# ID: svediakorp-per602
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,623
# sentences: 809
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR LSVENSKAA KVINNOR~REISEN UTGINEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF Stockholm den 3 Juli 1813 N: r 27-28, Preniimerationspris: 111 ?u.
kr.
4: 50 11s är.
kr.
2: 50 al4,,,, 3: 501 ' 14,, i: 25.
.
.
FORENINOEN DAONY.
,, ..
Lösnummer I 0 öre.
Prenumeration sker s h a l i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv5 tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktör o. ansvarig utgifvare: I E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tva tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
6: e I Arg.
Annonspris: 15 öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mni.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 O / O, 20 ggr 20~10, 50 ggr-25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m.
-.
Återblick på rosträttskongressen i Budapest.
f den stora, internationella kvinnoröstrattskon- gressen år 1913 återstår nu endast minnet - och en lunta protokoll och rapporter, förhandlingarna ha varit långa och omfattande.
Alla dessa kvinnor, af hvilka många kommit så långväga i f r h för att under lidna motgångarna satta stål i viljan och egga till nya ansträngningar.
Nar man ser tillbaka inte endast på sjalfva kon- gressen i .Budapest utan afven på " förmötena ", ar det alltid en och annan gestalt, som höjer sig öfver de Marianne Hainisch, Wien.
Viková Kunetická, Prag.
någon vecka öfverliiggci om huru röstrattsarbetet bast kan främjas, äro iiu åter spridda åt skilda håll.
Hvad do tagit med sig ar för visso en starkt känsla af hvad det betyder att vara m å n g a, som strafva fram- åt mot ' samma mål.
De skilda erfarenheterna, de på sitt håll vunna framgångarna och -- hvarfor inte - de andra och liksom bar upp det hela.
Först då fru Marie Stritt, hon v3r ju med från första början, så- val i Berlin som i hennes egen stad, Dresden.
Hon .ger ett utpragladt intryck af fast, bestämd vilja, orga- iiiserande förmåga och oförvilladt klar uppfattning, och man lyckönskar tyskorna till att ha henne bland A
214 DAC ' NY sina ledarinnor.
I Prag möter oss M: me Tumova, man känner, att har har man den sega, uthålliga ar- betskraften, som ej låter sig besegras af motigheter och svårigheter.
Ocksi Vikovi I&lt;unetickis vibrerande stamma, som den trangde genom i festsalen i Prag, ger bud om hvad Böhmens kvimior kanna djupt och starkt och huru de kunna ge sig åt en sak.
Marian- rie Hainisch ' s adla, ' aldrade drag och fru Ernesiine von Furtbs Lileka, själfulla ansikte synas öfver och framom alla andra?
i det glada Wien, de äro tolken för det starka, lifscljupa allvar som bor på botten af Marie Stritt, Dresden.
en rörelse, som kan hålla stånd mot så mycken likgiltighet, omdömeslöshet och fi,entlighet.
I Budapest står naturligtvis Rosika.
Scl~Wimmer såsom främsta expo- nenten af ' hvad energi och entusiasm kunna uträtta; vid sidan af henne blicka Vilma Glucklichs kloka, vackra ögon fram, det lugna friska leendet talar om, att här finns den glada arbetslust, som bär hvar dags tunga med jämnt mod.
Som den eleganta världsdamen representerar M: me U~iglir ett element, som säkerligen - har varit af stor betydelse för de ungerska kvinnornas röstrattsrörelse.
Skulle inan nu gå igenom hela kongressen, från Alliansens styrelse till talarinnor och delegerade, och.
namna de mera framträdande och betydande, blefve det ansenligt mera an hvad tiden och Dagnys utrym- me tillåter.
Endast tvi namn vill jag har skrifva ned, hvart och ett anrnarkningsvardt på sitt satt.
Det för- sta ar världsbekant, det andra af mera lokalt rykte: Charlotte Perkins-Gilman, den uppburna författarin- nan, och Alexander Giesswein, pgflig prelat, riksdags- representant.och en al Ungerns mest liberala politiker.
Att ha hört Charlotte Perkins-Gilman tala hör vis- serligen till det som man med förtjusning erinrar sig.
De talande ögonen, det lysande leendet, de inspirera- de entusiasmfyllda orden ge til1sarnrna.n~ något af .för- - friskande morgondagg, sol - och vind, allt hvad man vill af pånytlfödande friskhet.
Dr Giesswein - bur kom mumier1 med i den strålande morgonsolen -, det fulaste fula man gärna kan tanka sig; orden ett mum- mel innanför tänderna, leendet en grimas.
Men ut ur det insvepta mun: iegraa löser sig, allt som talaren värmes af sina egna tankar, mänskligt fria och starka ord.
* * * Från ' kongressens förhandlingar återstå ännu ~iåg- ra saker att namna.
Inbjudning för nasia kongress hade kommit från Amerika, San Francisko, i samband.
r ' Rosika Bédy-Schwimmer, Budapest.
med utställningen där 1915 och Panama- kanalens högtidliga öppnande.
Frin Tysk- land framförde fru Marie Stritt en vill- korlig inbjudning, hviken mottogs med varma applåder.
Troligen blir det ocksa där, som rista kongress kommer att samlas - man har nämnt Frankfurt am Main som den eventuella mötesplatsen.
Emellertid kan ej officiell inbjudan göras förr än i höst.
då de tyska föréningarna haft sitt årsmöte.
Af de ämnen, som varit uppe och ha sitt speciella intresse för oss här hemma, är det som förekom tredje kongr-essdagen och inleddes af fru Anna Wicksell ett af de förnamsta.
Frågan gällde r ö s t r a t t s f ö r e n i n c a r n a s s t a l l n i n g g e II t e m o t de p o l i t i s k a p a r t i e r n a.
Ämnet hade föreslagits från Sverige och hade såsom redan nämnts till inle- darinna en svenska.
Fru Wicksell framhöll att den stora röstrattsrörelsen står öfver och utanför partier- ila, men betonade svårigheten af att, nar frågan blir starkt aktuell i ett land, ej arbeta för eller emot de partier, som äro för och emot K.
P.
R.
Hon om- nirnnde hvad som inträffat hos oss 1911 och uttalade sin åsikt om att a n m svårare blefve neutralitetsfragan för oss vid de instmdande riksdagsmannavalen nästa år.
Hon önskade att ' kongressen ville yttra sig om denna sak.
.
, i:
Alexander Giesswein, Budapest.
M: me Ungar, Budapest.
Någon vidare diskussion kom emellertid ej till stånd, då fru Marie Stritt påpekade, att frågan om rösträttsrörelsen och de politiska partierna redan vid Stockholmskongressen ganska utförligt debatterats och.
att dessutom de olika förhållandena i de skilda Ian- derna gjorde att mar1 ej här lämpligen kunde sam- fälldt diskutera fragan.
På förslag af fröken Signe Bergman uppdrogs emellertid åt resolutionskommittén att göra ett uftalan&amp; öiver betvdelsen af ordet neutra- litet, hvilket af kommittén skulle föreläggas kongres- sen.
Denna resolution blef först färdig till extra sam- manträdet på lördagen, da så mycket oafslutadt före- kom.
Kommittén hade funnit det mycket svårt att formulera ett uttalande i denna fråga och någon reso- lution fattades ej.
En sak, som jag ej minns om jag omnämnt i n i - ila korrespondenser från.
kongressen men som ju var af alldeles utomordentligt stor vikt och betydelse, var att Mrs Chapman Catt första dagen inför kongressen tillkannagaf sin afsikl att afgå ur Alliansens ' styrelse.
c ' Att detta möttes af.
de mest energiska protester och att man demonstrativt tillkannagaf sin Önskan att få behålla henne behöfver väl.
knappast nämnas.
Mrs Catt förbehöll sig emellertid att senare få lämna ett definitivt svar.
Vid fredagens val mottog hon dock den henne enhälligt tillerkända ordförandeposten.
Nyinvalda i - styrelsen blefvo Rosika Schwimmer och fru Marie Stritt.
Som Sveriges representant i sty- relsen få vi alltjämt rakna fröken Signe Bergman.
Vid den stora afskedsbanketten i vigad6 fredag afton var raden af tacksamhetstal oandlig.
Zigenar- musiken på estradm beledsagade hvart och ett af dem med en jublande fanfar.
Öfver 600 gäster i lysa~de toaletter fyllde den stora festsalen.
Det var den sista sällskapliga samvarm under kongressen och här tog man afsked af hvarandra och tackade för godt kam- ratskap.
Och A u f W i e d e r s e h e n, a u r e v o i r, p a a G j e n s y n och ännu andra vänliga tillrop på skilda sprak var dei sista man hörde.
Ellen ylernan.
Sprid Dagny!
Till A N N O N S E R A - I DAGNY.
C !iarlotte Perkins-Gilman.
Dagnys prenumeranter.
I likhet med foregående år har Dagnys sty- relse för att underlätta ordnandet af semesterför- hållandena på redaktionen beslutit att under juli månad utgifva tvenne dubbelnummer.
med re- spektive 14 dagars uppehåll efter hvarje.
Veckans nummer är det första af dessa, det nästa utkommer deii 17 dennes.
Från och med den 31 juli kommer tidningen åter ut hvarje vecka med vanligt antal sidor .. &amp; daRtionen.
.
Ett bidrag till det dukade bordets historia. "
Af Gerdn Cederblom.
I.
D en kände forn forskaren Nils Gabriel Djurklou be- rättar fran Unn,aryd socken, Småland, huru från julafton till tredjedagen samt på nyarsdagen och tretton- dagen - afvensom om däremellan nigot julgille höl !s - de så kallade julhögarna skulle ligga på stora stugu- bordet; brödet ansågs därigenom hafva vunnit en för- underlig kraft.
Man trodde, att anglarna under julen gas- tade huset, och därför skulle allt på basta &amp; t ordnas för deras mottagande, Mångenstädes lag bonden och hans familj under julnatten i den på golfvet utbredda j-halmen, da däremot för anglarna bäddar vor0 till- redda på bankarna.
Mat skulle för deras rakning kvar- lämnas pa stora bordet och, sedan hvar och en druc- sitt lystmäte af julölet, stankan fyllas p5 nytt och stå till farangladagen eller trettondagen.
Detta ö1 kalla- des anglaöl eller anglavin, och därmed beströkos krea- turen och bestinktes åkrarna för att hindra onda mak- ter att göra dem skada.
Allt, som kom i beröring med det heliga bordet och belystes af det helgade skenet fran julbrasan eller julljuset, blef valsignadt, och i denna tro lago utan tvifvel ' med kristna föreställningar upp- blandade dunkla och förvirrade hågkomster af en forn- tida fadrens ande agnad kult, hvars offereld brann på den husliga hardeii och hvars offerfest firades vid den lefvande ättlingens h6gtidsbord.
Djurklou berat tar afven- ledes från Unnaryd, att, sedan all säden var inbärgad, skarorna skulle laggas på stugubordet och dar kvar- ligga öfver natten för att helgas.
Från flera svenska provinser finner mail dessutom uppgifter om att de ny- födda barnen, så länge de äro odöpta, böra ha sin soiplats pa stugans stora bord.
Och från Småland med- delas, att den nyfödda kalfven till nigon tid bör njuta hägn under främre bordsändan.
Af dessa skildringar se vi, att stugans stora bord eller högtidsbord ansags heligt ej blott under julhelg, da det var smyckadt till högtid, utan under Aret i dess helhet.
En paragraf i Halsingelagen, upptecknad under 130@talet, antyder äf- ven bordets helgd.
Brott begångna inom olika områden i stugan bestraffas nämligen mer eller mindre strängt.
Lindrigast straffades det brott, som begicks mellan dör- ren och eldstaden, hvilken vid denna tid lag midt i rum- met.
Begicks broltet invid eldstaden, skärptes straffet, men strängast bestraffades det brott, som var beganget rndan eldstaden och gafvelvaggen, d. v. s. nara el- ler vid det stora bordet langs den väggfasta ' gafvel- banken.
Dessa skildringar, som leda sitt ursprung frin myc- ket aflagsna tider, ge en lämplig bakgrund till bords- sedernas och borddckningens historia under senare tid, därigenom att de i viss mån belysa och förklara myc- ket i det utvecklade bordceremoniel, som gjort sig gal- kk * Med benäget tillstånd aftryck ur, Fataburena.
lande och hvaraf ratt många reminiscenser inr ?u Itunnz papekas.
Bordet utgjordes i sitt första skede blott: och bart af en traskifva eller bräda.
I Edda-dikterna begagnas benamningefi bjod (af or- det bjoda = bjuda.)
om saval bord, fat som talrik, hvil- ket anger, att " bjod " var ett mellanting af dessa bo- hag.
- En tysk miniatyr från 1383 framställer afven ett sillskap sittande med en bordskifva i knat.
Ännu vid 1600-talets midt bildades bordet ofta inom stormai~,shem-.
men af en lös skifva lagd p&amp; ett par bockar.
Denna anordning med ett lätt flyttbart bord var i siinga afse- eqden praktisk i en tid då lierreminnen ofta reste frhi gods till gods f&amp; att in natura njuta gårdens afkast- ning.
NAgra sarskiida matsalay förekommo ej heller; man sof, åt, dansade och spann i samma rum.
Bord med fast underrede förekommo dock tidigt under inedel- tiden, och denna medeltida bordstyp med sina kryssfor- miga gafvelstycken anträffas an i dag har och hwir iri- om allmogehernmcn.
Först med renässansen bebyaner det fyrbenta bordet att komma i bruk.
Det i det föregående omnämnda stora stugubordef: hade alltid fast underrede och hade sin besfamck plats, men vid detta åt man inom allmogehemmen epid&amp; vid högtidliga tillfallen.
I hvardagslag At man antinge~ med tallriken i knat elle; vid ett litet rundt bord af den typ, som a n ~ u ofta antraffas i bondehemmen o&amp; vaniigeil benämnes mattafla och hopfälld afven gör tjär~st som stol.
A taflor från saval medeltiden som 150@ och talet kan man iakttagcl, huru furstar intaga sina mlliltider vid särskilda bord.
Det var ej tillbörligt, att de, %t- minstone vid högtidliga tillfallen, Ato tillsammans aeir underordnade.
Salunda kunde kejsar Fercfi~and II vid sin kröningsmaltid Ar 1619 ej äta ' vid samma bord som kurfurstarna och dessa kunde ej heller äta gemen- samt, utan måste hvar och en ha sitt sars !dda bord.
Bilden af en festm5ltiri vid Ludvig XII1: s hof efter en.
högtidlig utdelning af riddarslag i Fontainebleau ii- 1633 framstailep likaledes konungen sittande a l h a vid sitt bord, omgjfven af er1 skara uppvaktande a d e h ä c.
Och frAn svenska hofvet ar kandf, huru drcttning Kristilia och Maria Eleonora vid den förras kröninipm %ltid Cro- nade vid hvar sitt bord.
En jämkning af dessa föshal- landen synes dock tidigt ha intradt, sa aff personc ' r af olika rang kunde äta vid samma bord, me;?
ej id samma duk, ty därtill fordrades ful1 jämlikhe ' i.
Siliinda kunde husbonden äta vid samma bord som s k a tjänare, men dessa hade sina bröddiskar elkr fyrkantiga cllcr runda trätallrikar staende direkt pa bordet, 65 diirernot en duk var ctbredd framför husbonder;,.
Linrik berättar harcm fran sin skénska resa år 1749, kiirri man " \ HI ?as-9 Fördelande och smärtstillande verkar, Salubrinbehandling sival i hemorrojder som 2 blodstocKning (ar i allmanhet dA det användes utspadt och på satt, som i bruksanvisningen meddelas.
Partilager hos GEIJER Q1 C: o, StocBholm.
litet sarnkvim endast dukade bordsändan narmast högsa- tet, i hvilket bonden med sin hustru residerade; det öf- riga husfolket satt p å ömse sidor i gallbanken och på sätet ".
Ville en furste hedra en fraamliilg-, inbjöds denne att gästa vid f~irstens bord, men en mindre extra duk eller servett breddes under furstens tallrik.
Om eketten eller sjalfkanslan i detta afseende siirades, kunde det med- föra allvarliga konflikter.
Hade nigoii blifvit placerad; vid samma duk som en underordnad eller ovärdig, an- såg sig den förolämpade.
aga ratt att sjalf genom ett snitt afskilja narliggan,de del af duken för att ej synas dela densamma med en ovirdig, Han skymfade har- igenom på grymmaste sätt den eller de, som han, ville utpeka som ej jämbördiga med honom sjalf .. I Statens Hist~riska Museum i Stockho;, m finnes be- varad en linneduk i storlek 4 ' 7 x 57,5 cm.
med brode- radt vasavapen.
samt initialerila E R (==Ericus Rex).
I museets inventarieförteckning är den upptagen, såsom näs- duk, och de synliga fläckarna uppgifvas vara blodfläckar uppkomna vid Sturemorden ..
Ehuru iiisdukar började komma i bruk på 1500-talet, synes det antagligare, ' att namnd,a duk tjänstgjort som biliggare (tidigaste benam- ning p2 servett) och haft sin plats under konungens tallrik.
Biliggarens öfrc halfdel har ' då tjänstgjort som underlag för konungens kuvert, den nedre halfvan hal: hängt ned öfver bordskanten och utmärkt koflungens plats.
Det torde afven vara ganska troligt, aik ' i Sverige användandet af en särskild servett under furstens tallrik oafbrutet fortleft friii Gustaf Vasas och Erik X1V: s da- gar intill vår egen tid.
I Stockholms kungaborg fram- sättes än i dag hvars och eks af den kungliga familjen kuvert på sin sarskilda servett, och då främmande furs- tar gista vårt kungahus, ordnas ' afven deras kuvert på liknande satt.
En parallel till ofvannamnda förhållande anträffas af- ven i en del svensk; ?.
allmogebygder.
Sålunda förekom- mer inom I-Iadsingland, Angemanland, Jamtland och Da- larna en sorts dukar (vanligen opphamtavafnader i krapp- ' rödt, svart och gult mot linnebotten) som gå under be- nämning prästdukar, prastrutor, förhörsrutor eller präst- förhörsdukar och användas vid bröllop, husförhör och andra tillfallen, då prästen gastar huset.
De äro nämli- gen särskildt izfsedda att utmärka prästens plats, och präs- tea ar ju ofta på landsbygden ortens förnämligaste man .. I Solleftei socken i Angermanland finner man lik- nande dukar, som har benämnas begrafningsdukar.
De användas först i sorgehuset å högtidsbordet såsom un- derlag för förningen för att sedan vid begrafningstågets afgång till kyrkogården aftagas bordet och bredas pa kistan.
Vid de europeiska hofven följdes ett detaljera&amp;.
cere-i moniel vid bordens dukning och materis servering såväl under 1600- som 1700-talen, och det ansågs vara a f ' ut- omordentlig vikt, att det till alla delar fuiUIföIjdes.
Un- der Ludvig XIV agdc bordceremonielet lagstaded form, och " 1 ' Etat de la France ", en sorts statskalender, med- delar ej blott hoffunktionarernas iiamn, titlar och löne- förkaner, utan äfven, hvad som åligger hvar och en.
Hof- '. '
' - staten för kon~ii&amp;ns taffel var vid denia tid betydande och utgjordes af en hel stab höga tjänsteman.
Namn,da kalender från år 1699 meddelar bland amat, att " le Pre- mier Maitre d ' Hôtel ", det vill saga framta mannen föli konungens taffel, ar en markis med en årslön ' af ' 24,OOO.
.
livres,.)
att h.an såsom tecken på sin värdighet bar .en.
staf nied silfverbeslag och rika förgyllningar.
Denna för han, d å ' han eskorterar köttet till den kungliga taffeln, då konungens " paiiis-beliits ' ' frambares, da ' han åtfoljer konungens bouillon.
Nämnda tjänsteman öfverracker afven till konungen de fuktade servetter, h v a k e d denne före och efter måltiden ' tvättar sina händer, och han afstår denna ära ' endast åt " les Princes du Sang, ziux Fils 1égiti.més de F r a ~ c e et au GranckMaitre " (riksmarskalkm).
Det märkligaste af bordets alla tillbehör var otvifvel- akt&amp;t &gt; ' la .ngfy&gt;, ett rikt utsmyckadt etui, som inneslöt.
furstens knif, sked,, gaffel, saltkar och tandpetare.
Under en tidigare period bar nämnda etui ofta formen af ett skepp med tackel och tåg, förfardigadt af silfver och guld, och åtnjöt nästan samma vördnad som en.
relik: det for-.
des i procession till den kungliga taffeln, och det till- kom ' hvar och en som passerade detsamma att göra en ödmjuk bugning.
Detta fodral för konnungens knif, sked,.
.
gaffel m. m. ager anor, som förtjäná ' a t t i sammanhang härmed uppmärksammas.
Under katolicismens tidigare period förekoh å altarbordet ofta fullriggade s k e k af silfver, guld ' och adla stenar.
De användes adingen så- som relikgömma, rökelsekärl eller såsom f~rvarin~splaty.
för hostian och den heliga duken.
Såsom gåiva hade de af förnäma personer ofverlamnats till kyrkan och.agde sannolikt sin upphöjda plats å a: tarbordet p % grund!
af den symboliska betydelse skeppet intagit inom den krist- na församlingen allt ifråil dess alasta tid.
En motsva- righet till dessa kyrkskepp finna vi i konungens bord-.
skepp, hvilket, ' vid sidan af sin uppgift såsom skyddande fodral för koilungens kuvert, afven var att betrakta så- som attribut till suveräniteten och såsom såd,an,t beiiisa- des stor vördnad.
A en miniatyr af J. Manling i ett breviarium i Ve: nedig framställes en bordscen med skepp.
Och ~ u &amp; e som enligt de Cluny i Paris äger ett praktfullt saciant,.
.
traditionen tillhört kejsar Carl V. ' Hur stor vikt, som fastes vid bordskeppets utsmyck- ning vid i600-talets slut, bevisas bland annat däraf, att det af Ludvig XIV beställda betingade ett pris af om- kring 100,000 livres, guldvardet uppgick till 80,080 livres, och guldsmeden, som fått sig arbetet * anförtrodt, arbeta: de på detsamma under nara sex år.
Bordskeppen hade vid deqna tid förändrat sin ur ' - sprungliga form, som var mycket opraktisk, sarskildt med hänsyn till att det alltid skulle åtfölja monarken, såväl under fredliga resor, som under krig.
Ludvig X1V: des bordskepp synes dock ägt kvar något ai.
båtformen, det.
uppbars af tritoner och sirener.
.L9Etat de ia Franc?
från år 1736 omtalar afven ' ?une. '
' ' ' ' *) Livre var till 1795 enheten i franska myntsystemet, en livre motsvarar ungefär en franc (80 francs=81 livres).
PeJlerins V ä x t - M a r g a r i n ersätter det finaste mejerismör.
I --- *
- nef " från Ludvig XV: des hof, detta i form af ett af- mastadt skepp af fösgyldt silfver.
Traditionen förmäler enligt nämnda arbete, att detsamma under 1500-talet af Paris stad öfverlämnats till någon af Frankrikes konuii- gar.
Samma källskrift meddelar, att .koiiungens servettq- f0rvarades i skeppet mellan valluktan,de dynor, samt att detsamma placerades å kon~~iigens bord, då han åt " en grand cérérnoniel ",, annars på kredensbordet.
Det pabju- des vidare, att alla skola göra s h reverens vid passeran- det af " la nef ", prinsessorna ej undantagna.
Napoleon bibehöll såväl anviin ' dandd af " la nef " för knif, gaffel och sked som den fuktade servetten före och efter måltiden.
En sen Zttliiig till de franska konungarnas " nef " återfinnes afven hos Sveriges nuvarande regent.
Det ut- göres af .ett jamf6relsevis enkelt fyrkantigt fodral af brun6 skinn, insehållande vanlig knif och gaffel, fiskgaffel och knif * matsked, dessertsked och tesked, kombineradt pep- par- och saltkar samt äggkopp.
Det star under taffel- täckarens vård och medföljer kcmmgen idverallt inom ri- ket,.
vare sig han reser till något lustslott, beger sig på jakt eller gastar någon privatperson.
En af de qegifter, som nämnda fodral för konuri- gens servett, knif, sked, tandpetare m. m. under äldre tid ägde, var gifvetvis att skydda dessa föremål för onda inflytelser.
- Visavi maten var fara.
an svårare att afvärja.
Såsom preservativ mot giftblandning användes här hvarjehanda föremål, som man tilltrodde förmågan!
att, då - mate11 därmed berördes, kun,na absorbera däri möjligen förekomman,de gifter.
Bland dessa föremål om- nämnas: en imitation af en ormtunga (vanligen förfardi- gad af hajtänder), ett enhörningshorn (förfärdigadt af en narhvalstand), ett stycke agat m. fl.
föremål.
Tilltron till dessa undergörande föremål synes dock ha afmattats mat 1600-talets slut, från Ludvig den XV: des hof omta- las de ej.
Allt som ' framsattes på furstebordet skulle dock fortfarande noga undersökas och detta skedde ge- nom kredensning.
Seden att kredensa mat och dryck ledde sitt upphof från medeltiden med dess ständiga fruktan för förgift- ning.
Allt efter som tiden och civilisationen1 framskred, förlorade den sin betydelse och öfvergick till en tom ce- remoni; detta stadium torde ' dock ej intradt förr an ett godt stycke in pA 1700 talet.
L ' Etat de la France fraii saväl Ludvig X1V: des som Ludvig d e n XV: des tid ger synnerliga detaljerade föreskrifter om huru kredmsnin- gen skall försiggå.
Först skola föremålen i det förut omtalade " la nef " noga pröfvas.
" Le geqtilhomrne.
serl vant " berör knif, sked, gaffel och.
tanipetare samt tallri- kar och servetter med ett stycke bröd, hvilket " le chef du goblet " skyndsamt förtar.
Under den pågående ser- veringen, d3 nya h t inbaras, beröres allt med tvenne brödstycken, hvaraf, det ena förtäres af " l ' ecuyer-bouche ", det andra af " le maitre d ' hôtel ".
Då konungen begär dricka, afhämtar munskänken frin buffén å en presenter- tallrik af guld konungens glasi, två kri ' stalikaraffw, eni ined vin och eil med vatten, samt tvenne kredensbagare.
Han nalkas nu konungen i sällskap med " le chef du1 ö i i Arbeta för Dagny i i e genom att gynna dess annonsörer f e goblet " och " le gentil-homrne servant ".
Alla tre göra en bugn,iiig, dryckerna kredensas af " le chef du goblet " och " le gentit-ho.m~me servant ", hivarefter konungens glas.
aftackes och majestätet sesvmar sig sjalf. '
, Bref från Köpenhamn.
-.
Juni 1913.
A rits riksdag har .slutbehai~dlat flera viktiga frågw, som p i det iiarmaste beröra kvjnriors och barns in- tressen.
Lagen af 1908 om utaniför äktenskap födda hirn har undergått åtskilliga föranldringa~, en ny lag om, iii- derstöd till ankors barri har gått igenom,.
och niluiligen har den revisi ' on af fabrikslagen, som varit under arbete i två ar, lyckligen bragts i hamn.
Vi ha annu i så färskt minne behandlingen af försi-i- get till vår egen nya fabrikslag, att man starkt frestas att anställa jamaförelser mellan de bagge folkrgresent,t " d ioner- nas satt att taga sig an " de urnaelerade ", .de, s o m sjilfva ingen röst ha i sina egna angelägenheter, alltsG kviniior och barn.
Vi minna: säkert, huru förbudet mot kvimiors nattarbete, trots de skarpaste protester från kvinnor af al.
la lager, hos oss trumfades igenom i en [sen nattimme - och det efter hela linjen utan!
att skillnad gjordes på sidant arbete, dar det verkligen kunde bet.
aktas som cn vilgarning att slippa arbeta nattetid (t. ex., där nattskift ej betalades högre i n dagskjft och arbetsförhållandeiia i sig sjä ' lfva voro undergrafvaiide för hälsan), och annat högre kvalitetsarbete med extra god aflöning för natten, där fördelarna nog kunde uppväga olämwrna.
Vi min- nas också nog, hi~ru under fabrikslagens behandling tör- ra aret en sådan bestämmelse som den § 19 l: sta mom. innehåller fick slinka med.
Våra lagstiftares rattsmedve- tarrde reagerade ej mot en sidan vid ' underflighek s t m att äri ytterligare utstrkka de.a obligatoriska barnsangshvilan, ef- ter att de4 lagförslag, som sku ' lle skänka det ekonomiska grundlaget för hvilan, allaredan var kvaft i födelsen.
När man drar sig allt d8etta till minnes, gripes man af undransfull häpnad öfver hur riksdagsfarbröderna har bara sig åt, nar de ha sådana dar ömtåliga fragor, hvil- ka angå det mdra könet, att reda ut.
, Har sker det Tör en svenska rent ofattliga, att " det höje Ting " t a r h 5 n- s y n inte bara till sina egna sakkunniga utan ocksa till den andra - den un~aelende - hälften af mänskligheten.
S i underligt det kan låta, betraktas kvinnan, afven från en så hög ståiirlpunkt som riksstyrelsens, såsom ett åtmin- stone relativt tSnk; liide väsen, hvilket i egna fragor an- ses kunna ha en förnuftig mening.
Huruvida en så han- synsfull uppfattning beror p5 en1 m m hummani och demo- * kratisk laggning i folklynnet eller den möjligen skulle bottna i ett finare politiskt väderkorn - att stå val med en blifvande väljarkår ar ju politiskt klokt -, det kan1 jag ej afgöra.
Jag kan, endast konstatera faktum.
.
För danska regeringen var det.
säkerligen af lika stor vikt spm för.
den svenska, att förbudet mot kvinnors ' I
219 D A C N Y - - - nattarbete blef antagtt af riksdagen.
Båda hade .genom Bertbkonvmtioneii förbuadit sig att, naturligtvis med riks- dagens sanitycke, gerlomföra det inom en, viss frist.
Agi- tationen däremot från k \: innohåll var knappast kraftigare här an i Sverige - och likväl föll det.
Regeringennlås- te finna sig i att inför u.tlandd blifva desativerad af sin egen,.
majoritet i riksdagen, då kviiitioriia absolut icke vil- le in under en sådan förbudslag.
De socialdem3kratiska kvinnorno visade siii sjalfstandighet gentemot partiet.
Märkligt nog vor0 de socialdemokratiska riksdagsm5nrien de enda kraftiga stiiijarna af reger,ingsf&amp;slaget.
Det of- ficiella skalet var, att ett sådant förbud skulle dragda med sig förbud också för mans nattarbete.
.
Ett annat spelade iiog också ilp.
Trotts.
allt frisinne på papperet, viii man nog helst peta bort underbjudal~de konkurrenter, afven bm dessa äro hustrur, systrar eller andra anhöriga.
Den fasa och förskrickelje, som griper våra industri- arbeterskor, så snart lagsti !ftriiaigsmakte~i börjar sarskildt intressera sig för dens öden, och hvilken gifvit sig det- ta nog så betecknande uttryck: ' {Om de bara ville låta oss vara i fred, " den känner man såilkmda ej till här.
Man vet, att om man kan komma med vii1 motiverade ' skal, så ha de utsikt att bli hörda.
Redan år 1901, da Mil- norna började sin opposition emot * en obligatorisk barn- s ä ~ s h v i i a utan.
utsikt till understöd för den behöfvande, förklharades ' 1 riksdageti, att " Tinget ikke vilde gaa Kvin- dernes.
Önsken imod ", och den traditionen har sedan be- varats.
' Tank, om de svenska kvinnorna kunde vinna ett liknande gehör!
Bland allt det nya, som den reviderade fabrikslagen upptagit, skola vi har blott lagga marke till hvad soml sirskildt rör kvinnor och barn.
Hvad barnen beträffar, ar den viktiga bestämmelsen tagen, att allt barriarbete inom industrien ar förbjudet, och den fullt afslutadc skolgången ar råmärket, lika för gossar och flickor.
I detta fall äger vår nya lag, som sätter i3dersgransen för flickor ett år h6gre an för gos- sar, afgjordt ett framsteg.
Ocksa ' den bestämmelse i vår lag, som sätter den 13-årige gossens arbetstid till högst 8 timmar, är före den danska, hvifken.
tilhter 10 timmar.
Däremot ' innehiller denna bättre bestarnmelser om rasterna, som regelbundet mAste återkomma efter bestämda timmar och äga en viss 13ngd.
Hvaa fordran på läkarbetyg be- träffar ar den danska lagen ocksa strängare.
För hvar minderh-ig, som antages, skall arbetsgifvaren på ' egen be- kostnad låta legitimerad läkare utföra undersokning i och för utfärdande af friskbetyg, och detta måste vara gjordt senast 4 veckor efter anstaflningen.
I vår lag Zordras en- dast, att det lakarbetyg den ' minderåriga skall uppvisa för att få pdhts ej får vara äldre an ett ar.
- Då Danmark år 1901 fick sin första egentliga fabriks- lag, erh: öll den paragraf om obligatorisk barnsangshvila d m innehöll ett tillägg, enligt hvilkei den hjalp, som af offentliga medel utreddes, " ikke skulde have Fattighjaelps Virkninger ".
Men då d.etta understöd dock.
skul ' e utbeta- las genom fattigvården, fick denna bestämmelse i prakti- ken icke stor betydelse.
.
Endast i yttersta nöd kunde ar- beterskorna vid barnsäng bekväma sjg till att begagna si11 ' ' lagliga ' ratt.
Den kommunala fattigvården har i landet ar naniligeli ett slags " Bussemand ", som skys till det yttersta.
Jag glömmw aldrig.
den djupt indignerade min en tiggande gentleman påtog sig, då jag ' i mitt oförst&amp;id uppmanade honom att söka fattigvlrden.
Om jag hade sagt hoaoni, att haii vore mogen för fastii.in&amp;, kunde det ej ' ha sårat honom djupare.
Emellertid, för att göra d m hjälp lagen under o-blii.
gatorisk ' hvila.
ville tillförsäkra arbeterskan mara effektiv, bestämmer den nya lagen, att understödet kan utdelas:.
- i K ö p e n h a ni n af en sjukkassa eller n ' agon ' välgörande fOrening ' allt under konimunals@rdcens ' konltroll~l; ~ t a n- f ö ' r l i u f v u d ' s t a d e n åter genom de s. k.
H j % l p e - k-a s s - e r n e.
Deka äro en ratt egendomlig institution.
.
Upprättade af I&lt;ommun.erii.a dver hela landet med undan- tag.
af hufvudstaden, ha de just till ändamål ' att hindra folk alt ' komma in under den legala Iabtigvårdeti.
Att pengarna tas ur samma kalla betyder intet, blott sjalfva utdelningen har sitt eget organ.
.
Genom att vanda sig till Hjalpekasseriia sjunker man hvarken i egen elleii andras aktning och förlorar icke sin rösträtt.
I öfiigt äro dessa kassor mycket tidsenligt inrättade,.
i det kviri- nor ha, liksom miinneii, valrätt och valbarhet till dtras styrelse - en post, soix ger ett visst anseende och skan-.
lier inflytande.
.- Vidare best.ämmer samma paragraf, .att i alla arbetslokaler, dar minst 25 kvinnor äro sysselsatta, skall ett sarskildt rum finnas och i den kalla årstiden uppvärmas, för att de arbetande mödrarna &amp; ar ' kunna amma sina barn, e11 bestämmelse, som säkert kommer att utestänga en niiingd mödrar från arbetet och.
sålunda kommer att hämma i st. f. att befrämja digifningen.
En annan ganska öfverraskande nyhet ar, att förbu- det mot att sköta maskiner, som krafva särskild försiktig- het, göres beroende icke af k ö n e t utan af d r a k t e n.
Om: kvihor äro iklPdda en dräkt, som " i Ufariighed han ligestilles med hkends og i kke b w e nedhmgende Haar ", rörer inskränkningen dem icke.
* * * Den reviderade lagens mest betydelsefulla nyhet ar kanske dock herncd) etets indragande under dess värjo.
Att så kunnat ske får i första hand tillskrifvas Darisk.
Kvin~desamfunds val förda agitation.
Hemarbeterskolrna,, som endast med möda kunna or- ganiseras, höra i alla länder till de olyckligast lottade, h.vars existens ofta pressas ned till den yttersta svaltgrand sen.
Har utgöra de en fjärdedel af samtliga lönearbeter- skor.
Ofta äro de utsvettamas offer.
.Dessa mellan,hander, scm af arbetsgifvarna erhilla e$t bestämdt pris för det ar- bete de åtaga sig att låta utfora, kunna alldeles godtyck- ligt sina arbeterskor.
Enligt en af den static- tiska byrån gjord undersökning, ar det en ytterst ringa del af varans pris, som kommer arbeterskan till godo.
D.
K.
S. hade uppsfa~lt två öinskepål: 1) skulle arbets- gifvaren åläggas aM föra register öfvm sina hemarbeter- skor med angifvaride af namn, adress och ålder; 2) skul- le en fast minimallö~i, såsom man allaredan i vissa jr- keii ge~iomfördt det i England, bestämmas.
Lagfölrslaget upptog bagge dessa bestämmelser.
Det första antogs i ' -.
Ett kapitel ur Kinas bida ka~mrama och ar 11.~1 lag; det andra antog5 af Fol-.
- ketinget, ' men strandade tyvärr på Landsfingets motstå~~a Emellertid iriskrinker lagen sig icke allenast till att påbjuda registrering af verkliga hemarbeterskor, sådaila, rs Chapman Catt, hvilken som bekant nyligen.
som i egna hem utföra arbetet.
Mellanhiinder11,a 12ka afslutat en resa jorden.
rundt, har i den ameri- stundom arbetet utfora?
på särskilda lokaler, s. k. A n- kanska tidningen T h e W o m a n ' s, J o u r 11 a l gif- d e n: ha a a 11 d s v a!
r .k 6 t e d e r.
D ' essa ha hittills gått fria vit en skildring af de kinesiska kvinnornas deltagan- frin hvarje koiitroll, hvarför de hygieniska och sanitära de i den stora politiska omhvalfning, som ' denna sis- förl-iiillander~a i sådana ruin lämnat mycket att öiiska.
ta tid ägt rum i Kina.
Kinesiskorna ha tagit en tung Dessa ' äro nu eniellizrtid underkastade samma ' regler och och ansvarsfull del i den revolutionära rörelse, som kontroll som den egentliga iadustrieil.
Ocksa ett annat haft till följd störtandet af det inångtusenårjga kej- slag lokaler, U d l e i / j n i i n g s v z e r k s i t e d e r n e, livil- sardömet, i den fjärran östern.
Men sedan vantade ka antingen; ithyras af arbetsgifvarna till hemarbeterskor: de ocksi, att när grunden lades till den nya sam- eller af ' sadana gemermmt hyras, ha blifvit indragna m- fundsordningen de skulle erkännas som med mannen der lagen.
Om allt icke ar vunnet, så är dock härige- likaberättigade medborgare och att de skulle få vara nom en god grund lagd för en reglering af hemarbetet.
med i det omfattande sociala nydaningsarbete, som Likväl har detta ännu en sida, som måste tillgodoses nu @ igår i deras land.
De räknade fel; det hände af lagen - hemarbetet som smittoförare, en fasa för sain- dem, som det händt kvinnorna i andra länder, man-.
.
hai ' let.
Hvaitill tjanar kampen moit tuberkulosenb så län- nen brydde sig e j on1 att ta dem med.
De ordna- ge smittokällorna, - det trånga små hemmeni där bröst- de for ' sig och stängde kvinnorna ute från arbetet.
i sjuka, undernärda arbeterskor tillverka en stor del af VE- samhällets tjänst - ehuru kvinnorna så troget bistått.
ra kläder -.
lämnas i ostörd ro?
Men hvad kan lagen dem under de orosfyllda tiderna.
göra härvid?
A ena sidan måste samhauet skyddas, 5 Den finländska tidskriften Nutid återger i sitt mars- den andra får @ agen ej iiörgripa sig p&amp; hemmets helgd.
hafte Mrs Catts intressanta framställning af dessa för- Den danska lagen1 går härvid tillväga med prisvärd för- hållanden.
Vi taga oss friheten att aftrycka - den för - stktighet.
Hernkontrol ' len kan endast företagas &amp; er sar- Dagnys läsare.
skildt bemyndigande från direktoratet och genomfölras ef- .För, omkring femton år tillbaka organiserade dr Sun iter spaciellt utfärdade bestämmelseil ... Dartill kan hernar- Yat Sen, Iivars namii efter den senaste stora stitshvalf- bete helt förbjudas i hälsovådliga yrken.
ningen ar valkändt af alla som läsa tidningar, en hemlig Efter flera ' års stapation i socialt reformarbete har förening i T&amp;O, benämnd Tung Ming Hui.
Dess upp- landet .sål.liinda nu gjort en god start, och ahen.
.kvin- gift var att störta Mandsjuvaldet, som varat i femhundra nornas intressen.
ha blifvit tillbörligen tillgodosedda.
Till år, och att ersatta denna usla, tyranniska styrelse med sist får jag namna, att lagen gör madliga och kvinnliga en mera tidsenlig.
Enligt det förslag, som lades till grund yrkesinspektörer och assistenter alldeles jämställda.
Hast ' för fö.reniingens arbete, skulile man och kvinnor er- en kvinna (såsom t. ex. fru Arenholt) full teknisk utbild- hålla samma medborgerliga rättigheter, så snart planen ning så äger hon samma kompetens som en man, och kunnat genomföras.
De som först anslöto sig till dessa någon skillnad i löi~evillkoren existerar ej.
nya strafvanden vor0 kinesiska studenter i Tokio, och M. Anholm.
bland dem vor0 de kvinnliga studenterna de icke minst hangifna anhängarna.
För.
arbetets bedrsvande tyckes undersföd från un apan både i materiellt och andligt af- seende ' hafq spelat eri stor roll.
Och dar kommo hundratals unka kvinnor in i den revolutionära rörelsen.
Denna rördse blef till stor del den studerande ung- domens verk och i alla upprop från ledarnas sida frarn- hölls, att i det nya Kina, som man hoppades kunna qpbygga, skulle man, och kvinnor blifva jämlikar.
Han-, Till Dagnys läsekrets i landsorten.
förda af samma patriotism som mannen, eggades kvin- Som Dagny bnskar vara ett enande band mellan norna yttermera af hoppet att ' den nya tid, som nal- kades, skulle skänka deras länge undertryckta k6n frihe- Sveiiiges kvinnor samt har till sitt.
m å l.
a f t fillya:.
.
ten.
De voro icke några passiva mediemrnar, tvärtom rataga allas intressen på skilda platser, fd v1 här- drefvo de med stoi- ifver propaganda för de nya ideer- med uppmana vdra Iiisarinnor i Ipdsorten, .att de; na organiserade nya afddningar i förbundet och bidro- för att underlätta denna vdr uppgift, ville till tid- go till.
spridandet af litteratur.
De tögo p3 Sig ' bilde och ansvar och ansågo sig icke på grund a f ni&amp;ens redaktion i n s k d a sddana notiser, som $k&amp;-.
.
sitt kön befriade från niigot arbete.
Bland: d m, som ' s&amp; utbfver lokalintresset innehdlla saker a f vikt fbr lunda arbetade för det nya Kina, funqos inga valtaliga- kvi ' nnorbrelsep i dess helhet.
re och mer öfvertygade ' förkunnare eller bättre organisa- törer an några af dessa kvinnor.
.. ' historia.
M ',
221 D A G N Y Hela denna verksamhet måste naturligtvis bedrifvas i största hemligbet, ty regeringens svärd hängde hotande öfver de revolutionäras hufvud.
Föreningens tillvaro var kand och dess verksamhet misstänkt, och på några af ledarnas hufvud var satt ett pris.
Dess stiftare, dr Sun, lefde därför flere år i utlandet.
Faran för hin,- norna var icke mindre än för m %nnen och när sedan tidpunkten för omstörtningen nalkades, hjälpte ett stort antal kvinnor till med insmugglingen af vapen och am- munition från Japan till Kina.
Då alltför farliga bud för att kunna anförtros åt telegraf eller post måste ut- sändas, blefvo företrädesvis kvinqor budbärare, som reste fran den ena ändan af riket till den andra med bud- skapen.
De ryggade tillbaka för ingenting och färdades oför- skräckt med koffertar och k o r p r fyllda med vapen och bomber.
De lärde sig ocksa snart tillverka bomber och hjälpa till ' med öfriga förberedande åtgärder.
Regerin- gens hmliga polismakt var likvisst rörelsen på sparin, och åtskilliga af dess ledare.
blefvo fängslade och afrat- tade.
Bland sjuttiotvil af dessa.
martyrer funnos afven flere kvinnor.
I foreningen Tung Ming Huis högkvarter i Shang -- hai hänga flera porträtt af dessa martyrer.
Ett af de mest anslaende ar bilden af en ung kvinna med ett ka- raktärsfullt, kvinnligt fint och tilltalande ansikte.
Denna vackra unga flickas namn var Chow Chin, och hoin var dotter till en rik köpman i Nanking.
Hon, hörde till den ungdom, som i Tokio kom i beröring, med de nya idéerna och nied lif och sjal omfattade d m.
Hon, del- tog- ifrigt i de nya lärornas spridande liksom i insmugg- lingen af vapen och ammunition.
Hela sin betydande förmögenlhet gaf hon till Tuag Ming Huis kassa och ägnade alla sina krafter, sin stora intelligens och hvart ögonblick af sitt lif åt den sak hon omfattat som sin.
Såscm student i Toki hade hon anlagt den japanska dräkten och bar deii äfven efteråt, delvis som ett skydd.
Då en, af hennes lärare blef fängslad för mord på en af regeringens ämbetsman, fann man hos honom kom- prometterande bref af henne, hvai-för hon fängslades och sedan afven ' afrättades.
Hon var en af de många, som satte in alla sina basta krafter i arbetet för en idé.
Under vistelsen, i Peking kom mrs Chapman Catt i berörinag med flera kinesiska kvinnor, som deltagit i fri- görelsearbetet.
Bland dem nämner hor1 tre alikor, som gåfvo liela sin förmögenhet till Tung Ming Hui och se- dan dess skaffa sig sitt uppehälle genom att gifva un- dervisning.
Aqdra åter hade varit ifrigt verksamma med insmugglingen af ammunition, en hade flera månader va- rit sysselsatt med tillverkning af boinber, och många andra utförde i förbundets tjänst arbete af olika slag, som för tillfället behöfdes.
Och för dem alla gällde det, som kandt, lifvet ifall de upptäcktes.
Det sägs, att revol~i~tionen utbröt tidigare än ämnadt var, genom at# ett partit bo,mber i förtid upptäcl&lt;tes.
Fran ltaroanstalter i alla delar a i vaflden strömmade då kinesiska studenter hem för att taga del i frihetskampen.
Äfven kvinnorna vor0 redo att våga lifvet.
- ' ' ' Ifran Cantoii i &amp; der, från Shanghai, Peking, Han- kow, Wuchangi och flere provinser i den nordliga deleid af riket kommo unga kvinnor, som ' lämnat sina hem el- ler sina läroanstalter.
Några af dem vor0 från mis- simsskolorna, en del kristna, andra C d u c i u d anhänga- re.
De organiserades och beväpnades på samma vis som män.
och med kvinnligt befäl.
En kvinnlig läkare ' vid ett af Shanghais stora sjukhus hade omtalat, att ' h&amp; dagligen gifvit undervisning i " den, första hjälpen At så- rade ".
De som ville lära sig detta hade varit döttrar till bildade och högstallda kineser.
.
Huru mariga sådanoa " amazoner " - tidningarnas be- ' namning p2 dem -.
togo del i den nationella resningen, torde icke vara kändt.
På en höjd ofvanför staden Nanking i närheten af en fästning hade, enligt utsago af en kvinnlig kapten Wu Moh Lun, sexhmdra fyrti kvinnor under två måna- ders tid varit stationerade.
Vid Nankingpi belägring blefvo de icke utkommenderade till fronttjan,st, troligen till stor missrikning för dem sjalfva, men.
några af dem deltogo i Röda korsets verksamhet på slagfältet och and- ra skaffade sig aktivt arbete på egen hand genom att kasta bomber i reggringstruppernas lager.
Därunder dö; dades tolf och begrofvos 6i ' Usmmans med de samma dag fallna soldaterna.
, Före bdägringen fingo fyra kvin- nor i uppdrag att begifva sig till Peking med.
något hemligt budskap.
De kommo aldrig fram, de hade för- modligen fallit i fiendens händer och blifvit dödade.
Två andra kvinnor utsändes efter dem, och dessa blefvo, tiU- fångatagqa och offentligen afrattade.
Man omtalar också fyra kvinnor, som förklädda till man tagit vadning i re- geringstrupperna och stupade.
Men öfver hufvud taget får.
man, likasom.
beträffande många andra förhållanden- i K l i v endast tämligen svafvande uppgivter om.
detta k v i n n o ~ a s ingripande i krigshändelserna.
Efter resningen återvände de kvin,nligaS.
soldaterna i likhet med en stor del manliga till sina hem.
Nar pla- nen för den nya styrelseformen utarbetades, tillförsäkrades hvarje provins sin provinsf6rsamling, hvars medlemmar skulk utses genom allmänna val, för hvilka valordningen.
bestämdes af provinsen själf.
I provinsen Kwantung med hufvudstaden Canton erinrade man sig de löften; som afgåfvos före revolutionen.
Man tillförsäkrade kvin- norna samma rösträtt som männen, och de fingo tio platser i provinsförsamlingen.
Men i ingen af de and- ra provinserna erhöll0 kvinnorna samma rättigheter.
En för tillfallet sammankallad konstituerande försam- ling sammantriidde i, Nanking med uppgift att sa.mman- kalla en provisorisk nationalförsamling, vald enbart af ' män.
Där uttalade man sig för kvininornas röstrait i princip,, men ansåg tiden ännu icke mogen därför.
D å hände det, att en kvinna tog upp en sten och kastade den mot ett fönster, som krossades, ty dörrarna voro.
bevakade av \ a p a d e soldater, som hindrade kvinnorna att komma iiii i salen, dan fölrhandlingarna h.6110~~.
Dr Sun kom då ut för att taga reda på anledningen.
till tumultet därute, och då han hörde livad kvinnorna hade att anföra, uttalade han löften, som afhöllol kvin- ' ' ' '.
norna fran ytterligare demonstrationer och gjorde att de aflagsnade sig.
Den andel dr Sun hade i den revolu- tionira rörelsen och hans egenskap af förbundet Tung Ming Huis ledare gjorde honom vid denna tid till den mest injflytelserika personen i det nya Kina.
Kvinnor- na betraktade följaktligen hans försäkringar såsom offi- ciella eller ansågo hans råd och sympatiyttringar såsom bindande löften.
Nar emellertid ordningen utfärdades för de allmänna valen, genom hvilka den lagliga regeringen skulle utses, tillerkändes endast man rösträtt.
Stor förvirring var likvisst rådande inom de a1lma11- na angelägenheterna, Atskilliga politiska föreningar hade äfven uppstå^ och bekampade hhvarandra.
~r Sunt lycka- des slutligen iförena några af dessa med den af holiom ledda föreningen och bilda ett n,ationellt parti (Kui Ming T0n.g).
Men då många röster där höjde sig emot kvin- nornas rösträtt, ströks den utaq vidare från program- met.
Ffågan om att tillerkänna kvdnnorna rösträtt a r nu lika långt från detta partis afsikter som nordpolen ar från ekvatorn.
Medan revolutionens flammor stego högt, voro $hen kvinnohander goda nog till att.
krafsa kastanjerna ur elden, men nar ligorna icke mera bran- na, slå mänqen de kvinnliga fingrar, som ännu viya räcka sig fram efter revolutionens frukter.
Detta ar ju en upprepning af den gamla historien, som vi västerlandets kvinnor lart oss kanna förut, men f ö r dessa österns kvinnor ar den ny och ' de ha kant en omatlig sorg däröfver.
Men det ar n,og mycket, som de maste lära sig förstå, innan de vinna sin frihet.
De sago tillbaka på tvåtusen år och mera, under hvilka de- ras kön ständigt vederfarits orätt: det var de bundna fötterna, de outvecklade hjärnorna cch hela det onatur-.
liga, instängda lif de tvingats att föra.
Framför sig sågo !de deq öppna dörren, som.
ledde ut till uppfostran, frihet och lycka, och de drömde om att nå fram till denna, utgång, som sedan fQr alltikl skulle sta; 6ppen för alla kinesiska kvinnor.
Den tan- ken skänkte dem mod att offra krafter, förmögenhet, lif.
Men gen,om den dörren se de nu sina manliga revolu- tionskamrater taga fram, delvis fullkomligt obekymrade; om kvinnans lott, eller andra, som med öfverlagisna blic- kar tydligt saga: Vi behöfva er icke mer, gå tillbaka till den plats, från hvillren qi kommit. '
Att saga, att dessa kvinnor sörja haröfver, ar alltför litet.
Den behandlhig de Mifvit utsatta för har varit ett våldsamt slag, som har kommit en del af dem att .förlora modet, en, annan del åter att modigt reflektera öfver det som skett, medan det hos ytterligare andra väckt flammaqde indignation.
Under det att den tidigare revolutionära organisatio- ned uppgatt i ett politiskt parti,, ha de kvinnliga afdelnin- garna daraf sammanhallits af sträfvandet atit ' bilda en ila- tionell sammansl~ut.ning med ett program, som uppstal- ler fölljande fyra punkter: Kvinnorna skola s i snart som möjligt söka vinna rösträtt.
De skola organisera sig i alla provinser.
Flickor.
skola tillförsäkras samma förde-, lar hvad uppfostran beträfiar som gossar.
Yrkes- ' och h- dustriskolor skola inrättas för flickor ' och kvinnor. '
Det organiserade arbetet för den första punkten på prog~ ' ammet, namligcn kvinnciis rösträtt, ar redan på- börjadt.
E11 del af kvinnorna,.
som visserligen mera af nödtvång än af eget val antagit männens ultimatum, att man först måste tänka på uppfostran för kvinnorna, äg- na alla sina krafter åt u11ademi.sning.
Denna riktning tyckes förhärskande i Shanghai, medan kvinnornq ' i Nin- king och ' Peking äro mera kamplystna.
De iala lugnt om bomber och sägil, att de ju nu veta piide hur man tillverkar sidana och använder dem.
Dessa kvinnor för- säkra, att det nya Kinas maq aldrig gjort na@ till kvinnornas förmån och heller icke lofva göra nhgot.
Man talar visserligen om införandet af ett nytt u p p fostringssystem, men det.ta galler i ' sjalfva verket endast gossarna.
Man talar om att med statsstlipendier,.
s ä n d studenter till västerländska undervisningsanstalter, meni: det ar endast fråga om unga man.
Man talar icke om äktenskapslagarna och om sedvänjor, som halla kvinnor- na i liFsl3iigj slafveri från födseln till, dödsdagen.
Man qirnner intet om bruket att hålla bihustrur, hvarigenom kvinnorna förnedras och vanäras.
Man talar heller icke om fllckorr~as slafveri, hvars afskaffande dock utgjorde en del af de nya reformerna.
Presidenten Yuan Shih Kai har fjorton hustrur och det sägs allmänt, adt d r.
Sun Yat Sen likaledes ar polygamist.
En svår skymf för kvinnorna ar afvent förslaget.
att utsträcka röstr3lten.
till man, scni aldrig begärt - .den och aE hvilka minga äro så okunniga, att de icke ens veta; att en förändring af regeringssystemelt försiggått,: och;.
som alls ingenting gjort för revolutionens framgang, me- dan man lamilar vädjandet af de kvinnor, som offrat allt för denna revoliition, obeaktadt.
På rättmatigare grunder an dessa kinesiskor ha ald- rig kvinqor begart rösträtt.
Och de skola ' äfven sikert nå sitt niål, ty ha de icke visat, .att de icke 18ta sig afskrackas af ilågot, icke ens af döden.
Rösträtten för kvinnor p i samma villkor som nian- nen fått den skulle i alla händelser.
göra I5ng-t fiirre i kvinnor än man rbtberättigade, emedan jämförelsevis A kvinnor ännu aga ' uppfostran.
Aritalet kvinnor, som tog d d i den, revolutionära rörelsen, var naturligtvis litet i .förhållande till manneris antal, men.
helt säkert dock pro- portionsvis.
större an de revolultionaras antal) jaiiitördt!
nied hela befolkningens storlek.
Kvinnorna inse klart, att de utan röstratt icke få skolor och heller icke cle af dem åtrådda förändringarna af nu gällande lagar.
.
~ r s: Chapman Calt slutar sin redogörelse med fram- hallandet af den åsikteii, att den stora kinesiska nationens öde i väsentlig grad nu ar beroende af kvinqorna.
E t t vidt förgrenadt utpressningssystem är allmänt rådande i Kina, och att äfven republikens högsta ämbetsman icke g % fria från anklagelsen att följa den allmänna sedenar i hög grad n,edsl$ende för alla hederliga kineser, lika- som ock utlänningars sympati därigenom minskas.
Kvinnorna, som icke kommit in i detta system, kunde i detta htseende inom styrelsen utöfva ett välgörande in- ' ' ' ' o
D A C N Y flytande.
De ha redan i de talrika flickskolor, som de upprättat och halla på att upprätta i alla delar af riket, visat prob på bade ' redbarhet och g o d praktiskt för- stånd.
På det stora mötet, som de kinesiska kvininorna för- anstaRade vid mrs Cbprnan Catts ankomst till Peking, visade de sig som utmärkta talarinnor med ett värdigt sitt att upptriida.
Ordforande vid detta möte var en kvinnlig redaktör för en daglig tidning, mrs Tang Chc- eng Ing.
.
Påtagligen förestår dem dock en hård kamp för vin- nande af rösträtten.
En framstaende tidi~ingskorrespon- dent hade nämligen omtalat, att dr Sun förklarat sig icke vilja i regeringen göra något till förmån for kvin- nornas rösträtt, emedan han öfver hufvud taget är full- komligt likgiltig därför.
Medan revolutionen förbered- des, var han dock af en helt annan åsikt.
Kinesiskor- na ha sålun !da fått draga dLt kortare straet liksom väster- de kine- landets kvinnor gjort mången @ ng förut.
' siska kvinnorna skola icke hålla tillgodo därmed, de ha lärt sig kämpa och skola ännu en gang våga göra det för att nå sitt mål.
en 223 särskildt fruntimmer, har det länge varit ett För kapit aIiski ', önskningsmå1 att kunna öfveriämna vården af sina värdepapper och skötseln af sina affärer åt någon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget äfvensom pris- billighet.
En sådan institution ar Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning (Lilla Nygafan 27, expeditionstid 10-4), som under garanti af Stockholms Enskilda Bank åtager si,g vård och Förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
Exenipel 1.
On1 en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att räntorna å in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Ban k därigenom uppkommen skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för år per 1,000 kronor af depositionens värde, dock ej under två kronor.
Föreningen för Svensk Hemslöjd 12 Biblioteksgat an 12 Stockholm allmogearbeten, Frågor och svar.
Nvar kan man prenumerera p&amp; Dagny?
.
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru rnanga ex. som helst.
Skall man alltid arenumerera d dessa stallen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man atltid göra det.
Nvad kostar Dagny I postanstalter och boklidor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris är kr.
4: 50 for III, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
H vilka villkor erhi lfa prenumerantsam lare i Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre for.
hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fdrfara fdr denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillväga p i ett af följande satt: 1) Äntingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur rnanga som helst, men alltid minst 5) direkt från Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man renumererar a närmaste postkontor (e ' annor- stiides) för ge samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, d&amp; vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
A Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lilsa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrilvelser rarande expedltionen adresseras: DAONYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Vafnader, Spetsar Möbler, Jäm- &amp; Folkdrakter Traarbeten.
Lergods m. m.. '
(Platssrïknnde fd sina annonser Införda i Dagny för halfia p r k f eller 7119 öre pr mm.
Ung flicka, &amp; ro helt och hället tillverkade inom landet, kunna i afseende p i konstruk- tion, hillbarhet samt lätt och tyst gäng icke blott mita sig med utan öfverträffa Uven de bästa utländska samt äro oom- tvistiigen billiga i förhiDande till sin kvalitet.
Köp därför en som genomgatt Högre lärarinne- seminarium, önskar för instundan- de lasar plats som lärarinna i fa- milj i södra eller mellersta Sverige.
Svar med uppgift om elevantal, lön, referenser m. m. till nM.
1 9 1 3 ~ ~ p. r., Vollsjö.
Ex.
Sjuksköterska, bild., medel2lders med gladt lynne önskar nied snaraste medfölja sjuk- lig person till landet eller badort.
God vård.
Goda ref. Sv.
bNu ge- nast~, Svenska Dagbl.
Hufvudkon- tor, f. v. b. Lalrarinna önskar plats i familj att läsa med barn i ålder 6 h 12 år.
Goda re- kommendationer.
Svar till B Barn- kars, Sv.
Dagbl.
annonskontor, 3ockholm, f. v. b.
' LEDIGA PLATSER.
Lararinne- vikariat vid statens samskola i Sala under h. t.
1913 uti engelska, franska och: yska språken.
Sökes senast den 15 juli hos Rektorssiimbetet, Sala.
.Göteborgs Kvinnliga Folkskoleseminsrium, SAGA S v e r i g e s firn&amp;rnsta s k o b och premieblbliotek.
Viktoringatan 3, Göteborg omfattar 3 ett-åriga afdelningar samt studentafdelning.
Inträdespröfning- ar ' i aug.
Prospekt p3 begäran.
.
22.
Tomfesagor af Z.
?opclius, SCII~IQ i + ~ ~ &amp; f j ?ck.na, ii~vblom 1.
Svenska Folksagor, efter gamla folksagor berittcde far barn a l Fridtjuv Berg.
Första samlingen.
hled 85 teckningar af Elsa m. fl.
I c d 80 teckningar af Albcrt Edcifck, Edv.
Forsstriiru, G. Beskow, Jenny Nyström och Edv.
Forsström.
Andra upplagan.
Anltarcrnna m. fl.
23. östan och Västan.
s a g o r af \ lv.
tlcur1 m. fl .. Iwiirbi: hde af 2.
Robinson Kruse, af Defoe i ny svensk bearbetning af Hen- Hugo Gyllander.
Med 49 teckningar af B r i h Elistriim, I n x v h o r ~ Ud- rik Wrandr.
Med 116 teckningar af Gerda Tiren.
Tredje upplagan.
~ natt, i ny svensk bearbetning af Annn Wuhlen- den och John Bauer.
3.
Tusen O L en i är berg.
Första samlingen.
l e d 53 t e c k n i n p r af Loiiis Moe.
A n d n uppl.
24.
Selim och Kalulu.
Bearbetning cftcr B.
Smnlcy: if Hmrik 4.
Onkel Toms stuga, af H.
B.
S t o r e i ny svensk bearbetning IVranZr.
Mlcd 56 teckningar af Louis Moe.
af Amanda Kcrfstedt.
l e d 96 teckningar af Karl Aspelin.
A n d n uppl.
25.
Tomtefars sagor af C. AdelsklYd.
Si~;: t?
Zlmhlrrtf.
Annu 5.
Jorden rundt pd 80 dagar, fritt berättad efter Jules Verne Wuhlenberg.
N.
P. iidrnan m. n.
Med C8 tcc4: i: ngar a i Gust.
Ankar- af Henrik Wrangr.
Med 48 teckningar af Edv.
Forsström.
crona, Edv.
Forsström.
Ottilia Adelborg i:.
fi.
6.
Medeltidssagor, berittade för ungdom af H. Schiick.
Aled 26.
Ja och Nej.
En samling sagor af Hcltwa Xy / dom.
&amp; s1 97 77 teckninnar af Elsa Beskow.
teckningar af Ottilia Adelborg, John Bauer, Louis Moe m. fl.
27.
Tvd års ferier.
efter Jule * Verne berattad af Alfr.
Smrdbcrg.
7.
~ v k k a Folksagor, berittads efter gamla folksagor af Fridtjuv Berg.
A n d n samlingen.
Med 60 teckningar af Jenny Ny- Med 40 tecitninga-r af ~ á r Aspelin.
l ström, Viktor Andrbn och Karl Aspelin.
A n d n upplagan.
28.
Silfvertornet j5mte andra sagor och berXtclwr af Sclnra Irr- 8.
Tusen och en natt.
i nv svensk bearbetninr af Anna gcrlS /, Pcr Hallström, Nathilda Roos med fl.
Alcd 54 teckningar af JVahlenberg.
Andra samlingen: ~ e 62 i teckningar af ~ o h Aloe.
s Cisela T n p p.
D. Ljungdahl.
Edv.
Forström m. fl.
I sam- l.
19.
Riddarsagor, efter G. Chauser och Arturssagornc im.
?
9.
Trojanska kriget, forngrekiska guda- och hjältesagor, efter d e homeriska sagorna berät.
af Fridrjuv Berg.
hled 71 teckn.
af Louis Moe.
lade och hearhetade af H.
&amp; M. Hulfunbrrg.
Mcd 12 teclcninpr af 10.
Gullivers underbara resor tiii Iiiieputtarnas och jättarnas V. Andrah m. fl.
30.
Vildmarkens sagor, efter W. A.
Fraser h e n t h ~ t a d c af Hen- land.
Efter J. Swifts berittad af Hugo Gyllunder.
l e d 59 teckningar ning Hendell och Hugo Gyllander.
N e d 40 teckning; tr; if I.oiii5 Aloe.
af David Ljungdahl.
31.
I Hönslösa och Halmdkra.
Banhistorier nch folklifskild- 11.
Styrman Hurtig, fritt berättad efter Fr. Alarryat af Henrik ringar af Henrik WranJr.
Med H) teckningar af U r i h Ell.rtröm m. fl.
Wrnnér.
Med 59 teckningar af Nils Larsson.
Andra upplagan.
32.
Diamantiipplet.
En samling folkaagor friin Flandern, Ungarn 12.
Franska Sagor, efter Laboulaye och Perrault beriittade af Hugo Gyllander.
Med 59 teckningar af Jenny Nyström och Hilda ' och Siebenbiirgen, bearbetade af Lotrise Zqolsori.
Alcd i3 techin) car af Aina Stenberp.
\ VQhlstrGm.
- ~ i l öfverste l. Wiilitm Coziya Bnffnlo Bifl " rh 33.
B U ~ ~ ~ I O Efter 13.
Hunden Tipp och ndgra andra djurhistorier, b e s t t a d c hans systers uppteckninpar.
Ofvers.
o. bearbetïci ii.?
l?
r y Gy / lnntlrr.
af Henning Wendell.
Med 63 teckningar af Louis Moe m. fl.
Med e t t 30-tal teckningar af D. Ljungdahl.
14.
Den unge boerhjälten af August Niemann.
Strider, jakter 34.
Adelstenen.
Legender, sagor och szgncr af Ir&lt;.iiinii~g ' if ' cndcll och Sventyr i Transvaal.
Fritt berittad af H u p Gyllander.
Med 63 m. fl.
aled originalillustrationar af D. Ljungdabl m. il.
med torr, kall och ren luft.
teckningar af Carl Printzensköld.
Andra upplagan.
Finnes i alla storlekar hos 35.
Barndomslandet.
Barndomsminncn uf Jultouitcns fiirfathre 15.
Gula Vargen.
En indianhistoria.
Efter Anna Erslevs danska och konstniirer.
Med d e n s porträtt och smarre tvckninpr.
Aktiebolaget Frigator.
original i bemyndigad öfversättning af Henrik Wranr ' r.
l e d 41 teck- 36.
Frdn Bobinacks land.
En samling sagor och brr2ttrlser af ningar af C. Stoopendaal.
L.
E. Björkman.
Rosa Nordrnskjöld m. fl.
Med origir&gt;alteckninkqr Riks t.
2049 16.
Booker Washington och andra Sagor och ber2ttcIser af af Aina Stenberg.
75 58 Stockholm 29, A. t.
20780 Ellen von Platen, Elaria Anholm, Hugo Gyllander, Henrik Wranir 37.
Den siste Mohikanen.
Efter James Fcnimorc Cooper.
Af Begär kataloger!
Referera till &amp; Dagny *: m. fl.
Med m h g a teckningar.
Hugo Gyllunder.
Med originalillustrationer af D. Ljunxd; ilil.
.17.
Bröderna Grimms sagor, berittade af Hugo Gyllander, 38.
Svanehvit och Rosenröd.
En siimlina sagor af Hu !p~ Gyi- Med 92 teckningar af Jenny Nyström, Cisela Trapp, Louis Aloe m. fl.
lunder.
Ilcknu Nyblom.
Hcnrik Hrran&amp;r och Ernst l u n d p i s t m. fl.
18.
Hittebarnet.
Bearbetning efter Hector Malot af Henrik Il ' runr ' r.
Ned teckningar af Johan Tiri.n.
D. Ljungdihl, Edv.
PnmstrZm m. fl.
Med 37 teckningar af Karl Aspelin.
39.
Alattias Sandorf, efter Jules Vcrne Lvmbrtiid af Alfred en symaskin.
som ger en silrskildt 49.
Tomteberättelser af Henrik Wranér, Amanda Kerfstedt, Smedberg.
N e d illustrationer af Victor Ancirth.
uacker söm vare sig Ni syr i det Aug.
Bondeson m. fl.
Med 68 teckningar af V. Andren, Axel Kulle, 40.
Japanska Sagor.
Samlade af h f u ?rot=: g. Xci ciriyiii; il- tunnaste siden eller de gröfsta kapp- Johan Tiren m. fl.
teckningar uf Kionotu Olcuno.
O. Ynpano och Lisa Berggren.
tyger, bör ni köpa lands hzfder 20.
Svenska Sägner.
Afventyr och berättelser u r 41.
Prinsen och Tiggargossen af Nurk 7wtrin.
IrarhciiJ d af Hugo Gyllander.
Med 78 teckningar af Jenny Nyström, Edv.
Fors- Hugo G Ilander.
hied teckningar af Gerda Tirch.
ström m. fl.
42. icgOSpe~ d Helena Nyblont, H e d teckningar; Af G.&amp; TirCn.
21.
Kapten Grants barn.
Efter Jules Veme b e s t h d för Sve- 43.
Phrlbandet af EJJcn Lundberg.
Med t r c l ~ i n p r a f R; mu riges barn af Anna Wuhlenberg.
Med 45 teckningar af David Ljungdahl.
Stenberg- FlusolJe.
(Nord.
A B.
58247.)
En husmoders hjälp värmen! '
- - ~rigatorkylskapet Ö m h r %i &amp; der w ty.
dessa maskiner hafva genom sin öfverlägsna konstruktion, sin min$- sidiga användning och öfriga framsta- ende egenskaper blifvit s i omtyckta, att de under de f i i r de varit i mark- naden, trots sitt nigot högre pris er- hallit en verkligt storartad spridning, det bästa beviset för att en vara ä r god.
CENTRAL BOBBIN-MASKZNEN tillver- kas.
i t v i storlekar.
en mindre för fa- miljer och syatelierer och en storreför skrädderier.
OBS.
I Fördelaktiga betalningsvillkor, S a m t l i p förestaende böcker kosta h v a r d e n i pappband endast 1 krona.
&amp; %kas d e inb.
i klotband,: ?r priact l kr 25 Grc pr ex. W särskild begäran kunna d e erhällas i starka.
prydliga biblioteksband A i kr.
50 öre p r ex.
Hvarje hnk omfuttar timkring 250 hidur och ä r rikt illustrerad.
Inneh5llet ä r granskadt af en kommittb af skolmiin, hvadan garanti finnes, a t t böckerna ittaii risk kunna G t t a s i händerna pA barn och ungdom.
Bör därför finnas i alla skol- och sockenbibliotek.
Flera af Sagadelarn.-.
användii5 bom I3 \ cbi; ckrr i folkskolor och flickläroverk samt andra bildningsanstalter.
För skol- och sockenbibliotek Iiimnas hiig rabztt.
Sprid Dagnyl WaF6g~d öfverfeta L A N O I L ~ fina V ~ virldens ~ fzvorittvGi.
Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt hf !n A.
8.
Wb6m Tvål- och parfymfabrik.
(Grandad 1860.)
&amp; L.
21 Lilla Va44aagatam t % S80sk&amp;otm.
- - Hoflev.
- Föreningen Handarbetets Vänners Isinehillsf örteckning.
vaf- och sysR01ar Dagens nummer innehiillera 15 Jan.-15 Juni.
Aterblick pil röstriittskongressen i Budapest.
- med - för handarbetslararinnor - H. kurs kompetensvärde 1 Febr.-31 Maj.
Af H2e1t l (hm~pt.
Et6 bidrag Biil det dukade bordets historia.
I. Cederblom.
Af Gdrda Bref frlw # iipenhamn.
.
Af M. Anhalm.
Till lärarinnekursens föreläsningar äger konstintresserad ungdom tillträde som extra elever.
Prospekt och upplysningar.
5 Birjer Jarlsgatan 5, Stockholm.
Ett kapidsi ur Kinas historia.
Prenumeration ii Dagny sker h nibmaste postanstalt eller bokhandel, \ -
