# ID: svediakorp-per603
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,424
# sentences: 624
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 29-30.
- 111 - - -.
-.
- -.
...
Prenunierationspris: kr.
4: 50 lh å r.
kr.
2: 50,, 3: 50,,,, i: 25.
.,.
.
Ar.
1.
.
.
Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker sHvjil i landsorten som i Stockholm i narinaste postanstalt eller bok- handel.
- .- -.
- - - - - -- 1 S t o ~ k h o l r n den 17 duli 1913 - - - - -.
- - -.
- Redaktion: - - I Redaktör o. ansvarig utgifvare: l Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
- Mottagningstid: kl. 11-12.
1 Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
- - - 6: e -- Expedition qch Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tvi tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
I Arg.
Annonsprls: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per ging 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 1001~~ 20 ggr 20 %, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlämnad senast niåndag f. m. b -.
V a utställning: beslutad.
Med anledning daraf nhgot om de hollandska kvinnornas.
Fredrika Bremers Arsta.
förra i~uniret af Dagny meddelades, att fråg,an huru- vida Sveriges kvinnor med egen byggnad skulle del- taga i Baltiska citst$llningen nu stode inför sitt afgöritn- de.
Planens realiserande berodde på om intresset för saken visade sig vara så stort, att iimm en begransad tid en grundplåt af 12,000 kr.
kunde erhållas.
Och nu kunna vi lämna det glädjande budskapet, att de tolftu- sen äro tecknade och att husets byggande efter modell af Fredrika: Bremess Arsta är beslutadt.
Då vi ' således stå i d ö r den ansvarsfulla och krafvan- de uppgiften,, att iimm ramen a ' f en utställning ge en öf- verskådlig bild af den svenska kvinnans ' stallning inad
hemmet, pi arbetsrnarlmadai och inom olika sociala cm- raden, har det ju sitt speciella intresse att se hur hol- ländskorna just nu löst en liknande uppgift.
Det var med tanke p3 vår tillämnade utstillning, som undertecknad för ett par veckor sedan besökte des f. n. p,igåen.de " Tentoonstelliiig de Vrouw " i Amsterdam.
Med denna.
utställning ha Hollands kvinnoi velat deltaga i n a t i o ~ m s firande af sekelminnet af sin återyunna frihet; och utstillningens syftc ar att visa de framsteg den hol- lindska kvinnan i socialt och1 inttdFektuellt hänseende gjort under det gångm seklet.
Först pi varen 1912 väcktes tanken pa anordnaiidet af en dylik utställning, och en af de sista dagarna i maj beslöts dess verkstai ' lande.
Då ägde man emellertid ra nutida h m, men t y p i s k a kunna dessa tyvärr ej kallas, och aimu ar en lång strid att ' kämpa mol: all .den smaklöshet!
som för hundra åfi se ' n ännu ej sett dagen.
I kök och ekono- rniafde111; ing ar det emellertid som skillnaden mdl-an förr och nu först riktigt framträder.
Har har man ganska iskådligt lyckats visa pA alla de tusen sysslor, som förr måste förrättas inom hemmet man som ~ i u af industrieri flyttats utom detsamnrn, härigenom framhiillande hur derr kvinnliga arbetskraften nödvändigtvis m ' ast följa ud i in- dustriens tjänst.
I det andra af de i gammal, stil h å h a huseq är den sociala utstä~llningen från 1813 ' ordnad.
Man får har eii inbfick i den sjiilfförsörjande kviimans arbete på de11 t i ' d,.
Det påvisas f.
ex. hur hon ööfveranstranges soni Entrén till utställningen.
Byggnaderna från 1813. ännu ej en gulden i kapital till företagets utförande, me14 6hertygelsen om iitt kiinna vinna kvinnornas intresse för saken var s2 stark, ' att man ändock vågade att fatta ett dylikt besht .. Arbetet p i att santla penningar och sjalf- va utstallningsarbetet filtgo därför gå hand i hand.
För at t sprida kannedoni om LI tställningen och därigenom också vidja till offt~ ' ri1iigheten bland kvinnorna tillsattes en särskild kommitt6; och så v21 lyckades denna i ' sitC uppdrag, att man ' rätt snart icke endast visste, att de er- forderliga tillgångarna funnos, utan man vigade betyd- ligt vidga de ursprtingligt b e k n a d e dimensionerna fön utställnlingen.
Under vinterns lopp vaxte kassan alltjämt och till sliit arbetade ~14sb: ill ' ningens cei~trailstyrelse!
ined ej mindre ' in 22 subkommittéer.
I slutet af maj.
dettaar stod deil vackra och odattande ultsta1lningen.
färdig.
Utstallnil-igen har fått ett mycket lyckligt läge.
Där husen börja glesria ute på den vackra Amsteldijk och utsikten 6ppnar.
sig.
öfver det vida, gröna slättlandet har staden Amsterdam fritt upplåtit det erforderliga omridet.
Det första som fängslar ögat, då man kommer inom utstiiIIhiilgens områdu är ett p r på vänster hand ile- Iiglia vackra gamla holländska hus.
Man frestas ovill-.
korligen att genast stiga in, och hetta är också nie ni^^- gen, ty har är utstiiliilingen från år 1813 inrymd, och vi börja siledes stuclerp utstalllningen i ratt tidsföljd.
V3 stiga in i " t ' Huis 1813 ", ett typiskt burget hem frhirder?
tiden.
Det är en njiiltning att " genonlvandra ' de vackra gamla rummen, matsal, salong, hvardagsrum och säng- kammare, alla i minsta detalj genomtinkta och väl ord- nade.
Att har göra en jamfö1,relse mdtaiil förr och nu ar emellertid ej oddadt iiöjsarnt.
Visserligen ha vi lika vack-, ' sömmerska,.
diamantarbeterska o. s. v., redogöres för hen- nes stallning som l i r a h n a, tjänarinna, butiksbitrade, barimorska m. m.
Vidare finnas har i minialtyr hela sjukhus och försörj~~ingsinrättriingar, full; möblerade OCH befolkade, Iivilka på (ett ganska roande !satt visa dåtidens * sjuk- och fattigvir+arbetes primibiva fÖrhUlanden.
- Ed afdelning framvisande kviniians staqdpunkt för hundra Ar sedan inom litterati~r, konst och musik saknas ej heller.
De öfriga utstallningsbygg,gnaderna utgöras först oclF frimst af den stora utställningshalflen; hvilkenl inrymmer hela den moderna utställ~~ing,en, vidare två restaurat ?ons- byggnader, en paviljong för teservering samt en liten ad- ministrationsbyggnad, alla placerade rupdt en planterad öppen plan.
Desutoril ar e11 rymlig kongresshall: ipp förd, och de holliindska kolonierna äro representerade af sitt eget llus i indisk stil. '
Det var nästan med en känsla af förfaran underteck- nad första gången ströfvade igenom ~tstallnin~gshalle~~s alla salar och gatlericr Jag hade ju kornmilt för att s&amp; Iza inhämta och lära nigot för vår tilltänkta utstal ' lning, men om siidana utrymmen, som har funnos, erfordrades för en fullständig utstalhing af denna karaktär, hvad skulle vi då kunna Astadkomma inom våra i jani- förelse med detta mycket trånga.
fyra väggar.
.
Vid ett noggrannare studium ' blef jag emellertid lugnad i detta afseende, ty .har förekommo ganska ofta u pprepninga: ~., och de mera intresseväckande utställi~ingarna togo ofla mycket liten plats.
.
I den första af de stora utstaklriingssalarna .möta riyk- terhets- och sed1ighetsf&amp;eningar, föreningen för moder- skydd och barnavard m. fl.
Dessa uistallningar äro i
Kvinnorna och pensionsför- säkringen.
P allmänhet val hopkomna, i ' n4wkbiva och.
intressevackaqde.
För att visa l i m och anstalter har man i ' stor utstriick- ning anvandt sig, af modeller, hvilka såväl till ex- som interiörer äro, trogna kopior af originalen.
Vidare fin- nas har fullt inredda rum från barnk: rubbor, småbarns- k m och arbeitstugor o. d.
Resultaten af resp. förenin- gars arbete ar vanligtvis grafiskt framställdt, ofta mycket lyckligt funn,et; och naturligt&amp; tillhandahiilla alla för^ eningar sin litteratur.
I en närgränsande sal ha sjuk- vårds- och diakonissvasen sina valordnadse utställningar.
En stor sal tipptages nästan helt och hållet af skol- och undervisningsv,äsen, och har äro naturligtbis jämförelser uppdragna mellan de olika .könens förmåner i skolor, se- minarier o. s. v.; At hemindustrien ar stort iitrymme lämnadt.
En tohaksarbeterska, en bönrenserska och en sömmerska lia med sitt.
arbete och sitt torftiga bohag fatt flytta in i hvar sitt rum på utställningen,.
dock, såsom vi hoppas, under dessa korta minader battre aflönade än un- der vanliga tröstlösa förhållanden.
Ofriga kvinnliga för- varfsområden vor0 däremot mycket ofullständigt represen- terade, och jämförelse mellan mäns och kvinnors lönefor- måner o. d. förekom märkvärdigt nog nästan ej alls.
Rösträttsföreningen ' disponerade en hel sal ensam.
Och här kunde man i lugn och ro vid en kopp te ta del af nagot af all den rikhaltiga litteratur som tillhandahölls.
Bland det som dessutom inrymdes i utställningshallen må ej glömmas en liten föreläsningssal, ett läsrum med social litteratur och -- last but not least - ett nutida hem.
med inönsterinredning af kök, sofrum och barnkanimare.
Utställningen har hittills varit mycket väi besökt, och och m.an börjar redan hvälfva stora planer rörande den väntade vinstens användande.
Det ar doktor Mia Boissevain, som varit själen i och den ledande krafteii för hela utstallningsarbetet, och det var en glädje höra henne tala om sina erfarenheter härifrån, om den entusiasm, offervillighet och arbetsifver hon från alla håll mött.
Och att tillfredsställelsen lyste om henne, då hon nu kunde visa ' på ett dylikt resultat af ' ett.
knappt års arbete, ar ju mer än naturligt.
Genom att på så kort tid ha planlagt, financierat och utfört ett så ofantligt krafvande och omfattande arbete ha de holländska kvinnorna visat, att kvinnor kunna äga en administrationsförmåga ocli prestera en arbetsintensitet, som ej lämnar något öfrigt att önska, och härigenom ha de slagit ett stort slag för allas vår sak, för hvil- ket vi ha allt skal vara dem varmt tacksamma.
, Signe Laurell.
ensionsförsaikrtungsfagen trader i.
kraft den 1 jan.
1914.
Redan den 1 sept.
Z år börjar pensionsstyrel- sen, sin verksamhet och pensionsnämnderna, som skola sortera .under pensiorisstyrelsen, skola inom den närmas-.
te tiden väljas.
Ordförande utses af K@.
Beiailningshaf- vande, öfriga medlemmar skola utgöra ett jämnt antal högst sex, och väljas af kommunalstalmma (eller k m m u - nalfulhaktige) på landet; af allmän rådstuga (eller stads- fullmäktige) i stad.
Vid valet äger hvarje röstande en röst och den 40-grad@ skalan tillä.mpas ej.
Valbar ar hvarje myndig man.
eller kvinna, solm ar boende inom kommunen och råder öfver sig och sitt.
Fastan gift kvinna star under mannens måhnanskap, ar hon dock valbar, och kommunal ' rösträtt ar icke behöflig för att vara valbar.
I Sve~iges tvåtu.sennioh undra kommuner skola val för- rättas, ty hvarje kommun utgör ett pensionsdistrikt (stör- re kommuner kunna ' dock delas, miin: dre sammanslås så-.
scm pensionsdistrikt).
Af de omkr. 15,000 personer som skola in.va.ljas bor- de hälften vara kviiinor, men det ligger vikt upp2 att liimpliga kandidater i tid upgstal ' las.
Äfvon till ordförandeposter lämpliga kvinnor borde anmälas hos Kungl.
Befallningshafvande i de olika lä- nen, men icke nog härmed, i pensio.nsstyrelsen, som har att afgöra angående alla tvister om pensinoner och, pen- sionsbelopp, böra kvinnorna hafva minst en representant.
Under den föregaende utredningen och vid beslutets fat- * tande i riksdagen visade sig nödvändigheten af att kvirr- norna sjalfva: få till~arai6~ga sina intressen ..
Äfven i pensionsstyrelsen blir detta nödvändigt.
Ute i socknarna behöfvas kvinnorna i pensionsniirnn-.
clema, som ha den mycket viktiga uppgsften, att mottaga ansökan om pension, bestämma om den sölkandes ratt att fJ pension samt granska uppgifterna 0.m den sökandes ekoiiorniska ställning, bedöma om den siikande ' uppfyller alla va.rdighetsbestammelser, söker att ärligen försörja sig?
själf etc. - Huru viktigt ar det icke atfl man och kvinnor till- sammans bedöma dessa frågor.
Pen,sionärerna äro liåde man och kvinnor, ocli säkert blir bedölmandet bättre om nämnderna bestå af både manliga och kvinnliga ined- ' lemmar.
I h.varje kornmim bör därför lämpliga kvinnor i tid n ä m m som kandidater.
Sprid Dagny!
Selma G i ö b e l - var härvidlag lika utomordentlig som när det gällde den s. k. konstindustrien, hvilken helst borde vara af utländskt fabrikat för att den skulle gillas.
Allt ige- nom smaklöshet och brist på stil!
Då - i början af 80-talet - var det fröken Selma Giöbel, som i det, gamla Hubnerska huset bakom forna Norrbrobasaren ö,ppnade en försäljning, till en början hufvudsakligast af träslöjd.
Denna affär var forst af mer privat natur, men det var också redan från första.
stunden grundlaggarinnans innersta och innerligaste förhoppning att den skulle kunna utveck- las för att i sin mån bli en motvikt till .den bestå- ende förvillade smakriktningen.
Och att den både utvecklades och blef den mot- vikt, som den ämnats att bli, ar lika obestridligt som att fröken Giöbel nied detta sitt företag blef den viickande kraft, genom hvilken inledningen gjordes till den svenska konstslöjdens nuvarande blomstrings- period.
.
I den mån affären växte ut och omfattade allt flera grenar af svensk konstslöjd, måste den afven skaffa sig rymligare lokaler - först i Palrneska huset vid Karl XII: s torg, sedan vid Norrmalmstorg med filial vid Hamngatan; därifrån.
till Birjerjarlsgatan och röken Selma Giöbel, som nu i dagarna firat sin slutligen 1910 till den nuvarande präktiga lokalen, 70-årsdag - hon ar född 10 juli 1843 - hör till Norrlandsgatan 3.
Och sådan som Selma Giöbels det lyckliga om ock ej så stora antalet människor, skapelse h a r ter ' sig ar den det mest talande bevis hvilka, nar Iefnadskvallen nalkas, kunna blicka till- på hvilka rika utvecklingsmöjligheter som funnits och baka på en god och betydelsefull lifsgarning.
blifvit tillvaratagna.
Att hon grund !agt och vidare fört framåt ett Redan år 1898 lämnade fröken Giöbel emellertid sådant företag som den Giöbelska textil- och konst- ledningen af affären.
Undef de gångna åren hade slöjdsaffaren - en af de på sitt område allra ypper- hon gjort flera studieresor i Italien, Frankrike, Tysk- sta i vårt land - ar ju i och för sig ett berömvärdt land och England - och bosatte sig nu i Italien, arbete.
Men det som härvid gifvit detta arbete dess dar hon stannade under flere år.
Ar, som i många största varde ar, att det i fröken Giöbels händer blef afseenden varit gifvande, och hvarunder hon bland till en omläggning af hela vår konstslöjd, hvilken annat utfört gobeläng till ett par högsäten - be- vid början af hennes verksamhet var i det bedröf- ställda af, familjen Krupp - samt en biblioteksm6- ligaste förfall.
bel med påfåglar.
Äfven hennes gobeläng " Skator1 ' Fröken Giöbel, hvars konstnärliga begåfning re- -- efter kartong af Alf Wallander - hör till denna dan i barndomshemmet fatt näring, kom på 70-talet period.
till Stockholm för att har få vidare utbildning.
Och Nar hon 1907 återviinde till Sverige, tog hon sin under sin studietid vid slöjdskolan, som då stod un- bostad i Vadst.ena, dar hon fortfarande vistas.
Och i der ledning af träsnidaren Nerpier, blef hon sarskildt denna hemvist för gammal förnam konstslöjd öpp- lifligt intresserad för träslöjden, till hvilken hon fann nade hon nu vafskola och textilatelje.
Härifrån ha- ett rikt studiematerial på Nordiska museet.
Har an- ocksa utgitt några af fröken Giöbels mest betydande vände hon sig afven af olika motiv och komponera- och konstnärligt fullödiga arbeten, som t. ex. den de sjalfständiga mönster i svensk allmogestil.
Har på 1909 års utställning exponerade mattan I1Vettern.s var det säkerligen afven, som hennes intresse väck- is ", hvilken nu äges af Verner v. Heidenstam, och tes för den gamla svenska textilkonsten och som gobelängen " Vadstena klosterträdg5rdl1.
hon fick den första impulsen att återupplifva den Något af det allra yppersta, som utföres på hen- konstfärdighet) som under decennier allt mer förkvafts nes textilateljé, är dock kanske de trädda Vadstena- af främmande inflytande och fabriksindustri.
spetsarna, en teknik som äfven användes till gardiner Man lefde i det tryckta kattunnets, de svärtade och dukar och ar någonting utsökt i spetsvag.
Detta ar i all korthet hufvuddragen ' af den gar- parontramöblernas och valnötsfanerets glansdagar; och begreppsförvirringen i ornamentering, form och färg ning, som fröken Giöbel med all tillfredsstallelse kan F n.
år.
a
kalla sin.
Och lika länge, som vi har i landet kunna ha anledning att glädjas öfver vår lifskraftiga ' natio- nella konstslöjd, lika länge böra vi ock minnas att hon var den, som först väckte den ur mångårig dvala och som tog första steget till en renässans, som skänkt trefnad ' och skönhet åt tusentals hem.
At mångtusen arbete och förtjänst.
M. R-M.
biträdena ha en lön, som understiger 600 kr., och en- dast 2 af dessa ha 300 kr.
och därunder.
I afseende på.
löiiernas storlek inom olika affärsbranscher.
har maii funnit att de kvindiga: bintradena i inat- varu-, bröd- och mj6lkaffärerna ha en i ögonen.
fallan- de dålig ställning; al 33 a~stallda ha hälften, eller 1.8, en lön, som ej ÖIverStiger 300 kr., och 9 mellan 300 och 399 kr.
Som jämförelse ma här namnas att i des- sa affärer finnas l 4 manliga biträden, af hvilka 8 till- höra den högsta löneklassen, och ingen ' liar under 500 kronor.
Efter att ha gjort en sammanställning ' af handelsbi- trädenas s a m m a II l a g, d a löneförmåner med deras.
ål- der, hvarvid det visar sig, att livad de kvinnliga biträde- na beträffar saknas en tydlig höjdpunkt af ' deras ekono- Social Tidskrifts näst sista utkomna lhiifte lämnar Alf- miska förhallanden, då medlemmarna i .högsta löneklas- hild Lamm några tippgifter om handelsbiträdenas eko- nomiska stiillning i Stockholm.
De belysande siffror hon sen äro ganska jämt fördelade på alla åldrar - till mot- begagnar sig af äro insamlade af Centralförbundet för sats mot mannen, dar åren .30-44 b: &amp; eckn,ar löblernas socialt arbete i och för en utredning, hvilken förbundet kulmen -, framhiiller frtiken Lamm, att olikheteni mel- inom kort kommer att offentliggöra aiigåe~ide denna sak.
lan de manliga och kviiinlliga biträdenas ' löner bjärtast Af sarskildt intresse kan vara att i Dagny redogöra för framträda, om lönerna jämföras med antalet tjansteår.
Så den stallning kvinnorna enligt dessa siffror inta i jäm- t. ex. hörde det till undantagen, att en man med mer i n 8 års anställning ej ' hade en lön, som uppgick till förelse med sina manliga kamrater.
Af de 8,000 frågeformulär, som förbundet utskickat, 1,200 kr.
och mer.
Af de 103 manliga biträden, som iterkommo endast 777 anvindbara för bearbetning.
Ab varit anställda så lång tid, hade endast 6 en lön, som dessa vor0 244 från manligt håll, 533 frin kvinnligt.
I understeg 1,200 kr.
Af motsvaraiide 2011 kvinnliga biträ- samtliga affärsbranscher visade sig kvin~lorna i öfvervi- den hade 135, d. v s. hälften, en lön under detta be- gande antal anställda.
Så lämnar den meddelade tablån lopp.
Antalet kvinnloi; som varit biträden.
15-19 år, följande siffror inom olika affärsgrenar: lifsmedel 93 män, utgjorde 36; af dessa hade 1 mindre än 300 kr., 4 ha- 105 kvinnor; njutnii~gsmedel 8 män, 39 lwinnor; be- de 300-499 kr., 5 hade 500-699 kr., 5 hade 7001899 klädnadsafiirer 72 mäii, 194 kvinnor; husgerådsartikhr kr., 10 hade 900-1,099 kr.
och 11 hade 1,200 kr och Man med sa-mma.
antal tjänsteår tillhörde 25 man, 81 1; vii~iior; lyxartiklar 7 man, 41. kvinnor, di- clärutöiver.
utes1u; laride den högsta löneklassen.
Dessas fördelaktigare verse 39 män, 73 kvinnor.
på intet satt af att de varit längre stillning berodde Aldern varierar mellan 15 och 60 ar.
Af siffrorna hos en och samma arbetsgifvare.
FörhiYllandet var i framgår, att de kviqiiliga bitrideiia i relativt större an- nära 14 % af kvinnorna varit anställda stället, att medan tal an de manliga tillhöra de högre åldersgriipperna, I&amp; got som tyckes peka på, att I.; ia~men genom befordran längre 2.n 10 ôr hos samma arbebsgifvare, var motsvaran- de tal för rnäiinen 12. %.
utgå ur dessa kategorier vid en ganska tidig ilder: Af sarskilclt intresse är, alt ifråga om semester synas Samtliga de 533 kvinnliga biträden, som deltagit i en- de kvimlliga biträdena ha varit mera gynnade än demari- qutten, äro ogifta, hvaraf deii slutsatsen ju kan dragas, % af de kviniiliga bitridena mot 67 % af de liga.
77 att de kvinnliga bitrac !eiy vid aktenskaps ingående limna manliga hade åtnjutit semester ullder det ar, som före- sina yrken.
gick undersökningen.
För mäimen hade 7-13 dagar va- Vid jamförelse af lönern,a för manliga och kviniiliga biträden visar sig, sasoin man hade att viinta, att de rit den vanligaste semestertiden, för kviiiiiorna 14-20 kvinnliga äro betydligt sämre stillda in, de manliga.
Af dagar.
I de flesta fall hade full lön uppburits under 244 manliga bitriilden åtnjuta 149, eller 61 %, en års- semester såväl af de I&lt;vinii ' liga soni de manliga b ' iträdena.
Som synes - statistiken beksäftar endast det ofta om- lön uppgående till 1,200 kr.
och däriitöfver; af de 533 talade, sorgliga förhållandet, att kvinnorna uncle ' rbetalas, kvini~liga ha endast 73, eller iiågdt öfver 13 X,, samma ställ- och det oftast till den grad, att frågan blir: hur k u n- ning.
Den stora massan.
aF de senare, 326, eller 61, %, har?
cn lön som varierar mellan 600 och 293 kr.
Manliga bitra- 11 a de existera?
den åter lia endast till ett antal af 57, eller 23 %, de11- na lön, och af dessa komma de flesta eller 28 på grup- pen 900-999 kr.
Afven ifråga om de allra lägsta löne- klasserna, de från under 300 kr.
upp till ' 600, visar sig kvinfiornas ekonomiska underlägsenhet.
122, eller i det nirrnaste 23 % af hela antalet, höra till dessa klasser, hvaraf till den lägsta - den pi 300 kr.
och därunder - 48, eller 9 %.
Endast 24, eller 10 %, af de manliga,, ' ' Kvinnor som handelsbiträden. '
I, Arbeta för namninsamlingen!
Ett bidrag till det dukade bordets historia.
Af Gerda Cederblorn.
I I.
Efter att i det föregiende ha sysslat med ett, par de- taljer af dukningen och serveringen iger det nu sitt in- tresse att som hastigast öfverblicka dukningens off,iciella gång vid det tongifvande franska hofvet under Ludvig X1V: des tid.
Då tiden ar isile att iordningställa konungens, taffel, går hofvaktmastaren, " l ' huissier de salle ",, till drabanter- nas sal, slar med siii kapp, en sorts värdighetstecken, på deras dörr och utropar " Messieurs, au couvert du roy ", sedan g i r han till.
" le goblet " (hofskanken) och afhämtar " les officiers du goblet ".
" Le chef du goblet " frambar INI bordskeppet, " la nef ", och tåget till salen sattes i .@ng.
" L ' li~~issier de salle " går i taten bärande sin baguette jämte duktyg och, ifall det är mörkt, en kandelaber.
Härefter kommer " le chef du goblet " med bordskep- pet, hvilket noga bevakas af drabanterna, som sluta sig nära detsamma.
Sist kornma " les officiers du @ goblet " med den driga servisen.
Sedan buffén.
och " la table du pret)), det bord, hvarvid allt skall kredensas, äro ord- nade, pålagga " les officiers du goblet " deni hvita damast- dulkeii pa konungens bord efter att först ncga ha gran- skat densamma.
Sedan nedlägger en af " les gentilshom- mes " med ostentation en servett, som till halïteii väller öfver bordskanten, a den plats, som ar afsedd för ma- jestatel.
Konungens kuvert ordnas och å tallriken lägges sedan en servett " proprement pliée h gaudrons et petits carreaux ".
Härefter vikes det nedfallande partiet af den undre servetten upp, sa att den täcker kuvertet i sin helhet.
Sedan dukningen är afslutad, skall kötträtten inbaras, och detta sker med än större ' ståt.
" L ' huissier desalle " g i r an en gång till drabanternas sal, siar ett slag på deras dörr med sin baguette och utropar " Messieurs,.
i la viande du Roy) ', gas sedan till " l ' office-bouche ", dar: maitre d ' hôtel) ' med sin staf, " le gentil-homrne servant- och " le contrôleur " m. fl.
Köttet införes nu i proces- sion enligt en kunglig förordning från år 1681.
Två drabanter gå i spetsen, sedan " l ' huissier de saile, le maitre d ' hôtel) ' med sin staf, ' ' le gentil-homme servant- panetier, le contrôleur général, le contrôleur clerq d ' office9 ' samt " l ' ecuyer de cuisine " och " le garde~vaisselle " baraii- de köttet.
Tåget afslutas med tvenne drabanter solm .se till att ingen iialkas köttet.
Härefter inbäres högtidigfl af " le chef de jour " en fuktad servett mellan tvenne guldtallrikar, som da koqtuigen anlandt 6fverlämnas.
till " le maitre d ' hôtel ", hvilke~i i sin tur bjuder konungetil servetten till användning, då denne uppn,ått bordet.
Ef- ter måltiden bjudes konungen på lik~laaiide satt en andra fuktad servett.
a från Lud- Det kan synas stim om ofvan b e ~ ~ r i f n bruk vig X1V: des praktlystna och slösande hof ha ganska li- '.
tet att skaffa med samtida förhållanden .här uppe i Nor- den.
Detta ar i viss man sant, ett bordceremoqiel så- dant som Ludvig X1V: des har säkerligen aldrig existe- rat hos oss.
Det lämpade sig ej för ompJanterting i svensk jordinån, men vi kanna igen en del detaljer och vinna genom dess studium klarhet i en del förhållanden, som anniars skulle varit dunkla.
Vi återfinna exempel- vis under Ludwig X1V: des tallrik en servett som ned- lagts med ostentation.
Vi ma påminna oss servetten un- der Erik X1V: des och var nuvarande regents tallrik samt prästduken eller prastrutan; släktskapen ar tydlig.
Det torde ej heller vara något tvifvel uiiderkastadt, att släktskap afven förefinnes mellan förutnämnda servet- ter under furstetallrikarna sa.mt den heliga duken, å hvil- ken hostian, det osyrade brödet, hvilar å altaret tinder pågående inassoffer.
Då s i många andra paraleller före- finnas mellan altarbordet och det kungliga bordet, ' lig- ger det knappast &amp; got förvånande häri.
Vi må erinra oss altarskeppen och bordskeppen, samt huru saval altar- bordet som hölgtidsbordet tackts af flera dukar.
I Ludvig X1V: des bordceremoniel talas om att den hvita duken utbredes på " la table dressée ", hvilket med all sannolikhet betyder, att bordet redan förut tackts af en eller flera duk.aia.
Hvad som äfveii är att beakta i Ludvig XV1: des bordceremoniel, äro de särskilda föreskrifterna angående köttets, stekens iriförande, hvilket sker med mycken pomp och ståt och narmast ger intryck af en högtidlig akt.
Vi m2 i sammanhang härmed påminna oss den ännu gängse seden, att servera steken hel samt bruket, att hus- fadern, hmiljeiis öfverh~fv~d, skär för, likas9 att den f ' öri~amsta skålen vid en högtidsmåltid bör föreslås ull- der stekens afatande.
Dessa sedvänjor, som leda sin upprinnelse från, oändligt aflagsna tider, långt in i he- dendomen, framhålla klart, hurusom offerdjuret varit ste- ken,~ stammoder.
Och tvifvelsutan ar det äfveii till följd haraf som " förs~~idaren " eller trenchiaiiten under århund- raden intagit en så framskjuten plats. '
E n förskärarbok frin 1702, ' utgifveii i Stockholm, meddelar härom: Yme- clan en.
Trenchieants Character wid Håfwet intet bland de simste utaii wal ibland de förnemste racknat warder så måste der till någon af Adel eller elliest en.
Pitt skickelig och wal wäxter Persoiii tillcn-dnas. "
Vidare till- lagges: ') För än1 soni rnari.
sig i Trenchier Konsten bruka låter, maste maii deruti förfaren och 3 w a t wara, och på Tribildertie sig behändig giöra. "
- - - " Dåi kan man med wackra och hcfliga åthafwor förfoga sig till Bords, iiir Händren tillförne twagne are, hwarefter Knif- warne uppå sitt behörige Rum lagde.
- - - Medh Furst ' liga och andra Förnalimas Taffel are en Credents-Kiiiff, hvilken måste laggias mitt uthi, de andra på Sidorne der hos. ' '
, ersätter det finaste mejerismör.
Att unga svenska adelsman verklige11 tjiinstgjorde som Inom de mera borgerliga kretsarna var antagligen tren~~ianter eller förskärare.
bevisas bland annat af ett ingendera af dessa handtva~ningscerernon.ier i bruk,, utan bref dagtecknadt 9 / 2 1652 från den unge Johan Eke- gick .hvarje gast före måltiden att fukta sina hander un- blad, sedermera resident och envoyé vid franska hofvet.
der en \ - attencistern med tillhörande bassin, som vanli- Han berättar i narrinda skrifvelse med enl viss tillfreds- gen var fästad vid muren i något af rummets hörn el- ställelse, att lian nu hoppas bli " försnider " vid hofvet; ler anbringad i ett sk$,?
med: nischformig fördjiupning.
Vid han var då 24 år.
nimnda tvattanord~$ng var antingen en servett eller hand- Annu: vid 1700-talets midt meddelades det undervis- duk upphängd eller framräcktes en dylik af en.
bords- ning i förskärarkonst vid de tyska universiteten, och som page eller sven.
bekant fastes det an i dag i de engeIska gosspensioner- Den franske ' anibassadörens sekreterare Charles d90gi- na en ej obetydlig vikt vid att ynglingarlia lära sig väl ers berättar från sitt besök i Stockholm 1634, huru Jo- skara steken.
han Oxenstjerna, då han var inbjuden.
till ambassadö-.
Att äfven hvad beträff.r kredeiisning liknande förhål- ren, efter måltiden öfverrackte till densamme) ' handdu- lmden med de i Frankrike existerat hos oss ar oivifvel- ken " utan att i början kunna förmås att för egen del aktigt och framgår bland annat af har förut citerade på nyttja samma bekvämlighet.
d ' Ogiers ti.1lagger: " så stor artighet visar man har främmande sändebud ".
svenska utgif~a trenchkrbo k.
En reminiscens af kredensning iiterfinnes i den nu- Servetten använd s h o m torkkläde för mun och fing- tida seden, att en artig värd eller bordskavaljer, innan rar har genomgått ett par utvecklingsskeden värda att han serverar dryck åt sin gäst eller bordsg~anae, upp- uppmärksammas.
.
Före servetternas ulppträdan,de inom häller några droppar i sitt eget glas.
Likaså torde den dess moberi-ia anväi~dning anvande bordsgasterna dukens.
inom vårt kungahus gängse seden, att regenten alltid 12- nedfallande parti såsom torkkläde, hvilket gjorde att det- ter servera sig af samma person, den s. k. jägaren, an- samma ytterligt fort blef nedsöladt.
,, Gaffeln hade ä~inu tingen han intar sin måltid på kungliga slottet dler ej komniit i iiigot allmännare bruk., utan fingrarna vo- gastar privat person, kunna härledas från giftskräckens ro i flitig beröring med maten.
En, hvit duk räckte ej tid.
Vi äga afven en påminnelse om densamma i ut- under en maltid, utan kunde två, tre, anda till fyra du- trycket " mottre le couvert ", duka, satta fram ett kuvert, kat användas.
- Man At n ä ~ k i ~ e i n flera s. k. orngfin- ' harledt af verbet couvrir, betäcka.
Alit, som framsattes gar, åtskilda af pauser då gästerna vor0 uppe och spat- på bordet, var nämligen i aldre tid efter kredens~iing~en serade.
Under dessa mellanstunder växlades duk, rätter lioga täckt, och det tillkom en af " les officiers du gob- och stundom afven skåderatter.
*) Senare fann man det.
let " att under konungens inåltid aftacka det ena fatet ef- opraktiskt och oestetiskt att söla ned dukens kanter på.
.
ter det andra.
ofvannamnda satt, och servetter af dukens längd kommo.
Huruvida seden att erbjufla en fuktad servett föremal- i bruk, så att bordsgasterna lings ett bord betjari,ade tiden varit gängse i Sverige ar svårt att utreda.
Ett ut- sig af samma servett ..
Denna servettens tidigare form ar tryck i det svenska språket synes dock haft sin upprin- ej konstaterad i Sverige.
I Frankrike var den långa ser- nelse i nämnda bruk: att blifva rnolttagen med varma vetten i bruk ännu p i 1630-talet, såsom synes af en mål- servetter.
.Det är nämligen högst aritagligt att ofvan- tidsscen af Abraham Bosse.
Men samma konstnär visar nämnda servetter doppats eller fuktats med varmt vatten, å andra ~nålticlsscener, att den korta servetten vid sam- detta med hänsyn till den låga rumstemperaturen.
Gaster- ma.
tid afvenledes var i användning.
En ' halflång ser- na blefvo såluilda bokstafligen mottagna med varma ser- vett, afsedd för tvi, uppträdde äfven såsom mellanforhi; vetter.
denna användes da af herre och dam.
Madame de Motteville berättar i sina memoirer, huru- Tyvärr äga vi ej några äldre framställningar af sven-.
.
som då drottning Kristina år 1653 anlaiide till Paris ska miltidsscener att lita oss till, utaq f å, vi genom be- och gistade drotti@ng Anna aif Österrike, le prince de varade irivei~tarieförtecki~i~~gar söka sluta oss till huru för- Conti tillbjöd.
hennc den fuktade servetten, iniian hoil hållandena har uppe i Norden.
gestaltade sig.
I Gustaf skulle intaga förfriskningar.
Drottningeil tog emot deil Vasas fatbursförteckriingar för Gripsholms slott finner efter " quelques compliments répétes. "
man " bijleggiare), omnämnas först år 1551, d i af 19 al- Sedeii att för haliderna anviiilda en fuktad servett fö- nar enbrett lärft gjordes 18 stycken, 5 på 1 % och 13 re och efter måltiden föregicks af ett annat bruk, som p i en aln.
De syddes p&amp; alla sidor med röcit och grönt afven fortlefde santidigt med det förstnämnda och må- silke i l~edensöm, andra omsyddes med hvit öfversöm hända var förhärskande i Sverige.
En kammarherre, mun- eller öppensöm på alla sidor.
Från samma år omtalas skänk, väpnare eller page iiärmar sig bordet bärande en 55 fina dukar samt 85 enklare skifvedukar.
I inxntarie- servett eller handduk på axeln, ett handfat i vänstra förteckningen öfver hertig Johans af Fidand och Kats: handen och en pipkanaa i den högra.
Fingrarna dop- sina Jagelloiiicas lösegendoin från år l563 omnämnes l 3 pas i handfatet och aftorkas å handduken, hvarefter de grarme bileggiere, 8 små orene bileggiere och 4 bileg- ur pipkannan begjutas med några droppar välluktande giere utan närmare bestämning, d. v..
s. 25 biliggare; vatten.
iilinne frin denna tid lefver ännu kvar i uttrycket " hvad Till beredning af nämnda luktvatten omtalas rosor,.
nytt *) $t Ett t,apeteriU.
Ordet " tapit ", tapet, användes naii~ligen om så- lavendel, rosmariii, backtimjam, porneralis och violrot.
val väggbekladnad som duk. '
', i i i Arbeta för Dagny i e i r genom att gynna dess annonsörer i.
232.
D A C N Y samma .förteckning upptager 71 dukar.
Biliggarnas få- talighet i dessa båda förteckningar såväl som deras ut- smyckning tyda på, att de snarare användts under fur- stetallrikarna an som torkkläde för mun och fingrar.
Det torde vara osäkert, om servetter enligt modernt be- grepp voro i användning under Gustaf Vasas tid.
En förteckning öfver Erik X1V: s persedlar, som en Per Hendersson gör i ordning till " sin nådige herres behof uppå tåget annc 1562 ", ger äfven stöd åt den uppfattningen, att biliggarna enbart varit afsedda att an- vändas under furstefallrikarna.
Forteckningenc upptagei.
nämligen både rubriken b !iBiggare och servedter.
Bilig- gama ab0 11 st., hvaraf 5 släta, 3 broderade med grönt och gult silke och hedensöm, 1 med korssöm och en af ryskt lärft.
Servetternas antal uppgår till 151 styc- keii, hvaraf 113 äro af " damask " och 38 af dräll.
Nor- diska Museets samlirig af servetter tillhör en senare tid och genom den kaq endast konstateras, att servetter af nutida form, vafda i damast och driill, allmänt fösokom- nio hos ståndspersoner under 1600-talets sen.are hiilft.
Förutom ofvannimnda anvan,dningar af servetter till- kommer vid 1600-talets början i i n ~ ~ en u af mer dekora- tiv art.
Servetterna började då att i Frarikrike visavi Gor- dets prydande spela en viktig roll.
Man formade dem till allehanda djurbilder och blommor m. fl.
föremål.
En skildring frin Maria af Medicis fölrlofiiingsfest meddelar, att å n6gtidsbordet framställdes en jaktscen med allehan- da djur och stora träd, delvis framställda af socker, del- vis af vikt linne.
I el], skildring, tryckt i Arras år 1611, omtalas huru ett långt bord täcktes af damastduk med smått mönster.
Duken var veckad på ett satt som kom den att likna ett lätt krusadt mttendrag.
Tallrikarna VOSO; placerade langs bordets fyra sidor; på hvarje tallrik lag ett bröd som täcktes af en servett, prydligt vikt i form af en frukt eller fågel.
*) I Zedlers Ur~iversallexikon från år 1743 upphöjes ser- vettbrytningen till en konst och en veten~kap.
Dar omiiim- nes bland gängse servettbrytningar: fiskar, örnar, hönor, dufvor som nibbas, hönor på sina reden, harar, rosor, liljor, biskqpshattar och påfvemössor.
.
Servettbrytning har, från, dess första uppträdande cm- kring 1600, tidtals varit ur bruk men åter kommit på modet.
En af Nordiska ' Museets vaktmästare har Z911 sammanställt ett 30-tal olika servettbry.tn.inga.r, bland hvil- ka flera återfinilas bland.
de i Zedlers Universallexikon.
omtalade.
Saimolikt i r o dc af papper vikta saltkar, kråkor, b&amp; tar, askar m. fl.
föremål, som den nu vuxii,a generatio- nen lelite med som barn, iittlingar till förutnämnda ser- vettbrytningar.
Den konstmissigt utförda sesvettvikningen.
samman,ställ- des vid dess första fraintriidande med skåderätterna i dessas senare skede.
Skiderättesiias glansperiod inföll un,der 1500-talet och varade pi sina stiilleii till 1600-ta- *) Under denna servettbry.tniiigens tidigare period vor0 ser- vetterna alltid stärkta.
lets midt.
I Danmark utfäidades förbud mot dem re- dan år - 1643, enär de vid denna tidpunkt antagit al !tföi gigantiska former.
Vid festmåltiden i Nuraberg Ar 1649 med anledning af Westfaliska freden vor0 de dock ännu i bruk.
Framställningen af denna storartade bankett *) ger en god förestallning om den pompösa prakt man under 160CMalet förstod att utveckla och äger för oss sitt speciella intresse darigen ' om, att den gafs af svenska ha- rens generalissimus, pfalzgrefven Carl Gustaf.
Gästerna infunno sig till denna märkliga bankett kl. 12 och fördelades da .i sex rum efter rang och vardig- het för att sedan tåga ut till sina respektive platser i den ståtliga rådhussalen, som dagen till ara var synner- ligen festligt utsmyckad.
- Allvarliga rangtvister upp- stodo erndertid, så att banketten fördr6jdes till kl. 5, då det blef blast till taffel af 20 trumpetare.
Handvat- ten bjöds omkring i fem silfverkannor med tillhörande backen.
') Te Deum " sjöngs samt " Ära vare Gud i höjden, frid på jorden och människorna en god vilja ".
I salens fyra hörn vor0 musikläktare placerade, och från taket iiedhangde sex guirlander, bundna af 30 olika sor- ters blommor och friska frukter, sammanhålliia medelst guldband.
Stolsryggarna vor0 dagen till ara öfverklad- da med blitt tyg, A ' hvilket var appliceradt ett lejon i A hufvudbordets midt stod en förgylld kop- gul taft.
parfoiih, som uippkaqtade välluktande vatten, samt å ömse sidor om denna en skåderatt.
Framför fönstret i bakgr~mden stod ett förgylldt le- jon, som i ena tassen höll ett palmblad och i den and- ra ett sönderbrutet.
svärd.
Från kl. 1-7 sprutade ur dess gap ut på det bredvid liggande .torget två vinstrå- lar, en af rö&amp; vin och en af hvitt vin.
* *) Matriitterilas antal uppgick till 120 förutom frukt och konfekt, son1 förekom i stor myckenhet.
Rälterna serve- rades i sex s. k. omgångar, åtskilda af pauser, hvarun- der gästerna vor0 uppe och spatserade.
- Den första orngilngen bestod af allehanda kosteliga soppor och kok- ta rätter, den andra orngfingen af stekta fåglar och.
vildt, den tredje aE allehanda fiskrätter samt den fjärde af bak-, verk.
Den femte omgången bestod af trädgirdsfi-ukter, dels serverade i silfverskå.lar, dels hängande i lefvande träd, med hvilka hela bordet var smyckadt.
Sedan frukten afätits och den sjätte omgången skulle serveras, afiyfta- des den hittills ariviinda bordsskifvan (det talas nu elidast om det förilamsta bordet), hvarunder eil aiinan skifva var kosteligt dukad med tallrikar och servetter samt be- strödd med allehanda kanderade blommor.
Hela bor- det besattes nu med konfekt- och marsipanskålar och i midten en stor förgylld skål med allehanda kanderade saker.
Hvad som i dryck serverades förbigås egendom- ligt nog i tidens skildringar, men utan tvifvel fösekom- mo dyrbara viner i riklig mängd.
För munnen var allt- så val sörjdt med härlig mat och dryck, för örat med.
ljuflig musik, för ögat med skåderatter, för luktsinnet var likaledes val sörjdt, och all denna härlighet var si- dan, att man aldrig sett dess make. '
*) I Theatruiil Europaeuni, VI.
* *) Lejonet finiies iniiu bevaradt i Nurnbergs rådhus.
,
D A C N Y Då under banketten skålar druckos för kejsaren och Sveriges drottning!
samt för fredens bevarande, blåste!
trumpetare och pukor trakterades.
Huru lange denna storartade fredsmåltid räckte, fin- nes ingen upp@ om, men mellan kI.
1 och 2 på nat- ten lat Karl Gustaf Wrangel 30 musketerare oförmärkt inträda i salen och affyra den ena salfvan efter den and- ra, hvilket hade till följd att en del af gasterna blefvo.
illa till mods och smögo sig bort.
t 233 bytlighet slår hoa plötsligen om; kanske den, dar logiken ändå inte ar så nödvändig, åtminstone ej ihl casu, det ar ju i alla fall tron, son1 gör det!
Eljes skulle val nu exempelvis i en bok som denna alla kulturer behandlats efter, ungeifar samma plan.
Men i en del upptas det viktiga sortvalet ytterst omfattande,.
vid andra snuddar förf.
endast vid sjalfva detta ord, och lämnar läsaren-odlaren ganska undrande både inför \ in- bar, krusbär, hallon; af jordgubbar n.amlnas två.
Och det finnes .dock en så stor mängd odlingsvärda sorter, som val kunde förtjiina en liten utläggning, ty ehuru de gå utmärkt val, dar de gå, gå de dock ' ej; på långt.
när lika öfverallt.
Vidare anges zoabegransningeq för nigra.
kulturer mycket noga - fölr aarlra icke alls.
Och livad angår de alltmer uppskattade och1 awanda artifidella göd- Fruktodling pä kalijord.
Af Gustaf Lind.
Wahl- ningsämnena, ar det soxn det har öher deras behandli~~g hvilade något af salig biskop Brasks mda.
Ty på ett ström Or Widstrand, Stockholm, 1913.
Pris 4 kronor.
ställe (vid jordgubbar) uppger forf.
kvantum ytterst exakt, Sex år ha förflutit sedan förf: s första upplaga af of- vanstående bok utkom.
Sedan dess har fruktodlingen bå- inte förslagsvis.
utan bestamdt, ehuru hani förut ($id.
131) de förkofrats och moderniserats, och direktör Linds åsik- förklarat att på grund af olika jordars olika beskaffeilhet ter ha märkbart röni påverkan haraf.
Denna bok ar ock- " ar det naturligtvis icke möjligt " att bestamdt fastslå vikt- s i mycket fylligare och berör flera områden an den för- mängderna.
Men - undantaget ar ju också bara ett, ra med tyngdpunkten dock fö,rlagd på förf: s speciella fast nu detta ena just råkar vara ganska känsligt for oli- område: s v e n s k f r u k t s b e v a r a n d e o c h ren- ka jordar.
Och SA riar man ger råd till folk - afven om kvin- t a b i l i k e t f ö r s v e n s k a h e m.
För detta betydel- sefulla mål har direktör Lind insatt ' ett malmedve- norna ej rak11.a~ dit - kan man.
no?
i a k falt inte ge tet ceh resultatrikt arbete, för hvilket ej minst vilrla- och!
dem grundliga nog.
Ty riktiga manniskor älska i allniin- egnahemsinnehafvare ha honom mycket att tacka.
Och har het att få veta inte basa a t t uhn också h v a r f. ö r saker betoningen nu lagges p i ordet hem -.
och det har val och ting skola göras.
Dct ar nästan vilikoret för att ciirektör Lind ändå intet emot - står nog den svenska lärdomar skolla slå rot och gå till, det ar regnet och sol- kvin.nan härför som ganska stark representant.
Trots di- skenet, som befruktar peclagc; ii&lt;ens ofta ganska torra mar- rektör Linds ibland uttalade åsikt att tradgfirdsodling ker.
Så skulle t. ex. beskärii~gens nöldvandighet.
betydligt inte limpar sig för kvinnor, kolmmer därför denna för- klarna$, om den satts och sztts i förhå \ llanldetill safströlm- bättrade och tillökta upplaga af " Frukto,dling vid - sveii- ningen, likascm vikter1 af gruad- isynnerhet dvargtrids- ska hem " afven den svenska kvinnan ganska myckeii till plantaring, därest rotbiidnhgkns inverkan1 hos grundstam-) godo.
Ocli saga hvad man vill, trädgårdsarbetet ar ett marna piivisats.
Ocli att i det af förf.
eljest så utförligt område, dar hon kan satta ini båda sin.
kraft och sin för- genomarbetade beskiringskapPlet ' ' i n k ett ord agnats åt iniga, tir1 goda resultat.
Det har den hctikulturdla sommarbeskarii~geiin (p i svenskt tradgårdsspråk ofta pin- erfarmheteii ej blott i Engiand utan afven i ett land nä- cering kallad) ar ganska öfverraskande i ett ' nytt arbete.
ra besläktad med vårt,.
nämligen Finland, visat.
Och det För odling .vid spalier omnamnes det darmot.
Att hela den fysiologiska grundvaleni för fruktträ; ar ganska naturligt redan1 af det skal, att själfva tillamp- ningen af denna odli~ig - val anda ar heimes af Alder dens lif.
alldeles utliinnats ar en.
ganska gapan,de och hafd timligen obesti-idda rättighet - sirskildt måste) lucka, som i ett sidatit arbete ej borde f2 finnas.
Lyck- sporra henne till kamp och segrar $i sjalfva förutsätt- ligtvis kan Iiisaren hirföi.
liatt hållla sig skadelös medel3 ningsfaltet.
Men den svenska kvinnan i vira dagar sit- den ypperliga framställning, som direktör Abelin gif- ter nu inte bara i tacksam beun.dran och låter gåfvorna vit i sin visserligen äldre, men dock så olika planlagda fdla som fulln~ogen frukt i sitt sköte.
Mångas ijnsk- och utarbetade bok " Om frukt och fruktträdsodling ".
.
Ilvad så till sist sortvalet beträffar har ju förf.
för sin ningar till trots börjar h.on att ganska kraftigt vanclra~ omkring litet hvarstans.
Och till denna tidsenliga olat stränghet mycket starkt stöd af pomologiska föreningens kommer ocksh att hon alltmer börjar tanka - forska och zon- och fruktlistor.
Saken ställer sig dock något olika där tillfille så ges - afven opponera sig!
Nar till detta d i dessa senare uppgjorts i stort, Tör hela landet i all- den nya kvinnans särmärke också sällar sig den gamla manhet, men Lind sarskildt skiljer sortvalet " i störra evigt kvinnliga nyfikenheten då, ja då börjar hon också frukttradsanlaggningar " från " fruktodling för eget behof ".
att i hvarje föreliggande fall hysa en del önskningar - Och dok ar först har förf.
visar sig sträng både mot frukt!
låt vara mycket dåraktiga emedan hon ar kvinna.
Exem- och odlare.
Exmpelvis skulle non- om Mahren af.plom- pelvis dter fi.
!llöcliga bevis, på den dar oklick- och ona- mon endast ~ ' allmant gulplommon " och " ExperimentalL bara manlliga logiken med tillhörande systematiskhet och fältets sviskon " f i komma till användning, och dock liar pedagogisk grundlighet: Men så, med akta kvinnlig am- erfarenhdm visat, att bl.
a. Czar, Victoria Lawrence, ',
.
Belle de Louvain, Jefferson och Reine-Claudesorterna t. o. m. d ' Althann där gå alldeles ypperligt!
Det ar in- te vardt att tro detta beroende af) %kycldadt läge i nå- gon amat6rträdgård ") ty jag vagar pås !å, att hårdare lä- ge och ' kallare jord - innan dess bearbetning - än i vår egen trädgård knappt finnes i Uppland.
Och - hvad nog mer betyder - till samma erfarenhet ha mariga af direktör Linds egna kolleger -.
" fackmän.nen " - här kcm- r i k Och viil ar det, ty det vore sannerligen en stor förlust, om iina och odlingsvärda plommon endast skulle begränsas till sydligare trakter.
- För resten torde den1 gamla nastan tröttkörda satsen.
" mest äpplen, sa päron, minst plonmon " nog kunna så moderniseras äfven den, att päron och plornmon komma att byta pilats.
Ty un- der det att f i ' IU a plommon verkligen mogna mer norr- ut an som pedagogiskt tillåtes, n2 f i n a päron i vikt l m d sällan fram till full mognad och arom annat än söderut, såframt de ej spalieras.
Men erfarenhet och e p na önskningar skola säkerligen revidera strängheten hvilken eljest nog komme att låta intresse och odlingssfa- rerna betinkligt krympa ihop: Stick i stäf med hela den lifgiivande ancla, som eljest gpnomgår och besjälar) ' Fruktodling p % kalljord ') där hufvudsyftet ju är att åt.
Sve- rige och sven,ska hem bevara och förkofra hvad svensk jord gifver genom att enkdJt., IättFatfligt och~lär ' ori ' kt uppluckra de pomologiska odlingsmöjligivAerna i jord och sinnen.
Direktör Linds arbete kan därför betraktas nästan som en nationalekonomisk insats.
Och just därför att ' man genom hans nu utgifna bok med dess stora omtfattning, goda lärdomar, behörilgen~ in- fogade illustrationer och bifogade belysande karta känner sig som forflyttad till rikare och mer gifvande ornrklen - är det man önskar att äfvm a l l a därvarande möj- ligheter skulle ha ' framdragits och kommit i full och klar belysning.
Ämnets vikt, arbetetsi omfång, och ej minst - direktör Linds energiska vilja att göra fruktodlingeq til9 nationahäring berättigar till denna ford.&amp;n.
Vid blifvande utställningar d ko~kaverade trädgirds- alster, dit direktör Lind hädanefter scm förut kommer att inbjuda äfven Sberiges kvinnor - är det därför derasi Iiopp att kunna visa den nitiske förkämpen och tillvara- tagaren af var .ponidogiska ekcaorni sitt tack genom att, p5 odlingens såväl som koaserveiingens område i svensk- hetens tecken kun,na tillropa honom ett gladt och tacksamt val mött!
Eiien Nordenstreng.
Inför revisionen af den ös- terrikiska äktenskaps- lagstiftningen.
L iksom hos oss ar man i åtskilliga andra länder syssel- satt med revidering af den gallande äktenskapslagstift- ningen.
Så har just nu ett lagandringsförslag frainlagts för den österrikiska riksdagen.
För att ge större eftertryck åt kvinnornas fordringar p3 den nya lagen har Alln~anna österrikiska kvinnoföreningen denna var anordnat en serie föredrag, hvari en del franistående jurister utvecklat försla- gen samt framhållit kvinnornas önskemål.
Det följande ut- gör en liten axplockning-ur dessa anföranden.
En af.
föreläsarna, som, särskildt underströk, att den österrikiska äktenskapslagstiftningen vore en af de mest för- ildrade i Europa, framhöll med skarpa kiafvet på att ci- viläktenskapet göres obligatoriskt, den kyrkliga vigseln där- emot valfri.
Endast på detta satt sanktioneras den moder- na uppfattningen om äktenskapet såsom en borgerlighsti- tution.
Och endast så kan en enhetlig lagstiftning åstad- ' kommas utan afseende på trosbekännelsen.
Den nu gäl- lande lagen dekreterar helt enkelt, att " äktenskap mellan kristna personer och personer, hvilka icke bekänna sig .till den kristna religionen, kunna rättsgiltigt ej ingås ".
Till s1 ut kan blott den obligatoriska borgerliga vigseln undan- röja bestam ' melser om det katolska äktenskapets oupplös- lighet.
En annan föreläsare uppehöll sig särskildt vid makar- nas inbördes ekonomiska förhållanden.
Han underströk bl.
a. följande punkt i kvinnoföreningens memorandum:. ({Vid.
skilsmässa tillerkännes den befintliga förmögen- heten mannen, såvida icke bevisande dokument föreligga att den är hustruns, ty det antages, att mannen förtjänat den.
I den tyska borgerliga lagen gäller satsen, att det under äktenskapet förvärfvade eller sparade ' är gemensam egendom, och detta med full rätt.
Hustrun kokar, tvättar, syr, vardar och uppfostrar barnen, hon utför faktiskt ar- bete, skapar värden, som det måste betalas ' för, om en främmande åstadkommer dem.
Under det den borgerliga.
lagen hittills uteslutande ansett förvärfvet som ett varde,.
miste numera vikten af hushållningen vid konsumtionen tagas i betraktande för besparingarnas skull.
Hustrun ar- betar i.
hemmet liksom mannen utanför detsamma, båda sätta in hela sin förmåga, följaktligen måste också frukter- na af denna verksamhet delas. "
Vidare framhöll förelharen med tanke på de många, fall, da mannen super upp och förslösar sin inkomst un- der det hustru och barn lida nöd, att lagliga bestämmel- ser borde finnas, som möjliggjorde att mannens arbekgif- vare skulle utan process kunna förständigas att utbetala en del af lönen direkt till hustrun, och detta så, att förstan- digandet gällde en gång för alla utan hänsyn till platsom- byte.
Enligt det nya lagförslaget tillförsäkras den efterlef- vande makan med barn en fjärdedel af arfvet, utan ' barn åtminstone hälften.
Likaså tillfalkr hemmets lösegendom den efterlariinade makan.
Detta råder bot på den gamla orättvisan, att dennas arfsanspråk.
kunna sättas efter de mest aflägsna släktingars: amt att husets enda matbord el- ler säng kunde frintagas änkan.
Bland kvinnornas fordringar framhölls krafvet på att ((den faderliga rnyndighetenf andras till llföräldramyndig- het, ({så att modern t. ex. får ' medbestämmanderätt i bar- nens uppfostran och val af yrke.
atu usligt vis blir det all- tid svårt att vid meningsskiljaktighet mellan makar uppni enighet, men det kan Atminstone ej b !i så, att mannen, så-
som nyligen inträffat, mot hustr~ins vilja inspärrar dottern i kloster, hvarefter domaren förklarar, att modern ingen laglig rätt Ilar att blanda sig i saken.
.
Lagförslaget innebär deii förbättringen, att vid skils- mässa domaren i Iivarje särskildt fall har att med liansyn till förhällandena och barnets intresse afgöra hvillten af makarna, som får behålla det.
Enligt nu gällande lag till- höra d e fadern.
Hvad d e oakta barnen angar, så ger lagförslaget dem arfsrätt, ej blott soni nu efter modern utan äfven efter mö- dernefranderna.
Likaså kunna morföräldrarna åläggas att g e det underhåll och hemgift.
Detta; ä af stor betydelse i d e niånga fall, då den ogifta modern förskjutes och rå- kar i nöd med sitt barn.
f ed afseende p i faderns för- pliktelser innehåller förslaget dareniot ingen förbiittring.
Hans förhållande till barnet ä r uteslutande af eltononi ' sk, ej af personlig natur.
Det oakta barnets sociala stallning förbattras visserligen genoni förslaget, att det skall kunna f2 bära styffaderns namn.
Det händer nämligen ej sällan, att då modern gift sig ined en annan man an barnets far, den förre vill adoptera det.
Beträffande naniiiet och arf- vet efter fadern star dareniot det oiikta barnet lika rättslöst som förut.
- - -.
- - -.
.
.
S.Sód.
-- Ö!
r kapitalister, särskildt fruntimmer, har det länge varit ett önsimingsmåi att kunna öfveriánma vården af sina värdepapper och skötseln af sina affärer i t nigon person eller institiitioii, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensoni pris- billighet.
En sidaii institution är Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nyga fan 27, expeditionstid 10 - 4), soni uncler garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exempel 1.
On1 en person hos Notariatafdeliiiiïgen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillliandahiller de ' ponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifria kapitalet.
Exempel 2.
On1 inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, imderrattar Notariatafdelningen galdeiiären därom att räntorna å in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, h.varefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
0111 en hos af- delningen deponerad inteckning genom underliten förnyelse skulle förfalla, ersiitter Stockholms Enskilda Ban k darigenorii uppkommen skada.
.
FOrvarinmfnift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositionens - varde, dock ej under tvi kronor.
I.
En i husliga göromål fullt hem- mastadd flicka rned ordningssinne och godt satt, som vore hågad att utan tjänare sköta ett mindre stads- hush !ill, fbr d.
15: de aug.
plats i en sydsvensk stad.
Referenser genoin fru A. Hildinger, Siters gård.
KARLSTAD.
Fraaor och svar.
Hvar kan man prenumerera pci Dagny?
I landets alla postanstalter och bokliidor kan man beställa huru manga ex. som helst: Skall man alltid menumerera ci dessa st&amp;llen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man aUid göra det.
Småskollära- rinnebefatt- fivad kostar D a ~ n v i nostanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokliidspris är kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
H vilka villkor erh Alla prenumerantsamlare d Dapny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant. '
Huru skall man farfara far denna nrovisions er- Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillväga p i ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har dii att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto ii samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgiiende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvllket pris kan man nummervis lösa Damw --?
, I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla ' skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
i Satra by, Wesslands församling, Uppsala lan, ar ledig att tillträda den 1 september 1913.
Lön och Barnantalel ' Platssökaride .f; sinn anrronser irrflrda i f ö r d n e r enligt lag.
omkring 25.
Småskola~i är belageil 3ap1y för haiJiva priset eller 71k öre pr mm.
i särskilt hus i närheten af folk- skolan.
Närmaste jirnvagsstation ar Marrna å Uppsala-Gäfle-banan, Husf6reståndarinne-~ardlnneplats knappa !l /, mil från Satra.
Ansök-; ökes af dam till bruk eller större ningar till Vesslands skolrad, adress andtegendoni.
Kunnig i allt som Västland, före den 1 augusti.
' örekornmer inom ett landthem.
h a r till lil.mOktober eller tidigarell, Enkel, barnkär, 4nnmsb.
O. Larnigatan 1, Göte- lorg.
biittre flicka,.
Plats pil kontor,: Iler som kassörska i affär önskas 22 års flicka, nu genast eller till I Aug.
Ar kunnig i enklare bok- ' öring och niaskinskrifning.
Tack-; am för svar till 1122 LLrll, Eskils-: Una, p. r. if - 8 Ung tysk dam, ifven fullt hemmastadd i engelska; pråket, önskar plats den 1 aiigusti; om sällskap åt ung flicka och att; å frun tillhanda.
Lön 25 kr.
i nån.
Svar märkt " Tysk danifl; andes till Lunds Dagblad, Lund.
som med husmoders hjälp vil: sköta hemmet får plats liar.
All; bekvaiiiligheter.
H jilp med tvätl och skurn.
Svar med foto, lönc- pret.
etc. till lllntresseradll, Lin- köping p. r.
Vikariat vid Drottningstorps mindre folk- skola i Trehörna församling af Os- tergötlands lan för höstterminen 15 augusti-l december, sökes, så fort ske kan, hos skolridets ord- förande, adress Trehörna.
Lön en- ligt lag.
A.
B.
Nordiska, Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Grafström Stockholm.
Permanent atstiillning af färdiga och påbörjade arbeten samt material.
Råd vid in- redning af våningar ni.
m.
Undervisning taliensk spets- och annan konstsöm.
Ständigt på lager därtill hörande material: Svensk- Fransk- och Bömisk Spetstråd.
- - - Rikt urval af Spetsmönster.
- - - Husmoderskolan i Den 18 augusti börjar lco~zserveriizgs / turse~z och pågår 1 vecka, omfattande inläggning af bar, frukt och grönsaker.
Den 25 augusti taga öfriga kurser sin början.
Arskarse~z omfattar nzatlag~uhg (såväl enklare som finare) gar- nering och uppläggning, korrservering, litrrrc- och / tlidsömnad, bar- navird, födoämnes-, hälso- och sjukvårdslära ni.
m. HaIf6rskursetz om fattar mntlag !zitzg, baknirrg, konservering, linne- och klädsömnad, födoämneslära, hiilsolara n ~.
m.
6-veckors-kursen omfattar matiagnitzg och balznitzg.
Helinackordering erhålles inom skolan.
Tidsenliga lokaler.
Var- meledning.
elektr.
ljus, badrum.
Prospekt på begäran.
Telefon 812.
NANCY ENWALL.
annonserna B lutomordeaS,Eigt l %tt g; iri~, tri yc- ke4 stor hzsfig5cf, h r t a ii; tlar, största hälbarhct??
!di s!
!i~liug samt stor s p k C: - o %Z- namsta egensku~~errr.
:; &gt;.as som p i grund lillraf alltid ar- beta til2 s k, %gams I; clu tc~ihct.
GljS.
.I F&lt;irnccmli2u t 4 j L:.
!
r: f i!
i r i ~ s;; # rr !~; .~ -- - = --.
-.
.-.
. --- Enda försäljare af &amp; &amp; ta aUmegcarbeteit, 3.W: -.
I !T Wiréns utsökta PARFYMER, eleganta damers förtjusning!
Erhälles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt frtln L.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l. Hofk 21 Lilla VattugaPsin 21 - - - Stockholm.
ELISABETH OSTMANS Husmoderskurs börjar sin 24: e termin den 22 sept.
191 2 i den nya, modernt inredda lokalen Klarabergsgatan 40.
Grundlig och praktisk undervisning i enklare och finare matlagning, uppläggning och garnering; bakning af jäsdegar och finare bakverk; syltning, beredning af saft och gelé.
Konservering af frukt, grönsaker och kött; konfektberedning, smöriippläggning, dukning, servettbrytning och servering; kökets, spiselns (vedspis och gasspis) och kokkärlens skötande; uppköp af matvaror, bokföring för hemmet; födoämneslära och kött- styckning (5 lekt.).
Dessutom en kortare kurs i sjukvird för hemmet samt (valfritt) barnavård.
Prospekt erhålles och anmälningar emottagas af ELISABETH QSTMAN-SUNDSTIELAND Onnehdhllsf orteohning.
Bagens erammer IonehBlfern Vhr utställning beslutad.
Med mlcdning (itLi.
: if de holländska kvinnoriias.
Af Signe Lunrtlll.
il?
Kvinnor som handelsbitridemm Ett ' bidrag till det dukade bordets historia.
?l.
.
' d t i t w h Cederblom.
(mustaf Lind: Fruktodlinig p i kalidord.
Wcc.
af ~: I / EzI.
A! !irrkx.
streng.
Infiir revisionen af den österrikiska äktenskayslagstiftiiinge~~, Klarabergsgatan 40, 5 tr., hiss, Stockholm Riks Tel. 20 35.
Allm.
Tel. 93 02.
Prenumeration h Dagny sker h n-asta eller bokhandel.
postanstalt
