# ID: svediakorp-per612
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,327
# sentences: 500
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


UTGI WEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF F~RENINOEN.
DAONY atockholm d e n 1 8 Sept.
1813 Nrr, .38., r Prenumerationspris:.
.
al4,, ..,, 3: 50111~., ..
.
i ah Ar.
kr.
4: 50 % är.
kr.
2: 50 I: bösnummer 10 öre. '
Prenumeration sker saväl i landsorten som i Stockholm i närmaste postanstalt eller bok- handel.
-- I Redaktör o. ansvarig utgifvare: l Redaktion: Klarabergsgatan 48. tv5 tr. ~ Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
E L L EN K L E MA N. Mottagningstid: kl. 11-12. s Sthlm 1913, F. ~ n ~ l u n d Boktr.
Utgifningstid hvarje torsdag.
.
O: e Expedition och Annonskontor: ~larabergsg~tan 48. tv5 tr- Post- och telegrafadress:.
DAGNY, Stockholm.
I arg.
Annonsprts: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010.
10 ggr 10010, 20 ggr 20 010 50 ggr 25 010.
Annons bar bara inlämnad senast mindag f. m..
-.
" I tidens frågor '. '.
" I tidens. '
frågor ".
har bltfvit s % godt w ' m en stående rubrik i dagbladen.
.
Det allmänna medvetandet ar!
för narvande fylldt af religiösa, politiska och sociala funderingar.
Kvinnofrågan hör till de hetsigt disku- terade.
Detta ar i och för sig uppiggande, då det bevisar frigans räckvidd och allvar.
Men i ofvan berorda, %t oss- saga ' sakrala meditationer blanda.
sig ' emellertid högst profana iakttagelser af det for- dom s. k. vackra könet.
Man konstaterar hos .rnutidskvinnorna, B.
hos adamernar en tilltagande: oblyghet i - väsendet; som får - sitt mest stötande uttryck ' i de moderna friluftsbaden och den offentliga.
dansen.
Men utoni vid dessa altaren for kroppskultur trader oblygheten i dagen i all- männa lifvet på m h g a satt: genom den alltför ge-.
.
trikistra ' mande kjolar, spindel- nomsiktliga dräkten, vafsstrumpor o. s. v. Icke nog härmed,, Damer- nasr hänsynsl6shet, deras ringa respekt för pibud och författningar eller god ton visar sig på.
ett ret- samt satt, bland annat i envisheten med de mör- dande - hattnål.ariia och ohöflighet mot medpassagerare under åtskilliga färdselsatt.
nutidsk kvinnorna sr per- versa ' smak för det sensationella och ruskiga kom- mer till synes i lystenhet efter nyckelromaner, raff- lande ' teaterstycken, biografdramer o. s. v. Vi tro ' att, " are- sig beklagahdet eller ogillandet af ' dessa feminina olater komma från manligt eller ' ' ' ' ' kvinnligt håll, de klagande ha rätt att opponera sig och ratt att döma ganska strängt.
Företeelserna äro så långt ifrån sympatiska, att d e ' rent af äro pinsamma.
Men vi opponera loss mot den generalisering, som inlägges i beteckningen D nutidskvinnan r och ' mu- tidsdamen r. Demokratiens böljor ha länge gått höga.
Kafé- flickan, cigarrförsäljerskan, den absolut ouppfostrade dottern ur hvilket rått hem som helst har- lange titulerats fröken och ratt länge allmänt gatt kladd ungefär lika med den väluppfostrade flickan frin det goda handtverks-, bonde- eller herrskapshemmet.
Vid en hastig blick .ar det på visst afstånd icke ' så lätt ' att hänföra någondera till sin ratta kategori.
och sedan hela horder ' af ynglingar ur fullkom- ligt obildade hem efter realskoleexamen komma- sig upp i egenskap af bokhållare, kassörer, inspektorer, förman o.
s. v. och bli rheirarr, är det nu myll- rande - godt om herrskapspublik vid ' alla tillfallen.
Bland detta myller af .damer D och r herrar i försvin- ner den educerade fina flickan eller herrn som knapp- nilen i höstacken.
Med den starka strafvan att komma högre upp, som råder öfverallt inom d e lägre klasserna, ha vi ingenting annat.
att vänta an årligen högre procenttal s herrskap, ur de lager,, för hvilka - begreppen för- I ' '
294 D A G N Y fining och kulturarbete för dess egen skull äro absolut okända.
.
Arbetarsonen och arbetardottern hån landet äro öfvertygade, att de ha blifvit herrskap så fort de kommit till stad; tituleras herrn och fröken och fa de materiella behofven en smula bättre tillgodosedda.
Förmodligen få vi se emot ännu friare fasoner a kvinnosidan än hittills.
Men vi förutskicka protester mot detta rättegångs- väsen riktadt mot nutidskvinnan öfver lag.
För den verkliga nutidsdamen finns en gräns, som hon aldrig öfverskrider, den odlade smakens gräns Atminstone.
imiterade fröken eller frun - och hur godt om den senare sorten är det ej i vår tid, då de imiterade herrarna äro legio - har sällan en regu- lator inombords.
Men ingenting annat an en närmare bekantskap med de verkliga damerna kan bota den missmodige pessimisten fran hans agg till, tiden,.
Aldrig faller det oss in att notera den gränslösa råhet på # herr,-sidan, som tar sig uttryck i dåd, öfverfall, oanständighet, svärjande, skrål etc., speciellt på, nutidsrnannens » konto.
Den verklige nutids- mannen, det är arbetshjalten med blick för perspektiv och ideal.
Mannen med det allvarliga sträfvandet att på ett eller annat sätt stegra det nationella ar- betets afkastning och på samma gång bereda hvarje deltagare i arbetet hans skäliga andel i vinsten, hvarigenom afven arbetaren med handen kan bli delägare i de öfre klassernas förmåner: egendom och bildning.
Men då vi energiskt göra rättvisa åt mannen, skilja på akta och imiterade herrar, kunna vi val också ha anspråk på att själfva bli behandlade åtmin- stone med en smula esprit.
.
I stället tagas alla kvin- nor i klump.
Utmärkta husmödrar, läkare, magistrar, uppfostrarinnor, plikttrogna, korrekta arbetare i ' alla branscher tagas tillsammans med små oborstade tossor, som rent af sakna begrepp om att de upp- föra sig simpelt.
I afsaknaden af begrepp ligger dock en ursäkt.
Om man betänker pa hvad sätt många af dessa med fog kalfatrade vuxit upp, hur de från födelsen i osund trångboddhet vants vid gemensamhet med fader, bröder eller andra män under alla lifvets för- hallanden, hur deras stackars öron liksom bombar- derats med råheter ända frAn barnab, ja, då blir deras okänslighet för det passande åtminstone fattlig.
Vår tids manliga kritiker böra tillägna sig Atmin- stone så mycken bibelkunskap, att de icke vänta sig kunna hämta drufvor af tistel.
I anslutning härtill blir det frestande att citera en liten bit ur ett danskt blad frAn 1905: en ' Min Bedstemoder sagde altid til sine giftefmdige San- ner: fiTag en v e l o p d r a g e n Pige; det gaar icke i.
Lzngden med de uopdragne! "
Nii er der maaske nok en Del Forskel paa, hvad Bedstemo ' r forstod ved veloPdragenhed; og hvad man nu - --, om Stunder i al Almindelighed mener dermed, og jeg tror sikkert, at hun vilde have protesteret hzcftigt, dersom man havde fortah hende, att en velopdragen Pige f. Eks.
meget godt kunde bade i Herreselskab!
Tiden er i mangt og meget gaaet frem, heldigvis, men Bedstemo ' rs Raad har alligevel sin Vzrdi ogsaa for Nu- tiden, forsaavidt som Velopdragenhedcn jo omfatter baade Selvbeherskelse og Erkendelse af Pligt overfor sine O m - givelser, menneskelige Dyder, der ikke kan kaldes andet end hajst vcerdifulde i et Samliv.
Disse Par Linier har imidlertid aldeles ikke ti!
I icnsigt at drafte Maader og Veje, hvorpaa disse saa anbefalelses- vaerdige Egenskaber erhverves; jeg vi1 blot losclig hcn- kaste en Forespargsel til vore llpur-ungell og llendnr~,-.
ungei1 Damer, om de ikke vi1 give Bedstemoder Ret i at advare sine Dremge mod de hujende, hvineridc og skrigende kvindelige Vcesner, der liver Dag i hele Som- mertiden kan ses omkring paa vore Badeanstalter og kures langt ind over Kysten?
For det kan da umuligt, hverken af Fortid, Nutid eller Fremtid kaldes Velopdragenhed at skabe sig son!
titidige Unger eller hysteriske Fraer?
Metfa Oregcr * ' Från världens I J u s S u f f r a g ' i i för den 1 augusti omförmiiles ett i sanning komiskt bevis på de fömeckPinga~-, hvz-d .. hän det högst ojämna erkännandet af det nödvändiga och lämpliga i kvinnornas deltagande uti samhällets funktioner leder.
Berättelsen härrör från Sud-Osterreich och utgör ett ratt slående exempel $ hur i nya tiders kraf tränga igenom afven i aflägsna landsändar ock 52; besvärligt det kan bli för förblyiilade genornsnit !si-.~i~ !- der, om dessa nya tiders kraf ej konsekvent geeraxföras, Jus Suffragii berittar: " I Siid-Österreich ha, liksom i störra delen af det fe- odala Europa, kvinnliga fastig,hetsägare länge tillitits att rösta genom cmbud, och i de flesta trakter innebar det- ta blott att kvinnans egendom gaf hennes man eller riar- mast: manliga anhörige flera röster.
Men 1910 gjorde kommunalstyrelsen i \ V i e n e r- N e u s t a d t och W a i d h l o f e n kvinnorna icke blott röstberättigade utan r 6 s t r ä t t s p l i k t i g a, och diirai ' uppstod en kuriös komplikation.
I en af dessa stader finnes ett gammalt rikt och hög- konservativt nunnekloster.
Bakom sina höga murar och stängda portar ha klostersystrarna framleft sitt stilla lif, förmodligen med tankarna endast pA si^ religion.
O m de vor0 nödsakade att uträtta niigot areade, äkte de i sina ekipager och syntes aldrig gaende ute.
Hclt plöts- ligt Mehro nu de fromma damerna r ö s t r a t t s p l i k- t i g a och befunno sig därigenom i trefaldigt trAngm5l.
.
.
Om de vägrade att rösta, vor0 de straffbara enligt sin kommuns föreskrifter, lydde de dessa, vor0 de olydi- ga sin kyrkas lag, som bjöd dem att icke bdatta sig l.
med dema världens- angelagaiheter, och om de afgafvo sina r&amp;te+, hvartill de vcro lagligt skyyldiga, och ville de rösta med försthd och insikt, ville de lägga isido sin afskildhet och bevista politiska sammankbmster, skulle de vara olydiga kejsarrikets gruqdlag, som i €j 30 förbju- der kvinnbr att ha n@t att skaffa med ' politik.
De vädjade i sitt dilemma till påfven, och betydelse- fullt nog gaf ' han dem särskild dispens fbr att ' utöfva sin röstplikt, hvarigenom de afvm blefvo ÖtverSgade oni, att de närmast borde lyda kommunens lag och icke.
latca om det kqserliga iiörbudet. '
Valdagen kom, och i sina vagnar akte nunnorna till vallcdcalen, dar ett " ytterligare hinder dock möva i denn .fientliga hållningen hos en del af den protestantiska be- folkningen, som livarken gilllade kvinnans rösträtt i all- mänhet eller sirskildt nunnornas.
De anföllos,.
men, för- ' svarades af en ' annan del af hopen, och nedlade sedan ostörda sina genom lag aftvingade röster.
Man kan dock tanka sig, att denna dag var den m@ händelserika.
i deras lif, och altt de knappast vikte hvad ' de skulle tyc- ka och tro, nar den var förbi.
Hur det an må för- halla sig, därmed, ar det dock visst, att ' tanken på kvin- tians ' röstratt harige~mrn införts i en h-t oohtad af- delning af saml~allet. "
I B e l g i e n har ocksa kvinnaans rösträtt fatt med- hAll af katiolikerna, och det af det ska !&amp;, att ' " kvihnans ri&gt;cträ# antages skola tillföra det konservativa eller ka- tolska partiet flera röster an de skulle förlora, om den tilltänkta.
belgiska röstrattsrdonne~ med ' en man, en röbt. '
ginge igeinom. "
Nu existerar det i Belgien " aliman rösträtt "; det vill saga hvarje manlig medborgare om 25 Ar har e n röst men kan få 4 v tt eller till och mad .t r e, beroende ptt vissa kvalifikationer.
.
Socialdemokraterna äro.
i princip f ö r K.
P.
R., men finna beviljandet inopportunit just nu, emedan det libe- rala partiet, som gar med p i " en maq, en röst, " ar bit- tert afvogt mot kvituians rösträtt.
Det katolska, konser- vativa partiet har.
således genom sin motvilja mot afskaf- faadd af.
tillaggsrösterna kommit att på sitt program uppsta1: la formeln för verkligt " allinan rtktratt ": E n r ö s t å t h.varje m e d b o r g a r e, m a n eller ', ', a kvinna.
Storstrejk ägde son?
bekant rum.
i viras il ' Belgien, och fQjden daraf var, att regeri~ngen utsAg en1 komniittte, ' som skulle tindersöka.
saken och fordenskull studera röst- rittsförh4llanden i andra länder; -.
Denna komniitté bestar af 31 medlemmar, och F é- .dératian, beige p o u r le Suffriage des F e m m e s begär nu noggranna uppgifter om villkor 0th fordringars i de länder, dar kUnmr ha kommunal dler politisk, rSstratt eller b&amp;da deilarna .. Dess sekretera- re, .Mademdiselle van den pias, motiverar sin begäran därmeid, " att många af kommitténs medlemlmar i prin- cip äro för kvinnans r rösh-att " och att Belgiens L.
K.
P.
R., " i tillägg tiU de upplysningar i kvinnofragan, som regeringen samlar och som troligtvis icke bli TuNstandiga, önskar förse kommittén med sådana, som direkt beröra var sak. "
I D a n m a r k, dar kvinnorna u d e r den förra minis- tären stodo ratt nara sitt mål, bildades den 21 juni en ny radikal miqistar under ledning af den.
radikale för detta premiärministern Zahle.
Minasfaren har p&amp; silt pro- gram en griindlagsförandr1~, enligt bvilkm mah och1 kvinnor få lika valrätt till riksdagens bada ting.
.
Rege- ringen har för detta förslag en öifverv %diig,aode maori- tet i Fo (ketinget, dar endast 7 konservativa rörster af 114 äro däremot, men ännu är det omöjligt attförutsäga .förslagets öde i Landstinst.
Medan fru Elna Munch, hvars man är medlen1 af ministären af den 21 juni 1413, slutar sitt anförande till J u s S u f h r a g i i stt har: " Ehuru det således ar omiiijl ?gt att saga, nar vi få politisk rösträtt, ar det klaft, .att ingen f6randring.i grund- lagen kommer att giiras utan att medf5ra full.
medbor- garrätt åt kvinnor ", h n s det andra fander, .dar kvinnor- na äro storglada för ett ' långt mindre, tecken till fram- steg i rösträttsvagens uppförsbackar.
Den 6 juni antog staden Pa r i s ' municipalråd en- hälligt f öljande resolution: Municipalradet, so~m gillar franska kvin- nors kraf pa kommunla1 rösträtt, uttrycker sin förhoppdng, att Dussanssay-Buissons motion sa snart SOUJ möjligt.
må behandlas i depute- rade kammaren.
Den 3 juli antog generalradet for depantementet Seine enhälligt.
samma resolution, .hvilkenl vissediligen forut ' an- tagits af flera dylika rid, men dessa båda sarskildt nämnda antagas skola k o m a att ut0fua mest inverkan på dqutera+kammarens beslufi.
Mr Buissoas utredning om skalen för att tilldela, kvin- nor kommunal rösträtt och valbarhet kommer, att utde- las till alla medlemmas af kqmaren, a r denna sam- mantrader, och U n i o n F r a n g a i s e p o u r l e S u f f - r a g e d e s F e m m a s,.
Fradknikes L: K.
P.
R., hop- pas att motionen skall behandlas före årets slut.
Ellen Wester. '
Jönköpings F. K.
P.
R. och pensionsnämn.dsvalen, Från Jönköpings F. K.
P.
R. skrifves: " Hvad pensionsnämnderna här beträffar sökte F. K.
P.
R: s medlemmar paverka stads- fullinäktiges ledamöter att i hvarje af stadens tre pensions- nämnder insätta Atminstone en kvinnlig ledamot och en suppleant, men när valnämndens förslag blef synligt, upp- tog det endast manliga namn och uteslutande fattigvårds- och taxeringsman.
Vi opponerade oss då i en insändare i stadens fyra tidningar samt i en skrifvelse till stadsfull- mäktige, hvilket hade den inverkan, att valnämnden åter sammanträdde och uppgjorde nytt förslag, enligt hvilket sedermera valdes två kvinnliga ledamoter: fruarna A. Lithman och H. Lundberg, samt tre suppleanter: fröknarna S. Sandwall, A. Sjbstrand och E. Wighn.
.
Det hjälper, som synes, att vara energisk.
-- - - Arbeta för namninsamlingen!
#
Förlofvade sjuksköterskor.
" E n förlofvad sjuksysters bittra ödett, " Klosterandan in- om sjuksköterskekårenM, " Sjuksköterskehemmen som nunnekloster " - med dessa och andra uppseendeväckande öfverskrifter ha en del artiklar varit försedda, som i dessa dagar förekommit i dagspressen.
De skildra i dystra färger hur en ung sj~~ksköterska, endast på grund af ingingen förlofning, hindrats att skrifva in sig vid Fredrika-Bremer- Förbundets sjuksköterskebyrå och att vinnz inträde i Roda Korset och hur hon därigenom gått miste om flera för- månliga platser.
Saken har säkerligen lifligt diskuterats och måste gifvetvis väcka olikartade reflexioner till lif hos alla, som intressera sig för sjukvård eller själfva tillhört sjuksköterskekåren.
Den stora allmänheten, som ej vidare tänkt sig in i saken, frågar sig nog med häpnad: llAr det möjligt, att i våra dagar ett sådant tyranni får förekomma, skola då sjuksköterskor ej få förlofva sig; skola de ej vara likställda På förlofnings- med alla andra arbetande unga flickor?
frågan kan svaret ej vara mer än ett.
Naturligtvis.
skall en sjuksköterska ha rätt att inga förlofning och äktenskap.
Ofta äro sjuksköterskor mer än andra kvinnor lämpade att bli goda hustrur och mödrar.
De ha fatt lära plikt- troget arbete och äro vanligen praktiska och dugliga.
Men här skulle jag vilja tillägga: en sjuksköterska, som förlofvat sig, bör, om det är henne möjligt att på annat sätt förtjäna sitt uppehälle, ej f ö r I ä n g e kvarstå i sjukvården ' - detta både för sin egen och för patienter- nas skull.
Oändligt m h g a exempel skulle kunna uppräknas på huru utarbetade sköterskor, som gift sig utan en förutgå- ende hvilotid efter sitt ansträngande arbete, i åratal fått lida af följderna af öfveransträngningen, till stort men för dem själfva, för man och barn.
Att börja ett Zktenskap med slitna nerver och försvagade kroppskrafter hämnar sig alltid.
Ser man saken u r sjukvårdens och de sjukas synpunkt, miste äfven medgifvas, att dessa äro bättre tjänade med sköterskor utan llbiintressen~.
Detta påstående kan synas hårdt, men är dock en ovedersäglig sanning.
Ingen, som ej själf pröfvat därpå, kan första i hvilken oerhörd grad en sjuksköterskas arbete tager både kroppens och själens krafter i anspråk.
De jäktande dagliga plik- terna, det ständiga ansvaret, som ej får släppas hvarken natt eller dag, då människolif stå p8 spel, medlidandet för många ömmande fall ger att en sjuksköterska, om hon med a l l v a r vill ägna sig At sitt kall, måste afstå från många, aldrig så oskyldiga intressen och nöjen, i långa tider t. o. m. från umgänget med de sina.
Utan att hvar- ken llskenhelighetlt eller " klosteranda " behöfva förekomma, ligger det i arbetets natur, att det ofta ' blir en sjuksköterska omöjligt att u t a n f ö r s u m m e l s e r dela pil sina in- tressen.
Tid och krafter räcka helt enkelt ej till.
Här, om någonsin, är det ofta missbrukade slagordet: a l l t e l l e r i n t e t p8 sin plats.
.
Om den mängd af unga flickor, som nu söka sig in p&amp; sjuksköterskebanan för att där förtjäna sitt uppehälle, i Arbeta f ' ör Dagny i l i genom a n gynna dess annonsörer i I i ville p i förhand noga betänka, att sjukvården är c 2 bnnzi, hvilken man måste börja med föresats att osjälfviskt tjäna de lidande.
; ett arbete, där det fordras m e r än ett biott slentrianmässigt fullgörande af dagliga plikter, s i skulle de själfva mången g h g .besparas missräkningar.
Vi skulle få färre sköterskor, men alldeles säkert bättre cc?
: aIlvar- ligare sådana.
- Att en sjuksköterska, när hon förlofvat sig, knappast kan för längre tid med fullt samma intresse gä upp i sitt kall är ju helt naturligt.
Hur skulle hon kunnc; del --.
det vore nästan omänskligt bcgardt.
Hon må aldrig si punktligt fullgöra sina plikter, det ligger i sakens natur, att tankarna langa stunder äro borta från patient och sjtik .. sal.
Den blifvande maken, det egna hemmet hägrar för henne, planer uppgöras för snart sammanträffande m. m., och stor själföfvervinnelse fordras, för att ej en viss tank- spriddhet hos sköterskan stundom skall bli märkbar för patienten.
En sjuk människa är förunderligt kaicslig - och egoistisk.
Hon känner sig sirad af en otA !ig mir, ett kort svar, af skdterskans ifver att komma iväg, för att icke tala om verkliga försummelser - i så fall blir de: klagomål - vanligen ej till sköterskan själf, u t a ~ till den anstalt eller hem, som sändt ut henne.
För att återkomma till " fallet syster X ~ I, som.
gifvit upphof till dessa reflexioner, ligger det ju inom m6jIig- hetens gräns, att något sadant klagomål kommit till vcdtr- börandes öron och silunda afgjort hennes öde.
uhxikigz beskyllningarll behöfver ' det därför alls icke ha varit k i om.
Med de vackra betyg och vitsord syster X. säger sig äga, bör det dock vara henne ganska lätt att p i enskild väg få sjukvird och vinna sin utkomst.
För den, som ej ar inne i alla detaljer, ar act omoj- Iigt att i detta fall bilda sig nigot fullt rättvist omdöme.
Pinsamt är det i alla händelser alltid, att f offeatliga.
tid- ningar läsa dylika anklagelser och hätska utfall, särskikit när det gäller sjukvarden och dess utöfvare.
En utomstaeride gripes vid genomläsandet af artiklarna i fraga lätt af tacker!, att konfliktens orsak ej oviilkorligen måste s6kas i för- domar och ogen het hos de anklagade sjukskö ?erskciy råernas ledning, utan alt felet kanske får söltas hos csystw X.1 ' själf.
De flesta sjuksköterskor i Stockholm efterstrilha, sedan de slutat sin elevkurs, alt vinna inträde i någon af de tvi förnämsta sjuksköterskebyråerna därstädes.
Det ger d e n en viss ställning och större lätthet att erhälla förminliga platser.
Också äro Fredrika-Bremer-Förbundets sjukskö- terskebyra och Röda Korset öfverlupna med inträdcsansök- ningar och nödsakade att i allmänhetens och sitt eget ir.- tresse göra ett ganska strängt urval bland de sökande.
För att en förlofvad sköterska, som med all sannolikhet efter ganska kort tid åter lämnar föreningen och den plafs hon genom dess bemedling erhållit, skall vinna inträde, fordras säkerligen alldeles särskilda rekommendationer.
Att en sjuksköterska, som med heder genomgått sin kurs och som kvarstår i det hem eller den f5reriing hor, frin början tillhört, skulle uteslutas därur e xr, d a s t p9 grund af att hon förlofvar sig - det vore förvisso ett upp- rörande orättvist handlingssätt, som, därom är jag öfvcr-
tygad, ej förekommer i våra dagar.
Ur egen erfarenhet kan jag tvärtom anföra ett nyligen inträffadt fall, som be- visar motsatsen.
För nagot: år sedan förlofvade sig på en af vara utbildningsanstalter, som hvilar på religiös grund, en ung skoterska.
Hon fick därefter kvarstå ungefär ett år som afdelningssköterska på sjukhuset,.
och då hon stod.
ensam.
i världen, firades sedan ' hennes bröllop af anstalten.
MissförhZillanden och orattvisoi- kunna förekomma inoni sjukvården så ' väl som öfver allt annorstädes i denna skröp- liga värld, men man bör noga pröfva förhållandena och äfven gå till rätta med sig själf, innan min för orättfar- dig.het och trangsinne offenfligen anklagar de anstalter, hvilka bland andra uppgifter afven ha den att vaka bfver sjuksköterskekårens anseende.
.
.
C.
C. Kvinnoorganisationer.
i.
Wien.
.
... '.
.
Af Olly Schwarz.
Öfuersattning från förf: s manuskript.
.
II. '
.
.
.
.
.
.
En af den wienska kvinnorörelsens yngsta döttrar och tillika dess växtkraftigaste ar husmödrarnas sam- manslutning i en konsumtionsliga, hvilken undet namn af Ö S t e r r i k e S ' h ' u S m Ö d r a r s r i k s a r g.&amp; n i s a t i o n ensamt i Wien redan öfverskridit ett antal af 10,000 medlemmar och som har att uppvisa en stiindig nybildning a f lokalföreningar i lahdsorten:!
Knappast har val någon annan förening förstått att i en sådan grad röra upp den offentliga opinionen; a t t s5 stå p i den konsumerande stadsbefolkningens intressen och vinna inflytande hos förvaltningsnämn-.
.
.
der.
Massmötena, hvilka föreningen anordnar inom Wiens alla distriktsgrupper, de utomordentligt.
val skolade kvinnliga.
talarna och agitatorerna, det ' hvarje vecka såsoin bilaga till en mycket last tidning ut+ ~h or&amp;nsb.org.
Af - ~ o &amp; e stenbock, f. Mö !ner.
.
kommande organet för husmoderorganisationen eröfra Grefvin, ' an Stenbock, SQiii förhidet ar uQaf en intris- afven de mest afsides stående och vinna sant skildring af.
sin fädernegard ~errborum, har i en nya anhangare åt saken.
.
.
nyutkommen ' vacker publikation tecknat konturerna af det Som en frukt af detta duktiga .arbete lyckades närbdlägqa Thorbnsborgs U I t ~ e ~ i n till g sin nuvarande det detta år att.
efter en årslång, förbittrad kamp få sldttdika ståtlighd Det på källstudier byggda gedigna.
tre kvinnor invalda i styrelsen för wienS första kan, arbetet ariger sig anspråkslöst Som e n framstäkling af sumtionsförening, en af 45,000 medlemmar ' bestående agardangden, men ger inom denna snä ' fva begränsning ett perspektiv öfver ett- stycke - svensk jords öden genom.
så mot allt förnuft det an förefaller, att tiderna ända från 130-talet.
man skulle ha: att besluta i hush~ållsfrågor, och d a Vi se sundel mellan den stora on i Mergötlands i detta fall det var, en så.
godt som ensamt af kvin- skärgård O C ~ fastlandet tpligfimdas och Th.orh öfvergå nor beståefid,e valjarmassa, så.
var dock denna till.
halfö.
Vi s e denna halfö vid farleden till Söderkö- för kvinnorna: mycket svårvunnen,.
.
.
.- ping efkrStl ?ifva~ af den .ena medeltida ~t0rl ' lIaIUlen efter fullt så stor betydelse som .detta är riksorga$ Vadsbena nisationens ' samarbete med den handelspolitiska d&amp; andra, ja, af Karl ' Knutson kl&amp;&amp;-, dit den - donerzits.
Vi be den ar 1500 ~fver$&amp; i rnitteen, som, tillsatt af staden Wien, pmfattar alla ~~i~enstierneattens ägo och, efter att i tre århundraderl intressekretsar och har till uppgift att vara med om och mer .ha i arf i~CNII den1 bli arfvegods att utarb.eta det 1.817 i kraft tradande handelsf (jL.
den med Gyflenstierna befryndade Mörnerska släkten, i draget mellan.
öskrrike och Ungein.
En, - exp&amp;é hvars ägo de?
ailtjarnt befinner sig.
Vi se det första .fran har framlagts for aqx %ksl@a stenhuset vid viken, dar sundet fordom skar fór att precisera stadsfruarnas fordringar gent emot in, .efterträdas.
af det präktiga slott, s&amp; den gamle ka- agrarernas orättmätiga anspråk.
Med insteget i den.na rolinen Göran.
: Gylleiisti ' erna byggde at sin brorson och viktiga kommitté, dar husmödrarna ha sate och som också.
efter mariga förveckliwar .slutligen bld hans.
stamma vid sidan af stadens, handelskammarens och Och vi ' lägga ' bo * boken med ett lefvande intryck af andra yrkeskorporationers representanter, var det första kvinnorna till hur fem olika sekels vindkast brusat tram afver l ' hor- steget taget till att ön, medan ' generation efter generation förvaltat o * för- kommunala angelägenheters ordnande.
Så finna vi kofrat sitt.
arf.
också nu de båda ledarinnorna för organisationen, Dat vackert och förnämt utstyrda arbetet, utf6rdt p i fru P r e u n d - M.a r c u s och H e l e n e G r a n i t s c h, uppdrag af den nuvarande ägarinnan, grefvinnan Ebba liksom representanter för socialdemokratiska och ka- ~ ö h e r, prydes af ett f.Eertal partrattafbildningar, vyex ' tolska kvinnoorganisationer, i staden Wiens bostads-, &amp; I- &amp; h interiörert .Det .ar tryckt i en liten upplega tjänstefolks- och provianteringsutsko#.
I det senare dast 200 numrerade exemplar.
.
ligger en omfattande utredning af fru G.r .a n i t s c h Sigrid Leijonhufvud.
öfver mjölktillförseln, fru G. anses vara expert i denna fråga.
Med anledning af ett nytt lagförslag i neder-österrikiska landtdagen angående privattjanar- ' ' D ', ' PeIIerins V ä x t - M a r g a r i n ersätter det finaste mejerismör.
:
lor, petitionerande om tillträde för flickor till den juridiska fakulteten och tekniska högskolan - har förbundet att uppvisa viktiga resultat af sin verksam- het, såväl som vid löneregleringen för lärarinnor och för barnmorskor samt vid forbäftrandet af skadespe- lerskornas villkor.
Det bör icke underlåtas, att i denna artikel han- visa på att d e högre undervisningsanstalterna för lycéer, gymnasier, realgymnasier och Wiens flickor handelsakademi för flickor, en fyraklassig handelsmel- lanskola - äro helt öfverlitna åt det kvinnliga pri- vatintresset, såväl i fraga om att upprätta och un- derhålla dessa skolanstalter som att arbeta p3 deras utveckling i modern riktning.
innors ställning uppträdde husmodersorganisationen energiskt i tal och skrift emot de såväl för hus- bondefolket som tjänarinnorna tryckande bestäm- melserna, ett framträdande, som ocksa delvis följdes af önskadt resultat.
Härmed var vägen banad för kvinnornas vidare inflytande p i kommunalförvalt- ningen och andra förvaltningsgrenar.
Och en dag skall man kanske i Österrike - öfverraskningarnas land - f2 upplefva ' den ovanliga händelsen, att det blir husmödrarna, hvilka eröfra den politiska arenan och de statsborgerliga rättigheterna åt sina medsystrar.
Som samlingspunkt för alla kvinnoföreningar, som mötes- och församlingslokal intar N y a k v i n n o- k l u b b e n en viktig plats.
Klubben utgör medel- punkten för de intellektuella kvinnokretsarna, i dess trefliga rum anordnas föredrag och goda musika- liska underhållningar, från den utgår alltid nya im- pulser, den omfattar alla det offentliga arbetets om- raden, tar del i de nya sträfvandena.
Klubben håller ett godt och billigt middagsbord för sjalf- försörjande kvinnor, har ett med samtliga dagliga tidningar, vecko-, månads- och konsttidskrifter för- sedt läsrum samt ett vackert bibliotek, därtill ett särskildt kvinnobibliotek, upptagande vetenskapliga arbeten af kvinnor, memoarer, biografier och bref af betydande kvinnor samt de bästa handböcker öfver kvinnorörelsen.
Ofta arrangeras i klubben konstut- ställningar, af målarinnor, etsare och amatörfotografer, Genom dessa korta meddelanden, hvilka ej göra anspråk p3 att vara fullständiga, ha dock i hastiga linjer konturerna af den intellektuellt framåtsträfvaridc kvinnovarldens arbetsfält uppdragits.
Vid sidan af den rena valgörenhetsverksami~eter!
har nu kommit en ny världsåskådning med sociala synpunkter: uppfostran till sjalfhjälp, utbildning och organisation, höjande af kvinnans ekonomiska och rättsliga ställning.
Bilden af den fängslande wienskan, med hetiiics glada, lefnadsfriska väsen, vinner blott genom att därtill kommer hennes allvarliga arbete och &amp; " f a van- den.
Hennes rika lif och mångsidiga anlag s %tm d a ~ afven handarbeten och konstindustriella saker utställas.
igenom i sin rätta belysning.
Under den i juni i Wien hållna rosträttsf~rkon- ferensen var klubben apterad till kongressbyrå, och klubbens samtliga styrelsemedlemmar togo den verk- sammaste del i de mödosamma förarbetena.
Det statliga förlopp, som denna förkonferens fick - till största delen r ö s t r ä t t s k o m m i t t é n s ordförandes, fru Nini von Furth, förtjänst - har visat, att äfven i Wien finns det resonnans för lojala sträfvanden för statsborgerliga rättigheter åt kvinnorna.
Trots den yttre inskränkning, som den ominösa författningspa- ragrafen 30 innebär - förbud för kvinnor att grunda politiska föreningar eller taga del i sidana - har ofvannämnda kommitté redan utfört ett anmarknings- värdt arbete: en mängd petitioner ha inlämnats till parlamentet, talrika möten hållits och ett eget röst- rattsblad utgifves.
Alla här nämnda föreningar ha anslutit sig till Förbundet för österrikiska kvinnoför- e n i n g a r, hvilket åter ingar i det internationella världskvinnoförbundet, I.
C. W. Det österrikiska för- bundets ordförande är fru Marianne Hainisch, den österrikiska kvinnorörelsens doyenne och ledarinna.
Genom sin vinnande, älskvärda personlighet, genom den aktning hon åtnjuter inom alla lager och genom sin bjudande auktoritet har h o n förstitt att ur en liten begynnelse skapa ett mäktigt förbund bestående af 90 lokalföreningar.
På skolväsendets område - reform af borgarskolan, samundervisnings- och flick- mellanskolors införande, öppnande af alla yrkessko- - o e e Notiser, Ett uttalande i reglementeringsfrigan, P i %ranstd !itar: tk af Jönköpings samtliga Iwinnoföreaingar hölls d.
X 1 dennes ett stort offentligt möte med anledning af det vintade kg- förslaget i prostitutionsfrtgan.
Efter föredrag äf frökcri Ina Rogberg, hvari dubbelmoralen framhök sisom roten till de i sedligt afseende så upprörafide nu existerande samhälfeliga missförhållandena, antogo de tiI1 500 iippga- ende åhörarna följande resolution: flFernhundra kvinnor af skilda sthd och arbetsomra- den, samlade till möte i Ynglingaföreningens hörsal.
i JOn- köping den 1 1 sept.
191 3, uttala en kraftig prolest mot det s. k. reglenienteringssystenlet, hvilket, redan ' Iänge ut- dömdt ur mol alisk, social och juridisk synpunkt, nu ytter- mera genom af k. m: t tillsatta kommitterades utredning visats sakna det sanitära värde, sonr gingna tider tillmätt detsamma.
Vi protestera äfven emot det af den k. kommitténs mqjorltet framställda önskemålet, att lösdrifvarlagen skiille förklaras äga tillämpning p&amp; de s, k. helyrkesprostituerade kvinnorna.
Ty med denna dess tillämpning sktille det icke bli det lastbara lefvernet sisom skianl, soiii komne att bestraffas, utan endast en viss grad riiiraf hos vissa personer.
Och det ar vidare att förutse, att samnia till- lämpning skulle framskapa skenyrken sfisorii skyddande förklädnad för de prostituerade, hvaraf ffiljdcn skiillc bli ett ytterligare nedpressande af redan nu alit för laga ar- bets1 öner.
Slutligen vilja vi betona, att enligt var mening de it- gärder samhället finner sig böra vidtaga tiil förekommande
af de smittosamma könssjukdomarnas spridning böra utar vald riktas mot båda könen.
Under uttalande af var anslutning till de båda reser- vanternas i den k. kommittén professor J.
E. Johanssons fPlatssbknnde fri sinn annonser infarda och direktör 0.
Westerbergs i ' betänkandet framlagda åsik- Dagny far havvo priset eller 711s 6re pr mm Sjuksköterskeplatsen ter, vilja vi iittala den förhoppningen, att regering och vid epidemisjukhuset i Hvetla~di 20-&amp;ris bildad riksdag vid sina besluts fattande i denna sak måtte bygga ar ledig att tillträdas .omedelbart musikalisk flicka önskar till nov p i det förslag dessa reservanter framlagt.il Kompetensvillkor: Minst ett 8ri LEDIGA PLATSER.
.
Den kvinnliga yrkesutbildningen .. Med anslag af StockhoCms stadcfull.m~ktige har Sä4lskapet för fdlkunder- visningens befrämjande i sitt hus, GreRu.regatan 44, Stockholm, anordnat yrkesskola för unga kvinnor, dar under 9 minaderskurser fullständig utbildning bibringas dels i klädsömnad, dels i.
husliga sysslor (företrädesvid matlagnipg), dels i barnavård.
h s u t c u n meidkielas åt samtliga eleverna undervisning.
i ' sjukvård, hygien, sam- hällslära och svensk litteratur.
Dessa kurser lampa sig synnerligen val för unga kvin- nor i aldern 17-25 Ar, vare sig de ' &amp; ska förbereda sig för det husrnoiderliga kallet eIIl !er de vifja förskaffa sig en yrkesski ' cklighet, ' hvaraf de kunna ha sin ultkomst. '
' Birger ' Jarlsstenen ' v.id Bjälbo.
Den vackra tanke, som samlat Östergötlands kvinnor: att resa en minnessten i t Birger Jarl, har nu realiserats.
Förliden söndag restes B j a l b o s t e n e n invid Bjälbo kyrka.
.
Vid stenens af- täckning hölls tal aF prins Carl.
Den i allo vackra hög- tidligheten afslutades med unison sång af 110s~ välsigna och bevarai1, under det att den af Ingrid Ylva, Birger Jarls moder, skänkta kyrkklockan sände ut sin klang ge- nom rymden.
Man sörjer för de kvinnliga vetenskapsidkarne i Norge.
Den s. k.
K r i s t i a n i a - k o m i b é n: f o r 5 0 a a r s s t u d e n t e r j u b i l a n t e r n a i Kristiania har tagit ett vackert initiativ till uppmuntrande af vetenskapliga stu- dier i det att cirkulär utsäadts af kommitth med uppma- ning att insamla pengar till bildande af en fond för vetenskapsidkare.
Scm hittillsvarande vetenskapliga sti- pendier och legater med h.ögst f2 undantag endast kom- mit manliga studerande till del, säger sig kommittén ha tänk4 " at ferntiaarsdtuden.krnec frantidsilegat till beford- ring av Lwrlig begavede og lovende videnskapsdyrkeires ar beider bör anvendes utdu k kebde t il1 fordel for kvin- delige studier ". '
plats i battre familj eller hos en ' tjänstgöring i sjukhus ' samt en sam dani.
Villig deltaga i, hemmet!
helst två månaders kurs i epidemi alla göroni8l.
Kunnig i enkel söm, sjukvård.
nad och handarbeten .. Genonigåt, Lönen: 360 kr.
pr år jämte fr hiishållsskola.
Svar till ~Familje bostad, vedbrand och lyse; sam inedieni~, Vingiker p. r. fri kost under de tider patiente vardas 8 sjukhuset.
Bildad tysk dam Matlagningen (och tvatten) 8 sjuk 128 ar) önskar 1 nov.
koniiiia i got huset verkställes af sköterskan nä jve~isk familj, helst i stad.
.Kunnig patieiiternas antal och tiden sådan ch duglig i husliga sysslor och medgifva.
trädgårdsarbete.
Barnkär.
.Familje- Ratt till sjukvard ute i köpinger aedlem.
Ref. Svar snarast rnöjligi efter särskild, taxa da sjukhuset e ii11 Fru Anna Pries, Bisdamitz, b, ar belagdt.
Ansökningstiden utgår den 3 (Bobbin, Deutschland.
september.
Ansökningsliandlinga (med meritintyg, ' aldersuppgift ocl 19 ars flicka, Iakarebetyg) insändas till e. provin,; om aflagt realskoleexamen, önskar sialläkare Nils .Onne, Hvetlanda.
i a t s på kontor eller som skrifbi-: rade i.
familj- Svar till ' # Hösten Ordinarie 191311, Liusnans expedition, Bollnäs.
folkskollä,rarinnetj kristen vid Sinionsbo fasta folkskola (litt Flicka h k a r plats att såsom familjemed- F) i Husby, Kopparbergs lan, kun.
eni, tillsaninians med husmodern, göres härmed till ansökning fört ieltaga i. alla liusets sysslor i godt, den 4 instundande ' oktober.
Barn.
$iriia niusi kaliskt hem i Stockholm.
mtal omkring 40.
Afstand til järn.
h a r till I I A.
~ ~~HäIle~ifl, ~~ Edsbruk, tagsstation 3 kilonieter.
Grundlör Smaland.
1,000 kr., en månads Överläsning ' ör slöjdundervisning 60 kr.
(Be.
Enkel gynnelselön således, kr.
1,185.)
) ch anspråkslös 20 års flicka.
soin rjansten tillträdes den 1 jan.
1914 Husby (adress Dala-Husby) den imnar blifva sjiiksköterska, önskar] lats i niellersta Sverige eller Stock- l september 1913.
Skolrddets ordförande.
iolm hos läkare att biträda vid nottagning och hjälpa till med Enkel, ivarjehande sysslor.
Fullt kunnig irbetsam, helst bildad flicka kunnig sömnad.
Tacksam för snart svar nilrll.
bakn.
och sömnad erliiillei il1 ~~Sjuksköt: erskall, Strömstad p. r. Aats 28 okt.
hos ensani dam.
Sta- jerska finnes.
Svar med foto och Ung bildad barnsköterska till Fru S. Agardh, Helsing- inskar plats.
Svar eiiiotses under mekotu.
öljande adress ni intresserad barn- Iorg.
köterskafl.
Strömstad.
n. r.
Ung iiicka inskar plats i god faiiiilj, helst p2 andet att vara behjiilplig med söm- lad eller som husmoderns hjälp.
3oda rek.
Svar till n20 år,) Bor- .s p.
' r.
Platt3 Insand litteratur.
W a h l s t r o m &amp; W i d s t r a n d, Stockholm: Daniel.
Ett lifs- öde af Lucie Lagerbielke (Vitus).
- En sällsam upplefvelse.
Af Lucie L agerbielke (Vitiis).
- Om konservering af k8tt och vildt.
Af Martha Siifverhjelm.
Al ber t Ron ni ear s f ö r lag, Stockholm: Monologen.
Dikter af örgen Block.
- Sangen om den eldröda blomman.
Af Johan- ne Linnankoski.
Aukt.
öfversattning från finskan af Bertel.
Gri- penberg.
Andra upplagan.
- 125 sätt att tillaga soppor, krämer och birätter t111 soppor.
Sammanställda af D. F. P.
A.
N o r s t e d t 8r S ö n e r s förlag, Stockholn~: Svenska studier i litteraturvetenskap.
Af Fredrik Böök.
.
mkas till.
hösten af barnkär och dlitlig flicka.
Föregående plats i iikarfamilj.
för barnen.
Svar till 23-årigll, Köping p. r. Exam.
' kv.
sjukgymnast.
&gt;led flerårig praktik önskar plats i am.
Intresserad och van vid sjuk- &amp; - d.
Svar till goda rekommen- lationerll, Sv.
Dagbladets exp., f. r. b.
Stockholm.
Bildad flicka mskar till hösten komma i treflig amilj för att under god husmoders: driing vinna praktik i ett battre lems skötande.
Ar villig att deltaga alla i ett hem förekomniande gö- omal.
Helst i Stockholm eller dess iarhet.
Svar till, Sällskap och hjälp,, ielsingborg p. r.: medelålders) erhaller plats okt.
el.
lov.
hos landtbrukare, änkling med: n gosse om fem ar.
Sökanden bör rara van att deltaga i alla hushal- etc detaljer för att undervisa och 5fvervaka sina biträden samt dess- itom aga erforderlig uppfostran för imgangeslifvet i ett abattren herh.
(ristliga grundsatser önskvarda, ivarjamte företräde lämnas sökande ned intyg om förmaga att hand- eda barn och någon musikalisk inderbyggnad.
Ansökan ined be- ygsafskr.
ref. och uppgift a Iöne- wet.
samt om möjligt foto till D.
Ulff., Kungsladugården, Ströms- iolm.
En enkel) ch anspråkslös lärarinna som vill asa med tvenne flickor 14 och 7 k.
Den förra i fjärde klass elemen- arskola för flickor.
och den senare vanliga smaskolamnen.
Sökande; kall vara musikalisk och kunna indervisa ' i musik samt vara nig01 81öjdkunnig.
Lästid från början eller nedio af sept.
Lön 275 i 300 kr.
ör 8 minader.
Allt fritt.
Larsson, dargreteborg, Harplinge.
?Ör kapitalister, sarskildt fruntimmer, har det länge varit ett önskningsmil att kiinna öfveriämna varden af ina värdepapper och skötseln af sina affärer åt någon person eller nstitution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- [rannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris- billighet.
En sådan institution är 3tockholms Enskilda Banks Mot ariatafilelning ' (Lilla Nygatan 27, expeditiotzstid 10 - 4), om under garanti af Stockholms Enskilda Bank ätager sig vård och örvaltning af ' enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar) bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger) ch tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- ariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- en i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt ämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
- Exempel 2; Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, inderrattar.
Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna ä in- eckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som nflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, tt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- lehingen- deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle örfalla, ' ersätter Stockholms Enskilda.
Bank därigenoni uppkommen, kada.
Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositionens rarde, dock ej under två kronor.
" &amp; " n svensG symasGiiz 662- finnas i ijvaqk Textilafdelningen Thyra Grafström Stockholm.
permanent atstkllning af färdiga och gåborjade arbeten samt material.
; Rid vid in- redning af våningar m. m.
Undervisning taliensk spets- och annan kmstf Ständigt på lager därtill hörande material: Svensk- Fransk- och Bömisk Spetstrad.
- - Rikt urval af Spetsmönster.
.. - a Föreningen för kvinnans politiska röst- ratt i Stockholm svejl~Gf ijem. "
Utomordentligt lätt gang, myc- ket stor hastighet, korta nalar, största hallbarhet mot slitning samt stor spole äro d e för- nämsta egenskaperna hos A.
B.
Nordiska, Kompaniet.
sammanträder tisdagen den 23 sept.
Kl. 8 e. m.
5 Viktoriasalen, Tunnelgatan 19.
Ärenden: 1.
Namninsamlingen.
2.
Föredrag om röstrattskongressen i l1rld; tpest Arsafgifter kunna erliiggas.
N.
; medlemmar vinna intride.
Med- lemskort böra uppvisas vid ingangen.
Åberopa all tid rt3ueqvama Centra1 Eobbfn annonserna 1 DAGNY!
breningen Dagny oipmaekiner, som p&amp; grund - haraf alltid ar- beta till sin ägares belatenhet.
.
OBS.
I Förm&amp;liga afbetalningsvillkor.
Alliii.
Tel. 147 29.
Lastmakaregatan 6, 1 tr.
Riks.
Norr 600.
Öppen hvardagar 12-5 e. m. MAnd.
och torsd.
afven 7-8 e. m. iUamninsemlingsbyr&amp;n, Lastmakaregatan 6, 3 k .. ar öppen hvardagar kl. .3-5 e. m.; Mandagar och onsdagar afven 7-8 e. m.
För anmälning af medhjälpare vid namninsamlingen till kvinnornas opinionsyttring Allrn.
Tel. 22 78.
Kuinnliga: arbetsområden.
4 O.
.
, .e * * i ~tbildnin~skurser m. m.
Muntliga och.
skriftliga upplysningar genom: Fredrika-Bremer-.
örb bundets Byrå; 4 4 ' +:.
-, 4 4 4. '
. '
.
* 2 4 8 Klarabergsgatan.
Prenumeration 111: O Q + 4.
tidens frågor ".
Af Metfa Greger.
Af Ellen Wester.
Från viddens röstriittslält.
.
Förlofvade sjuksk5terskor.
Af C.
C. Louise Stenbock: Thor6misborg.
Rec.
af Sigrid Lc&amp;~zhr~vzr~ Kvinnoorganisationer i Wien.
II.
Af OIIy Scl !wnm * 4.
r k ä n d litteratur.
: + 4 Notiser.
6 - $ rallas till e x t r a sam m a n t r a d e måndag: ien 29 sept.
kl. 7.30 e. m.
A Fredrika-Br ner-Förbundets lokal, Klarabergsgatan J Hockholm, för slutligt afgörande a f den s l a n årsmötet hvilande frågan om Förening lagnys upplösning.
Dagny sker b ntlrmaste postagstdt dier bokhandel.
