# ID: svediakorp-per610
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,622
# sentences: 692
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 36.
Stockholm den 4 Sept.
1 8 1 3 Prenumerationspris: ar.
kr.
4: 50 ' / a gr. kr.
2: 50 814,,,, 3: 50l ' k,, ..,, 1: 25 ' / t.
...
I Redaktion: Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker shval i landsorten som i - Stockholm H närmaste postanstalt eller bok- handel.
Utgifnipgstid hvarje torsdag.
1 Redaktör o. ansvarig utgifvare: I I 1 Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tvi tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
6: e ' arg. '
I 1 Annonsprta: 15 öre per mm.
...
, Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd peragang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, l0 ggr 10 010, 20 ggr 20 010, 50 ggr.
25 010.
Annons ber vara inlämnad senast mandag f. m..
-.
Gertrud Adelborg - 60 ' ar.
ken, som vittnar om hjärtats godhet och förståndet5 klarhet; vi se deii ' spensliga gestalten röra sig med den för henne egendomliga ifvern, betingad dels af den inneboende verksamhetslusten, dels af den stora.
arbetsbörda, som hvilar på de smala axlarna; vi hö- ra den klara vänliga stamman förklara och spörja.
Och hennes bild framstår ljus och värmande - bil- ' den af en ovanligt renhjärtad, klok och begåfvad kvinna, som skänker sitt.
lif i arbete för andras väl- färd.
Såsom en konstnär målar ett porträtt, dar per- ' sonligheten träder fram i all sin harmoni och d a r de alldagliga smådragen smälta samman i ett besjäladt helhetsintryck, så skulle ' jag vilja skildra henne men förmår endast - gifva nagra yttre konturer, lämnande i t hvar och en som kant henne att ' fyll ' a i hvad som fattas.
Gertrud Adelborg föddes 1 Karlskrona den 10.
.
september 1853.
Hennes far var kommendörkapten B.
J. Adelborg, hennes mor Hedvig af Uhr, båda för- äldrarna rikt utrustade på karaktarens och hufvudets ' vägnar, fadern dessutom med en framstående konst- närlig begåfning.
Under Gertruds uppväxtår inneha- de hennes far en befattning vid flottans varf i .Karls- ' krona, och hennes banidomsminnen kommo därför., ' ertrud Adelborg!
Hvad innebär icke detta namn att kretsa kring haf, båtar, sjöbussar; hennes lekplats för dem som samarbetat med henne under den var en stor trädgård, hörande till varfsbostället.
Kan- 2@årsperiod, hvarunder hon förestod Fredrika-Bremer- ske dessa banidomens omgifningar.
just bidrogo att.
Förbundets byrå.
Vi se för oss den vakna kloka blic- skänka henne några af de karaktärsdrag, som i Iien- " ' ' ' ' ' ' G I
nes senare lif så starkt skulle framträda - en viss hurtig frihet från allt pjåsk, en käck verksamhetslust, en varm kärlek till naturen.
Vid faderns död kom Gertnid Adelborg med de sina till Uppsala, dar hon fick sin egentliga skolupp- fostran, hvarefter hon under några år innehade plats som lärarinna hos baron Funcks pii deras egendom i Söderköpingstrakten.
Emellertid hade systern Ottilia vunnit inträde i Konstakademien, hvarför Adelborgs flyttade till Stockholm, och då Gertruds elever nu vo- ro uppvuxna, atervande hon till sin familj och fick arbete.
som reriskrifverska i Hofratten.
Att en siidan.
mekanisk sysselsättning icke skulle vara den bäst.lam- pade för en person, som ägde ett så lifligt- intresse på skilda områden, ar naturligt.
Det var darföre med beredvillighet, om an icke med full förstiielse fö; huru arbetet sedermera i dub- bel bemärkelse skulle komma att fängsla henne, som hon, dii Fredri ka-Rremer- Förbundet stiftades i decem- ber 1884, antog friherrinnan Adlersparres förslag att ägna sina krafter at den byrå, som skulle blifva det första realiserandet af alla de planer, som hvälfdes i stiftarinnans hufvud.
Och ett krAfvande arbete var det!
Det gällde att organisera alla det nybildade för- bundets verksamhetsfalt.
Först och främst måste in- tresset för och Läncedom om förbundets syften spri- das bland allmänheten, kallelser utfärdas för vin- nande af medlemmar, böcker uppläggas för arbetsgif- vare och arbetssökande, förbindelse knytas med fack- kunniga på skilda områden för att göra byrån till det man åsyftade: ett ställe, dit den upplysningssökande kunde vända sig i all5 frågor, som berörde kvinnans intressen.
Med ett ord, hela det maskineri måste igångsattas, soni an ' i dag fungerar.
Och det lan- der Gertrud Adelborg till den största heder att hon, ovan som hon var vid dylikt organisationsarbete, lyc- kades på ett så praktiskt satt lösa denna uppgift.
Vis- serligen hade hon ett ovärderligt stöd i fröken Mina Forsell, som under förbundets första verksamhetsår var byr2föreståndarinna, och afven af flera andra af styrel- sens - medlemmar (bland hvilka sarskildt böra fram- hållas fru Ellen Ankarsvard och hennes bror, förbun- dets dåvarande kassaförvaltare, den nyligen bortgång- ne doktor Carl Nyström).
Fröken Forsell måste emellertid på grund af annan verksamhet ofta vara frånvaran- de ach afsade sig sriart af denna anledning sitt upp- drag.
Friin den 1 maj 1886 finna vi - ' Gertrud Adel- borg .. som byriins föreståndarinna.
Den största ar- betsbördan och det mest maktpåliggande ansvaret kan darföre.
sagas ha hvilat på henne alltifrån byråns bar- naår.
Det gick kar som så ofta annars.
Har man varif med .om .att skaffa en sak, blir man också all- deles sarskildt fastad vid den, och allteftersom arbe- tet vaxer, vaxer ocksa förmågan att utföra det.
Gert- rud Adelborg säger sjalf, flera år därefter: " Jag har så småningom begynt att arbeta för kvinnosaken, och nu har den tagit hela mitt hjärta, alla mina tankar, och all niin tid. "
o ' - Ett bläddrande i journaleii från de första Areii utvisar huru hastigt det ' dagliga arbetet iilltog.
1 % hösten 1885 ar det cirka 3 ärefideii om dagen, men i mars 1887 kornma ungefär 6 frågor på hvar dag, och s5 fortsattes alltjämt i stigande.
E t t arende kunde vara liktydigt med flera dagars arbete.
Det kunde t. ex. gäXa något nytt arbetsområde för kviii- nan, hvarvid skriftliga eller muntliga förfr&amp;giiiiigaï fingo göras på flera håll; det kunde vara ett i jour- nalen helt enkelt kalladt " bokråd ", som imebar upp- rättandet af hela kataloger för skd- eller sockei~hiblio- tek.
1 en skildring fran denna tid omnämnes att dc dagliga beökens ai1.t; tl vaixlade mellan 40 och 60.
Te- lefonen hade ju d2 ännu icke kommit i så allmiint bruk, hvarf ör för fr agn ingar eller uppgörelser mcdför- de personliga besök.
Och af dessa gällde c h clry- gaste delen byråföreståndarinnan, som hade att bc- svara alla frågor rörande de kurser eller banor, soni stodo öppna för kvinnan, rörande kommunala rittig- heter, lagar m. m., rörande förbundets f~rlags- och studielån, rörande kvinnorörelsen, ja sinart sagdt allt mellan himmel och jord.
A r 1889 blef emellertid för Gertrud Adelborg ett ar, då hon riktigt skulle få pröfva sina krafter.
Pa grund af ett meddelande från Dansk Kvindesarnfuiid om du stora svårigheter och faror, som de till Danmark utvaild- randc svenska allmogeflickorna blefvo utsatta för, tillsat- tes inom förbundet en kommitté, hvars första åtgard bicf att undersöka från hvilka församlingar inom Sveriges sy&amp;- liga provinser utvandringen ägde rum och s0.3 snart fann, att enda sättet att komma det onda iri p i lif- vet vore om någon nedreste till de ifrågavarande sock- narna och på ort och ställe sökte få reda ph orsak och verkan.
Sent p i hösten, i november manad, åtog sig Gertrud Adelborg utan ett 6goilblicbs k e - kan detta uppdrag; hennes resa gick till de aflagsiias- te socknarna i Småland, Blekinge och § !&amp;E, till c k sydsvenska stader, hvaröfver utvarmdri~gefi agde ruiri, samt till Köpenhamn.
Hon satte sig 1 f6rbi: idrlse med prästerskapet, med myndigheter, med iigcnter, med kommissionskoi~tor9 med arbetsgifvzx och med de familjer, hvariirån emigranter utgiit, och haiiics bemödanden att vinna klarhet i dcssa sorgiiga föïhnl- landen kröntes med framging.
Att hon sirskildt skulie glädjas åt detta tillfalle at: mer2 direkt k !lit- intills varit fallet fi arbeta för de af siix siicdsyst- rar, som hade det sämst stalldt, kan nian första.
Deri uttömrnamnde skildriiig hon gal öfver sina erfareiilieter under sin fird visar också huru varmt henries hjiirta klappar af medkänsla och huru hennes tankar kretsa kring medlen att förebygga det onda.
Iiitressani k att redan nu spåra den tanke, som långt seitai-c i förbundets Rimforsa-skola skulle taga gestalt.
1 ioii säger nämligen bl.
a.: " Skulle det vara o~öjligi all råda bot för eller minska de ekonomiska missförhii- landen, som äro kvinnoutva.ndringens egentliga kalla?
Skulle ej åtgärder kunna vidtagas, hvarigenorii den flit och den kraft, som nu nedläggas i främmande
lan4 komme.
.fosterbygden till godo?
' ', och sedan hon citerat en redogerelse.
~ f v e r torfmossar i. Kronobergs lans femårsberattelse, %vari frainhålles hvilken stor ökning i länets odlingsbara mark, some.
; kunde erhål- las genom afdikning m. m., fortsätter hon: " Man kan invanda, att mossarnas .odling och landtbrukets höjande intet har att skaffa med den svenska tjänst.
flickans utvandring till främmande land.
Ja, så kan det tyckas, men dagligen se .vi val dock, att där man- nen har god arbetsförtjänst, dar lämnar hemmet till- räckligt med arbetit åt kvinnan. '. '
Hon påpekar., att de kvinnliga slöjclskolorna äro helt beroende af kom- munernas, eller enskildas intresse under det att 1,167 slöjdskolor för gossar ha statsanslag, och framhaller hvad kvinnan genom hemslöjden skulle kunna göra för att bidraga till mannens arbetsförtjänst och hem- mets trefnad.
- Emellertid, tack vare en verksam re- klam i pressen ocli ett spridande i massor af småskrif?
ter mot utvandringen, aftog densamma allt mer och mer, ett förhållande, som utan tvifvel i första rum- met får tillskrifvas det uppoffrande arbete, som Gert- rud Adelborg har nedlagt.
Med: denna resa och de offentliga skriftliga utta- landen, som.
daraf blefvo följden, kan man saga att Gertrud Adelborg börjar träda fram ur det mera ' un- danskymda dagliga arbetet på byrån.
Man blir nu alit mera van att .höra hennes röst i viktiga frågor för dagen, och snart faller det helt ' enkelt af sig sjalf att det ar hon, som skall hålla föredrag öfver de ämnen, som pB något satt tangera kvinnorörelsen.
Som svar på en enquete, som Aftonbladet år 1893 föranstaltade angåtnde " Hvilken ar tidens viktigaste fråga?
", skrifver hon: " Det ar ganska- naturligt, att ' livarje person kan komma att anse den fråga, för hvilken h.an sjalf arbetar.
stå framst på dagordningen.
Min åsikt 0.m kviimofrågan såsom den viktigaste tror jag dock ej grundar sig därpå, - att denna fraga utgör så att saga mitt arbetsfält, utan därpå, att kvinnofrå- gan till sin art Br sådan, att den, enligt min upp- fattning, kan utgöra den kraftigaste hafstång till mån- * ga frågors lösning. "
Och i den mängd föredrag mect skilda titlar, som hori nu börjar hålla an i Stock- holm, än i landsorten, betonar hon ständigt kvinnans stora ansvar, huru genom henne grundvalen lägges till den blifvande mannens och kvinnans uppfattning, då det är genom henne, som hemmets värld danas och fröna utstis hos de unga.
Den personliga beröring, som hon genom sina fö- redragsresor kom i med förbundets medlemmar, sprid- da har och hvar i laiidet, har nog gjort oandligt mycket att befästa förbundets anseende.
Ty hvar hon kom vann hon vänner.
Man märkte genast att den- na i ordets vackraste bemärkelse fina lady var en varm.hjirtad, målnïedveten kvinna, helt besjälad af en uppriktig önskan att vara sina medmanniskon till gagn, en ideellt anlagd personlighet, men med praktisk blick för hvad tiden kräfde.
Hon ägde en sällsynt förmå- ga att satta sig in i andras syften och idéer, och de, ', som sökte kinna hennes.
.intresse för ' något nSt.
- upp- slag, något initiativ i kvinnofrågan ellei därtill .gran- santie områden, fingo säkerligen en %tafk känsla af att har fanns förstiielse, entusiasm och sympati, Nar hon sedan.
inför.
styrelsen framlade något sådant f&amp;- slag, gjorde hon det p % ett satt, s6m It~m ' ~litet: h ' var att kanna en fläkt af den varme, hvarmeti förslags- ställaren omfattat sitt projekt.
Och otaliga äro btk- så de förslag, som gått denna vag: via Gertmd .Adel- borg fram till förbundets styrelse.
Månget ' har.
' kan- ske icke varit af den art, att det kunnat realiseras; månget vantar måhända ännu på sin %Iösnihg, medan andra.
ater tagits upp och .blifvit till välsignelse.
.
Förbundet gaf oftast en hjälpande h.an.d, - utsåg rådgifvare och såg sedan med tillfredssfall~se ' det nya företaget sta på egna fötter, men att byråförestandar-.
innan haft sin hand i arbetet, innan det kom så långt, därpå kunde man vara viss.
Men det var icke - en- dast förslag af ofvan antydda art, som.
hon hade - att framställa för styrelsen.
Det .gallde också att taga initiativ i ena eller andra friigan, .att ingripa till for. '
mån för någon grupp kvinnor, som sågo sina intres- sen hotade, att fatta - position i någon ideell fråga.
,: Ja,- allt som Aren gå stallas allt starkare kraf på byrans föreståndarinna, men.
i samma mån vaxer.
också hen- nes förmåga och hor: visar sig dessa kraf- fullt vuxen. '
Enqueter igångsättas rörande skilda grupper kvinnors arbetsförhållanden, utredningar verkstallas, petitionet inlimnas, principuttalanden göras i de på dagordnin- gen sthende frågorna.
Och hvad saken an gällde, .för- stod Gertrud Adelborg att lagga fram den så inför styrelsen att afven de, som ej varit i tillfälle att på- förhand sätta sig iii i frågorna, fingo en klar bild * af- situationen.
Aldrig föll det henne in att vilja draga.
sig undan ~iågon uppgift, ty hon kände sig viss om att dar ett arbete bör göras dar kommer nog iifven kraften att racka till att utföra det.
Så blef röstrattsfrågan år - 1 ' 901 det stora aktuella spörsmålet för dagen.
Det .blef ett uppvakhande inom kvinnovärldens alla lager, och att Gertrud Adelboi-g.
skulle komma att st2 midt i arbetet, - då .Fredrika-Bre- mer-Förbundet tagit initiativ till bildande af den kom- mitté, som föi-st tog frågan om hand, .ar ju ~naturligk, och nar F. K.
P R. den 4 juni 1902 konstitueradesi blef hon invald i styrelsen och blef medlem af V. U.
Ända till sin afflyttning från stockhoim bibehöll - hon dessa uppdrag, åt hvilka hon hangaf sig med varmt.
intresse och största offervillighet, hvarom den mängd röstrattsföredrag hon hallit på olika orter nogsamt vittna.
Med sin mangåriga praktiska verksamhet midt upp i kvinnorörelsens brännpunkt stod dock icke röst- rätten för henne soin kvinnofrhgans mal, utan som ett kraftigt medel att nå fram till dess lösning, och hon * framhåller gång p i gAng att strafvan efter kvinnans höjande etiskt och intellektuellt måste gå hand i hand, med arbetet för större medborgerliga rättigheter odi rättvisare lagar.
Det kan tyckas som om under allt detta s: ps.law-, a Pel l e r i n s V ä x t - M a r g - ersätter det f inaste mejerismör. '
de med författningar, utredningar och statistik, den ut- präglade kärlek, soiii Gertrud Adelborg städse hyst för hemmets verksamhet, kunde löpa fara att förkväf- vas: Men så var lingt ifrån fallet, - allt starkare blef i stallet hennes känsla att i hemmet låg sjalfva grundvalen till samhället.
.
Sjalf lyckligt lottad i att aga .. ett godt och kärleksfullt hem, dar hennes på de senare åren klena mor utgjorde medelpunkten och om- gafs.
med ' de Ömmaste omsorger af sina tre döttrar, hvar och en verksan på sitt ornride, satte Gertrud en ära i, att kunna sköta sina hemplikter p&amp; ett mön- stergillt satt.
Det- var ocksa för de svenska hemmen hon skulle sli sitt sista stora slag.
Emigrationen och okunnigheten i landthernmens skötsel, se ' där en sam- mansfallning, som hol!
redan efter sin undersöknings- resa år 1889 pipekat.
Hon fick hösten 1903 tillfálle .att återigen framhålla den vid ett af förbundet anord- nadt talrikt besökt diskussionsmöte angående deni kvinn- liga emigrationen, hvannd .med exempel hämtade fran Dahmark hon förordar u,ppr; itand&amp; af kvinnliga landthushållningsskolor.
Först tre ar därefter skulle henhes länge närda tanke dock börja sättas i verksfal- lighet, då hon på uppdrag af förbundets styrelse fick företaga en shdieresa i Danmark till där befintliga landtbruks- och husmoderskolor.
På hösten framlade hon fe; sQr&amp;en sina erfarenheter härifran och gmnd- linjema för inrättandet i Sverge af en dylik skola.
Att tiden var mogen för tankens realiserande bevisa- des af det stora intresse, hvarined den möttes i lan&amp;- bruksintresserade kketsar, och planen utvecklade sig hastigare än man drömt om, i det att konsul 0, Ek- man samma.
host stallde en egendom i Östergötland till förbundets disposition.
Efter ett oförtrutet arbete med byggningens apterande till sitt nya ändamål, med uppgörande af kurser, med antagande af elever m. m., öppnades Rimforsa landthush~~1nihgsskola d. l november 1907, och man kan tryggt kalla den för Gertrud Adelborgs ' skapelse, denna institution, som tyckes första att ingjuta hos sina elever nilgot af den hänförelsens anda för den uppgift, som så länge hag- rat för henne - uppgiften att göra landtbefolkningens kvinnor skickade för sitt maktpaliggande värk att ska- pa burgna trefna hem i vart Sverige!
Under allt det- ta rastlösa arbete, afbrutet d i och då af någon tids nödtvungen hvila på grund af sjukdom, hade förand- ringar försiggått inom Gertrud Adelborgs hem.
Vin- tern 1902 hade hon förlorat sin mor, och systern Ottilia Adelborg hade efter moderns död under allt längre .tider i sträck slagit upp sina bopålar i Gag- nef för att ostörd agna sig åt sitt konstnärskap.
Den tanke, som länge skymtat för Gertrud Adelborg som en framtidsmöjlighet, började nu mer och mer att fa fast form.
Ja, jag minns som om det var i går hur det kändes, nar hon en dag meddelade sina arbetskamrater, att det led mot hennes sista tid p3 byrån i det att hon varen 1907 ämnade lämna Stock- holm.
Hur innerligt gärna man an unnade henne en valförtjänt hvila, hur öfvertygande man än fann de ' ' ' skal hon anförde för sitt beslut, så kunde nian dock inte hindra att sorgen att mista henne tog Bfverliand.
Man kunde inte tanka sig byrån utan henne.
Mcd sitt jämna, oföränderligt vanliga humör under atbetct, med sin friska gladtighet under de få raster rna,:.
unnade sig, var hon den basta kamrat mari kunde önska.
Men hon var något mera dessutom: hon var ett förestyre, som med exemplets makt lockade fram de basta egenskaperna hos sin omgifning, hon var deii, på hvars sunda, samvetsgranna omdöme maii tryggt kunde lita.
Nar en sådan person försvinner frän tlert dagliga samvaron, kan tomrummet aldrig helt fyllas, om det an sedermera visar sig, hvilket man i %ista ögonblicket har så svårt att tro, att ingen ar orni- bärlig har i världen.
Hon reste till sitt Gagnef, och dar har hon det godta af h v i l a blef det nog ej mycket.
F h t och framst tog Rimforsa de f örsta åren lej on parteit af hennes tid, hon var ju upphofvet fil1 dess till- komst och hade satt sig in i idberna SOIII ingen an- nan.
Om än förhållandena dar nu vunnit stad- med åren, ar och förblir dock Rimforsa ett intresse, som man ej opåtaldt tagit sig an, som medför mycken om- tanke och många resor.
Och så har naturligtvis dc11 nya orngifningen lagt beslag PA Gertrud Adelborg.
Hon skulle inte vara den hon ar, om hon ej fann till- fallen att gagna p % den plats, dar hennes hrm rcdts.
Och det ar därför som, då vi tacka Gertrud Adel - borg på hennes 60-årsdag för allt hvad hor; verka&amp; för höjande af den svenska kvinnans ställning i s a m hallet och fördjupande af hennes ansvarskär&amp; v %-: tack ar förenadt med en innerlig tillönskan om krafter att fortsätta det arbete hon upptagit - och om idel lyckliga, ljusa stunder i hennes vackra Dala-hem!
O 0 0 Som en sammanfattning af de spridda drsg jag här lagt fram, skulle jag vilja säga, att hem !&amp;- heten i hvad hon förmått uträtta ligger i 5en.
nes mest framträdande egenskap - o s j ä l f v i s k- h e t e n.
Ty det är genom sjålföfvervinnelse hon bragt det därhän, att hon frarntradt offentligt i tal och skrift, det ar genom ett fullkomligt bortseeilde från det egna jaget, som hon, ehuru mangcn g2i1g så fysiskt klen att hon icke kunnat hålla sig upp- rätt, lyckats gå i land med en arbetsbörda mer än tillräcklig att fördelas på flera.
När jag nu slutar min skildring af Gertriid Adel- borgs lifsgarning, rinner mig i minnet nägra ord, som en finska vid ett besök har yttrade i ett tal om pioniarerna i kvinnofrågan.
Hon liknade dem.
vid de tallar, som stå som förposter längst ut i skiiren ocli söka faste i skrefvor och skrymslen; de stå dar ocli ta emot de hvinande stormilarna och hafvcts och himlens oväder.
Tack vare dem kan skogen bakom vaxa stark, modig och rak.
Det ar en sådan vakt i storm och oväder, som gifver de unga plats att vaxa skönt och fritt i lagarnas hägnande skydd.
Sigrid Ulrich.
---- .- P Det behofs endast att försöka och rätt använda Salubrin mot yttre skador, hasta, hemorrojde~ eller annat i bruksanvisningen angifvet ändan121 för att finna, PivarfBr alla, som användt det p i satt, som i bruksanvisningen angifves, räkna det som en nijdvändighetsartikcl.
Salubrin tillhandahalles i Parfym-, Speceri- och Färgaffärer.
I ' arti- lager hos Geijer 8r C: o, Stockholm.
Ministerkmsen i Holland o&amp; .. kvinnornas rösträttsfråga.
dandare mot kvinnoi&amp;srätfen; .dock har ' hak han fidigar ' e ifråga om utvidgning af den politiska f6str&amp;ien; ' m&amp;aa ' än e n gång yttiat.
som sin åsikt, iitt: .man; .då massan a i folket ..,.
fordrar detta, ej hzir hatt, att.
vägra .landets " inne~ináre,.
; &amp; Af ' Martha G.
- yramers:.
taga del i ' landets styrande.
.
I I anledning af detta., biitiiiii.
.
Rotterdam 26 aug.
1 g 13 .. kvinnornas uppgift att ' visa i ' .hvad utsträckning. '
deras.
.
- fordran, vunnit genklang in ' om landet i dess ' helhet. '
: februari ' detta gr, dda vi ännu hade ' en konservativ re- Om de öfriga herrar,. '
som nu kallats ' till ministe ?- perinp.
s6rri trodde s i i slark nog att, då man nu en pbterna, vet man blott att en af derii, radikalen prÖfks&amp;-.
.
.. gång ville ' författningsändring, företaga denna i heltS ' reak- .W.
Trenb, ar gunstigt sinnad: mot kvinnorösträtten.
och.
.
tionär riktning, framträdde kabinettet ined ett urkonserva- vi vilja hoppas det bästa isafråga om de öfriga;.
.
tivt rösträttsförslag.
Visserligen ' skulle den manliga befolk- ...
.
.
.
.
.. .. ningen i sin helhet ' erhålla rösträtt, hvilken ännu undan- hålles " 13 af de myndiga männen, men den kyrkliga: fat-,.
tigviiden ' skulle komma att verka inskränkande ' och icke &amp; s en skugga i f kvinndrösträtt .kunde, spåras i förslaget. '
.
Det faller af sik själft, ' att .k " innornas rösträttsförenitig uffragettskrackeii synes lika b&amp;nnin@löst &amp; ' o (i protesterade.
, Det anordnades ett stort protestmöte i Haag österlandet so&amp; l vasterland&amp;.
I: ~ap ' ih, Iiksbfn i hörjan af maj, hvarvid ledande parlamentariker ur skilda i sa många europeiska länder, diar h a n ett.
' likhkts- partier uttalade sitt.
missnöje med .regeringens förslag.
streck mellan fullkomligt ojämförliga företeelsee: en Detta utgjorde ' bbrjan till den valkampanj, hv ' ilken som speciellt engelsk ' taktik ' - ocli afven - den endast omfat- bekant ledde till det konservativa kabinettets stöi-tande. '
tad af - en sárskild fraktion af ' Englands rostratt~liiaf: Den stora händelsen .vid valen var att resultatet upp- vande kvinnor -.
tar man utan vidare såsom ' mått: visade en majoritet af 55 p i den frisinnade sidan rhot stock för röstrattsrörelsen i det egna landet.
.
, 45 på ded .motsatta. '
Detta betydde ' icke en seger för ett Så har nu den japanska regeringen, sedan den en: begtämdt parti, ty häraf vor0 18 platser socialdemokrater- gelska regeringen i våras företog sitt bekanta stringa nas och de öfriga 37 fordelade sig ' på de tre liberala ingripande mot suffragetthögkvarteret ï London, mo- fraktionerna.
För att kunna bedöma hvilket hflytande biliserat polisen mot de harmlösa japanska r6stfätts ' - detta sakläge.
har för framgangen af kvinnornas.
rösträtts- kvinnorna.
Ett antal medlemmar af T o k ' i o S e k o- fråga måste man nu veii att bland de programpunkter, k a i eller ~ y ' a - k v i n n o f ö r e n i n g e n.
i Tokio om hvilka de tre liberala partierna förenat sig vid valen, ha inkallats af polisen och förehållits " att undvika var en författningsparagraf i n b l a n c o ifråga om kvin- diskussioner ' som kunna verka upphetsande.
.
på stäm- norna, d. v. s. oidet m a h l i g skulle utga ur bestäm- n ingen ".
De " nya kvinnornas " * motto, " kroppens &amp; h melsen om rösträttsvillkoren, så ' att lagtolkaren efter eget sjalens emancipation ", kunde betyda allt möjligt an- behag skulle kunna gifva eller undanhålla kvinnorna den såg man, och det berodde lieit och hållet På huru det politiska medborgarrätten.
Ett mycket ringa framGeg såle- tyddes och.
predikades af ledarna.
des för det kvinnliga släktet, men dock alltid.
ett ' framsteg.
E n B af den nya-kvinnorörelsens ledare, fru Toschi- Man vet hur .svårt det var, såsom förhållandena Mgo, ko Tamura, har ' med anledning haraf yttrat, att hon att bilda en reieiirig, c13 socialdemokraterna med blott ' icke ser nigot skal för pajisens inskr~dande ' mot att 18 % af rösterna i folkförsamlingen ej ville bekläda någon kvinnorna fritt uttala sina åsikter.
Om de ha en ' tan- ministerpost och ' de inom sig delade liberalerna e ' j betrak- ke, som bränner deni, hvarför icke få uttala den?
Den tade sitt program såsom ett verkligt uttryck för sina önsk- brinner.
då i i t af sig sjalf.
Den n y a k v i n n a n s ningar utan endast som en kompromiss.
.Nu har, emel- i d é har an&amp; ej mognat i Japan; endast ett första lertid drottningen lyckats att åt hr Carl van der Linden, steg ar taget i kampen för frigörelse.
I d e t att rege- en moderat-liberal, som redan en gång varit justitiemini- ringen söker branclmarka kvinnornas utvecklingsstraf- ster, lämna uppdraget att d k a regeringsmedlemmar utom vanden såsom farligz.
och med all ifver undertrycka parlamentet, saledes ej bland ledarna för de politiska par- dem, gör den sig löjlig.
I stället för att anse sig be- tikrna.
I går (den 25 aug.)
lickades detta.
rättigad att uppträda hämmande gent emot en8 litterär Af detta framgir nu, att ingen af ministrarna är för och intellektuell riktning bland kvinnorna; borde re- sin verksamhet ansvarsig hos något parti eller har att räkna geringen hellre lrontollera sådana tidskrifter, som göra.
.
Minoriteten inom parlamentet, som aIlt för att förytliga den kvinnliga ungdomen genom med ett partiprogram.
är för kvinnorna, kommer härigenom ur räkningen, men att trycka innehållslöst nonsens.
Hvarför.
yttrandefri- kanske kunna f6rhållandeia medföra nagot bättre än hvad het skulle iörmenas- kvinnor, som inta en.
aktad sa % som kunnat utgå ur dess k~~centrations~olitik.
Nu ' kom- al ställning och vaknat till sjalfmedvetenhet, förstår mer det hufvudsakligast ' att beror $ den allmänna me- fru Tamura för sin del icke, de borde få.
full frihet ningen och dess företrädare, ty o m hr Carl van der Lin- att utveckla sina idéer, menar hon.
o c h ' hon tillägger, den, ' - den nya inrikesministern, vet man, att han i författ- att ' om polisen.
än gör allt sitt till för att hindra: den ningskommissionen 19 12 uppträdde som direkt motstån- nya-kvinnorörelsen, kan den ändå ' ej bli istånd.
, att.
.
.
I.
,.
I B ... I ' 1 4 ' a 1,. a Japans ' ' n y a kvinn0.f. '
: ' ' " ' b (' S- ', ' '. '
' - l, i I Arbeta för Dagny i genom att gynna dess annonsörer i e i e - e e.
.
e e.
.
.
.
e.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
e.e.-.ee.eeeeeeeee: I.
.
D A C N Y 282 - hindra kvinnorna att läsa utländska böcker och tanka hvad de behaga.
' En större Tokio-tidning, " Nippon ", instämmer.
i denna uppfattning och skrifver helt frisinnadt och för- stående: kvinnor ni ?^ rop: g i f o s s f r i h e t!
lju- der nu öfver hela världen.
Den liberala tanken om- fattade först politiken, därefter de sociala problemens område, först mannen, sedan kvinnorna.
Otillfreds- stali-dhet ined de harskande förhållandena tjänar ofta till att höja shela samhällets nivå.
Att använda sig af stränga medel för att undertrycka missnöje drar ofta de allvarligaste följder med sig.
Vi varna af denna grund regeringen för Öbarmhartighet mot socialismen och andra s. k.
" farliga idéer " och uppmana allman- heten på det enträgnaste att icke kritiklöst döma dem, som uttala sådana (de s. k. farliga idéerna).
Vi be- gara- att den nya-kvinnorörelsen, hvars mål ar kvin- nornas frigörelse, behandlas med storsinthet.
Laran om " den goda hustrun och kloka modern ' ' utöfvar hnnu i; art land hela sin trollmakt, men många af oss mera modernt.
bildade tvifla dock starkt på dess ensamvarde.
Kvicnorna böra visserligen vara " goda hustrur och kloka mödrar ", ty hemmet ar utan tvif- ve1 det kvinnliga slaktets egentliga .verkningskrets.
Men hva-rför skulle kvineorna glömma sitt eget varde eller åsidosatta sin bildning, då kvinnorna dock afven äro mänskliga vasen.
Hvarför skola de vara utestängda frin all verksamhet utanför hemmet, såsom vor0 de fångar ' Intet under att de " nya kvinnorna ' ' proteste- ra mot den förålcirade pliktläran.
för kvinnorna.
Den- na Iara har för de japanska kvinnorna varit hvad lo- jalitetsprincipen och läran om den barnsliga pieteten varit för de japanska mannen.
Vi ha alla en gang accepterat denna sista lära som grundvalen för v %r na- ' Vårt undervisningsministeriums p i den-.
iionella.
.
.
etik.
na lära grundade politik har emellertid varit föremål för skarp kritik.
Ty nutiden begär, att m ä n o c h k v i n n o r u p p f o s t r a s t i l l f r i a o c h oaf- h.a n g i 2 a m e d b o ' r g a r e.
Då man protestera mot ett etiskt system, som gör intrång på deras fri- het, ha äfven kvinncr rätt att göra detta.
Nycker, ny- hetsmakeri och exentricitet måste naturligtvis fördö- mas, då de verka fördarfbringande på äktenskapet, men afven trots sadana utväxter skall kvinnornas fri- görelsekamp lyckas; d e tygellösa elementen fördröja endast detta.! '
japans undervisr~ingsministerium ar alltigenom re- ' .. aktionart, då regeringen i det stora hela ar reaktio- när och föreskrifver ministeriet dess politik.
Japan bestryker visserligen sitt hus utanpå med en konstitu- tionell vattenfärg, men förblir till det inre systematiskt konservativt och ganimaljapanskt och vakar ifrigt öf- ver att inga " farliga idéer ", d. v. s. europeiska upp- fattningar, M göra sig gällande och verka besfämrnan- de.
Regeringen fordrar af män och kvinnor fullstan- dig politisk underkzstelse, då den återigen ej det rin- gaste bekymrar sig om hvad undersitarna för öfrigt taga sig till.
Därvidlag blundar lagen med båda ögonen. '
-- - -- Den halfofficiella J a p a n T i m e s, som älskar att anses som ett liberalt blad, grundad som der1 ar af furst Ito, har afvw.
uttalat sig mot polisens inskri- dande mot kvinnorna " Det är outhärdligt ", skrifves där i en ledande artikel, " att polisen söker att an- lägga en offentlig läromästares och sededomares pose.
Den kunde företaga sig något bättre, t. ex. rcnsa Asaksaparken från dess last- och förbrytartillhill.
.
.
Tankens och trons frihet ar en kvinnas heliga ratt såväl som mannens, och polisen skall icke inbilla sig, att den kan leka med denna.
När de " nya kvinnorna " öfverskrida ansfardighetens och den offentliga ord- ningens gränser, finns det lagar, som sörja för deras straffande.
Och afven om deras uppträdande och ord äro revolutionerande ur social synpunkt, ar det icke polisens sak att vara dem be~varfig.
' ~ " N u m å s t e v i d o c k t i l l s t å ", fortsiitler emellertid därpå tidningen i en mindre liberal aiicln, " att vi ej i allt äro vänner af de &gt; ' nya kvi~inorna ' '.
Vira döttrar ha naturligtvis ratt - att ranka sjaltstaiidigt och att bidraga till lösandet af lifvets alla hundra pro- blem.
Och ingen skulle tadla dem, om de vilja iii- taga en mera framskjuten ställning i samhället an de- ras mormödrar gjorde Vi ha intet att invända emot att de fordra " lika stillning " och " lika rättigheter " T. o. m. politisk rösträtt!
M e n v å i- s y m p a t i u p p h ö r, s å s n a r t d e anse, a t t mantieii ä r o k v i n n o r n a s f ö r t r y c k a r e.
.
.
Viraiiian- liga förfader äro utaii tvifvel skuld till att de straii~z,., inskränkande förordningarna gent ernot kvin: ~orm upprätthållits.
Men våra kvinnliga förfäder ha lika .s&amp; mycken skuld däri Man tanke t. ex. pH er1 gift kvinna.
Det var hvarken hennes make eIler hennes svärfader, utan hennes svärmoder och hennes makes kvinnliga anförvanter, som strängt höllo pa att hust- run iakttog alla föreskrifter.
Och sa ar det ämti allt- jämt i regeln.
Nar därför våra döttrar i dag fala om mannens tyranni, är detta ett misstag; och hvarjc rö- relse, soni af denm falska grund igingsattes, miste bringa mannen i harnesk, under det att hvarje reform obetingadt iordrar mannens hjälp och medverkan. '
Det viktigaste emellertid, som vara kvinnor aldrig böra Iimna ur sikte, är att civilisationens och upp !ys- ningens fortskridande icke befordras genom utvidg: ning af den persofiliga friheten utan genom allt stör- re personlig sjalfbegransning samt genom upphafvaii- det af den fria viljaii härtill.
.
.
Oni den allmaiiria föreställningen om den " nya kvinnan9 ' ar riktig, sö- ker hon: intet så ifrigt som frihet från den sjiilfp5- lagda personliga begränsningen.
M o n (den nya kvinnan) a r e n k v i n n a, s o m b r i n n a n d e f o r d r a r a t t f å v a r a e n v i l d e t i l l si ' ii; iie o c h h a n d l i n g, en kvinna, frivol i sitt upptriiclaii- de och granntyckt i sin smak.
Haraf vir hestaiiida motvilja att ha nagot att göra med henne.
Men hon ar dock ett mänskligt vasen, och s2 länge hon inte beg2r nagon förbryte !se, har polisen
, ingen ratt öfver henne.
Den allmänna opinionen e,n.
sam.
har att visa henne hvar gränsen går ".
J a p a n T ' i m e s kan icke gärna sagas ha fun- nit den ratta- stålidpunkten för bedömandet.
De " nya kvinnorna " i Japan ha hitintills.
icke företagit något, som kunnat väcka anstöt hos någon civiliserad manna ska.
I spetsen för rörelsen stå inga tygel1.ösa vildin- nor, utan bildade, fint kännande kvinnor, som med smarta läst och iakttagit huru helt annorlunda kvin- norna behandlas i, andra länder och ' som nu andtli- gen icke längre v.ilja uthärda de japanska mannens tyranni.
Den japanska mannen misshandlar icke sin hustru, så länge hol:.
.
stillatigande ser på allt hvad han gör.
Skulle hon däremot, göra honom förebrå- elser för att.
lian har medhustrur eller idkar umgan- ge.
med geishor eller har andra förbindelser, så skul- le, detta såsom " svartsjuka " enligt den gammaljapan- ska lagen vara anledning till skilsmässa.
Hustrun ar faktiskt rättslös och maktlös.
Mon finner intet stöd hos sina manliga anförvanter,, da de alla ha samma uppfattning.
.och a n s e en skilsmässa såsom ' en flack på familjens ara.
SA måste hustrun då tåla allt, grå- .ter ut hos sina kvinnliga tjänare och blir, utan hugg och slag, grymt.
misshandlad.
En modernt bildad japan, som upprepade gånger iippehållit sig för studier i Europa, yttrade en gång: Hustrun får ej begå något brott mot äktenskapet, För mannen gifves inget äktenskapsbrott, Han kan efter behag närma ' sig andra kvinnor.
Och denna gamla japanska ratt lata vi inte taga ifrån oss. "
Skulle hustrun göra anspråk på samma ratt, skulle hon i den japanska mannens ögon.
vara en vilde i " sinne och handling ".
Hon begär emellertid inte denna vil- dens .ratt utan blott den stallning, som kvinnan intar i den civiliserade världen, och daraf bl.
a. ratten att icke längre tvingas till giftermål, utan vid valet af make få ha sitt eget ord med.
Af det har anförda synes, att de japanska kvin- norna ännu ha långt kvar, innan de vinna en med mannen nigot så när likaberättigad stallning.
Ja- pans " nya ' kvinnor?
ha en lång och tung vag att vandra under det att de trampa upp vägen för and- ra nya kviniior, soin skola komma efter dem - och en gång st.5 vid målet.
Elpis.
Sagas En-kronas-böcker för barn och ungdoni annon- seras i dagens nummer. '
Vi.
fästa uppmärksamheten pa denna samling af utmärkt barn- och ungdomslitteratur.
Arbeta för namninsamlingen!
Vill.
Ni bli, öfv.ertygad.
o m hvai Ni kan erhalla förstklassigt utf6rd; affärs- och reklamtryck samt.
a.ndk trycksaker till .verkligt~billiga priser infordta- d5 offert.
och- gör- en-prof:.
.
beställning Eos '.
.
Sala-postens Bok- och A~cidenst.ryc.keri~ s. '
q i.
k.
s.
8 0 dr ' 320 .. ~rah.egatan 7 B, Allm.
Tel. 115 96, sills 6stm.
11.85.
Höstterminen börjar den 15 september.
Undervisningdmnen: Piano, Solosång,.
Violin, Harmonilära och Musikhistoria.
Anmälnings- tid den 12. och 13 september kl. 1-3 samt 1 /, 6-1 /,, 7 e. m. Uhdei terminen anmälnings- och mottagningstid: dapl.
.kl.
1-2.
Lärare.-i solo- sång: Fru.
Clary Morales.
Förste lärare i violin: Herr Julius Ruth- ström, i piano: Undertecknad.
Lärare i harmoni; Dir&amp;töi / Otto., Qjxson, Musikhistoriska föreläsningar: Herr Olallo Morales.
Filialer a Söder, &amp; ngsholmen och Lidingö V i k t a d. '
Prospekt erhålles.
.
. '
. '
Sigrid.
Carlheim~Byllensköld; fPiaiss6kanrlc fd.
sina annonser infbrda Dagny fbr halfva priset eller 7lh öre pr m m a Undërvisnin svan lärarinna, ej för ung, öns as.
för tvenne barn (10-12 år).
Undervisning afven i med kontorsvana samt kunnig i handarbete.
Svar till fru ingeniör naskinskrifning önskar plats som Swanberg, Hyllinge grufva. '
; krifbitrade eller som sällskap och jal lp.
i biittre familj eller hos e.n-; am person.
Svar märkt ~Prastdot- Flalts: er,, Postkontoret; Högbergsg.
40, som barnfröken och husmoders Stockholm n. r. verkliga hjälp finnes nu genast för en battre fllcka, allvarlig samt van Ung flicka, att handleda barn.
Svar med foto; om genomg.
&amp; klassigt läroverk och betyg till officersf familj 1 3 ~, &gt;ch husnioderskurs, önskar plats Karlskrona p. r. god faniilj att undervisa barn el.
; om husmoders h jalp.
Undervisar Husförest andarinna ifven nybörjare i musik, Lön öns- ras.
Svar till ~ 2 år,, 0 Svanhals p. r.
(medelålders) erhåller plats okt.
el.
nov.
hos landtbrukare, änkling med en gosse om fem ar.
Sökanden bör Ung, bildad fiicka vara van att deltaga i alla hushål- aflagt studentexamen) af god fa- lets detaljer för att undervisa och nilj önskar plats som sällskap och öfvervaka sina biträden samt dess- ektris till 1: sta eller 15 sept .. Svar utom aga erforderlig uppfostran för il1 .Lektris,.
Fargelanda p. r. umgdngeslifvet i ett.
a bättre, ' hem.
Kristliga grundsatser önskvarda, hvarjämte företräde Iainnas saökande intyg om förmaga att: hand-; uvernaiit önskar plats för kom- med barn: ' och nagon musikalisk nande lask.
Ref. finnas.
Tacksam leda Ansökan nied.
be- ör svar till, Sept.
1 9 1 3 Knifstap.
~~ r. underbyggnad.
tygsafskr.
ref. och uppgift å Iöne- pret.
samt om, möjligt foto .till D.
I g o d t hem.
Ulff., Kungsladugarden, Ströms- iökes plats af undervisningsvan, holm.
nusikalisk lärarinna med goda be- .yg.
Svar apii kttrogen-Barnkär,,, Gavernstnt h. Telegrambyrån, Sthlm.
f. v. b. erhåller plats .genast.
för läsaret 1913-1914 a mindre herrgård vid Bildad.
flicka jarnviigsstation i norra Angerman- inskar till hösten komma i treflig land för att undei-visa tvenne flic- amilj för att under god husmoders kor till inträde våren 1914 i sam- ed~iing vinna pt-aktik i ett battre skolans 2.
och 3 klasser samt där- lems.
skötande.
Ar villig att deltaga jämte vara behjälplig i hushål1e.t.
alla i ett hem förekommande gö- Företriide, för musikkunnig.
Svar omål.
Helst i Stockholm eller dess jämte lönepret.
.och ref. torde be- iiirhet.
Svar till d3illskap och hjaip~, naget.ställas till Fru Oreta Schmidt, ielsingborg p. r. Björna.
Bättre, musikaliskl Bicka s
im b i t och.
h q l e t, t i i i y r k a d e i n o m landet, k a n n a.
i Gseende pH k o n s t r u k - tion, h a l l b a r h e t samt l ä t t o c h tyst gHng icke b l o t t mäta s i g med utan ö f v e r t r a f f a ä f v e i i ' d e bästa u t l ä b d s k a sanit äro oom- tvistliten b i l l i g a i f ö r h i i l a n d e.
till sin k v a l i t e t.
Köp d ä r f ö r en 1.
S V C I I S ~ Folksagbr, ~I efter gamla folksagor berattride för l 22.
Tomtesagor af 3.
Topelirrs.
Sclrirn Lir !,c~l; if.
Ilr~ / twir: r&gt;; barn a l Fridti~~r * &amp; ru.
Fiirsti samlinrren.
Med 86 teclcninr?
: ir af Elsa m. fl.
Med 80 teckninrrar af Albert Edelfelt.
E i v.
i ' a~iss11Giii Ankarcrona m. fl.
Beskow.
Jenny Nystriim och Edv.
.Fursström.
Andra upplajpt.
2.
Robinson Kruse, af Defoe i ny svensk bearbetning af Hen- 23.
Ostan och viistan.
Sagor af W. W: iuff m.: l., hv.irh~t: id rik IVrnnL ' r.
Med 116 teckningar af Gerda Tirén.
Tredje upplagan.
~frrgo Gy1lnnelr.r.
Med 49 teckningar af Brita E !lstrGrn, In!
: rburg ~ natt, i ny svensk bearbetning af Atrnu Wuhlen- den och John Bauer.
3.
Tusen O L ett ' 24.
Selim och Kalulu.
Bearbetning efter l:.
t i ~ ~ i: i.?
l &lt; 1. ".
~ berg.
Fiksta samlingen.
Med 53 teckningar af Louis Aloe.
Andra uppl.
4.
O ~ k e Toms l stuga, af H.
B. Stowe i ny svensk bearbetning WranGr.
3lrd 56 teckningim af Louis Moe.
25.
Tomtefars sagor af C.
Arl&amp;k~ltl, Sigriii Jrir~: hliirl.
A af Amnnda Kerfstcrlt.
hlcd % teckningnr af Karl Aspelin.
Andra uppl.
5.
Jorden rundl p&amp; 80 dagar, fritt beriittad efter Julcs Verne IValrlenbcrg, A '.
P. Ödmun m. fl.
Med 68 teckninjiar uI &lt;; " +i.
. \ u crona.
Edv.
Forsström, Ottilin .idelborg m. fl.
af .Henrik Wrnn6r.
hled 48 teckningar af Edv.
Forsstriim.
6.
Medeltidssagor, befittade för ungdom af Ii.
Schiicá.
alcd 26.
Ja och Nej.
En samling sagor af I l ~ ~ l c ~ ~lS.Llom.
~ri Xci 77 teckningar af Elsa Beskow.
teckningar af Ottilia Adelborg.
John Bauer, I.nuiu Xoe m. fl.
27.
&amp; r ferier, ~ efter Julec Vrrne berStt; id af A! / r.
SIIIVLII~.
7.
Svenska Folksagor, bersttade efter gamla folksagor af Fridtjuv Berg.
+ n d n samlingrh, h1ed 60 teckningar af Jenny .ly- Med 40 teckninxar af Karl Auliclin.
28.
Silfvertornet j-te andm sagor och hcr5ttrlscr; if St.l~r,r~ ström.
Viktor Andren och ' Kirl Aspelin.
Andra upplagan.
med fl.
X r d 3 1 te ck ni ii^: ^ a 8.
' Tusen och en ' riat€, i ny svensk b e a r b e t n i n ~ af Anna gerlöf.
Per Ilullström.
~ f i ~ t h i l d Roos Wnhbnberg.
Andra samlingen.
Med 62 teckningar af Louis Aloe.
Giseln Trapp.
D.
L j u n d a h l.
Edv.
Forström m. fl.
29.
Riddarsagor, efter G. Chanscr och Arturssiigoriw m. ii.
* 9.
Trojanska kriget, forngrekiska guda- och hj8itesagor, efter d e homeriska sagorna b e r ä t af Fr; dtjuv Berg.
Med 71 teckn.
af Lnuis Moe.
lade och bearbetade af H. rE X. HultCnbr-rg.
Xcd 42 Lerliiiiii !~; ~ 10.
Giillivers underbara resor tiii Iiiieputtarnas och jattarnas V. Andrbn m. fl.
30.
Vildmarkens sagor,.
efter W. A. Fnsci- b~.
; ithcti-.dc af i lan&amp; Efter J. Swifts beriittnd af Hugo Gyllnnder.
Med 59 teckningar ning Nrnilell och Hugo Gyllanrier.
aled 40 teckni; ig.ir .ii ' LnuL 3 af David Ljungdahl.
31.
1 Hönslösa och, ffalna&amp;h=a.
Barnhistorier uch folklifssl 11.
Styrman Hurtig, fritt berättad efter Fr. Mnrryat af Hmrik r i n m r af Ifenrik IYrnne ' r.
Alcd 50 teckningar af Kritn l-: llstiiim 111 ~ r r r n t r.
Med 59 teckningar af Nils Larsson.
Andra upplagan.
32.
Diamantäpplet.
En samling follrsngor fran FIzitdt.rr~, 11iil 12.
Franska Sagor, etler I.aboi11aye och Perrault berittade af Hugo Gyllnnder.
Med 59 teckningar a$ Jenny Nyström och HiIda och Siebenbiirgen.
bearbetade af Louise Zcyolson.
; flcd !3 tecknii af Aina Stenberg.
\ \ ' Bhlström.
33.
Buffalo .Bill.
Efter Uherste William Cudr.i %~ffalo flil1 13.
Hunden Tipp och ndgra andra u ' jurhistorier, b e n t t a d e hans systers uppteckninpr.
&amp; ers.
o. bearbetad:: f H * t !jtt GI; ~ ?I~ii8 af Henning Wendell.
Med 63 teckningar af Louis Rloe m. fl.
Med ett 30-hl teckningar af D. Ljungdahl.
14.
Den unge boerhjälten af August Niemann.
Strider, jakter af idrnniny i.5-n 34.
Adelstenen.
Legender.
sagor och s+cr och äfventyr i Transvaal.
Fritt berättad a f Hugo Gyllnnder.
Med 63 m. fl.
Med originalillustrationer af D. Ljungdahl m. fl.
t e c k n i n ~ r af Carl PrintzenskGld.
Andra upplagan.
35.
Barndomslandet.
Barndom~rninnen af 2ultomtcns förfat 15.
Oula Vargen.
En indianhistoria.
Efter Anna Erslevs danska och konstnzrer.
hled deras portritt och smiirrc teckningrr.
origeinal i bemyndigad ÖfversPttning af Henrik Wranér.
Med 41 teck- 36.
Frdn Bobinacks land.
E n samiiog saRor d r lwiittelse ningar af G. Stoopendaal; L.
E. Björkman.
Rosa rVordcnskjöld m. fl.
Aled uii;: i~: ilh~ckiiir 16.
Booker Washington och andra Sagor och beriittelser af af Aina Stenberg.
Ellen von Platen, Mnria Anholm, Hugo Gyllander, Henrik WranL ' r 37.
Den siste Mohikanen.
Efter James Fenimorc Conpcr.
m. fl.
Med m4nga teckningar.
Hugo Gyllander.
Mcd originJil !uatrationer r f D. Ljangil.ili1.
17.
Bröderna Grirnms sagor, berättade af Hugo Gyllander, 5.
Svanehvit och Rosenröd.
En samlin!
: sagor: if / Ingo I Med 92 teckningar af Jenny Nystram, Gisela Trapp, Louis Xoe m. fl.
.
lunder.
Helcna iivyblom, Hcnrik Wreanrir och Ernd L: I.
~ u in.
~ 18.
Hittebarnet: Bearbetning efter Hector Malot af Henrik Hfran&amp;r.
Med t e c k n i n a r a?
t oh&amp; T i r h.
D. Ljungdahl, Edv.
t.ors&amp;rn nt: 39.
M Q ~ ~ &amp; S Sandotf, efter Jules Vcme Srarhelid ?i .. l /, Med 37 teckningar af Karl Aspelin.
19.
Tomteberättelser af Henrik IYranér, Amnnda Kerjstedt,; Smcdberg.
aled illustrationer af Victor A n d r h Aug .. Bondaron m. f l.
Med 68 teckningar af V. A n d r h,. \ =el Kulle, i 40.
Japanska Sagor.
Samladc af fria Trotzig.
Xcd o.: i:.
: i l tecknin r af Kionotu Okuno, O. Yapnno och Lisa Beigs: rrm.
Johan TirCn m. fl.
20.
Svenska Sägner.
ifventyr och bcrattelser u r v i r t lands läfdcr 41.
$&amp;sen och Tiggarggosseen af Nurh Tmrin.
B ~ ~ i h?
- i: af Hwgo Gyllander.
Med 78 teckningar af Jenny Nyström, Edv.
Fors- Hugo Gylfander.
Med teckningar af Gerda Tiren.
ström m. fl.
42.
Sagospel af Helena Nyblom, Med t r e k n i n m r; if Gcr&amp; T!
21.
Kapten Grants barn.
Efter Jules Yerne berättad fiir Sve- 43.
Pärlbandet af Ellcn Lundberg.
Med tecknin~iir HC 1: riges barn af Anna Wahlenberg.
l e d 45 teckningar af David Ljungdahl.
Stenberg-Masolfe.
n&amp; -. '
.
.
- - .. Stort och: rikha.ltigt lager af de utsökt finaste paffyrner från de förnämsta utländska firmor: Kammar, borstar .samt finare toalettartiklar.
.,.
A. V. Nording, 11 Bibli ' oteksgatan 11.
Drottninggatan.
16 Birgerjarlsgatan.
63 Till.
landsorten mot efterkraf.
...
.
.
, 8,.
-.
l.
; Åljeropa alltid.
annonserna I m Samtliga fgrestiiende böcker kosta hvardera i pappbarindi endast 1 krona.
Onskas d e inb.
i klotband, iir priset l kr 25 öre pr Pi sJrskild Segaran kunna d e erhdlbs i starka.
prydliga bibliokisband I I kr.
50 öre p r ex.
Hvarje bok omfattir omkring ?X si och J r rikt illustrerzid.
Innehallet J r pranskadt af en kommitt6 af skolmän, hvadan garanti finnes.
a t t böckerna u t m ri- !~ kunno s5 i händerna p4 barn och ungdom.
Bör därfar finnas i alla skol- och sockenbibliotek.
Flera af Sagadelarna anvBndas hum Iikriiit i folkskolor och flickliiroverk samt andra bildningsanstalter.
För skol- och sockenbibliotek kimnas hög n h t t.
Wekulrerors f r &amp; s, $uesaPs &amp; S r a r @ O i d ~ i a g BÖrhg, s JtockhoRm C.
B.
Nordiska Kompaniet.
.
.A.
.
I ' ~ermanent ~tstiillning ai färdiga och påbörjade arbeten samt material.
Råd vid in- redning af våningar m .. m..
Undervisning Italiensk spets- och annan konstsöm.
.
.
A.
.
Ständigi på lager därtill ' hörande material: Svensk- Fransk- och Bömisk Spetstråd.
- - Rikt urval af Spetsmönster.
- - - e-.
_ - ... Annonsera i Prenumeration &amp; Dagny ar aste postanstalt
