# ID: svediakorp-per605
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,998
# sentences: 745
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- r - w-.
I ' 1-.
UTGIFVEN GENOM N: r 31. '
F RED RIKA-BREMER-FORBUNDET AP P~RENNINOEN DAONY Stockholm den 3 6.
Juli 1 8 1 3. '
- 8: e ' At-g.
.
.
.
.
- p 111 al4 Prenunierationspris: ar.
kr.
4: 50 ' h ar.
kr.
2: 50,, .3: 5oI11.
ii.25.
.
.
.
.
....
Lösnummer 10.
öre.
~renumer&amp;ion sker säväl i landsorten som ' i Stockholm a närmaste postanstalt eller.
bok- handel.
R~daktion: Klarabergsgatan 48. tvl tr..
~elefo ' ner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: Expedition och ' ~nnonskontor: E L L EN K L E M A N. Mottagningstid: kl. 11-12.
Klarabergsgatan -.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Annonspris:, ' 15 .öre per mm; Enkel spaltbredd 50 .mm.
.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd.
per g l n g 10: .-.
Rabatt: 5 ggr 5 010.
10 ggr 10 010.
20 ggr .20 Olol 50 ggr- 25 010..
Annons bör vara inlamnad.
senast mandag f. m. tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
Kampen för en.
rättfärdig samhallsmoral.
.
.
..
NAgra minnen @ &amp; n kongressen i London 1913..
.
.
D en. '
föYliden qecka i ' London hillna internatian61lh-kdn-~ annat hänseende * framstående kvinna anmodats.
.,.
.
att.
jamte de ...
.
gressen för bekämpande af den hviti slafhandeln är manliga talarna taga till orda.
.
.
.
vorden ett minne blott.
och när jag nu under vistelse i Den första af dessa kvinnliga * festtalarell, som jag den lilla staden och badorten Hastings på Englands syd- skulle vilja kalla dem, var lady Aberdeen, känd och val- kust i ankarna återkallar d e n gångna veckans erfarenheter, kand för många af oss, .kanske från hennes kongressbesök ville jag gärna dela med mig något däraf åt Dagny; ' eller i stockholty ofvannänjnda år, kanhända också från andra med andra ord, ' meddela några af de skiftande intryck de tillfallen.
Ståtlig och elegant stod hon på estraden, och svunna dagarna medfört.
hennes stämma ljöd klar och tydlig till ' den stora sa1,ens ' ' ~?
&amp; f kongressreferat ämnar jag har ej ' afgifva utan hänvisak!
i stillet den intresserade till den utorl,iga red&amp; gorelse '.
för kongressen, ' som antagligen redan hunnit inflyta i .,Stockholms Dagblad.
Min mening vore där- emot att söka ur minnet Aterge det väsentligaste af innehallet " i.
de anföranden; som &amp; der kongressen höllos afY ' nagra i ', England p i det sociala lifvets område.
mera be$arkta kviinpr, därutaf en och annan för ~ a ~ läs&amp;-e t@ ' &amp; vara personligen känd ' från ' 191 1 ' års interna- tionella kongresser i Stockholm. '
, ', Förha: rldliegarna vid.
d-en kongress, hvarom nu ar fråga, började,; i .. regel kl. l /?
1 1 f. m. och for.tgingo till 5, ' 126 e., ?-.
.naturligtvis m d!
, .vederbörlig middagsrast.
Från kl., 1 0 till:.
l /?
l l, hvarje dag.
utfylldes tiden .därmed, att af .några % af Englands mera representativa personer anföranden, .höllo,s-.i, .någon fråga, .som direkt eller indirekt berörde kongressen$ syfte, och hade därvid alltid .någon i ett eller.
alla vinklar och vrår, då hon på det vinnande sätt, som är heqne eget, i ett ledigt, väl utformadt föredrag fram- ställde några väckande tankar.
Lady Aberdeen talade s k o m repesentant för Interna- tional Council of Women, som raknar 6 millioner med- lemmar,.
fördelade på 20 olika länder.
Talarinnan ville.
särskildt frarnhafva det uppvaknande af den allmänna an- n svarskänslan, ~ s som ägt rum beträffande den.
fråga, som hade samlat denna kongress.
Buren af denna starkt etiska känsla hade.
såväl den nationella som municipala lagstift- ningen, .åtminstone hvad England beträffar, haft ett jäm- förelseii ' s lätt arbete att åstadkomma sådana bestämmelser, som ha till syfte att skydda de tillämnade offren och att komma den hvita slafhandelns utöfvare till.
lifs.
Såsom medverkande orsakek till denna skändliga handtering fram-.
.
hölls hvad kvinnorna beträffar fattigdom, svältl&amp;er och bristande moralisk fostran i hemmen, samt från männens s.
.
.
.
.
.. '
sida vinningslystnad och njutningslystnad.
Det vore där- för en bjudande plikt för en hvar att söka medverka till höjande af kvinnans sociala ställning, till väckande af hen- nes sjalfkansla i bästa mening, d. v. s. känslan af hennes värde som kvinna.
Men därjämte gällde det att hos man- nen väcka medvetandet af ansvar gentemot den svagare och att p&amp; mannen ställa samma moraliska kraf som på kvinnan.
" Ma denna kongress ", slöt lady Aberdeen sitt med starkt bifall mottagna anförande,.
llfå bidraga därtill, att män och kvinnor af alla nationer alltmer inse sin plikt mot mänskligheten, sa att de med förenade krafter söka utrota ett ondt, som kommer att förgifta världen och suga dess lifsmärg så länge det ännu ges ett land, dar det till- lates existera!
.
.
En annan med spänd uppmärksamhet åhörd talarinna var Mrs Creighton, hvars af allvar och mildhet präglade vasen i förening med hennes väckande, till hjärtat gaende ord ej förfelade att göra ett djupt intryck.
Mrs Creighton talade ur moderssynpunkt.
Hon ville erinra om vikten af att lata de unga förstå hvad lifsgladje ville saga.
Det talades ofta i dessa tider om att iingdomen ej förstode sig på att glädjas på samma otvungna satt som förr.
Dock vore detta icke så underligt.
Man lefde i brytningstider, då det onda och det goda bröte sig mot hvartannat, star- kare måhända än hvad någonsin förr varit fallet.
Brott, som visserligen i långliga tider hade existerat men om hvilka man förr aldrig hörde talas - såsom t. ex. den hvita slafhandeln -, trädde nu ohöljda fram i dagen.
Under sådana förhallanden vore det ej underligt, om de unga ej alltid hade s8 lätt för att hänge sig åt yster, otvungen glädje, helst man ofta, till följd af.
en förklarlig och berättigad önskan att skydda dem mot det onda, mycket tidigt, ibland kanske alltför tidigt, satte dem in i de faror som kunde hota dem p i det moraliska och sexuella lifvets område.
Mrs Creighton ville nu framhålla vikten af att visserligen varna ungdomen, sätta den i stand till att möta frestelsen, men pil samma gång ej glömma att lära den att lifvet, som för visso innehåller mycket, mycket af det som är ondt och svart, dock äfven har en motvikt i. sin oandliga rikedom ocksa p i det som ar godt och skönt.
" Det finnes ", slutade talarinnan, " i vara dagar så mycket blaserad, p i allt tviflande ungdom; mil vi, de äldre, söka lära denna ungdom att vara glad på det rätta sättet och att, hämtande krafter fran ofvan, bibe- hålla tron p i ljusets, det godas seger i världen !.
En ytterst sympatisk företeelse var den unga markis- innan af Tdlibardine, stilla och behaglig, med mjuk, böj- lig stämma och ett af den varmaste öfvertygelse buret framställningssätt.
Enligt talarinnans mening vore den reform, som borde genomföras i världen, dubbelmoralens ersättande af krafven p8 samma moral för man som för kvinna.
Dock hade kvinnan stor skuld i den hittills rå- dande skefva uppfattningen i detta stycke.
Sa länge kvin- norna, som nu tyvärr ofta vore fallet, framför ett ordent- .ligt, själ.
och kropp .stärkande arbete och djupare intressen föredroge ett ytligt lif med den blotta uppgiften att skaffa sig lysande toaletter, fika efter beundran och jaga efter nöjen, så länge gjorde de det för männen svårare att utveckla sig till moraliskt vederhäftiga människor och försvagade för sig sjallva den motståndskraft de i frestelsens stund sa väl behöfde.
För astadkommande af ett rätt förhållaride mellan man och kvinna erfordrades att båda förenades i gemensamma goda intressen, gemensamt arbete, gemen- samma sunda förströelser och först och sist gemensam verksamhet för nagon stor och viktig samhallsi ' riiga; här- utaf skulle framväxa den ömsesidiga aktning, hvarförutm intet äkta, bestaende förhillande människorna emellan kan råda.
På samma sätt som männen behofde i2 i iilycket en annan uppfattning om kvinnorna, pa samma sitt bc- höfde de senare lära sig inse, att bland männen många finnas med aktning för kvinnan och känsla af sin för .. pliktelse att lefva ett lif i renhet och rättfärdighet.
Och om männen f r h kvinnornas sida finge mera hjälp harut- innan, skulle denna i bästa mening ridderliga anda hos dem alltmer utvecklas och blifva en makt i det godas tjänst.
Under en af kongressdagarna leddes förmiddagens för- handlingar af ordf. i Förenta Staternas nationalkommittk för bekämpande af den hvita slafhandeln, dr Edward Jan- ney.
Efter en stwnd reste sig denne från sin plats och meddelade de församlade, att han nu skulle hafva äran öfverlämna ordförandeskapet åt, som han uttryckte sig, Ifour distinguished citizen Mrs Chapman Catt ".
När Ilthe uncrowned queen of America " intog ord- förandeplatsen, genljöd den stora salen af bifallsrop si in- tensiva, att en lang stwnd förflöt, innan hon kunde be- gynna sitt värf.
För oss, som kanhända flerfaldiga gHn- ger varit i tillfälle att beundra Mrs Catts utornorder.itligc förmaga, var ju detta ej nagot oväntadt, men f r h många håll i salen, icke minst fran manligt hall, hörde jag irtrop af beundran och uttryck af förvåning öfver den sällsporda säkerhet och elegans, hvarmed en kvinna förmådde styra hela denna stora församling, som omedelbart lydde h e n ~ e s minsta vink.
Just under Mrs Catts ordförandeskap förekom en dis- kussion, i hvilken jag kom att deltaga.
När ordfe ropade upp mitt namn med tillägg af min titel, llthe secretary of the Swedish national cornmittee for the suppressior, of the White Slave trafficll, gaf hon mig vid uttalandet af ordet llswedishn en blick likasom af vänligt samförstånd.
Hvem vet?
Kanske hade just detta ord hos henne väckt nigon angenäm hågkomst från vistandet i Stockholm under röst,.
rättskongressen för tvi i r sedan?
I öfrigt deltog ickc Mrs Catt i någon af kongressens diskussioner, och hvarken jag sjalf eller nigon af dem jag tillfrågade hade sedan tillfälle att se eller rika henne; hon lyste och försvann som ett stjärnskott.
De starka och ihållande apglader, som Iiilsade Mrs Henry Fawcetts uppträdande pil talareplatsen, angåfvo den stora popularitet, hvarutaf denna begåfvade talarinria och framstående förkämpe p i olika det sociala lifvets omriden är i åtnjutande.
Aberopande ett af ärkebiskopen af Can- terbur) vid öppnandet af kongressen fiilldt yttrande on1 det häpnadsväckande och förödmjukande uti att i detta det 20: de arhundradets upplysta tidehvarf en kongress nicd ett syfte sådant som det föreliggande skulle behöfva hallas,
yttrade Mrs Fawcett, att denna onekligen djupt förödmju-.
kande nödvändighet härrörde från de2 sakförhA.llandet att, Så är den då ett minne blott, denna kongress, en af ehuru den hemska trafiken fortgått under århundraden, ja de många af liknande art jag varit i tillfälle att bevista.
' kanske artusenden, först under de senaste årtiondena .fran Och som alltid efter sådana dagar af möda men på sam- civiliserade, frHn kristna nationers sida verkliga, under or- ma ging af vederkvickelse kännes det som ' hade man fått ganisationens hagn stiiende bemödanden gjorts att hämma - ett kraftigt handtag, en sporre till fortsatta bemodanden det onda.
Talarinnan kunde ej ' sluta 6gonen för det,: fak- .att om.
än i aldrig så ringa mån.
bidraga ' till riittfärdighets-.
.
' tum, att detta nationernas .uppvaknande sfode i samband begreppets.
förverkligande på jorden.
.
ined kvinnornas vaknande till medvetinde af deras rättig- Och ' med dessa flyktigt nedkastade " minnen1 sänder heter .och skyldigheter i .. medborgerligt afseende.
Kvinnor- jag.
nu Dagny 0th fosterlandet min hälsning.
.
nas önskan vore att hjälpa och radda sina systrar, som Cornwallis house, Hastings i juli 1 9 13. fallit eller stode i begrepp att- falla offer .for den skadi- Clara Wahktrörn.
.
.
gaste af all handtering, men de önskade äfven ' räcka ' en.
.
hand till upprättelse ur synden - ' om dettavore möjligt - för de m ä n, som sjunkit så djupt, att de medverkat till dessa olyckligas fall.
.higeii sändas., sade taiarinnan, flfrån olika nationer hundraden af ' unga män ut till österns.
.
länder i akt och mening att bringa dem i beröring med en annan form af civilisationen an den hos oss radande.
Sa är det då verklighet, att vi ska bygga oss ett eget Manne dessa unga man alltid på ett värdigt satt represen- hus pa den stora Baltiska utställningen nästa sommar; tera Västerns kristna civilisation?
Det är att.
befara, att s red rika-s rem er-s or bundet vågar nu pil allvar sätta i gång svaret på denna fråga icke alltid kan blifva af tillfredsstäl- med .planens realiserande, sedan man fått ihop den nöd- lande art.11 Mrs Fawcett slutade med att förklara kvin- vändiga första grundpliten på 12,000 kr.
Och det blir nornas stora uppgift bland annat vara den att söka med- den gamla minnesrika byggnaden, red rika Bremers Arsta, verka till höjandet af det manliga idealet, så att allt, som som blir modellen till det hus vi ska bygga.
däruti varit falskt och lågt, blefve ersatt af ett kristen- S i vidt möjligt är kommer Arata att troget kopieras.
domen och civilisationen fullt värdigt.idea1 för manlighet.
Takets djärfva resning öfver de hvita murarna ska bibe- Ett under kongressen af en man gjordt.
uttalande vill hållas, och i.
trapptornet leder den.
statliga dubbel- jag har till sist anföra, då det berör den fråga, som ligger trappan hpp från iiedre vestibulen E t t rum skall in- till grund för alla andra sociala fragor, således äfven och redas fullkomligt som på Fredrika Bremers tid.
Af den i första hand dem, som beröra kvinnnan, nämligen krafvet nuvarande ägaren får man lana samma gamla hvita pa en rättfärdig samhällsmoral.
Det var de.n tyska natio- möbel, som då fanns p i Arsta.
Handarbetets Vanner nalkommitténs energiske sekreterare, major Wagener, som väfver ett tyg i stil, som skall sättas på: i ett siväl till form som innehall fulländadt anförande För öfrigf kan ju ej inredningen i stort bibehallas.
gick i härnad mot det statens tolererande och legalise- Barbro Akesdotter, Arsta byggherre, hade ej att tänka på rande af lasten, som fått sitt uttryck i de s. k .. llmaisons utställningshall, restaurationsutrymmen.
och små iivilorum de tolérancell.
Konferensen i Briissel sistlidne höst hade för trötta utställningsbesökande.
Allt detta maste vårt hus på major Wageners förslag enhälligt bestamdt upplagandet innehålla - och mera därtill som bekant.
Mönsterrestau-.
af denna fraga p4 kongressen.
i London, och p i uppdrag rangen, till hvilkens ordnande fru Skogh lofvat sitt väl- af sitt lands nationalkornmitti inledde han nu själf den- villiga bistand, skall ju t. ex. troligtvis förenas med en samma.
Allvarliga, tungt vägande föllo den gamle ' utställning af ett fulländadt köksdepartement.
krigarens ord.
llStaten ", yttrade han, Ilhar icke rättighet Men p e n g a r kostar allt detta, och den förberedande att tolerera eller legalisera lasten.
Historien lär oss, att kommittén " har också detta klart för.
sig.
Man tänker på de, nationer, som hängifvit sig at ohejdad sedeslöshet, en organiserad insamling ofver hela landet.
Men huru hafva förgåtts, försvunnit fran nationernas antal .. OOmligt nu härmed än kommer att ordnas till hösten, tillsvidare torde väl vara, atminstone under nu radande sociala för- är det alltjämt kommittémedlemmarna, fröken Carin Wast- hallanden, att helt och hållet utrota .prostitutionen, men berg, - Handarbetets Vänner, Stockholm,.
fröken Ulla Piper, många utvägar ges att sätta en damm för det onda.
Den s to ck ho lm och fröknarna ~ x i a n n e Thorstenson och Signe enskilde åligger det att fly lasten och vinlägga sig om ett - Laurell, Fredrika-Bremer-FörbUndets byrå,.
Stock,holm, som sedligt !if, och staten tillkommer att undviká allt, som kan ta emot de enskilda bidrag, som man hoppas skola inflyta.
ge lasten ett sken af berättigande.
Vill man på allvar bekämpa handeln med mänsklig vara, då miste man först.
.o&amp; främst utrota de lastens nästen, som utgöra central- 00~0000000000000000000000000000000000000 punkten för det ondan.
Efter detta med demonstrativt bifall mottagna anförande enade sig kongressen om ett principuttalande mot “ les rnaisons de tolirancell.
såsom utgörande den främsta mark- naden för den hvita slafhandeln.
.
.
o~~~~oooooooooooooooooooooooooooooooo~ - - - i * - - - - - ' ' ' Vårt hus p$ Baltiska, utstalhingen.
, ' ' ' Arbeta för namninsamlingen!
1 Arbeta för Dagny 1 genom att gynna dess annonsörer e ': e e i e.
.
.
.
a:.
.
.
.
ean Swift - det ar en egendomlig gestalt dessahå som han omfattade med .en,.
fivgifvenhet, .som på en!
gång stafvdser frammana .för oss ur det förgångna.
För- var lyckan och .tragikal i.
hans .if - Stella.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.fattaren och politikern, domprosten i St. Patrick, den .ly- Esther Jo~hnson!, s o n ~ Swift gjmt odödlig ochl.
hvabs sande begafningen, deq dominerande personligheten - i lif han.
egenmsktigt formade och .fy~lde med .bide glädje ' den egenskilpen stbr han så lefvan~de och klar för oss och smarta, hade jämte sin.
mor funnit ett ' hem hos.
: sir med all sin ' bittra cc11 manniskoföraktande satir, sin bar- Wiilliam Temple, den ' - s t o statsmannen, som varit Swifts .ska humor och sin snärtande .ironi.
Mm som manni- beskyddare.
Sedan.
hoii.
fölrst förlorat sin mor, ', bh3 hoa ska ar han en gbta nara nog, en man,, som trots den genom .-: Temples idöd hemlös, ment.
hon hade genom lians utomordentliga Öppenh@en i sina dikter ar en sluten bok, test,amente.
erhallit .ett mindre arf, .. bes.t&amp;nde af Siten ir- då det galler hans eget djupaste jag.
Han ryggade in-.
landsli farm..
Swift fbrestalld ' e hen.ne,. '
att h m .ochl hen- stinktivt tillbaka frbn hvarje paraderande af sina egna nes van .RebecCa .Dirigley, .m aflagsen.
och.
fattig släkting känslor inför andra och.
hyste det djupaste förakt .för sin till familjen Temple; skulle kunna få ' bättre afkastning af (tids sentimentalism.
På samma gång den stoltaste och sina penningar och lefva billigare i Irland.
an i .Eng- den mest känsliga människa, var det honom ett bjudan- land; och .de flyttade öfver 1701.
.Naiurligit \: is gaf den- de behof att dölja sina sinnesrörelser s&amp; mycket som.
n a.
flyttning anledning till prat: Swift var, nue jretiiofyra anojligt.
Vid tillfallei~ då han var djupt upprörd drog br 0th Stella en.
.ovanligt vacker och tiltd~agande tjuga han sig undan i * någon afskild vrå, där han kunde va- ars flicka.
Swift var.
emeli~erti., ytterst noga med .. att saker om att få.
dölja sina kärklor, ' om han tvangs icke g - pratet näring.
Und.er.
hans .. frånvaro begagnade.
att känna.
Han maskerar ' alltid sina starkaste lidelser de sig, af hans bostad i Dublin, m m db han kom ii11 bakom ironiens slöja och praktiserade hvad hans vänner staden, hyrde de på annat håll.
.Och Swift tr.äffade.
aldrig kallade j9elt ohivändt hy~kleri ' ~.
Det a r därför han ' lå- Esther annat an i ' en tredje, persons.
närvaro.
Haq kom ter oss veta så litet om sitt förhållande till den mansk- en gång mot slutet af henne lif händelsevis att.
n.ämna, ligask af alla kanskjr, karlekm - så litet, att det blir att hqn aldrig hade träffat henne på morgonen ' &gt;under ou~tgrundligt.
Det ar heller icke lätt att försona hans för- alla dessa år,, mer an en eller ett par gånger på resa. "
akt.
för människosläktet med hans omtänksamma välgö- ~ w i f t var mesi!
i ondo on,. '
deltog med hadö.re1se ' i renhet, hans tillgifvenhet för sina vänner och deras för det .politiska lifvet, bler lika hemmastadd ' i litterära som honoml; eller hans häftiga udfall mot kvinnorna med hans i mondäna kretsar och skref sjalf flitigt pamfletter, sati- kaAek till en1 och den kärlek vi veka att två kvinlnor kän- rer och parodier, tills slutligen 1710, då drottning Anna de för ' honom.
andtligen tog mod till sig gentemot ' Marlborough-partiet.
.
Då Swift var trdtiotvå, .år, qedskref han en del före- och whigrniriistaren störtades, Swift trader fram i full Dessa iö- .belysning.
Under två eller .tre %r kunna vi se ' hans lif satser under rubriken " när jag blir resatser äro i det stora hela, -.
i likhet med de flesta dag ' för dag, fdja hans förhoppningar och ' farhågor och goda föresatser - icke af synnerligen.
osiginkl art, fast se honom klarare än han kunde ses af någon bland si- de visa hui- skarpt han iakttog de äldre personer lian na samtida i det offentliga lifvet.
Det .ar i hans bref kom i beröring med; meq dar finnes en, som ar Inera till Esther Johnson, hvilka ultgifvih under namn af.
beaktansvärd an.
de andra: " Att icke.
tycka m barn?, skrif- J a u i. n a (l t o S t e l l a, som han så framträder för oss.
Detta ryktbara dokument är ett af de intressantaste som ver han, " och knappast lita dem komma.
mig nara ".
Aben om man, anser, att han ville befästa sig ' med före- niigonsin spridt 1j) us 6her etb ' snilles historia.
Dagbc- satser genternot .en svaghet, som han trodde sig alltför ken a r ' .en af de ytterst få, hvilka.
tydlligt skrihits utan bötjd att gifva efter för, är det underli&amp;, att en man, den minsta tanke p2 offentliggörande.
Det.
f ö l aldrig skille betrakta denw den renaste och mest osfalfviska Swift in - att - brefven nå.gomin kunde.
läsas af andra ögon känsla som en svagl~ef att skydda sig emot.
Ingen kun- i n dem de.
vor0 afseddc?
för; Han undyiker i.
det sto- de hysa * starkare tillgifvenhet an Swift; ingen led mera, ra hela politiken; deii skulle ej intressera d e bada kvin- då ha8n sbrades, m&amp; i sitt lidande gick han till den öf- norna, och haq ar.
rädd .för posttjänstemännen, då och verdriften, att han förbannade känslorna i stället för att ling-t senare ofta använda som ' .spioner; Samtal med ministrar få knappast mera betydailse an hvardagshaadel-.
helt enkelt &amp; Laga ö h ~ r en lidm o f 6 1 ~ ä t t eller en oQ&amp;a.
Deni han älskade slöt han till sitt hjärta " med ett grepp ' .serna i hans Londonlif.
Vi läsa att han diskuterade ro-.
af jiirn ", s5 fast att han tvingade den svagare personlig-.
litiska affärer, men samtalen fb vi.
ingenting af.
Mycket heten ' atb uppgb i hans natur.
Och han betraktade sina förtiger.
han, som vi med det stBrsta intresse .si&lt;ulle h a egna känslor såsom något att sörja öfver, d&amp; de blefvo tagit del af.
Vi höra att han träffat Addison, men icke för starka för hans lycka och lugn.
Då han nedskref ett ord af Addison .. skänker han oss, vi få .. följa med till den ' egendomliga föresatsen att icke tycka om barn, måste Harleys och St. Johns dörrar, men få icke se annat .än han ha tänkt på den bttdriga " cka han tio å r tidigare.
en otydlig skymt af de stora.
statsmannen,.
p&amp;.
.
.
hvilka lärde läsa och.
skriha, hvars uppffostran han ledt och samtidens blickar voro fastade.
Ej.
heller.
haffa vi p i.
.
.
.
.
.
-.
. '
- ' ', ' ' ' '.
.
: ', &gt;P.
,.
.
.
I.
.
,
riagra.
personligt analyseraxide.
sjalfiakttagelser, hvilka åt somliga dagböcker gifva en bekännelses intresse.
.livad ar det då som gö.r Jolu r n i a l t o Siiiel1 a.
s å fangslan- de?
Ett element af egendomlig.
tjusning f&amp; deni genqm det omedelbara, barnsliga pratet.
med mortrtagarinaaq af brefven.
Han använde sig af ett.
?little language?, som sakedigen .var en reminiscens från d m tid då han; lärde åttaåringen1 att skrifva.
Dagboken ger vidare den inti- maste ' bild .af, Swift.
* vi aga, han kommer.
oss har till möks som mannislia pA ett satt som i intet annat vi .aga af hans hand; här ar han godmodig, ömsint, .. och sin satirs dräpande slagsvärd har han lagt från sig.
Han ski-ifver bAde för att roa.
de båda ensamma, kvinnorna i Dub1i.n och för.
att befria sig sjalf från .stridens oro o.ch spänning, från sin.
ofta tryckande.
dysterhet och.
.
förkans- la af kommande olycka.
Och genom al ' la dessa bref glanser den1 .trogna tillgifvenheten.
för.
henne,.
hvars lif han.
bemiktigat sig, öfver hivilken: han tillvällat sig en faders '.
och ilskares myndighet utan: att vara.
pigmdera.
Och vid sidan af det.
persontliga intresset1 k ' astar dag- boken .ett.
värdefuiit.
.ljvs.4fver tidens sociala lif .både i London och i Dublin.
.
Dar förekonmm standiga anspel- riingar p i Stdlas lii.
* i Irland och de vänner hon um- gicks med.
.
Dar .omtalas en klubb .med ombre; rödvin och rostade oranger, - dar finns beskrifningar på Stellas ridter och promenader; på middagal: klockan tre .och klockan fyra; på Londons sejvärdhater; p&amp; de förnäma .kretsames lif, dar damerna brukade snusa och icke vofo .si iidare siinkansliga i fråga om skämt.
Vi f2 höra att ' röfvare huserade.
på, fällten vid Chelsea och, .franska pira- ier i Irländska sjön.
J o iu r n a l t o S t e.1 l a.
.ar en rik grufva, för historieforskaren och den kul~turintressera- .de och därjämte a$ fängslande intresse såsom karakitiirs-.
.
.
.
biid.
Det " lilla språket " uteslcts af dagbokens första L I ~ - gifvare, förmodligen af frvktan ' att mindre sympatiskt stämda läsare skulle finna dessa $raser hufv~dsa~kligen en- faldiga.
Det ar som förut namnis fortsattnihg pi Stellas barnaprat.
Vissa bokstafver äro initialer för smeknamn, ' som man ' har kunnat gissa sig .till.
Swift kallar sig sjalf " ' Pdfr " som antages betyda " poor dear - foolish rogire ", Stella .är Ppt, förmodligen " Puppet ".
MD., " my ' dear ", är siella och innefattar ibland, afven Mrs Dingley.
Och så vidare ' i stor mångfald.
Dessa barndiga fras&amp; kom- ma vanligen i slutet på brefveq da han ' säger farväl.
" Och så gick.
jag ich lade mig, " säger han, " för att skrifva till MD, MD, for vi måste alltid skrifva till.
M 4 ' MD,- MD, vakande eller sofvande. "
.
.
Swift säger, * att nar han skrifver dessa u \ btryck, " for- mar han sin mun alldeles som om ' han uttalade deml. "
Detta språk p ' assar till de smeksamma vändningar han Ingenting kan vara mera förtjusande an.
slösar med.
.det .lekfulla srnjprat, som emellanåt afbiryter skvallret fran - .hufvudstaden och han,., häftiga uttryck af förhqppning eller harm.
På lediga småstulader, s e d på natten .eller innan han ' stigit upp på morgonen, njuter han af att få hålla ett fantiseradt samtal; ty några minuter ' af denna f örströelse hjälpa honolm att glomma sina bekymme?
: ' ' ', ' " och @ adja sig med.
tanken: p&amp; återförening *,: Han.
site .km fienms bref, .. dia han ej .. kan få vidröra hen.ri.es haiid.
" 0ch '.
.låt oss .nu ta och .se efter, hvad.
det .har.
.
: - näsvisa kara.
brefvet fran MD .sager.
Kom ut,; bref,.
%om .f.$im ur lakan ' en; har .undtr ar det.
.o,ch vill inte komma f~arn.
.Kom fram.
nu,- säger jag- !.
Sil dar.
.
' Har - är ' det. '
d v ~ d säger.
Pdf till niig?
frågar.
brefiet.
.Kom.
och lat: mig svara dig till dina härskarinnor.
.
Håli !u@p hufviidet d&amp;, som .ett duktigt.
bref. "
Och ' så börjar barnspråk&amp;, !.
.
~ t h han ber att ban.
aldrig mer så .länge han lefveri skall höfva.
vara skild från dem.
i.
tio dagar.,: " Ah, hvad.
':) ag epratar .och.
' kan inte .dita, mig.
ifrån: MD.
.så här rph .mor- .. g.onw.
.
.
Gå.
nu.
er väg, stygga små.
flickor, sil ' att: jag.
.
- får stiga iipp. ')
.
.
:.
.,.
.
,.
.
.
.
.
.
Det, är nistan begripligt,.^ att Allt detta ommat och glädtiga latta .prat kan vara.
ne&amp;krifv.et af samma.
': fia$, som skref den ohyggliga fjärde bo.ken .af G u l 1 i: v .. er .s r. e s o r, dar.
den åldrande Swifts hätska rnanniskoför&amp;t tar sig.
fulikomligt.
måttlösa uttryck a.f raseri och - va.ni-.
.
.
jelse.
. '
.
.
_ ...
.
..
i.
* ...
.
Man tycker nastaii, då ' man laser deiisa *.
daar '.
' %f J o u .r n a l t o.
S t ' e l l a, att.
man på .ett otillåiligt.
' &amp; t.
spejar i författarens ' ïnnersta kelgedom: svart: %r att ' l.P ta - kvad man skall säga- m dck~ .. * Man - k ' uqdk jp 11 ' dt!
enkelt - tycka att deras lekande.
ömhet ard ': bedårande,.
&amp; h att det - %r en glädje att se den barske kampen hvila: ut Kan pwtistfiderna för aatl!
uppfri9ka sitt atrotta ' si ' nnemedl dessa smeksamma budskap till " &amp; I som han.
hölll ' - af.
.Men d&amp; ar dock något mera och allvarligar&amp; att saga.
darfim.
S t d a var icke ett barr$ som han kunde sätta $ia sitt knä och stryka 6fver hii-et, hon var enl vacker.
: och liegåfvad trettio års kvinna, och han var i sin, krafts fulla blomst- ring vid fyrtidfyia.
.år.
: Betyddee ' dessa .. smekningar in.
geniting för Stella.?
Swift.
skriher icke som.
en - erkarid trolofvad, Dingley .tjänar som förkläde äfvm i des&amp;.- i8r- troliga.
sasmB1 '; och .. dock finner .man en och: annan gårig ett uttryck som.
omisskannerligt talar om en .mer.
; än bro- derlig tillgjfvenhet.
och som .knappast.
medgifver: ' mer an en.
tydning, för så vidl icke redan på.
forhand; en.
,: be- stämd öfverenskommelse inskrankte: deras rack vidd; ^:; ' !.j.!
Stella sjäif framtrider egkn~li ' ge~ icke tydligfZ, $k ' persodighet.
; Vi Fi intryck af en omätlig hangifvenhet som offrade ett helt lif - ty de yttre förh6llanden; som Swifts vänskap skapade f6r henne, måste: ju med: nöd- vindighet ställa henne ganska ensam.
:.
.
.
.
.Helt olika ' är den an,dra kvinna, s o m kär1eken; " ' f~l Swift gjorde till offer, Hester Vanhomrigh; Vanessa.
.
soiii Swift kallar.
henne .. Henpes.
natur.
var passionerad och handlingskraftig; hon tvekade icke att, för SwiIt utkila .. d&amp; djupa lidelse .hon ' kande för honom, och som - .till Slut bräckte .hennes svaga kroppskrafter: Abven för .. vanes&amp; var Swift läraren och ' behärskaren, @ ch - hur litet man.
i sjiilfva verket v&amp; .och ' Förstådr af Swifts hållning gentgmt hennep ar det dock tydligt att ' han hade orsak att kanna både sorg: .och samvetskval öfver.
h e n n e s tragiska iide.
.Hans bref till: henne äro fulla .a.f ständiga- försäkringar om vänskap, aktning, - broderlig tillgjfvehhet,.~men han g ö r?
ald.rig i: dem hvad, plikten bort .. bjuia: honom- ': att.
.g&amp; l, e-.
.
I.
l.; * ' ' i.: l .t:, d ' ' ' #, e - ' ' '
w, absolut och utan omsvep klargöra för henne, att kar- leken.
till .hanom var.
hopplös.
Han gaf henne utmärkta rad, men han ryggade tillbaka f&amp; den fullständiga bryt- ningen, han kunde ej undvara den sympati som gjorde hans dystra melankoli lättare.
Hbns tillgiavenhet var al- drig fri fran egoism ' och han kunde därför ej handla sh s&amp; en opartisk Askadare skulle rAdt honom att hand- la eller - han själf.
skulle radt en annan.
under liknande omsiIIandigheter.
O c h da krisen kom, da afven SteilafAt ' t smaka på det bittra lidandet af att behöfva tvifla p % sin älskade, då framkallade sjalfva styrkan af hans känsla en explosion af sjalfvisk vrede hos Swift, sa att han kros .sade Vanessa, som han höil1 af och hvars kärlek hade blifvit honom en börda.
Han förlorade äfvai Stella.
.
Hon hade länge varit sjuklig * och tv&amp; olika ginger väntade han med Angest budskapet om hennes död.
I sina bref fran dessa tillfal- len bryter han ut i karaktäristisk bitterhet mot en kans- la, som miste göra en människa fullkomligt bruten af smärtan, då skilsm %ssa.ns timme slik Han hann emel- lertid komma tillbaka till Irland medan hon ännu.
lefde.
Den 28 januari 1726: dog hon, fyrtiosju år gammal.
Swift satte sig samma natt vid skrifbordet och nedskref några - spridda hågkonster.
De gifva oss den mest.
au- tentiska skildringen af Stella, de visa oss Atmlinstone hvad hon var i den mans ögon, hvilken under hela hennes lif varit hennes van och beskyddare.
Vi kunna tro att hon var skön och snillrik, lika så val som vi kunna vara säkra att h; in älskade henne i alla ordets bety- dels?
utom en.
En lock af hennes har bevarade han i ett- k.uvert dar han.
hade skrifvit: " E n d a s t e n k v i n- n a s.
hAr. "
Ofver denna u n d d g a karlekstragedi har mycket skria- vits, men föga med bestämdhet ' utforskats.
Många lös- ningar ha natudigttvisi framkastats, men problemet kvar * star och skall val aldrig fA.
sin lösnjng.
* Det var ju en helt naturlig gissning, att någpn hmrighetsful % orsak döm- de ~ w i f t till ensamhet.
En historia berättas af Scott - dock hvilande pA gznska otillförlitlig grund - att Wce- biskop King skulle ha fällt ett yttrande, som kunde ty- das därhän att Swift skulle upptäckt att Stella var hans halfsyster.
Detta har emellertid fullständigt kunnat ve- derläggas.
En annan teori ar, att nigon hemlighet!
alls icke exi- sterar, att Swift aldrig niagonsin för Stella varit annat an " lärare, ' filosof och - van ".
Men ju mindre roll kärleken anses spela i hans förhallande till Stella, dess svårför- klarligare blir hans hallning gentemot Vanessa.
Om han endast " betrakta.de Stdla som en dotter eller yngre syster, och hon atergäldade samma känsla, hade han icke na- goit skal .till att göra någon hemlighet af Vanessa, som ju Ca icke vore nigoii riva !.
Men.
vi veta, att han upp- bjöd hela sin förmaga för att Vanessas kärlek skulle för- bli m: hemlighet, ' för Stella.
Och afyen om man anta- ger denna t&amp;, så .ar det i hög grad otroligt att han skull ' e kunnat bevara lärarens och den ä !ildre vännens kans- lor oförändrade under hela lifvet.
Han kunde knappast fortsatta att tanka pa henne, da hon blifvif kvinna, på ',,, samma satt som han tänkte; da hon, var ett åbitaaigt barn.
Ingen vanlig man kunde sta i den förtroliga för- bindelse med en ung och vacker kvinna, som dagbokm uppenbarar för oss, utan att till slut blifva föriilskad i henne.
Hvarför blef icke Swift det?
Det enda svar man kan ge är att paminna om den " kylaj9 i temperamentet, hvarom han talar i sitt första bref, och hans försäkra11 att han icke förstår kärleken.
Det finnes stöd för anta- gandet, att kärleken verkligen i hela hans lif måste varit honom främmande.
Hvarje spar af en slidan kansla saknas ocksa i hans skrifter, hvilka annars utmärka sig för en rent af förbluffande öppenhet och frispriikighet; Dock säges det ju, att Swift i hemlighet latit viga sig vid Stella för att tillfredsstalla henne genom en dy- lik formalitet och göra henne viss om att han icke skul- le kunna göra en a n i r i kvinna ti: l sin hustru.
Med sa- kerhet vet man ingenting härom.
Man måste dock med- gifva att Swift hade ganska starka skäl för att icke gif- ta sig.
Hans stallning var under större delen af hans lif mycket osäker, och han hade en fullkomIig fasa för beroende.
Innan han bkf domprost i St. Patrick hade ett giftmal varit omöjligt - och sedan?
Han var en bruten man, enligt sitt eget uttalande, och kan hade länge lefvat under ett Damoklessvärd, hvact hans halsa beträffade.
Han led af en pinsam sjukdom, livilke~s hufvudsakliga symptomer vor0 yrsel och döfhet, hvilka allt oftare angrep0 honom.
Först i nittonde ar- hundradet kar sjukdomen identifierats afi den psykiatriska \ .-etenskapen.
Redan så tidigt som 1708 @ Agade den lio- nom och tilltog sh smhingom, tills den sankte det fult- ständiga mörkret, öfvcr en af tidens meif Bysandc be@! -- ningar.
Han hade länge pinats af ångestiulla aningar om det bittra öde som skulle drabba honom, och tin- der &amp; dana förh&amp;llanden ar det ju ej underligf att en man tvekar att ingå äktqskap, hur djupt han an må hafva kant för den som statt honom nara och dystcat honoi?
; hela sitt Iiif.
Man kan säga, att Stella fick lida bittert d att horn kom inom trollkretsen af hans härskarenatur, dock.
- - i grunden kan en åskidare ej i ett förhållande som detta döma om glädje eller ' lidande, det ar förhallet de agerande sjalfva.
De &amp; vila bada i St. Patricks-katedralen i Duhlin och hvad vi veta om derzs hjärtan ar blott en ofirI1L; ctändigt berättad historia.
Anna Lantbwg h u n.
TIII Dagnys lasekrets i landsorten.
Som Dagny iinskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt m41 att tillva- rataga allas intressen p&amp; skilda platser, fil vi har- med uppmana vdra läsarinnor i landsorten att de, fdr att underlitta denna vdr uppgift, ville till tid- ningens redaktion inshda sddana notiser, som utöfver lokalintresset inneh8lla saker a f vikt f&amp; kvinnorbirelsen I dess helhet.
Notiser;,.
' En kvinna som sakkunnig i pensionsstyrelsen.
K.
11x1 har som en af de sakkunniga!
; hvilka från och med den 1 september i åi- skola biträda pensionsstyrelsen, insatt fröken Ebba Wedberg.
Fröken ' Wedbergs val torde val närmast vara ' föranledl af behofvet att inom styrelsen aga en på fattigvårdsom- ridet hemmastadd och fullt omdömesgill ' person; da pen- sionsförsäkringen nu på - som man tyvärr måste saga - .ett så.
egendomligt sätt berör.
fattigvArdsvasendet.
Emellertid innebar ju fröken .Wedbergs val äfven hvad kvinnornas speciella intressen angår en garanti för dessas tillgodoseende i den man sadant kan vara möjligt.
Det är.
n u att h.oppas, att genom kvinnors inval afven i pensionsnamnderna kvinnornas intressen ytterligare skola bli bevakade.
...
.. IPlatssfiknnde .f&amp; sina annonser infsrda Dagny.
h r halfva priset elle; 711s Ore pr mm Ordinarie.
lararinnetjansten. '
Folkskoll~rtlrinna ' vid fasta folkskolan, i Moflo, Adals; önskar skolarbete unde; august Liden i Vasteimorrlatids lan,.
I r le- och september eller del daraf dig ' till.
ansökan .före den 25 aug.
Svar till, A.?, Lundsbrunn, p.
.r: Lön enligt lag.
Ansökningshaand- lingar sandas till skolrhdet under adress Näsåker.
.
.
.
1., ' önskas af elementarb.
ung dam musikalisk och med undervisningsm En för nästkommande läsår (1 vana från familj o. läroverk.
Sv, september 1913-1 juni 1914) nyin- rättad t. s20 ara, Sundsvall, p. r. liirarinnebefattning vid små= Ung bildad tyska önskar under ' aug.
' och sept.
mol nigon lön eller fritt vivre för tyska språkets talande komma i god familj.
Svar till a18 årn, Edsgatan, Karlstad.
p - - - - Bildad sjuksköterska, Annonsera i ZMGNY!
LEDIGA PLA TSCR, boende l /, tim. jiirnvag fr. Sthlm, önskar plats p2 läkaremottagning, Svar till nF.
d. Sophiasystern, Sven- ska Dagbladets expedition, f. v. S..
.. Södervikt-n.
inom Visby ' distrikt förklaras här- med ledig och sökes hos skolridet före den 17 nästinstundande aug.
Lön i ett för allt 900 kronor.
Till befattningen antagen sökanden, som haft fast anställning inom an- nat skoldistrikt, äger att för Atnju- tande af ett ilderstillagg å 100 kr.
räkna sig till godo tre, högst.
fem Ar af denna.
sin EöregAende tjanst- göring.
Visby den.
18 juli 1913..
...
Skolradet.
:, Frågor och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dagriy?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man beställa huru manga ex; som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stdllen?
Ja, ifall man önskar endast 1,-2,.3 eller.
4 ' ex.
skall man alltid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris är kr.
4: 50 för ' / i, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara fdr denna arovislons er- Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillväga p i ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alitid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i.ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeraqterna.
2) Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (e ' annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi orngilende pr postanvig- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvllket pris kan man nummervis Idsa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraff&amp;er.samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre,pr nummer.
Alla skritvelser rbrande expedltionenl adresseras: D A O N Y S EXPEDITION, STOCKHOLM. '
- d sökes af dam till bruk eller större landtegendom.
Kunnig i allt Förekommer inom ett land thern, Svar .till ~ll .. Oktober eller tidigare ", Annmsb.
O. Larnigatan 1,.
Göte- vid Rockhammars folkskola.
i ' Fel- borg.
lingsbro församling för hösttermi- nen, som börjars den 1.5 september, sökes hos underteckngd snarast Plats som lararinna vid hushållsskola el.
i familj dar möjligt.
' Lön enligt l a g samt slöjd- hush %llselever finnas sökes af 23- ersättning efter 150 .kr.
Präktig - le- Arig flicka, som genomgått kurs yid bostad.
Platsen blir sannolikt.
Fackskolan för huslig ekonomi i dig under året '.
Upps.
och dessutom innehar god Olof Hagner, folkskolliirare.
praktik i allt hvad till ett hushall hörer.
Goda betyg från föreg.
Rockhammar, Siillinge: platser.
Tacksam för svar under sign. BE.
E.
1 9 1 3 Sv.
~ ~ Dagbl.
Exp., Stockh., f. v. b.
Guvernant, e " Plats pli kontor eller som kassörska i affär önskas zf 22 års flicka, nu genast eller till 1 Aug.
Är kunnig i enklare bok- föring och maskinskrifning.
Tack- jam för svar till 1122 Arll, Eskils- tuna, p. r. seminariebildad, undervisningsvån i skoliimnen, språk och mitsik er- hiller plats att lasa med 3 flickor i Alder 13, 10 och t?
ar.
Svar at- följda af betyg, löneansprak och fotografi torde sändas till fru Elsa Olsson, Näs Kungsgard, Hedemora.
I Plaks bl Bank, Ung dam, soiii genomgatt Göte- borgs Handelsinstitut och därefter under flera år praktiserat A bank- inrättning, söker plats å bank.
Svar märkt ~2,400 .H.
1913. torde in- sändas till Svenska Dagbl.
annons- kontor.
Ung, bildad flicka med betyg f r h lararinnesemina- rium i Stockholm samt med diplom FrAn Universitetet i Neuchitel, ön-; kar till hösten plats i familj, dar iillfalle att tala franska gifves.
Ut- mai-kta referenser.
Svar till r Ka- rina~, Sv.
Dagbl.
exp.
Enkel, barnkär, bättre flicka, som med husmoders hjälp vill sköta hemmet far plats här.
Alla bekvämligheter.
HjHlp med tvätt och skurn.
Svar med foto, löne- pret.
etc. till lhtresseradfiJ Lin- köping p. r..
.
undervisningsvan, musikalisk, on- skas för 2 flickor.
i 4: de klass.
Be- tygsafskrift, lönepret.
och f o b siindas till iprästgård~, Motala p. r.
särskildt fruntimmer, har det iangc wirit kapitalister, önskningsm5i att kunna öfverliirnria varde11 sina värdepapper och skötseln af sina affärer At nigo: i persoil el !Öl1 institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nc grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget lifvcnsom pr billighet.
En sadan institution är - Textilafdelningen Thyra Grafstrom .. .. St ockhslms Enskilda Banks notariatafdelnii: Stockliiolm.
.
.
t .-.
.
Permanent atstiillning!
.
af färdiga och påbörjade arbeten samt material.
Råd vid in- redning af våningar m. m ..
Undervisning i Ita .liensk spets- och annan konstsöm.
...
Ständigt p i lager därtill hörande material: Svensk- Fransk- och Bömisk Spetstrad.
.- Rikt urval af Spetsmönster.
- - -.
.
...
- (Lilla Nyga fan 27, expeditionstid 10 -- 41, som under garanti af Stockholms Enskilda Bank ätagcr sig v h t l c lörvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdeliiingen depone obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderca kupong och tillhandahiller deponenten influtna medel.
Vidarc cfterser I \ tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrittar dcpoiir ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit atlottrd, sa lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdeli~in~ underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantonla h teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarcfter de medel, sc inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdclriinz att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om cn hos delningen - deponerad inteckning genom underliten iijrnyelse skii Förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigcnotri uppkoni m skada.
FBrvarfngsafgift: 50 öre för är per 1,000 Itronor a: ' dc.positioiii varde, dock ej under tv2 kronor.
Wb6m China Pomada, välgörande för h5rväxtcri.
Erhillles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt frin A.
G. Wirenis Tvål- och parfymfabrik.
(Psrundad 1860.)
I (9.I.
HofI 21 Lilla Vaaugatan 21 h o.
helt och hillet tillverkade inom landet, k u h a i afseende p; konstruk- tion, hállbarhet samt lätt och tyst ging icke blott.mäta sig med utan-Ofverträffa w e n de basta utländska samt äro oom- hristliten billiga .i förhillande till sin kvalitet.
GYNNA ALLTID DALGNY!
AWMOMSORERI - - - Stockhoim.
XvBglriliga Juridiska B y r h, Wallingatan 12.
Kontorstid 10-3.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 3 Pibreningen för Svensk Hemslöji K6p därför en Enda försäljare af Q B t s allmogearbeten, sison Vikfnader, Spetsar Xöbler, Ziria- 8 Foák&amp;i&amp;kter T~&amp;ar ' boton Lergods m. m..
, - -.
-.
+ a.
.
+.
.
, - + - - +:, w + .. +.
.
i,.
- - v.
+ uppiysningai genom Kampen f8s en rättfärdig samhällsmoral.
Nigrz rtrinnt~t e O,.
t.
.
Fredri ka-BremerT: Förbundets ' Byrå, + +.
: + + 6 4 ~ i b ~ l d n i n ~ s k u r s m. e r m.
~.
u n h ~ och a ' skriftliga 4 8 Klatabergsgatan.
.
.
.
frän kongressen i London 1913.
Af CIwo 1Vnirlstrii111.
.
.
: .O 0 e.
Vikt hua p i Baltiska utställningen.
Sivift och Stella.
II.
Af Anna Lamberg Bmrtz.
Notiser.
Prenumeration h Dagny sker h naxplanste postanstalt
