# ID: svediakorp-per595
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,263
# sentences: 465
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 20. atockholm .den 1 5 M a j 191 ' 3.
Prenumerat !onspris: lh k.
kr.
4: 50 ' / r Ar.
kr.
2: 50,,,, 3: 501x1~,, ..,, 1: 25.
.
.
.
Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker dväl i landsorten som i n to ck ho lm A närmaste postanstalt eller bok- handel.
- .- -.
.
.
.
--.
- Redaktlon: Klarabergsgatan 48, tvi tr.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje torsdag.
E L L EN l K LEM AN.
och Annonskontor:.
.
- Klarabergsgatan 48, tvH tr. ' Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
, Expedition.
.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
- ...
.
Anaosepris:.
-.
i5 G e &amp; ' mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gäng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, l 0 ggr 10 010, 20 ggr 20.010, ' 50 ggr- 25 010.
Annons bör vara inlamnad senast m h d a g f. m., B C. '
-.
Booker.
Washington.
Nutidens största pedagog.
D å negerslafveriet upphafdes, vor0 slafvarna föga Frukten af ett ensidigt intellektualistiskt upplys- rustade att bruka sin nyvunna frihet.
Genom ningsarbete hade den unge Booker tillfälle att lära århundraden behandlade som djur, hade negrerna ef- kanna under sin studietid i Washington.
Han såg ter hand fått sina djuriska drifter utvecklade på bekost- sina * collegekamrater val utrustade med kunskaper och nad af sin högre mänsklighet.
Deras ' hyfsning stod studerande till och med grekiska och latin, men med på en mycket låg nivå, och okunnigheten var gifvet- mycket bristfällig uppfattning af det praktiska lifvets vis stor, då det var dem förbjudet att skaffa sig kraf.
Under studietiden lefvande af mecenaters val- kunskaper.
De ägde absolut intet och förstodo ej att vilja, hade.
de inget1 kamp.
att bestå för tillagnandet sjalfva förvarfva.
Och åt sådana outvecklade natur- af kunskaper, men deras karaktärer föreföllo honom barn gåfvos på samma gang som friheten också långt mindre stålsatta an Hampton-elevernas, som vid borgerliga och politiska rättigheter!
Då centralregerini behof fingo kämpa .sig fram q e d eget arbete.
Han gen icke gjorde det minsta för deras fostran till med- lärde kanna unga negrer, som efter ' slutad studietid borgare .eller på annat sätt sökte underlätta för dem kunde använda ända till hälften af sin lön p3 att den svåra öfvergången till friheten, såg det ut som om söndagarna, iklädda storm och lackskor, åka upp om frihetens stora gåfva för negern endast skulle och .ned i Pennsylvania-avenyen för att inbilla folk, bli det tveeggade svärdet i ett barns hand, till skada att de vor0 stora kaxar.
Han kom i beröring .med för honom sjalf och för unionens politiska lif.
" Fe- andra,.
som i regeringens tjänst förtjänade anda till let var icke ", säger Booker Washington, ', att man 100 dollars i månaden och som dock alltid vor0 i gaf negern friheten, men felet var, att man b l o t t skuld.
Han sAg också unga negerflickor, som efter gaf honom friheteii. "
Många adla och offervilliga genomgången skola fingo afsmak för arbete, men dar- man och kvinnor från nordstaterna kastade sig val emot stora fordringar på lyx och vallefnad.
Han fick med hänförelse in i ett upplysningsarbete för de svar- också se exempel på huru djupt de kunde sjunka för ta, men med undantag för den af general Armstrong att få sina lyxbehof tillfredsställda.
grundade skolan i Hampton lades vikten uteslutande Han såg, lade märke till allt, drog lärdomar af allt.
Bättre an nAgonsin förstod han, att Hampton- insamlandet af k u n s k a p e r. p2,
.
skolans princip att låta den praktiska undervisningen gå jämsides med den teoretiska var den rätta.
Här var det ju fråga om en hel ras, som skulle börja gå i skola, som skulle inöfvas i fria medborgares rättigheter och skyldigheter - hur viktigt då att fin- na den rätta utgångspunkten!
Hvad det gällde var intet mindre än frågan om huruvida hans folk hade en framtid i Amerika eller ej.
De hvitas upplysningsarbete bland negrerna möt- tes af dessa med stor hänförelse.
Män och kvinnor, barn och gubbar strömmade till öfverallt, där något fanns att lära.
Bland de äldre var det väl ej få, som ville rara Iasa för att själfva kunna Iasa bibeln, men i allmänhet drefvos negrerna till boken af en rent vidskeplig tro på kunskapens makt.
Laskonsten skulle först och främst frigöra dem från det förhat- liga kroppsarbetet, från slaftiden betraktadt som nå- got föraktligt, den frie mannen ovärdigt.
Därnäst skulle den öppna vägen till goda ämbeten med ut- sikt till ett bekvämt och sysslolöst lif, sådant som de sett sina forna herrar föra.
Denna något Iatta uppfattning af bildningens vär- de för individen koni Booker Washington vid sin verksamhet i Tuskegee genast i konflikt med.
De flesta af hans elever hade redan försökt sig som lä- rare och ansågo kroppsarbetet icke mera som någon passande sysselsättning för sig.
Några sade rent ut, att de kommit till skolan för att skaffa sig kunskaper och inte för att vara simpla arbetare.
De, som inte ville foga sig, fingo lämna skolan.
Till att börja med grep den unge läraren till det argument, som brukar vara lättast öfvertygande exemplet.
Efter skoltimmarnas slut lade han yxan på axeln och gick ut för att röja skog.
Och med, aldrig bristande tå- lamod sökte han hos de unga.
inplanta sina uppfost- ringstankar.
All folkuppfostrans mål är, enligt Booker Wash- ington, en harmonisk utveckling af h a n d, h j ä r t a och h j ä r n a i förening, och då man ju icke för- nuftigtvis har utsikt att lyckas, om man börjar med toppen i.
stället for med roten, så bör all uppfost- ran taga sin utgångspunkt i handens uppöfvande.
Men arbetet måste lyftas upp till ett högre plan.
Det skall icke vara fråga om h v a d man gör, men om h u r u man gör det.
Då danas karaktaren, fost- ras medborgaren, skapas " sjalfhjälp, sjalftillit och ci- vilisation ".
Di blir arbetet icke en börda, utan det älskas och aras för sin egen skull.
- Man skall börja med roten, icke med toppen!
Hvilken enkel, själfklar, oemotsäglig sanning!
Men hvar i våra kulturländer, där det dock i vår tid ar- betas under högtryck på åstadkommandet af en till- fredsställande folkupplysning, är en så enkel sanning lagd till grund för arbetet?
Börjar man ej i stället, och det till och med i folkskolan, med t o p p e II?
Försummas icke handens och hjärtats daning för en ensidig utveckling af hjärnan?
Och ändå undrar man på att vår folkupplysning sväfvar i luften, att han- ' -.
dens och hjärnans arbete blifvit icke en harmonisk samverkan iitan rent af som två motsatta poler.
1 % det ena sätter man etiketten s i m p e l t, p i det aridra stampeln f i n t.
Och denna utveckling gör sig icke blott gällande i samhället såsom grundorsaken till den olycksbringande klyftan mellan klasserna, den tränger ända in i våra hem.
Hade vi i kvimoriiret- sens första hettid haft ett ledaresnille med Booker Washingtons sunda uppfattning af uppfostrans in % och arbetets ära, vi hade då ej, som nu, haft ett stort proletariat under det " fina " arbetets fana - - s i många som mera af tidsströmningen än af begif- ning och lust drifvits in på läsvagen och för hvilka lifvet blifvit en stor desillusion.
Vi hade da ej hel- ler behöft ätt, såsom nu, med svett och möda söka streta ihop en alltför nödvändig " hemmens ren&amp;- sansp9.
- Det är dock icke nog med teorier, hur vackra och sunda de än må vara.
Frågans tyngdpunkt lig- ger i förverkligandet.
Vikten ligger därpi, om den- na negerpedagog också lyckats genomföra icléer si enkla och solklara som luft och ljus och dock föl: det nuvarande tillkonstlade samhället intet mindre an revolutionerande.
Till svar behiifvw man blott peka pil ' Tiiskegee- institutets hundrade byggningar, med bohag, iiired- ning och allt så godt som utan undantag uppförda af eleverna; på det stora mönsterjordbruket, s o n skii- tes af dem; på det jättestora skolh~shållet~ koloniens sjukhus m. m.
All den mångartade verksamhet, son; behöfves för koloniens bestånd, utföres utesluta~icle af eleverna.
Redan år 1900, då Carnegie skankte en större summa till en biblioteksbyggning, kunde allt arbete därpå, från byggnadsteckningarna till idaggan- det af elektricitet och värmeledning, utföras af de stu- derande under deras lärares ledning.
Och hvad som är viktigare ännu, de stora uppfostringstankama ha trängt så igenom, att kroppsarbetet för eleverna Idil- vit lika populärt som bokstudiet.
Nu Önskar det sto- ra flertalet icke längre som i början att bli %rare eller präster. ')
De, som ha begsfning och lust, stii- dera vidare; de öiriga återbördas till jorden eller handtverket som skickliga, upplysta och kunskapsrika arbetare med sedlig ryggrad nog för att hiilla p5 ar- betets ara.
Utgangna elever äro mycket eftersökta och uppna i allmänhet tre gånger så hög aflöning som andra.
Mycken vikt lägges på utvecklandet af en sanii medborgaranda - ett för negern så godt som okändt begrepp.
Ett samhälle skall icke byggas p$ rivalise- rande intressen utan p2 s a m a r b e t e.
Bakom röst- sedeln skall stå " egendom, flit, skicklighet, iiitelligens, sinne för sparsamhet, karaktär ".
Den, som såluxluiida har fast mark under sina fötter, kanner sitt ansvar och intresserar sig för sin kommuns augeliigenheter.
Han säljer ej sin röst, som så många negrer i tatik- -- -- .. ") B. W. omtalar en negerförsamling på 200 xedlemmar, af hvilka 19 voro präster.
löshet gjorde; ej heller gör han som så många an- dra.
af sina stamfränder, hvilka ansågo sig bast be- vaka sina intressen genom att rösta m o t de hvita, hvad så an frågan gällde.
För att möjliggöra så mycket praktiskt arbete vid sidan af studierna ar skolprogrammet uppdeladt p5 dag- och aftonskola.
I aftonskolan kommer ilen sto- ra skara alldeles medellösa af bagge könen, som år- ligen strömmar till.
.Under ' två års tid skola dessa elever under 10 timmar af dagen arbeta i något praktiskt yrke för skolans rakning och därefter ha 2 timmars undervisning i aftonskolan.
Till lön härför få de kostnadsfritt genomgå först afton- och sedan dagskolan.
I denna senare ar den teoretiska under- visningen hufvudsali, men hvarje dag förekommer dock några timmars praktiskt arbete till omväxling med studierna.
Det säges, att de basta eleverna äro sådana, som först genomgått aftonskolan med dess stränga arbets- dag.
Deras kunskapstörst ar allvarlig, deras vilja stålfast ..
Den teoretiska undervisningen ar gemensam för flickor och gossar.
Den praktiska däremot ar något olika för de bagge könen.
Allt till huslig ekonomi hörande ar obligatoriskt för flickorna, och dessa få i grund lära sig icke blott att sköta utan afven att styra ett hushåll.
Icke minst vikt lägges på att lära dem sprida trefnad i ett hem med små medel.
Booker Washington, som sjalf i sin uppväxt aldrig visste, hvad hem eller hemlif ville säga, har blifvit en lidelsefull ifrare för hemmet såsom samhällets grundval och för hemlifvet med dess på förfinade vanor byggda trefnad.
Och i dessa vanor skola ele- verna under sin skoltid inöfvas.
Hur enkelt allt i skolan ar inredt, skall det tillfredsställa skönhetssin- nets fordringar.
Malltiderna skola vara små feststun- der, då de långa borden äro - icke som i vanliga skolinternat öfverdragna med vaxduk utan - belagda med hvit duk och servetter samt alltid prydda med blommor.
Inöfvandet i hygieniska vanor ar också en viktig sak i denna skola, som vill vara ett hem i stor stil.
Den Lingska gymnastiken ar införd för de kvinnliga eleverna, ännu ett bevis pil den vakenhet, hvarmed man söker att gifva eleverna det basta, som finnes, äfven om mönstret skall hämtas långväga ifrån.
* * * * ning och framtid an hon, '.
Hon delade hans idéer och var alltid en pålitlig rådgifvare.
Under de för-, sta svåra åren, då medel ofta saknades till det nöd- valldigaste och brister.
skaffade den unge ledaren så många " orofyllda dagar och sömnlösa nätter ", var hon outtröttlig i att söka utvägar.
För att göra sko-.
lan känd i nordstaterna, dar så många offervilliga negervänner funnos, gjorde hon upprepade långa fö- redragsresor.
Ar 1884 blef hon Booker Washingtons hustru.
Hon fortsatte också som sådan sitt outtrött- liga arbete för skolans bästa, men dog efter endast några få års äktenskap.
Hon skulle icke upplefva den tid, då stora donationer och offentliga tillskott möjliggjorde skolans utvidgning efter en från början knappast drömd måttstock.
Men den allvarliga, djupt sedliga anda, som alltjämt utgör skolarbetets styrka, var då.
redan ingjuten däri.
Man har undrat på.
att ett dagligt samarbete mellan unga människor af olika kön af en varmblodig ras kan aflöpa utan alla oord- ningar.
Booker Washington pekar till svar dels på dagens schema, som ar lagdt med stor pedagogisk skicklighet, så att hela dagen utan öfveranstrangning kan utfyllas, dels just på den allvarliga grundtonen för arbetet.
De unga få lära sig, att lifslyckan ej består i njutning eller i strafvandet efter sjalfviska mål, utan att " den människa är lyckligast, som ar mest till nytta för andra ".
Den hänförelse för stora mål, som slumrar hos hvarje ofördarfvad ungdom -.
likgiltigt om huden ar hvit eller svart -, väckes af en sådan anda och säkerligen så mycket starkare som dessa unga i Tuskegee kunna se den förkroppsligad i en öfverligsen personlighet.
De veta, att på hvil- ken plats ' lifvet sedan.
skall satta dem, vantar man, att de skola blifva ljusbarare för sitt folk.
- afven utom skolan har denne märklige man gjort mer an någon annan för de svartes höjande.
Ota- liga gånger har han talat deras.
sak inför de hvita.
Han har stiftat en negerkonferens, som sammanträ- der en gång om året for .. att rådgöra om f.01kets ' and- liga och materiella behof, och dessutom " Negrernas nationella.
affarsförbund ", hvari 30 stater äro repre- senterade; Allt detta arbete för den svarta befolkningen kom- mer också den hvita till godo.
Den antagonism och ' spänning, som under emancipationens första tider rådde mellan raserna i södern, har på många stäl- len fått vika för ett fruktbart samarbete.
De från En ovärderlig hjälp vid genomförandet af sin Tuskegee titgångna uppfostringstankarna eröfra allt- skolplan fick Booker Washington redan första året i jämt flera af de hvitas skolor.
Dess arbetsmetoder Tuskegee i miss Olivia Davidson, också hon af far- blifva normgifvande afven för den hvita befolkningen.
gad ras.
Besjälad af samma nit som han för ne- Också raknas .den svarte folkuppfostraren som en af gerfolkets höjande, hade hon tagit lararinneexamen unionens välgörare, hvilken utfört det arbete s ' lafbe- och kom nu för att erbjuda sin oegennyttiga tjänst friarna borde ha ansett som sitt.
Hans rykte som åt den första skola, som grundades af en svart man.
pedagog och människovän når långt utom hans Booker Washington säger om henne, att hennes.
ka- världsdel.
raktär var så adel, hennes lif så osjalfviskt, att man På sin resa i Europa blef denne svarte man mot- svårligen skall finna hennes like, och, tillägger han, tagen som en af sin tids yppersta, hvilken afven åt- " ingen enskild har gjort mera för skolans grundlagg- njöt aran af en inbjudning till drottning Victoria.
,
160 ' D A C N Y Hvad som kanske väger mer i Amerika, men också på sina håll väckte stor anstöt, var att presidentRoo- sevelt inbjöd honor ', till sitt bord, en heder aldrig förr bevisad en neger.
Den utmarkelsp, som Bookr Washington sjalf sätter största värdet på, ar dock utnämningen till hedersdoktor vid H a r v a r d u n i- v e r s i t e t e t, Amerikas äldsta och mest ansedda lar- domsskola.
" Det var den största öfverraskningen i mitt lif ", säger han.
" Som jag satt p2 min veranda med kallelsebrefvet i hand, kommo tårarna i mina ögon.
Hela mitt föregående lif ifrån det jag var en liten slafpojke steg fram för min inre blick, och jag kände mig nästan öfvervaldigad af sinnesrörelse.
Jag kunde ej förstå, hvad jag hade gjort för att ' förtja- na en sådan utmärkelse. "
Den enkla skildringen af hans lifs stora högtids- stund visar kanske bättre an något annat det stora snittet på denne mans karaktär.
Personlig fåfänga var hononi framniande.
Af ett annat uttalande ser man, hvarifrh han hämtar kraften till sitt enastående lifsverk och till bevarandet af sin karaktärs renhet, trots den exempellösa framgången.
Han, den store talaren - erkandt en af unionens yppersta, kring hvars talarstol tusenden tränga sig och hvars tal ord för ord telegraferas till pressen öfver hela landet - han bekänner helt ödmjukt, att han vid hvarje fö- redrag ar ytterst nervös och att han aldrig vågar ta- la offentligt utan att först i stillhet ha bedt Gud om ledning och välsignelse.
.
M. Anholrn. '
u - Folkpensioneringen.
nderstundom arbetas raskt.
Det särskilda utskott, som tillsatts för folkpensio: neringsfrAgan, ar redan färdigt med sitt utlatande.
Nar detta skrifves, ar visser- ligen beslutet ännu ej justeradt, men lär .vara det nar vår tidning kommer våra läsare tillhanda, och efter all sannolikhet kommer frågan upp till behandling i - kam- rarna den 21 maj.
Hvad beträffar kvinnorna lär utskottet ha föreslagit att a f g i f t s; p e n s i o n i e r n a skulle raknas med 24 procent.
Utskottet har således ej gatt med p&amp; regerings- förslagets för maa och kvinna lika afgiftspension, men höjt den med 1 procent öfver folkpensioneringskopmit- téns förslag.
T i l l a g g s p e n s i o n e r n a vill utskot- tet höja från 125 kr till 140.
Vi Aterkomma till saken i nästa veckas nummer.
Nattarbetsfragan i Danmark S triden om nattarbetsförbud för kvinnor har nu fått sin afslutning i Danmark, med seger för dem, som arbetat e m o t förbudslagen.
Det ar i sam- band med den.
nya f a b r i.k s l a g e n, som nattar- betsfrågan behandlats.
Den 25 sistlidne april blef danska riksdagen färdig med denna lag.
Nattarbets- förbud intogs ej i densamma.
De danska kvinnorna ha varit ifrigt verksamma under den tid frågan stått på dagordningen.
D a n s k Några siffror från Förenta Staterna - K v i ' n d e s a m f u n d tillsatte ett sarskildt utskott, som uteslutande hade att sysselsatta sig med denna folkrakningen 1910. sak.
Genom skrifvelser till inrikesdepartementet, of- Kvinnliga lärare vid skolor och universitet: 327,635. fentliga ' möten samt upprepade framstallningar till II läkare: 7,399. riksdagens bada ting har utskottet framfört kvinnor- Kvinnor i handel och samfärdsel: 48 1,159.,, anställda vid landtbruk: 770,055. nas syn p&amp; saken och i sin mån påverkat uppfatt- Kvinnliga.
bokhållare, kassörer och stenografer: 239,077. ningen.
K v i n d e l i g t A r b e j d e r f o r b.
u n d i t,.
präster: 7,395.
D a n m a r k och D a n s k T y p o g r a f f o r b u n d s, jurister: 1,010. k v i n d e l i g e A f d e l i n g ' ha arbetat i samma, journalister: 2,193. riktning och i samförstånd med D a n s k K v i n d e- arkitekter och ritare: 1,037.
.,,, yrkesarbetare: 429,497. samfund.
Tillsammans: 2,266,457.
Sjalfva förslaget om nattarbetsförbud för ' kvinnor framkom ursprungligen som regeringsproposition.
I landstinget blef ' denna afslagen med alla röster på 4 nar (socialdemokrater).
I folketinget återupptogs för- slaget af socialdemokraterna men afslogs med stor ma- Till Dagnys llisekre fs i landsorten.
joritet.
Som Dagny önskar vara ett enande band mellan Härmed, skrifver Louise Neergaard i K v i n d e n Sveriges kvinnor s8mt har till sitt mdI att tillva- S a m f u n d e t, torde frågan om en separatlag- o g ra faga allas intressen p4 skilda platser, Pd vi h8r- stiftning för kvinnor på denna punkt vara för alltid med uppmana vdra lasarinnor i landsorten att de, afgjord i Danmark, ty nar fabrikslagen en gång på för att underiiitta denna v&amp; uppgift, ville till fid- nytt skall revideras, skola kvinnorna säkert redan lan- ningens redaktion inshda sddana notiser, som ge haft ratt att rösta och insatta egna representanter utöfver lokalintresset innehdlla saker af vikt f&amp; i riksdagen, hvilka direkt kunna.
föra fram kvinnor- kvinnorörelsen i dess helhet.
nas sak.
I striden mot nattarbetsförbudet ha de danska ' II!
ir Arbeta för Dagny i n i i .e a genom att gynna dess annonsörer 5 4b.
kvii~i~orna skaffat sig material.
afven från Sverige.
Fabriksinspektören fru Julie Arenhol *, som har varit medlem af det för fabrikslagen af D a n s k I (v i n- d e s a p f u n d tillsatta utskottet, gjorde en resa i Sverige för att studera verkningarna af förbudet och kunde sedan med därigenom vunna sakliga argument bemöta de stortingsman, som talade för förbudet.
Fru Arenholts intressanta rapport om denna studie- resa finnes bilagd folktingets utskottsbetänkande.
Nya A.
B.
Svensk Konst- siöjdutställning.
v S S. Giöbels vhrutstiillning.
åra förnämsta textilanstalters två årliga utställningar i Stockholm, var och höst, representera ett allvarli- gare och mer krafvande arbete an säkerligen den stora allmänheten inför de gifna resultaten har lätt att upp- fatta, sedan vi nu kommit förbi banbrytningstiden för var.
moderna konstslöjd.
Den konstnärliga nivån ar höjd och med den fordringarna på en mönstergill produktion, bildningen med afseende på hemmets utseende ar höjd, men nyhetsbegäret, sedan sökandets .tid öfvergått i en lugnare uvecklingsfas, svarare att tillfredsställa *, Mycket önskvardt vore, att.
de för var textilkonst intresserade för- stode anllagga en rätt synpunkt pa dessa utsfä ' lh: ritingar, ty den ar nödvändig för att ratt uppskatta hvad som presteras och för att gifva våra förn,ämligare textilanstal- ter tilibörligt erkannande för att de så föga offra At originalitetsjakt och reklam utan inrikta sitt strafvande p# ett lugnt, målmedvetet framåtBende.
Det ar sett sildant framatgaende man med glädje kun-.
de konstatera vid ett .besök sistlidna vecka i A.
B. Giö- bels utställning af textilier och moderna möbler.
Som helhet betraktad gaf den ett godt konstnärligt intryck.
Af möblerna - ett fåtal -, samtliga komponerade ' af Alf Wallander, fängslades uppmärksamheten, främst af ett ' golfur med en vacker urtafla; fodret i mahogni med in- tarsia och en kista i polerad björk med skulptur.
Det förra har en särdeles vacker, enkel linjeharmoni; ded senare ar en ståtlig prydnadspjäs med ett 1yckligtIfi ' llvara- tagande af materialets effektmöjligheter i det till högsta glans polerade släta mazurbjörkslocket.
Skulpturerna 2 kistans främre sida framställer en drake odmgifven ah vap- nade krigare.
En rolig " stabbastol " och ett möbelgarni- tyr för hall i rödt med hvita ornament samt klädsel i rosenghg ha en enkel tilltalande form af hemtreflig hall- ning.
Våra moderna vafnader för möbelklädslar äro syn- nerligen varda att beaktas.
utställningen hade att haraf framvisa ett antal ' modellvafnader, komponerade a i Alf Wallander, diskreta i mönstren, djupa i färgerna samt med vackra öfvergå~igar.
Garnet, som anvaridts, ger mjuk ruggig yta och ett stoff aif gedignaste art. Med stark stilisering, sa att det underliggande växtmotivet har karaktären al reqt ornament, äro af samme konstnär, dörrförhangen i ylle och silke, i rödlakan, och i möns- terskaft samt några kuddöfverdrag,, alla i djup, kraftig färgskala.
Synnerligen eleganta äro ' ett par hvita skira gardiner,, sydda i klosterspetsteknik, ornament ' &gt;skepp9 ', samt en dörrstore, trädd med tjockt garn i glesa rutor.
Fröken, Ellen Ståhlbrands arbeten vihtna om sjalfstan-.
dig konstnärlig uppfath; ing, om god förening af yrkes- tekniker och mönstertecknare, material, utförande och mönster bilda intim förening.
Hennes dörrförhangen så- väl i siden som i lärft, dukar i olika stoff och fram- förallt hennes hvita gardiner med sydda spetsrutor, ja- panskt motiv, äro synnerligen viickra kompositioner.
En parasoll, braderad pA svart tyll, lånsalar, isattnbngar och väskor äro särskilda nyheter .val lämpade för ele- ganta toaletter.
Doktorinnan Sctthof - ett kandt namn inom den text- ila konsten - framvisar några kompogitioner af basta halt, däribland en salongsduk på metallfargadt ' siden i silkesbroderi, en kudde på liqne och en teduk i blekt lärft med mönster i gult och med dalspetsar.
Fru Maja Alvins kollektion af klosterspetsar från Vad- stena utgöra ett glädjande bevis på det intresse hvas- med spe (stillvai&lt;ningen i vart land omfattas.
Ett syn- nerligen fint arbete ar ett fönsterhänge med springande hjortar.
B.
H., .Sedan nedanstående artikel af fröken EUen, Wester skrifvits för Dagny har underrättelse kommit att polisen intrangti i suffragetternasi h&amp;gkvarter, W o m e n % S o- c i a l a n d P ol l i t i c a l U n i o n ' s lokaler vid Kings- way, och dar lagt beslag p&amp; papper, haqdlingar, bref och periningar samt häktat flera af rörelsens ledare, hvilka ställts under åtal.
Planerade företag af uppseen- deväckande natur ha afslöjats.
Icke dess mindre ha un- der de sistförflutna dagarna hotande försök att gbra ska- da på offentliga byggnader företagits af medlemmar af w. 5.
P.
U.
Utan tvifvel kmma de strängaste iitgar- der att ytterligara vidtagas från myndigheternas sida för att neutralisera suffragetternus revolutionära metoder; det af fröken Wester i hennes artikel vidrörda förbudet för friluftsmötens hallande ar tydligen endast början till det systematiska undertryckande af.
rörelsen, som nu sat- tes i gång.
Ungefär samtidigt med det har relatkrade ingripandet mot suffragetterna har kvinnornas röstrattsbill behandlats i underhuset.
Som man kunde vänta föll den igenom,, men dock var det endast 47 rösters majoritet för af- slaget. '
Red. '
D et .har: icke synts mig riktigt att till D a s y s la- sare tala om suffragetterna, sarskildt emedan dessa, ehuru de tilldraga sig mest uppmärksamhet, dock, som alla försttandiga människor veta, blott utgöra en liten del af det stora Englands rösträttsölnskande kvinnor.
Eet skulle ej ha tjänat till något, och det hade icke verkat godt.
Pellerins V ä x t - M a r g a r m - ersätter det finaste mejerismör. '
I vårt land, där vi snart hundra år haft fred med s i kallade yttre fiender och siledes nästan kunna anse dessa yttre fiender icke befintliga, där folklynnet är jämförelsevis fogligt och safligt och där partimotsättningarna icke ännu gått till fiendskap, utan blott till oenighet och samhälls- otrefnad, kan man knappast förstå engelska förhållanden.
Väl kan man tänka ibland, nar det talas mycket om en jämförelsevis obetydlig sak, med E s a i a s T e g n t5 r i hans F r i d s r ö s t e r: ~ H v a d tillfälligt ar skall falla, Det väsentliga består.
D Och alldeles säkert ar, att om suffraget4erna kände till dessa F r i d s r ö s t e r, skulle de anföra färsta or- den daraf med tillämpning på sig sjalfva: aNär de mäktiga på jorden Trampa en föraktad att,, ehuru de visserligen hvarken skulle v i l j a eller för sin en gång fattade positions skull k u n n a följa det fiio- sofiska rådet i strofens sista rader.
Hvad jag nu an för min egen del må tanka om dessa föraktade suffragetter, vill jag ' hvarken förtala d- ler forsvara dem eller ens beröra deras metoder.
Det ar blott om en enda sak jag vill tala, och det ar om den kamp för yttrandefrihet, som nu föres af W. S.
P.
U: s medlemmar och som fick en så intressant belysning af Mrs LarnartineYates ' tal i Wimbledon den 20 april.
Yttrandefrihet synes oss nutidsmänniskor som en he- lig och y k s t värdefull rättighet, fastan forna tiders statsmyndigheter till ringa nytta, men till de konservativa idéernas tillfälliga fromma ansett sig beh6riig,a att ' reg- lera den.
I de författningar, soin kommit till stand efter nord- amerikanska frihetskriget och franska revdutibnen, torde dock yttrandefriheten ha blifvit inräknad bland viktigare medborgerliga friheter.
I D ér c l a r a t i U n d e s d r b i t s d e l ' ho m m e namnes uttryckligen yttrandehiheten.
I Sveriges grundlagar garanteras blott t r y C k f r i. h ei t e enligt R e g e, ~ i n g s f a r r n e n s 8 6 5, närmare ut veck^ lad i T r y c k f r i h e t s f i j r o r d n i n g e n, men det he- ter, att " grundsatsen om yttrandefrihet genomgår lag- stiftningen med de inskränkningar, som strafflag och up- pehållande af allmän säkerhet och ordning fordra. "
' Englands inrikesminister, M r M c K e n n a, har nu ansett, att " allmana Sikerheten och ordningen " sattes i fara genom suffragetternas friluftsmöten, ty han har for- bjudit dem, ehuru utan att, som det synes, k.un,na ge ef- fektivitet at sitt förbud - som det har handt Englands inrikesminister.
förut gentemot suffragetterna.
Den 17 mag utkrdade regeringen genom pdismynd~ghetema f6rbud för medlemmar af W. S.
P.
U. att halla friluftsmöten i H y d e P a r k, på W i m b l e d a n s a l l m a n n i m g och andra offentliga öppna platser inom hufvudstadens kommuner.
Bref därom skickades till W. S.
P.
U: s verkstallande direktör af Sir E. Henry, Londons högste polistjänsteman, och afslutades salunda: " Indikesminis- tern har uppdragit at mig att låta hufvudstadspolisen in- gripa för att såvidt på den ankommer förhindra alla dylika mötens hallande. "
' V I Hyde Park ingrep också beriden polis, ehuru det ej synes ha tjänat till synnerligen mycket, cm maii bc- tanker, att det talades från många talarstolar, att stow folkmassor voro i rörelse för att demonstrera för der!
fria yttranderätten och att bland annat berättas om Hyds Parksmötet, att en medlem af W. S.
P.
U. stad i talar- stolen tio minuter från klockan half fyra, då hoii för- bjöds att tala.
Efter en stund tog hon åter till ordet, inen blef då häktad af två poliskonstap8ar och utförd ur parken, dit hon dock sedermera återvände och talade från sex till sju utan afbrott.
1 Wimbledon tycktes inga polishinder alls ha före- kommit.
Mrs Lamartine-Yates stod i talarestolen i tjugc minuter, omgifven af en alltmera vaxande Ahörarskarz af manga tusen personer.
Och emedan hennes tal icke rörde sig om rösträtt, utan endast om en yttrandefrihet, hvars okränkbarhet måste vara oss alla dyrbar, htergcr jag delar af detsamma.
Det innehöll utom historik af saken från Storbritannien allmänna paminnelser, smul hvar- je tankande människa bör lagga pli sinnet.
Ty man rei aldrig hvilka vändningar ens eget öde eller folkmciiingeri i ens land .. kan taga.
Hon betonade, att om mannei: icke nu värnade om den yttrandefrihet, som nu I ' ömcn nades kvinnor, skulle de snart f&amp; marka, att denna ytt- randefrihet afven förmenades dem sjalfva, d % de v i k he- gagna sig daraf.
Och det lider intet tvifvel, att ho11 därmed polemiserade mot en ledare i M o r n i n g P oi s 4 som ar anti-liberal, men som i alla fal: denna gitig lofordar regeringens haqdlingssatt, icke endast al afvog- het mot K.
P.
R., utan emedan tidningen 9 ' gi11ar de mått och steg, som nu tagas mot dessa missBedda k v h nor, sisom n y t t i g a f ö r h a l l h i n g s r e g l e r, hvilka sedan kunna anlitas mot farliga- r e o c h a l l v a r l i g a r e t o r r n e r af p o l i t i s k % b r o t t ".
Och kvinnorna skulle icke svika, foder 5on, de skulle tappert försvara yttrandefrihetens dyrköpta ratt.
Sjalffallet påpekade hon också d&amp; egendomliga förhiI- landet år 1888, då yttrandefriheten sist var i fiara.
Den .nuvarande ministern J o h ai B u r n s hafdade da denna ratt genom att gå i fängelse hellre an att lata den sig frantagas, och nuvarande prerniarministern A s q u i t fi var försvarare inför ratta åt den andre person, som hak- tades pil samma gång.
Mr John Burns sade då, att om regeringen önska- de ett upprepande af Hyde Park-oroligheterna 1867 (för- anledda af polisförbud mot mannens rösträttsmöten, hvil- ka medelbart avagabragte antagandet af reformbillen 1867), skulle dess politik säkerligen iistadkomma detta, ty " 101- ket tilläte icke sina rättigheter att fråntagas dm af ng- gon sorts polisukas ".
Mrs Lamartine-Yates påpekade af- ven detta och menade, att historien borde ha rart myn- digheterna, att hvarje försök att kranka den fria yttri.ui- deratten var ett förebud till de afvikande mcningainas snara seger.
, .Ratten a r m a k t o c h s k a l l s e g r a t i l l s i s t ", utropade hon.
Men ännu h a r ratten; icke segrat, och " Mr Dickin- sons bill " (P.
R. åt alla kvinnor öfver 25 ar, soni an-
tingen själfva äro husägare eller gifta med husägare).
har säkert icke stor utsikt att ga igenom, emedan de af regeringen istsedda dagarna för dess andra läsning äro fPlatssbkande fd sina annonser införda i valda så omedelbart före pingstferierna att, såsom det på- D a p y flr Itnlfva priset eller 71lu 6re pr mm.
En extra ordinariee ' pekas, regeringens vänner dA " utan att s ' ätta regeringens existens pA spel " saklöst kunna aflagsna sig från Under- lararinnebelat tning huset och afhålla sig frAn att rösta.
Ah nej, rätten har rid Kristianstads, folkskola för flic- &lt;or sökes inom den 20 maj d. år icke segrat ännu, ty realstudent med afgångsex.
från 2- los Folkskolestyrelsen i Kristian- LERIGA PLATSZR.
iriga kursen vid Priv.
Högre Lär.-; tad.
Lön i ett för allt för 9 läs- Sem.
i Sthlm och särdeles goda nånader 1,400 kr.
Prof påfordras; tjänstebetyg fr. skola och familj ' esekostnad ersättes.
plats till höst i hen1 eller fortsätter Tegnér i F r i d s r ö s t e r, och det förefaller önskar M.
Lundborg.
skola, helst Sthlm eller narli.
Svar Kontraktsprost.
som om suffragetterna kanske skulle ha fog för att ci- ' till " 28 år ", Fittja, p. r. Fol kskolestyrelsens ordförande.
BI Södern som i Norden Styrkan öfverallt har ratt, '.
, tera äfven dessa ord.
Sarskildt da de tänka på sin al- skade, ärade ledarinna, Mrs Pankhurst.
Ty nog förefaller det egendomligt att läsa denl korta notis utan kommentarier om domen 6fver henne, som i The Vote och sammanställes med domen öfver en irlandare, som begått ungefär samma förse else.
Under den gemensamma titeln " Hur somliga män beskydda kviqnor " dfentliggör T h e V o t e hvarje vec- ka domslut öfver man och kvinnor.
.
S$ skrifver tidningen: " Mrs Pankhurst, led~rinna af de stridande suffragis- terna, anklagad ' för u p p m a n i n g t i l l m o r d b l r - n d, fälld pA grund af offentliga tal, med allvarlig uppma- ning till mild dom af juryn, dömdes af Mr Lush till tre å r s straffarbete.
En irlandare, vid namn Larkins, talade offentligt samt u p p m a ~ a d e.
e n i: r ä $ e t i l l s j a 1: f h ä m m d t m o t b e d r a g a r e, förklarade, att han var beredd att handla s i som han lärde, och tillfogade, att han hade lika mycket rätt att skjuta en person, som bedrog ho- nom, som regeringen att låta skjuta en desertör.
Lord- löjtnanten i Irland afgjorde, att m sådan uppmaning icke vore en b r o t t s l i g f ö r s e e l s e. "
Ellen Wester.
En ny landvinning.
Kvinnlig Gymnastikdirektör I Mariestad önskar plats i fin familj för ett par sommarmånader.
Resvan o. språk- kunnig.
Svar ' till " Gymnastik ", Sv.
Dagbl.
annonsbyrå.
inställas för nästa läsår (från 15 iugusti) en extra lärarinna i folk-; kolan (lön i ett för allt 1,000 kr.)
) ch en lärarinna i småskolan (lön 550 kronor jämte bostad och ved-) rand).
Ansökningshandlingar.
in- sändas till Folkskolestyrelsens ord- Ung flicka, som genomgatt 8-klassigt läroverk ' örande före 15 juni.
med l-årig kurs i huslig ekonomi samt l - årig sjukvårdskurs 1 lasarett, Ordinarie larare- önskar plats, helst att medfölja på resor el.
till badort.
- Ref. Kon- lararinne-befattningen sulinnan Anna Braathen, Baldersg.
12, Stockholm.
Tacksam för svar vid Södra Össjö nyinrättade fasta märkt: sjukvård^, Villa Fredriks- tolkskola, litt.
E (lön enligt lag) sökes senast den 25 juni.
Nybyggt ro, Sundsvall.
jkolhus.
Ringa barnantal.
Platsen tillträdes den 1 januari 1914.
- Flicka.
Vikariat med realskoleexamen och som ge- Från 1 oktober i ar.
Adress Skolrådet.
nomgått fullst.
högre handelsskola Asbo Fagerhult.
önskar plats i bank eller på kon- Kristianstads län; tor.
Svar till " Energisk " Allman- na Tidningskontoret, dust.
Ad.
torg.
Ordinarie.
Ung svensk-finska talande bade engelska o. tyska och genomgått.
8-klassigt elementarlaro- verk önskar plats som guvernanl i godt hem, vore afven villig hjal- pa till i hushåll.
Bena et svar til ' liGuvernantu, Sv.
Ilagit exp.
f v. b. lararinnetjilnst vid H jo landsförsamlings.
småskola, litt.
c, kungöres harmed till ansö- kan ledig inom 60 dagar efter första kungörandet i Post- och Inrikes tidningar.
Lön enligt lag.
Bostad och vedbrand.
Prof aflagges.
Tjänc.
ten tillrades den 10 augusti.
1913 Skolrådet.
Sjukvikarf at P e n ni s y l v a p i n har nu blifvit en af de stater, Plats att föresta hem återstående delen af vårterminen där kampanjen för K.
P.
R. mahanda skall föras 1915. sökes af därtill kompetent dam för 1913 vid Bengtsfors folkskola, litt, Har förut innehaft sådan plats S e fl a t e n .har antagit motion därom med 2 6 röster A, sökes genast.
betyg.
Svar tacksamt til mot 2 2, och förut hade u n d e r h u s e t gjort detsam- Goda ma med den mera öfvervaidigande majoriteten af 1 3 1, Juni 1913~, Sv.
Dagbladet, f. v. b röster mot 7 0.
Frågan skall åter komma före 1915 och Elementarbildad, musikalisk, öfvergår sedan till omröstning.
Insand litteratur.
W a h l s t r ö m 8r W i d s t r a n d, Stockholm: Reconvalescentla.
Gustaf Frödings sista dikter.
Utg. p i föranstaltande af Skne Trotzig.
- En rosenslinga.
Nya dikter af Jane Gernandt-Claine.
- Svenska dopnamn och släktnamn.
Af P.
A.
&amp; Ölkrström.
H u g o G e b e r s f ö 1-1 ag, Stockholm: Senator Sonerva.
Roman af Hilmn Pylkkiinen.
Ofvers.
från förf: s manuskript af Ernsl Lundqrrist.
Vikarien skall undervisa i falk- skolans första klass såsom bitra- dande lärare .eller lärarinna.
Afver småskollärarinna med goda betyg antages.
barnkiir flicka, Bengtsfors, Älfsborgs lan, der van att handhafva och undervis; 28 april 1913. barn, samt kunnig i husliga syssloi Skolr6det.
önskar plats i Juni.
Tacksam föl svar till ~ 3 ar 0 X.&gt;, Sv.
Dagbladet!
Ordinarie kontor f. v. b. larare- (inne-) tjaristen Ferieplats.
Studentska, fil.
stud., som vistat!
3 månader i Tyskland och som un dervisat barn förut, önskar unde: sommarmanaderna, plats som lära rinna el.
dyl. Svar till.
' ' K.
E. "
Uppsala, p. r. vid fasta folkskolan (litt.
F) i ' H a s selö, Loftahammars församling, Kal.
mar lan, sökes hos skolrådet fört den 15 juni detta år.
Lön enlig lag.
För fortsättningsskola 150 kr Slö jdskola.
Skolrådd.
, Adress Loftahammar
A.
B.
Nordiska Kompaniet.
Textilafdelningen Thyra Orafstrom stockhoh.
7,060,000 kr.
skola utlottas 8 1892 ars Stockholms Teater-premie-obligationer, Dragning den 2 Juni och är högsta vinsten 10,000 kr.
För endast 75 öre Q Permanent ntstiillning af färdiga och påbörjade arbeten samt material.
Råd vid in- redning af våningar ni.
m.
Undervisning i Ita .liensk spets- och annan konstsöm.
erhálles kontrakt med ensam vinsträtt H en ~bligation; för kr.
3: 75 3 fem st. fOr kr 5: - å sju st. och för kr.
10: - ii femton obliga- tioner.
Om minst 5 nummer tagas, porto- fritt och dragningslista.
Numren i detta ovanligt fördelaktiga lotteri Zro starkt efter- Fragade.
Skynda pfi sa Ni sikert hinner med.
Beställningar insändas till OBLIGA- TIONSKONTORET, Stora Nyga- tan 19-27, Malmö.
Uppseendevickandc ny het!
J AKOB IVASSERMANNf beryktadc roiilan RENATE FUCHS.
rommer.
om ett l~ \ .iniic öde och om kvinnans i-, ?fr a; Iefva sitt eget !if och fil11 borda sitt eget fick, .- lia nu utkommit i i.ji1.s ' mkrc nasbibliotek, $04 cdor stot Aftonbladet: Ständigt på lager därtill hörande material: Svensk- Fransk- och Bömisk Spetstriid.
- - Rikt urval af Spetsmönster.
- - - 0 f ver~aftnitz~etz q j ' ni Fuchs kar icke komittil m dq fur tidid, ty romatzeti hijr ii dem, som miste tiZIti,i~~gu si upprnarksatidM i alla !&amp;der.
n Utomordentligt lätt @ ng, myc- ket stor hastighet, korta niilar, största hgllbarhet mot slitning samt stor spole äro de för- nämsta egenskaperna hos - Vid Fredrika-Bremer-Förbundets Landthus- hållningsskola för utbildande ' af lararinnor, Rimforsa börjar nu lärarinnekurs .d.
1 okt.
Villkor för inträde: att hafva fyllt 20 Hr; betyg friin flickskola eller folkhögskola, eller intyg om motsvarande kunskaper.
Sökande, som kunna förete intyg om praktisk duglighet och vana vid landtliga göromal eller intyg om undervisningsvana, aga företräde.
Kursen är 2-årig.
Afgiften för undervisning, kost och logi utgör 600rkr.
pr år.
2 frielever i varje arskurs be- tala ej undervisningsafgift (100 kr.
pr år).
Ansökgn ställd till Landthush3llningsskolans styrelse adr.
Rimforsa, Atföljd af präst- och kunskapsbetyg i afskr., läkarbetyg e d.
fast- ställdt formulär samt öfriga intyg insändes före d.
15 juni.
Vidare genom prospekt.
Georg hrdensvan: som il griitb haraf alllid ar- beta till sin iigares be: atenhet.
" tl af fil, Itlsus.
i) b 0 ~ k ~ .50 / ll t ' böt b 1 Annonsera i b Wir6as öfverfeta L.A.NOLIMTPT.&amp;L, fina vädder.s !avoi.it %i !i!
Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt dir33 &amp; h 8. a. WMxw Tvfil- och parfymfabrik.
(Oruadd 1860,E &amp; d.
21 Lilla Vattogatae 21 - i ' 2qfLe S ?es&amp;ol,oSm Innehillsförteckning Dagens nummer lnnehiiller i M o d e v a r o r fran P a r i s Ernst Wallgren.
Brunkebergstorg 8, 1 tr. Genom mångårig verksamhet i Paris, direkta inköp och små omkostnader kan jag erbjuda de modernaste Damartiklar absolut billigast i Stockholm.
Specialité: Plymer.
Booker Washington.
Nutidens största pcdagog.
11.
AF M. Anhokm.
Folkpensioneringen.
Nattarbetsfrågan i Danmark.
Några siffror från Förenta Staterna -- foIkrikning.cn 19 10. som f r h nuvarande lokalerna i Arsenalsgatan 2 den 1: sta oktober 1913 flyttar till Norrlandsgatan 18 (hörnet af Jacobsbergsgatan) realiserar från den 13: de till den 31: sta maj, till betydi@ nedsatta priser, inneliggande lager af enkla och finare underkläder, för barn och vuxna, kladningar af ylle och bomull, blus- lif, förkläden, gosskostymer och kavajer, strumpor och di-.
verse sticksaker, lakan, örngott, handdudar m. m.
Nya A.
B.
Svensk Konstslöjdutställning.
Af Il, H.
En ny landvinning.
Från virldens rösträttsfiilt.
f ' lf k f / h 1resfct3.
Insänd litteratur.
Notiser.
Prenumeration ib Dagny sker narmaste postanstalt eller bokhandel.
