# ID: svediakorp-per609
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,495
# sentences: 927
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
, Nrr 35.
-- 11, 814 Prenumerationspris: y h.
kr.
2: 50 l, 3: 50 ' 14, l 1: 25 a.:.
kr.
r; 50.
.
1.
.
lo are * I ' ' Redakllon:.
Klarabergsgatan.
481 tvi tr. ', I Redaktör o. ansvahi ' utgifvare: 1.
E L L EN K L EMA N. i.
6: e .&amp;r&amp;; Mo&amp;nlngbtid Telefoner: A h.
63 53..
Rik+ 122 85. '
.-,.
.
.
Utgifningstici hvsrje torsdag.
.
.
.
.
.
q ' '.
Prenumeration sker ' &amp; vät i landsorten.
som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok-.
handel.
.
--.
~ t 8 c k h o l r n d o n 28 Aug.
1 8 1 3 i j -,.
WIped1tlon och Annonskontor: - KIaraber@gatan 48. tvi tr:.
kl. 11-12.,.
.
.
Sthlm 1913, P.
~n&amp;Ods Bokti.
.
.
.
.
I I.
.
.
.
': Post- och telebfadress: DAGNY, Stockholm.
.
.
.
.
I Annonsprla:. '
':: 15 Öre per mm. '
. '
f - ".
Enkel- spaltbredd 50 mm; ' Marginalannons uhder .textep mm: s höjd per g h g 10: ' -; Rabatt: - 5 ggr 5 010, 1Q ggr.lQ.~lo,!
20 ggr 20~ / 0, 50 ggr- F %.
Annons bof vara inlamnad '.
senast i n i d a g f. !n:.
.
.
. '
A ' en ' '. '
.., ...
Det vackra.
nya ' .. tt studera ansikten har inte alltid varit ett si - gifvande finsrriakarnöje som det ' kan vara nu till dags.
Passioner h a ju i alla tider gifvit " uttryck " åt människoanletet i vissa ögonblick, men ansiktet i hvi- la var oftast ratt ointressant ' .med undantag för de få gudabenådades.
Eller hvarifrån annars dessa man- ga gamla familjeporträtt af frälse och.
ofrälse herrar och damer med förnagladt sjalslif.
De blommande yngsta liksom ännu sofvande.
De som hunnit låiigt bortom rosenåren liksom förbkliadt tomma.
Uttrycks-.
lösheten kan val ej alltid skrifvas på artistens räkning.
; ar det inte som om intetsägande ansikten tran- gas undan mir och mer för hagringslysande, för ka-.
raktaristiska, genomarbetade utseenden.
.
Starkast mark: bar är förändringen 2 kvinnosidan.
Den ensart ' acle " bestammelsey ', soni förr fängslade kvinnorna vid samma uppfostringsprincips korta löplina, tryckte.
sitt.
märke på de flesta, med de markanta olikheter ' i det yttre, som en rikare miljö medförde åt de privilegie- rade, Bland resterna af ett uråldrigt herrgårdsbiblio- tek paträfiade jag en gång denna antagligen teoretiskt ' ut&amp;&amp;derade visdom: " Kvinnor äro själsligt.
lika:.
känner mail.
en, kilmer man alla ",., Emellertid - bredvid den %dda " sköaheten, som vi ' alla äro s2 känsligt tacksamma för ' att ' möta, tra- der nu den " föi-viirfvade " skönheten fram.
Finns det något mera fangslande an dessa genomkultiverade, fina.
kvinnoansikten, som börja förekomma litet hvar.
...
, c.-.,.
:,.
.
.
.
b.
.
. '
.
.
.
.I.
.
.., -:.
.y.
3.:.
.
. '
F ...
.
.
I. ' ..
b.
.
i ...
, ..:.
som helst!
Inte enhast på den högt utvecklade ' in ' t ' elLt ligensens ortdiden.
Sjalfva lifvet med des6 nutida.
?i?
kedom på kraf och gafvor fördjupar det .mänskliga: uttrycketi p&amp; ett nytt satt.
Det ar alldeles.
pitagligfii att det nya utseendet har förbund med- den nya - atii mosfar;, som.
.
omger kvinnan, den nödvändiga atmos- fär, hon sjalf utbredt omkring sig, i hvilken det först blir hennes vasensblomma möjligt att slå ut.
Det ar en fullkomlig njutning att möta dessa stort tankande, ömt.
k; uinande kvinnor, hvilkas sjalar ä r o.
frammande for en ' förkväfv.de subjektivism och hemmastidda.
.
.
illed mödor, för ' stora mål.
Den .kvinnliga förandrin; gen framträder rent af underbar .i den: sublima ' .tro!
på hvarandra, som besjälar kvinnor med den förvarf- vade skönheten.
Förrän de mötas i verkligheten, äro de redan vänner för lifvet, emedan de mött hvarann i anden.
Den tillit de hysa till hvarandras stora, go- da vilja är, obegränsad.
Ingenting ar i stånd att-för- rycka omdömet i detta fall, ingen kr.itik .kan.
k$:,, ~ t.
, hangifvenheten,.
.
Det.
' har blifvit godt ' om karaktarer bland kvinnorna .. ärf för kunna de .hoppas.
ailt,; ' t i e allt och vänta allt.
Darfbr ' aro de lugna.
Därför ha de det godt.
" De ensamma " äro icke langre en- staka okenvandrare, de möta då och då skaror p å, vag ut - ut till ' de vidder, dar det betyddselösa~vi " d ?5~ vägen icke längre ihågkommes för skönhetssynen vid.
.
.
'.
.
,, .. ' -., .. i.
* ' horisonten.
.
.
.
.
:.
.
jj$iS !.
Hur ha de kommit så långt? '
' ' .....
... - -.
, .. .- Genom litt&amp;aturen * har vägen gått.
.Det kvinnliga deltagandet i litterar kamp har ej endast varit mål, - det h a r varit medel: Medel f ö f k$hnan sjalf att ge uttryck At sitt vasen?
Som lyriker eller dramaturg har, romanförfatlarinna.
- n. sällan g.jort det: .. ~ e i som t: Hos - oss var det ju Fredrika Bremer, som ref ner på himmets cich familjelifve6 alltför ' trånga skrankor.
Men det Fattas oss i dag den stora romanförfattarin- n&amp; som skulfe ge oss ' det konstnärligt genomlysta nuet, med den- intevektuellt skolade, yrkesrutinerade, fbr den.
' felande medborgarratten halft likgiltiga eller segf kamparide kvinnan, d&amp;nmen om ett nytt kärleks- ideal djupas€ inne ' Man; törs.
val.
.
bladdra i ' ett för- ~ s äro tills dato fattarlexikon?
Ellen ~ e ' &gt;romaner9 ' - krha.
' .. Sophii.
ilkan ' iör sig helit p å historisk m e utar&amp; ' &amp; for st&amp;a fintasiens.
Utsvafningar.
Sel-.
ma.
Lagerlöfs dikfning ger %nappa&amp; ' löften om någon n@dsroman.
Hilma ... Angered ar framför.
.
.- - -.
Strandberg ...
allt - skildraie af Nya varlien.
' Hon har: .ej.
fandt nå- gon fyrbåk för, vagfaran *.
.
.
Kanske ar det för våg-.
samt att h t s a t t a bladdrandet; Men; vi vänta.
Vi vänta det: arbefe,.
som i glöd.
och.
purpur, i eld ' och blod skall ge visionen af Eva, sådan tiden behöfver henne och hA1rer .. p5 att dana ut henne.
Och medan vi ' vänta vaxer .en generation af vak- na, lifsrustade, själsstarka kvinnor, som se framåt med oförvillad blick, d. v. s. utan svindlande framtidsför- hoppningar för egen del- men också.
utan den hjalp- lösas naturliga fruktan för.
det okända.
Det &gt;,okan- da " kommer .nog.
Men hvad kunna .oblida - öden ta ifrån den nya Eva?
.Hvad som en gång blifvit sja- lens ' egendom, det förblir sjalens egendom.
Den nya tidens kvinna måste alltid bli föremål för intresse: hon ar ju inagiskt " vacker och.
rik ".
a Doktor Cafl Nyström. '
.
,, M etta Greger.
öndagen den 17 augusti afled å egcndometi Hellekis på Kiiiekulle fil.
och med.
dr Carl Ny- ström.
Det ai icke tillfälle för oss att har i Dagiiy inga på dr Nyströms omfattande verksamhet p i olika om- råden, blott att nämna, att han b l a d niingiihatldii annat sysslande fann tid att visa sitt intresse f5r kviii- norörelsen.
Han var ifrån Fredrika-Bremer-FOrhu11 dcts stiftande medlem af dess styrelse en iång följd af ar framåt, 1884-96.
Bror till fru Ellen Ankarsvird kan man ju lätt förstå huru han närmast kommit att in- tressera sig för denna sak.
Som förbundets första kassaförvaltare tog han en verksam del i det praktis- ka.
arbetet.
Nar Fredrika-Bremer-Förbundets sjuklczssa stifta - des år 1887, inträdde han afven i denna styrelse och hade afven har kassaförvaltningen om hand, frkl 1887 till 191 1.
Med stort intresse omfattade ilar1 den- na institution anda in på sista tiden.
Det ar ett särdeles kraftigt och initiativrik: rirbctti, som Fredrika-Bremer-Förbundet har att vara tir Sy- ström tacksam för under alla de år han " L. !.
!hörcl.e för- bundets styrelse.
S rose- I ägande kvinnor ar- betat fram.
vimlet af röstrattskrafvande kvinnor vid Budapest- kongressen denna sommar träffade maii j~ iiii och då på en " woman voter ", representant för larider, som redan beviljat sina kvinnor politiska rättiglieter.
Dar VOPO finskarna, dar norskorna - för att ta clex Kvinnlig stadsfullkiktig i Visby.
Sin första kvinnliga som stå oss närmast, dar vorca ocksi flera arm.
stadsfullmäktige har Visby i sommar erhallit, da med.
rikanskor frin de stater, dar kvinnorna iiro " vo- lic. fiu Sigrid Engström, fadd Mdlander intradt såsom ters ".
En 2f dem, som man genast fastc sig vid, var Mrs Alice Park, Kalifornien.
Det magra irrtelligen- vald vid nu infräffad vakans.
ta ansiktet vittnade on1 stor energi och kraft, och al- drig försummade hon heller nagot tillfiille att - -- orii det så endast var genom att sa synligt som möjligt bara röstrattsmarket, alliansens och enskilda ?örcrtin- gars färger - göra propagande för a sak, i friiga Ensänd litteratur, om hvilken hon för sin egen del redas stod sid Kommanditbolaget ~ h e l i: &amp; ~ s C: o, Stockholm: Kome- målet.
dien.
Boulevardnoveller af Hugo Oberg.
Af stort intresse yar, nar hon in+öi: röskiittskoit- Al ber t B o n n i e r s förlag, Stockholiii: Carolus Rex.
Histo- gressen redogjorde för hvad Kaliforniens kvinnor ut- riskt drama i 4 akter.
Af E. Walter ffiilphers.
rättat såsom politiska medborgare i staten.
Vi 5tergc.
härmed hennes föredrag.
, Arbeta för namninsamlingen!
Kalifornien har fakta att komma med f statlct fiir gamla teorier, förhoppningar och profetior.
Kajifor- nien har visat: att rösträtt verkar omedelbart ripp- fostrande; att de röstrattsagande kvinnorna undersöka förhållandena; att kvinnorna snabbt lära sig att sluta sig tillsammans till skydd för kvinnor och baix Det faniis en bill, som passerade Kalifoniiens lag-
stiftande Församling.
våren 1 !X 3, li~ilken gick under det särskilda namnet af k v i n n o a n ' a s b ' i 1 1, ehuru tjogtals andra biller också- understöddes af kvinnor.
Från alla delar af staten kom anhållan - från kvinnliga valjare,.
att den s. k.
" Red Light Injunction.
and.
Aba- tement Bill ' ' skulle antagas.
Billen, som riktade sig mot prostitutionens missförhållanden, blef också, lag.
Medan den ännu väntade på behandling, bekrigades den af representanter för alla - enade laster, ägare af och hyresvärdar för allmänna hus och dåliga dans- lpkaler, spelare och hvi ta-slafhandelsagenter.
San Fran- cisko ar endast en af ' staderna i en stat af 1,000 mils (engelska) längd.
Nar det ar fråga om- - " hvit slafh.an- del " ar San Franciskc den mest bemärkansvarda de- len af hela Kalifornien.
Dar!
finns icke .endast.
ett lastens distrikt af en stad på 400,000 innevånare, - utan San - Francisko ar också en af dessa Stilla Hafvets hamnar, dar flickor från Orienten sattas i land, göm- mas, .göras till slafvar och.
säljas ..
Namnet " hvit slaf- handel9 ' ar för öfrigt icke korrekt.
vita, svarta; gu- la, bruna och kopparfärgade kvinnor - finnas i. mark- naden.
.
Det ar eg hinnoslafhandel, och den har inga inskränkningar till .färg,.
ras elkr land.
.
San Francisko uppehåller reglementeringen af de prostituerade och har ett för dessa .afsöndradt distrikt ' maj 19 13).
San Francisko bekämpade den nya .la- gen.
Kalifornien i dess helhet antog den.
" Red Light Injunction and Abatement Law " sörjer för ett hastigt inskridande mot ägare af bordeller, en snabb rättegång och snabbt upphafvande af dåligheten.
Den nya lagen afser icke i första hand häktande eller be- straffning af den prostituerade eller den som hyr hu- set, men den drar ägaren af ett sådant hus inför rat- la.
Efter vittncsmål och ' öfverbevisning stänges hu- set för ett Ar, så att ägaren på så satt drabbas ge- nom förlust af den förtjänst han gjori sig på lasten.
-- Ett sarskildt, afskiljdt distrikt blir härigenom en omöjlighet.
Anklagelse kan inlämnas af hvarje medborgare, prohibition och undersökning följa genast utan det vanliga gamla uipskofvetj under hvilket vittnena-f&amp;- svunno.
Huset k- endast öppnas igen, ifall ägaren ställer borgen till samma belopp som egendomens varde, med risk att förlora detta belopp, ifall huset Anyo användes för.
prostituerade.
Så långt som en ensam stat kan tillfoga detta världsomfattande s&amp;ala onda ett slag, har Kalifornien gjort det - inskridit mot den enorma penningprofiten af sarskilda, platser för lastens utöfvande.
Denna samma bill föll igenom vid ett föregående tillfälle, hvarvid den.
endast understöddes .af en mino- ritet af manliga lagstiftare och manliga valjare.
Vå- ren 1911. vor0 kvinnorna icke väljare, och endast ett litet procenttal af kviimorna visste om billen och dess fall. '
.l 9 13 var maj oriteten för billen öfvervaldigande stor.
Skillnaden berodde på, att kviimorna då hade rösträtt.
Ingen i Kalifornien vågar förneka detta fak- tum.
Det var .de manliga lagstiftarna, som röstade ', ' &amp; n billen, men de haildlade .. i,.enlighe.t.
med de k.vinn- liga väljarnas formade öhsliningai-. "
kvinnorna hade ...
i uppfostrat hvarandra.
till-.
@ t storartadt.
deltagande.
.
de allmänna a,ngelagenheterna.
...
.
.
Afs,ättningen af.
en .. korrumperad: domare i al if or- nien har variL ' af.
mera ingripande.
betydelse an hvad man först .kunde tro, Det hade ' länge !a&amp; eri,, jana att döma män, anklagad$ för.
sedlighetsbrok inoj kvinnor och barn, till, en.
helt låg borgen,.
.
.
hvilken.
.. också genast ställd; ~ och betalades.
.
.
-- En handling ~emot en, femtonårs, f1 a.
i (ett.
år h- der skyddsåldern vid denna.
tid, 1912) och ' den ' d&amp; på följande domen.
af .en låg borgen väckte upp k \ rih- norna.
De framtvingade en revision, som icke ' en- dast medfarde, att denna dqnare aflagsnades från c&amp;t.
.
ämbete, utan afven att .andra domare höjde borgensbe- loppet och som regel anstallde fattegång mot brottsli&amp; gen.
Genom detta lärde sig - kvinnorna att inskridani .- -.
det mot .en korrumperad domare, också ar ett, ingripan- de mot.
ett.
helt sammanhangande .. system ' af last o&amp;.
körrumption.
Detta faltåg var.
ännu en uppfostian.
för kvinnorna.
.
~k~ddså1d.e; höjdes 1: 91 3 af: lagitif- tande, församlingen.
.
.
,.
.
,, satt sig in .i.
detta sociala.
.
Kalifornien har icke onda utan afven.
i.
dess orsaker.
:.
Ater .gjordes upp:.
t a e n, att.
- ekonomiska: inhessen-. !.
utgjorde; - grunden.
Anyo gjoqdes- .upptackten.
att.
barn: .och.
kvinnor.
.
ej _ ._ be-.
_ talades .s$,.
.
att de kunde.
lefva på!
hyad,.
som kallas - .. " hederligt ' arbete ' ',.
.
-.
.
.
I.
.
....
Hand i hand med den * nya " Bed-, Light.
Injun I ' &amp; and .Abatement Bill " gqomfördes att en kommi.sion. '
för minimilöner tillsattes.
Det är en markvard gliet, ' att detta kunde göras med ens, utan förberedande.
kommittéer, som under några .år.
skulle utreda saken .. ' Kalifornien har nu en 9 ' ~inimum Wage .Cornmisijon " med ratt att.
bestämma i dessa, fragor.
.
. '
.
Alla länder och stater upproras nu i f problgnen: prostitution, handel med.
le~vande.
.vara och, den sig.
hopande profiten af sarskilda, för lasten afse ' dda di- strikt.
Alla länder upproias af bevis&amp; för hur en hela jorden .omfattande .organisation bedraf, stjäl ' och,.
.
uppröras.
af siiljer barn.
och.
kvinnor, ' Alla.
.
lander den oroande statisöken @ er d e veneriska sjukdomar- lias utbrediiing och.
den, al !m$nna,.
.
.
faran.
af smitta.
Men det är.
den största möjliga .skillnad mellan att aga kunskap,.
om detta och icke ' aga @ tratt och att- äga denna.
kunskap p l u s rostratt.
Det ar den stör- sta.
möjliga, skillnad.
mellan tiden.
innan kvinnorna vaknade upep och tiden då.
d e, vaknat.
Politiskt med- ' borgarskap vacker kvinnorna,.
uppfostrar dem, ilar dem ' att hålla tillsammans.
' Och kvinnor&amp;.
samarbete ar en ny nyttig kraft,, nyttig för kvinnor??
.
och nyttig.
.
för världen.
.
.
,. '
, b. v - I ',,.
,.)
.
a l.
.
:.
.
l a.
I ',, ' ' ' a,.
.
. '
, ', '
" Till min kära dotter.
.
.
9 9 L ady.
Mary Wortley Montagu, den engelska am- bassadrisen i Konstantinopel, hvilkens bref äro det enda s o i ~ räddat makens obetydliga diplomatgar- iiing i Turkiet från glömskan, har bland sina otaliga episthr ' också skrifvit en om kvinnlig uppfostran.
Den skrefs till dottern, Lady Bute, och rörde sig närmast om.
dotterdottern, s2 den vidtberesta och intelligenta Lady Mary hade redan allra största delen af sina år bakom sig.
Hon hade sett mycket, rankt och last mycket - förn~odligei: ocksii lidit mycket, fast man trots- alla hennes brcf ej vet ratta orsaken till herines långa frivilliga och ensamma landsflykt - och det var dikfos * ej underligt att hon ansag sig kunna med särskild auktoritet yttra sig om det problem en dot- ters - uppfostran erbjuder.
Det sunda praktiska draget i iLady Marys laggning låter henne se varlden sådan den - ar- - hennes slutsatser dragas alltid ur premis- sCr; * sorn stå p5 stadiga fötter, hon hade öppna ögon och f6rstod hvad hon sAg.
Det var hon, som gaf EWglalaiid de.
första verklighetstrogna och liffulla skild- ringarna från Oriestens lif; hon skref - hundrafemtio år!
före Pierre Loti - frankt och sanningsenligt om d e: Österländska kvinnornas stallning.
Det vackraste beviset på sin framsynthet oc.h sin energi har hon lämnat i sitt outtröttliga arbete för vaccinationens in- förande i England och Europa - hon hade iakttagit dess resultat bland turkarna, och med den verklige reforinatorns tillförsikt till hvad hon ville genomdrif- va; bijrjade hon !med att inympa giftet p5 sin fy- ra2riga.
son - en handling hvars heroism knappast k&amp; &amp; erska ttas.
. '
Det ifrågavarande brefvet om flickors uppfostran skref hon som sagdt pA gamla dagar - hennes stil har från Konstantinopelbrefvens raskt och färgrikt malade skildringar så småningom öfvergAtt '.
till den e f a resonerande " klassiska " brefgenren.
Men Lady Mary: fi ' nns dar sjalf just sådan som hon var, intelli- gent, världsvis och ep liten smula bitter. "
K banin, ~ ~ skrifver ~ hon, " du har gjort mig mycken glädje med hvad du skrifver om din äldsta dottei: Sarskildt ar jag nöjd att höra om .. hennes goda framsteg i aritmetiken: räknekonsten ar ett af de- förnämsta särmärkena, som skiljer oss från de osjaliga djuren.
Och om ras har någonting-att be- tyda; ' så kan du verkligen ha goda skal att vänta att dina ' barn skulle f % mera än vanligt godt förstånd p i " ' Sin lott.
- - Jag utgår därför i f r h att Mary icke ' blott kim utan verkligen afven vill tillägna sig- kunsk ' aper-; ' och i s&amp; fall, låt henne för all del få dem. '
Du kanske invänder, att jag icke lade an p i lirdom i din uppfostran; men dina utsikter vor0 myc- ket olika hennes.
Det fanns has din person ingen- ting som kunnat lagga hinder i vägen för de mest lysande giftermålsanbud, tvärt om, dina yttre omstän- dighekr syntes snarare synnerligen agnade att fram- kalla siidana; för dig tycktes hufvudsaken vara att la- ' ' ' V '.
ra dig Iefva i stom världen, for heiix dareiiiot iitt vara tillfredsställd utan den.
Det %r ett vanligt niiss- tag hos arkitekter och föräldrar att följa riagoil plan, som de tycka ar vacker (och som kanske ar det), utari tanke på att ingenting ar vackert, som ej gr pi sin siitta plats.
Därför se vi så många byggnader iipp- förda, hvari agarne ej kunna bo, därför att dc bli för dyrbara för dem.
.
.
och på samma satt striifvar hvarje kvinna efter att uppfostra sin d o k till ai f&amp;- iiam dam, bereda henne för en stailning hon aldrig kommer att intaga och gör henne därigenom ocltig- lig för den tillbakadragenhet som blir henne beskirtl.
Har hon en verklig smak för läsning, skall deii icke endast göra henne förnöjd, utan lycklig.
Ingeii for- ströelse ar så billig som läsning., intet nöje SA var- aktigt.
Hon kommer inte att bry sig cm nya mo- der, sörjer inte öfver att behöfva undvara dyrbara nöjen eller omvaxIande sällskap, om han k m ha ra- ligt nied en författare i sitt eget rum.
För att skaffa sig detta nöje i så vidsträckt grad som möjligt, hör hon få lära sig främmande språk.
Jag har höri Iolk klaga öfver att gossar slösa bort så många iir af sitt lif med att lära sig ord: den invandningei~ gäller ej för en flicka, hvars tid icke ar så dyrbar; hor1 kan ju ej arbeta på att komma fram i ett lefnadskall och har därför flera timmar att undvara; orh eftersoni du säger, att Mary har godt minne, så blir detta en syn- nerligen angenäm syssefsattning för henne.
Det ar två saker jag härvidlag vi81 vacra Por: först och främst att hon ej tror sig vara lik&amp; riar hon .kan läsa latin eller till och med grekiska.
Sprik borde egentligen snarare kallas förmedlare af kuriska- per än inkunskaper i verklig mening; som malt ocksi kan se pa en mängd skollärare, hvilka, om a11 de Aro skarpa kritici i grammatika, kunna vara c k okutiiii- gaste varelser på jorden.
Sann kunskap bestar i att kanna till ting, icke ord.
Jag ömkar ilite att ho:; blir linguist vidare an att kunna läsa böcker p2 oi-i.
ginalspråket, ty de bli ofta skämda och l i d i ~ alltid a1 öfversattningen.
Tvi timmars arbete hvarje moi-goii skall åstadkomma detta mycket fortare än man tror, och ho11 skall and5 ha tid att bli hemmastadd 3 Iden aigefska poc- sien, hvilket k- en mycket viktigare del af en kviii !ias upp- fostran an i allmanhet antages.
MAngcn.
ung flicka hur 13kat illa ut genom en vacker dikt, som hoii skitlIe skrattat åt, om hon vetat attr den var shtlcil.
Jag minns hur jag som flicka en @ ng raddadc cii got1 van, som visade mig ett bref hon var iilldeies bedi- rad af.
Som hoii af naturen hade en god siriak, inarkte hon att verseii ej flöt så lätt som Priors el- ler Popes, men hade mera tanke och själfullhet iiii deras.
Hon var mycket förtjust öfver detta bevis p2 sin beundrares begifning och hans stora kärlek, och icke mindre belåten med sina egna behag, soili iii- spirerat dylik poesi.
Midt i triumfen visade jag l m - ile att den var hämtad ur Randolphes dikter, och dr11 stackars afskrifvaren fick det snafva afsked haii förtja- ilade.
Uppmuntra din dotter att tala med dig om -- aeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee a e i i i Arbeta för Dagny i e i e e genom att gynna dess annonsörer i 0 b I w - ...
I
livad h ~ n .last;.
och eftersom du har mycket godt om- döme,; sa var - noga med att h o n inte i tar sjalfsuåldiga clumheter för kvickhet och humor eller.
.rim för poesi.,.
niisstag s o o yngdpmen ofta.
begår och san draga dåliga.
följder med sig,.
.
.
.
.
.
.. l..
Den andra.
varningen.
jag.
vill ge henne (och s&amp; k, absolut nödvändig och viktig).
.ar att hon döljer den.
lärdom hon lyckas förvarfva, med samma omsorg.
som hon skulle dölja ett .kroppsligt lyte - sto#serar hon med .den,.
vinner hon.
ingenting.
annat an.
afund och.
därigenom osläckligt, .hat från.
alla de .manliga.
och.
kvinnliga narrar,.
som, säkerligen, skda utgöra tre fjärGedelar af hennes umgange.
Nyttan af kunskaper f,@, vårt kon.
ar,.
förutom.
ensamhetens förnöjelse, att d.e-.
skola lam .oss beharsi.
våra, böjelser och vara, iiöjda med små,: utgifter för vår egen del; detta blir.
osvikligen foljden g ett l i f i studier; och det kan ock.
så, vara att föredraga framför den ryktbarhet,.
som &amp; &amp; yen, ha lagt beslag på och icke vilja låta oss de; la: Du .. kanske.
vill saga mig, att jag icke följt denna regel, sjalf;.
yen du tar fel; det ar endast oundvikli-, ga, förhållanden soni gifvit, mig, någon ryktbarhet i den vägcp.
J a g har .alltid omsorgsfullt undvikit den och, alltid ansett, den.
.
vara en olycka.
Förklaringen.
p$ hvgd: jag: har sagt, skulle föra mig för långt.
från; hyad jag ville skrifva till dig nu, n,imligen om .hvad jag anser nyttigt.
f ~ r min dotterdotters.
uppfostran, som ligger .mig varnit; om- hj.irtat.
Har h o n samma böjelse (för ' att inte saga passion) för läsning,.
som jag.
ar född med, s5 skola historien, geografien och filosofien skänka henne l sysselsatining och glädje till- rackligt f,ör ett Iaiigre lif an som, ar dödliga beskardt.
.
.
:.
...,.!
- Thucydides säger att okunnigheten ar djarf: och kunskapen ' tillbakadragen.
Det, ar i sanning omöj- ligt att tranga in ii kunskapernas.
värld utan ' att bli mera.
ödmjuk genom insikten om den mänskliga okun- nigheten an stolt ' öfvcr lardom, Men på samma * gång jag rekommenderar.
böcker,.
utesluter jag hvarken hand- arbete " eller tetkning: Jag tycker det ar lika otillstan- ' digt .för en kvinna att icke.
kunna " bruka nålen- som för en man ' att.
ej bruka.
sitt svärd.
- - - Målet för, din uppfosh ' aq var '.
att göra i dig till.
" en god hustru (6th: jag har ' gladjeii veta.
att du blifvit.
det); för.
hen- ne bör det vara att göra henne lycklig i ett - ensamt lif !.- Jag vill icke saga,.
att- det ' ar lyckligare, men det hr-; .otvifvelaktigt * .sakrare.
an något giftermål.
I .ett 10t-.
teri, dar det.
(i basta fall) finns tio tusen nitey för hvarje.
: vinst, ar det visast att icke; riskera sina.
pen- ningar; Jag hat alltid varit så fullständigt '.
öfverty- gad om denna samling,: att oaktadt de smickrande ut- sikter - jag hade för.
di11.e räkning,,, jag - ansag ' mig vara.
dig skyldig den rativisan att framlägga för dig alla ' cle risker äktenskapet for med, sig:, du minns kanske att jag detta.
på det mest eftertryckliga.
satt - Jag.
.kunde dock ej sörja öfver att,.
du icke bestämde dig för det .. ogifta.
ståndet, d å jag, .visste att: dc$.
ej sigulle.
: st@nt.
öfvcrens.
med-: din fars afsikter; och.
jag,, ',,,, A w - -.
f ' ' ' I:.
.
I det.
stora hela skulle- det ju öf " er ' dettcbref: ' lika - ...
.
val kunna sta " 191 3 som 1753.,.
.
. "
..,.
.
_.
'., .,, .. Antia Lamberg Brqun.
.
.
.
.
- *.
.
.
.
.
.
.
.
.. -.
.
.
.
.
- S ' ' ' ' h. '
.
l I r,,.
nöjde mig m e d att söka göra ditt hem.
så: angenämt;.
.
.. att du ej .skulle brådska med ' att lämna det; ..
Jag ar rädd du tycker.
detta .-ar; ett långt och in- tetsägande bref.
.
Jag; hoppas.
att.
min: goda afsikt ur- säktar.
mig, då jag ju alltid .. vill - - g e.
dig hvarje ..: bevis, som det stAr i min förmåga att.
ge,.
.på att jag ar:.
.
.
.
.
.
.
Din varmt.
tillgifna ' mor. "
.
: &gt;.
. '
, " s ' a ' " ' i.
" R umanieh ai.
akt a£; &amp; ssi ' intreisahta - ' B ?lkafiiänder; för: l&amp;ilka vi Infe - intressera OS&amp;,.
skref en - gang eh-v&amp;tetiropé ' till mig, o &amp; ' Så är dec också ' i ~jälfv$-; ei.
kei.
' Men hvarpi kommer ' detta an?
Ja, - det %r hva&amp; ken så starkt eller mäktigt att * det - drar ulppmarksamh&amp;n~ till sig, hvarken så mönstergillt ordnadt ': &amp; ler så: ' f6&amp;1~.
dadt: och.
sönderfallet, .att det vacker: beundrani eller bekla.
gaide, och.
framför all.,.
' ?det ar ett af de intressanta Bal- kanländerna " -.
Det ' hör .till Osterns .flertal små.
' staterj som man; - för att.
spara tid .och ' tankar - anser %bildar ett brokigt h&amp;.
Det ' slutar.
ej, .som tie europeiska v2rIds- makterna, .. pa l a n d eller. '
r. i k e ' och.
äger: intet ' varldsbe~ kant,: .ärorikt förganget, sorn .. de sydliga länder, med ' hvil- ka det har gemensam slutanddee.
Meq ' det ar ' ett land, som .vill framåt me&amp; .ett språng, och om det- an mången gang stöter emot med: hufvudet, - skadar.
sig och anckaj.
så går det dock.
framat med vadigas steg;.
' Men .folket .grå- ter, Och .ietta, ar det mlarkvardiga.
Ar .icke Rumänien ett land med gröna ängar; .dar feta ' lamm - beta .och stog ta.
hastar tumla sig,.
med.
sadesbevuxna åkrar,; dar.
, de tyngda bveteasen.
b,öja sig och: majsstanglarria skjut.a i höjden,, med doftande triidgårdair,.
dal- den söta; - !drufvan glanser. (.
mellan valnhYterna, .dar.
persikor.
och .aprikoser, glöda,.
, sam.metsmjuka och gyllne,, dar k6rsbain ' skimra svarthvitröda och kvitto] och jordgubbar ..
dofta., - Med, falt, dar .potatisen omväxlar med,.
gurkan,:.
dar gula.
socker-, * '. '
',, m och.
gröna vattenmeloner betacka matrken,; där.
kal,: och kurbits, tornat-, ' och pay-ika .stå i rad och racka ... Md skogar, gran och lärkträd,.
dar det &amp; {tar $ ' af lof-och.
barr; bir,.
fåg1,arna.
sjunga .. om s o m m m och vargarna.
tjuta om vintern .. " Och, hos.
oss finns det, så mycket fjärilar och, sa myckew sorg!
", klagar den nu lefvande '.
' stiirste diktaren,, Octavian Goga ..,.
.
.
.
.
.
.
.. Ofver allt detta en djupbli himmel!
' Och ' en het soim-, mar .. och.
kall snö .. Som två tjocka, ' gammaldags kladda kvinnor sträcka sogirnar och - vinter htincig-na emot: hyar-.
alidra,- cjbekymrade .. om att de dölja utsikt.
för de två smalrta gestalterna, höst .och vår,.
som st,&amp;, mellan dem.
Och.
- som.
två sm&amp; fin4 anspråksl~sa m- dock.
nyfikna flickpr .resa sig hiöst och.
vår på $spetsarna, och titta ut.
öfver .landetj så mycket, som deras, Kansynslosa grannars brqda skuliror: och.
' vida armar.
till ' åta - .,det.
.Och: p5 den- af,, ek, s,
na fruktbara mark, under denna sköna himmel bor ett krdftigt, skönt och klokt folk.
" Dock, den blåa himlen ler icke mot det, " mot det nickar icke det vajande sades- fältet.
Men tyst därom!
Endast att detta folk gråter myc- ket, vill jag omtala.
- Redan dess språk a r vemodigt.
Det liknar en symfoni, i hvilkem det förekom-mer falska toner, en blandning som det ar af ett lat,inskt grundele- ment, slaviska samt uttryck lånade fråq grannlbdernas språk - och därtill reminiscenser af turkiska.
I sin hel- het ett sprak för att sjunga och klaga.
Och visor sjun- ger detta folk, svirmodiga visor, i hvilka Ilfirar kvälla och suckar stiga; och danser dansar detta folk, tunga, sorgesamma danser, soni kommer en att tanka på döds- danser, och nar det berusar sig, gråter det - gråter och jämrar sig som i medlidanda med sitt eget ' elhde.
Ja, det berusar sig - och ofta.
Inte med Le rumaniska drufvornas saft utan med brännvinet, som det framstalkr ur si^ majs och sin potatis.
~ &amp; n a dryck ar den rumä- niska bondens enda vederkvickelse.
Om.
.
sommaren.
: $e på fältet, från sokns uppgång till ddess nedgång, om vin- tern - vid spiseln elkr i värdshuset vet han endast nf en ejutning, drickandet.
Är - han hungrig, dricker han fiir att glöhma det, och &amp; t finns också ett ordspråk som säger: att äta ar lyx, att dricka ar nöclyandigt.
Fryser han, sa dricker han $ör alit varma sig; ar han tillsammans med vänner och fränder, dricker han; firar han bröllop eller ar det ett dop, så dricker han; afslutar han ett k6p, så dricker han; begrafver han en .alskad död, så dricker han.
Och nar han dricker, gråter han.
.
Mindre an bonden gråter blondkvinnan.
Hon har inte- tid därtill.
Ty utom jordbruksarbetet, som hon förrättar tillsammans med sin man, återstår för henne.
ä m u ett an- tal plikter óch arbetsuppgifter, som hon ensam har att fylla och utföra.
Inte darfor, att hennes man genom an.nat arbete ar hindrad att hjalpa henne, men - att pas- sa barn, tvätta, spinna, vafva, stryka ofver en vägg, m a b höns, stada och laga mat ar val inte arbete för - en man.
Darför ar arbetsfördelningen nidlan man och hust- ru i den rumhiska bondeklassen den, att hustrun gör 50 procent af det gemensamma arbetet, plus allt arbete i huset och på gården.
Den ensamstående ankan hjälper sig ocksA mycket battre fram an anklinged.
Menl detta om- fattande arbete i förening med den sydländska typen.
och det syllandska temperamentet gör, att den rurnaniiska bond- kvinnan Aldras vida tidigare an hennes nordiska systrar, att hon ' vid 25 Ars ålder redan ar utblommad: Men näs- tan aldrig som ganimal jungfru.
Helt naturmanska vet hon intet om existensen eller upphafvandet af en dubbel- moral, om etiska vardel; och fri eller legitim kärlek.
Hon vet, att det ar naturligt och mänskligt att älska, nar man ar ung, och kärleken begär hangifvelse.
Den unga bondkvinnan fordrar inte heller försakelse af den unga man hon valt.
Hon ger sig åt honom och känner endast skani om hon blir.
öfvergjfven eller bedra- gen.
Inom äktenskapet måste hon vara sin man obe- tingadt trogen, antingen han ar en god eller dålig akta nian.
Om Iion bryter harem4 eller icke sköter sitt hus- håll, har hon att vack sig hugg och slag; mer1 ocksa hon vet att hamna sig, om hon tror sig vara bedragen, da klöser hon ut mannens, eller hejlre rivalens, ögon.
- !Nar vi betraakta ruman&amp;kan .i staderna, dörrtrarna ur- bildade familjer, föivånas vi öfver den stora motsatsen i vanor, vasen, seder och åskådningar, som framträder nar man jämför henne med kvinnan ur folket.
Framför allt ar rumaniskan iir de s. k. battre klasserna Eilcasi ofri som hennes syster p å landet ar fri.
Skyddad bakom föraldrahemmds eller pensionatets mu- rar får denna ' unga flicka ej se något af smutsen, inte veta något om det som rör sig därutanför,; Ian far al- drig gA ut ensam, och allt hvad hon gör eller icke ger, öfvervakas, mycket sällan af modern, vanligtvis af cn gu- vernant eller ' af förestandarinnan i den respektive pensio- nen.
I hvad mått personliga anlag och intressen pa &lt;et sättet komma till utveckling kan man tanka sig.
Me11 hiif- vudandamålet uppnås.
Den unga flickan lär sig zitt visa sin vackraste sida och far khrt för sig att hennes siviil varanie som framtida uppgift är att behaga mannen.
Hon vet, att hennes kamiir lika mycket beror p3 hur hoii tzr sig ut, hur \ lacker hon ar och hur bra hon vet att skic- ka sig i ett sällskap som på hennes fars förmögenhei.s- villkor.
Denna uppfostran för naturligtvis med sig, att hon agnar ett ingaen&amp; studium åt sin toalett.
Hon kan- ske till och med kan sagas ha kommit så långt d a r ~ n d, att hon öfvertraffar sin förebild, parisiskan.
De orientaliska sederna och vanorna ligga der, s. k. bildade rumaniskan i blodet, darfijr ar a ?cks !i trcgheten en af hennes mest utmärkande egenskaper.
Demua trcg het bottnar i.
en franvaro af intressen, m passiv egoism, som mera består i motvilja mot ansträngningar an i med- veten sirafvan efter fördelar.
Den välsituerade rumanis- kan ar därför likasii maklig som bondkvinnan arbetsam, likasa tjock och fet som hon smart och senig, likasii praktälskande - d. v s. i dräkt, mindre &amp; vad det gal .. ler hemmet - som hon ar enkel och litet fordrande, i samma.
grad den ömtdliga familjemedlemmen, som ?,sia " -- nar allt arbete och alla plikter åt sin man dler 8tttaIda krafter, som bondhustrun ar pliktdrogen och robust fli- tig.
Att den obrukade energin och den lediga tiden.
pk något satt skall utnyttjas ar emellertid naturligt, och s2 blir det lätt förklarligt, hvaPf6r kortspel battre: 511 ni- gonstades annars trifs och florerar i de rumaniska dam- kretsarfia.
E n dam finns det i Rumänien, som ehuru i rang och social stallning högt öfver alla andra i landet dock i likhct med bondkvinnan barjar sitt dagsarbete kl. 4 p i morgonen - och anda arbetar rastlöst in på nattai.
Men denna dam ar In; zen rumaniska.
Har hor1 %t- ven låtit siit C a r m e n klinga ut i det rumäniska S y l- v a e, ha än landets sagpr och sägner satt hennes fantasi i rörelse, hennes .rop: " Dock iiu står jag ensam, en främling, föivisacl, och längtar mig död efter lyckans land !99 säger oss hur ensam och främmande d r oi t Q n i n g .I n känner sig.
Och det kan ju inte vara anqorlunda.
Men hon har visat, att lifvet och dess Sidandcn kun-
D Mdirekt sig sjall direkt genom grundandet a!!
blindinstitut, dar de clyckli gaste af alla olyckliga genom Sysseilsattning .få eit må i 14fvet.
Hon har tagit i ' nitiziiiv till stiftandet af BSreniii gar till hemslojdens befranijande, till startandet af skoloi för utbildaqde af handa~b&amp;sl$irarinnor - i synnerhet afse ende gammalrumaniskt, natibnellt handarblek Drottnin gen har öfverallt, dar hon.
kunnat, tradt fram hjälpandi och stödjasde.
~Bekla$li ' gtvis voro emellertid hinderna lin - infressen, annars.
hade saker ka ' stora som dr~ttr~ingens ligen.
ännu mycket mera.
gjorts annorlunda genom hen nes påverkan.
Meii historien!
Den bekymrar sig föga, om återhallan ' Le sedvänjor eller andra hinder.
Den gbr sin garig, ocl vi måste följa ' med, antingge vi nu g# till fots elle?
tr&amp; vårt motstind bäras med af den.
SA ' gick det f&amp; iwmariiskan,, som var för bekvarn att gå, ' hon har, lyft: in i det 2 0: l e århundradet ' s historia ' .geilom tfidragelse~ i andra län,da.
Det vill saga, hon njuter af kidtigheter sdm hennes systra; i vasterni kampat för.
F&amp; rumaniskan sta alla yrken, alla utbildningsanstalter öppna.
Hon kar ti~lfieds&amp;lla sin bildiningshunget: vid alla univ&amp;&amp;etsfa# kulteter.
Rumaniskan ar läkare, apotekare, " ' advokat, ke, miker, ' tjänsteman ocli lärarinna, afven om hon tar sig friheten att gifta ' sig.
Ett brister.
emellertid - men dett; icke endast.
i afseende på kvinnorna utan i allmänhet i detta sig hastigt utvecklande land: ' systematisk ordning, p1anmass; gt fortskridande.
Universiteten stå öppna för kvinnorna, meril det fattas midtdskolor; ~ffent ' liga lycker och gymnasier.
Diirför bjuda också pf- vcr hyararidra - med billig vara. '
- Det faller ' ' af sig själft, att i ett .land, där k i ~ u in- gen egentlig kultur- eller exist ' enskamp ägt rum - Rum maniens strid för oafhangjghet kan icke raknas med- i detu sammallhang - man ej blir klok nog genom andras lidaflden och att f6rbattringsmetoder, baserade p5 främmande erfarenheter, därför icke alltid passa.
Ett fak- tum ar, att för.
att.
kunna g ö r a - ' s i g nya läror till godo måste man tillämpa satsen: ' JHvad man arfver, miste man afven förvärfva för att besitta det. "
Därför måste också rumaniskorna ruskas ' upp ur sitt bekväma lugn - men det komma val tidshanddserna ocksa snart att sörja.
na .öfver~jnn.as genom arbete. '
' c ' ' d riv at instituten ' för.
(Dr. Aiirelia Horwi tz, Fraue~z-Ruizdscllni~) " fPfatss6kande fd sina annonser införda priset elkr 71h öre pr mn Dagny .för hal * En.
ansprhkslös, bildad; huslig ung flicka, fullt kur 1-. j-.
nig i matlagning 9ch alla hen~gi romål sökes till, mindre familj i Helsingfors, Finland.
Egenhändig !t undervisningsvan.
(privatlektionel skrifven ansökan jämte betyg oc .hl med goda rekom.
fr. elever önska torde inlämnas snarast mö: i.- ' plats i praktisk ' eller privat skol foto till Doktorinnan Ester .Waenei t- eller Iios någon finare familj, da ligt hon, om så Önskas, äfven kund berg, Ostra Henriksg.
1, Helsiiigfor S., deltaga i lättare husliga sysslo event.
kontorsgöroiiial.
Svar niiirk En enkel o. ansprhkslös flick a ' nNorrländskan, Malmberget p. r. med elementarbildning önskas sol n Iararinna för tre barn.
Svar me d betyg och löneansprak torde sär 1- das till SM.
E.,, Hedenskog, Råd; Il.
med exameiiskompetens för Kinder Värmland.
garten och förberedande klasser til För en utexaminerad elementarläroverk önskar fran hös ten undervisa i - hem eller skola undervisningsvan ' folkskollarairinn: l!
Stockholm eller dess omnejd.
Sva enkel och allvarlig, finnes plats till ~Kindergarten~, Stockholm 6 sept; för 9-årig flicka.
Helst mus 1- kalisk.
Svar till Fru A. Pryke, Busk i-.
hyttan, Nyköping.
.
.
Ung Östgötsks.
önskar komma i allvarligt, bildad landtbrukarehem eller prästgard p; L&amp;rarinna,.
landet för att mot fritt vivre, even hellt betala, iinder liusiiiod ' ers led sökes till tjänstemannafamilj å la7 - ning och vård deltaga i alla till et det för undervisning af 13 års ftic väl ordnadt husliåll hörande syss ka i vanliga skolämnen, musik: ocl il lor.
Svar med första till n18 å handarbete.
Svar m d betyg, fot1 O 1913 D, Ostg.
Correspondeiitens an och löneanspråk till nTjänstenian~ I l.
Kristiaiistad p. r. nonskontor, Skeninge. '
p - - - p - S l " m Bättre, musikalisk flicka Undervisningsvsn lärarinna.
ned kontorsvana samt kunnig, ej för ung, önskas för tvenne ban I l naskinskrifning önskar ' plats son (10-12 ar).
Undervisning äfven .l ikrifbitrade eller som sällskap ocl handarbete.
Svar till fru ingeniö r jal lp i battre familj eller hos en Swanberg, .Hyllinge gr ' ufva.
; am person.
Svar.
märkt ~Prastdot, '.
: er,; Postkontoret, Högbergsg.
40.
.
piats. "
' Stockholm p. r.; om barnfi-öken och husmoder S verkliga hjälp finnes nu-genast fö r Ung flicka,: n. battre flicka, allvarlig samt val n; om genomg.
8-klassigt laroverl tt handleda barn. '
Svar med fotc 3) ch husmoderskurs, önskar plat!
3ch betyg till ~Offickrsfamilj 139 l god familj I t undervisa barn el t (ar1skrona p. r..
.
; om husmoders h jälp.
Undervisa1 ...
ifven nybörjare .i musik, Lön öns.
msför&amp;andaiini; a ras.
Svar till n20 år), Svanhals p. r: medelålders) grhåller plats okt.
el i lov.
hos landtbrukare; änkling me ('.
Ung, bildad flick&amp;: n gosse om fem år.
Sökariden bö r aflagt studentexamen) af god fa- rara van att deltaga i alla hushål nilj önskar plats som sällskap ock ets detaljer ' för att und ' ervisa ' ocl l ektris till 1: sta eller 15 sept.
Sval jfvervaka sina biträden samt dess il1 ~Lektrisn.
Fargelanda p: r.; tom aga erforderlig.uppfostran föl r ~mgangeslifvet, i ett, bättre * hem (ristliga grundsatser .önskvarda l ivarjamte företräde Iarn~@ sökandc E ruvernant .önskar plats för koni- iied iiityg om förmåga.
att hand- n nande läsir.
Ref. finnas.
Tacksam eda barn och någon .musikalid I fl ör svar till nSept.
1 9 1 3 ~ Knifsta ~ p. r. inderbyggnad.
Ansökan nied be.
ygsafskr.
ref. och uppgift å löne- I godt hem.
.
n-et.
samt om möjligt foto till D, S ökes plats af undervisningsvan, Jlff.,.
Kungsladugården, Ströms- n nusikalisk Iararinna med goda be- iolm.
tl yg.
Svar, Pli kttrogen-Barnkär,; s IV.
Telegrambyrån, Sthlnl.
f. v. b.
Guvernant rhåller plats genast för läsarel 913-1914 å mindre herrgård vid!
.
Bildad flicka - iirnviigsstation i norra Angerman- ö nskar till hösten komma i treflig ind för att undervisa tvenne flic- fl milj för att under god husmoders kor ' till inträde våren 1914 i sain- f l€: diiing vintia p~aktik i ett battre skolans 2 och 3 klasser samt dar- 11 eins skötande.
Ar villig att delfaga jämte vara behjälplig i hushållet.
1 alla i ett hem förekomniande gö- Företräde för musikkunnig.
Svar r (mål.
Helst i Stockholm eller dess jämte Iönepret.
och ref.: torde be- närhet.
Svar till n~ällskap och hjälp,, näget ställas till .Fru Greta Schmidt, H lelsingborg - - p. r. Björna.
, '.
l I - 1 I 1 I ...
-.
.
.
.
.
.
.
...
.
Till Dagnys likekrets i hndsorten.
Som agn^ önskar vara =tt tinande band mellan ~ v e r i g e s kvinnor samt har till sitt ' mdl att fillva- rafaga allas intressen pi skilda platser, fd vi här- med uppmana vdra läsarinnor i landsorten att de, för att underlätta denna vdr uppgift, ville till tld- ningens redaktion insända sddana notiser, som utbfver lokalintresset innelidfia saker a f vikt för kvinnorörelsen i dess helhet.
q - - P- or '
Wirelm öfverfeta MOL IN TV^, fina viirlcleiis favorittviil.
ErhAlles I hvarje viltförsedd parfymhandel samt direkt fran A.
B.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra, Grafström Stockholm.
.
Permanent atst&amp;llning af färdiga och påbiiijade arbeten samt material.
Rad vid iii- redning af våningar ni.
m.
Undervisning i Ita .liensk spets- och annan konsts A. Gl.
Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; f. 21 Lllla Vattugatam 21 e Stockholm.
- - Hoflev.
pijr @ italister r särskildt fruntimmer, har det Iiinge varit ett önskningsmål att kunna ÖfverlHmna varden af sina värdepapper och skötseln af sina affärer at nagon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktliglict och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris- billighet.
En sidan institution är Stockholms Enskililda Banks Wotariatafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditionstid ZU- 4), som under garanti af Stockholms Enskilda Bank Qtagcr s i g v2rd och förvaltning af enskilda pers-oners och kassors värdepapper,.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponeir- ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2, Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att riiiitorila a in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvareftcr de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelriin~eii.
ntt - inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Orn en iia&lt;af:.
delningen deponerad inteckning genom underliten förnyelse skalle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Ban k därigenoni uppltommcn ikada.
Förvaringsafgift: 50 öre för ar per 1,000 kronor af depositionens särde, dock ej under tvi kronor. '
.
.
Ständigt på lager d a r ~ l l hörande material: Svensk- Fransk- och Bömisk Spetstråd.
.
.
Rikt urval af Spetsmönster.
- - - - - m For blomstervänner att beakta I Äkta prima Holländska blomsterlöks nu hemkomna och försändes öfverallt mc postförskott eller efterkraf.
Pris och sort förteckning pA begäran.
tör förbrukare a mindre partier har jag kollektioner i tr prislägen som jag särskildt vill rekommen der a. när man har en Ibiieqvarna.
.
cipniaekin.
%rnzån / tga af6efafnz ' ngsvi / (.or.
YNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER I Collektion N: r I.
Pris I kr.
inne haller 3 st. Hyacinther, 8 Tulpanel: S Crocus, 4 Narcissor.
Coliektion NY 2.
Pris 2 kr.
inneh 6 st. Hyacinther, 15Tulpaner, 20 Cro cus, 4 påskliljor, 5 Pingstliljor Collektion N: r 3.
Pris 5 kr.
inneh 20 st. Hyacinther, 30 Tulpaner, l!
Påskliljor, 10 Pingstliljor, 20 Crocus OBS!
endast prima sorter hvari äkthet garanteras försändes.
Kul turanvisning medföljer.
H.
' MAGNUSSONS Fareningen f Svensk Hemslöjd 12 Biblioteksgatan 12 Stockholm Enda försäljare at " Blomsterlöbs-import, akta %Ilmogesrbeten, sisunl InneMUlsf 6rteohing.
Södra Förstadsgatan 104 Dagens nummer ianehAller~ MALMÖ.
F. P.
M.
7038.
Det vackra nya.
.
.
Doktor Carl Nyström Kuinnliga: + arbetsområden.
+ + + 4 i + 4 t + + + o Utbildningskurser m .. m..
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer-.
Förbundets Byrå, 4 8 Klarabergsgatan.
t): o O O .Till min kära dotter + e + e O Insänd litteratur.
0 Notiser.
8 + t.
Hvad Kaliforniens röstiigande kvinnor arbetat h m.
? (i!
c- drag af Mrs Alice Park vid Internationella röstsättsktrn- gressen i Budapest.
+ O Af -, Mefa Grep=.
.
.
. '
hl Anna Larrtber~r ' ~ n r z t n.
Rumäniskan och hennes land.
Prenumeration ib Dagny sker ii n-aste .__ _ - d e r bokhandel.
postanstalt.
.
.
I
