ~ H.
Scinlcp af Ifenrik Wran6r.
Med 56 teckningar af Louis l o e.
25.
Tomtdars Sagor af C.
Adels&amp;öld, Sigrid Elmblnd, Anna Wahlenberg, N.
P.
&amp; man m.
R.
Med 68 teckniiipar af Gust.
Ankar- cmna, Edv.
Forsstriim, Ottilia Adelborg m. fl.
26.
Ja och Nej.
En samling sagor af Hclrna ~ \ ' yllorn.
Med j 7 t e c k n i n p r af Ottilia Adelborg.
John Bauer, Louis Mol.
m. fl.
27.
TV&amp; drs ferier, efter Jules Vcrne bcrZttad nf Alfr.
.~mcdbrrg.
Med 40 tcckningar af Karl Aspelin.
B. SiUvertornct jamte andra aagor och berZttelscr af Sdmu Ini- perliif.
P t r Iiallstriim, MathiIda Roos med fl.
Ned i l teckningnr stf Cisela Trupp.
D. Ljungdahl.
Edv.
Forstrom m. fl.
29.
Riddarsagor, efter C.
Chauser och A r t u r ï s a ~ o r n a m. fl.
mm- ladc och bearbetade af H.
&amp; J !.
Hultcnbrrg.
Wcd 42 t c c k n i n g u uf V. A n d r h m. fl.
30.
Vildmarkens sagor, efter W.
A. Fiaser bearbetnde af Hen- aing I %cndc.ll och Hugo G Ilandcr.
Med 40 teckningar af Louis Moe.
31. f lI6nslösa och halmrikra.
Barnhistoriri och folklifsskild- ringar of Henrik IVrnnfr.
Med 50 teckningar af Brita Ellströni: u. fl.
32.
Dlamantiipplet.
En samling folksagor f r i n P1: tndrrn.
Ungam och Sicbenbiirgen, bearbetade af Louisc Z v ~ o l ~ u n N.
e d 43 teckningar af Aina Stenberg.
33.
Buffalo Bill.
Efter Ofverste W ' iiliau~ CoJg ' i Buffalo Bill och hans systers uppteckningar.
ofvers.
o. bearbetad uf I f u p fillunder.
Ned ett .. 30-hl teckningar af D. Ljuiigdahl.
34.
Adclstenen.
Lenender, &amp; o r och szgncr ut ' If&lt;nn; ng Wcn&amp;l / m. fl.
Med originalillustrationer nf D. Ljungdahl ni.
fl.
35.
Barndomslandet.
Barndomsminnen nf Jultainteiis fiirhttare och konstnarer.
l e d d e n s p o r t n t t och smirre trcliiiiitg.w.
36.
Frdn Bobinacks land.
En samling sagor och beiUtteIser; if L.
E. Gj; irkman, Rosa Nordcnskjöld m. fl.
Mcd ~ r i ~ i n a l t r c k n i n g u r af Aina Stenberg.
37.
Den siste Mohikanen.
Efter James Penimore Cooper.
Af Hugo G ' 1landt.r.
Med originalillustntioner af D. Ljungdalil.
38. dvanehvit och Rosenröd.
En umlin.
w g o r af Ilugo Gyl- / andcr.
Helena h ' yblom.
Henrik W r a n ~ ~ och r h m s t Luridarv3 m. fl.
Mcd teckningar a?
~ o h h n Tirbn, D. Ljungdahl, Edv.
orss sir öm m. fl.
39.
Mattlas Fndorf, d t c r Julcs Verne b r l i r b r h d: tf Alfrrd Smedberg.
Med illustrnt~oner af Victor Andrbn.
4.
Japanska Sagor.
Samladr ni I d a Trotzig.
Med original- teckningar of Kionotu Okuno, O. Yapano och Lisa Deragren.
41.
Prinsen och Tiggargossen af X a r k ?.P&amp;:.
Bc; irhetid d Hugo Gyllander.
Med teckningar af Gerda Tircn.
42.
Sagospel af Helcna A ~ b l o m, X e d tectrnin~ur of Geritii TirEn.
43.
Biirlbandet af Ellen Lundberg.
Med fcckniiigiir si Ainu ' J iden tyger, Drakt= &amp; Ulstertyg er nu inkomna i större urval an någonsin.
' Obs.!
Profuer och modeplanscher gratis och franco.
7 1 1 1 hjälp för nöjaktig e x p e ~ a f profuerna torde ungefar arigifuas önskan.
diering.
d e kualitéer och prislägen.
Våra HÖST- och VINTERKATALOGER nu utkomna: N: o 1 på färdiga Drakter, m p p o r, fCLänningar, Blusar, j (jolar, Ulstrar etc. Dagens Daimmer tnneh8ller t Namninsamlingefi.
En plikt och en rättiglict.
Af A m a a (Cemapz.
Beslut om Föreningen Dagnys uppliisning.
Till reglementeringens historia.
Af Elsa Ek.
Vsx femi me.
Af Elpis.
Äggratter och g r h a k e r, munkar och missionärer.
II.
Af Cecilia Wim.
Insärad litteratar.
Notiser.
Föreningsmeddelanden.
,.
N: o 2 på Linne och 7riktiuaror N: o 3 p&amp; Sybehör 0c.h Garneringsartiklar sandas gratis och franco.
P Största urval i Sverige.
Endast goda varor.
P p Billiga priser.
Etabl.
1860.
I Prenumeration h Dagny sker närmaste postagstalt eller bokhandel.
I- I I I I I
