# ID: svediakorp-per608
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,855
# sentences: 536
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 34.
Stockholm den 2 1 Aug.
1 8 1 3 ~renknerations~ris: 111 &amp; r. kr.
4: 50 ar.
kr.
2: 50 ab,, ..,, J: M I ï,,.
.
,, 1: 25 '.
.
Lösnummer 10 öre ..
Prenumeration sker siväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
1 Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv3 tr. 1 Redaktör o. ansvarig utgifvare: l - E L L EN K L E M A N, Telefoner: A h.
63 53.
Riks- 12285.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
8: e Expedition och Annonskontor: 4 8 ~ tvi Post- och telegrafadrcss: DAGNY, Stockholm.
I Arg.
Annonsvris: 15 are per mm.
Enkel spaltbredd 50 texten mm.
15 Marginalannons under mm: s höjd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 OIo 50 ggr 25 010.
Annons bar) vara inlämnad .senast mindag ' f.
m.
-.
v i ha kommit så långt, att den tid är förbi då svenska 8-klassiga.
flickskolorna 9knåningom ha fram- man diskuterade nödvändigheten - och riktigheten vuxit omedelbarh ur behofveh af e n f ö r d e n k v i n n- - af att kvinnorna erhöll0 hvad man med ett vederta- l i g a u n g d o m e n s ä r s k i l d t a f p a s s a d u n - get uttryck kallar bildning.
~ f v e n de som allra mest d e r v i s n i n g ", och det att flickskolorna " hittills fruktade för.
farorna af att kvinnor lärde sig något mera gått sin egen vag utan synnerlig påverkan frAn goss- an att läsa och nödtorftligen skrifva svenska - med till- skolorna " anses såsorr.
" synnerligen lyckligt ".
Vidare lägg af bibliska historien, katekesen och något fransyska säges, att " de praktiska ämnena i flickskolornq - - måste dock kapitulera inför de allt bestämdare ford- l y c k l i g t v i s - taga rätt mycken tid, så att ' ele- ringarna p&amp; en systematiskt ordnad ' skolutbildning verna i vissa ämnen, sarskildt matematik och naturve- ' också för den kvinnliga ungdomen. '
tenskap; l i g g a b e t y d l i g t u n d e p g y m n a - Men vi ha inte kommit längre an att man obe- s i e r n a. "
*) svaradt talar orri k v i n n o b i l d n i n g, således om Att generellt loforda ett system, som gör att den ' en alldeles speciell art, aflampad för kvinnorna.
Språ- kvinnliga ungdomen,: ket saknar ord för någon motsvarande bildningsafdel- riing för män.
Naturligt nog, dessa sitta inne med bildningen!
Hvad som närmast gifvit anledning till denna re- flexion ar en artikel, som förliden vecka syntes.
i en af våra dagliga Stockholmstidningar.
Den ' hade till öfver- skrift V å r a f l i c k o r ' s u t b i l d n ' i n g.
E n n i - o n d e k l a s s i f l i c k s k o l o r n a och hade val närmast till ändamål att redogöra för den l-åriga fortsättningskurs, som efter professor Lundells valbe- kanta program upprättats vid Uppsala enskilda laro- verk, men var till hela sin tendens ett generellt lof- prisande af en särskild " kvinnobildning ".
Som i högsta grad förtjänstfullt påpekas att de når fram till den kunskapsgrad, som af staten afstämp- las med mogenhetsbetyget och som ö p p n ~ annars stängda utsikter och annars ouppnåeliga utkomstmöj- ligheter, måste vi för vår del beteckna som direkt oriktigt.
Men att man härmed kommer fram till ett högt värdesättande af en sådan kurs, s o m den af pro- fessor ~undell uttänkta, ar ju följdriktigt.
" Att det nya uppslag&amp; för vår kvinnobildning kan få en vidt- gående betydelse ar uppenbart ", säges också mot slu- tet af artikeln.
Utan att vilja förringa värdet i o c h f ö r sig af en sådan kurs som professor Lundells, då all utbild- ning och kunskap alltid har sitt värde, reservera.
vi Iangsarnmare an den manliga *) Kursiveringarna gjorda af oss. '
oss mot generaliserandet i iofordet öfver denna spe- ciella kurs.
Den Lundellska fortsättningskursen, med sin för öfrigt något konturlösa " praktiska " laggning, kvalificerar i p r a k t i k e n till ganska litet.
Den sar- skilda " kvinnobildning ", som genom e; sådan kurs vinnes, kan närmast karaktäriseras som en lyxsak, som förmögnare flickor kunna ha råd att kosta p i sig.
För de många åter, för hvilka det ar en tvin- gande nödviindighet att fortast möjligt komma fram till lönande arbete, ar en sådan kurs .af ytterligt rin- ga varde och betydelse - för att icke tala om dess värdelöshet för dem, som ha håg och fallenhet för fortgående vetenskapliga studier.
Sjalfva begreppet k v i n n.0.b i l d n i n g hör till allt det - gamla, som ar dömdt att vika fältet tillsam- mans med ett förlegadt kvinnoideal, uppkonstrueradt af mannen och - det maste erkännas - länge nog kritiklöst accepteradt af de normtroende kvinnorna sjalfva.
Hos fmmurarna i Budapest.
M ycket har redar, skrifvits om sommarens inter- nationella rösfrattskongress, och dock dyker det ständigt upp för minnet nya intressanta episoder, som förtjäna att omnämnas.
E11 särskildt anmärkningsvärd sådan var aftonmottagningen i frimurarlogen Könyves Kálmán i Budapest.
Bland öfriga biljetter och inträdeskort, som det för hvarje medlem på kongressbyrån deponerade sto- ra konvulutet med nödiga trycksaker innehöll, låg för undertecknads vidkommande afven ett långsmalt, stort kuvert, - på hvars baksida lästes: Könyves Kilmin, VI., P.odmaniczky-utcza 45.
Ini kuvertet ett ståtligt tre- deladt kort, dar på tre spraik, tyska, engelska och franska, en inbjudning framfördes att närvara vid fri- inurarlogen Könives Kálmáns mottagning (Schwester- - abend, ~ a s o n i c Labour, Fete Maqonnique) den 14 juni kl. 9 på aftonen i Symboliska storlogens lokaler vid Podmaniczky-utcza.
Mottagningen gafs med an- ledning af röstrattskongressen, och inbjudningen var undertecknad af logemastaren.
Af mina landsmaninnor var, efter hvad jag kunde finna ut, endast en utom jag sjalf inbjuden.
Vi bryd- de våra hjärnor med huru det kunde komma sig, att just vi två blifvit utvalda.
Någon framkastade en för- modan om att det kunde sammanhänga med att möj- ligen våra respektive fäder varit frimurare.
Nu var förhållandet verkligen det, att detta var fallet med bå- da.
A t t det kunde p&amp; något satt haft att göra med inbjudningen, kan mail dock val knappast tanka sig.
På utsatt tid begafvo vi oss istad, med våra in- bjudningskort val förvarade, då sarskildt angifvits, att utan dem korn man icke in.
Ett stort hus vid en ganska mörk gata, en tung, sluten port.
Vid vår ringning öppnas den, en allvar- ' lig dörrvårdare granskar våra kort, och vi visas gc- nom entréen uppför en trappa till kapprurnmexi.
Se- dan vi lagt af oss vara ytterkläder, visas vi uppför ännu en bred, rikt upplyst trappa, tvi dubbeldörrar öppnas ljudlöst - och vi st5 plötsligt i halfmh-ker i ett stort rum.
Vi stanna ett ögonblick, hiipna.
Aiiot rummets fondvägg stiger ur dunklet en hvit m5nsko- grupp, ofver den ensamt strömmar på något hemlig- hetsfullt satt ljus.
Eli man står upprätt, med den eiia handen lyft uppat, med den andra stödjande eil dig- nande broder.
Två andra man se trängtande bopp- fullt mot den, som pekar uppåt.
Murslefven har har.
i handen.
Vi trefva i dunklet uppför ett par trappsteg till eii dörr, som öppnas.
Det är den stora ordenssalen, ett Ungt, sinalt mm, dar öfverst vid kortändan, midt emot ingiirigsdörrcii, på en rikt blomstersmyckad estrad stormastareii, logit- mästaren och andra dignitarer, med breda ordensbaiid och emblemer, redan tagit plats.
(Tyvärr voro vi föi- sena för att f5 vara med om den första piinkten p i programmet: stormästaren halsas).
Langs med sa- lens långväggar äro stols- och bankrader - - iiu full- satta af hogtidsklädda damer och herrar - si ordiia- de, att en fri, öppen gang är lämnad i mirlte~i upp gr- norn hela salen till estraden.
Det gör intryck af Iiiif- vudgingen i en kyrka, upp till högaltaret.
&amp; \ el1 vid sa- lens halfva längd finns på deniia @ ng eri fyrha~itig~ blomsterströdd plats - g r a f ve n.
E tre af höfirn-: brinna facklor, i det fjärde faller ett duiikelröd: stii .... dar tungt langs med sin resta stång; näckrosor, prast- kragar och grönt äro strödda öfver grafven.
Nere vid dörren, där vi stanna ett ögoxiblick, iir en kompak t samlinb af f rackkladda o r d e d t öder, tvii prestaveratide st5 orörliga p5 ömse sidor ~ r n: r ?.- gången, de höga stafvarna äro virade med blmgir.
lander och bara öfverst vajande blomknippen.
ten ar tung af blomdoft.
Uppe på estraden reciterar eii lidelsefu !i staniriia en dikt.
Vi första inte orden, det ar ungerska, nieii de f ~ r a med sig en iinderlig, mäktig stamriing.
Nar detta ar slut föra de två prestaverna oss upp- för den långa gangen, förbi grafven, till rihgra reser- verade platser.
En underbar såiig tonar från den förgallrade lak- taren Ofver ingångsdörren, med ackompalijcxn; iilg al orgel.
En himmelskt härlig stamma, Ijuf och reii soni en angels.
S5 ar det iter deklamation och recitation, cit pai- af Budapests mest framstiiende skadespelare och skri- despelerskor.
Denna g h g på engelska, iyska, f n i i -.
ska.
Och så kommer livad som val aldrig föriit varii hördt inom en frimurarloges vaggar: tal om och f&amp;- kvinnornas rösträtt.
På inbjudan af logen tala tre af kongressens basta talarinnor, Mrs Nathan, Amerika, Mevrouw Mansfeldt, Holland, och Frau Atli.1~ Schreiber, Tyskland.
Mn Nathans liffulla aiiforaiide,
illustreradt af små sidenflaggor hon låtit göra för hvart och ett af de ' länder, som infört rösträtt för kvinnor i någon sorts form, åhöres synbarligen med det lifligaste intresse af logens medlemmar, och Me- vrouw Mansfeldts hänsynsfullt framkastade fråga om ej denna loge, som visat så stor sympati för den nu i Budapest församlade kvinnliga röstrattskongressen, kunde låta en vädjan utgå till frimurarlogerna i alla delar af världen att likaledes visa sitt intresse för denna sak, mötes af ett välvilligt leende af stormästa- ren.
Väl svarar ej denne direkt härpå i. det tal han sedan h2ller för oss närvarande representanter för rösträttskongressen, men med största värme talar han om den sympati, hvarmed Ungerns frimurare omfat- ta denna sak, och uttalar sin stora glädje öfver att logen denna afton fått som sina gäster mottaga med- lemmar af kongresseli.
- Och nu, säger han, i det han reser på sig, skola.
vi efter öfligt ceremoniel sluta sammanträdet.
De tre facklorna, symbolerna för de uppbyggande makterna i världen, skola slackas.
- Och så går han ned från estraden, släcker facklan i öfversta hörnet, de två and- ra slackas samtidigt, och så resa sig alla från sina platser, sammankomsten a r afslutad.
Nere i en undre vaning är en charmant buffet ordnad.
Kanske var denna den ungerska frimurarlogen Könyves Kálmáns " Schwesterabend ", gifven till ära för medlemmarna af den internationella rösträttskon- gressen i Budapest, i sin art det anmärkningsvärdaste af allt det, som de minnesrika dagarna bjödo på.
Elen Kleman.
Kvinnliga representanter i finska landtdagen.
Vid i Fintlank nu förrittade landtdagsval ha 20 kvinnor blifviti valda, nämligen Anni Fu.ruhjelm, Vera Hjelt, Jenny af Forselles, Dapar Neo1-j us, Tekla Hultin, Ida Yrjö-Kos- kinen, Eveliina Alaktilju, Mimmi Haapasalo, Hanna Kar- hinen, Sofia I-Ijulgren, Hilja Pärssinen, Ann6 Savdainen, Aura Kiiskinen, Alma Jokinen, Hulda Salmi, Anni Huo- tari, Miina Sillanpaa, Mimmi Kanervo, Elviira Vihersalo, Ida Aalle-Teljo.
.
.
.
Som Dagny bnskar vapa ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mHl att fillva- ra faga allas intressen H p skilda platser, fH vi här- med uppmana vHra läsarinnor i landsorten a f t de, for att underlätta denna viir uppgift, viife till tid- ningens redaktion insanda sildana nofiser, som ut8f ver Iokalin tresset innehdlla saker af vikt for kvinnorCirelsen i dess helhet.
Litteratyr.,,.
.
.
, !i vi och vira blommor.
En bok .om prydnads- växterna inne.
och u t e af C.
A.
M. Lindman: 1.2 häfte0 Wahlström och Widstrand, Stockholm,.
.och 100 19.1 1 - 13.
Pris 48 kronor.
.
Det stora omfattande arbetet V i o c h v.å r a; b4 o m - m o r, hvaraf de tre första häftena redan förut !an,mälts i Dagny (191 1, n: ris 35, 4 2, 51), föreligger.
nu afslutadt i tolf hälften.
Den vanliga hortikulturellt-pedagogiska upp- ställningen med torra sakuppgifter och kategoriskt .gifna råd har ej varit författarens .förebild.
Kärlek till ämnet och förståelse för dess innebörd har från första sidan,.
till sista varit arbetets 1.edande princip.
Måhända har .detta .här och hvar gjort stilen onödigt bred .på bekostnad .af en mängd detaljer;.
men månne detta ej i den hortikulturella bryt- ningstiden just är att räkna förf.
till stor förtjänst ?.
Spe- cialisering tillhör ett mer framskridet odlingsstadium, och fordrar då för .visso sin därför särskildt intresserade och - afven där - bildade författare.
Och professor Lindmans mål har bl.
.a.
varit att just .dit visa väg och länka håg och tankar.
.
Han .har därför slagit upp portarna till Flo- ras rike på vidaste .gafvel, tagit ned alla spärr och röjt undan alla fördomar för att sedan med en: mångfald exem- pel visa hvad hortikulturellt arbete och intresse kan åstad- .komma, där estetisk uppfattning och vetenskaplig insikt paras.
med grundlig fackmannabildning.
Men sådina egen.- .skaper fordras ock för ett fullt tillvaratagande af alla.
de möjligheter, som finnas nedlagda såväl i svensk jord som i svenska sinnen.
Eljes blir resultatet - som ofta - en- dast styckevis och delt.
Vi växa då ej, söm prof.: Lind- man vill och redan titeln anger, samman med vara: blom- mor, utan v.i bilda.
med dem två särskilda världar.
.
.Och, ändå behöfva vi livarandra.
Ty det ar ej .blommor.namii- dast, som för sin.
trefnad behöfva oss.
.Vi .behöf.v.a lika- fullt dem, som liett nyttigt och nadvandigt sällskapfl, .och såsom medlare mellan oss och den växande naturen, hvar?
inflytande den nioderna kul.tur.människan ej.
iostraffadt .uns- dandrar sig.
För att denna förmedling oafbrutet skall göra sig gällande) har förf.
: plan1ag.t sitt arbete s$, .att kulturerna behandlas ej i samlad botanisk gruppering,, utan som: .de, förekomma i naturen.
i periodisk följd under Arets alla.
tdf inanader.
Och ej häller där äro de fristående, utan; af börfat- poetiska språk och ' estetiska känsla .insatta i .den miljö, som årstide.n och .dess stämning kan: dana.
Ett ytterst sti- mulerande och verkningsfullt grepp, som jag Skulle: vilja kalla fördold pedagogik.
Härigenom har äfven vinterfloran.
inomhus blifvit verkligt beaktad och tillgodosedd, ej blott som vanligt mest genom en mängd obrutet gröna # blad- växter utan genom en massa blommor.
' Deras glada Ifar- ger äro just den .tiden af dubbelt värde.
Bland, de många arter och varieteter, som förf.
-.
ej med gammal - u ' tsliten d.rar sig för att rekommendera &amp; t amatören, ängslighet -- framhaller han särskildt och med fullt skäl - amaryllidic~- erna.
Inom denna talrika familj utmärka sig, .alla för.
asin " otroliga vitalitet och seglifvade natur - man skulle: näs- tan .vilja saga odödliglief.
NågIia olägenheter tyckas ej fin-.
tarens Till Dagnys läsekrets i landsorten.
.
,.
nas för dem i vara boningsrum, och äfven vid uppenbar vanskötsel blomma de i rättan tid, som om intet händtll.
Hvarför odla vi då så litet Hzmanthus och Vallota, Civia och Hippeastrum med deras flammande färger, som likna 1CLgornas lek i rödt och gulrödt?
För dem som älska en .mindre.
kraftig färgsensation, nämner förf.
penséer, en del iris och vinterblommande heliotroper, hvilkas blåvioletta far- ger kanske kunna ge en liten ersättning för det blå, som vinterdimmor ' och moln ofta dölja.
F ö d s bekantskap med Floras representanter är lika grundlig som omfattande.
Därför kunna vi med full trygg- het förlita oss p i det val han för oss gör.
Sortvalet är också iitomordentligt godt och särskildt värdefullt ge- nom den medföljande noggranna sortbeskrifningen, som gör att man vet hvad man får, då man väljer.
Och de 100 helsidesplancherna i färgtryck underlätta ju också va- let betydligt, t. ex. just vid den omnämnda amaryllisfamil- jen, där IArter och hybrider af Hippeastrum11 (pl.
18, sid. 70)) Tigerliljan (pl.
15, sid. 58), Lilium speciosum (pl.
16, sid. 62) och Civia miniata (pl.
20, sid. 78) framstå särdeles lockande.
Alla plancher äro ej s i vackra som dessa, och - för att ta ännu ett par prof - IlLa France- rosor ' och Narcissus polyanthus (pl.
26, sid. 44) samt de två rhododendron (pl.
12, 13, sid. 46 och 50).
En del kunde därför med fördel uteslutits som t. ex. pl.
32, 39, 43, 45, 55.
I allmänhet äro naturligen reproduktionerna från det engelska arbetet " Beautiful Flowers and how to grow themll bast - men ocksa Centraltryckeriet visar ju genom flera planscher (såsom vid Clivia miniata och Lili- um tigrenum) goda prof p&amp; förstklassigt arbete.
Dock ä r o de svenska illustrationerna ej s4 mjuka i teckning och fär- ger som de engelska.
Som förut antydts är det de stora dragen och de bä- rande principerna i blomsterodlingens konst och arbete, som här meddelas genom en mängd allmänna kulturanvisningar, som förf.
t. o. m. ibland ger ganska fylliga, isynnerhet vid rosor, liljor, kamelior och pelargonier.
Vid andra kul- turer åter, exempelvis vid de s i moderna luktärterna och ame- rikanska nejlikorna, har förf.
af lätt förklarliga skäl fattat sig kortare.
Dock kunde vid de förstnämnda sortvalet vunnit p2 litet mer modernisering och utgallring af en del rätt ålderstigna representanter.
Däremot äro de mo- derna och hos oss alltför litet kända härliga violas = tuf- penséerna representerade genom mycket fina namn.
Här har dock förf.
nog gjort sig skyldig till en alltför god- tycklig sammanslagning mellan dem och de vanliga träd- gårdspenséerna, från hvilka de betyd1 igt skil ja sig genom sitt cornutablod ' och daraf gifna förnäma egenskaper: doft, mångirighet och tufviga växtsätt.
Sådant ar mihända bi- saker men borde dock ej få förekomma i ett standard work sadant som V i o c h v å r a b l o m m o ' r blifvit - tack vare både förf.
och förläggare - de sista icke minst.
.
Mot den svenska blomsterodlingens framtid är därmed, ett stort och betydelsefullt steg taget.
Och äfven vår litte- ratur och våra svenska hem är att lyckönska till de manga värden af fysisk, moralisk och estetisk innebörd, som där- med gjorts gällande.
Det återstir blott en önskan: att ar- betet matte kunna utges i förenklad, ja, mycket förenklad!
i Arbeta för Dagny 11 o a genom att gynna dess annonsörer i 1 utstyrsel.
Först då kommer det att fullt kunnz fylla sitt syfte: att väcka och starka den hortikulturella ansvarsicaris .. lan siväl som kärleken hos a l l t Sveriges folk.
Ellen Nordei~s~reizg.
Nordiska skolkiikslararinnermiotet i diiiteborg.
Dct andra nordiska skolkökslärarinnernötet har under senare: ii.ilftcn af förliden vecka pågått i Göteborg.
Omkring 309 per soner deltogo i mötet, däribland ett 60-tal friin Norge, Danmark och Finland.
Bland svenska talarinnor niärktes fröknarna Alma Peterson och Lotten Lagerstedt, (iötcboi-g, fröken Ida Norrby, Fackskolan för ' hiislig ekonomi i Upp- sala, fröken Louise Nathorst-Böös, Rimforsa landtbruks- skola, yrkesinspektören fröken Kerstin Hesselgrcn och frii- ken Thora Holm fran Stockholm, fru Malin Holinstrdm .. Ingers, Hvilan.
Af utländska talarinnor kan nämnas fru Fredrika Tor- gersen från Norge, som talade om 11De norske Husholcinings- skoler " och sko1köksinsp: ktrisen fröken Eline Jlanscrt; llAftenskoler i Danmarkll, hvarjämte fru Magdalena kali-.
ridsen-Damm från Danmark äfven höll ett föredrag.
F ~ i h Finland lämnades meddelanden dels af fru Fanny Hidt om föreningen Marthat1, dels af fru Ilmi HallstGen, soi;: talade om Finsk kvinnoförenings arbete för Iiöjande af hushållsundervisningen i Finland, pA hvilket omride nämnda föreriing varit banbrytande i detta land.
Mötet, som öppnades af fröken Eva Rodhe, stod i; ndcr ordförandeskap af föreståndarinnan för K. Seminariets ' fiiis- hallsskola fröken Ingeborg Wallin; v. ordf. var för Sverige fröken Kerstin Hesselgren, för Norge öfverstinnan ScIiiin- berg-Eren, för Danmark fröken Blicher och far ?hk:: &lt; friherrinnan Yrjö- Koskinen.
Lifliga diskussioner beträffande olika undervisningsfor- mer upptog i öfrigt mötets tid.
PnsEnd litteratur.
Evangeliska F o s t e r l a n d s s t i f t e l s e n s f ö r l a g s e x p e d i - tion, Stockholm: Grefve Nik.
Ludvig v. Zinzendorf.
Hans lif o. verksamhet af Herman Rörner.
- Sådan var vågen af Georg Borma~zn.
- En ropandes rast af dr S.
P.
A. Lindahl.
Andra upplagaii.
- Bncien shom missionsfätt till ledning för missions- studiekretssir.
Af E. och J. R-a.
- Förklaring öfver Upgcn- barelsebokens 21 och 22 kapitel.
Af P.
A. Ahlóerg.
- För trons skull.
Tre berättelser fr2n reformationstiden af M. Ridi~er.
.- Andaktsbok för kvinnor.
Redigerad af Pastor Freihoiv i j&lt;risfia: iii %.
Fran norskan.
- En dödsdömd vårlds behof.
Af Nils Nylmdw.
- Det nutida missionsiiiget 1 världen.
Föredrag af fil.
dr I (: Fris.
- I solljuset af M. v. O. P.
A.
N o r s t e d t 8r S ö n e r s förlag, Stockholm: Folkpensio- neringen af And.
LindstEdt och M. Marcus.
- Konsten att hus- billa.
Af Lotten Lagerstedt.
W a h l s t r ö m 8r W i d s t r a n d, Stockholm: Kronboksserien.
De röda.
Af Antonio Beltrarnelli.
Bemyndigad öfvcrsittnilig fri11 italienskan af Astrid Ahnfelt.
- Pan.
Roman i fyra timniar af Lm- rids Bruun.
Ofversättning af .Sigrid Elmblad.
- När kärleken sviktar.
Af Leonard Memikk.
Ofversättning af SMid Iclnzhlrrd.
.
- - Dödsdömda.
R ska berättelser af N.
0lr; gev.
Bemyndigad iifvcr- sättning af &amp; - edJensen.
- Mrka vågar.
Roinar.
af Florctxr Wardn.
Arbeta för namninsamlingen!
Swift och Stella.
II.
S den finnes i behåll.
De fyrtio första brefven, h a emel- lertid gått Iörlorade, men de öfriga tjugofem finnas i British Museum, dä ' r man an i dag ' kan få lasa den just sådana som de skrdivos ' af den rastlöse ' och.
ärelystne stridsmannen, medan han otaligt väntade p å a t t för sina tjänster af l e maktägande fA en mera varaktig och reell belöning an beundran och middagar.
Alla dessa man- niskor, bland hvilka han rör sig, bli sällsynt lefvande för oss, fast han aldrig lämnar d g r a uitf5rliga skildrin- gar utan blott frammanar en karaktäristisk bild .med .några få uktryck.
Drottning Anria framskymtar allt emellanåt som fi- gur i det partipolitiska schackspelet, och några, gång,er f&amp; vi också se henoe på nara ' hall: " Det var cour på slottet i dag ", skrifver han ' en dag från Windsor.
" Men salllskapet var s5 litet, att drottningen skickade efter ' oss i ' sin sängkammare, dar vi gjorde våra bugningar; vi voro ungefär tjugo person&amp;,.
som stodo runcit väggarne, medan hon s i g frh den ena till den andra med sin solfjäder i inuiinen och en gång i minuten yttrade om- kring tre ord till dem, sozn stodo nirmast henne, sedan anmildes det att middagen var färdig, och clå gick hon. "
Det ar ungefar som om man såge den hjalplösa och rådviilla droiMningera i ' " Ett glas vatten ' ' - och man traf- far för resten alla komediens hufvudperwner: allt sooril oftast, den dörbattrelige syndaren Bolingbroke, .den makt- lystna och beska hertiginnan ' Sarah och.
Abigail Mash,am, som fort nog vaxte ih i initrigerna och hade långa aliii.
varliga koinfeenser med Oxford.
" Det ar val, att hon inte ar vacker ", skrifver Swift, " de sitta ensamma och afgöra nationens öde tillsammans ".
Att välja bland brefven hvad man skulle vilja citera som typiskt ar egentligen ratt svårt, ' därför a8tt det ar s2 Qpiskt alltsaminans; och man b&amp; ju ' halst bläddra i dagboken sjalf och läsa den som den skrifvits, en b i t da och en då.
Man kan verkligen borja citaa på måtå hvar som helst.
.
.
" Jag var vid hofvet och i kyrkan i. dag liksom för åtta dagar sedan ", star det bland anpat den 29 juii f71 l.
" Jag brukar vanjuigen kanna ett trettiotal männi:.
skor \: id couren, och jag ar så stolt, att jag låter lor- derna koinrna fram.
och hälsa på mig; man tillbhngar .en hallbimme angenämt nog.
Vi hade ett ' dumhufyud som predikade för drottningen i d a g, hvilket just inte händer så sällan.
W.indsor har.
ett bedårande Iage, men sjalfva staden ar eländig ' .. I dag har jag hjälpt Ben Tootke och en boktryckare Barber att få ~ ' e h G,a z e t- t e, adet bEir val b e hundra pund om året åt dem till- sanunans.
Den andra karlen tryckte T h e E x a m i n e r, som nu är nedlagd.
Jag At middag; med sekreterar&amp; (St. John), vi vor0 tolf inaJ.les, tre skoltska lorder och Lord Peterborow.
Hertigen af Hamilton måste nöd- vändigt vara kvick och bar upp mitt släp, niir jag gick uppför trappan.
Det ar tråkigt, att det alltid skall vara sa mycket folk om söndagarne vid de förnäma borden.
.
Skattkammarlorden (Harley, sedermera lord Oxford) ' be- rättade för liofvet hvad jag hade sagt till sekretdraren.
vid det har tillfallet.
Sekreteraren hade nämligen visat ' l wift var onekligen en af tidens itörsta begtifningar, men hans arbeten stå, med d g r a mycket få undan- tag, nu olästa på hyllo.rna.
" Kusin Sunift ", sade Dry- den, som last ' nagra af h a s uppstyltade " Pindariskav oden, " du blir aldrig skald ".
Swift betalade denna kri- tik med minga bitti-a utfall mot Dryden, men vi måste ge des senare ratt.
Det finns ingenting af lyrisk varme hos Swift; klarhet, reda och ' regelbundenhet härska med- vetet i hans skrifter på samma satt som de äro princi- ' perna ' för hans lifsåskådning, hans åsikter om religion.
och pditik.
Han ar alltid uppriktig och ärlig, men anan finner icke hos honom den profetiska siarblicken dler den idealitet, ' som skapa diktaren, hani gisslar dårskaperna, nien han har icke skaliens vision om något h !ö.gre, som ger konom hopp om världen och människorna.
Dock har Swift skrifvit en hel del lekfulla smådikter, som äro fyllda af siit eget # if an i dag.
Det ar verser- na ' till Stella pA hennes födelsedagar, år efter år.
De- ras ton är den ömma, beskyddande, som han alltid an- vänder mot Stella, och han skarntar med hennes tillta- gande år och kroppshydda, men säger i samma andetag att om också hennes ansikte var en angels.
ansikte en liten smula illa medfaret, så var hennes sinne också allt- jämt en angels.
Och han tackar henrie för allt 6fverse- ende, allt godt inflyimde, all.
omvårdnad.
Men med all sin halft vemodiga gladtighet och charme ha dock dessa små dikter intet af verklig lyrik, ingen sjalffilrglömman- de känsla.
Det söker man nog också förgafves i brefven tiM Stella, ehuru han dar framträder omeddbarare än n&amp;- gonsin annars och aldrig stannar för att bedölma elfek- ten af livad ' han skrifvit.
Swi ' ft hade i all sin korres- pondens en utomordentlig lätthet icke blott för att finna triiffande uttryck fölr hvad han ville saga, uian också för att anpassa sig efter mottagarens upp ' fattning och syn- punkter.
Alskvardast framträder detta i brefven till Stel- la, dar han upprullar sitt Londoniifs skiftande scener?
lefvande och detaljnikt, just SA som man förstår, att den hängifna Stella skulle älska att följa siin hjälte.
Swift hade ju sa nära förenat Esther Johnsons öde med s.itt eget, att hans förhoppningar, farhågor, önskdngar och förväntningar blefvo identiska med hennes.
Ingenting var för värdefullt för att delgjfvas henne, ingenting så obetydligt, att hon ej intresserade sig för det, så snart I brefven förekommer också en un-.
det gällde honom.
derlig och roande blandning af de hvardagligaste .husli- ga .detaljer med hofintriger, statshemligheter och minista- rers öden, och den store hertigen af Marlboroughs onad berättas ingalunda mera utförligt an förloppet af ett ben- brott, dar benet var den lärde doktorns eget.
Det be- höfver knappast tilläggas, att dagboken skrefs i djupaste förtroende och sändes till Stdla med det strängaste för- bud att visa den för n !ågon, hvem det vara månde.
Då han sederhera skref sin historia o m drottning Annas sista .år, återfordrade han dagboken, troligen för at.t upp- friska sitt minne, och det ar kanske tack vare detta som ' ' s ' Pellerins V ä x t - M a r g a r i n ersätter det finaste mejerismör.
.
mig sin matsedel för att fresta mig att äta middag hos ka på sin I d t an jag har nu: Jag sager inte att jag honom.
Poh, sade jag, visa mig m förteckning på ar dyc#: ig, ri ?en allting har ar mig likgitigt, därför ritt sällskapet, för er micdag sä ' rter jag inget varde pa.
Se, jag inte ar dar jag ville vara.
Och nu en kort silck sa suddigt allt det har ar, jag kan inte skrifva mera och ingenting mera ont detta. "
nu, jag vill bara tala om, att jag haller hjärtligt af MD, Stackars Stella - hvaci kunde hon lasa i ddta aiinat och må Gud välsigna dem.
an " vänta bara tills jag blir domprost d e r biskop och 30 j u l i.
Jag.
tror min sjal att jag far gikt.
Jag kan bjuda dig ett hem, då f % vi vara tillsammaris och har ibland ondt har och t a r i fötterna och tårna; jag jag ar dar jag vill vara ".
Elle: hade Swift redan lart har ju aldrig druckit något fölrran de har bada sista henne, att hon, icke fick gifva den tydningen åt halls ord?
Aren, och jag började med det för att bli bra i mitt Det ar för öfrigt mycket sällsynt, a !t han skrifver I den- hufviid.
Jag sitter ju ofta om kvällarna tillsammans med na allvarliga ton till henne, han bekLigar sig annzrs niest alla de har .människorna och dricker hvad som tillkom- öfver lif,vets inindre besvaIr ' 1igheter - öfver hettan, som mer mig; men nu har jag beslutat mig för att dricka drifver honcm att taga nattliga bad i Thames, öfver att: tio gånger mindre an förut; men: de råkla mig att jag de skurat i hans rum, så att han får snufva, och öhtr inte skall dricka n ' agot annat an vin och inte spada ut sin tjiinare Patrix, som aL1.t emellanat dricker cii smi11; i det med vatten.
Tooke och boktryckaren vor0 kvar i oförsiktigt och slarfvar med sin husbonde: packiiirig, si dag för att afsluta sin affär och festade för mig och två att ha4 blir utan nattskjorta och får Iliila af si11 viir~l.
af undersekreterarne i glädjen i3fver att de f5 gazelten.
Swifts öm tåliga stolthet fram trader Cill öfvenlrift i c11 Sedan halsade jag på hos Skattkammarlorden och grii- mängd smadrag; fast han i hemlighet nog k i i r ~ c l fjasil ~ lade på honom för att han icke tog någon notis om för storheten cch hilka sig sjalf en smula framme, var mig i Windsm; han sade att han haft ett kuvert för han angelägen om att visa sig ytterst sviråtkomIig och mig vid middagen i går och väntat mig, men jag var i a r friiktansvärdt rädd att ge någon ti ' lfalle att sc honom glad att jag inte gick dit, för hertigena af Buckingham ö.F.ver axeln - det förlät han heller aldrig.
D2 hertig- var där, och jag vill inte bli bekant med honom.
Emel- innan af Shrewsbury förebrådie honom att han ej kam lertid kommo vi öfverens om att supera hos Masharns till henne pil middag, svarade han, att hon ej visat sig och stannade dar tills öfver ett; och det ar sent, små tillräckligt angelägen, han väntade mera i de11 vagit11 friiit slarfvor, och jag har mycket att göra.
damer, och siirskildt frin hertigintipr.
Har, siigci- Stclki helt uppnktigt, att han tycker om förnämt ~imgiil~gc 31.
Jag har skickat en ståtlig h.jortstek till Mrs Van- homrigh i eftermiddag, jag önskar den.
vore hos er.
Jag garna sjalf vill vara den sämste i ett sallsltap.
.riaii I d -.
åt middag h6gtidligen med min värd, Sekreteraren.
Drott- vade emellertid i nåder hertiginnan af Shrewsbury att Z ?u ningen var ute för att jaga i d !g, men då det såg ut middag hos henne dagen därpå, m han ej skuiie b? ..
som det skulle bli regn,, satt hon kvar i Vackvagnen; höfva lämna Windsor redan p5 förmiddagen - och aC hon jagar i en schas med en hast, som hon kör sjalf, hans bref till Stella dagen efter finna vi att han vcrkli- hon kör vildt som Jehu och ar en mäktig jagare som gen reste med Oxford kl. 1.
~ert&amp;innan fick ailtsï l * Nimrod Dingfey har h6rt talas om Nimrod, men det ta sig.
har inte Stella, för Let star i bibeln.
Sekreteraren har Man söker förgafves " Vane~sas ' ~ namn B dagboka;, lofvat en rabock; jag kan icke skicka d m tiil MD.
så när som på ett flyktigt omnämnande eii dier Svii Det ar sorgligt, nar man tanker på hur förtjust Pdfr ganger.
Hennes mor, Mrs Van, som han o h s i iall; ?r ar i MD och hur förtjust MD skulle vara i steken för henne, namnes oupptii '; rl !igt, ty ha11 var nira m g rii Pdfrs skull.
Gud valsigne mina två kära flickor i Wex- daglig gast i det Vanhomrighska hemmet, i h ö r s onta ' ford. "
delbara grannskap han bodde.
Man far det!
i$rjrcKtt,,atf Några månader förut hade han första gången antydt, han vill namna detta som ri&amp;ot oviktigt, liksoni i fiir- att han väntade sig någon .utmärkelse eller befordran, bigående; ofta kommer han med en half ursiikt, iiiii.
liati han skrifver då i ganska nedslagen ton med anledning talar om, att han ätit middag dar.
- " jag ht hos Mrs Van at ' ren oföretzgsamt; et ", " det regnade, si jag gick af något ekonomiskt bekymmer.
" Hvad jag skulle vara glad om jag finge vara i sam- inte längre an till mina grannar, Var: s, \ " jag h t f e Iiiiii- ma kungarike s o p ~ MD, om det ocksa skulle vara i nat min bästa rot !&lt; ocf~ peruk hos Mrs.
Van, rnect; ~ii jag Wexford.
Men har kvarhålies jag af ett nyckful !t öCe, var i Chelsea, " och s i vidare.
Det låter verkijgeri ~riics- som jag skulle bryta mig igenom, om jag kunde göra tiinkt, tyd !igen var han ridd att Stella sltulle draga iirig- det för hederns och anstandighetens skull.
Att komma ra slutsatser af hans nära umgänge med en familj, sc.m tillbaka utan nagot tecken tiiJ utmärkebe skulle se för ägde en ung dotter.
Vanessa dyrkack honom s5 irppc11- futtigt ut, jag sku1l: e också garna vilja bli litet rikare an bart, och det ar nog icke så lätt för en man att fiiihli jag ar.
Jag vill inte saga mera, men ber er vara glada okänslig inför en sådaii hyllning af en vacker och lidcl- och lugqa och lata ödet ha sin gang och tro att MD: s seful.l kvinna.
Men det var dock till Stella han skri!
!, lycka ar det stora målet jag stra !var efter i d i t hvad jag 6ia han en gång midt i det spännande pditiska apiM förehafver.
Och lat oss nu icke tala mera om detta am- afbröt en försilr tig antydan om de hemliga frecisförbere- ne, som gör mig melankolisk, hvilket jag icke vill bli.
ddserna i Frankrike: " Ja nu maste jag saga farvi1 till Tro mig, ingen människa i världen har fatt mindre lyc- mina käraste MD p2 en stuqd, var nu glada.
(?
d r stiiill; i
små flickor och hall ' af Pcilr.
Farväl, kara flickebarn, käraste hjartan; det finns fricl och ro hos MD, men an.
nars ingenstädes på jorden, jag ar aldrig lycklig alnnai an nar jag skrifver eller tanker på Md.
Jag har hafl nog af hof och ministrar, jag omskar jag vore i Lara.
cor hos er, och kunde jag bara, sa reste jag.
i ' detta ögonblick. "
Den ro Stella hade kunnat gifva homm fick han al.
.drig sölka, och det lyste aldyig någon hvUam, aftoa- glans ö4veï hans stormfyllda lif - han skref sjalf,.
då han fått underrättelse om den unga Lady Ashburnhams död, ' att han hatade lifvet, som var utsatt för saidana olyckor, och att han började in=, att Gud aldrig menat lifvet som en valsigpelse.
Hvad lifvet var fölr honom kunna vi läsa pil hans grafjI dar det enligt hans egen önskan står ristadt, att han nu hvilar, Ubi saeva indigna6io Cor ulterius lacerare nequiit.
Anna Lamberg Bruun. '
LEDIGA PL A TSER4 / Platssbkande f6 sina annonser inflrda D n p y fbr halfva priset eller 7 % 6re pr mm Plats för öfversköterska a man Ung, musikalisk flicka lig öfvervakningsafd.
blir ledig der som genomgått ettårig handarbets kurs samt ar ban vid hushållsgö romål, önskar plats i treflig familj genast ell.
1 Sept.
Lön önskvärd Tacksam för svar till IIR.
w.11 Bankeberg, p. r. '
Lkrarinna med examenskonipetens för Kinder garten och förberedande klasser til elementarläroverk önskar fr3n hös ten.
undervisa i hem eller skola Stockholm eller dess omnejd.
Sva: till &gt;Kindergarten P, Stockholm 6 Ung Öst ötska önskar komma i afvarligt, bildad landtbrukarehem eller prilstgard pi landet för att mot fritt vivre, even, tuellt betala, under husmoders led ning och vard deltaga i alla till ' et väl or ' dnadt hushåll hörande syss lor.
Svar med första till n18 ai 1913n, Ostg.
Correspondentens an nonskontor, Skeninge.
Huslig, bild,ad flicka; I F r a ~ o och r svar.
Hvar kan man prenumerera pH ~ k n ~?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa.
huru minga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa st&amp;llen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltc ' d göra det.
Hvad kostar D a p y I postanstalter och boklildor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för ' 11, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helirs-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man fiirfara fdr denna orovisions er- hdllande?
Sedan man sanilat minst 5 prenumeranter, gir man tillväga p i ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften.
med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alitid minst 5) direkt.
frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har d3 att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta.under hvars.
och ens adress, begär kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi orngiiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hbvket pris kan man numrnervis Idsa Damy '?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skritvelser rotande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
.
Öfversköterska.
van och skicklig att förestå ett herr i-ned alla därtill hörande göromål ifven handhafva barn, önskar til hösten plats som liusförestindarin.
na.
Svar märkt skfi finsk all.
Sv, Dagbl.
exp., Stockholm, f. v. b.
1 sept.
vid Säters Hospital; Begyn nelselön.
500 .kr.
jämte fria natura förmåner.
Ansökan atföljd af betyg afven frejd- och lakarbetyg insän des till Ofverläkaren, Hospitalet Säter.
Två landthushållsf ärarinnor den ena bitr., anställas vid Osbj landthush~llsskola, Osby.
Vinter, kurser.
Till ' styrelsen stillld ansökan itföljd af betygsafskrifter, meritför, teckning och lönevillkor, insända!
till rektor före den 1 sept.
Narmarc upplysningar af föreståndarinnan Styrelsen.
sökes till tjanstemannafamiij å lan.
iet för undervisning af 13 .års flic ka i vanliga skolämnen, musik ock handarbete.
Svar ed betyg, fotc x h Iöneansprak tilI ~Tjanstemann Kristianstad p: r. Undervisningslran lärarinna, ?j för ung, önskas för tvenne barr ' 10-12 Ar).
Undervisning afven I handarbete.
Svar till f r u ingenioi jwanberg, Hyllinge, grufva.
- - Ung flicka,; om genomg.
8-klassigt IaroverC och husmoderskiirs, önskar plats i god familj att undervisa barn el som husnioders h jälp.
Undervisa1 ifven nybörjare i musik, Lön öns.
kas.
Svar till n20 irra, Svanhals p.
' r Plats; om barnfröken och husmoders rerkliga hjälp fin,nes nu genast föt: n bfittre flicka, allvarlig samt van itt handleda barn.
Svar med fota) ch betyg till nOfficersfamilj 1 3 ~, (arlskrona p. r. p l a t s a t t föresta Skolhush&amp;ll medelålders) erhåller plats, okt.
el.
lov.
hos landtbrukare, änkling med: n gosse ' om fem år.
Sökanden bör rara van att deltaga i alla hushål- ets detaljer för att undervisa och jfvervaka sina biträden samt dess- ltom aga erforderlig uppfostran för imgängeslifvet i ett a batlre~ hem.
I godt hem (ristliga grundsatser önskvlrda,; ökes plats af undervisningsvan, ivarjamte företräde lämnas sökande ntisikalisk Iararinna med goda be- ned intyg om f6rmåga att hand- yg.
Svar, Pli kttrogen-Barnkärs, eda barn och någon musikalisk h. Telegrambyrån, Sthlm.
f. v. b. inderbyggnad.
Ansökan med be- ygsafskr.
ref. och uppgift 8 löne- n-et.
samt om möjligt foto till D.
Ung, musikalisk flicka, Ilff., Kungsladugården, Strönis- on1 genomgått S-kl. läroverk och iolm.
!
år varit anställd som lärarinna i d privat sanlskola, söker anst~ll- iing som giivernant.
Goda betyg En ordinarie bitradande ch referenser finnas.
Svar till lararinnebefattning.
Energisk smalandsflicka~l, Hvetlan- la, p. r. id Tjörnarps fasta folkskola sökes os skolrådet före den 25 augusti.
iTngre, bildad, musik.
flicka .ön enligt lag för småskollärarinna.
[vinnlig slöjd.
mkar plats i familj som hjalp o. N. Mellby, Sösdala den 25 juli allskap.
Van att undervisa.
Svar 913. il1 energisk .L.
A. / (Sv.
Dagbl.
Oscar Aberg.
mnonsk.
Stockholm.
Skolridets ordförande.
5nskas af medelildess dam som hat yodt handlag med barn och Som can bistå dem med läxläsning.
En- gelska talas.
Goda muntliga refe- - enser.
Svar till .G.
B.
1913 ", Allm ridn.-kont., Gust.
Ad.
torg.
Sthlm, - - p
lor kapiialister särskildt fruntimmer, har det länge varit ett önskningsmil att kunna öfverlämna vården af ina värdepapper och skötseln af sina affärer i t någon person eller nstitution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog-: rannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris- dlighet.
En sådan institution ar 3tockholms Enskilds.
Banks Notaristafdelning (Lilla Nygatan 27, expeditio~zstid I0 - 4), om under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård och örvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar) bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger) ch tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- ariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- en i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt ämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, inderrattar Notariatafdeiningen gäldenären därom att rantorna å in- eckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som nflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, itt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- Lelningen deponerad inteckning genom underlaten förnyelse skulle örfalla, ersätter Stockholms Enskilda Ban k därigenom uppkommen kada.
örv va rings af gift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositionens lärde, dock ej under två kronor.
A.
B.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdeiningen Thyra Grafström Stockhsh, Permaneat atst allhing af färdiga och pilbörjade arheten samt material.
Råd vid ii ?- redning af våningar ni.
m.
Undervisning Italiensk spets- och annan konstsöm.
Ständigt p8 lager därtill hörande material: Svensk- Fransk- och Bömisk Spetstriid.
- - Rikt urval af Spetsmönster.
- - s- iektioner i Linnesömnad (afven blusar, barnklader m.
m.)
(urserna börja åter den 10 sept.
Jnder okt.
nov.
äfven aftonkurser.
KARIN och EVA EGNER, ilbylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
Före den 8 sept.
ar adressen Asarum.
Tel. Karlshamn 300.
(A. F. ' 1786).
%beropa alltid annonserna 1 jJ&amp; svensk symaskin E n populär skrifkurs 6ör finnas i bvazyk svenskt Jern. "
i r Per Borgs Utomordentligt liitt gang, myc- ket stor hastighet, korta nLrlar, största håilbarhet mot slitning samt stor spole aro de för- nämsta egenskaperna hos som p5 grund haraf alltid ar- beta till sin ägares belatenhet.
OBS.
I Denna skrifkurs, som tillvunnit sig fackpressexis cnst5mmiga cr- annande, utmarker sig för lattlard och vacker stil, sn: altlnfl, först- lassig och anslående utstyrsel.
Kursen omfattar 14 häften (ett för hvarje termir.
och fv3.
%r fort- attningsskolan) samt är lämpad för.
alla slag af barr,don~ssItolor.
' exten är afven passande för tysta öfningar.
Skrilkuirsenn 66 ' Sseelge6e är den BeallaUioeQBgaslla, oom h M k ~ t k m - lit p i v b f ~ p d k Samtliga hiiften af kursen sändas som prof franko mot kr.
1: 25 frimärken.
Gransholms Aktiebolag, Gemla.
Förmdniiga afbetalningsvillkor.
Skolmaterielafdelningen.
Kvinnliga Arbe tsomrhden.
Uppgifter angående utbildning, löneförhållan- den, arbetstillgång m. m. samlade och utgifna af Fredrika-Bremer - F örbundets b y r 8.
Pris 25 ö r e Rekvireras hos Fredrika-Bremer-Förbundet, STOCKH OLM.
flos Primuraraai i Budapest.
Af EZieiz E (lenaiz.
C.
A. Lindman: Nordenstreng.
Annonsera i DAONY!
I Vi och visa blommor.
&amp; kc.
af k % ?rz Swift sch Stella.
II.
Af Anna Lamberg-Brctrm.
Insänd Bitberatar.
Notiser.
Prenumeration h Dagny sker h nalrmaste postanstalt d e r bokhandel.
