# ID: svediakorp-per606
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,113
# sentences: 756
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


&amp; SVENSKA&amp; ', KVIMVomRESEN UTGINEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF S t o c k h o l m den 7 Aug, 1813 Ntr 32.
Prenumerationspris: 111 Ar.
kr.
4: 50 11s ar.
kr.
2: 50 al4 l, 3: 501~1,,, .. i: z ...
FORENINOEN DAGNY.
lo öre * Prenumeration sker sAväl i landsorten som i Stockholm A närmaste postanstalt eller bok- handel.
1 Redaktion: Klarabergsgatan 48, tvi tr. Telefoner: Alim.
63 53.
Riks- 122 85.
I Redaktör o. ansvarig ' utgifvare: I E L L EN I&lt; L E MA N. Mottagningstid: kl. 11-12..
Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, taA tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
I Annonspris: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15. mm: s höjd per gAng 10: Rabatt:.
5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20_01~, 50 ggr- 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mAndag f: m. '
- .. ' Den gifta kvinnan i allmän tjanst.
Föredrag af seminarieadjunkten * öken Anna Sörensen vid Fredrika-Bremer-Förbundets årsmöte 14 Juni 1913.
D et är inom kommunikatimsverken, dar kvinnor ju sa länge haft anställning, som frågan om den gifta kvinnan i allmän tjänst först blifvit aktuell.
Telegrafstyrelen ' har därvid från början hafdat eni stAndpunkt, som fått uttryck i 1902 Ars instruktion, dar det heter: " Trader kvinna, som innehar tjanst å ordina- rie stat vid fdegrafkerket, i gifte, skall hoQ anses hafva frantradt befattningen, styrelsen dock obetaget att, dar sii anstis lämpligt, bibehtilla henne i extra tjänst. "
Denna be- stammelse har i praxis # iilämpats så, att den, som ingatt äktenskap med icke-telegraftjänsteman, helt och håud skilts från verket, den, som ingatt äktenskap med tjänsteman inom telegrafverket, entledigats från ordinarie tjanst men kunnat bibehållas såson extra ordinarie.
Generalpoststyrolsens instruktion!
innehåller ungefän samma bestämmelse som den nyssnämnda i telegrafsty- rekens: " Till kissa i postverkets stater angifna Mattnin- gar kan afven antagas myndig kvinna, hvilken är ogift eller änka.
Trider kvinna, som innehar sådaq befattning vid postverket, i gifte, skall hon anses hafva franträdt befattningen,.
likväl med ratt för styrelsen att, om sarskil- da omständigheter därtill föranleda, behålla henne såsom extra tjänsteman. "
De extra tjansteaiaqnen vid poctver- ket kunna indelas i sadana, som sakna fast placering, och sådana, som inneha dylik.
Sedan åtskilliga ar bibehållas ej kvinnliga extra tjänstemän med fast placeaing, hvilka .ila ingå aktenskm, vid sina befattningar.
Daremok kan.
gift kvinna inlneha anstallning såsom extra .tjänsteman.
utan fast placering.
.
.
.
.
Af ven ' järnvägsstyrelsens instruikt ioa af å r 1907 inne hiilner bestamlmelser i ifragavarande afseende lika lydande med dem, som gälla for .telegrafverket.
Helt andra bestämmelser galla däremot för en annan grupp af kvinnliga statstjänare.
Då vid 1910 års riks- dag ny stat antogs för fångvårdsstaten, upptogs därvid '.
den bestämmelsen för de kvinnliga befattningshafvarna, en lararinlna !9 vaktfruar och kokerskor, att kvinnlig befatt-.
ningshafvare, som i n &amp; - äktenskap, skall vara skyldig att afgå från tjänsten, om fångvårdsstyrelsen finner det nö- digt; Liknande bestämmelser ha också genom belut af 1.912 års riksdag fastslagits f6r de kvinnliga biträdena.
hos vissa ämbetsverk och myndigheter, om hvilka det he- ter i Kungl.
Maj: ts nådiga kungörelse angående allmUn- na villkor och bestämmelser att gälla för å vissa dom: stolars, ämbetsverks och myndigheters s t a b uppförda biti-adesbefattningar af den 10 juni 1912: " Gift kvinlna må till biträdesbefatinlina befordras alleqast efter af ~ u n ~ l.
Maj: ts på framst2llniing i hvarje sarskildt faill lamnadt!
medgifvande.
Dar kvinnlig inneh.afvare af bitradebefatt- ning ingår äktenskap, skall hon icke vara skyldig att af.
sådan anledning afgå från befattningenb därest.
icke Y,&amp; '
derbörafide öfverordnade myndighet med hänsyn till be- Fattningens behöriga uppratthiVllande finner det nödigt. "
Redan vid: samma riksdag som detta b d u t fatta- fäs- te h r Lindhagen uppmärksadeiilen p i hur föga de be-.
starnmdber, söm, vor0 gällande för de kvinnliga tjanste- männen inom kommt !.ni~kationsverkm, öfverensstämde med det fattade heslutet rörande de kvindiga biträdenas.
Han anhöll nämhgen1 att till chefm för cilldqartementet få.
f r a l t a t l a följande spörsmål: " Kan det emotses, att nu gällande föreskrift om skyldighet för kvinnlig befattnings- hafvare vid järnvägarna, post och tekgrat att i hän- ddse ' .af, gifteimål friinträda sin befattning aivensom deni.
godtyckliga.
tillämpningen af densamma skda inom dea närmaste tiden.
utbytas mot ett tidsenligare) stadgande samt mot garantier för en enhetlig och rättvis praxis, i d.en mån- ' en viss pröfni ' ngsratt forfarande medgifves vederbö-!
rande styreke? "
I ' sitt svar å denna interpellation anförde chefen för ci~ild~epalrtmentet, att han ansåg åtskilliga skal tala för att kvinnor, som gifta sig, beredas. '
ökad möjlighet att kvarstii i förutvarande befattning vid de verk, hvarom har vore fråga.
Han vore visserligm med- veten om ' att ahkilliga särskilda förhlillanjden gjorde den-.
n a rnöjligliet svårare vid namiida verk an vid åtskilliga andra statens ämbetsverk, men då han farm förevarande fråga bahjartansvard, ansåg han en ingående utredniilg böra komma till stand.
I Kungl.
Maj: t har också under erinran om riksda-, g e m beslut.
1912 och de olika bestirnmeker, som gälla f6r kommu~ii ' kaXioasverke~i, anbefallt telegraf styrelse^^, ge-: rm-al.poststyrelsen och järnvagsstyrelsen att afge utl ' åtan-.
d e huruvida, och i hvad mån vild dessa verk.
anställcla, kvinnliga befattningshafvare, som ingå iiktenskap, må aga I bibekfilla sin.
aristallning.
l Telegrafstyrelsen har q e d anledning häraf den 27 de- i: cember 1912 afgifvit utlåtande, i hvilket de~l, siarskildt af I hiinsyn till telegramhemlighletais.
bqvarande .och för a ti!
; icke den e. o. personalen må beh,ofva ökas, föreslår £öl-: jande bestämmelse: " Kvilnnilig tjänsteman, hvilken ingir hikteqskap7 ' skall därmed.
anses halva frånträdt sin befalt- Jriing dock med rätt för henne att kvarstii i e; o. tjänst, Ihvad den vid stationerna anställda personalen beträffad ilikväl end.ast i det fall att iktei-iskap ingåtts med tjinste- man.
.
inom telegrafverket. "
. '
Järnvigsstyrelsen har i samma fraga yttrat sig i ut- .bitande af den 1 februari 1913, i hvitlket den hemställer, !att någon ändring i &amp; illande instrukti~on för järnvägs- styrelseq icke måtte i föl-evarande afseende vidtagas, detta ' f.ramför allt af sociala skäl och för att icke den e. o. personalen må: behöR a ökas.
i, Generalpolststyrelsen .har besvarat frågan i utlitandc: af den 11 februari 1913..
Den framhaller, att det i post- verket .med dess skiftande tjänstgöring och dess kraf p i rörlighet vore särskilda svar~igheter,.
om kvinn- lig, befattn.nihgshafvare vore gift.
Medgifvandet för gift kvinn&amp;.
att .behålla sin tjanst skulle medföra, att postver- ket .nödgades hafva större .reservpersonal än under nuva- 1 rande förhallanmden.
Oeneralpoststyrelsen hemställer dar- för, att ordinarie kvinnlig befathingshafvare vid post- ' ' I I.
l a, verket icke.
bör tillatas att efter in@nget äktenskap biba hålla sin ordinarie anställning, dock.
att hvad ingå; or- dinarie kvinnligt biträde vid postverket generalpoststyreb sen utan större olagenhet kan tillerkännas befogenhet att, om dylikt biträde trader i gifte, medgifva hennes kvar-.
stående i tjanst, så Iiange detta icke .med hänsyn till be- fattningens behöriga uppehallande medför olägenhet.
Frågan om gift kvinnas anställning har afven för en.
annan grupp af kvinnor blifyit aktuell.
Genom beslut af 1907 och 1909 års iiksdagar samt Kungl.
~; j; t s des 6 juni 1909 meddelade sanktion har nämligen grundla- gens hinder för kvinnas utnämning till vissa befattriin- p r undanröjts, i det att 5 28 regeringsformen erhållit ändrad lydelse, enligt hvilken afven infödda svenska kvin- nor må i angifven ordning och med tillämpning af grun- der, som godkäqts af konungen och riksdagen, kunna af kontingen utnämnas och befordras ' till ' lärarbefattningar vid statens läroanstalter, de teologiska lärartjänsterna vid universiteital likväl imdantagna, till andra beställningar vid inrättningar för vetensk.ap, slöjd eller skön konst samt till lakarbefatt~~ingar.
De grunder, med tillämpning.
af hvilka infödda svenska kvinn,or må kunna af konun- gen utnämnas och befordras till ifrågavarande bdattnin- gar, ha emellertid ännu ej faststalts.
Att bland dessa.
grunder också stadganden om gift kvinnas behörigh&amp; skulle upptagas framhölls af kolnstiHutiomsutskottet redad vid 1905 års riksdag, då motion först framkom om 2nd;.
ring af nämnda paragraf i regerinlgsformen.
Förslag till griin.der, med tillämpning af huilka inföd- da svemka kvinnor m i kunna af konungen erkännas och befordras till, vissa befattningar, har afgifvits af lönereg- leringskommittén i dess betänkande XXVIT, afgifvet den 13 januari 191 1.
Rörande gift kvinnas anställning an- för komnlJttéii först, att den " ansett såscan en1 gifven sak ", att till de .befattningar, som vore i fråga, icke m,å.tte be- fordras gift kvinna utan allenast sådan, som ar ogift el- ler änka.,.
.
.
.
.
.
.
: Då.
det.
gäller att besvara spörsmålet, h.ur&amp;ida kvinn-.
lig tjansteinnehafvare,.
son11 träder i .gifte, må kunna få kvarstå i tjänskn eller ej, erinrar kommitté ' n först om.
hur- detta spöIrsmå1 blifvit besvaradt inom skilda områ-.
den af statstjänsten.
I Kungl.
kungCrelseii den 6 november - 1903 angam-.
de kompetens för kvinnliga läkare att iiiiieha, ' vissa ' 12kar- befattningar, ar stadgadt, att,.
om kvinlnlig liikare,.
som .på grund af offentlig myndighets förordnande innehar tjan- stebefattning, träder i gifte, skall- h&amp; anses hafva ' frdn- .. trädd bdattnhg,en.
Stadgan för rikets.
allmänna läroverk den 18 febru- ari 1905 - som i 5 186 fölre~krifver, att sökande till.
Iärariimebefatt~.iing vid samskola skall .vara ogift - inne- haller i § 128 ' den bestämmelse, att lärarinna; som trä- - der i gifte, ar skyldig att afgå från sin befattning och.
bör i sidant fall.
ofcrdröjligen till öfveirstyrlsen.
för rikets.
a l h ä n n a liaroverk ingifva sin anhå ' llan om afsked.
.
.
I anslutning härtill föreskrifves.
ock i €j 1-90 af sam-.
ma stadga, att lärarbefattning i teckning och musik vid realskola kan sökas och innehafvas afveil af kvinna, så- ' ',. '
s.
,:!
i.
, ' I i t; ' I 1 1
' vida hon ä r ogift och uppfyllt de för &amp; idan befattnings ke är afförd fråq dagordningen förstar man a f ett ytt- erhållande föreskrifna.
villkor.
rande af iiiivarande chefen för ecklesihstikdeprtlementet, Stadgan fiir folkskoleseminzirierna i riket den 29 janu- doktor Fridtjuv Berg, som i sin skrift " Rattvisa löne- ari 1886 däremot föreskrifver i 5 21 att i händelse la- grunder " erinrar om löneregleringskommitténs förslag till rarinqa med.
adjunkts tjänstgöring trader i gifte, det må grunder, med tillämpning af hvilka infödda svenska kvin- ankomma på konsistoriets bepröfvande, om hon må bi- nor m % kunna af konungen utnämnas och bdordras till behållas vid tjänsten, agande konsistoriet sedermera upp- vissa befattningar, hyarpå han yttrar: " Skulle @ afvandet säga henne därifrån, då läroverkets bästa finnes sådant att i förevarande afseende fastslå en olikhet mellan man * lig och kvinnlig tjansteinn.eharfvare allt mer och mer vin- kraf va.
Kommittén redogör vidare för de bestämmelser i ifrå- na terräng, kommer den nu gällande inskränkningen i gavarande afseende för postverket, järnvägarna, telegraf- smådkdlärarinnornas rättsliga stallitning tydligen att blifva verket och fångvåi.dsstaten, som har förut refererats.
Ef- besti ?ien.de, och det ar fara vardt, att turen snart kan va- ter denna öfversikt yttrar kommittén, att den betraffande ra kommen också till folkskolans lararinnekår: " Den gjorda öfversikten öfver de besitiammelser, ' som de befattningar, om hvilka nu ar fråga, omtattat den me- .nu galla angående gift kvinna i allmän tjanst, visar alltså ning.
att om kvinna, som befordrats.
till och innehar så- att tjansteinnehafvare med likartadt arbete lyda under helt oli- dan befattning, ingår äktenskap, hon skall anses därmed ka bestämmelser.
De kvinnliga tjansteinnehafvarna kunna ur hafva fråntradt befattningen.
Rörande deinna fråga har sarskildt yttrande afgifvits ifrågavarande synpunkt delas i tre grupper.
.För den första af af hr af Callerholrn, som hemställt, att.
ifrågavarande dessa finnes ingen inskränkning i gift kvinnas behörig-.
punkt matte erhålla följande affattning: " Om kvinnlig in- het att kvarstå i tjänst.
Dit.
höra falkskdlararinnor, la- nehafvare af någon utaf ofvai~namnda befattningar ingår rarinnor vid högre folkskolor och kommqala mellansko- äktenskap, skall det, på hennes ansökning, i hvarj !e sär- lor.
För den andra gruppen galler .den bestämmelsen skildt fall ankomma på Konungens prölfning, huruvida att inträde i äktenskap medför skyldighet att afgå från tjänsten, om d&amp; öfverordnade myndigheten finner det % hon må ändock bibehalla befattningen. ' '
Dit höra de kvinnliga tjänstemännen på fångvå~dc digt.
Lölnere@.eringskonli~iitténs ifragavaranda betänkanda staten, de kvinnliga biträdena i Vissa verk, ' kvinnliga ad- har icke föranledt någon Kungl.
Maj: ts åtgärd.
Chefen för ecklesiasbikdepart~nentet har, såsom han framhåller i junkter vid staitens ' fo !kskoleseminarier och småskolarari sitt anförande till statsr.åldspro8okollet vid tillsättandet af innor .. För den tredje gruppen är inlrade i äktenskap len s. k. lararelön,eniimnden den 5 juli 191 2 ansett Iamp- liktydigt med att hafw fråntradt befattniinpn.
Dit hör.a ligast, att frågan on1 kvinnors ansttalliling i statstjänst de kv: innliga tjanstmännen inom komrnun ?katioasverken, uppdelhs på så satt, att densamma i hvad den rör an- kvinnliga innehafvarc- af vissa lakarbdattningar, amnesla- ställning vid de allmänna läroverken behandlas i .sam- rarinnor vid statens samskolor samt tecknings-.
och mu- siklararinnor vid realskolor.
band med lönespörsmålen.
.
,.
Lararel6nenamndcn har alltså nu att betraffande la- rartjänster vid de allmänna laraverken yttra sig ofver frågan, om gift kvinnas anställning.
För de kategorier befattningshafvare, soni falla inoml lararelönenämndens in- Insänd litteratur.
.
- tresseomsAde, galla n: i mycket olika bestämmelser.
Be- Wahlström &amp; Widstrands förlag, Stockholm: Bilder ur stämmelserna för kvinnliga, seminarieadjunklter, ämneslarar- den heliga skrift med däriill hörande text.
Utgifna under öfver- innor vid statens samskolor samt musik- och tecknings- inseende af J. Norrby.
Haft.
19-23.
- Vi och våra blommor.
En bok om prydiiadsvaxterna inne och ute.
Af C.
A.
M.
Lind- lararinnor vid realskolor ha redan har refererats.
I frå- man.
Haft.
12. ga om sniAskollararinnor ar att marka, a t t genom Kungl.
P.
A. Norste ' dt 8r Söners förlag, Stockholm.
: Spädbarns- f örordn,ingerr af clen 17 november 1 905 til~i&amp;saki: rides skydd 1 det moderna Tyskland.
Af I. Jundell.
- Barns, och mödrars rätt.
Af Anna Lind / zagen.
fastare a n s t ~ ~ i n i A n t ~ alla ofla, examinerade småskol- Albert Bo 11 ii i ers forlag, Stockholiii: Studentfureningen lärarinnor, hvilka af skolraden Mifvit .antagna tills vida- Verdandis mekrifter.
189.
V. von Heidenstam af Göran Lind- - 190.
Adalen och Norrlandsfrigan af O. Bucht.
- 191,192. re med ömsesidig uppsagningsratt samt i denna egenskap blad.
Norrländskt skogsllf af O. Bucfzt.
tjänstgjort i sammanlagdt fem år.
Afven en ' sådan lärar- P.
Palm q u is t f ö r lag, Stockholnl.
Gymnastikfragan vid inna med fastare anstallning kan alitså entledigas mot Stockholms folkskolor af Elin Falk.
A.-B.
Framtidens förlag, Malmö: Ui- min ' lefnad af.
sin vilja, 0.m hon trader i gifte.
August Bebel.
Haft.
15.
Hvad daremot folkskdlararinnor, lärarinnor vid hög- Sve11sk.a Teoso,fiska Bokförlaget, Stockholin: Tankar re folkskolor och kornm.unala mellanskolor beträffar fin- af Svet1 I var Sven- Nilsson.
nes ingen inskränkning i gift kvinnas behörighet att sö- ka och innehafva ordinarie tjanst.
De försök, som gjorts, att få en inskränkande besiammelse till stånd i fråga om folkskollärarinnas ratt att efter inträde i äktenskap kvar- stå i tjanst, ' nam; ligen af 1893 års kyrkomöte och genom - motion i andra kammaren vid, 1906 års riksdag, ha ej liedt till något resultat.
Att emellatid iragan därmed ic- b ', ' Annonsera i DAGNY!
Pel.le,rins V ä x t -.
m a r. g a. r., .. n ersätter det finaste mejerlsm.ör.
.
.
. '
.
I
Litteratur.
Unge, detta goda och stora barn, som inte behöfde nier än att solen tittade in genom rutan, att en fjäril fladdrde förbi honom eller att lärkan drillade i eterbl; rymd, fön Midsommar.
Af Gusfava Svarrström.
Ahlén 8r att lifvets mörka stunder skulle bli ljusa.
Akerlunds förlag.
Göteborg-Stockholm.
Och i all sin knapphet är skildringen af den unga, blinda arftagerskan Helfrid - .lilla prinsessan med det .Det ä r A d a l e n s k r a f t i g a b o j a - l a g d p å d e s s s o n. "
- Så slutade Pelle Molin sin prosa- halfva kungarikettt - alldeles förtjusande ock [ycr en dikt om " Gamla Adalenu.
Och den bojan är rasmärket fullkomlig bi !d af ett kvinnoöde.
Det svagaste i boken är dialogen.
Visserligen star på oss alla där norrifrån.
Att en och annan söker göra sig fri från den - ja, förhåna den i samma tornart familjen Unge betydligt öfver genomsnittsmanniskorna.
och med samma terminologi som estetsnobben, är ju Men Iiär talas under detta dygn så mycket i den högre stilen sant.
Men det betyder föga; och trots allt älska vi och säges så många djupsinniga ord, att det mycket viii denna boja med dess Ijuft smärtfulla tyngd öfver sinne kunde.
fördelas på irefs alla dagar och ändi ge tilIräckIig och själ.
- Ingen har sedan Adalsdiktens tillblifvelse för- färg åt uttryckssättet.
Detta verkar onaturligt i stäliet för rådt och sanitidigt lofsjungit detta sitt förhållande till hem- att - såsom säkerligen afsetts - framhäfvs karaktären bygden mellan älfvarna med så klangfull stämma som hos de olika personligheterna.
I samband härmed kan nämnas en annan liten svaghet, Gustava Svanström nu i sin bok M i d s o m m a r.
Denna författarinna har ju städse haft sin styrka i den som kanske endast den kritiska granskaren lägger märke själfulla naturskildringen.
Ja, den har så afgjordt varit till.
Författarinnan har förälskat sig i ett uttryck och har grundmotivet och bärkraften för hennes inspiration att utomordentligt svårt för att släppa det: p i en af bokens äfven i de böcker, där hon med all flit sökt agna.
sitt första sidor talar hon om (Idet blonda landettl; och i cicn intresse åt menniskostudiet, har detta lyckats henne blott följande sammanställningen ger h m härmed en ypperlig i den mån hon kunnat göra det mänskliga själslifvet sam- bild af det sommarnattsljusa nordlandet, fljunilandet, kon- valjelandett1.
.
.
.
Men detta osvenska b l o n d a och hörigt med naturens själ.
Denna styrka har vuxit sig alltmer jämn och medvetet b l o n d återkommer se ' n lite emellanit, och d i ej alltid mogen, med förmåga att utnyttja alla inneboende möjlig- så pass motiveradt som första gången.
Dock - svagheter som dessa kunna knappast förtaga heter.
Och i den skildring hon här gjort af nordens stora högtid, midsommartiden med dess underbara fullhet glansen hos det väsentliga i denna bok, hviiket i r en och rika, ljusa fägring, skulle jag vilja saga att hon nitt lefvande återglans af nordlandets sonimarsolst~ndstici, hr ... mästerskapet.
Och aldrig har hon s i som har lyckats mad till en dikt i obunden form, med s i mycken äkfz ingjuta en lefvande anda i Pans sköna - rike.
Liksom det lyrik och fin nyansering i färg och tonfall, att intrycket väl endast är förunnadt diktaren af guds nåde att sålunda af äkta konstnärlighet står kvar trots det som bristcr.
Det hur så ofta talats om de norrlandsfödda förfat- återge den väldiges bild: hans ögon lyste röda soni tarnas benägenhet för naturmålning, oftast med en tori af lågor i höstkvällen, hans andedräkt flåsade som tövinden, ringaktning för den anstrykning af etnografiskt landskaps- när den sveper fram öfver däfna och frostludna berg.
Men kring hans hjässa stod solbranden som en krona, måleri denna kan ha - så vida den inte skattar åt natur- och det flög en ton ur hans pipa, rå och gäll och drucken mystiken.
Och härvidlag liksom i de flesta andrz afse- af märg och lust från alla rötter i jorden.
Från alla enden skäras de öfver en kam.
Jag skulle önska att den med norrlandsdiktningen yfver-.
hjärtan p&amp; jorden - l1.
Den I M i d s o m m a r, som af författarinnan själf kallas " ro- boret färdiga kritikern ville vaket läsa ~~Midsomrnar~:.
mana har nordbons samhörighet med naturen fått ett ännu skulle kanske sedan tänka sig för, innan den bedömde mer pregnant och innerligt uttryck än i ' någon af hennes efter förintfattad och inte alltid så sjalfstandig mening.
; ' Mo R.
M. föregående böcker.
Här är midsommaren en hemmets fest, där helhet i stämningen för ovanlighetens skull upp- Egnahemsträdgården.
Af Gustaf Lind.
WakistrOm nåtts utan några som helst yttre traditionella festanord- ningar.
Men, huru väl än de till skildringen hörande och Widstrand, Stockholm 191 3.
Pris 1 ~ 5.
personerna stå mot sin stämningsmättade bakgrund, ha de Hvad denna bok angar, som ehuru liten dock spa1.i- ej förmåga att ge någon varaktig eller djupare föreställ- ner öfver SA många af tradgArdsodlingens omriden, kor- ning om sig själfva.
Som roman betraktad är handlingen de man tryggt kunna saga, att det nog är den bästa för hopträngd.
Fabuleringen rör sig om vissa episoder, allmänna trädgArdsbok af s i ringa omfång, vi ännu agii.
och skildringen, som koncentreras kring m idsom mar- Den kan, om man undantar spr ?ik och frarnstiillningssiitt, aftonens händelser, ger endast glimtar ur själslifvet hos med stor framgång tafla med Abelins " Den mindre t * d- människor, som vickt tillräckligt intresse för att man skulle girden ".
Och det vill ej saga litet, ty denna bok Far dock den väckarklocka som kallade stora allmä&amp;eten till vilja veta mer om dem.
Det kan dock ej nekas till att Gustava Svanström lyc- arbete och intresse p i det hortjikulturella verksarnhetsfdl- kats få fram rätt mycken karaktär hos nagra af familje- tet.
För fackman och deras likar fanns ju redar, PihL medlemmarna i den vackert skildrade ådaisprästgården, kindgrens gediget värdefulla arbete.
Men Linds bok ger naturligtvis ocksa eri h d del mo där händelserna förlagts.
Särskildt gäller detta prosten J.
H O l t Z Brunkebergstorg 5 St. Nygat.
35 Sturegat.
S - - - S t o c ~ h o 1 m s Specialaffär för GARNERINGSARTIKLAR Ständigt nyheter
derna synpunkter och utgör därför ett synnerligen godt tillskott till vår tradgirdslitteratur.
Det tre hufvudafdel- ningarne f ö r k ~ k s v ' @ x t e r,. '
f r u i k och t bl~ ' lo \ mmo.r ge förvånansvärdt rikt trots d m koncentrerade form, som mist användas, Likas2 de därutom fallande kapitlen om villkor och förutsäNhingar för ett godi resultat, om träd- gårdens anläggning, drif- och kallbänkarnas anordnande ' och om balkongträdgtirden; mliqdre däremd kapitle4 cm " krukväxter i bon.i ' ngsrum ' &gt; där sortvalet är b&amp;änkligt inskränkt.
Eljes är detta i alhlänlhet udomordentligt god4 modernt t. o. m. och eget nog ofta vida rikare än 3 förf: s ofvan behandlade specialbo~k - (jfr t. ex: jord- gubbsolrtenm!
;).
M&amp; liksom i föregående arbete brister den i saklipp- gifternas noggrannhet och systematiskt frarnst ' a111ningssatt, i synnerhet p2 blomsterodlingen.
Detta ä r visserligen ej.
direktör Linds specialomrklde, men nagon reda i planl och uppställning måste dock gifvas.
Att afdelningarna ro- s o r och b l o m s t e r o d l i n g samordnats - precis som rosor ej vor0 blommor - är något öfverraskande.
Li- kaledes rosornas.
indelning.
" Man1 särskiljer " inte " tre stora hufvudgrupper af rosor, nämligen, en gå ' ng under smnmarm blommande rosor, klängrosor och remontera- de rosor " utan1 direktör Lind gör det; antagligen i bas- tig och okritisk efterbildning af uppställningen i ett @ - jest ytterst btjänstfullt svenskt rosenarbete, där dock id delningen framställts betydligt mindr6 kategoriskt.
Inte för att man i ett sa litet arbete kan fordra Crépins nu allmänt.
tillämpade rosensystem, men det borde dock an- tydts, och Atminstone borde ej indelningen gjorts så M- de logiskt och sakrikt omöjlig sam nu.
Logiskt emedan den skett efter två, säger två, indddingsgrunder, både växtsättets och blomningstidens, hvarigenom leden utesluta hvarann och saklig oreda uppstått.
Praktiskt enklast Pa- de varit att in.dela ettdera efter växtsättet i busk-, stam- ach klängrosor - elkr ännu bättre efter förökningssättet i rotäkta och .förädlade och så underindela dessa.
.- Hvad så de särskilda ' blomstersorterna angår, si ut- salttes den ganska viktiga färgbeteckimgen vid en del, vid ardra ej.
Att bland iris intet omnämnande gjorts af de nu så moderna engelska och spanska, som1 nästan) utträngt de tråkiga och dock omnämnda tyska kan jui vara en smak;, sak.
Men d5 förf.
rent definlierar " Lupinus polyphyllus " med " blåvita blommor i juni-augusti, " fastän begrqpet innehaller både hvita, gula och rosa, kan detta ej skrif- vas p i smakens räkning.
Sadana fel äro ej obetydliga, helst boken vänder.
sig tila es mycket stor och ofta ganska hortikulturetit okun- nig allmänhet, som dirför genast från början, måste ffi e l ~ e n t e r n a klara och uppfattningen redig.
Detita ar ju eljes den lilla behändiga bokens syfte, och med sin er&amp;- la stil, sina goda lärdomar och sina sporrande råd ä r den därför också väl rustad att slå igenom och gladt välkomnas af såväl den mer vana odlaren som den osko- lade nybörjaren; till hvilka blada den kommer som en på- litlig och god hjälpare.
E k 2 Nordenstreng.
.
.
!
.
Från världens rösträttsfält ..
Under flera ar har jag har ' i Dagny kunnat .meddela uppgifter på de yrken, ämbeten och värdigheter, (lit kvin- nor för f ö r s t a gången haft tillträde efter det en slum- rande medborgarkansla vaknat och kommit dem att an; vända de färdigheter naturen förlänat dem.
.eller sedan utvecklingens gAng vållat, att kvinnor fått äreplatsei-j som annars blott tillkommit man.
Jag tanker nu sarskildt på den plats, som gafs at Mrs Sarah Platt Decker .efter: hen- nes död, sommaren 1912.
För första gången i C.o .l o .r a d o s historia anhöll Guvernör Shafroth, att en kvinna skulle få ligga på l i t d e p a r a d e i Kapitoliet.
Den kvinna, hvars minne så hedrades, var Mrs S a r a h P l a t t D e.c k e r, f; d. ord- förande i det ' stora " Förbundet af kvinnoklubbarll.
.
Och stadens borgmästare gaf befallning omcatt alla offentliga kontor och ' lokaler skulle vara stängda under tiden för begrafningen.
.
.
Det förmales att Lord ' Roseberry vid .de brittiska universitetens kongress1 sade, att det ilseklet bast behöfde var mana.
Lord Roseberry visste naturligtvis hvad han sade, och säkert gaf hans kollega S i r Edward.
Poyntet honom ratt i fjor en g h g.
: Sir Edward Poynter är ord; förande i styrelsen för R o y a l A c a d e m y,: och vid prisutdelningen Ar 191 2 yttrade han: Jag b e k l a g a r att jag nödgas meddela, hurusom i år a l l a pris, från och med guldmedaljen, utom ett enda - studie efter naken modell - gatt till kvinnor#.
Och denna.
kvinnor- nas framryckning på de sköna konsternas område fort- sättes i år.
Det skrifves från Paris, att M: lle L i l i B o u.1 a n g e r i %r vunnit grand Prix de Romel1 ' för en af henne komponerad kantat.
- Grand prix de Rome berättigar innehafvaren att såsom franska statens pensionär vistas tre år i Rom p % statens ' villa på Monto.
Pincio.
Under nästkommande vinter komma tvenne kvinnor att bo .dar.
M: lle Boulanger som den första kvinnliga pris- tagarinnan i musik och.
M: lle H e u v e l m a n n s, hvilken erhöll det stora priset för skulptur och som var ' den första kvinnliga pristagarinnan efter det kvinnor afven- hade till- tr; ' de till pristaflingarna.
Det förefaller icke alls underligt; att den af oss alla kända och skattade Reverend A n n a S h.a w, skall ha upp-.
nått en värdighet, som ej tillfallit någon kvinna.
före henne.
.
Snarare är det underligt att denna värdighet ej förr kommit henne till del.
I början af Aret blef hon emellertid teologie hedersdoktor vid universitet i staden Kansas.
Universitetets rektor sade därvid, att Reverend Shaw var den första kvinna som vid hans-universitet erhållit denna grad.
Afven en annan kvinna.
har erhallit.
en hedersdoktors- grad och hon omnämnes.
icke, emedan hon var den första, utan emedan hon var.
.den e n d a.
Vid M o u n t H s o l y- o a k e s universitets 75-årsjubileum var Dr. M a r y A .. Smith, dfverkirurg vid New Englands kvinnolasarett, den enda person, som kallades till hedersdoktor i medicin.
i Så långt som till hedersdoktorsgraden har icke ' den svarta.
rasen hunnit, men det tillkännagifves att vid.
uni.1 ' - ' raknas det giftfria originalfabrikatet Salabrin af alla,.
som enligt bruksanvisningen anvapdt det såsom ' toalettmedel, till behandling af ' sår och, yttre skador eller för annat .angifvet andarnål,; Partilager hos, Geijer 8r C: o, Stockholm.
p - - -, '
.
versitetet i I o w a för första gången under ' dess sextio- ariki tillvaro tvenne negerflickor aflade filosofie kandidat- .examen.
Och som .prof på, de båda unga kvinnornas - energi berättas vidare, att de utan.
någon som helst hjälp under.
ferierna arbetat soni.
uppasserskor, tjänarhnor el1e.r .hvad som helst för att under terminerna kunna fullfölja: sina studier .. Nar jag var en liten flicka, skrefvo vi i svensk diktamen så har.
- - " att plåstra på sår har af ålder varit kviri- nors görafi.
Därmed menades gifvetvis att llerfarenhets- visdomen " var den som bäst lanipade sig .för .kvinnors .kynne.
Läkareyrkef var val emellertid det första ' akade- miska yrke, dit kvinnor kämpade sig tillträde.
Men nu f å de icke bara aflägga examen och idka praktik.
Vi.
ha .nyss sett, att en kvinnlig läkare blifvit medicine heders- doktor, .och " för f6rsta gången i det amerikanska medicin- ska sällskapets historia (l har en kvinna varit siyrelse- medlem däri.
Dr R o s a 1 i e S., M o r t o n fran Newyork var vid sällska~ets årsmöte i Altantic City vice ordförande i ' sektionen för profylaktik och skötte ordförandeskapet vid - åtskilliga sammanträden.
Kvinnor ha blifvit fängelseläkare i B e r l i n. och vid kvinnofangelset i C o r k i Irland ha för första gåiigen kvinnor användts på dessa platser.
Dock tycks det icke heller i detta afseende gå lätt för kvinnor att arbeta, sig fram i E n g l a n d.
I den frisinnade staden M a n, c h e s t e r hade Dr B a r b a r a C u n n i n g h a n i blifvit utsedd till assistent åt förste stadsläkaren i Manchester.
.Hennes val hade emellertid öfverklagats, emedan hon var * .kvinna, ehuru hälsovårdsnämnden till bakavisade klago- .målen på, den grund, att Dr Cunninghant vore sina med- sökande, ojän,förligt öfverlägsen.
Icke allenast vor0 hen- nes akademiska betyg fullt jämngoda med de andras, utan hon hade .också särskilda insikter i afseende på behand-, lingen af tuberkulos, af barnsjukdomar och af läkarevård.
.
i allmänhet såväl i England som i Indien.
- I afseende på rent vetenskapliga utmärkelser tvekar man däremot ej att ge kvinnorna den plats som tillkoni- mer dem.
Miss E t h e l S a r g e n t blef i september 19 12 .ordförande vid Botaniska sallskapets årsmöte i.
Bir- mingham, första gången en kvinna erhållit denna utnii-ir- kelse.
Men så valdes Miss Sargent också till den första .kvinnliga medlemmen i Linnéanska sällskapet Ar 1904.
Och Dr M a r i e S t o p e s, den första kvinnliga do- centen vid universitetet i Manchester och d, n första kvinnliga föreläsarinnan vid det kejserliga japanska univer- sitetet i Tokio, ar också den, som fått den första profes- suren i fossil botanik vid L o n d o n s universitet.
I Japan är man annars icke feministisk af sig.
Mrs Catt berättade oss ju just nyss i Biidapest, att J a p a n är ett af de sju länder med konstitution, dar ingen Lands- förening för kvinnans politiska rösträtt existerar.
Så myc- .ket egendomligare är det, att en.
japanesisk kvinna Mrs S e n o K i n för icke länge se ' n blifvit direktör vid en bank i Tokio.
Som bekant ar ju kvinnornas oförmåga att sköta storfinanser ett axiom.
Mrs Seno Kins utnämning till banktjänsteman är ett af de många profven på hvartill kvinnor numera an- i ' 0: genam att gynna dessannonsörer ' J e: i kvinnliga biskop, existerat, och hennes kyrka är ' alltid till trängsel af; hörarskaror, som tjusas af sundt förnuft och f,.ntasifull förståelje,,, den förening so,m alltid utmärker de idealiska ledande,i.
.
Icke mindre än f e m kvinnor, alla tillhörande; femai- - nisternau, ha valts till niedlemniar af bostadsnämnden i G r o s s w a r d e i n i U n g e r n.
Det säges, att det * är första gången någon kvinna erhallit en kommunal förtro- endepost i Ungern.
(Detta var f ö r e kongress ' en 19 i 3..
Det blir iiiåhända annorlunda efteråt.)
Ett omilde, där kvinnor ha svårt att .arbeta.
sig f.ram, ar.
det juridiska.
Må.- handa.
skulle det icke vara alldeles omöjligt alt taga reda p i de psykologiska orsaker härtill, som gjort sig gällande i många europeiska stater, nien eftersoni dessa orsaker.
.
icke mera synas ' vara bindande, lönar det sig knappast.
- Det är bättre att anföra fakta som bevisa detta sista pistående.
I F ö r e n t a S t a t e r n a och F r a n k r i k e finnas niinga kvinnliga jurister.
- De soin vor0 med i A m- .s t e.r d a m minnas nog Mrs C a t h e r i n e W a u g h M c C u l l o c k, och från Budapest erinrar man sig med fröjd Mlle M a r i e V é r o n e och hennes pläderande vältalighet.
Men iifven i Förenta Staterna kunna kvinnor iippnå nytt i juridisk vag.
I K a l i f o r n i e n, dat kvinnor ha rösträtt, har Miss C l a r a Al i c e J e s s blifvit ~ C i t y Recorderll i .D a 1 y, den första kvinna som beklädt ett juridiskt ämbete i IGdifornien.
och som i sin egenskap af ~ ~ C i t Recorderdl y förrättat den första civila vigsel, som.
knutits af en kvinna .. Och i C.h i c a g o, Jane Addams stad, där kvinnorna just nyss fått rösträtt, blef Miss M a r y B a n t e l m e i varas andre domare.
vid barndomstolen därstädes, Och i N e u c h i t e l har Mnie R a c h e l V u i l l e efter sin nians och sitt enda barns död för tre ar sen stu- derat juridik, och helt nyligen har hon blifvit utnämnd till advokat i G e n e v e.
Hon har studerat juridik llicke för utkomstens skull utan för att bistå kvinnor, som behöfva juridiskt biträde ".
.
.
Helt annorlunda är det i England.
Den 2 och 3 juli i år afgjordes frågan i högsta instansen för dylika fall.
Miss G way n.e t h M a r j o r i s B e b b, som tagit juris doktorsgraden med utmarkelse, hade anhållit att få genom- gå de prof, som fordras för att bli en af kronans advo- kater.
Men enligt domarens afgörande var hon .enligt i i Arbeta för Dagny i i vändas, hvilka.
samlats från hela världen utan att listan p i något sätt gör anspråk eller k a n göra anspråk på att .vara fullständig.
Men högst olikartade saker förekomina därpå.
.
.
Guvernör Mc Govern i W i s c o n s i n har utsett Mrs - A d a F. H o u r e att vara medlem af åkerbruksnämnden i Visconsin, första gången en kvinna varit medlem af d.enna nämnd.
Mrs J o s e p h i n e p r.e s t o n har blifvit statsinspektbr för skolväsendet i W a s l1 i n g t o n, den första kviina soni valts af .det republikanska partiet.
Mrs A.
M.
E l l i s i o h a n n e s b g har valts till ~,ayor~.~civilborgmästare~ därstädes, den första kvinna med officiellt ämbete i T r a n s v a a l.
Rev.
M a r g a r.e t L a r a n g e har valts till biskop i M i c h i g a n s försam- ling och New Thought Church,,.
Hon den första ' a
i statuterna af ar 1830 genom sitt kön diskvalificerad til 1 a,dvokatll.
.
Men trots llstatutefna af 1830 ' 1 vilja de engelska kvin, norna bli kronans advokater, och de komma att fii sin viljs L fram.
- I samma nummer af the.
Vote - för den 11 juli - hvari Miss Bebbs historia omtalas, meddelas, at1 t ~ i s s P e g g y L e w i s, medlem af Women ' s Freedom L Leaguc, är den första kvinna som blifvit llarticledll, del t vill säga kontpktsenligt antagits till iegitimeradt biträde hos en kronans advokat.
Ellen Wester.
LWGA.
PLATSER, / P / atss6knntie fa ' sinn annonser infördn i Dnm v tör hnlfva urbet eller 7 % öre pr mm ' Lararinna,.
studentska, undervisningsvan,språk- kunnig och rriusikalisk, önskar an- ställning, helst till utlandet.
Svar till " M.
191311, Svenska Drigbladets hufvudkontor, Sthlm.
L Barnfröken, Lärarinna i huslig ekonomi önskas att leda s. k.
' skolkökskur!
i Vimmerby stad under sex veck01 f r h den 18 i 20 augusti ' detta ' % Liinevillkor 100 kr.
och fritt vivrc samt reseersättning.
Ansökan, stallc till Vimmerby stads s skolkök sk om^ rnitté, insändes snarast till under tecknad.
Vimmerby den 25 juli.
1913.
Ivar Angqvut.
Ofverlarare.
som ' i flera ar haft hand om barn, l önskar plats i finare familj, helst uppåt landet nu genast.
Kunnig i sömnad, och anspråkslös.
Svar En f8r iii@tkomniande läsår (l 1 märkt ~Faniiljeniedlem 2611, Jönkö- september 1.913-1 juni 1914) nyin- l ping, p. r. rättad l l Arbeta for namninsamlingen!
Ung bildad tyska, lärarinnebefattning vid smh- önskar under aug.
, och sept.
mot skolan $ förstadsomrhdet 1 nigon lön eller fritt vivre för tyska Södervärn: språkets talande komma i god 1 Familj.
inom visby ' distrikt förklaras här- Svar till 818 årn, Edsgatan, med ledig och sökes hos skolrådel 1 Karlstad.
före den 17 nästinstundande aug, Lön i ett för allt 900 kronor.
Till befattningen antagen sökanden, som haft fast anställning inom an- boeride l /, tini.
järnväg fr. Slhlm, nat skoldistrikt, ager att för h j u - öiiskar plats p2 lakaremottagning.
tande af ett ålderstillägg å 100 kr, Svar till rF.
d. sophiasyster^, Sven- rakna sig till .godo tre, högst ' fem ska Dagbladets expedition, f. v. b. ar af denna sin föregiende +tjänst- - - göring.
.
.
Bildad flicka Visby den 18 juli 1913.
(önskar plats i familj, till verklig Slzolrt H det: 1 nytta och hjälp, eventuellt skrifgö- l roni~l, eller att sköta skolhushåll.
Svar till 1ll: sta SepLll, Sv.
D.
csp., Vikariat l Stockholn~, f. v. b. för höstterminen vid Björka fasts folkskola (litt.
.. E) i glan sh am ni ar^ Plats som lararinna, församling af Orebro län sökes fört vid hushållsskola el.
i faniilj dar deii 15 augusti af lärare eller lara; l husliAllselever finnas sökes af 23- riuna.
Lön efter 900 kronor pr år, Irig flicka, som genomgått kurs vid Se i öfrigt annons om deii ordina: Fackskolan för huslig ekonomi i rie befattningen!
Ansökningar in- l Upps.
och dessutom innehar god sandas till l praktik i allt hvad till ett hushåll Skolrddets ordf örande.
l hörer.
Goda betyg frin föreg.
Adr.
Glanshammar.
l platser.
Tacksam för svar under sign. BE.
E.
19138, Sv.
Dagbl.
Exp., l Stockh., f. v. b. vid mindre folkskolan vid Svart- Ung, musikalisk flicka bäcken är ledig.
till ansökan hos joni genomgått ettårig handarbets- ordföranden i Osterhaninge skol- kurs sanit.
ar van vid hiishfillsgö- råd, adress Osterhaiiinge, före den: oniål, önskar plats i .treflig familj, 20 augusti.
Lön enligt lag.
Platsen genast ell.
1 Sept.
Lön önskvärd.
tillträdes den 1 septeniber inneva-!
racksam för svar till .R.
W.ll, rande år.
1 Bankeberg, p. r. Skolrådets ordförande.
(Bildad sjuksköterska, \.
pyramr och sv-ar.
!
Hvar kan man prenumerera pB Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa.
huru manga ex. som helst. '
Skall man alltid prenumerera B dessa stallen?
Ja, ifall man önskar eridast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alitid göra det.
Nvad kostar Dapny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations: och bokliidspris kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för ' 1, ar.
H vilka villkor erhrilla prenumerantsamlare d Daiqny 3 Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje Iialfiirs- och 20 öre för hvlrje kvartalspreniimerant.
Huru skall man farfara far denna provisions er- 1 ' I -- -- p brlllande?
Sedan man samlat mind 5 prenumeranter, gAr man tillväga p i ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen biställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt f r h Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har d i att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar A närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade preniimeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, d % vi omgaende pr.
postanvis- ning sanda sainlaren den stadgade provisioiien.
fvar, och till hvilkef pris kan man nummervis liisa lagny?
1 Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Ila skriivelser rörande expedltionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
- l l, l I: ' - ' Plats h Bank, Ung dam, soni gerioingatt Göle- L jorgs Handelsinstitut och därefter 1 mder flera år praktiserat å bank- i nriittning, söker plats å bank.
Svar r narkt ~2,400 H.
1 9 1 3 ~ torde in- S; andas till Svenska Dagbl.
annons- k: ontor.
Ung, bildad flicka ned betyg från lararinnesemina- r ium i Stockholm samt med diploni f rån Universitetet i Neuchiitel, ön- ' S kar till hösten plats i familj, dar t illfalle att tala franska gifves.
Ut- n iiarkta referenser.
Svar till aKa- r ina,, Sv.
Dagbl.
exp.
Enkell, barnkär, bättre flicka,; om med husmoders hjälp vill sköta hemmet får plats.
har.
Alla ~ekvaiiiligheter.
Hjälp ' med tvätt sch skurn.
Svar med foto, Iöne- x-et.
etc. till llIntresserad ", Lin- töping P. r.
C 1 C m.
I I I nndervisningsvan, musikalisk, ön-; kas för 2 flickor i 4: de klass.
Be-: ygsafskrift, Iönepret.
och foto.
; ändas till ~Prästgård~, Motala 1. r:
Parfymer.
Stort och rikhaltigt lager af de utsökt finaste parfymer från de förnämsta utländska firmor.
Kammar, borstar samt finare toalettartiklar.
A.
V: Nording, ' l 1.
Biblioteksgatan 11.
63 Drottninggatan.
16 Birgerjarlsgatan.
SAG Sveriges förnämsta skol- och premielbibl %otek, l.
Svenska Folksagor, efter gamla folksagor berzttade fiir l 22.
Tomtesagor af Z. Topelius.
Sclnza I.m / cr /; r; f. Ifcli.nu S+lrr.
barn af Fridtjuv Berg.
Fiirsta samlingen.
Med 86 teckningar af Elsa: m. fl.
Med W) teckningar af Albert Edclfr !t.
Ildr.
For * striini, C 1 Ankarcrnna m. fl.
Beskuw.
Jenny Nyström och Edv.
Forsström.
Andra upplagan.
2.
Robinson Kruse.
af Defoe i ny svensk bearbetninl: af Hen- I 23.
Ostan och Västan.
Sagor af W. K !nuff m. fl .. hc: irhrt: lA.
.
.
Ct) Huqo GvllnnJzr.
Med 9 teckningar af Hrii;: E l l ~ i i ~ m Iiigcbclr): rik MrranL: r.
Med 116 teckningar af Cerda Tirbn.
Tredje uppIapn.
3.
Tusen 0t.h en natt, i ny svensk bearbetning af Anna Wahlen- db; o c c John Ilaiier.
berg.
Fiirsta s n ~ l i i i g e n.
Med 53 teckningar af Louis Aloe.
Andra uppl.
24.
Seiim och Kaluh.
Be: irhetiiing r f t r r H.
Si; inIi.&gt; lir f l L ~ ~ l r 4.
Onkel Toms sluga, af H.
B.
Stowe i ny svensk bearbetning JC ' ranA-.
Med 56 teckniiijpr af I.ouis Mot-.
a Med I teckningar af Karl Aspelin.
Andra uppl.
af A n ~ a ~ i d Kerfshdt.
25.
Tomtefars sggor af C. Ad&amp;kiilel, Siyrit2 I3rnlrld.
A m .S.
P. Orlrnuri m.
fl.
Med 68 trc !cning; ir af (; iist.
Aiik: i 5. jorden rundt p&amp; dagar, fritt b e r s t h d efter Jules Verne ~~ ' rrhlcri / ~t.rg, cron: i, Edv.
Forhström, 0ttili: i Addborg m. fl.
af Henrik Wrunr ' r.
Med 48 teckningar af Edv.
Forsstrcim.
6.
Medeltidssagor, berZttade för ungdom af H. Schiick.
itled 26. j a och Nej.
En kamling sagor af Ifr.lt.nci; b " yi,lonr.
Mrri teckningar af Ottilia Adelborg.
John Haucr, 1.nuis Alor m. ii.
77 teckningar af El&amp; Keskow.
27.
TV^ (irs ferier, efter Jule * Verne b r r s t h d c ' A l p.
St~iriirlLr.r: 7.
Svenska Folksagor, berättade efter gamla folksagor af Fridfjuv Berg.
Andra samlingen.
Med 60 teckningar of Jeiiny; Vy- Aled 40 teckningar af Karl Aspelin.
28.
Silfvertornet jUmte andra sagor och her~tlclucr af .Cdmu L- ström.
Viktor A n d r h och Karl Aspelin.
Andra upplagm.
i l ~ l u mcd fl.
X t e r!
54 &amp; cc !air!
;: ~r 8.
Tusen och en natt, i ny svensk bearbetning af Annu gerlcf, Per f f u l l s f r ~.
~ ~ ~ ~ ~ ~,; f I ~ ii ' oo.s Cisela T n p p.
I).
1-jungdahl.
Edr.
For * trfim m. fl.
We~hLrtberg.
Andra samlingen: Med 62 teckningar: if LO&amp; Moe.
29.
Riddarsagor, r f t r r G.
Chaubrr nr11 Artur.
; sii~ririt; i in.
fi.
sar 9.
Trojanska kriget, forngrekiska guda- och hjUltesagor.
efter d e Xi.11 !L tcckniinnili homeriska sagorna berit.
af Fridtjuv Berg.
Med 71 teckn.
af Louis Mor.
lade och hcarhctade af H.
&amp;, V. Hultt.nl~~~rg.
Y.
A n d r h m. fl.
10.
.Gullivers underbara resor tiii iiiieputtamas och jattnrnas 30.
Vildmarkens sagor, efter \ fr.
h.
F m s r r hr iiili .. t.irlc af H t.
land.
Efter J. Swifts berattad af Hugo Gylfander.
Med 59 teckningar ning Ilrwdell och Hugo ö~vllandcr.
Mcd 40 tcrl&lt;niii#; ir; if I.ouis Ma: af David Ljungdahl.
31.
1 Hörpslösa och Halmtikra.
IJarnhistorirr ncli fi~lklifs.shkil 11.
Styrman Hurtig, fritt beriittad efter Fr. Marryat af Henrik ringar af Henrik W ' rnnr ' r.
Alcd 50 teckiiin~ai- af Kritii Eilutriini m. Il ' rancr.
Med 59 teckningar af Nils Larsson.
Andra upplagan.
32.
Diamanf@pCet.
En samling folksagor fran Flatidrrn.
I ' n w 12.
Franska Sagor, efter Laboulaye och Perrault beriittade af Hugo Gyllnnder.
Med 59 teckningar af Jenny Nyström och Hilda och Siebenbiirgcn.
bearbetade af Louisc Iriyol.son.
. \ !cd 43 tecknilix af Aina Stenberg.
WShlstriim.
33.
Buffalo Bill.
Eftcr iiftwrste William C o d p Huff; iio Kil1 a 13.
Hunden Tipp och ndgra andra djurhistorier, befittade hans systers upptcckninear.
Ofvers.
o. bearhetnd: tf HI~IJO +Iirrri~f * af Henning Wendell.
Med 63 teckningar af Louis Aloe m. fl.
Aled e t t 30-k11 t e c k n i n ~ a r af D. Ljungdahl.
14..
Den unge boerhjälten af August Niemann.
Strider.
jakter ii&lt;.ttd 31.
Adelstenen.
Legrncier, sagor och sogner =i.
iA~ / / i / irig och afrentyr i Transvaal.
Fritt beriittad af Hugo Gyllunder.
Med 63 m. fl.
Med originalillustratioi~er af D. Ljungdahi m.
3. teckningar af Carl Printzensköld.
Andra upplagan.
35.
Barndomslandet.
Earndomsminncn af jultomtrns %r: iitt= 15.
GuIa Varpen.
En indianhistoria.
Efter Anna Erslevs danska och konstnzrer.
Med d e n s portritt och sniirrr teckningar.
original i bemynd&amp;ad öfversiittning af Henrik Wranir.
Mrd J1 teck- 36.
Frdn Bobinacks land.
En snmlin): %ngor och hvriittclser ningar af G. Stoopendnal.
L.
E. ItjSrkrnun, Rosa Xortfcnskjöld m. fl.
B !cd o; ikin; iltCrkniii~ 16.
Booker Washington och andra Sagor och berättelser nf af Aina Stc-nberg.
Ellen von Huten, Elaria Anholm, Hugo Gyllunder, Henrik WranCr 37.
Den siste jMohikanen.
Eftrr Sanics Fcnirnori Cnnpw.
m. fl.
Med mänga teckningar.
Hugo Gylla~nder.
Mrd originnlillustntioner af D. I.jun~&amp;ilil.
17.
Bröderna Grimms sagor, beriittnde af ffugo Gyllander, 38.
Svanehvit och Rosenröd.
En s~m !ing igor d 1111p (I Med 92 teckningnr af Jenny Nyström, Cisela Trapp.
Louis Aloe m. fl.
1anrlr.r.
IMcna A ' ~hlorn.
f f r ~ r i k Itrrtr~r&lt;: r alch f h.
d Lnn; / tlr *; .&lt;t m.
18.
Hittebarnet.
Bearbetning efter Hector Nalot af Henrik H ' rrrncr.
Sied terkniiigar af Johan Tir&amp;, D. B.jiin&amp;lil.
Hill.
1: ors-trZw in.
Med 37 teckningar af Karl Aspelin.
39. hhttias Sandod, efter Julei V u r m b ~ i - b c t a d: tt, l f f ~ 19.
Tomteberättelser af Henrik Wran8r.
rlninn&lt;Itz ICerfstedt, Smrifbcrq.
Med illustmtioner af Victor Anircn.
Aug.
Bondeson m. fl.
Med 68 teckningar af V. A n d r h, Axel Kulle, 40.
Japanska Sagor.
Samlade af Itiu fr at: &amp; ^.
.
i i c d m; fii * teckningar af Kioiiotu Okuno, O. Y a p ~ n o och: .is2 l; ergx~t ' ii.
Johan Tiren m. fl.
41.
Prinsen och Tiggargossen af Ahrh Lwtirr.
~t.n: l,ctd 20.
Svenska Sägner.
Afventyr och berattelser u r viwt lands hiifder of Hugo Gyllunder.
Med 78 teckningar af Jenny Nystriim, Edv.
Fors- f- Gyllander.
Med teckningar af Gerda - &lt;iri.n.
striim m. fl.
42.
Sago~pef af HCLIIU Nyblom, Aled trcknina: ir nf Ger&amp; Tirr 21.
Kapten Grants barn.
Efter Jules Verne bcriittad för Sve- 43.
Piirlbandet af Ellen Lundbcrg.
X r d teckniiigar n i, !i riges barn af Anna Wuhlenberg.
Med 45 teckningar af David Ljungdahl.
Sten berg- Masolle.
~ Till landsort&amp; mot.
efterkraf.
.
Aberopa alltid annonserna I DAGNY!
S i &amp; der Unskar en symaskin, som ger en siirskild0 vacker söm vare sig Ni syr i det tunnaste siden eller de gröfsta kapp- tyger, bar ni köpa Busqvarna Central Bobbita oipmaekln, ty dessa maskiner hafva genom sin b f v e r l ä g s n a konstruktion, sin mäng- sidida användning och öfriga framsta- ende egenskaper blifvit s i omtyckta, att de under de f5 ar de varit i mark- naden, trots sitt nigot högre pris er- hillit en verkligt storartad spridning.
det bästa beviset för att en vara är god.
CENTRAL BOBBIN-MASKINEN tillver- kas i t v i storlekar, en mindre för fa- miljer och syatelierer och en störreför skrädderier.
.
OBS.
C Fördelaktiga betalningsvillkor.
f i + + + + + + + t + + + 4.
.
Samtliga föresaende böcker kosta h r o r d e n i p a p p h n d endast I krona.
Onskas d e inb.
i klothand.
5 r pr: -; ci 1 lir Z5 i i w Pr P5 särskild begäran kunna d e erhällas i starka.
prydliga biblioteksband h l kr.
50 iire p r ex. H n r j c bok rimfathr airiikrina 23) sic och a r rikt illustrerad.
Innehállet Sr granskadt af en kommitté af ss (colirih.
hvndan ~, p n n t i finncs.
:: tt biic !ri-rw ut.111 r i A Lunlia.
s5t Flci-a af S a g d r h r n a: .v \ Lir:. !.
: b soii: 1 %i.h; i i hiindema pd barn och ungdom.
Biir diirfiir finnas i alla skol- och ~a~ckenbibliott !~.
i folkskolor och flickläroverk samt andra bildningsanstalter.
Fiir skol- och sockenbibliotclr IUmnas hii:: rahiit:.
~ Rekvireras frdm Jvenrk &amp; i P r ~ ~ ~ e O i d ~ Z Parbags ngs Stockbkolm C. arbetsområden.
.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, 4 8 Klarabergsgatan.
Prenumeration e t 6 8 Q O O e g e + e Dagny sker ii nikmaste postanstalt eller bokhsn
