# ID: svediakorp-per607
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,564
# sentences: 510
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN DAGNY EStockkolrn den 14 Aug.
1813 N: r 33.
~renunerationsprii: e Ar.
kr.
k 50 lb Pr.
k.
2: 50 yr,,,.
3: 5 0 1 1 ~.
~,.
,.
i: 25 111.
.
.
.
.
Lösnummer I0 öre.
Prenumeration sker saväl i landsorten som i Stockholm 3 närmaste postanstalt eller bok- handel.
--.
I Redaktion: ~ l a r a b e r ~ s ~ a t 48, a n t v i tr. ~elefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
- Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktör o. ansvarig utglfvare: I E L L EN K L E MA N, Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, t v i tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Annonsprle: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per ging 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 2 0 3, 50 ggr- 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mindag f. m.
-.
.
.
Valen till pensionsnämnderna.
R edan tidigare har i Dagny talats om vikten af att kvinnor komme i lika proportion med man- nen att insattas i ' pe~isionsnamnderna, som nu skola val- jas öfver hela laridet.
iVi återkomma till denna fråga i dag.
Valen stå för dörre~i, men utan ett kraftigare, agita- toriskt uppträdande för saken af kvinnorna sjalfva ar säkerligen ej det önskade resultatet att hoppas på.
Det galler har, som alltid, att arbeta sig fram.
I sista numret af R ö s t r ä t t f ö r k v i n n o ' i t har fröken Anna Abergsson framkommit med den meningen, att röstrattsföreningarna, som.
ju bilda ett nät öfver hela landet, lämpligast kunde organisera agitationen för kvinnliga kandidater, inom hvarje kom- mun uppställa goda sådana och verka för att " icke kvinnors valbarhet blir en död bokstaf ".
Konungens befallningshafvande, som ha att tillsatta ordförande i pensionsnamndsrna, skulle likaledes genom rösträtts-: föreningarna, respektive länsförbunden, underrättas om namn på kviniior inom länet, hvilka @ skulle vara lamp- liga för ordförandeposter.
Tanken ar god.
.
Röstrattsföreningarnas - sarskildt länsförbundens - styrelser a10 naturligtvis i hög grad kapabla alt rämna och uppstalla verksamma och in- ' .tresserade kvinnor soiri kandidater vid.
pensionsnamnds- valen, i rapport som dessa styrelser stå med de mest vakna och handlingskraftiga kvinnorna p2 de olika or- terna.
V a l b a r ar, såsom förut har uppgifvits, hvarje kvinna (eller man), som ar boende inom kommunen och rider föt sig och sitt gods.
Gift ' kvinna, afven om hon står icnder niannens målsmanskap, ar valbar, och kommunal rostratt ar icke därtill behöflig.
Pensionsnämriderna komma att sammanträda minst en gång i kvartalet.
Dagtraktamentet för ledamot ut- går med högst 4 kronor pr dag och eventuella rese- kostnader.
Nar det galler att arbeta för att få ' kvinnor insat- ta i pensionsn5mnderna, ar detta något vida mera an ett tillvaratagande af en beviljad rättighet.
Kvinnor- na ha mycket att " bevaka inom dessa nämnder för kvitinornas ' egen raktjing.
Har blir det frågan om att se till att pensionsbeloppen ej bli för smått tillmätta för kvinnorna, att ej frånfallna ankor utan .vidare ka- tegoriseras soni invalider, på grund af att de äro i behof af penningunderstöd, och annat mera, som.
på det närmaste berör kvinnornas stallning.
Som sakkunlnig, i pensionsstyrelsen ha vi ju re- dan fattigvårdsdirektören i Oskars församling i Stock- holm fröken Ebba Wedberg.
Må vi kunna hoppas att i de olika pei sionsnarnnderna få se ett stort an- tal dugliga och energiska kvinnor, som tillsammans med den hiniiliga sakkunnige i styrelsen tillvarata kvinnornas intressen inom pensionsförsäkringen, '
D A C N Y 254 Hur Ungern beskyddar - barnen.
kyrkan, och han fick befallning att .i Osterrikes kejsares.
namn tillsäga sin skara att skingra sig.
" I Guds namn bjuder jag - folket att stanna ", svarade han, och så * hölls.
.
den första ungerska landtdagen.
ör medlemmarna af den internationella rösträttskon- Vi slutade vår långa dag med ett besök i '.
' ba~asylen, g ' ressen i Budapest hade tillfälle beredts att efter kon- så kar för vår ledares hjärta.
Den ligger i en ' ljuflig gressens, slut ingående studera sociala.
institutioner och an- tradgard, och vi hördc att intet nödstalldt barn vägras ordhingar i Ungern.
Efter inbjudan ad flera stader hade tillträde: " Drag först försorg.
om barnet och undersök livad man skulle kunm kalla en social studiefärd anord- sedan saken ", är institutionens praktiska motto.
Och i nats.
I-Ivad som darvid säkerligenl blef det stö.rsta in- trädgården voro sedermera många af s t a t e n s barn tresset var den i Ungeril så mönstergillt ordnade barna- ' samlade for att !iiilsa oss, icke endast de, som funnos i varden.
Vi.
iterge har hvad en af deltagarna i färden, asylen) utan många af dem, som uppfostrades 5.
foster- mrs Despard; skrifyit om detta i en engelsk tidning.
hem.
Mångas historia hörde vi, de flesta af barnen sfigo Tidigt på.
söndags morgon den 22 juni niämnade vi friska ut, och alla voro val skötta, och, det ar godt att Budapest för att besöka skolor och.
uppfo~tringsanstalter veta, att Ungern är ett af de länder, som b o j a inse, under ledningl af den person) som mycket bidragit till de- hvari ett lands verkliga rikedom består.
ras upprättande, och jag, skrifver tili er från Débreczin - - Jag har redaii skrifvit om första dagen af \ å r efter en l å n g inbessant dag.
utfard till de ungerska låglandsbyarna och staderna för Vi stannade först i KisujszalBas, en stor by med cn att besöka de institutioner och hem, hvari sådana barn af de största skolorna för flickor, dar dessa undervisas i uppfostras, som förlorat sina naturliga beskyddare d e r broderi och olika sorters sömnad och där olika sorters.
hvilkas föräldrar Oro för fattiga eller för okunniga att klädesplagg förfardigas till hem och institutioiler.
Fastan ratt kunna sörja för dem.
det var s6ndag och i vanliga fall fridag, sutto, dock nAg- Mes nu ett ord om systemeit.
Barn- och moder- ra af de aIdre flickorna vid sina brodérbågar för att vi skydd har faktiskt under två och ett halft år varit före- skulle få se dem arbeta, och ett stort, lutftigt rum var mål för ett sjalfständigt deparitements verksamhef.
Det ad- fylldt af kviniior med symaskiner, som drefvos med elek- ministreras af en geueraldirektör, hr Ruffi, ledaren af 41- tricitet.
utfard, och en hel stab af läkare, af hvilka hvar och en Vi hörde att icke ' mindre aq 56,000 barn underh~llas är ansvarig för en af de asyler, hvari barnen, många af af staten i Ungern, somliga lämnas ut till fos~terförild- lem helt spada, niottagas, till dess deras vidare bestam- rar, andra iippfostras i skolhem.
De barn, som icke rnelse afgöres.
Men alla ansträngningar göras f ö r att adopteras af sina fosterförildrar, något som of$a sker, m- icke skilja mor och barn.
I händelse af illegitimitet eller dervisas i något yrke och un,derhå ' llas på statens bekost- ytterlig nöd, genom fadrens sjukdom eller afvikelse;, sör- naC till dess de sjiilfva kunna förtjäna sitt uppehälle, och jer man för modern under hennes bekymmers tid, och att döma af flickornas kloka, glada allsikten komma des- hon!
får sadan hjälp af staten, att hon kan underh.5lla sa att tillföra Ungerns arbeterskor nya och värdefulla sitt barn under dess första lifsår.
Ibland %r hon.
sköta krafter.
och amma upp annii ett barn.
Om mor eller barn %ro Det var både intressant och instruktivt att h.öra 11vilE- ytter@$ klena, får hon stanna i den asyl, dar hon blif- ket inflytande denna nya, barnavh-dsindustri haft p i byar- vit upptagen, men äro de båda friska och.
raska, sändes na.
I Kisujszallas plägade stor nöd rida om vintrarna, hon till en af llglandsbyarna.
- Moderlösa barn lämnas isynnerhet bland kvinnorna, och för tre år sedan var ddt till fosterföräldrar, och en af ors ' akerna till att denna an- anda till två hundra, som begärde fattighjälp.
, - För tvi ordning här artar sig sa bra, synes mig vara den heder och ett halft ar sedan starttades hernindfust ' rin.
Icke mind- staten visar dessa fostermödrar.
.
re än 800 kvinn,or ha ständig sysselsäktning, iöiler utbe- I en stor by, Nagyszalonta, som vi besökte den 24 talas till ett belopp af ungefär 200,000 österrikiska kro- juni, fingo vi bestirndt bevis härpå.
Dr Edelmann, hvil- nor, och följden ar, att för två år sen var det två kvin- ken åtagit sig att vara sekreterare i den forsta manliga nor, som begarde fattighjaJp, cch förlidet år icke en föreningen för K.
P.
R. i staden Nagyvarod, har under enda.
sin uppsikt icke miiidre i n 220 utackorderade barn, och Vi hade c11 festlig luach.
Kisujszallas byfogde, präst vi Mstan hapnadesöfver hans kännedom om hvart ban1 och skoilmastare hö110 tal, ett par af dem på engelska, och det förtroliga förhållande, som existerade mellan ho- och gästerna svarade Sedan for0 vi på järnväg till nom och barnens fosterfölräldrar.
Det är läkaren, som Débreczin; dar vi mottogos af boi-gmästar.innan med ett undersöker barnens hiilsotillstånd och inger rapporter clar- hälsningstal.
Stora man.niskoskaror från staden och: om till departementet, och ehuru den Alder, då barnen folk i nationaldra kter friino den kringliggande trakten ha- skola börja arbeta med vid de industriella a n l ä g g n i ~ a r - de samlat.
sig.
na, af staten ar bestämd till tolf år, .kan läkaren afgöra.
I vagnar foro vi från ställe till ställe, till ridhuset, om det ar liimpligt att de stanna längre i fosterhemmet till Débreczins gamla kyrka, där en professor bad oss Och len fostermoder, som gifvit sina skyddslingar till- vara välkomna och berättade, att år 1848 hade Koss !.ith: fredsställande fostran och vård, erhåller särskildt statsin- just där första gångcii visat sin färg.
- Militär omgaf tyg därom.
F
" I den eviga mänsklighetens namn " börja dessa vac- kert textade intyg.
Därefter namnes fostermodren viii namn och hon tackas i statens namn för hvad hongjort för nationen och för släktet.
Intygen undertecknas af de officierande ministrarna och man förvarar dem som dyr- bara fami1jedokument.
ånd dagen den 23 juni besöktes Nagyvarod, en vacker och liflig liten stad.
Vi inottogos af rqresenthnter för staden, och jag blef genast föreställd för ordföranden i K.
P.
R. och hörde till min glädja hvilken.
plats k ~ i n - norna intaga i stadens lif.
En klok och duktig urig kvinna, som har en ratt framskjuten stallning i ett finan- siellt företag, lyckades för kort tid sedan förmå styrel- sen att andra de kvinnliga biträdenas arbetstid.
Förut räckte deras koqtorstid till kl. 8 på aftonen, nu få de sluta kl. 6.
Hon påpekade därvid, att, flickorna, om de hade någon tid fölr sig sjallva, säkerligen skulle arbeta med mera lust och energi, mera intensivt.
Hoa hade !ratt, som styrelsemedlemmarna mdgifvit, och för mig ar det en glädje, att kvinnor öfvwallt i världen, numera begära och ofta lyckas ernå en mIin.skligare tillvaro för sigsjalf- va och sina medsystrar- På aftonen hölls ett röstrattsmöte i Nagyvarod ' s rAd- hus, och.
dagen darpc5 gjorde vi det.
omnamnda intres- santa besöket i Nagyszalonta och därpå åtskifliga besök i barnens fosterhem.
- - - Jag vill sluta med att meddela en sak, öf- var hvilken jag ar viss att Ni skola glädja Er med mig.
Och det ar, att i Ungern behöfver intet barn, dö af hunger och ingen mor duka under af förtviflan.
De som ansvara för ledningen af den präktiga, lifaktiga ria- tionen ha upptäckt, att landet ej äger större varden an dess söner och döttrar och att sörja för dessa imder tppviixttiden ar att ölta hela nationens hälsa och rikedom.
Jag hörde också, att ehuru mannen1 från början startade detta system på grund af omtanke om slaktets tillvaro, ha de alltjinit sökt rad och hjälp af kvinnor, och detta ater har resulterat i att kvinnorörelsen alldeles påtagligt gatt framåt.
Kadinlar Dunjasse och Nurieh Hanum.
En turkisk kvinnotidning och dess redaktör.
" K D u n J ' a s s e ".
Detta ar turkiska och betyder.
K v i n n b i r n a l s v a r ' l.
d, och d&amp; ar namnet på en daglig tidning, som sedan några manader ges ut i Konstantinopel, redigeras af en kvinna och hvars program ar: kyinnorn,as frigörelse.
Man kan förstå, att det skulle vara lockande nog för en kvinnlig journalist, tIU~hÖrande ett af de s. k. kulhr-.
länderna, att under sin vistelse i Konstantinopel uppsö- ka sin t~~rkiska kollega, &amp; en kvinnliga chefredaktören.
föl.
K a d i in.
l a r D i i n j a s s e, och taga reda p5 efter hvil- ka linjer och på hvrid sä.tt hon saker arbeta för sina in- stängda turkiska systrar.
Det ar också detk som Odette Feldmann, medarbe- tare i Berliner Tageblatts veckobilaga Fraueni-Run; dschauI gjorot, och vi taga oss friheten att har meddela hennes egen beskrifning på hennes intervju med K cu d iiru l a r D u n j a s s e s redaktör, Nurieh Ulvieh Hanzl ' m.
Adressen visade han till en afnkrok i det vackra Stam- bul, ett litat torg, omgifvet af gamla förfallna hus och h a r s enda prydnad var ett par stycken vanvårdade trad.
Ett af husen var dock påfallande bättre byggdt an de öfriga, och en skylt med turkisk inskrift i hvita och rö- da bokstafver gaf det ett visst anseende.
Detta var också i sjalfva verket det hus, hvari tidningens tryckeri, redak- tion och expedition, såväl som Mada.me Rifaat Beis, alias Nurieh Hanum, privatvåning inrymmes.
Nurieh I-Ianurn är sjalf gift med en journahist, Mewla- Na-Sade Rifaat Bei, redaktör af tidningen S e r b ' e s t i.
Det ar frin denna tidnings tryckeri K a d; i n b a r D u n- j a s s e utgår.
Men 1 % oss nu följa med Odette Feldmann på hen- nes bes6k och lämna ordet åt henne.
På holger liarid i entréen för en med linoleummatta belagd trappa upp till " Haremlik ", den för kvinnorna resei-verade ' delen af htiset.
Det ar har som Nuriem Ha- num - i förbigknde anmärkt sin mans enda hustru - inrättat sinl redaktionsbyra.
Rummen ligga två trappor upp.
Vid öfvcrsta trappan taga tvenne damer emot oss.
Deil ena svartklädd, med stora, melankoliska ögon i ett pifallande blekt ansikte, den andra i blått, med frisk färg och små, intelligenta ögon.
De taga oss i hand och gå därpå framför oss genom ett ofantligt långt förmak, dar det endast finnes n,ågra stolar samt divaner langs väggarna, för Mrigt ar rummet alldeles tomt: Man skul- le kunnat tro sig vara i en danssal.
Så stiga vi ' in i arbetsrummet, som likaledes ar möbleradt med endast några stolar samt väggdivaner, plus ett amerikanskt skrif- bord.
Den svartklidda damen försvinner, och vi ana nu att den Måkladda är K a d!
Z n 1 a r D U n j a S S e S redaktör.
Vi taga plats på en divan, och så börjar samtalet.
Vi hade tänkt oss att i spetsen för kvinnornas tidnimg fin- na en af dessa europeiserade turkinnor, som tala syska, franska och engelska som sitt moderspråk, med förtjus- ning läsa Pierra Loti och berätta om sina resor i Eu- ropa.
Men Nurieh.
Hanum förstaf- endast turkiska, något som hon nästan med stolthet omtalar.
Hon har aldrig ai d j n l ax ' Till Dagnys Iiisekrets i landsorten.
som dnskar vara ett band mellan Sveriges kvinnor samt har fil1 sitt m41 att tillva- rataga allas intressen p i skilda platser, fd vi här- med uppmana vdra IZsarinnor i landsorten att de, - fdr att underlät ta denna vdr uppgift, V; / / = till tid.
ningens redaktion insända sddana notiser, som ut6fver lokalintresset innehdlla saker a f vikt fbr kvinnorörelsen i dess helhet.
- i Arbeta för Dagny i l i genom att gynna dess annonsörer i l i
velat följa med sin make på hans utrandska resor, och hon känner Pierre Lotis namn endast genom turikiska tidlningsartiklar.
Det hela tyckes mig emelleirtid dubbelt sa intressant, då jag finner att det ar en turkinna, stolt öfver sin turkiskhet, ej paverkal af västerländska anan- cipationsidéer?
som arbetar för kvin,nornas frigclrelse.
Jag frågar Nurieli ' Hanuim efter- hennes tidnings t ei n k d e n!
s.
Hon svarar: Att föra mina sysitrar ut ur okiin- nighet, skaffa dem utväg att förtjäna sitt uppehalle,.
vac- ka deras insikt om nödvändigheten af en förståndig upp- fostran, visa dem en högre tillvaro an deras nuvarande passiva existens såsom en mans hust ' rur - detta ar må- let med min tidning.
Vi ha mycket att gora, Madame.
- Och r eg. e r i ni g e n har inget att invanda mot Era strafvanden?
- Tvartoni!
Regeti~~gein~ upp,muntrar oss.
Man ar, som det tyckes, mycket belåten, med vårt arbete.
Emel- lertid syssla vi på intet sätt med partipolitik.
Min make spdar censor för oss och stryker allt, som afven på det aflagsnaste satt verkar politik.
Nurieh Hanum omtalar därefter, altt det var hennes make, som väckte tanken hos henne på att ge ut en kvimotidning.
Hon har inga barn och siledes godt om tid,, som hon gärna vilik använda på nigot ilyttigt satt.
Hon hade redani tid5gare varit medarbetare i turkiska tidningar, ' och nu skrifver hca dagligen ledaren ' i sinl egen.
Medarbeterskor fattas ej.
Hvarje dag, medför en omfa.ttande post, ur hvilken Nurieh Hanlum och hennes sekreterare (dasmen!
i svart) väljer ut det basta; på chef- redaktörens skrifbord ligga omkring hundra artiklar fär- diga f&amp;- trycket.
De ha skickats in från de mest skisIda delar af Turkiet.
Äfven på läsarinnor ar det ingeni brist.
K al d l11 P a r D u n j a ss e går ut i en daglig upplaga på 5,8W exemplar.
Samtalet afbrytes för ett ögonblick.
En turkisk .tjänst- flicka .i röd kamkofta, kort kjol och.
med utslaget.
h i r bjuder omkring turkiskt kaffe i små persiska skålar, solm man måste placera i små silfverstall.
Nurieh Hanurn själf tar inte något.
' Samtdikt fortsättes.
Vi tala om de turkiska flicksko- lorna, och Nurieh Hanum förklarar, att .en utvidgad un- dervisning för flickor ar en af hufvudpunkterna på tid- ningens program.
Nu lära våra flickor endast att lasa och1 skriha och något handarbete, säger honj vi begära, att man tar de europeiska skolorna som mönster.
För altt uppfostra till ålder komna turkiska flickor och kvin- nor till nyttigt arbete, ämna vi grunda ett stort v a r u- h u s i Stainbul, hvilket skall!
.
skötas uteslutande af kvin- nor.
Jag skall sjalf öfvertaga ledningen af det: ' Alla försäljerskor och arbeterskor skola vara turkinnor.
P&amp; det sättet skola vi lära kvinnorna, att arbete ej ar någon skam.
De turkiska kvinporna förstå inte det af sig sjalfva.
- Och på hvad sätt har Ni förvärfvat alla Era kun- skaper, Hanum Effendim?
.Jag har lart mig iet mesta själf.
Redan som fiic- ka läste jag mycket.
Sedan har min man lart mig en del.
Jag agnar helrd min.
tid åt studier.
Jag prome- nerar ogärna och går nädan aldrig utom porlten.
På sex månader har jag inte satt min fot p&amp; gatan.
.
Jag ser förvanad på Nurieh Hmums friska, rosiga ansikte.
' Man Einaer endast sällan bland turkinnorna,.
som näsitan.
alla äro sjukligt bleka, så friska färger.
Och det hos en, som nästan inte alls rör sig i det fria.
Tjänarinnan i de11 röda kamkoftan kommer tillbaka.
Vi dricka en kopp te med kakes.
Men Nurieh tar inte heller d h n a gång nfigot.
Det tyckes som om k&amp; inte vore artigt om värdinnan i Turkiet ' åt tillsammans med sina gäster. '
, Till slut börja vi tala om draktfrågan.
Man skulle trott att en turkisk feminist skullei sialia sig fientlig mot den för alla turkinnor föreskrif,na dräkten.
Men Nurieh Hanum vill inte höra talas olm en revoilution på detta omride.
Dock ville hon ha bort de ohygieniska svanta slöjorna.
Hon hade inte heller &amp; got emot att kvinno.
na afven il staden skulle bara landtdrakten, ijusa slöjor om haufvvd och hals och en l h g, bro~kig kladflad, som holjer inl figuren.
Meii att begagna hatt, som de otrog- na, visa hål- och hals - aldi$-$ - Det skulle vara mig omöjligt, sade Nurieh Ha- nuin, af detta skal, framför allt har jag aldrig velat resa till Europa.
Jag i hatt - afskyvärkt!
Jag skulle dö af skam!
Min ' följeslagerska och jag se iifverraskade på hvfir- andra.
Skola vi hastigt ta af oss VAra hattar för att skona henne från den förhatliga synen.
Men Iion små- ler redan mot oss.
Och hon ' ber, att jag skall komma ofta till henne och prata med.
henne.
Vi stiga upp och taga afsked.
Nurieh Hanum skyu- dar hastigt framför oss genom det långa förmaket till trappan, där den svartklädda daamen åter uppträ- der.
Nytt afskedstagande, denna gång med handtryck- ningar.
Därvid cdveriämnade Nurieh Hamun en packe tidningar, alla de nummer af K a dl i n 1. a f D ' u n. j !a s s e, som hittills kommit ut.
Jag vill ta ett nummer på måfå ur packen och har redogöra för dess inliehåll.
Det ar m r 5.
Som ledare den femte i en ' serie artiklar af Nuirieh Hanum öfver kvinnolrnlas stallning gpnom kistrien,, denna handlandd om kvinnornas rättigheter i det gamla Grekland.
Vidare en artikel benamnd " Mot framåtskridandet ", hvari ut- vecklas att endast genom kvinnornas i %samå+kridande kan, staten raddas.
Härpå följa en liten skiss med illu.&amp;ra- tioner, " Den lilla BeCiahs frestelse ", två dikter, " Det r&amp; da baneret ", ett förhärligande af den osmanska halfmåne- flaggan; och " Tir1 i e o !lyckli ' ga mannen!
', en.
uppmaning till mannen att gifva kvinnorna de rättigheter, som r&amp; ligion,en ' förkunnar dem.
I ofrigt .fylldes inneh; i$lei af notiser, upplysningar, råd, m. m. Odette Fekimann slutar sin beskrifning af K a d i n- l ' a r D u n j 3 s s e och dess redaktilr med att uttala som sin åsikt, att clenna m2ittfull.a kvinnorörelse, som hållit sig fri .från öfverdrift och dum efterhärmning af utland&amp;, otvi %velakligt ar det riktiga för Turkiet och.
att man.
mås- te önska @ framgång åt strafvanden, som gå ut pil: att väcka upp turkinnan ur hennes halfsiummer och upp- fostra henne till allvarligt arbete.
Och, tillägger hon, lyckas Nurieh Hantim att realPisera sina drömmar, skall en gang Kiadli,dYer D.us: nj@.
' sse nämnas m&amp; ara i Turkiets historia.
.
. '
' ' På förekommen ariledning får redaktionen meddela, att det as r e f e r a t af fröken Anna Sörensens föredrag vid Fredrika-Bremer-Förbundets årsmote, som återges i nr 32 af Dagny.
Alnnonsera i DAGNIT!
.
Litteratur.
Hvit slaf handel.
Af Axet Liljefatk.
Stockholm 19 1 1.
Ofvers.
fran danskan.
Att föreliggande arbete icke förr blifvit anmaldt är verkligen icke Dagnys fel.
För två år sedan, strax efter det boken utkommit, vande sig redaktionen till underteck- nad med begäran att få den anmäld.
Men öfverhopad med arbete som jag var (och sedan dess har arbetet vis- serligen icke minskats utan tvärtom!)
uppsköt jag att in- fria mitt löfte och har alltsedan - till min skam nödgas jag bekänna detta - oaktadt förnyade påminnelser upp- skjutit darmed, såsom det tyvärr ofta går, nar nian icke genast griper sig an nied en sak.
Men då jag i London helt nyligen på en kongress sammanträffade med öfverste Liljefalk, framstod medvetandet om min uraktlåtenhet s i lifligt, att jag nu går att, om an tyvärr alltför sent, godt- göra det försummade.
För att intressera läsaren för boken är det måhända ej alldeles ur vägen att först med ett par ord presentera dess författare.
Ofverste Axel Liljefalk, som jag sedan flera Ar har det nöjet att personligen kanna, är en typ för akta dansk gemytlighet.
Hans yttre motsvarar icke de kraf man i all- mänhet gärna ställer på en krigare; till växten är han un- der medelmåttan och har i öfrigt intet som heist martia- liskt Men ögonen lysa af välvilja och godhet, och man behöfver ej länge vara tillsammans med honom för att finna, att det chevalereska i hans satt att vara icke ar mågot för tillfallet antaget utan är ett verkligt uttryck för den aktning ha.n hyser för människovärdet .öfver- hufvudtaget.
Sedan flera år tillbaka ar han ordförande i den danska nationalkommittén för bekämpande af den hvita slafhandeln och är som sådan varmt intresserad och outtrött- ligt verksam.
På de kongresser beträffande denna fraga, dem han nästan utan undantag bevistat, är han mycket populär till följd af sin sakkunskap, sitt angenäma um- gängessätt och sin humoristiska iäggning.
Han talar fly- tande de tre världsspråken och ar i sitt offentliga upp- trädande ledig och otvungen.
Personligen s t i i jag till honom i den största tacksamhetsskuld, d i han p i alla de kongresser, dar vi sammanträffat, varit min ridderlige be- skyddare, vare sig det gallt, som i Madrid, att komma undan tiggare och freda sig för falska mynt, eller, som nu senast i London, att komma fram på llthe under- groundsll alla irrgångar.
Och sedan jag nu efter basta förmåga rekommenderat författaren, går jag att rekom- mendera hans bok.
Allt sedan den hemska företeelse, som benämnes den hvita slafhandeln, blifvit till art och verkningar närmare känd af en större allmänhet, har det som bekant gifvits en mängd författare, .som ansett detta amne lämpligt till bakgrund för en romantiserad skildring.
Orätt vore det visserligen att beskylla a l l a dessa skriftställare för ute- slutande benägenhet att ockra på den läsande publikens sensationslystnad; en hel del af dem har nog därjämte '.
inspirerats af den uppfattningen, att dylika i romanform framställda skildringar lättare skulle bli ' lasta och kanne- domen om det onda på detta satt bli mera spridd.
Men det är nu en gång så, att en tendensroman, om den skall göra verkligt intryck, bör vara skrifven af en Selma Lagerlöf eller af en förmåga sådan som författarinnan till " Onkel Toms stugan; i annat fall blir det tendentiösa syftet alltför genomskin ' ligt; .man merkt die Absicht, und wird verstimmtll.
Men det är icke endast romanförfattare, som fullgjort det själftagna varfvet att skildra den hvita slafhandelns fasor; för ett par tre år sedan tog biografen sig det orådet före att på ett i de flestas tycke drastiskt och osmakligt satt skildra [Iden hvita slafvinnanll ' och hennes outsägliga lidanden.
Och nu inträffade det,.
som under sådana för- hiillanden var att befara: den t ä n k a n d e publikens väm- jelse vid framställningar gaf sig uttryck i misstroende mot själfva saken.
11Gif oss fakta ", hette det, llromantise- ringar ha vi fått nog af, gif oss verkliga fakta, om ni vilja att vi skola tro, att något sådant som den hvita slaf-, handeln verkligen existerar!
Det var, likasom till svar pä dessa uppfordringar, som Axel Liljefalks bok ulgafs, den har tillkommit i syfte att motverka dylika sensationella skildringar och öfverdrifter, som i allmänhet endast skada den så djupt allvarliga sak det galler.
Såsom tydligt angifves, gör boken icke anspråk på att vara uteslutande ett originalarbete, den utgöres del- vis och kanSke i hufvudsak af ofversattningar och af be- arbetningar efter främmande kallor.
Strängt och nyktert håller ' den sig till verkligheten, undviker onödiga kommen- tarier och utgjutelser och later helt enkelt fakta tala.
I ett utdrag af den rapport rörande den hvita slaf- handeln, som privatdetektiven Fischer i Budapest afgaf vid konferensen i Wien 1909, redogöres för det satt, på hvilket den ohyggliga handteringen bedrifves och de for- mer, under ' hvilka # affärsmannen " uppträda.
Först a r då att märka de stora internationella bolag, af hvilka flaffä- rernall bedrifvas, därnäst komma agenterna, bordellinne- hafvarna o c h.
de s. k. soutenörerna.
Bland de.
yrkesgre- nar, som ofta dölja dylika förbrytare omnämnas följande: innehafvare af " rum för resande11 och af nöjesetablisse- manger, inipressarier för resande damorkestrar, agenter för varietéer, massöser och barnmorskor, utvandringsagenter, m. fl.
Lugna, sakliga falla den ungerska polismannens ord, och undertecknad, som vid berörda konferens var i tillfälle att själf åhöra hans redogörelse, glömmer ej det intryck denna korrekta, alla kommentarier saknande fram- ställning af de ohyggligaste fakta gjorde på de närvarande.
I ett af de följande kapitlen förekommer en redogö- relse för ' den hvita slafhandeln och de olika formerna för densamnia.
Uttalanden af de fränista auktoriteter anföras och utdrag af rapporter, i första rummet hämtade från the National Vigilante Association (som för.
' Londo11 och.
Eng- .land är hvad hos oss Vaksamhet ar för Stockholm och.
258 ' D A C N Y Sverige), meddelas.
Skada blott, att härvid endast u t- l ä n d s k a kallor kunnat anföras.
Den stora allmänheten har nämligen så svårt att föreställa sig att alla dessa ohygg- ligheter,, som förekoninia i exempelvis England, Argentina, Egypten, m. fl.
Iander, skulle kunna upprepas om än i mindre skala och i annan form afven hos oss.
~ o r f tycks.
hysa den sangviniska uppfattningen, att bokens läsare ge- noni de exempel han anför .skulle ' kunna bringas att tro på själfva sakens existens.
((Det är tröttande ", säger han, llatt fortsätta med dessa exempel - - -.
Men då folk icke vilja tro p i den allmänna regeln, miste nian anföra fall på fall.ll Förhållandet ar emellertid tyvärr, att dessa.
i tidning- arna oupphörligt förekoniinande och lasta ilfall på fal.ll1, just genom den staiidiga.
' förekonisten, på en utanför slå- ende ej sällan verka utnötta och därmed.
förlora kraften att &amp; ertyga.
De beröra ' ju dessutom utesliitande andra Iander nien aldrig några fall har hemma, hvarjänite i all- mänhet, af fruktan att kompromettera, person- .och ort- namn uteläninals, hvarigenoni de iii is le förefalla ännu nier overkliga.,.
Men det ar ju .gifvet, att nian, i trots af detta medslående faktum, icke får försuninia något af de tillfal- .len, soin, stå till buds, att söka väcka allmänheten ur dess Ii kgiltighet ocli skepticisin.
Ofverhufvudtaget ger boken ett klart begrepp om det af .verkligheten bekräftade förhAllandet, att niyndigheterna ocli lagstiftningen så ofta stå vanniäktiga i hvad angår de brottsligas bestraffning.
Att skydda eller radda de unga kvinnorna går ju i lyckliga fall jämförelsevis I i t t för sig, .nien hur ofta nödgas man icke, efter att ha räddat det tillämnade offret, Iåta förbrytaren fortsatta sin.
fordirfbrin- gande gärning!
På sid. 50 berittas, t. ex. om en man, som i London lyckades .från en kopplerska af värsta slag rädda en af honom kand ung dani, som IAtit locka sig att hos bemalda kvinna antaga en föregifven plafs.
Den Lyga flickan rycktes i sista stund fr@ tåget, men.
förbry-.
terskan fick ostördt fortsatta resan, därunder hon sannolikt ...
skulle konima att med bättre franigång lyckas vqrfva andra offer.
Eller den på sid. 51 omnämnda) af national Vi- ' gilance ' ~ssociation ' s~ vid Victoria station i London poste- rande kvinnliga ombud likaledes ' befriade unga ' flickan.
Den unga resenareil räddades och onih !indet.togs, meii beii man, som varit nära ' att locka henne i fördärfvet och från.
.. hvilken ombudet redan förut en gAng befriat en flicka, fick oari ' tastad gå!
Ingående skildras de faror, som möta de unga flickor, hvilka utan talang eller andra förutsättningar af blott afven- tyrslusta taga engagemang vid teatrar, varietéer och lik- nande institutioner.
De usla lönerna, direktörernas för.
dylika etablissemanger fordran att de unga, flickorna efter föreställningarna skola supera med manliga besökare, allt detta omn@nnes och för ovillkorligen tanken på våra s. k., dansbanor, där veterligen tillgår på liknande satt.
Exempel på, farliga annonser af till.
synes mycket oskyl- dig beskaffenhet anföras afven, sådana som de följande: 111, rik familj, bestående af äldre herre och da.ni, ön-, skas ung sallskapsdain~~ - hudrvid (idet äldre paret " vi-, ' ' sade sig vara en 30 års gammal kopplerska oGh hennes ett.
par.
år äldre soutenör - eller: " God oberoende stallning för ung dam, icke öfver 25 år, villig att undervisa i engelska och medfölja vid resor på fastlandet. "
Denna gång befanns annonsören vara en rysk slaf handelsagent.
Såsom bevis på svårigheten att komma åt de brottsliga och befordra dem till straff anföres hurusom vid- under- sökning af en annons, genom hvilken en ung vacker eri- gelsk flicka erbjöds plats som sjuksköterska hos äldre-dani, det visat sig, att denna lldaml var en japansk arbetare, agent för en spansk millionär, hvilken han försåg med vackra unga flickor.
Mannen kom emellertid undan, eme- dan lagen, för att kun ' na häkta en dylik förbrytare, krafver l1giltigau bevis.
Och nar bevisen hunnit skaffas, d. v. s. när bytet blifvit offradt, befinner sig förbrytaren vanligen,.
utom rackhall.
Med ~~töcl af ett af major Wagener, den tyska natio- nalkommitténs sekreterare, utgifvet arbete llMadclienhandelll Aterger författaren.
några i Tyskland gjorda meddelanden rörande handeln h e d kvinnor, Märkligt är här.
uttalandet om förhållandena i Tui-kiet, där myndigheterna, enligt upp- gift, faktiskt upptradt som kvinnohandlare för att skaffa bidrag till sultanens och de högre ambetsniannens harem.
Vidare omnämnes - det sakförhållandet, att judar ofta äro inblandade i dylika ruskiga affärer, på samma gång man måste erkänna) att j~ist från judiskt håll, genom filantro- piska sällskap så val soiii af enskilda, oändligt mycket gjorts och göres för att stafja ofoget.
.
På tal om en mot några judiska, kvinnÖliandlare företagen rättegång meddelas, huruson1 man vid deras häktande hos dem funnit en mängd med.
hebreiska bokstafstecken skrifna llaffärsbref~l, däruti bl.
a. förekom en bön att Gud matte välsigna det guld de använde till sina affärer och Iåta det bara riklig ranta!
I det, kapitel, som handlar om Amerika, redogör förf.
utförligt för men ni skohandeln^ sådan den bedrifves.
i Chicago, Newyork och andra större stader i Forenta sta- terna samt i Canada.
I den oerhörda vinst bessa hemska affärsmän.
draga af sin verksamhet har nian bl.
a. en för- klaringsgrund till svårigheten af handelns utrotande.
Det h a r funnits sådana uslingar, som ' pa 17 månader, enligt livad maw af deras beslagtagna räkenskaper funnit, för- tjänat icke mindre än 143,720 dollars,, liksom, enligt niajor Wageners uppgift, en tysk agent i medeltal på hvarje ung kvinna förtjänar 1,000 Mark.
Detta förklarar, som sagdt, livar för det i den f ruktansvarda handteringen, trots all vaksamhet, alla vidtagna itgärder för dess bekämpande, ännu icke kan konstateras någon tillbakagång, ehuru man i Amerika såväl som i många andra Iander tillagt i straff- Jagarna sådana bestämmelser, som för polisen göra det.
.
lättare an förr att inskrida.
En anmärkning som skulle kunna göras, ar: den bristande reda i uppställningen, som emellanåt gor sig gällande.
Förf.
gör sig ej sällan skyldig till utvikningar från ämnet eller.
lämnar helt och hållet.
ett ämne för att ett par kapitel senare återtaga det, hvarigenom helhets- intrycket något störes., Likaså hade det varit önskligt, att
vid de ofta förekommande citaten källorna tydligare blifv: angifna; som det nu är, vet man ej alltid hvar citate .slutar och hva; fotfattarens egna reflexion ' er taga vid. '
Bokens sista kapitel bär öfverskriften: .F ö r h å l landena i d e sk.andinaviska ländernau Den, som här väntar sig .några oss särskildt berösandl intressanta meddelanden, blir emellertid besviken.
Ocks; här gör förf.
sig skyldig till en af de förut påpe kade utvikningarna från ämnet, i det han börjar kapitle nied att omnämna förhållandena i Egypten, Japan, .Öster rike-Ungern, m. fl.
länder för att slutligen påpeka fara1 a ra un för de unga skandinaviska ' kvinnorna att utan s " k derrättelser om en dar erbjuden plats bege sig till ut landet.
Därjämte nieddelas adresserna på.
de organisatione: i Stockholm, Köpenhamn och Kristiania,.
soni stå resandt tinga kvinnor till tjänst med råd och upplysningar.
Mai kunde dock nästan ha väntat; att från en stad sådan son Köpenhamn, som ligger så i allmänna stråkvägen för kon, tinenten, få del af en miingd intressanfa upplysningar orr där skedda uppdaganden af agenter och om vidtagna åt.
gärder till sådana förbrytares häktning och dom, mer därom nämnes ej ett ord.
Manne denna tystnad skiilk tyda på, att ej heller i Danmark - lika litet som i dc t v i andra skandinaviska ' länderna - samarbetet mellan myndigheterna och den organisation, son1 arbetar mot den hvita.
slafhandein, ännu kommit till stånd?
Eller skulle nian därutaf fA sluta, att de personer, som i d e nordiska rikena gå den hvita slafhandelns ärenden, i Danmark ej funnit .ett tillräckligt tacksamt arbetsområde?
Vi betvifla detta senare.
Just i de nordiska länderna - och Dan.
mark utgör nog intet undantag i detta hänseende - Hr till följd af allmanhetens likgiltighet och de unga flickornas reslust och lättrogenhet jordmanen i hög grad gynnsam för denna hemska export.
Man ma emellertid vara öfverste Liljefalk tacksam för den insats han genoni sin bok gjort i det arbete, som är inriktadt på den hvita slafhandelns afskaffande.
Att genom meddelandet ' af en mängd belysande ' exempel fran andra länder konstatera det fruktansviirda faktum, som denna handel innebär, iir i hög grad erkännansvärdt.
Och att ' dessa meddelanden komma från en varmhjärtad man, som gjort och gör en rent personlig insats i kampen för de svagas rätt, bor i nämnvärd grad bidraga till att oka deras varde.
Det ar att hoppas, att boken redan blifvit och alltjämt kotnmer att blifva last så som den förljanar och att den må f3 bidraga till att på manga öppna ögonen för den skyldighet, som åligger en h a r enskild, den näni- ligen, att i sin man bidraga till utpl2nande af denna skain- flack på vår moderna och berömda kultur.
Cla fa Wa Izlströrn.
Arbeta för namninsamlingen!
LEDIGA P1 A TSER.
- fPlatssbksnde.
fd sina annonser införda Dagny f l r h ~ l f v a prisdeller 711s Ore pr mm Lärarinna i ' boslig ekonomi önskas att leda s. k. skolkökskur: Ung, musikalisk f lickz i Vininierby stad under sex veckoi som genomgått ettårig Iiaiidarbels Från den 18 i 20 augusti detta år kurs saiilt är .van vid.
h~~shillsgij Lönevillkor 100 kr.
och fritt vivrc roniål, önskar plats i treflig familj samt reseersättniiig: Ansökan, stallo genast el]: 1.
Sept.
Lön önskvärd till \ i ' inimc rby stads skolkökskom- Tacksam för svar till " R. W. " mitti, insändes snarast till under- tecknad.
Bankeberg, p. r. Vimmerby den 25 jiili ' 1913. '
Ivgr Angqvist.
- Bhrnfroken,.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
Ofverlarare .. som i flera år haft hand om barn iinskar plats i finare familj, hels Gymnastikdirektör.
uppåt laadet nu genast.
Kunnig sömnad, och ansprakslös.
Sva En kvinnlig gymnastikdirektör märkt uF; iiiiiljeniedlem 260, Jöiikö med minst ett års praktik och kan- nedoni i franska språket erhåller ping, p. r. plats å Sv.
institut i Utlandet.
Svar med bifogadt foto torde insändas under adress aGymnast 1913a, Sv.
Ung bildad tyska Dagbl.
aniioiiskontor, Sthliii.
önskar under aug.
och sept.
nio någon lön eller.
fritt vivre För tysk: språkets talaiide konlnia i goc Plats för bildad flicka, Faiiiilj.
Svar till) l 8 irn, Edsgatan; om kan undervisa en gosse för in- .rade i 3: dje kl. Eleinentarläroverk.
Karlstad.
: il1 v8rterminens börjm; samt dar-: il1 ar villig att deltaga i husliga Huslig, bildad flicka.
; öromAl finnes att tiiltrada i nie- lio af augusti.
Uppgif pretentio .. {an och skicklig att föresta ett hen: ler Adress [(A.
R.
[(Aker- iied alla dartill höraiide göromal,; ti-öm m. p. m. r. ifven handhafva barii, önskar til: löste11 plats soni IiusförestAnd~rin- Vikariat. '
la.
Svar iiiiiikt 15 k31iskall.
Sv.
Dagbl.
exp., f. v. b.
' ör tvanile sniåskollarariiinor vid - esjöfors fasta småskolor, litt a, iiines att .tillträda 1 septen~ber.
Ny Bildad flicka) oshd och skolhits.
Ansökan in- hiskar plats i fiiniilj, till vcrklig andes före den 15 augusti, till Slzolrddets oru ' fora~nde.
lytta och I.ijilp, eventiiellt skrifgö- Ad r.
Ra i n ni en.
- oiiiål, eller att sköta skolliusliill.
Svar till l11: sta Sep: .ll, Sv.
D.
exp., ~tockliolni, f. v. b..
.
Vikariat, ' '.
.
ör Iiöstteri-ninen vid Björka fasta olkskola (litt.
.. E) i Glanshamniars Skolhush&amp;ll örsamling af Orebro län sökes före 15 augusti af lärare eller Iära- jnskas af medelålders dam som har len, iuiia.
Lön efter 900 kronor pr år.
codt handlag med barn och soin; e i ÖFrigt annons, om den ordina-; an bista dem med läxläsning.
En- .ie befattningen!
Ansökningar in-; elska talas.
Goda muntliga refe-; alidas till, enser.
Svar till 10.
B.
1913 [(, Allm, Skolrddets ordmande.
ridn.-kont., Gust.
Ad.
torg .. Adr.
Glanshammar.
Plats a t t föresta Lararinna, ltl~dentska, undervisningsvaii,språk-: unnig och musikalisk, önskar an- dallning, helst till utlandet.
Svar il1 (IM.
1913 ", Svenska D.igbladets iufv~~dkontor, Sthlm.
h g, musikalisk flicka, om geiiomgatt 5-kl. läroverk och år varit anstilld som lärarinna tid privat saniskola, söker anstall- iing soni guvernant.
Goda betyg c h referénser finnas.
Svar till Energisk siii5landsflicka~l1 Hvetlan- a, p. r. rid mindre foll&lt;skolan vid Svart-) iicken 9r ledig till ansökan hos n-dföranderi .. i Osterlianinge skol- ad, adress Osterhaninge, före den !O augusti.
Lön enligt ' lag.
Platsen illtrad~s deii 1 septeniber inneva- ande ar.
.
S1zolrn " dets ordförande. '
!
rngre.
bildad, musik.
flicka nskar plats i familj som hjälp o. illskap.
Van att undervisa.
Svar 11 [(Energisk L.
A.
(# Sv.
Dagbl.
.nnonsk.
En ordinarie biträdande lararinnebefattning.
, id Tjörtiarps fasta folkskola sökes os skolrkiet före den 25 augusti. '
.ö11 enligt lag för småskolliirarinna.
[viiitilig slöjd.
N. Mellby, Sösdala den 25 juli 913.
Oscar Aberg.
Skolridets ordförande.
Det är nu iifver 40 Ar sedan den första vid fabriken tillverkade symaskinen lämnade Husqvarna och under hela denna tid har fabriken ej lamnat nagon möda ospard eller skytt nagra kostnader, da det gallt att fullkomna fabrikatet samt alltid följt med sin tid och tillämpat alla de uppfin- ningar och verkliga farbättringar, som under arens lopp framkommit inom symaskinsindustrien.
Resultatet har ocksi blifvit att Föreningen Handarbetets Vänners vaf- och syskola 1 5 Jan.-15 Juni.
1IJueqvarna @ * 2 H. kurs - med kompetensvärde Svmas kf ner I -- - f ör handarbetslärarinnor numera raknas bland d e framsta, som frambringas.
D e till- verkas i ' flera typer och utföranden, sa att de kunna erhallas efter hvars och ens behof samt säljas saviil kontant som p&amp; formanliga afbetalningsvillkor.
Maj.
1 Febr.-31 --- -- .- Till lärarinnekursens föreläsningar äger konstintresserad Annonsera i DAGNY!
I.
ungdom tillträde som extra elever.
Prospekt och upplysningar.
5 Birjer Jarlsgatan 5, Stockholm.
särskildt fruntimmer, har det länge varit et P k kapit iMIX, ' önskningsrniil att kunna öfverliimiia virden r sina värdepapper och skötseln af sina affärer i t någor.
person elk l Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande oöfvertraffad.
institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget äfvensom pri: A. Q. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
ygt.
Hoflev.
billighet.
En sidan institution är Stockholms Enskilda Banka bTotariatsfdelnint 21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
(Lilla Nygatan 27, expeditionstid I0 - 4, U Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direki fran - - - Föreningen för Svensk Hemslöjd 12 Biblioteksgatan 12 Stockholm Enda försäljare af &amp; bta allmogearbeten, såsoni Viifnader, Spetsar Möbler, Jiirn- &amp; Folkdr&amp;kter Traarbeten Lergods m. m. Kuinnliga!
arbetsområden.
I 4 A 4 i 4 4 4 o: 4 4 o 4 Utbildningskurser m. m ..
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, 4 8 Klarabergsgatan.
I; om under aranti af Stockholms Enskilda Bank itager sig vPrd oc iörvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdclningen deponera a bliga tio ner, inkasserar Notariatafdelningen vid förfaliotideri~a kupongr x h tillhandahiller deponenten influtna medel.
Vidare cftcrwr Nc: ariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar depoiicr: en i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utiottad, san ämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitdet.
I Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdefninger ~nderrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantorna a ir!
: eckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sor inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelninger att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Oni eii hos a: lelningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skiill ' örfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkornme skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depasi.tionea tärde, dock ej under tvi kronor.
Q C ' 2 e i 8 e o: e * Valean t 8 i U pensiensinlmndermu.
War Ungern beskyddar barnen.
Kadintar Diinjasse och Nurieh Hanum.
Er.
turkisk h i n - notidning och dess redaktör.
4 Axel Liljefalk: Hvit slafhandel.
Rec.
af Clara Wulilsfrii~tt- Prenumeration ' h Dagny sker h närmaste postanstalt eller bokhandel.
