# ID: svediakorp-per600
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,603
# sentences: 509
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 26.
-- Stockholm den 1 6 rl uni 1813 Prenumerationsprls: kr.
4: 50 119 är.
kr.
2: 50 ' 14,, ..,, 3: SOlIk,, ..,, 1: Z Lösnummer 10 öre.
.
Prenumeration sker siväl i landsorten som i Stockholm h närmaste postanstalt eller bok- handel.
111 Ar.
s.
,.
.
-.
:::.
.
.
-.
.
.
.. &amp; e: ' &amp; - &amp;: - - - - p I Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv3 tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktör o. an~vari~utgifvare: l E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor:.
Klarabergsgatan 48, tv5 tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
'.
.I Annonspris: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50. mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s h6jd per g3ng 10: Rawtt: 5 ggr 5 010,.
10 ggr 10 010, 20 ggr.
20_O10, ' 50 ggr- 25 Ola.
.
Annons bor vara inlamnad. '
senast niandag f. .m.
-.
, Fredrika-Bremer-Förbundets hrsmöte i.
Stockholm.
D et har i å r åter varit Fredrika-Bremer-Förbundits hufvudförening i Stockh.olm, som kallat förbundets medlemmar till årsmöte.
Fredagen den 13 juni öppnades mötet å förbunds- byråns lokal kl '.
1 / 2 l i f.111.
Föru.tom förbundsstyrelsens ledamöter i Stockholm och enskilda förbundsmedlemimar hade till årsmötet infunnit sig såsom representanter för kretsarne i landsorten fru Anna Söderström, Malmo, fru Anna Lmvenhagen, ' Lund, fru Ruth Schurer von Wald- heim, Hälsingborg, fröken.
Eva Sack, Stranghas.
Som ombud ' för Norrköping deltog fröken Aurora Pihl i mö- tet.
.
.
... Forb ' uii .. dets. '
ordförande, ' fru Agda ~ o n t d i u s, halsade med varma ord alla välkomna, och sarskildt riktade hon detta välkommen till gästerna fran landsorten; hvilkas närvaro bar vittne om det enande intresse som höll de mangas skiftande arbete på olika håll.
samman i det ge-.
m e n s a m a sträfvandet.
I dessa halsiiirig$ord erinrade.
hon ocksa om de norska kvinnornas nyss vunna ' röst- rattsseger, som ju ar ett glädjeämne äfven för oss, om det ock känns en smula bittert att de svenska kvinnor.na ännu till synes stå s i långt ftån målet.
Fru Montelius föreslog att mötet skulle.
till de norska kvinnorna öfver- bringa en lyckönskan, och följande telegram sändes till Norske Kvinders Natiori ' ahfid: " Fredrika-~Bremer-Förbundet, samladt till Arsmöte i Stockholm;, saiider hslsning och hjärtlig lyckölnskan till. '
1 erhållen full medborgarrätt för kvinnorna i Camilla Col- letts land. "
Sedan till ordförande under mötesf6rhandlingarna valts fru Monteliiis och till vice ordf. fru Soderströ-m och frö- ken Pihl, lämnade fröken Axianne Thorstensoni i arislut- ning till årsber8gelse.n en redogörelse för förbundets verk- samhet under det gångnb Aret.
Frörken Lilly Engströni redogjorde för den glädjande utvecklingen af landthus- hållskolan å Rimforsa, och fröken M. Silow tecknade i korta drag stipendieinstitutionens tillväxt under de.
25 ' åren.
och dess ' nuvaiande vi ' dtomf&amp;tande och ' ansvarsfulla verksamhet.
Därpå skildrade de närvarande.
rqresenta ' n- terna &amp; r kretsarne det mångsidiga intresserade arbetet som pA ' de olika orterna bedrifves i uppfostringens och.
.
mannis.kokarlekens tjänst.
Sedan revisiomsberätte ' 1i; en upp1,ästs och ansvanfrihelt beviljats styrelsen, skred man till styrelseval.
De nu i tur afglende: f ruariie A.
.Monitelius och L. Dyrssen, froknarne L. Dahlgren o c h S. Ulrich omvaldes.
Fro- ken K. Wall hade undanbedt sig iiterval, och i ' n.valdes i hennes ställe frökeii A. Thorstenson:.
Titl styrelse- suppkant nyvaldes i stallet för fröken Thorstenson sch fru ' A.
' Hallendorff, hvilken undanbedt sig återval, dok- torinnan B. Nordenpon och fröken S. Laurell samt om- ' valdes de afgående, fröknarne E. Cederblom och S.: Leijoahufvud.
Revisore bldvo doktor Adolf Tamrn, frök- narna M. Aspmak ' och M. Stael von Holstein medfrök- ' ' ' ' ' ' ' ' ...
narna E. Sundberg och H. Carleson samt jur. utr.
kand. Carlson som suppleanter.
Till ledamöter i krets- nämnden omvaldes fröknarna S. Laurell och S.
U. U1- rich.
Under de fortsatta förhandlingarna behandlades väckt förslag, om utgifvande af en förbundets egen tidskrift, och beslöt mötet att en sådan skulle utiifvas.
Angiende for- men för prenumeration skulle cirkulär utsändas till för- bundets samtliga medlemmar för att inhämta deras me- ning, innan definitivt beslut fattades.
u är jämte lämnades " ett meddelande rörande L.
K.
P.
R: s namn,ihsamling för opinionsyttring i röstrattsfragan.
M.
Vid det offentliga mötet p i K. F. U.
K: s stora sal kl. 8 på kvällen för behandling af frågan om skyddslag- stiftning för arbeterskor hade förbundet som inledarinna af diskussionen inbjudit fru Julie Arenholt fran Köpen- hamn, en af Danmarks mest kända kvinnor på det soci- ala området och en framstående sakkunnig i fråga om skyddslagstiftningen, som sedan år 1910 är yrkesinspek- tris för bagerier och konditorier i Köpenhamn cch se- dan sex år medlem af Köpenhamns stadsfullmäktige.
Tahrinnan förklarade sig vara en afgjord motstånda- re till all skyddslagstiftning speciellt för kvinnor och mo- tiverade detta p&amp; fdjande sätt: Det är sant att den i fabriker arbetande modern behöfver skydd, men om med förbudet mot arbete icke är förbundet ett pekuniärt un- derstöd i en ellen annan form, ger d&amp; henne ingen hjälp, utan tvärtom.
Denna friiga kan ej lösas på ett tillfredsställande satt förrän vi fA en moderskapsförsakring.
Det är vidare att märka att de arbetande mödrarna ej välja nattarbete endast därför att det ar mera lönande och för att kunna ägna dagen åt hem och barn.
Man afskaffar för öfrigt icke nattarbete genom att förbjuda kvinnorna att arbeta på fabriker.
De ofvedlyttas d i en- dast från de större bättre lokalerna till de mihdre, okon- trollerade.
Skyddslagstiftarne ha emellertid oförtrutet fort- satt på den väg hvartill nattarbetsförbudet var början.
Detta om mödrrrna.
Men skall arbetsförbudet afven galla de otaliga kvinnor som aldrig få barn?
Nej, ty redan skyddslagsii&amp;ingens väsentliga motiy är jui att kvinnan skall skyddas just i egenskap af mor och hus- mor.
LM oss d i hiilla de ogifta kvinnorna utanför skyddet!
En ogift kvinna, eller rättare sagt en icke-mo- der, har ingen annan uppgift an mannen och skall föl- ja samma lagparagrafer rörande sitt arbete som han.
Men, invändes det från skyddslagstiftningshåll, alla kvinnor äro svaga, medan mannen är stark.
Svagheten, replikerar fru Arenholt, ar icke bunden vid något visst kön.
Skola de svaga beskyddas, så beskydda dem, vare sig de ära man eller kvinnor, men sätt icke hinder i vägen för de starka, som vilja och kunna arbeta!
Vida- re tar inan genom att förbjuda kvinnan, det industriella arbetet, som krafver mindre fysiska krafter, därför icke ifran henne det stränga arbetsslitet, och släpet i hemmet, som ä r vida mer ansträngande, vill minsann ingen lyfta från hennes axlar.
En, stark kvinna tal fabriksarbetet li- ka bra som en man och bör ocksa få arbeta pa samma villkor som han.
O Till sist gaf talarinnan en ofvenikt öfver nattarbets- förbudets öde i skilda länder.
I Frankrike, Tyskland m. fl.
länder, dar kvinnor ej äro s&amp; vakn.a, gick förbtr- det raskt igenom.
I de nordiska länderna gjorde h i n - norna starkt motstand, och i Danmark lyckades de f i f6rbudet förkastadt.
Det arbetas n.u, slutade hon, från skyddslagstiftarhiil1 för att fa upp frågan an en gang dar hemma.
Men da är det tur för oss att vi stii rustade med vår rösträtt.
Kunde vi få förbudet förkastadt 11 %- vi ej hade rösträtt, böra vi val kunna afvarja faran.
1121 vi fått medborgarrätt.
Efter fru Arenholts utmärkt väl framförda föredrag$ som halsades med kraftigt bifall, följde en synnerligen liflig diskussion, som varade i mer an hr5 timmar.
nr M. Marcus och ' dr Elmquist framlade de kända skälen för en.
speciell skyddslagstiftning för kvinnor, under det att borgmästare Lindbagen, dr Alma Sundquist och f1-8- ken Anna Lindhagen m. fl.
uitalade sig mot denna sir- lagstiftning I samma riktning yttrade sig ocksa frv.
M a l - telius och slog därvid fast att en anhingare z: Ucx spc- ciella skyddslagstiftningen under debatten erkänt att mald vore kvinnornas utträngande ur industrien.
På lördagen var första ärendet frågan om kvin~iornas deltagande med en utställning i särskild byggnad vid Saltiska u tstäIlningen.
En utarbetad plan f ör deltagaiidet .fördades Arsmötet, som visade sitt stora intresse f i k sa- ken och uttalade sig för dess realiserande.
Darpil inledde seminarieadjunkten frcken Anna Sb- rensen en diskussion om gitta ' kvinnors staHning i a % man tjänst.
non framhbll hurusom nu gal !ande b&amp;s !Bml melser för gift kvinna i det allmännas tjiinst mycket w- riera för, de olika kategorierna.
Att icke tjiinstearten här ar bestammande belyste talarinnan, med er, cfversikt, som utvisade att kvindiga béattningshafvare med lik- artadt arbete lyda under helt olika bestänrndser.
D5 denna fråga ar af största vikt och för BZxarrin~i: ors~as vidkommande nu synnerligen aktuell genm Iiii-ufefG- nenamndens innevarande år väntade uttalande, hat- k b - ken Sörensen välvilligt lofvat at4 ' i ett komma~rde mm ?.- mer af Dagany ingående redogöra för sakens nl; v,ciraxk stallning.
Fru Montelius meddelade därefter, att vid granskning af den nu vid riksdagen antagna lagen om folkpensio- nering tvifve1 uppstått huruvida hustrus stal ?.riiii,n inom försakringen vore fullt tryggad.
1 de fall dar Iiustmn ej har egen debetsedel iiligger det nämligen maniien: itt ht.- tala hennes afgift.
Försummar han detta, Itornrnri hiist- run ej att tillhöra pensioneringen.
Fru klontdiris upp- manade de närvarande representanterna för förbuiidcts lo- kalafdehingar att, d i pensionsnarnn,derna i en nara Iig- gande framtid tillsättas inom hvarje kommun, tillse; (tt afven kvinnorna inginge bland nämndens ledamöter.
Darpi hölls irsmötets sista föredrag af fru Aiii1.a Höjer om prostitutionens reglementering.
Inledningsvis berördes reglementeringens historia.
Reglementeriugsfrigaii.
vore just nu ytterst aktuell genom reglementenngskomiliir- téns förra året afgifna betänkande och med anlednirig (.lir- af inkommet yttrande.
Ehuru kommitiEerad enhälligt ut.
dömt reglementeringen ur hygienisk synpunkt, hade dock såväl Svenska lakarsallskapet som nu nyligen Stockholms häil~ovårdsna~mnd ' förordat dess bibehålkmde om an under ändrade former.
Af intresse vore dook härvidlag att samtliga kvinnliga läkare uttalat sig för reglementeringens upphafvande.
Att kvinnorna måste se på denna sak rncd andra ögon än ' männen vore gifvet, åtminstone såvidt de verkligen satt sig in i frågan, och atit så ' göra vore en bjudande plikt för närvarande, då frågan antagligen snart nog komme att stallas inför ett afgörande.
Talarinnan slutade med att framhalla vikten af att från kvinnohål.1 restes en stark opposition mot reglementeifngens bibe- hållande i liva j e form, då systemet vore ägnadt att i hög grad undergrafva samhallsxnoralen på samma gang som det vore en skymf mot kvinnokönet.
Hvar och en kunde lagga sitt eget lifsarbete sa, att hon kan hjälpa, dar det behöfs, och sarskildt vore det en plikt för hvar- je uppfostrare att bilda och starka karaktärenl hos de un- ga.
Men man miste börja tidigt därmed, innan ännu nagon fara ar för handen,, ty då ar det för- sent.
För det varmhjärtade föredraget, som bars upp af en bitter indignation mot de radande förhållandenia,.
men också af en djup medkänsla för de &amp; lyckliga, en entusiastisk och vacker vilja att hjälpa och upprätta -.
f o r t i t e r i n. r e, s i l a v i t e r i n; m 0. d o - tackade a allas vagnar frö- ken A. Pihl.
.
Med detta föredrag vor0 årsmötets förhandlingar af- slutade.
Kl. g7 samlades mötesdeltagarna W1 gemensam an- genäm middag A Skansens Högloft - och sedan åtskildes man motvilligt och med saknad efter de gångna dagar- nas rika utbyte af förnyad samhorighetskänsla och nya i q y l s e r - dock i ' en glad öfvertygelse, att alfa åter sktrl !e mötas i ' Malmö, under staden stora sommar, år 1914. '
' ',.
b De sista " formotena " till rosträttskongressen.
Pil Donau 13 juni 1913.
D en internationella röstraittsvecka, som förflutit sedan jag sist skref tifl Dagny, karaktäriseras af det stan- digt växande antalet ' kongressister såväl som af de allt- mera intressanta mötena och föredragen.
Att de olika städerna - Dresden, Prag, ' Wien - också beteckna en stegring af hvad sevardt ar behöfver knappast namnas.
Man var glad,, att de egentliga kongressförhandlingarna ännu ej tagit sin början, det, r:, svart nog ändå att ~ i n n a med att vara både röstrattskongrssist och ifrig och bandrande turist.
Det älskvärda mottagandet i Dresden, Frau Marie Stritts stad, hör till de bästa minnena.
Klockan fy- rateet i en sval och ljuflig park vid stranden af Elbe, mottagningsaftonen i KvinnoMubben, det stora oiffentliga mötet under Frau Stritts presidium lördagsaftonen, utfär- '.
den till Meissen söndagen den 8: de ar hvad ma.nl med glädje erinrar sig.
Afvenr fast en massa nya intryck något trängt tillbaka dessa från de tidigare mötesplat- serna.
Dagarna i Prag, den 9-11, fi ' ngo genom mattagnings- högtidtigheten en; vida mera officiell prägel ' an hvad .vi förut haft känsla d.
I Staromestská radnice, det urgam- la rådhuset, som varit med om så mycket, halsades kon- gressisterna välkomna af en af Prags stadslfullmaktige i stadens borgmästares ställe, hvilken var bortrest.
Närva- ron af a n m flera kommunalrepresenianter, hvilka tillsam- mans med Prags röstrattsförenings ordförande, M: me Tur- nova, och de två tillgadesvarande medlemmarna af ' Inter- nationella Rösträttsall.iansens styrelse Rev.
Anna Shaw och fröken Signe Bergman vor0 placerade vid &amp; t långt bord p2 en estrad, gaf ett starkt intryck af att myndigheterna och mannen i Prag stalla sig i högsta grad förstaende gentemot den kvinnliga rösträtten.
Att så verkligen ar fallat,visar den.
fullkomligt enastknde händelsen m d M: me Kunetickás invd i böhmiska .riksdagen.
Som ' bekant har M: me Kunetická med öfvervaldigande majoritet blifvit vald i en af Prags kretsar, ehuru författningen i fråga om kvinnornas politiska medborgardkap ej synes vara fullt klar.
Vederbörande myndigheter ha också vägrat att er- känna M: me Kunetickás val, och enligt hennes egen ' me- ning, komomer hon aldrig att intaga sitt sate i riksdagen.
Detta dock ej endast beroende på att inom riksdagen mak- ter satts i rörelse for att hindra hennes inträde utan; .me- dan hon anser, att d ~ tid i ar ' nära förestaende, d i ?en- nek lands gamla representaniförsamhg skall komnia att upplösas.
Men detta hör till Böhmens sorgliga inre hi- storia, på hvilkeil det nu ej ar tid att ingå.
På det offentliga mötet i Prag var det eme1UertidM: me Kunetická, som samlade uppmärksamheten omkring sig.
I ett flammande tal öfver k v i n in \ o r ma o c h d e s m A n a t i o n e r n a lade hon fram kvinnornas plikt att, en- ligt hennes mening, ' i arbetet för kvinnornas rösträtt af- ven träda upp för de i andra afseenden unfianskjutna och i, sin rätt kränkta.
Det tragiska patos, hvarmed hon därvid förde fram ' sin nations och samtidigt sint egen sak, ryckte alla med, och stormande vor0 de handklagp-hgar, hvarrned hennes egna landsmaninnor och landsman oupp- hör1ig; t afbröto hennes tal.
En charmant bankett den ena kvällen och en tedrick- ning i röstrattsklubben den andra eftermiddagen hörde till nöjesprogrammet - för dt inte tala om ströftågen i Prag, hvad dessa hade att bjuda på af underbara syner: Hradschin, den gamla judiska synagogan och judekyrko- gården, Teinerkirche med Tycho Brahes graf och mera, mera ' sadant.
Nar man känner ' under hvilka svåra omständigheter wienskorna arbeta, kan man ej nog undra och förundra sig öfver de storartade anordningar, de varit i stånd att göra och .det lifliga rö~trä~ttsintresse, som p i alla satt .. kom till syrles.
Mottagningen i det ståtliga Industrihu- set vid Sch~arzenberg~Plntz, var helt enkel imponerande, likaså den gästfrihet, som öfverallt visade sig, i inkvaï- tering af dilegerade, i enskilda middags- och téinbjuldnin- '. '
. '
' '.
- gar, i bilfärden till Schönbrunn - d&amp; långa, langa tå- get af flaggprydda vagnar, som väckte alla de förbiga- endes uppmärksamhet.
Men man miste säga, att ansikts- uttrycken voro mycket växlande hos dem, som stannade och sågo efter taget Det var gladt välvilligt intresse, men det var också nyfikenhet, undran och - motvilja.
Med hvilka känslor an det långa taget möttes, det var dock en demonstration, som väckte uppseende i det gliada Wien, och det väckte säkert ocksa nya tankar i sinnen, som förut varit slutna för den frigörelsetanke, hvilken lig- ger i krafvet p8 politiska rättigheter.
Det offentliga mötet i Wien hade en händelse af stör- sta intresse att meddela: att a 1 l m a n rösträtt lika med männen tillfallit Norges kvinnar.
Meddelandet mottogs med storartade ovationer, handkllhppningar som aldrig vil- le sluta.
Mötet, som öppnades af ordföranden i Wiens röstrattskommitté, fru.
von Fiirth, och sedan leddes af fröken Annie Furuhjelm fran Finland, verkade alltigenom irnpo- nerande.
AlltiMn den ståtliga festsalen, som prydts med alla de företrädda nationernas flaggor och dekorerats med växter och blommor, till det väsentliga, talen af de olika ländernas delegerade.
Nu går- färden med ingaren Wien nedför Doqau till Budapest.
Den stora angbaten ar 6fversvämmad af kon- gressister, och det står ej till aY hjälpa, att Srigamed- passagerare måste kanna sig någd i vägen.
Hvilket ock- sa synes pål derad litet besvarade miner.
Nar jag nu hUer på att afsluta detta, ha vi en längre stund redan vant på den ungerska Donau.
Passagerare, som kommit ombord vid de sista stationerna, äro af en patagilig ma- gyarisk typ, och ännu ett spr3k ha med deras ankomst lagts till de mariga, som redan förut blanda sig med hvaraqdra.
Om nagra timmar äro vi i Budapest.
Dar tar den v e r k l i g a röstrattskongressen sin.
bör- jan.
.
.
Ellen Ylernan.
- - - -- - - Rösträttssegern i Norge, Allmän politisk rösträtt &amp; t de norska Envi.niriorna,.
gr ha förftutit sedan de svenska kvinnonia niddes S ex af budskapet att deras norska systrar erhiillit politisk rösträtt och valbarhet.
Fullt jamstal,lda med männcrij blefvo de norska kvinnorna dock icke genom stortings- beslutet af den 14 juni 1907.
Det var de kommunalt rost- beräiti ' gade kvinnorna, som den gången erhcllo politisk medborgarrätt.
Men, som kommunalstrecket i Norge ar - synnerligen lågt - 400 kronor i staderna och 300 ' ph landsbygden - var det emellertid en stor del af laxndets kvinnor, omkring 300,000, som da blefvo poliliski röst- berättigade och valbara.
Nu a r det sista målet uppnådt.
Dkn 11 ' juni antag norska stortinget e n h a l l ' i g t o c h u t a n d e b a t t förslag om allmän rösträtt för kvinnor.
Genom denila reform ökas de pditiskt röstberättigadesi antal, med 225,000.
För hvar och en, som något aktgifvit p i tidens tec- ken, har det varit tydligt att de stängsel, som skillt de norska kvinnorna fran full politisk jämnställdhet med mannen, snart skulle falla.
Meq hv,ad som verkar syn- nerligen imponerande, Atminstona på denna sidan af K&amp; len, ar att beslutet fattades e n h~äll i i g t, och utan att några af dessa gamla, utnötta argument framfardes, om hvilka Mrs Catt träffande sagt att de äro precis desam- ma antingen de uttalas af en kinesisk mandarin, en Ncw- york-köpman eller Mr Asquith.
De politiska partierna stodo eniga i denna fråga, och da saken kom före i stortinget, fanns det ingen enda fronderande represmtarf som ansag nedi@ varna för de stora farorna af att gif- va kvinnorna sin ratt fullt ut - ur klassegoisnieas eller partiegoismens synpunkt eller med underförstAdd hansya till någoq annan mer intim art af mänsklig egoism.
Ro !., len af föregangsman, nar det galler kvinnorna, synes le ke yara för stor för mannen i Ibsens och Björnsons land.
Vi lyckönska de norska kvinnorna fil1 den vunna se- gem.
Vi veta att de med heder som fria medborgare skola fylla sin uppgift i natnonens utvecklingsarbete.
e- f6r kvinns- Röstrittskvinnorna och Österrike.
I utländska tidningar omnämnes en af deltagarna i den internationella kvinno- kongressen uti Wien och Budapest arrangerad demonstration i Wien.
De infunno sig i 48 bilar utanför parlamentspa- latset, hvarpå en deputation af 5 damer erhöll företräde hos ministerpresidenten samt ett antal partiledare för att fram- föra kongressens önskan, att ett f. n. hvilande förslag om rätt för österrikiska kvinnor att bilda politiska föreningar måtte med det snaraste genomdrifvas.
Deputationen skall ha fått synnerligen tillmötesgående och lofvande svar.
d 0000000000000000000000000000000000000000 Prenumeration å DAGNY sBer såval i landsorten som i Stocbholm B narmaste postanstalt eller bobhandel.
.
sak.
s amtidigt med budskapet om att de norska kvinnor+.a wtr fått full medborgarrätt ingår en annan glädjande under- rättelse från Amerika, att narniigen representanternas hus i staten Illinois bifallit förslaget om rösträtt för kvinnor.
Illinois är den elfte staten i unionen, som gifvit levit; .. nan potitisk rösträtt.
Den första var Wyomirig, hvilkcn rt.
dan som territorium år 1869 antog ett fförslag, som til !er- kände kvinnorna rösträtt.
Reformen visade så goda resiiliat, att när territoriet 2 l år senare blef stat, man icke hadc na- gon orsak att afskaffa den, och sa blev Wyoming föregings staten på detta område.
Så följde med korta mellantuni Colorado, Utah, Idaho, Washington, Californieii, Orcgori, Kansas, Arizona, Alaska, och nu i dag Illinois.
Nästan cn fjärdedel af unionens 48 stater ha alltså rättat det missför- hållande som utesluter halfva befolkningen frin all hefatt- ning med sitt lands öde, och det kommer antagligen icke att dröja länge förrän all världens kvinnosakskvinnor p i si- na minneslistor kunna inregistrera ännu en amerikansk töst- rättsseger.
Ty i nära fyrtio stater finnas nu rösträttsförcniri- gar, och det kämpas energiskt och milmedvetet därute.
.
I.
.
.
.
E l l e n Fries som _ student.
.
.
.
..:.
En ban bryterska.
Skildringar fran Ellen Fries ' studentår i Uppsala.
Af Maria Cedersciziöld. '
P.
A. Nor- stedt &amp; Söners förlag 1913.
Pris 1; 75.
Den [första tanken nar man ser denna .boka blir sjalf- falleit.
en.
undran, om den inte komrqit val tidigt föratt k h n i ' v a r a fullt tydlig och ' &amp; pen.
örf fat tiren är Ellen Fries sjalf, eftersom boken, egentligen ar en sjalfbiogra- fi i bref och anteckningar, hopplockade och ' samman- bundna med &amp; n eller annan belysande kommentar af hen- nes studentkamrat och nara vän, Maria Cederschiöld.
Men utgifvaren har af Iitf förklarliga skal inte ' velat slap- pa igenom så pass mycket.
personliga - låt oss kanske ocksh saga antipatiska stämningar och omdömen som en banbMrskas aiiteckiiingar ovillkorligen böra ' innehålla, &amp; h så kan ' det inte hjälpas; att det kamniit att ligga någonting visst blekt och tamt,.
om uttrycket tillåtes mig, öfver ' hela boken.
Men på ' det sattet verkar .den också i ' viss mån vilseledande, ty blekt och tamt var inte.
in- trycket af Elllen Fries sjalf, å ' tminstone ' inte det intryck hon gaf undertecknad på 1890-talefr en .femtoni Ar efter de tifi !dragelser, s&amp; i boken skildras.
Naturligtvis ha- de ' utvecklingen förändrat henne och med stigande fram- gång gjort henne tryggare och säkrare an ' den: litet angs- ligt - konventionella studenten från 1870-talet.
Men den, godm; odiga, karnsunda, humoristiska Ellen Fries9, jag ' som.
ufig kandidat lärde mik hålla af och beundra, då ' .hon ' vid något besök inom den yngre kamratkretsen i Uppsa- la slog sig lös i bekväm stallning i ett soffhörn och jämförde förr o c h nu b1,an.d kvirin1iga stude~ter, h o n ' kan inte ens i: ungdomen ha hört till bleklagda manni- skor, som ' lida och böjas utan att iblaqd rata pil sig och.
: saga ifran.
Äfven bland sina mycket yngre kamra- tef ' lät ' hon förstå, ati ' hon bar arr eMer hård behand- ling uiiaer studietiden, och att minnbena därifrin knap- past kunde försvinna för alla de hyllningar hon senare fatt ute i. sallskapslifvet.
D&amp; fanns godt 6x11 folk, som en ' gång gjort vägen ojämn nog för henne, men sedan roade ' sig med att strö den med ' palmer, för att il stal- let rikta sin förargelse mot hennes vansläktade efterfölja- re, som inte varit fullt så försiktiga och " kvinnliga " som hon.
Men Ellen Fries fruktade danserna, afven nir de buro skänker, och bakom det ljusa leendet i hennes stora mörkblå - ögon fanns ' .det en melankoli, som i obe- vakade ögonblick kunde k m m a fram och verka öfver- raskande genom sitt djup.
Jag läste däri in,te bara den tyngande ansvarskänslan .iiför ugpgiltenS af alt vara Sve- r i g e första kvinnliga filosofie doktor, utan också rnin- riet af enstaka ' svara ögonblick, då hon ' törnat ihop med fördomar i ' gestalten af petsonliga oförrätter.
Måtte nu emellertid ingen af dessa ord få det intryc- ket att Ellen Fries hörde till det slags personligheter, som utgöra van,drande register på alla de större och smärre obehagjligheter och förolämpningar de utstatt!
I hennes minne dvaldes öfver hufvud ett rikt ianekdotmaterial både: af gladt och sorgligt slag - hvad jag ville fram- ' n ' ' ' ' ', i i Arbeta för Dagny i e e i genom att gynna dess annonsörer?
i l-.ålla var endast,.
a t t det var vida personligare faiiadt an b d e i l velat eller k ' unnat framh~Jla.
.
Hlir ' skym- tar.
endast: en- antipati tydligate igenom, och det ar mot Uppsala un$versit ' eis dåvarahdide rekfar, och ' en gtarkare sympabi likaså: för en viss ung kandidat Wickselli; sorh afved sedan ' ute i lifvet låtit mycket tala om sig och som a l d a saga hvad man vill om honom för öfrigt, jafvat Ellen Fries ' tro p&amp; hans ' idealism.
Eljest snuddar man vid många kaqda ' namn utan aft få %igot mer än ett flyktigt ögonkast: biskop von Schée- le, .oth Heap Aberg, Pontus Vikner och Karl Staaff - det låter.
ju ' som en prcifetia, nar Ellen.
om eril stäm- ning af politiserande, hvari hqon befann sig, säger att den var h la Karl Staafif.
Hennes modus vivendi kon- trolleras emellertid af ivå orubbligt sedestränga hem, .. mellan hvilka hennes vistelse omväxlar: föräldrahemmet i (~tockhblm och domprostgården i Uppsala, af hvilka det senare hemmet jämförelsevis är det mest frisinnade.
Dom- prosten fefde ju dock midt i studentvarldenl, och kunde inte annat an se, att en Gillebd eller ett landskap i d e vor0 så hemska och förföriska ting ens för en ung ban-.
bryterska som den i Stockhdm kvarvarande öfverstej Fries tyckes ha .fiMestalldt sig.
NAgon gång blir tydligen cia myckna valvflliga kontrollen för stark afvm för den ly- digaste och kärleks ' fulla ' ddtter, som Eueni o-vi.llkorligqd var, och man känner det renk af uppfriskande att hora henae undanbedja sig flere f b a n i r g a r, t. ex. nar det gällde den.
- för öfrigt ogrundade - misstanken att hon tog lektioner .h o s docenten Abarg i stallet f,ö r honom.
Men i de flesta fall har hon böjt sig för den på - den tiden ju ocksf mycket förklarliga ko.nventionalismen och!
tåligt l e k i sitt studentljl ' på presenterbricka och sökt vara småstadsskvallret till lags för " sakens " skull.
.
.
.
.
S l u d e n t l i f kan det ju knappast kallas, därom är hon också melankdiskt mddveten, då hon mAngfaldiga ginger klagar öfver att hon måste umbära.
just de kam- ratdiskussioner i sina ämnen, som inte äro det miinst \ be- ' tydelsefulla för de manliga s~ihdenternas intellektuella ut- veckling.
Sådant kunde entast i ringa mån ersattas af det smilprat man stal sig tik1 under lektioner för Noreen - Ellen Fries säger också en gång litet bittert, att hon mliste b e t a l a sig till det andra fingo gratis.
Och nar hon sedan andtligen kommer med på historiska förenin- gen, kan hon ända aldrig stanana kvar på " nachspielen ", dar senare tiders afven kvinnliga stukenter fått sina star-.
kast väckande intiyck af Harald Hjarnes personlighet.
Skda ej " de kvinn.l4ga9 ', som läsa detta, ägn,a Ellen.
Fnies ett tack, för att hon sk0tt sig sa, ' att de nu. '
slippa försaka ett verkligt studentlif - ett tack för att ansvars- känslan varit det hos henne mest utpräglade?
Och skola " de manliga " har möjligen kunna få bidrag till svar på sina många frågor hvarför ej äldre tiders " studenter " gjort mer af sig, när de haft tillfälle fil1 precis samma studier som man?
Kanske de har kuma l ä r a sig fatta, att därmed .inte ' alla hammande skrankor äro borta: ': ',.
*
202.
DAGNY p.
- - - -- - - --- - - p Ger boken om Ellen Fries studentlif allt detta, och det ar jag viss om att den gör, d&amp; ar den samaligen inte utkommen förgafves, och vi böra nar allt kommer omkring vara hennes van och kamrat tacksamma för att hon gett oss den, helst hon hör till de fil, som Atminsto- ne delvis ha ungdomsminnen, gemensamma med Ellen Fries och afven lifligt medddat oss ett sådant i sini skild- ring af deras studentexamen.
Lydia Wa hktrörrt.
Fran den internationella kvinnokongressen i Paris.
D ' ema kongress liksom öfriga kongresser har ' börjat och slutat med fester.
Lordagen den 3 juni afslu- tades sålunda veckans intensiva arbete med en bankett a Hotel Continental, som icke var så talrikt besökt, m a som &amp; implades af den angenämaste stamning och dar milnga skålar utbragtes Lady Aberdeen tackade silunda de franska värdinnorna för deras gästfrihet.
Madame Sieg- fried talade för de utländska delegerade och baron d ' Es- tournelle de Constant för framgangen i de feminiBtiska strafvandena.
Och på söndagen hol1 Le Conseil National des Femmes Francaises en afskedsmottagning i Concor- dias vackra lokal.
-, Concordia ar ett hem för studeran- de kvinnor, ~ p p r ~ t t a d på t initiativ af en amerikansk dam, som därtill testamenterat de erforderliga medlen.
K~greSsmedlemmarna, som under dessa %tta dagar varit samman från nio på morgonen till kväillen nara nog utan afbrott, liknade vid denna afskedsfest en enda stor familj, hvilken med saknad och under många uppmunt- rande ord skildes At, viss pA att hvar cch en i sin stad och efter sina gåfvor skall fortsatta det framghgsrika ar- betet på kvinnans emancipation.
Skärskådar man det arbete scrn de franska kviiino- sakskvinnorna åstadkon~mit under de tolf Ar Le Conseil National des Femnu Fransaises existerat, maste del vac- ka den största beundran.
Det fatal utländska kongressle- damöter, ' som bevistat denna kongress, ha visserligen kun- nat göra vissa anmärkningar på det satt förhandlingarna skötts, p2 att diskussionen ofta kommit på afvagar, samt att de nationella intressena varit sil öfvervagande att fram- lingarna kant sig öfverflödiga, s8 mycket mer som har behandlats en del fragor, hvilka redan äro förverkligade i norden.
Men 1 andra sidan, då dels hvarje lands iramsteg ar ett gemensamt framsteg i hela kvinnoemanci- pationen, dels en hel del af de franska feministema äro verkliga begafningar som med skarpa och takt fort sin saks talan, har kongressveckan a f v e ~ för oss främlingar varit mycket gifvande.
Man gl6mmer icke lätt en gripande rapport scrn Ma- dame Avril de Sainte-Croix lämnade 03ver hvita slafhan- deln, beledsagad af den gamla Madame d ' Abbadie d9Ar- rasts hemska skildring från kvinnofangelset i Bordeaux, och som kom de församlade att enhälligt antaga försh- get om prostitutionens afskaffande såscm varande olämp- lig ur s h a l moralisk, allmanmansldig och sanitar syn- punkt.
Hvilken njutning var deit ej att höra Madame Pichon- Landrys genomtänkta rapport öfver den gifta kvinnans omyndighet inf6r lagen.
Hon pilvisade punkt efter punki att i och med detsamma som denna omyndighetsförkla- ring bortfaller, s2soiii ju förhållandet ar i mlnga fram- stegshda blir kvinnornas och barnens stallning förbatt- rad och därmed hela samhället.
Madame Cruppis rap- port om dm studerande kvinnans stallnitng var ickemind- re intressant och utmärkte sig afven den för en utornor- dentlig klarhet och precision, dessa beundransvärda gal. liska egenskaper.
I sektionen hygien utmärkte sig den kvinnjiga lika- ren Girard-Mougin, som utgifvit en skrift: Kvinnans ar- bete mot tuberkulosen.
Man lyssnade med nöje till hen- nes ord, ty hon hade ett särdeles sympatiskt satt och ytt- re och rörde sig pA ett!
falt, dar hon var fullkomligt hemma.
I sektionen uppfostran var den gamla Madamc Kergomard, öfverinspektris för moderskolorna, den ledan- de kraften.
Hennes förslag om sexuell undervisning i skolans högsta klasser af kompetenta personer, helst man- liga och kvinnliga läkare, antogs emellertid ej af kon- gressen, då majoriteten trodde, att denna undervisning kunde vara farlig för barnets fantasi.
Man ansig att föraldrarra i hemmen skulle gifva det uppvaxaiide slaktet denna s&amp; nödvändiga ledning.
Förslaget att d.enna skulle afsluta kurserna i botanik och zoohgi förkastades, d i har i Frankrike Pararne i laikskolorna redan arlwta: ra- de sviiraste villkor, enar prästerna sa&amp; upp färz3drarzz.
emot dem, ocbj man kan därför ej pibörda d m en.
s2 lätt missförstådd uppgift som denna undervisning.
; i alkcholf ragan, voro meningarna de !ade, men man blef dock ense att i ett land som Frankrike absolut alko- holförbud vore otänkbart; icke ens f6rsIagd om förbju- dandet af absinth och andra rusdrycker togs i befr-rkkw de, d i man måste skida friigan afven ur materie!:!
syr: - punkt.
Dock fastslogc; ~ dessa önskemål: inskwi,kazdet af utskanltningstii8lena och borttagandet af vin som bords- dryck i t barnen.
P de Iiesta arbetare och borgarhm börja nämligen redan tvlåringama att dricka utspadt rad .. vin tid1 maten.
I diskussio~ie~i om det kvinnliga yrkesarbetet gingo böljortia höga, ty har liksom alitid i denna Ir&amp;a utgick man f ' rilq tvii synpidrter.
Skulle kongressen antaga föl * - slaget om skyddslagar och inskrinkandet af kviriria~is ar- betstid till 45 timmar i veckan i de yrken, dir elidrist kvinnliga arbeterskor äro anställda, sasom i plym- och blomfabriker in.
fl.
Mixiame Coq ?ain, som framlagt det- ta fördag, understöddes lifligt af Fräulein Salonioii fri11 Berlin, som framhafdc att skyddslagarna vaiit till oer- hör&amp; gagn för de tyska kvinnorna.
Marguerite Dt~r: ~ricl - hvilken uppställde sig som valkandidat för ett: par zir sedan - pavisade i ett briljant anförande, att maii 1111 var inne p % eratta vagar och att E i k a P ö n f ö r 1 i k a a r b e t e o r den enda mattstoclc efter hvilkea kviniior; na kunde strafva.
Arbetade kvinnorna icke om rlfitterna som mannen, inskränkte man deras arbetstid, blef deras
arbetslön mindre, och de blefvo slagna i den svåra kon- kurrensen.
De närvarande uppsatte afven som moilito ph sitt program: Lika lön för lika arbete, samt önskm om en stadfastad minimilön.
Mot barrleens nattarbete röstade liela församlingen och advolkaten.
1 ' Heïmibtq advokaten Maria Verones man !,, höll på att kongressen skulle stilise- ra sin önskan sålunda: Likasåväl som det finnes skydd ' s- lagar för djuren, bör det finnas lagar som skydda bar- nen.
Huruvida denna önskan uppsattes i denna form vet ej, undertecknad, men.
diskuterades densamma under om- växlande allvar och skämt i en timme!
Utopien om världsfred fick, som sig bör, en sympati- applad och till sist afhandades röstrattsfrAgan.
Maria Ve- rone visade i en rapport, som var en sannskyldig statis- tik, att de flesta af de fragor som.
denna kongress haft att behaqdla redan lösts i de land som åtnjuta förmånen af allmän rösträtt.
I lördagens plenum genornginingos hastigt de olika sektionernas önskemål och blefvo dar slutdiskuterade; och, då klcckan, var öfver sex, återstod endast ' de öfliga tack- sagdsema.
Madame Siegfried hade just i nagra ord hyl- lat sjalen i Le Conseil National, Madame de Sainte-Croix och vicqresidenten M: fle Bonnevizl tackat de församlade och ' pressen för deras intresse, nar den outslackeliga brandfacklan Sévérine reste sig och i ett inedryckande La1 föreslog de riamarande att uttrycka sina sympatier för sina lidande!
engelska systrar, hvi !ka visserligen begatt en del cdyckliga misstag, men klandsrats på ett alSMör oför- stiien.de satt af den franska pressen.
Denna farliga sym- nu var fältet för patiyttring afviirjdes enidlertid.
agitation fritt; och Madame Cama från Indien ville väcka protest mot det satt, pil hvilket England förtrycker allt framstwarbete i Indien, da det ar i dess intresse att folket lefver i okunnighet.
DA har icke var plaisen för poiiitisk agitation) bief henne ordet fråntaget, men den ryska kongressledamot, som nu reste sig och berömde den relativa frihet som radde vid de ryska unikersiteten, dar studierna stodo öppna f6r kvinnorna, med undantag af " ces demoisdles juives " förstas, hann bara i denna inledning få ophio- nen så emot sig, att hon icke kunde fortsatta.
Om Sverige, som naturligt ar, sandt enl rgreseiitant en fPlatss6kande f6 sina annonser infirda i Dnmy filr hrrlfin priset eller 7 % 6re pr mm.
vid Norrköpings folkskolor är till ansökati ledig.
Tjänsten, som till- sattes endast för nästkommande läsår, ar förenad mer1 en lön al 1,000 kr.
Ansökningar, ställda till Som Värdinna Norrköpings folkskolestyrelse, in- och husförestindarinna önskar fr. lämnas i dess expeditionslokal före 1: sta sept.
ung elementarbildad flicka den 25 juni 1913 kl. 1 e. nl.
plats i verkligt godt aktningsvärdl hem.
F211 kompetens i ett hems omvårdnad.
Referenser önskas, hvil- Handarbet slararinna.
ka ock lämnas jämte betyg.
Svar till Fru .. Ulla Ericson, f. Liljeroos, För examinerad undervisningsvan handarbetslärarinna, särskildt ut- Arnas, Osteräng.
bildad i kläd- och linnesömnad samt vafnad, finnes till instundande hösttermin plats vid Tysta skolan i Lidingö Villastad.
Lärarinnan skall bo inom anstalten och åtnjuter dar önskas plats som vikarie f ' ör skol- fri bostad, vivre, tvätt m. m. samt kökslärarinna vid ambulerande skol- kontant lön 800 kr.
pr Ar.
Ansök- kök af kompetent lärarinna.
Svar ningshandlingar, ställda till styrelsen till aM.
K.,, adress A. Hallbys för Tysta skolan, inlämnas före d.
Pappershandel, Baltzarsgatan 29, 10 juni innevarande ar.
Alla upp- Malmö.
lysningar angående platsen lämnas af.
skolans föreståndarinna fröken Anna Ahlberg, adress Tysta Sko- lan, Lidingö villastad.
Under juli månad ~ ä s t e r a s folkskolor.
gladlynt och barnkär, önskar under Tvanne platser, en för fast aflö- Ferierna plats som sällskap eller att undervisa barn.
Svar till aJuli och nad lärarinna och en för biträdande Augustis, Tidningskontoret 8 Stor- lärarinna i slöjd, kungöras härmed till ansökan lediga.
Löneförmåner: gatan.
grundlönen 1,000 kr., med 3 ålders- tillägg i 100 och dyrtidstillägg för innevarande år i 150 kr.
; för bi- trädande lärarinna 81 öre pr slöjd- timnie.
som genprngatt Högre Iärarinne- Ansökningar, ställda till Folksko-; eminarium, önskar för instundan- lestyrelsen, torde sändas till styrel- de lasir plats som lärarinna i fa- sens ordförande senast före denna milj i södra eller mellersta Sverige.
månads utgång.
Svar med uppgift om elevantal, FolfzskokstyreIsen i Vasterds.
lön, referenser m. m. till, M.
1913a, p. r., Vollsjö.
Ung nicka, Tvanne ordinarie Ung flicka, f ulkskollararinnet jans ter inom Avesta skoldistrikt sökas hos skolrådet i .Avesta, adress Avesta, som en längre tid innehaft plats senast den 19 juli 1013.
Lön 200 på advokatkontor, söker till hösten mstallning .. å annat sådant i lands- kr.
utöfver hvad i lag för närva- ar stadgat.
Ersättning för wtsstad.
Ar kunnig i maskinskrif- rande ning och i alla på ett advokatkon- husrum och vedbrand för narva- rande 320 kr.-pr ar.
Skoltyp litt.
A. till Budapest,, d&amp; ju röstriitten ar det vita: a i allt eman- kor förekommande göromål.
Ref. Endast flickl&lt;lass för närvarande.
Finnas.
Svar till ~ H ö s t e ~ 1913 i BD, Avesta köping den 9 juni 1913. cipationsarbete, borde det dock ej hindrat vart land att Dagens Nyheters Hufvudkontor.
Skolrddet .. skicka en delegerad hit till Pari ' s, ty denna skulle bevitt- '.
nat den verkliga frihet och opartiskhet med hvilken för- handlingarna ledts och beundrat och lart af den klarhet som pr2glar deng franska nationenl och af den grace som ar den franska kvinnans ade ' lsmarke, och som afveni skall förhjälpa henne att .rättsligen, blifva mannens jamnlike,.
liksom hon redan ar det i hemmen.
Anna Levertin.
19 års flicka irin ' landet (Skåne), som f. n. vistas i Upsala, söker plats i präst-, herr- zårds- eller annan battre familj.
Ar kunnig i linnesömn., handarbete och husliga göromål.
Tacksam för svar: il1 hjälpreda 24 junis, p. r. Up- sala.
från landet önskar under sommar- ferierna ut i battre hem för att lära hushåll, äfven villig deltaga nigot i skrifgöromål.
Mot någon betal- ning.
Tacksam för svar med uppl.
under adr.
J.
H. Ullinger, p. r.
Hus föres tåndarinneplats till instundande hösttermin fibnes vid Rynninge folkskola invid Ore- bro stad.
Lön 1,200 kronor för läsår (34 ' 1, veckor).
Ansöknings- handlingar ingivas till ordföranden i Ansta och Langbro skolridander adress Langbro, Orebro; ' hos Hldre bildad herre (helst bo ' -; att p i landet) öiiskas af huslig dam med vänligt sätt och van att före-; tå ett.
hem.
Goda rek., sma pret.
Svar till SA.
Ra, Borgliolm, p. r.
~ e d i g t vikariat
En husmoders ' hjälp i värmen är 662- finnas i Jva * svenskf 4em. "
Utomordentligt lätt g h g, myc- ket stor hastighet, korta nålar, största hallbarhet mot slitning samt stor spole äro de för- nämsta egenskaperna hos Nyheter i Bokhandeln!
Förklaring öfver upgen barelsebokens 21 ocli 22 kapitel af P.
A. Ahlberg.
Haft.
1 kr., viilskt band 1.50, I t l u k !.73.
En ropandes röst.
Ett urval betraktelser för kyrltoarets sön- dagar af D: r S.
P.
A. Lindahl.
Andra uppl.
f Iilft.
1.50, välskt band 2 kr., klotb.
2.25.
En dödsdömd världs behof.
Ett väckelseord tiI!
kristtia i vår tid af Pastor Nils Hylander.
Haft.
TO örc.
Indien såsom missionsfält.
Till ledning för rnissioi ?sstiidic- kretsar af E. och J. R-n.
Haft.
75 öre, kart.
X lir., klotb.
1.25.
För trons skull .. Tre .berättelser.
från reformationstiden af M. Rudiger.
HHaft.
50 öre.
kart.
i5 öre.
Slidan var vägen.
En ung kvinnas historia af (ieorg BOP- cnann. '
Med 24 helsidesillustrationer af Fritz Bergm.
Bäft.
1.50, kart.
1.75. klotb.
2 kr.
I solljuset.
Tre berättelser för barnen och deras vanner af M. v. O. Haft.
20 öre.
Davids 130: de psalm.
Kantat, komponerad för so !o.
kvar-.
tett, blandad kör och piano af Musikdirektör J .. Aug, Lundh.
Andra upplagan Pris 1.50. '
som på grund haraf alltid ar- beta till sin ägares be: åtenhet.
~ r i g a t o r k y l s k å p e t OBS.
I med torr kall och ren luft.
Fiiines i ' alla störlekar hos Aktiebolaget Fri.gator.
~ i t. k 2049 ~ Humle&amp;dsg.
291 A. t.
20780 7558 Stockholm Begär kataloger!
Referera till c D a g n y ~ ~örrndnliga qfbetalningsvillko Sprid Dagny!
Husmoderskolan i Karls lad Den 18 augusti börjar lzonserveringsk~t~se och pigir 1 vecka, omfattande inläggning af bar, frukt och grönsaker.
Den 25 augusti taga öfriga kurser sin början.
Arskurset, omfattar matlagtzing (såväl enklare som finare) gar- nering och uppläggning, konservering, lI; inze- och kkidsönznad, bar- navård, födoämnes-, hälso- och sjukvårdslara m. m. Halfaskursert omfattar matlagning, bakning, konservering, linne- och klädsöm~tad, födoämneslära, halsoliira m. m.
6-veckors-kursert om fat tar matlagning och bakning.
Helinackordering erhalles inom skolan.
Tidsenliga lokaler.
Vär- meledning.
elektr.
ljus, badrum.
Prospekt på begäran.
Telefon 812.
Evang.
Fos terlaands4 tiftelsens Förlags-Expedi tion, S tockholm 3.
6 0 Ilan-Oljan, skodontm aósnlrrt v d - världens förnämsta läderpreservativ, lentata och minst dubbelt varakt@.
Finges öfvera!
!i: 5 O: 75 och 1: 25 pr flaska.
A.-B.
C 0 L L A N - O L J E - FABRIKEN, ' 1 '.
OLSEN, Stockholm.
NANCY ENWALL .. I Wir6ns Eau de Cologne ROYAL är fortfarande oöfvertraffad.
I I A. Erhilles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt friin (3.
WiPens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
0 1.
Hofkw.
21 Lilla Vattrigatan 21 Stockholm.
- - - särskildt fruntimmer, har det länge varit ett For kapitalister, önskningsmil att kunna öfveriärnna vHrden af sina värdepapper och skötseln af sina affärer åt någon person eller I institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet och nog- grannhet i utförandet af det anförtrodda uppdraget afvensom pris- billighet.
En sådan institution är Innehillsförteckning.
S$ockholms Enskiids Banks Notariatafdelning Dageni nummer innehiiller a (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10 - 4), som under garanti af Stockholms Enskilda Bank ätager sig vård och förvaltning af enskilda personers och kassors värdepapper.
.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfallotiderna kuponger och tillhandahåller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrättar deponen- ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrättar Notariatafdglningen gäldenären därom att räntorna 5 in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om en hos af- delningen deponerad inteckning genoni underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Ban k därigenoni uppkommen skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för i r per 1,000 kronor af depositionens värde, dock ej under två kronor.
- --.
-.
.
.
.
- ..
De sista L6BÖrm~tene6 ' till rÖstrittskongress9n, Af E2Ie1t p (Iematz.
Röstrattssegern i Norge.
Amerikansk seger fik kvinnoröstrittens sak.
Maria Cederschiöld: Eni banbryterska.
Rec.
af Lj~cl %U \ ' rtizl- strom.
Frim den internationella kvinnokongressen i Paris.
At ' Anna Levertin.
.
Bagny sker A narmaste postanstalt Prenumeration - Fredrika-Bremer-Forbundets Arsmote 9 Stockhoirri.
.
&lt;.-.
: d eller bokkw1s1,del.
.
.
- - m l
