# ID: svediakorp-per613
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,608
# sentences: 1,012
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
~: 39. r.
.
.
.
.
Prenumerationsnrls: ' 11 h. kr.
4: 50 ' h G. h .. 2; 50 8 / 4.1;,, 3: 50I1 / 4,, ..,, 1: 25 ...
I 1 -- ' I.
. '
I I Redaktion.
::.
' Redaktör o. aiisvarie uteltvare: ~l.aratler&amp;~atan 48. tvi tr. ' .- 1 I - -.
.
.
a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
. '
-. '
I.
.
.
v.
...
.
.
.
.
, ..
Annons bör vara inlämnad .senast mHndaPl f., m..
:.
.
.
.
1.
....
.
.
.
.
.
.
.
: a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Stockholms: stads yrkesskola.
för klädsömnad.
:.
.
.
.
20 ggr 20 010, 50 ggr 25.010 ...
I.
.
.
.
1 post: och telegrafadress: I 1 B -.
.
I.
.
.
.
1 Sthlm ib13, ' F: Englunds -.
~okt~: I - e: &amp;: ap&amp;;.
:.
I.
.
.
Annonsnris:.
-. --.
.
.
15 öre per mm.
...
Enkel spaltbredd 50 rqrii. '
.
Marginalannons under.
texten 15 mm: s höjd.per .. ging 10: -.
.
: Rabatt; 5. ggr 5 010, 10 ggi 10 ?l0~.
.
Exneditlon.
.
.
.
.
.
och Annonskontor:, Klarabergsgatan 48, tvi tr .. Mottagningstid: ',.
.
.
-.
-.
.
.
.
l S m '.
~r~numeration sker saval lanadrten som i Stockholm il närmaste postanstalt eller bok- hahdel. '
I.
*.,:, 5.
.
.
.
.
.
.
.
, I.
.
e.
: i.
,.
För Dagnys läsare, hvilka varit i- lillfälle att häi- i en för ett, år sidan öp&amp;ade yrkesskolan .för.
' kläd- ...
.
.sömnad var: - som ' vi veta.
.
af den s. k ...
e n - sp&amp;terna följa yrkesskolefrAgan ' i dess tidigast; skede; - kan d a g s s k o l a n s typ,.
specidlt afsedd för ' utbildning - af.
det, ' ju äf; en ' i i r a if int; e&amp;e a t t t a i i " del i f dekamria;.
ateljt5sömmerskor.
Beslutet om * denna skoltyps g e n o k - skdan d&amp; riu blifvit till ' ett full6ordadtfaktum - så till: förande, hvarigenom e n del af sömmerskornas vidt: ut- vida att en god början ' gjort; till beredande i f fackltbild-.
grejade klass ges !illfälle till yrkesmässig utbiladning,.
följ- iling At e n d e l af vira yrkesarbetande ' kvinnor.
.Hvad nu d&amp; först öppnade ' endagsskolan angår, SA: d&amp; emellertid snart af ett nytt beslut - om inrättande af ' ih " s e i d a g a r s s k o l a för sömmerskor.
Och d&amp; &amp; - beslutades, att denna,.
med hänsyn ' till den ' begränsade bete, som krafts for verkställande häraf, har bedrifvits så undervisningstiden, skull {arbeta h e d; t ' årskurser och '.
.
.
.
kiaftigt; att den nya skolan redan nu i höst kunnat * börja 40 veckors årlig arbetstid.
.
.
sin, verksamhet.
Har liksom vid den nya ~ &amp; c d ~ ~ &amp; s s k fordras d a n a t in- ' I Under.
.
det att den jwkesjkola, diri undervi~nin~efi trädessökande.
att hon ej &amp; ingie äh ' - 1 4 ar,: kan förete ', *, s sker endast en af veckans dag&amp;, afser sådana ' yrken, ?om afghgslietyg frin: ~tockholms ~lksk9lo; s ' 7: ae klass samt.
ti ' l1At ' a eleverna att under öfriga arbetsdagar vid verkstäder och ateljCer arbeta pA förtjänst, s&amp; ar den s. k. s e x d a - gla r i s k o l a n, med dess utnyttjande af \; ekkans alla ar- betsdagar, upprättad med hänsyn till de bmraden, ' där- de&amp; fördelar saknas och dä; hvarjk rköjljghet till sam- arbete mellan skola och arbetsgifvare är utesluten: S h n d a har den nu öppnade sexdagarsskolan för kläd- sömnad till ändamål att ge nödig utbildning At de söm- merskor, som arbeta i kundens hem - de s. k. hem- sömmerskorna.
Och det lifliga intresse f r h elevhåll, som ägnats dess första kurs; där man ej på långt när kunnd bereda plats åt alla sökande, visar ' tydligt nog att denna likom.
-- endagsskolan hör till de sociala företag, $om hofas af et ' t verkligt beiiof; intyg från vederbörande sl ' ojdlärarinnz om- fallenhit for ' sömmerskeyrket.
Hiarje arskläss.
.
&amp; fattar hö&amp; 20.
dev ' er;: som afgiftsfritt fil ' atnjuta underviining ' o&amp; á k n d a sig af: skolans verktyg och materialier; .Den dagliga ' lektionstid&amp;f.
.
.
är bistämd att mellan 8-7 med 2 ' / r timmes rast.
for miltiderna.
så som denna und&amp;visning nu ' under det första arbetsiret bedrifvits, ~förefallék d&amp; att; ara biig ' d.
p&amp;de biista princip&amp; och förete en väl af " äid fördelning.
af de ' teoretiska och praktiska läroämnena.
D ' essa äm ' nen äro: systematiska a r b e t s ö f n i n g a r, som omfatta Gatt- kgning, tillskärning, piofning, hand- och ' maskiniöknid samt.
erässning, allt tillämpadt på.
först enklare, sedin me; fordrande, klädesplagg.
vidare m a t e r i a l 1.ä i a, ' d8 el&amp; ierna.
.
.
.
' med tillhjalp af nödigt åskådni-ngimaterial MIara ' ', I I I
sig bedöma olika slags tyg och.garneringsartiklar samt sär- skiljandet af förfalskade varor.
Så har man t. ex. skaffat sig studiematerial från en bomullsfabrik, som visar hela gången af varans tillverkning fran dess råa form till dess fulländning; och det är meningen att p i samma sätt söka erhålla nödigt material fran andra fabriker.
Till detta ämne hör äfven materialberäkning och värdering.
S&amp; ha vi v e r k t y g s l ä r a, med afseende pA symaskinens konstruk- tion och skötsel, f r i h a n d s - o c h f a c k r i t n i n g med stillära under sista läroåret -, hvarunder eleverna få teckna efter.
naturen, öfva sig i komponering af linje- och ytornament, stilisering, färgsammansättning, utförande af dräktskisser samt konstruering af mönster efter olika matt för användning vid det praktiska verkstadsarbetet.
Äfven ges här tillfälle till kunskap i y r k e s e k o n o m i, där undervisningen omfattar räkneuppgifter, bokföring och upp- sättande af skrifvelser, som kunna förekomma inom yrket.
Slutligen upptar arbetsschemat g y m n a s t i k och h y- g i e n med h~lsovårdslärans tillämpning p i yrkets förhål- landen.
Det senare ämnet afslutas dock med första året och utbytes under kursens fortsättning med s a m h ä l l s l ä r a, där insikter bibringas eleverna i arbetarlagstiftning, med yrket sammanhängande sociala förhallanden samt sam- hälleliga rättigheter och skyldigheter inom stat och kom- mun.
Och härmed söker man lösa den viktiga del af yrkesskolans uppgift, som innebär bildandet af goda och välrustade medborgare samtidigt med utbildningen af fack- kunniga utöfvare af olika yrken.
En uppgift, som väsent- ligen fördjupar och äfven vidgar betydelsen af den mo- derna yrkesskolan.
Endagsskolans förestindarinna, fröken Margit Trotzig, säger sig ha allt skäl att anse det nu genomgAngna.första arbetsåret.
såsom en mycket god början ...
Den unga elev- skarans intresse har.
varit det lifligaste, likaså arbetsgif- varnes.
Och här .har det största tilimötesgående visats från, de stora konfektionsaffärerna, liksom i f r h sömmerskor med egen atelje, där skolans elever tas emot med beredvil- lighet.
Detta gäller alldeles särskildt Nordiska - Kompaniet och Aug.
Magnussons damkonfektion.
.
Sko !an, som blifyit inrymd i den.del af det af Stock- holms stad upplåtna stora komplexet för yrkesskolorna, Repslagaregatan 24, som vetter åt.
gatan, har här en myc- ket lämplig &amp; h treflig lokal.
Den ilderdomligi bygg- naden, som förut innehafts af det gamla Hzggströmska boktryckeriet, har moderniserats med elektrisk belysning Och andra bekvämligheter, och de stora rummen, som nu inredts till lärosalar, tyckas vara.
särdeles lämpliga för sitt ändamål.
På nedre botten äro expeditionslokal.
och en rymlig toalettafdelning förlagda samt dessutom endags- skolans materialrum och en undervisningssal för de teore- tiska ämnen, som ej måste sammanfalla med praktisk un- dervisning.
En trappa upp ligger den stora sysalen med 13 fönster, luftig och ljus.
Här finnes bland annat ett tiotal symaskiner, hvaraf .tvenne drifvas med elektrisk motor samt prässbord med elektriska strykjärn.
Gå vi en trappa högre, komma vi till den nya s e x- d a g a r s s k o l a n, som begynt sin verksamhet nu i höst den 25 augusti.
Här finna vi en 1ik.a rymlig, ljus och - - väl utrustad sysal som i skolan där nere.
Enda skillnaden är, att ingen af maskinerna här drifves med elektricitet .-.
någonting som väl hufvudsakligen är af praktisk nytta för den blifvande ateljésömmerskan.
Dessutom finnes har materialrum med klädskap samt ett trefligt med speglar försedt profrum, under det att s e x d a g a r s s k o l a n s teoretiska lektioner haIlas i samma sal som endagsskolans.
S e x d a g a r s s k o l a n, som är tvåårig, arbetar un- der 44 veckor af aret, hvaraf fyra af sommarveckorna an- vändas till endast praktiskt arbete.
Läroämnena liksom inträdesfordringarna äro här ungefär desamma som i en- dagsskolan, ehuru naturligtvis en del afvikelser och tillägg gjorts med hänsyn till det speciella slag af sömnad, som faller inom hemsömmerskans område, liksom till den ka- raktär af oafbrutet och osplittradt skolarbete, som här be- drifves.
Så t. ex. undervisas här i stillära under bada åren.
I sömnad är undervisningen lagd p i en bredare bas och omfattar - förutom förfärdigande af enklare och elegan- tare klänningar och promenaddräkter - barnkläder samt sådana delar af fruiitimmersdräkten som underkjdzr, kam- koftor, förkläden och morgonklänningar.
Och sa finnes här upptaget en allmänbildande lektion, som halles en gAng i veckan, da föredrag öfwr olika ämnen hållas, såsom t. ex. öfver socialt betydande eller litterära personer eller öfver resor, d3 gärna anslutning göres till sådant som kan vara instruktivt för fackutbild- ningen.
Dessutom få sexdagarsskolans elever åtnjuta for- delen af bad en gång i veckan.
Nigonting scm v-I äf- ven borde vara ett Önskemål för den äldre systersko !an.
Som en.
epättning för den här med intresse ornfztt~de allmiinbildande - lektionen har endagsskolan däremot ord- nat en klubbafton med samkväm och föredrag, som äger rum en gång i manaden.
Slutligen kan nämnas att sexdagarsskolans elever f&amp; sy at.
saval sig själfva som sina anhöriga.
Och då man kom- mit litet mer i gang är det meningen att hän ta emot k- ställningar, då priset beräknas efter gällande hems6; ti- merskepris.
.
Som föreståndarinna för denna skola har man för första arbetsaret lyckats förvärfva föreståndarinnan fön Iclädsörn- nadsafdelningen vid Sällskapets för folkunderviscingena befrämjande.
yrkesskola, fru Sigrid Qvarnströni.
Och lia vi i och med s e x d a g a r s s k o l a n s förvcrkligantie kommit ännu ett steg närmare det hägrande 5rlsl&lt;crn&amp;Ict - att il t a l 1 a vara yrkesarbeterskor kunna bibringa den fackutbildning och kultur, som kan göra dem skickliga att deltaga i den hårda och hittills alltför ojämna kampen för tillvaron.
M. R.- - M.
- -- ' 11 p Arbeta for namninsamlingen!
.
.
.
,.
Selma Billström - 70 ar.
En ' ädel, varmhjärtad och på.
def sociala områdpt varmt intresserad och outköttligt verksam person,.
fru Selma.
' Billdröm, ingår den 27. semptember ' i sitt t.sjuttiondeförsta lefnadsår.
En vän till fru Biilstriim har, välvilligt ställt till vårt förfogande en del ' upp-.
gifter, som sätta oss i stånd att.
här nedanmeddela några fakta beträffande 70-åringens lif och.
: verk:.
.
, samhet.
.
Selma Billström föddes 1843 i söderminlakd i den vid.
sjön Yngaren.
vackert belägna Björkviks prästgård.
Föräldrarna vor0 kontraktsprosten och jubeldoktorn Jakob Lundberg och Brita Christina Selander. '
" I. den för sin gästfrihet bekanta prastgirden fram; lefde., Selma mndberg sina ' barndoms- och, ung- ' ' domsir.
I hemmet erhöll hon under.
ledning.
af guvernant sin första uppfostran, som sedermera full- boidades i Södertelje i fru Lidmans pension - d5 för tiden den lilla stadens mest ansedda läroverk for flickor.
!
...
.
Rikt utrustad, bide hvad det yttre och in; e be-.
träffaq blef.
den unga flickan, som därjämte utmärkte ' sig för ett gladt och; angenämt umgängessätt; ' .sjäien i: ortens ' sällskapslif.
en ' detta hindrade ej, att hon,: ti,digt ' fick blick och intresse för företeelserna inom det sociala lifvet.
Redan d i hade hon uppfattning- af den orättvisa ställning kvinnan i flera hänseenden,.
, e a,.
.
intar i samhället, men först då hon som gift år ' 188 ' kom till Stockholm, d ä r hon .alltsedan haft sitt hem peh.
.sin verkningskrets, klarnade för hennes med- vetande.
.
de.
hemska verkningarna af dubbelmoralen, som på .mannen ställer andra moraliska kraf än på kvinnan.
Hon kom ' en gång att bevista ett af den Svenska Fed,erationsafdelningens möten och fick då höra talas om den.
pariasklass af kvinnor som, hem- fallna .åt prostitutionens.
elände, af många, kanske af de flesta, ansetts nödvändiga s %som utgörande &gt;&gt;ett skydd#, för .de ärbara kvinnorna inom samhället.
En brinnande .önskan uppstod nu hos.
henne att i någon mån kunna .,bidraga till att den: skamfläck, som be- nämnes prostitutionens reglementering, måtte utplå- nas.
.
Och ända till sin lefnads.
afton har hon med aldrig i svikande .intresse irbetat med detta mål i sikte.
Efter ett mångårigt lyckligt äktenskap förlorade Selma Billstrlom genom döden sin make.
' Men den bittra.
sorgen.
fick ingalunda nedslå hennes mod.
0uttr.öttligt verksam öppnade hon i sitt hem inackor- dering för skolgossar och har under de år, som sedan.
.mannens bortgång.
förflutit, mottagit den eria serien; efter.
den andra.
af studerande ynglingar, som hos .henne funnit icke allenast ett godt inackorderings- ställe utan.
ett verkligt.
h e m.
För dessa unga ' har hon al-d.
.varit en moderlig vän, hjälpande och stodjande ' dem på bästa sätt, bide- i hemmet och i skolan,.
dar., hon ej sällan varit deras förecprikerska hos rektar och lärare.
I regel ha dessa unga stan- nat i.
fru; ~illströms hem till skoltidens slut, och deras lyckligt aflagda studentexamen har där vanligen firats med en glad- fest tillsammans med föräldrar och vänper ...
Flera .. af ynglingarna äro pu vordna män i staten, men det band som knutits mellan dant Cdma, och hennes igossars har ingalunda lösts, fastän de senare, efter.
vinnandet af den hvita mös- san, ej.
längse statt.
under hennes personliga och dag- liga inflytande.
Med det varmaste intresse följa hennes tankar dem på deras olika vägar i lifvet, hennes hem står ännu alltjämt öppet för dem; de veta, att de alltid där äro välkomna, därför komma de också tillbaka ofta och gärna.
.
Men.
det är ej blott för de unga fru Billström varit och förblifvit ett stöd; äfven bland äldre har hon en.
stor vänkrets, åt hvilken hon med, upp- offrande kärlek skänker oändligt mycket af sin tid och sina krafter.
En Mand dessa hennes vänner har, fällt det.
yttrandet, att hos henne shjärta och och hand äro städse ofverens; alltid villiga att stödja, hjgpa och glädjas.
Det har förut nämnts, att Selma ~illström tidigt fick, blicken öppnad för den skriande orättvisa mot kvinnan, som reglementeringen af prostitutionen inne- bär.
' ~Iiuru.
hennes ' krafter under de senare åren brutits genom sjukdom, har hennes intresse för denna i, '
såväl som för andra sociala frågor förblifvit sig likt, .och nu som alltid ömmar hennes hjärta för de olyckliga, som äro offer för reglementeringens för- bannelse.
Sedan.
många a r är fru Billström en varmt intresserad medlem af.
Federationens.
styrelse.
Allt sedan grundandet af » Kommittén af.
- 5. februari^, hvilken som bekant gjort.
till .sin uppgift att arbeta for reglementei-ingens.
afskaffandei .har hon tillhört denna.
kommitté och är därjämte medlem i den diirutur emaneiande, Kvinnornas abolitionistkom- mitt&amp;.
Inom.
alla de.
nämnda organisationerna .har hon ' varit och är alltjämt outtröttligt verksam, i det Iion genom spridande af skrifter och p2 annat sätt söker främja den goda sakens .framgång.
Knappast torde: väl.
i hufvudstaden förekomma något .prosti- tutionsfrågan.
a.fhandlande mete, som ej af fru Bill- sfrom ' bevistas; och .nästan alltid liter hon d å under diskussionerna en större .allmänhet få del a f.
hennes sakkunskap .på detta område.
I tal såväl som i.skrift har hon med brinnande .. nitälskan dragit i härnad mot.
samhällsorattvisorna och.
har alltid med.
kraft framhallit.
vikten af höjandet af ' kvinnans sociala ställd ning i allmänhet ..: Men fast hennes verksamhet ofta varit.
ägnad att.
låta-henne upptäcka lifvets skugg- sidor,.
ha.
dessa dock ingalunda ' förmått grumla.
hen- nes ljusa syn på världen eHer .rubba hennes tro på, det.
gödas.
seger: Enligt deras .utsago, som: stå i. daglig.
beröring med.
henne, är hon alltid glad, och .. finner: det bara .. roligare att lefva,.
ju.
äldre h o b l i Hm först&amp;- salunda att taga vara.
pa hvarje ur molnen frambrytande Ijusglimt, .. förstår allt- jämt.
att under vandringen .. genom lifvet plocka de blonimor.
s o m, ehuru ibland måhända dolda.
bland.
.
.
törnen,.
hear och hvar växa vid vägkanten.
, ' .Vi tro: oss bast .afsluta ofvanstående genom att anföra följande, af en af fru Billströms många v ä n - ner: uttalade.
ord:.
- ', Då nu.
Selma Billströms högtidsdag infaller, vilja säkert alla hennes vänner förena sig i en varm lyckönskan och ett tack för allt hvad hon velat och.
verkat i det godas tjänst,. '
; '.
.
Svenska konstnärinnors ut- ställning i Wien.
D en 15 oktober öppnar S v e n s k a k o n s t n ä r i n - n o r sin sedan länge planerade utställning i Wien.
Det är pa inbjudan af den österrikiska V e r e i n b i l d e n- d e r K u n s t I e r i n n e n, som denna kollektion af svensk konst funnit vägen till Wien.
Utställningens kommissarie ' är föreningen Svenska konstnärinnors ordförande, fröken Ida von Schulzenheim, som i dagarna afreser till Wien, där äfven andra medlemmar af föreningens styrelse kom- mer att samlas till utställningens öppnande.
MAnga af vara mest kända konstnärinnor, saväl skulp- triser och milarinnor som grafiker komma att deltaga i utställningen.
Sa sänder Agnes Frumerie från Paris en stor staty, kallad f~Aquafl, och Ida Thorsen, Alice Nordin och Ruth Milles komma hvar och en med sin kollektion.
Bland SandskapsmAlarinnorna märkas särskildt Anna Roherg-Scho- lander, som bidrar med den stora duken Solnedgång vid Lofoten, och Charlotte Wahlström, som sänder nigra ut- märkta prof p i sin gedigna konst.
Bland figurmilarinnor- na äro de yngre krafterna särskildt talrikt representerade: Edith Fischerström, Eva Edling, Elisabeth Barnekow, Kaja Widegren, Märta Rudbeck, Gerda Höglund, Fanny Rrate och Hilda Heyman ha alla sändt arbeten, och djurmålar- innorna Ida von Schulzenheim och Rosa Nordenskjuld äro ocksa väl företrädda.
Pa grafikens omrade komma.
Gerda Nordling, Tyra Kleen, Eva Beve, Ragnild Nordensten och Elsa Björkman säkert att föra de svenska runorna me0i iira.
Utställningen äger rum i Verein Bildender Kun " nstle; r.is -- nen 0sterreichs9 egen lokal, och, dess öppnande, som äger rum under svenska ministerns baron Beck-Friis ' protekto- rat, väntas bli ett fashionabelt evenemang.
Utställningen varar i två manader, hvarefter den osålda delen af ko !- lektionen Atersändes till %erige.
Till april 19 14 förbereder Svenska konstnärinnor eir utställning i Konstakademiens lokaler, och i demz ha de österrikiska kollegerna inbjudits deltaga till tack fö;.
visad gästfrihet.
-- -.
Den hoilandska författningsrevisionen och kvinnorna.
.
Säters farsta kvinnliga stadsfullmäktige.
Vid i Siiter företagen ny röstsammanräkning för utseende af stadsfiill- mäktigledarnot vid nu inträffad vakans erhöll f. Iäraritinan fröken Elga Andersson de flesta rösterna, eller 815 af S62 af partiet (de moderata) afgifna.
Fröken Andersson inne- har redan förut flera kommunala förtroendeuppdrag, id generalstaternas öppnande i Haag den 16: de den- Kvinnorna och Birger Jarls minne.
Kvinnornas tack nes nämndes bland annat i trontalet, i samband h e d till Birger Jarl vid Bjalbostenens aftäckande synes enligt den stundande författningsrevisionen som skall medföra samtliga pressuttalanden ha inskränkt sig till en stum hyll- ning, men SA var ej förhållandet.
Sedan prins Carl IiiIlit rösträtt åt alla män, alt d e t f ö r f a t t n i n g s e n l i g a sitt tal, trädde grefvinnan Margareta Mörner p i Iicrrborum h i n d r e t f ö r ' k v i n n a n s ' r ö s t r ' ä t t s k a l l a f - fram och föredrog några stämningsfulla verser om Birger I ä g s n a s.
Detta vill.
säga,.
.
att ordet m a n l i g skulle Jarls gärning, om hans manliga storsinhet att stifta lagar för kvinnans rätt och hemmens frid.
Och östgötakvinnor- utgå ur ' rösträttsvillkoren.
.
.-.
i öfrigt hänvisa vi till na äro henne tacksamma far att hon gjort sig till tolk För situationens bedömande för deras känslor vid resandet af minnesstener, at Hjiilbo- af.
d..
4.
dennes.
jarlen.
art ina Kramers korrespondens till Dagny.
... .-
Äggrätter och grönsaker,.
: munkar - och mission,ar.er:.
pet är jti k a n s k e också munkarna vi.
ha att tacka för, att vi i Norden ha några grönsaker alls -.
utomlför- h men jcke stis.
kal.
Som bekant * ärohofvor o ~ möjligen, säkert, rhorötter samt k å 1, de enda af de kända vegetabi; ljerna eller legymväxterna,., som sedan urminnes tid ' före-.
.
.
,.
.
ko.&amp;na i Norden.
Alla a n d r a kända, odlad ' e.veget.abil,i&gt;.~ (grynsak&amp;, och rotfrukter), t..
o. m. d e.
r e d a n, (i, land- skapslagarna) p å 1 2 0 0 - t a l e t o m t a l a d e: ärt&amp;i {.a o c h i k e r b ö n o r n a, h a, l i k s o m a l l qdli,n .. g, s å: s m i l n i n g o m k ' o m m i t s o d e r i f r h - - eller.
senare, som vi alla veta,, (efter Nya ' Världenq .upptäckande).
, frin Amerika.
Man tänke på Sankte Jonas ~ l s t; ö ~ ~ r.
,,, s ~ lig i sirenska folkets åminnelse.
Samma hänryckta taLksaty?
het .. tillkornmer, i.
själfva .verket flerstädes i .norra.
Eur ?g$ mangen namnlös benediktinermunk, hyilken som ekonom eller c e l l a r i u s åtföljde d e.
första bofasta - missionärega, T.
y.
klostren var det som under d e s. k.
.mörka seklen; Spelade ben vjktigaste rollen, ' bade i norr och i soder, sorl!
tillyqatagare i dubbel mening af romerska odlingstraditio.
.n.
och, romerska plantfrön.
.
.
.
4 '.
- 4:.
.-Det var ju mycket, annat.
.äq kal och lökfrön, ärter-q~h bónor, s&amp; d e togo vara på - hvilket säkert &amp;, nqr&amp;hqe gatt .. till, spillo under trampet af folkvandringarna.-?
! .. det, F$ d&amp;.ännu fanns kvar af romersk kultur; ch rgmer&amp;.
.
administrativ ordning; när den helige från Nupj.q ar 529 stiftade sin praktiska ordensregel.
~ l o s t e r v ä s ~ ~ d ~ - eller ansatser därtill hade ju funnits fö&amp;, i atskil- liga länder, men han satte stil pa d,.
så enkel, människot kännande, tidsenlig &amp; h framsynt, att hans regel blef.
?l&amp; mänt ' antagen, och klosterväsendet bildade sig i .fria me3 mångformiga kristaller kring denna kärna.
Han bjöd dem arbete, och mycket arbete, lydnad och disciplin, en, r&amp; miskt indelad och uppdelad tid, därvid.
menigheten fl&amp;$ gånger om dagen Samlades till andakt - aldrig.
dqck ' länge, att den blef förslöanande - och således fick tillfa ' l~~tjli,.
.
,.
den annars då s!
litet gängse lfstillhetenll (som Ellen .. Key s&amp;, vackert kallar den) i n o m f y-r a v a g g a r..
.
.
Man kan tänka sig, att alla de, som då annu hade, ty smula bildningshag, liksom alla, som innerst ' inne &amp; t; med sig, att de voro litet -.
fega, att alla fOd&amp; $bibeii ...
ter och drömmare, läromästare och t ä d g H .r d s m ä s t 9, alfa stillsam.ma och fredsälskande lynnen skulle ty sig till klostren.
.Redan pA 600-talet trifdec och blom&amp;ade, ock$a e-n viss lärdom i angliska kloster.
P i 700-talet, under .#g upplyste härskare, som af fransmannen räknas ' för, frinsk.
och af tyskarna för tysk - vor0 klostren i Gallien, ... d&amp; ju rätt.
mycket dröjt sig - kyar af det gallb-romap ?kg,.
.
högskolor för statsmän, byggmastare och snidare, skön?
.
- skrifningslärare och andra skolmästar,e - och.
antagligen -.
ocksi; trädgArdskonsulenfer.
.
.
.
,.
.
.
Atmin$one, har man just f k n ~ a r den i .stor&amp; tid .. c# par förordningar r.örande skötseln och inventeringen tians mAnga kuggsgirdar, där det bl.
a. i en mö,&amp;terb&amp;.
.
'.
skrifning förekommer en uppgift p i det, som b o d i fi.q.n.qp o c h odlas i örtagirden, hvilken.
uppgift helt säkert.
n=d=.
* Se ' prof.
Elfvings intossanta b,ok om .De .viktigaste kul- ..
.
: =serier o m .ma$ och hvad därtiii hör frhn det italienska, köket.
;.
.
.
!
af '.
cecilia: W i r n.
.
,.
,.
....
.- .. 2.
I '.
.
.., I *.
.:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
., O s .. a.
' A ggrätter och grörica6er: ' höfa * här samman i i e f a än ' en mening, d3 näiiiligen iiär ägg säljas i d e mariga smH grönsaksbodarna, som frojda den nykomne resenären ' s,.
i dinga äggrätter: - ' ögon och-sinne, &amp; h ' gronsaker.
inga.
- &amp; r tvärtom ' ägg i ' grönrätter ' - i åtskilliga form ' er, Som ' he&amp;a i Sverige 3ro ' obekanta.
Allt stdant .ber&amp; ju p % .tlllg ' ång och efterfrigan: e edan tillgangen ' pi?
grönsak- ' &amp; h ägg.
här är .timligen.
rildi;, ä r: efterfrågan Mig på fisteniat, ' elkr som .det hä; heter di ' magro.
I de flesta &amp; ina iinilu tir magro i t a h s k a ' hiin äter man af @ m ' fredagiirna lika oreflekteradt sbm man hemma äter ar- ' '.
'.
fer: .. och fläsk om torsdagarna - det ska " sa vara:.
" I min ungdom var.
jag- en girig ' gäst %i några dagar i; tt *: benediktinkrkloster för munkat.
m et var nämligen-S$, att: abboten i klostret ~ b n t e ~ i i v e t d n; ära.
siena; " gen fiiie. '
och finbildade gamle ' abate De Negri, med nagra gámla munkar fatt g i kvar till doddagar, nar klostren.
h a r upp- häfdks p&amp; 1870-talet, mot &amp; igan ' cid att varda fiesk$&amp;&amp; okh ge iniikoidering!
?it de fesandi, som kohm (, f&amp; kt1 ' be6e dem.
' Gästfrihet har alltid varit &amp; - defii-: regel; f; föfkl8ride ibbden ' lugnt sch - fann sig i att!
sedan ' mott ' aga ' obdydliga ' b+ ' t. o. di.
taktlösa turister.
med litet if.Iiuth~ ' i-isti~k.
ko: hingslig värdighet - där var ett p &amp; - en ' kväll:.
sins.egent- ' hy- iiga tröst fann ' han i att fortsätta med sina ' haningar i de hirda lerjordsklef ' varna nara ' klostret.
.
; # ' Det tillhör: vår regel., sade han, ' när ' han en eftermiddag,&amp;+ hö ' fligen Styrkt, som jag händelsevis minns, med " en kopp; iidergörande b r o d o, visade ' mig dem och.
förklarade, h ' cypresserna &lt;oro pla ' nterade för att binda.
jorden.
.
.for.
$ ' o m .m a n d e terrasseririg.
Din fine gubben var: mid- delsam -.
med ' somliga, Och.
bhnd det myckna; som.
han berättade för ' mig.
om gamla tider, kommer här *.
(detta sammanhang fram ur minnets, ' gömmor, att han talade orni att: def vid de stor ' a församlhgarna alltid skulle atis!
" di magro ", men att klosterkocken för att bjuda pil omväxling skulk kunna 270 olika sätt ait anrätta ägg.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, *, ' I ' a..
.I ened dikt - ' .S- ' - =$L l r *, &lt; I.
.i: iriJag,.n~inns: nu ingen sådan anrättning fran ' Monte Oli- v.@~.
: Däremot Iippdyker det ett minne från middagsbordet, $ir: jag för det mesta.
satt ensam med munkarna med den ' &amp; armantaste värd, .jag.
haft i mitt Ii f, af .en lätt, läcker,, gäc- kande.
uppsfjälpt färs, .ljusgrön: till färgen,.
som måste ha varit.
* en af deras: utmärkta sformati - eller,.
som vi.
här skola kalla1.
dem, grönfärserr Att anrätta grönsaker var.
ju 8cksil.
.ettaf de ' gamla klosterkockarnas viktigaste &amp; ligganden ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
L ' * '.
.
.
.
.
.
.
: .. p.
.. I V L f i.
ed &amp; inaget tillstand aftrykltt -, ura T i d s k r i f t f ö r h e m- m Bt:.
De läckra matlagningsrecept, som förf.
där fogat- till.
' sina kulturhistoriska matkaserier, ha ej fått medföljs i Dagny, för be- kantskap med dem .hanvisas - till den förtaffliga, tidskriften, hvilken som bekant utgifves af.
' Fackskolan, för huslig ekonomi Uppsala: 0 turväxterna~ och de mera sammanträngda uppgifterna .i Ingehrg Wallins fiFödo2mneslära~~.
.
.
..
.
: bi 6 f Arbeta för D.agny '. %.
, I
skrifvits.
', i det kungliga kansliet, där skribenterna vor0 frater ceIIarius (eller källarmästaren) fann nödviindi@ af minkaf.
.eller deras lärjungar, efter diktamen af nigon vis all denna tillforsel för klostrets eget behof togs hand om man,.
förfaren i dessa.
.
stycken - men kanske själf ' icke af frater mme~rius (kamrern) och saldes p i torget utan- för klostermurarna.
SA germain.
hugnades af kungarna skrifkunnig;,:.
.
.
med särskilda privilegier ' och skattefrihet som handels- -: t: i j ~ h här- ju - locksa fran denna märkliga ofvergångstid bevarat en skrifven urkund af annat slag, som ger en- centrum.
h&amp;ds: iriblick.
i vissa sidor.
af klostrens fasta organisation ({Le polyptyque d ' lrminonfi, som den heter därf0r att oeh - eg-endomliga jordbruksförhållanden.
Det är en jorde- den var mångbladigt hopviken (som en jagansk bilderbok) bok ': - .eller ett stort brottstycke af en sidan, som anses och affattad under abboten Irminons t.id, skrefs omkring pmfdia.
* ungef.är e n tredjedel af det ursprungliga hela ' ar 825, saledes endast några ar f6rr an Ansgar gaf sig i f&amp;n.
det.
rika klostret S: t Qermain utanför Paris (hvais ro-.
väg fran Corbeia i Picardie för att omvända hedningarna hihska .- Qrka änriu ' sthr kvar vid boulevarden med sin ' i Norden.
Han själf var ju en hänförd apostel, som kfde präktiga.
' kamfiani).
.
I dehna jordebok beskrifvas och in-.
på vatten och bröd och ingenting visste om spädgrisar .vliiife~as.
nigra och tjllgu af klostrets mhgaSspridda domä- eller jaktfalkar,.
spanor för att .täta taket eller tunnband åt nef, i tu?
%ch ' ordning efter.
geografiskt läge, den ' ena ef- vintunnorna - det var ju ocksa därför han fick.
resa.
f&amp; ' den.
andra.
Först omtalas hufvudg~rden med sina bygg- Tiden hade minsann bruk för sadana som han.
Men bak- nader; sina gärden och ' ängar och- sin afkastning f r h dem om hans helgonskimrande förkunnargestalt böra vi tänka Fhvite.
och hb; vidare skogen och hur.
minga svin man ' oss denna patriarkaliskt-praktiska bakgrund af vidtförgrenad &amp; F fadde på ollon - inalles, beräknas-det, 4,000.
Sa organisation; e f t e r honom (n 3 g r a ganska snart, q$#iikn; ?s Yid namn alla torparna, colorii, och (de besut- m A n g a senare, isynnerhet pa det initiativrika 1 loo-talet) na) trälarna och deras dagsverksskyldigheter och arbets- munkmissionärer af annat slag, som röjde mark och byggde s-kyldiigheter af olika, mycket invecklade slrig; deras- lilla kloster, först af trä, senare af sten, och i kolgården pfan- Arlig ' a skattepenning &amp; hl deras.
ibland många, sinsemellan terade frön från hemlandet af bade kryddörter och lake- &amp; &amp; ska olikartade utskylder in natura.
Det hela bär - ocksi % örter - och kanske t. o. m. ärter och bönor.
&amp; i. naiv ptägel af uppteckning efter gammal häfd.
Agg Man har ju t. o. m. kvar planritningar till en sådan 6kba~ höns i r o de enda staende skatteprodukterna.
21 af örtagard eller horfus f r h detta samma betydelsefuila 800- &amp; jeiidornarna.
i lämpligt.
läge lämna vin, ' många ocks&amp;,fHr tal.
Den förekommer i den berömda mönsterplanritningen. '
(14-1500 .inalles beräknas det); den st6rstatributen i far till klostret S: t kallen vid Bodensjöa.
Det ar icke siikert, ~ h n a s.
från ett - gods:, vid Seines mynning.
-- Där nämnes att den någonsin blef använd, men emellertid kunna vi o&amp;sg: in; fildiherde, och Angalbertus h&amp;te han.
: Annars där se, .huru man, då tänkte sig ett riktigt anönstep&amp;loskr ~ b l i&amp; l klhstret sjä-lft far, medan svinaherdarnas namn i stor stil: kyrkan i midten och alla byggnaderna ordnade $af .legio; Det var egentligen trälgöra --: liksom det var kring denna, med de suggestiva namnen prydligt präntade t~alkvinnog6ra att väfva sarcilem At munkarna och gdda.
öfverallt, bostadslängorna för munkarna kring klostergår- kork; ' Dock skulle några mjdnartorpare prestera feta höns, den.
De äldsta klostren byggdes nämligen efter mönster godda * svin, smilgrisar och spädgrisar, gäss och al.
Bland.
af den stora romerska landtvillan och fingo som dessa sin &amp; oämnen niimnas vidare senap, humle och honung, och, pelargard ..
Tätt.
slutna kring dessa hade man vidare det ~l&amp;d~irhdr&amp; skat ' teprodukter lin, vidjor (till korgar), tunn- monumentala .köket, de väldiga visthusen, sPa % %ar, vc.rksta- band, tunnbiiider;: tjärade stickor (äfven bräder, störar och der af flera slag, sjukhus, apotekarbostaden med sin lilla @ h en: &amp; ta); och tv4 eldjärn.
Dessa sista lämnades af särskilda örtagard och i det varmaste syd6stra hörnet ett '.
litet ' samhälle pa .bara 16 ' härdar .uppe.
i- skogen, där fruktträdgården och en rätt stor kalgård, som det hette I d@ lflesia manden.
vor0 smeder.
Spadar och yxor omtalas Sverige,.
eller hoptus med 18 langsmala sängar i Pvt rader, äP \ ikn som - skatteprodukter, likasi järn.
.Men att smälta där man ännu.
i prydlig munkskrift kan läsa namnen p; &amp; et v&amp; trär&amp;ra; Satt en fri man som wlonus pa ett trä- de örter och rotfrukter, som där borde odlas säkert Iatár@,.
sa ' - dapb - han: Den ene egentlige smeden var här.
den äldsta planritning p i en köksträdgård, som finns be- c (~ogva !hare,: ' skulle.
samla howng och kim ja en jaktfalk varad.
oklitre sparfhökar 8rlige.n.
Hans grannar skulle förse ho-.
.
Tyvärr minns jag nu icke alla sorterna och har icke n6m imed säd: Och alla skola de köra in, Andegavum (till fascimiletrycket af planen tillgänglig här nem.
G Antag- Anjou) efter vinet och i maj forsla det och alla sina egna ligen ' voro de desamma, som uppräknas i det ungefär sliait+ro (lukter M1 Paris ".
En del af det ' goda vinet från samtidiga Breviarium rerum fiscalium, Karl den stores RnjPit4ihde - nog fraktats dit förut .under vintern.
Alla egen- ofvannämnda mönsterbeskrifning p i det som borde finnas domcirna ålåg det nämligen körselskyldigiiet;.
än " till Pa- i hortus i kungsgårdarna.
Där nämnas Atskilliga krydd- rTs.fl: i;: maj månad, an utefter e n viss vägsträcka.
Genom växter (öfver ett dussin), däribland koriander, mynta, kpn- att jämföra .dessa har jag funnit, att det var sörjdt för en ' del, den mjuka, fina.
salvian, den pikanta bäska fariacetrcrn otdentlig fraktroute anda ned i f r h trakten af Bourges och (eng. m) och andra, som det tyckes, i Sverige okända.
@ ?#&amp;n ' Orléannais.
upp.
till Paris. '
Villa supra Mare vid Vidare persilja (pefrosilum] samt äfven aphm (antagligen ~&amp;fn&amp;+m~nn ?h~ - ett samhälle tydligen af fattiga fiskare bl ' adselleri) och körfvel.
Af lökväxter nämnas chalottlök och fåraherdar - skulle i stället frakta folk, far och an- e Den för saken intresserade hänvisas tiJI A.
L e n o i r s ut- &amp; @ igen fick YattenGägen ' uppför Seinen; Det som icke utmgrkta arbete " L ' architecture rnonastiquen.
- e ' a p m.-. --
och rödlök, af egentliga grönsaker endast kål och kålrabbi, i.
.
en variant, &amp; kså bladbeta, (m&amp;gold), datidens spenat och härnere.
.änny allm-n .. Bland a ~ detta t växte där liljor.
är er not omtalas icke .sallat, (latuca) oförklarligt nog, da den ' älskades af .romarna och tidigt uppträdde i medel- tidsl ' itt&amp;tur.
Om hjälten.
Perceval heter det i ett epos fran 1?
(lo-talet, när. '
han halles fangen:,.
., a. '
' - @ lafss6ka&amp;?
f; jllrll annonse; inflrda i Dajpy fsr ' htilfva pr&amp;et elkr 711s &amp; e pr mm. '
.
.
. '
sanger - från samma tid, att: den såldes i.
Paris.
.
Mindre förvåning väcker det, att de romerska delika: tesserna sparris och: kronärtskotk icke horde till kloster- kosted - eller den patriarkaliska kejsarkosten på 800-: talet.
' - och d i .under en mellantid ' vor0 i .västerlandet ' glomda.
Deras återinförande genom-araberna skall-i nästa,.
-.
.
;.
.
.
artikel omtalas, ...
.Fran klbsterköket kid " denna tid finns e n enda liten %en mytket talande: beskrifnirig, ' som smugit sig in ' med: i kistan blarid ppperen ' oéb: kr&amp;ikorna.
Det finns t y å varianter, ': den ena p i vers, den- !andra mer kortfattad p i, ' @ rbsa.-?
' ~Dkn omtahr, huru man skall smilta.
dei.
(vilda) honung, som hittats i kyrkans skog, ' och ' af denna bereda dareturn ' (= glödgadt vin) ' ' flför.-högtidligheter och sjuka klosterbröderll (infirmi fratres).
Pil beskrifningen pil vers hos Wandalbert, där det talas ' bm mustuh, som kokas.
* i olifobef,.
liter det, som om det ' vore fraga om s a p a eller tio$okt, nyjäst.
drufsaft, som ' ännu förekommer h ä c.
I det antika.
Rom dracks.
s a p a " ur e n gammal träskil; vid de.
,.
.
.
.
.
jublande varfesterna.
.
.
.
.
, _ ...
.
.
.
.
...
.
.
.
.,:.
.
.
. '
a, 1 I I .. .S '.
'.
1,. '
.
,.
.
;.
.
,; r,.
U L.
.: ..
.
&lt; b.
....
,.
.
s l.
.
1, - i .Ung flicka, .., önskar plats.
i trefligt hem, helst i större ' samhälle, att under husmo- derns ledning: ld$taga ' i förekom- mande göromAl.
Genomgått kurs i handarbete, vafnad, linnesöm.
.
.
,,.
.
.
, c Medlem af familjen.
Löri önskas.
.ordinbrie.
.
.. r .,, Tacksam för svar till a l nov.,, ' folkskoll~r; rerinnet; j&amp;nsf ' en.
.
.. Hälsingborg, p. r. vid ' Simonsbö fasta folkskola ' (fit ' t F) i Husby, I (oppmbergs lgn; .k.un- ung, k e ~ ~ n t ~ r b; i i.
d:.
a göi-es i i härmed till ' ansökning ' forc: .ni&amp;&amp; I.
den ' 4 ' instundaide ' okt6Per.i.
.Barn.
.
...
.
.
antal omkring ' 40.
Afstand til ' järn- önskar plats i god,fqilj, hgst där vägsstglion 3. kilometer.
G3ynd1,ijir: barn fihnes.
~Nagot kunnig i. linne- 1,000 kr.,.
en manads öfv.erlasning söninad och vafnad: Villig att un- för sl6jdunder.visning.
60. kr.
@ e. dervisa 5, mdsik.
Svar till oktober gyiinelselön således kr.
1Jf 85:) 191.3~, Fjugesta p: r..
Tjänsten tillträdes den l Jan.
19 ' 14.
.
.
Husby (adres-s Dala-Hilsby).
dem 1 september 1913..
~ b k e l duglig, fli; ka Skol~ådds ordföfp.~de., önskar plats ' i .. bättre - familj, där,.
.
..:; .-.
.
., jungfru finne$, att under husmoders Enkel, ' ' ledning deltaga i husliga göromål.
arbetsam, helst bildad flicka kunnig Lan.
önskas:: Svar till aHelsl ' landt- i matl.
bakn '.
och.
: sijmnad erhillei egendom 8.
Kvidinge p, .r.
plats 28 okt.
.hos tinsam .dam.
Sta- derska finnes. '
Svar med foto ocl: .. ' Enkel rekom till b u.
S..
Agardh, ' Helsiag.
.
.
och anspråkslös 20 års flicka.
som borg.
a.mnar - blifva sjiiksköterska, Önskar plats i mellersta Sverige eller Stock- holm hos läkare att .biträda vid mottagning och hjälpa till med vid url lövs skoldistrikt s ' Smaskoloi hvarjehande sysslor.
Fullt kunnig sökes hos skolrådet före den l!
i sömnad.
Tacksam för snart svar instundande oktober, adress, Arlöv# till ha sjuks kö ters kall, Strömstad p. r.
Grundlön 750 kr.
med ett alders.
tillägg A 100 kr.
.efter resp. 10, l!
.
.
.
och 20 å&amp; ' .oTörvitlig ' t janstgöring Ung flickh Arvode för slöjdunde~yisning 10 (önskar plats i god familj, helst p i kr.
Hyres- och eldbrandsersattning landet att vara behjälplig med s ö p 225 kr., nad eller som ' hsmoderns hj3lp.
ArlqV i september 1G13.
Goda rek. "
Svar till 820 ar,, - Bor- Gotth.
~auritzson.
ås p. r..
.
.
...
.L Skolridets oi-dförande. '
I.
, t I I.
.
#.
.
_ ~ e y r ' b k a l&amp;itio,årist~d.ktirnis .legat.
- 1 Dagnys ss.- naste: nummer hade vi n6jd - omnämna, att fl,50: aarsstu- denterjubilanternal i Kristiania: sat.t i gång.
med.
' .bbdandef .af en st.udiefond, hvilken enligt .stiftarnas afsikt uteslutande skulle blifva till hjälp för kvinnliga studerande.
.
I det ut.sända cirkuläret arigaepde p ' enningteckningen ' säges, att man hoppas genom detta .företag " aflägsna de hinder; .som i ~ i r.
t.
.
~ l a n ännu d i praktiken stalla kvinnorna lägre an ' .. - " 7 ' I männen i vetenskapens ädla täflingska,mp, och - förhjälpa kvinnorna till a f a i r t r i a l inom densamma.ll Vidare föreslas att legatet skall omhänderhafvas af akademiska kollegiet i Kristiania, men säges det, skulle .ingen kvin.na vara ledamot.
af: Kollegiet, skola, " vid.
utdel- ningen af legatets medel .tvenne kvinnor - invg [jas såsom radgifvande.
Dessa skola väljas hvarje gang för.
en.tid af 4, år af.
vederbörande regeringsdepartement.
.
.
,.
.
...
.
.
.
, a J-r, 4 Plats.
d. Ep, enkel.
;.
önskas till.
hösten af barnkär och och anspråkslös lärarinna som vil ' pilitlig flicka.
Föregående plats i läkarfamilj, för barnen.
Svar till läsa med: .tvenne flickor ' l4,,och S ar.
Den förra i fjärde kiass elemen.
.23-årigl~, .Köping p. r:.
farskóla ' for ' f lickor.
och:: den senarc i vanliga sm~skolamneri~ Sökande Exam.
kv.
sjukgymnast.
med flerårig praktik önskar ' plats i skall vara- musikalisk ', och kunna fam.
Intresserad och van vid sjuk- undervisa i.
!il uSi k samt., vara n Ag01 vard.
Svar till llGoda .rekoinmen; slöj ?kunnig: Lastid från~borjan eller dationerll, Sv.
Dagbladets exp., f: medio af sept.
Lön 275 i 300 kr Fru Randi le hr ordfarande i lagriiten.
Vid lagrattens v. b.
Stockholm.
För 8 ' manader. '
Allt fri-tt.
Larsson sammanträde den 10 sept.
valdes fru Randi Blehr till Margreteboi-g, Harplinge.
-. '
' l ' ': ordforande.
.
.
.
.-.l ', ' Bildad tysk dam.
(28 ar) önskar 1.nov.
komma i gdd svensk familj, hel@ i stad.
.Kunnig .Mais il not se herbes noo och duglig i ' husliga sysslor och.
Cerfuel, laitue et cressoii tradgardsarbete: - Barnkär.
Familje- Et eve clere de fontaine.
medlem.
Ref. Svar snarast möjligt till Fru Anna Pries, Bisdamitz, b / Man vet äfven af .. ({Les Crii-riesll -, gatuförsäljarnas Bo.bb.i,n, Deutschland.
: En ordina ' rie folkskollarki ' tinebd fattning ' vid ' Karlshamns folkskok förklaras.
härmed.
ledig,,.att: söka: inom 60 dagar ' efter !första ku.ngoi randet haraf.
i Post * och '.
!ririkes tidningar (den .l7 september), '.:;.
:, Befattningen tillträges $in, l.f ?nu- ari 1914; &amp; - liga.
lönen.
utg@.
!l,5l (kr.
jämte 3 alderstil~lagg å. h; va~t; dera, 100 kronor efter.: 5,.: lO.o %h.
1: års oförvitlig tjiinstgöring .. " .. Ansokningar, itfoljda $f.
d {; .folk skolestadgans 5 19 iom .. 3 angifna handlingar, insändes till .Fol~skolp: styrelsen i .Karlshamn .yqder !adrp: öfverlararcn Nils Kroon, Kgrlshamq, ' folks ko test yr el se hi^.
.
v A f, rättens 10 medlemmar äro 7- kvinnor.
.
-.
.
...
s.
I.
20-&amp;rigg, bildad musikalisk- flickas önskate till - nov.
plats i bättre familj eller hos en- sam dam.
Villig deltaga i hemmets alla göromal.
Kunnig i enkel söm- nad och handarbeten.
Genomgått hushållsskola.
Sirar till, Familje- rnedl ' em~, Vingåker p. r..
.
.
Sprid
308 Q ' A ' G.
N Y !iir.
kapitalister särskildt fruntimmer, har det länge varit ett önskningsmil att kunna öfverlämna vården af sina värdepapper och skötseln af sina affärer åt någon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris- billighet.
En sådan institution är j ' Allm.
Tel. 14729.
LalstmalIaxegatan 6, 1 tr.
Riks.
Pihrr 600.
Öppen hvardagar 12-5 e. m. M %nd.
och torsd.
afveri 7-8 e. m. Nsmninsamlingsbyrån, Lastmakaregatan 6, 3 tr. iir öppen hvardagar kl. 3-5 e. m.; Måndagar och onsdagar Ifven 7-8 e. m.
För anmälning af medhjälpare vid namninssmlingen till kvinnornas opinionsyttring Allm.
Tel. 22 78.
Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10 - 4), som, under aranti af Stockholms Enskilda Bank åtager ' sig vård och f8rvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
- Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger $i tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar ' af obligationer och underrättar deponen- ten.i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
.
.
.,Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna å in- tetkningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, iitt ' inteckningarna blifva i vederbörlig tid fornyade.
Om .en hos af- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle Förfalla, ersätter Stockholms Enskilda.
Bank därigenoni uppkommen skada; Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositionens värde, dock ej under två kronor.
3 i,,.
.
I Annonsera i DAGNY!
.
' ASTRID AHLSTROM &amp; Go.
A g n a del; pojLe /.
, MODEAFFAR) ch 1: .25 pr flaska.
.
.
.
\ .-B.
COLLAN-OLJE-FABRIKEN, T. OLSEN, Stockholm.
.18.
Smilandsgatan 18, Stxkholm. '
(Vld Norrmalmstorg) ' rärldens förnämsta läderpreservativ, gör skodonen absoht vat- ' entäta och minst dubbelt - varaktiga.
Finnes öfveratlt A 0: 75 Rekommenderas - - Wirens China Pomada, välgörande för hkvaxten, Erhilies i hvarje vittförsedd parfymhandel samt direki frHn d.
G. Wirena Tvil- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; Z.
21 Ulla Vnttagatan 21 Stockholm.
GYNNA ALLTID DAGNYS - - - &amp; - Hoflcv, n&amp;r man har eri bueqvarna 5pntaektn.
Srmånliga a f6efafCn.ingsvil / rGor.
&lt;allas till e x t r a s a m m a n t r a d e mandagen den 29 sept.
kl. 7.30 e. m.
B Fredrika-Bre- ner-Förbundets lokal, Klarabergsgatan 48, Stockholm, f ö r slutligt afgörande a f den se- Jan årsmötet hhvilande frågan om Föreningen Dagnys upplösning.
STYRELSEN, Kvinnliga * ' z,.
.
.
.
.
.
.
.
.
: s.
: - l i; ': .... c.
.
, ...
, i. “ .. I e.
-.
I + ' Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom + Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, e 4 8 Klaraberg.sgatan.
.
.
Dagens nummer innehAller a, e 4 + o: o Stockholms stads yrkesskola !Ör klädsömnad.
Af Maria 1pieck- Muller.
Selma Billström - 70 Ar.
Den hollhdska författningsrevisiotken. '
Svenska konstnärinnors utställning i Wien.
Äggrätter och grönsaker, munkar och missioniircr.
i.
Af Cecilia W m.
Notiser.
Prenumeration h Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
