# ID: svediakorp-per592
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,899
# sentences: 804
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 1 8, ' Ii Prenumerationspris: &amp; r i.
kr.
4 50 ' In ar.
kr.
2: 50.
Lösnummer ..
., 3: 501 14,,.
.
.
,, öre.
25 I0 Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
-- I - Stockholm den 1 M a j 1813 - ------ Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv&amp; tr. ELLEN KLEMAIV.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: kl. 11-12., Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1913, F. Englunds ~ o k t r.
Annonspris:.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, ha tr.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: * redrika Brmiers Hertha drömde, att hoii vände sig, till de lärda och visa på jorden för att af d m få veta hur den förbaqnelse skulle lösas, som hvjlade öfver hennes och hennes medsystrars lif.
Det var .en viktig fraga för f ert ha.
Pa sin vallfärd kom hon till det land, där det tala- des tyska.
De larda azh visa männen dar hade just en stor generalförsamling för att rådsla cm viktiga ting.
Det var ju som beställdt för Hertha.
Hon lät vaktmästaren anmäla sig som en mänska, som sökte befrielse för en förtryckt del af mänsklighe- ten.
Men se, de lärda och visa mänlnen höllo på att af- handla - Tersites ' skägg.
Det var en mäkta viktig fr&amp; ga för dem.
Homeros hade ej beskrifvit det fullt klart, hans ord k u n d e tydas på olika sätt.
Diskussionm tänjde ut sig, allt om Tersites ' skägg.
Men vaktmästaren stod dar med Herthas bud - be- frielse - mänskligheten!
Hvad ar det, sade de larda, - hvad aiigår det oss?
Och ' hur vågar hon konma med så alldagliga saker till erii församling, som sysslar med Tersites ' skägg!
Mani var allvafligt schockerad.
Visa ut maiiskan!
Det var då höjden a l dumdi-istighet och taktlöshet!
Hertha gick.
Ti ' l andra, nya församlingar af min, - som alla afhandlade Tersites ' skigg.
Herthas dröm var ej så fantastisk, som det .först kan F. --.
-- - - p 15 öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20_ol~, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlämnad senast mandag f. m.
-.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
tyckas.
Ar 1846 hade fru Fredrika Svedbolm besökt Je- na.
Hvad höll maii val på med - vid: det '.
intres- s a ~ t a filologmötet, som då.
@ &amp; gick där?
T e r ' s i- ' t ' e s ' s k ä g g!
Förgifves väntade fru Fredfika på proL fessor Lindners utlofvade föredrag i en fråga af a !lmänt ' och mänskligt intresse, barnens bildning.
eller nfigot lik- nande.
Nej, gubben Döderlein drog och d e t i Tersi- tes ' skägg, timme efter timme, han skulle.
kunnat.
h$la på ' till sin död.
Nu tog da i hvilket fall som ' helst hela " Sitzung.en9 '.
Och nästa dags med!
Fru Fredri- ka blef utom sig.
Första dagen hade hon dock " med- lidande med gubbarna ", men andra dagen hade, hon1.
blott " förakt och vredc för dem ".
.
.
Helt säkert ha Fredrika Bremer.
och iru: red fika, de bada goda vännerna, mera an en gång sprakatsvid om denna famösa episod.
En tillfällighet var det " vis- serligen idte, att Herthas tyskar diskuterade.
.~e&amp;ites&gt;., skägg.
Fru Svedboms bref om Jeiia till si11 " älskade mamlq&gt; " i N o r r l i i n d s k o ~ l a?
k t ' ~.
r ~ f i .im ler oss visshet därom.
Och diskussionen tänjer ut sig genom tiderna.
I riks-, kommunal- och andra församlingar ventileras ffi- gan med en gruiidlighet, som inte lämnar något.
öfrigt-: at1 önska.
Engelska parlamentet talar i timmar om rus- siii och korinter, om ohyra, om gatubelysning den dag, da det ej har nA.g; on tid för kvinnornas rösträttsbill ...
i:.
.
P5 andra håll är det andra små, sml frågor,.
som: ' ' ta ' -.
.
s, ' ' ' ' l,! '
142 .- - DACNY - l afsiktligt eller oafsiktligt ta bort tiden fran de stora, Litet emelIaiiAt skicka vi kvinrior vaktmastareii - ii1 i mannens församlingar med bud om att det finns m a n- s k o r, som viinta p i att få sina förltallanden ordnade.
Hvad vill de?
Vi haller på med Tersites '.
skägg, sva- ra de stora och lärda männen.
1 I:, L.
K, P.
R. och Ungsvenska u förbundet.
ngpenska förbundets beslut att igångsat ' a en mot- agitation mot röstrattsföreningarnas .planerade c pi- nimsybtring, hvilket redan i förra numret af .v&amp;- tid- ning berörd&amp; af grefvinnan Louise Stenbock, har kom- mit Landsföreningens för kvinnans politiska röstra3 verk- stallaqde utskott att inbjuda Ungsvenska förbundet till diskussion af fragan på ett offentligt möte i Grand Hô.
tels stora sal i Stockholm.
Nar detta Isses, har mötet redan gatt af stapeln - tisdagen den 29: de april var den utsedda dagen - men huruvida några medleinmar af Ungsvenska förbundet därvid infunriit sig veta vi ej nu, da tidningens pressläggning gör att detta tryckes in- nan mötet varit, men man torde ha skal att betvifla, att sa blef förhållandet, då nämnda förbund genom tid- ningarna förklarat sig ämna hålla sig till sitt eget p !a- nerade möte - dar troligen diskussion i c k e kommer att ingå i programmck * Atminstone kan man mycket val draga denna slutsats.
af hvad som från förbundets sida redan förekommit.
Huru liarmed gsr, far enie '; lerlid framtiden utvisa, det ar i hvilket fall som helst icke L.
K.
P.
R., som för- lorar någon prestige på att Ungsvenska förbundet ej vill upptaga den af.
densamma erbjudna diskussionen om kvinnans politiska rösträtt.
*) Soiii tidningen 18gges i press, iiår oss iinderrattelsen att Ungsvenska förbundet ittlyst ett möte sam t i d i g t med L.
K.
P.
R: s.
\.
.
Fredrika-Bremer-statyfonden.
Flera af de kvinnoför- eningar i landsorten, till hvilka statykommittén vandt sig med listor, ha visat ett glädjande intresse far saken.
I Aivika ha salunda, för att namna några exempel, dar- varande afdelning af F. K.
P.
R., Fredrika-Bremer-För- bundet, Hvita bandet och K. F. U.
K. gemensamt ta- git initiativet till en konsert, hvars till 165 kr.
uppgi; ende beh5lning i3fverlamnaUs till fonden.
I Gölteborg!
ha genom Sällskapet Iris insamlats 410 kr.
.
P P P - Prenumeration å D A G N Y sBer såväl i landsorten som - i Stocbholm ii närmaste postanstalt eller boBhandel.
Kvinnan i det gamla Baby- lonien.
S oni N: r 91 i serien S t u d i e r f r a S p r o g - o g O I d C ' i d s f ~ &gt;: r s k i i i ' n g somdet, Philo1o.giisk- h i s k a r i s k e S a m f u ~ n c l i Köpenhamn ger ut, har C. W. Westrup publicerat eii intressant framstallnitig af rattd~rhål~andiena i det gamla Babyhien.
Det ar ii11 tiden omkring 2,000 år före Kristus, som han går till- baka, till Hanimurabi, den sjatte regenten af den första vastsaniiiska dynastien, den babyloniska statens egentli- ga grundläggare.
S t a t o c h B o r g e r i d e t g a m - l e B a b y 1101 n i. e n kallar han sin.
skrift, och i inM- ningen redogör lian för det 1901-1902 gjorda uppseen- deväckande fyndet af H a m m u r a b i s l a g a r, hvilka på ett sa fylligt och Askådligt satt komplettera bilden af det gamla Babyloniens samfunidsförhållandm och ratts- 1 " Frem i Dagens Lys ", skrifver han, " traadte her et Statssa.mfund, som for over 4,000 Aar siden a !lerede havde en betydelig Kultur bag sig og havde naaet en Retsudvikling, der kan sidestilles med - og i visse Ret- ninger endog kan siges at have ovei-gaaet.
Graeky- lands og Roms ".
Af sarskildd stort intresse för oss ar att aktge på den stallning kvinnan iritog enligt dessa lagar och for- ordningar, och vi tillita oss att ' ur Westrups broschyr anföra det ' viktigaste daro,m.
Kvinnan var erkänd som sjalfstandig personlighet med sjalfstandig ratt.
Hennes staE !ning inom familljei var ej s2 uqderordnad, som till en tid antogs.
Visser- ligen hade husfadern sisom familjens öfve~hufvud enligt lagarna en nästan oinskrinkt makt och myndighet, sh -- ledes också öfver hust,run, men hustrun aktades och ara- des såsom mannens medhjiilpare och barnew moder.
Polygami förekom blott under a !ldeles särskilda be- tingelser och undantagsvis.
I regel hade en man endast en laglig hustru.
Dc: två tillfallen, sam gaf manrim ratt.
att taga aniiu en akta li$tru, var om hans första hust- ru blifvit rättsligt öfverbevisad om att ha försummat ' .silt.
Iius och sin man eller om hon fait en obotlig sjuk-.
dom.
I det första fallet kunde mannen antingeii.
för- skjuta henne utan, att gifva hennie något vederlag eller ocksa behålla henne som slafvinna, i det senare.
fallet ' var han skyldig att bygga ett hus åt henne och gifva henne ett underhåll; i bagge fallen hade han, såsom.
riarnnts, rättighet att taga ännu en laglig huztru.
En m e d l1 u s t a u (sugi tu).
kunde emellertid före- komma under attdra förhållanden, men ratten därtill var starkt begränsad.
Liksom andra orientaliska fdk ansågo babylonierna det för eii olycka att dö barnlösa,.
och hustruns barnlöshet kunde af denna grund gifva man-.
nea ratt att lefva tillsammans med en annan kvinna.
.Dock kunde mannen ej utan.
vidare taga en medhustru.
Om den barnlösa hustrun sjalf gaf sin man .en slafvin- ria för att denna skulle föda barn åt honolm, hade han inte ratt att taga en medhustru.
(Man piminne sig be.
rättelsen om Sara mh Hagar.)
Underlät däremot hust-, - ' ',.
.
.
, run att gifva mannen en slafvinna, hade han enligt la- gen ratt att införa en medh&amp;tru i hemmet.
I det inbördes förhAJilanldet inetlan medhstrun.
och1 hustrun beskyddade lagen hustruns personliga ratt.
Med- hustrun var visserligeii fortfarande en fri kvinna, födade hon barn vor0 de likställda med hustruns barn,.
och henpes egendomsrattsliga stallning i handdse af skils- mässa eller mannens död var afvenledes lika med hust- runs, men p e r s ol n 1 i g e n var hon denna underord; nad.
Hon skulle passa upp henne och göra henne vis- sa ' tjänster, som vor0 genom kontrakt fastställda.
" Ilta4 ni skall tvätta Taram-Sagilas fötter ", heter det i ettkon- trakt, " och bara Taram-Sagilas stol till templet.
Och 10 matt mjöl skall hon mala o,ch baka ".
Hon skulle för- strö och muntra henne och dela hennes sirmesstamning.
&gt; ' .Är Tara,m-Sag,i ' la retlig och ' misslynt, skall Iltani också1 vara retlig och misslynt.
Ä r Taram-Sagila förn6jd och glad, skall Iltarii också vara förnöjd och glad. "
Hon var tvungen att ara hustrun och visa henne lydnad, var hon olydig, kunde hustrun brännmärka henne och sal- ja henne som slafvinna.
'.
Hvad föräldramyndigheten beträffar hade fadern och modern rättsligt taget samma besta,mmanderiitt öfver bar- nen.
Kontrakten visa, att modern lika sa val som fa- dem kunde inga förpliktigande rättshandlingar å barnens vagnar.
Att det faktiskt i regeln, var fadern, som ut- öfvade ilorddramyndigheten, får man val dock antaga.
Efter mannens död blef hustrun kvar i hemmet.
Hon s rare.
var då familjens öfverhufvud och barnmens uppfo-t Det var dh hon som - miijligen i samråd med de äldsta barnen - hade att bestämma öfver i l a familjens personliga förhallanden.
' Men hon, hade också ratt att draga sin väg - då medtagande sin hemgift - och iri- g&amp; nytt aktenskap.
Egendolmsrattsligt intog hustrun en ganska sjalfstandig stallning.
Hemgifter], som hon medförde i boet,, var herilies personliga egendom.
Endast så länge aktenska- pet bestod, hade mannen en viss nyitjanderatt öfver den.
Dog mannen, kunde hustrun, sasom nyss nämnts, taga ut sin hemgiit ur boet.
Dog hustrun, tiLföIl hemgif- ten hennes barn.
Initräffade ski !sma&amp;a, gafs hemgiften tillbaka till hustrun.
Endast om hustrun begatt akten- skap~brott~ förlorade hon sin rält till hemgiften.
Man- nen kunde slagenligt gifva hustrun en g 3 f v a, ett jord- $tycke, ett hus, en slaf, husgeråd.
Dessa g å f v o r blcf- VO hustruns sarskilda eiendom, liksom den morgongaf- va (nudumii.
), som mannen vanl ' gen gaf sin hustru.
Bfver dexa ägodelar kunde hon ensamt bestämma, sa- som till hvilken af hennes söner de skulle ga vid hen- nes död.
Var ett skriftligt giifvobref upprattadt, kunde barnen ej efter marmens dö ' d komma åt ghfvan.
Hust- runs egendomsriitt blef dock nAg,ot begränsad af slak !ens ratt,.
Om hon efter mannens död öfvergaf hemmet, skul- le dfvan öfvergå till sönerna.
Och detsamma tycktes vara tillfallet om iiktenskapet uppjöstes genom skils- m,assa.
, För att iiktenskapet skulle vara ' riitigi1t; gt krifde la- g.en, att det skulle finnas ett lagen ' ligt upprattadt, skrift-, I I ligt kontrakt.
Wrn någon tar en hustru, men icke af- slutar kontrakt med henne, är hon icke hans hustru. ' '
Ett fumet aktenskapskontrakt har föTjande lydelse: " Ahhu- ajabi, Innabatums dotter, har Innabatun, hennes moder, gifvit Zukalija till akta.
Oherger Zukalija Ahhu-ajabij skall han gifva henne i ersättning en mina silfver.
Är.
Ahhu-ajabi otrogen1 mot Zukalija, skall hon nedstörias från tornet.
Så länge Innabatiim lefver, skall hon mot- taga underhåll af Ahhu-ajabi.
Nar Innabatum ar död, skall ingen ha nigot kraf ph Ahhubajabi.
Vid Samas, Marduk och (kung) Sabium svuro de att icke viljaiindra: detta.
kontrakt (7 manliga och 16 kvinnliga vittnerii)? '
I-Iustrun kurinle f2 infördt i kontraktet, att hon med sin egendom ej var ansvarig för den skuld mannen gjort före äktenskapets ingående.
För skuld, som den1 ene eller den andre rakat i under äktenskapet, vor0 bada solidariskt ansvariga.
Tidigare hade mannens ratt till skilsmässa varit obe- gränsad, men på Ha,nimurabis tid gjordes häri väsent- liga ändringar.
Mannens ratt blef.
afsevardt inskränlkt, och det öppnades möjlighet för hustrun att under vissa förhållanden Få skihnassa genom dom.
Hustrun hade full ratt att fordra skillsmassa, om mannen utan laglig orsak öfvergifvit sitt hus, om han blifvit landsförvist eller flyktat.
Hade mannen blifvit till- fangatagen af fien.den \ hade hustrun blott!
i sa fall ratt att ingå nytt äktenskap, om hon i hemmet saknade det nödvändigaste till lifvets uppehille.
I motsatt fall måstd hustrun vänta på sin man och vara honom trogen.
Hustrun kunde vidare krafva skilsmässa, om hon k i ~ - ~ - de bevisa inför ratten, att mannen, utan någon ski.1 l från hennes sida, hack upphaft samlefnaden och var hen- ne otrogen eller att han hade groft krankt henne.
Slut- ligen kunde hustrun fordra att äktenskapet uppliistesoch vanda tillbaka till sitt fOEraldrahem, om man: neniunder det.
att hon var sjuk tog en annan hustru.
; Den gifta kvinnans individuella ratt i det gamla Ba- bylonien var således genom lag och sedvänja på mánga.
sat,t skyddad.
R a t ' tis ' E i g t hade honi en: helt anL norledes sjalfstandig stallning an, den israelitiska hust- run, som betraktades som .mannens egendom, och hon hade s o c i a l t taget en IAngt friare stallning an .. den orientaliska hustrun i allmänhet, den kwde bland forntidens folk, endast förliknas med den romerska ma- tronans.
Men till och med jämförd med den romerska rattso.rdmingen, betecknas den babyloniska rattens bestam- melser i fråga om kvinnan en långt mera framskriden social och rättslig kultur.
Den ogifta kvinnan synes haft fullt.
samma.
stallning som .mannen.
I sin faders hus var hon liksom sonen underkastad faderns myndighet.
.
Enligt lagarna var dottern arfsberattigad, såvida fa- dern ej gifvit henne nAgon hemgift.
Af kontrakten ser man ernellertih att icke alltid den mottagna hengiften - uteslöt dotter4 från att arfva, cch likasa - omvandt att den ogifta dottern, som tagit arii efter fadernj ej där: ' för var utesluten fran att af bröderna erhalla hemgift, om hon senare ingick aktenskap.
I regel stannade dct-. '
, J -
' tern .i hemmet, tills .hon gifte sig, men det .var ej hel- ler .alldeles ovanligt, att den vumsa dottern lämnade hemmet s h med faderns hjälp skaffade sig .en egen, sjalfstandig existens; Äfven utan att det var fråga om giftermål hände det att fadern understundoni gaf sin vuxna dotter en större gafva, .ett hus, M stycke jord med tillhörande slafvar, en summa reda pengar, en slafvinna, husgerad eller ni- got liknande.
Dessa gåfvor vor0 dotterns fria eggen- dom, - och den .ogifta kvinnan kunde göra med dem hvad hon ville.
Hon kunde sälja, utlåna, bortskänka d e r bortpanta ' dem.
I ' kontrakten se vi också, att den, ogifta kvinnan pa.
egen hand.
afslutar alla slags rattshandlin- gar: beviljar penpinge- och sädes1.2i1, hyr slafvar, hus och lador, öfvertager skuld och arrenderar jord.
Och hon för sjalf sina processer inför ratten.
Hon synes ha full rättighet att fritt förfoga 6fver sin egendom.
Det tyckes som ' om det var gifvorna, som ofta satte den ogifta kvinnan i stand att drifva.
omfattande praktisk verksam- het, handel,.
penningeaffarer eller annat dylikt.
. '
- ' ' ' Katederblommor åt kvin-.
.
.
norna.
.
F. örr, som nv, fanns det de s&amp; motstodo försök af kvinnor ' att virina likstallighefi med man, och de, som nu opponera niot kvinnors strafvan att skaffa sig politisk rösträtt, finna måhända, att deras företrädare, som ' opponerade mot kvinnors strafvan att skaffa sig ve- tande ' @ olika områdeii, äro ratt så löjliga.
-.
J a g finner ' det, och e.n liten och ofullstandig blom- plockning p i de vise mannens yttrandefalt ar icke olämplig.
.
Den tyske historikern ~ ' e b i u h i ansig, att rn flic- ka, som fått ' god ' itppfostran, ' visste f ö r m y c ' k e t.
Den engelske ' teologen dr C h a n q i n g ansag, att kvinnor " glömde sitt köns finhet, då de talade om tedogi ".
L e g s i o g sade: " den kvinna, solm tanker, ar löjlig, liksom den man, som sminkar sig. ' '
Irländaren dr M a- g i n n yttrade daiemot helt vanligt, att ' han " tyckte om att höra lagra förnuftiga ord af en kvinna, de kommo s&amp; ovantadt, alldeles som en papegojas tal. "
Den store V o l t a i r e uttalade som ett axiom att " idéer äro som mustascher, kvinnor ' och unga man ha inga sadana!?
', och ' de högsta loford abbe C h o i s i kunde tilldela en beundrad dam, hertiginnan de Fontanges, var, att " hon var ' vacker ' som en angel och dum som en gås. "
Ellen Wester.
.
Prenumerera på D A G N Y!
.
- v.
Hemmet.
i Spånga.
,,.
i vor0 några goda vanner har i Stockholm, som en dag förliden november månad med järnväg reste ut till.
Hemmet i Sp ' Anga för att vara med om firandet ' af en Gustaf Adolfs-fest.
Sedan vi vandrat genom det lilla '.
samhällets gator, sågo vi snart en stor hvit byggnad lysa genom furuskogen pa en höjd.
Det var Hemmet.
En utsänd vägvisare med lykta i handen var oss till mötes och visade oss vägen uppför backarna, och snart stodo vi framför det upplysta huset.
Vi kommo in i en ljus hall och mottes där af stallets värdinna, syster Han- na Geijer, som bjuder oss på kaffe i sitt hemtrefliga rum, och vi prisa det hembakade brödet.
Så &amp; i vi in i samlingssalen, dar stora bord med äpplen och andra gohaker dagen till ara stå uppduka.
de.
Gustaf Adolfsdagen ar hemmets största festdag.
Snart kommer sångkören in, en skara flickor i trefliga - icke uniformerade - dräkter; en af dem anför sangen med en min sa viktig och allvarlig, som vore hon en orkesteranförare, och vi få höra den ena.
vackra foster- ländska eller religiösa sangen efter &amp; n andra.
Sa be- gynner trakteringen; flickorna ga omkring och server.
och se glada och välmenande ut.
Då jag varit sa lyck- lig att vara därute flera Gustaf Adolfsdagar, blir jag af de äldre flickorna halsad som en gammal van och bekant.
Det ar nästan omöjligt att begripa ', att delta hem ar.
" Hemmet Fristad ", som enligt dess stadgar har att " till.
nyttiga samhällsmedlemmar uppfostra unga kvinncr, som fört ett sedeslöst lif ".
Att dessa unga människor, som se så snälla och glada ut, varit hvad vi kalla " fallna kvinnor9&gt;, att ck haft med polis och inskrifningsbyril att göra ar obegripligt.
De se ju nästan ut som de äldsta flickorna i ett barnhem - naturligtvis gifves de4 undan- tag, och dessutom, feststämning och glädje förgyla, ju alla förhållanden har i lifvet.
- Så f&amp;r man också kom- ma ihag,,.
att alla dessa flickor vi nu se, g9tt igenom det s .. k. upptagningshemmet.
Men säkert ar, alt man har har de vackraste och.
tydligaste bevis på hvad " om- plantering " af ett stackars vilsekommet manniskobarfl kan istadkomma .. Och denna omplantering a r så god.
o c h sund.
.
" Syster vill oss s&amp; väl ", saga fiickcrna, och hvad som synes mest röra dem ar det förtroende hon visar dem.
" Tank, att syster litar så på oss ", sade en flicka.
Natufligtvis halles på Gustaf Adolfsdagen ett litet fö- redrag, och ett uppmärksammare auditorium ' kan man ej få.
Vid dessa fester komma flera af hemme: s forna lär- jungar (jag kan ej kalla dem annat) som gäsrer.
Flera af de forna flickorna ha blifvit gifta med hyggliga, ar- betsamma man och komma nu p2 besök med man och barn.
Detta minne af en Gustaf Adolfsdag ar upptecknadt för att hos Dagnys läsare fasta uppmärksamheten vid och intresse för Hemmet.
En liten publikation: H e m- m e t F r i s t a d o c k d e s s v e r k s a m h e t.
E n re- d o g ö r e l s e a f A n n a H ö j e r, har nyligen utkom- i bolkhandeln.
mit &amp; h finnes att tillgii för 50.
: i Vi få i den lilla boken reda på hur ' hemmet uppkom- Pellerins V ä x t - M a r g a r i n ------- ---- ersätter det finaste mejerismör.
Turkinnan.
mit och huru det skötes.
Det är under flitigt och .re- gelbundet arbete i kök och tvättstuga, vid symaskinen1.
.
, och i .väfkammaren och om sommaren ute i deni stora ar vi läsa om den blodiga kampen .mellan folken.
i badgården, som " omplanteringen " sker.
V i få också Balkankriget, fråga vi &amp; s ovil.lkorligen hvilken roll bland annat i fru H9ers bok veta, att hvarje flicka har kvinnorna därvid spela?
sitt eget lilla rum (som hon med gliidje visar); .där Vi se oss omkring efter den turkiska kvinnan; som kan hon hvila och taga reda pil sig sjgf, detta forna tillbragt SA många arhundraden i dof stjilhet bakom de gatans barn.
Som sagdt, det är för att fasta uppmärk- trånga haremsgallren.
n a r väl hon, liksom Balkanfol-.
.
samheten på fru.
Höjers varmhjärtade och förträffliga kens ' kvinnor, sin andel i, sitt fäderneslands öde.?
; lilla bok, som dessa rader kommit till.
Hemmet behöf- i id er rättelser ha kommit om att äfven de turkiska L i m Engström.
ver vänner och hjälpare.
.kvinnorna i Konstantinopel börjat taga liflig del i det, politiska lifvet och att de bildat patriotiska kvinnoför- eningar, där framglingsrika insamlingar f&amp; en kvignor- uas, gåfva till- natiIonen igångsatt,^.
I hvilket fall son1: helst kommer denna hjälp bra nog sent; den k ?n.
möj- en oförb6ttliga styrelsen för De .gamlas dags för- ligen bidraga att lindra fosterlandets s i r men kan: ening ha.r uppgjort sin plan huru den till hös- icke skaffa det ett nytt värn.
Om Turkid förblöder, så ten- skall ordna sin " dag " för att få ett väibehöfligt bi- är i flera afseenden.
den stiillnhg, som den turkiskepna- drag till föreningens verksamhet.
Den .gir ut på att gen gifvit kvinnorna, skuld därtill.
Det sedan llngt iill- g6ra en amatörutställning i Stockholm af konst och konst- baka fortgående förtrycket har gjort turkinnan till en föda starka söner och icke slöjd.:.
Styrelsen resonerar scm så, att det finns en svag varelse, ur stand q.
mängd personer, som besitta konstnärlig begåfning på mind?
ur ?tand att uppfostra dem.
.
Den för profetens fanatiska dölt ' rar föreskriha afspärid nAg,ot hithörande område, det må.
nu gälla målning, skulptur, trasnideri, handarbeten eller nagbt annat, men ningen bakom haremsga.ller och sl6jor, hvilkeni ' skulle som af en eller annan.
orsak icke låta sina talanger kom- värna turkifini&amp; dygd, fann en beredvillig sanktion hos rna till synes utom den trängre familje- och vänskaps- den turkiske mannen, som på detta sätt trodde sig bäst kretsen.
Till alla dessa ännu ' okända konstnärer; icke skydda sina rättigheter.
Men den.
gjorde kvinnan .. till blott i Stockholm utan öfver hela landet, riktar n u, för- mannens ' slafvinnia och hennes energi gick förlorad ge- eningen en uppmaning a,tt triida fram och hvar i sin nom att hennes viljekraft aldrig, fick komma till använd- man .bidraga till zitstailnin.gen i hufvudstaden i höst.
n,hg.
Det ar alltsa niigot i samma väg som den mycket gu- En i kriget utsänd Rödakorssyster, som på sjukhu- terade dockutställniingen för två ar sedan, som planeras.
set kom.
i begring med turkiska kvinnor, fäl: er föl- Och nul likasom d i.
är det meningen att på e: t eller an- jande omdöme om dem: .. Med all sin goda.
vilja nat satt, under hand eller genom tombola, realis.era de visade sig de turkiska damerna.
fullkomligt.
omöjliga,och förerniil som benäget öfverlämnas som gåfva.
deras kunskap i rent praktiska ting var ytterligt brist-.
Föreningeni ar förvissad om alt denna amat~rutstall- fällig.
Det tog veckor och månader, tills vi kunde bi- ning - den första i sitt slag i Sverige - skall om- bringa.
d m äfven de enklaste handgreppen.
För det fattas med lifligt intresse.
En särskild vädjan riktas till mesta sutto de r ' ökan.de och skvallrande tillsammans.
damerna, af hvilka de flesta, om endast viljan är god,.
.
Samma sjuksköterska berömde .den stora anspraks kunna åstadkomma qågot handarbete värdt att upptagas lösheten,: enkelheten och lugnet hos de siirade tu~kisk: på utställningen.
soldaterna, som hon hade att.
se till; och afven delta Far den häridelcc utställningen, såsom man hoppas, drag hör hit, dessa tysta, anspråkslösa manskor, som s&amp; kommer ti.11 stånd, har kro: nprinsessan ställt i uisikt att tålmodigt låta.
skjuta sig till döds, äro barn till de bli dess beskyddarinna.
.
milda, tåliga, osjalfstandiga kvinnorna.
En dam, som: Da utställningen är ämnad att hållas redan - i.
höst, rest mycket i Orienten, berättade för mig, att d e.
tur- uppmanas de som Bro villiga att deltaga att snarast moj- kiska barnen, som resa.
tillsammans.
med sina mödrar i ligt insända anmälan jämte uppgift om ungefärliga ar- damafddningarna på de turkiska jarwägarna, ha e: t pi- ten och beskaffenheten af hvad som skall.
utställas till fallande stilla och behagligt satt, da däremot armeniskor- fröken Gerda Wdgren, Narvavagen 29, nas barn genom sin påflugenhet äro mycket besvärliga Stockholm (A. t.
26274)) för medpassagerarna.
eller till nigon af öfriga ledamöter i föreningens styrelse, Turkinnornas dygder böra ej förringas.
Genom.
sitt nämligen tillbakadragna lif ha de bevarat mycken renhet och kysk- pastor primarius j.
E HBhl, viceamiral C. Olsen, bank- het, mildhet och godhet, men alla sjalens starka kraf- kassör F. Oltergren, grosshandlarna E..
Thulin och 0. ter ha undertryckts genom deras förväqda lcfnadsförhål- Bjöbrkman, vice auditör C. Juhlin-Dannfelt, I öj tnant C. Hjorth, fattigv~rdsinspektören A.
Lindblom, direktör E Ro- landen, gått öfver i ofruktbar längtan och indolens.
Jag har nyligen talat med en turkinna, som jag rB- sin, registrator .H.
Salomon, öfverste-n grefve C.
E. Taube kade genom en - tillfäl !ighet.
Hon hade kommit till Ber- och grefuinnan Anna Ruuth.
lin som flykting från Konstantinopel, hjälplös, utblokad N ' De gamlas dag.
D ' b ' i Arbeta för Dagny i l i genom att lynna dessannonsörer i I .i i.
P - 1-46 DACNY på allt, ehuru hon, som hennes pass utvisade, var dot- ter till en bej och niece till en för sitt hjältemodiga för- svar af Konstantinopel mycket omtalad general; Hon horde till de eman&amp;erade turkinmorna; hon hade tidigt lämnat sitt fädernesland, hade studerat ma- larkonsten i ' Tyskland och hade efter en lang bortova- ro tillfalligtvis Atervandt till Konstantinopel för att utfö- ra ett konstnärligt uppdrag.
Det rörde sig om en bejs villa, hvars vaggar hon skulle m.Ala.
Ett och ett halft Ar räckte arbetet och var i det närmaste fullbordadt nar kriget ' bröt ut.
Bejen måste ut i kriget, och så herde m ' an ej - vidare af honom.
Antagligen.
hade han ' fallit re- dan i en af ' d: första fäktningarna.
Regei-ingen lade beslag pA den herrelösa villan och gjorde den.
till ka- sernj ett kompani soldater drog in i den.
' På det har- liga m~aikgolfvet, som kostat flera hundratusen; francs, tande soldaterna upp eldar ' att koka sina maltider vid,: och i konstnärinnans just fullbordade freskomålnin- gar drefvo der in tjocka träpinnar att hänga upp sina tornistrar pil.
Malarinnan insag, att hon inte kun- de stanna langre och att hon inte kunde rakna p3.
att fA nigon betalning för sitt arbete.
Hon fruktade af- ven för sitt lif, sedan ' soldaterna mördat en frånvaran- de turkisk d k e r s fru och barn, hvilka vor0 kristna; hon hörde deras.
ångestskri upp ' i sina rum.
I nait och.
mörker gaf 11on sig därifran för att söka hjälp hos gamla vänner i Tyskland.
PA sitt fosterlands framtid såg denna fru mycket pes- simistiskt.
' Hon fruktade, att styrkan af ungturkarnas re- formidéer ej skulle vara tiliracklig för att genomsyra fördomarnas sega massa och förjaga en djupt rotad slentrian, att den adla men degenererade,, tnrkiska rasen ej skulle kunna väckas till nytt lif.
- Vi kunna ej bli starkar %.
sade hon, s i länge den turkiska kvinnan j sin .make endast ser sin herre.
Är han god mot henne, s2 kan hon, medan han.
htar sin måltid, få st$ bakom hans stol med korslagda armar; när han ar matt och stiger upp, kan hon.
få intaga hans Plats vid bordet.
Ar han.
återigen o&amp;dig, måste hon bara ut resler- na ' af miltiden och far d5 satta sig iitanför i nagot hörn och inmundiga ' dem.
Hos oss, fortfor hoii, kallar sonen ej ens den som födt honom för moder, utan han talar blott om sin faders hustru.
Mödrarnas inflytande p&amp; barnens uppfostran ar under sadana förhal-.
landen naturligt nog, högst ringa.
Gossarna tigas iidigt fran harem, och flickorna måste beslöja .sig vid en al- der af tolf ar och blifva då helt och hallet skilda fran gossarna.
I allmänhet gifta flickorna sig vid ' fjorton!
års ålder; jag själf blef förlofvaci redan vid talf år.
Min aktenskapshistoria ar mycket sorglig, motivet till förbin-.
delsen var ej bojelse utan hat.
Om kärlek i västwro- peisk mening kan det hos oss öfver hufvud taget ej va- ra tal, då de unga aldrig se hvarandra före bröllopet.
Giftermalet afsliitas af vederbörandes föräldrar, oftast med tillhjälp af iktenskapsmaklerskor, genom hvilkas skildring ' brudgummen och hans modzr få ti3narmelsevis reda på brudens utseende.
Min make, en tjanzteman i framskju- ten stallning, gick direkt till ' min fader och anhöll om '.
.
.honom af mini hand, hvilket ögonbEick1iigen beviljades min haraf smickrade fader.
Min goda, mycket inlellid genta uppfostrarinna, en schweiziska, kom upplost i. tå- rar till mig och förkunnade mig min dom.
.
Sjalf \ ar jag för mycket barn för att klart fatta mitt ö d e och tröstade mig med att min lirarinna lofvade att föl- ja mig till mitt nya hem.
Det ar icke bruk i Turkiet - icke ens bland de förnamare - att gifva dottern hemgift.
Daremot ger den unge maken sin hustru en större penningsulmma som gafva.
Denna summa delas i tre delar.
Den for- ' sta ' delen erhåller.
den unga frun på sin bröllopsdag,.
den andra vid sin .första sons födelse, den tredje delen vid en eventuell skilsmässa.
D % min make på bröllops- dagen, sedan jag flyttat in i hans hus, öfverlämnade denna gafva, meddelade han mig de skal,, ' som gjort att han ingått iiktenskap med mig .. Utan att lyfta pA min slöja,; hvilket i förbigående sagdt ar den största skymf,.
som kan vederfaras en turkisk fru från hen.nes makes sida, yttrade han följande till mig: Jag begär er inte, Hanum,.
och endast för att det hela skall se bättre ut, behåller jag er under sex veckor i mitt hus.
.
Jag har gift mig med er för att hamna mig på er broder.
Som ni nog vet, ar han min politiska motstandare.
En; dag .ropade han hanf~.llt till mig: Allt kan du fA, en- dast inte min syster!
Nåväl, ' slutade han med ett elakt leende, nu har jag er och air hamnad.
Härmed gick han.
sin vag.
~ a d e jag icke haft min trogna lkarinna med mig; sa hade jag val dött af skani öher denna oförtjänta smälek, ty det skulle icke bli ett vanligt valko,mmeni som vän8tadee ' mig vid min Aterkomst till föräldrahemmet.
Min lirarinna visste att trösta och lugna mig.
.
Min make höll ord, han gjorde inget närmande, och sa fort de sex veckorna voro till ända, gaf han mig ett ' skrin med penningar och förkwmade skihnassan.
Jag vande inte tillbaka till mina föräldrar.
Redan sam- ma dags eftermiddag inskeppade vi oss på en österrikisk ' Angare.
Så snart vi kommit ombord, gingoi vi ned i vara hytter, dit vi forut sandi: våra koffertar.
Nar vi nästa ' morgon visade oss på dack, vor0 vi hvad k !adsel och manér beträffar förvandlade till vasteuropeiskor.
Min lararinria följde med m i g t i l hinchen, där hon fullbor- dade min uppfostran.
Jag gällde f&amp;- hennes fosterdotter.
Under åtta langa Ar fick jag glädja mig i t hennes be.
skydd, och jag har fått röna vida mera kärlek.
fran hennes sida an af min köttsliga moder, oandligt mycket har jag henne att tacka för.
Jag blef kristen och studerade målning i Munchen.
Se \ nare bodde jag för det mesta i Italien, mina föräldrar har jag aldrig atersett.
Och så nu, efler manga Ar; dref mig hemlängtan tillbaka till miit land; ' jag hoppades.
' att ' diir kunna vinna ara och rykte; nu har jag mist van- da åter, utarmad och sjuk, med den sorgliga ' insikten att vart.
.
stora folk räddningslöst går mot ' sin under- gång.
Likasom deras föda ar alltför söt och kraftlös, äro mangkorna alldeles för slappa och energilösa för att kunna taga upp kampen i det moderna lifvet.
De lag- ' ' ' '.
,
.
I; * '.
.
re klassernas kvin11o.r arbeta val.
flitigt, därtill tvungna al omsthdigheterna, men de högre kla.
?serna ha g ' enom siti overksamma lif bakom haremsgallren blifivit svaga och ynkliga varelser, af hvilka ingen förnyelse af nationen i r att vänta.
Så långt turkinnan.
Friii aiijiat hall ha väl uppgif- ter kommit, att äfven i Turkiet finns en kviilnorörelse, för hvilken en Mirhi Nissa nlamnes som ledare.
Hon bör utan tvifvel ha vunnit anhängare, ty genom tyska och franska 4är ' a.rinnor ha sedan länge moderna idéer ut- bredts i de förnäma turkarnas harem, och där ha dessa intelligenta, \ geniombildade kvinnor uppvuxit, hvilka så sympatiskt skildrats af Pierre Loti och som känna de dem patvungna bojorna dubbelt förhatliga.
Efter den första revolutionen tog sig denna rörelse ett kraftigt at- tryck utat genom grundandet af en tidning, bildandet ai kvinnoföreningar och öppnandet af en studiean~talt för unga flickor.
Nar emellertid några t.urkinnor vagade att vid sina bröders sida ' gå obeslöjade genom gatorna, blefvo de lynchade af den, fanatiska pöbela.
För kvinnorna af småborgare- och bondeklmen står afslöjandet af ansiktet som den gröfsta osedlighet, och det kommer att på denna puiikt behöfvas en lang öf- vergångstid, en grundlig reformering af Islan~,: innaii kvin- noriia kunna befria sig från det hämmande bandet.
Meii nian kan ju verkligen anse, att i en tid, då kinesiskor- na upphöra med det tusenåriga bruket af förkrympta fötter, borde också turkinnorna kunna vara färdiga med sina slöjor och burnuser.
Bland Balkanfolken, bulgarer, serber och greker, har kvinnorörelsei~ på de senaste åren gjort utomor- denkligt stora framsteg.
Kvinnorna ha mognat till en själfständighd, som särskildt nu under krigsti- derna har burit goda frukter.
Grekin.norna ha ord- ilat sjukvården på elt förträffligt sätt; de serbiska kvin- norna ha visat sig särdeles lämpliga som lärarihnor, läkare och i tjänstbefattningar, och ett bevis på erkan- nande, som serbiskorna äro mycket stolta öfver, är det faktum, att man i Belgrad helt och hållet öfverlitit ord- iiandet af fattigvården åt kvinnosna.
Bulgariskorna ha på ett förtjaiistfullt satt skött en, mingd uppdrag, som 1.ämrïats lediga genom att.
malinen måst draga i falt; till ocli med gaturenh2i ' lxiingen i Sofia har uppehallits af kvinnor, då det saknades manlig hjälp därtill.
Men först 11a1- ledarinnorn,a för den turkiska kvinno- rorelsen äro starka nog att väcka upp sina niedsystrar ur deii, försoffad8e letargi, hvari tradition och kult för- sänkt dem, är det att tänka på en pbytttödelse för Tur- kiet.
Ty ett folks k~ilturst8ndpunkt bestämmes icke nu- mera af minnen allena, kviiinosna ha lika stor an- del diiri. '
(Efter Anna Plothow i Frauen-Rundschau.)
Annonsera i DAGNY!
LEDIGA PL A TSER, fPlatss6kande fä sina annonser injördn D n p y @ r Ralfva priset eller 7 % öre pr mm I större hushhll (30 - 100 pers.) dar tillfälle gifve att under en god hiisnioders led ning få lära matlagning, saftning syltning och konservering riktig grundligt, önskas plats som köks biträde fr. den 15 maj.
Goda be tyg fr. föreg.
platser.
Har genom gått husmodersskola.
Svar t.
El ' ni Dacke, Bergkvara. '
En tyska, 21 år, som har gast igenon Kindergarten och ar niusikalisk önskar plats i svensk familj, dal bar.n finnas.
Helst i Stockholn till 15 maj eller 1 juni.
Sval til!
)) G.
R.
16 '), Lubeck, Tysk land, hauptpostlagernd.
Vid Uppsala Enskilda Läroverl (Högre samskola) ar e n -.
bef+ ning som lärarinna i.
iecknin, ledig till nästa iäsår.
Tjanstgi ring minst ' 20 t: r.
Lön och pen sionsbidrag enl. lag.
Ansö.nir gar, ' soni b6ra vara ir-sanda st nast den 15 riiaj, stallas .di1 Styrelsen.
för läroverket ocl adresseras t: l1 undertwknad.
Josef Liljeblad, rektor.
Pyra ordinarie folkskollära rinnebefa ttningar.
inom Solna församling kungöra härmed till ansii ' kan lediga in om 60 dagar fran f6rsta ' kun görandet haraf i Post- och l n rikes tidningar.
Grundbön 1,033,3: kr.
med tre a ' lderstillagg sam ersatinmg för bostad och ved brand.
Solna och Tomteboda.
den * april 1913.
Skolrådets ordförande. '
' ', soni genonigått högre Iarariniie seniinarium och vis ' ats i Frank, rike, Tyskland och.
England, ön, En fast smhskollibra-.
skar till hösten plals soni gu rinnebefattning vernant.
Undervisningsvan.
Go, da rekom.
Svar till, " Lä ' rarinna))!
lid Jössefors bruk i Arvika laitds Svenska Dagbladets kont., f. v, 6 ' rsarnling ar att söka .före den ' l!
b. naj innevarande år ..
Lön enlig ag.
Bostad in natura med vatten edning och elektriskt ljus utan af zift.
Platsen tillträdes den .l jul 3nska under sommaren pIAts i i. ii.
Adress: Skolradet i Arv-iki någon större pras tgArCy elkr herr- andsförsamling, Arvikn.
gard.
Äro kunniga i alla hus- liga göromål.
Någon lön ön.
; kas.
Svar till)) Pålitliga?
', Mör- Irdinarie lärare- eller.
; il, p .. r.
... lärarinnebefattningci rid Kivsta fasta folkskola (litt.
E svenska Kila församlirig af Viistmanland!
an till ansökan ledig ho!
; om fråni barndomen vistats i (ila kungöres (adr.
Sala) inom sextic Eiigland ocli Skdtland, önskar lagar skolrad denna kungörelses in-) lats i familj för engelsk koit örande från första gangen i Post- oct ~ersation eller a ' t medfölja på nrikes tidningar.
Lön enligt lag .ess till naninda länder.
Svar: rukttradg %d.
Skol huset belageq il1)) May ", Hernsand, p. r. folkrik trakt.
Meningen ar, at1 lytt, tidsenligt skolhus skall mec örsta byggas, då både manlig slöja En bildad flicka,) ch fortsattningsskola upptagas: nkel, lugn och sansad söker .plats 3arnantalet omkring 30?
.
fin, välsituerad familj, helst på Skolrddets.
ordförande.
törre gård.
Fullt hemma i vården, ni ett bättre hem.
Svar till " Sam- örstånd ", Sv., Telegramb., Orebro.
ng kdinarie lärare- eller lärarinnetjansterna Småskollärarinna, id Ulebergs och Hunnebostrands mkar under somn~arferierna kom- nsta folkskolor sökas inom 60 da- na i god landtbrukarefamilj för: ar.
Skolorna hafva ett centralt tt lära hushåll.
Villig att läsa med ige med .goda ingbåtskommuni- iy börjare.
Svar till " Sommarferier ", rationer och daglig post.
Lönen iaffle, p. r. itgår med 100 kr.
utöfver den i ~g fastställda.
I Hunnebostrand kall i närmaste framtid uppföras.
Ferieplats.
tt nytt falkskolehus-med 3 lärare- Studentska, fil.
stud., som vistats lostider, 3 lärosalar, centralupp- armning m. m..
I Uleberg ar i månader i Tyskland och som un- välbyggd.
lervisat barn förut, önskar under dkskolan ' Ansökningar stallas till ommarminadei-na plats som lara- Skolridets ordförande,.
inna el.
dyl. Svar till " K.
E.
", Jppsala, p. r.
Adress Tossene.
SAGA everlges förn&amp;msta skol- och premiebibllotsk.
helt och hallet tillverkade inom landet.
knnna i afseende p5 konstruk- tion, hillbarhet samt lätt och tyst ging icke blott mäta sig med utan aherträffa Uven de bästa utländska samt äro oom- tvistiigen billiga i farhiilande till sin Bvali !et.
Köp därför en &amp; O P -.
.. I-.
- Vid Ateneum för flickor i ~tockholm; Stora Badstug.
28, utbildas 1) Sni8skoleliirarinnor, 2) Folkskdelärarinnor, 3) Skolkökslärarin nor.
- .-Prospekt p&amp; begäran nIOHTLFEB &amp; COMP.
Innehafvare: ifversättarinnan Emilie Kullman.
Kontor: rybrogatan 26, Stockholm.
Vima Anthracif i olika krossningar.
Hushdllskol, Cokes, farie-Brikefter till billigaste priser.
: iks.
Tel. 40 62.
Allm.
Tel. 78 39. l.
Svenska Folksagor, efter gamla folksagor bersttade för!
22.
Tomtesagor af Z. Topclirrs, Selma I~gcr. / " f, f f d r a a R $ ~ u.
.
barn af Fridtjtn~ Berg.
Första samlingen.
Med 86 teckningar af Elsa m. fl.
Med 80 teckningar af Albert Edclfclt, Edv.
Forsrtr6m.
C 1 Ankarcronn m. fl.
Beskow.
Jenny Nyström och Edv.
Forsström.
Andra upplagan.
2.
Robinson Kruse, af Defoe i ny svensk bearhetning af I f m - 23. östan och Viistan.
sgor af W. li;:,, ff m.
C., h r.
i l b e ~ d e a rik ~ r a n é r.
ed 116 teckningar af Gerda T i r h Tredje u ~ ~ l a f P n * ' fluga (iy / anc / er.
Me ' [49 teckniner af Brita Ellstrfim.
Ing * .horX l ' ri ~ natt, i ny svensk bearbetning af Anna tVahlen- d ~,,, h ~,,h,, B 3.
Tusen O L en ~ ~ ~ ~.
berg.
Första.samlingen.
Med 53 teckningar af Louis Moe.
Andra uppl. '
24.
S e f h och # R ~ u ~ u Bearbetning.
cftcr H.
St.~rilt- .i!
Htmri i ny sren,k bearbetning 4.
Onkel Toms stuga, af H.
B. af Amanda Kerfstedt.
Med % teckningar af Karl Aspelin.
Andra uppl.
" ' ran ' ra ' led teckninpr Loiiis 5.
Jorden rundt ph 80 dagar, fritt berittad efter Jiiles Verne i 25.
Tomtefars sagor af C.
Ad~lsk; ild.
Sigi&amp;f Elnrhlrrd, Ann, i IVahlenbcrg, N.
P.
&amp; iman m. fl.
Med 68 tcckninxnr af Gust.
h k * af Henrik Wranér.
Med 48 teckningar af Edr.
Forsström.
6.
Medeltidssagor, berattade för ungdom af H.
Schiick.
Med crona.
Eriv.
Forsström.
Ottilia Adelborg m. fi.
77 teckningar af Elsa Beskow. '
26. j a 0th Nej.
En samling sagor af HeIcnn .VyI&gt;lom.
alcd 5 7.
Svenska Folksagor, berättade efter s m l a folksagor af f e c h n i n w af Ottilia Adelborfi John Bauer.
Louis A h m. fl.
samlinen.
Med M) teckniner af Jenny Berg.
27.
Tvd års ferier, efter Julc * Vcrne b e r s t h d af Alfr.
Sntrdhrr~ ström, Viktor Andrén och Karl Aspelin; Andra upplagan.
40 t e c k n i n ~ r af Karl 8.
Tusen och en natt, i ny svensk bearbetning af Anna.
28.
S i ~ V e f f ~ r n jämte e t andra sagor och ht.&amp;ttrlsrr af.
W m a Lu ~~d 62 tecknialgar af ~~~i~ 3toe, wahlcnberg.
*,, din 9.
Trojanska kriget, forngrekiska guda- och hjältesagor, efter de gerlöf, Per Hallström, Nathilda Roos med fl.
Xcil 54 tr.cknin~: ir P Tmpp * D. lIdv.
Forström m. fl.
homeriska sagorna berät.
af Fridrjur&gt; Berg.
Med 71 teckn.
af Louis Noe. '
29.
Riddarsagor, efter G. Chauser och Arturssa~ornn m. tl.
s a n 10.
Gullivers underbara resor tiii iiiieputtarnas och jattamas, lade och bearbetade af H.
Q P ?.
Hultcnltrrg.
Alcd l?
t c c l i ~ i i n ~ a .a r lancl.
Efter J. Swifts berattad af Hugo Gyllander.
Med 59 teckningar I V. Andrbn m. fl.
af David Ljungdahl.
30.
Vildmarkens sagor, efter \ lv.
A.
Fraser hiw4ti.tiiJc aif Het+ Il.
Styrman Hurtig, fritt berättad efter Fr. Marryat af Henrik ning Hendc11 och Hugo Gyllander.
Ned 4C teclcniri~; tr; if 1.viiis, UOC Wranér .. l e d 59 teckningar af Nils Larsson.
Andra upplagan.
3i.
f Ilönslösa och Halmtikra.
Barnhistorirr och fnlklifsskilc 12.
Franska Sagor, efter Laboulaye och Perrault berittade a f ringar af Henrik WrunCr.
Med H) teckningar af B i i t i ElIsti-; m m. f H q o Gyllander.
Med 59 teckningar af Jenny Nyström och Hilda 32.
Diamantiipplet.
En samling folksagor friii Flaadoiii.
L ' ugar \ \ ' aihlström.
och Siebenbiirgen, bearbetade af Louisc Zt * gnLwn.
A !cd 43 trcltniiigic 13.
Hunden Tipp och ndgra andra flurhistorier, berättade af Aina Stenberg.
af Henning Wendell.
Med 63 teckningar af Louis Moe m. fl.
33.
BMalo Bill.
Efter iifverste Wiliirm Codys Buffdo Biii u r 14.
Den unge boerhjälten af August Niemann.
Strider.
jakter hans systers upptcckninpr.
Ofvers.
o. bearbctiib nf Gyllande~ och ätventyr i Transraal.
Fritt berättad af Hugo Gyllander.
Med 63 l e d e t t 30-tal teckningar of D. Ljungdahl.
teckningar af Carl Printzensköld.
Andra upplagan.
34.
Adelstenen.
Legender.
sagor och sägner af I ?cnning IVrndc 15.
Gula Vargen.
En indianhistoria.
Efter Anna Erslevs danska m. fl.
Mcd originalillustntioner af D. Ljungdnhl m. fl.
original i bemyndigad öfversiittning af Henrik Wrnnér.
Med 41 teck- 35.
Barndomslandet.
Barndomsminnen af.
l i i l t i ~ m t ~ n fs ?thtbr s ningar af G. Stoopendaal.
och konstnärer.
Med deras portriitt och smarre teckningar.
16.
Booker Washington och andra Sagor och berWel.wr af 36.
Prån Bobinacks land.
En samling sagor och h c 6 t t c l s s r r Ellen von Plnten.
Eiarin Anholm.
Hugo Gyllander, Henrik ?Yran&amp; L.
E.
Bjiirkman, Rosa Xordr.nskjÖld m. fl.
. \ It.d ~ i v i ~ i n a l t kninw c * ~ m. fl.
Med m h g a teckningar.
af Ainn Stenberg.
17.
Bröderna Grimms sagor, herättade af H t t p GyIIander.
37.
Den siste Mohikanen.
Efter J a m r s Fenimorr Cnoper.
Med 92 teckningar af Jenny Nyström, Giseln Trapp, Louis 3ioc m. fl.
Hugo G-vllm~dcr.
Med origin; iiillustrationer af D. I.juny8ahl.
18.
Hittebarnet.
Bearbetning efter Hector Malot af Hcnrik Hrrant+.
38.
Svanehvit och Rosenröd.
En himiiriE: s; I ~ ~ af I * Hrqo (; y Med 37 teckningar af Karl Aspelin.
landet.
Helenn ~ b l n m.
H m r i k W r a n m och Emaf I.undpis?
m. f 19.
Tomteberättelser af Henrik Wranér.
Amnndrz Kerfstedt.
Ned teclrninmr af Johan TirGn.
D. Ljungdahi.
Edv.
Fuis.
; trGm ni.
f Aug.
ffondeson m. fl.
Med 68 teckningar af V. AndGn, Axel Kulle, 39. hfaffias Sandorf, efter JuIrs \ ' t-rn;: &gt;n:.
: rrh; .tc: d: tf Aljrc Johan Tirbn m. fl.
Smcdbrrq.
Med illuhtrationer af Victor A n d r h.
40.
~ ä p a n s k a Sagor.
Samlnde af I d a Trotdq.
XcE!
ori&amp;a 20.
Svenska Siigner.
Afventyr och berättelser u r värt land * hiifder Edv.
Fors- teckningar af Kionotu Okuno.
O. Yapano och Lbia B c p r c n.
af Httgo Gyllander.
Med 78 teckningar af Jenny - Nystriim.
- s t r ö m m.
fl.
41.
Prinsen och Tiggargossen af Mark Ttlwrm.
Becr %tA; 21.
Kapten Grants barn.
Efter Jules Verne berättad för Sve- Huao Gyllander.
Med teckninmr af Gerda Tir&amp;.
riges barn af Annn Walrlcnberg.
Med 45 teckningar af David Ljungdahl.
i 42. sagospel af Helena b blom, N e d teckniiimr af Gerda Tiifr / - ~~ w Samtliga föresaende böcker kosta h v a r d e n i pappband endast l krona.
Onskas d s inb.
i klotband.
Ur priset 1 kr Z5 iirr p r e. P1 särskild b e ~ i r a n kunna d e erhallas i starka.
prydliga hiblioteksbsnd B 1 kr.
50 ö r e p r ex. Uvarje bok o m h t t a r tunkring 250 sidc och Sr rikt illustrerad.
Innehallet ä r granskadt af en kommitte af skolmän.
hvadan garanti finnes.
a t t biickerna utan ris !^ kiinna *. %ta i hinderna p i barn och ungdom.
Bör dirför finnas i alla skol- och sockenbibliotek.
Flera af Sagadelnrna env.5ndns so^.
G+rbörki i folkskolor och flickläroverk samt andra bildningsanstalter.
I %r skol- och sockenbibliotek Iamnas hög rabatt.
- -.
_ i _ i.
-- Göteborgs Kvinnliga ks$ks&amp;oleseminariurn (vid Sigrid Rudebecks skola.)
A.
B.
Nordiska Kompaniet.
Stockhoim.
Tre-arigt.
Sedan Iiösten 1912 särskild studentefdeIni;: g.
Prospekt på bégaran.
STYRELSEN.
: Nord.
A.
B.
57520.)
Permanent atst&amp;llning ' af färdiga och påbörjade arbeten samt material.
Råd vid in- redning af våningar m. m.
Undervisning Italiensk spets- och annan konsts Ständigt p5 lager därtill hörande material: Svensk- Fransk- och Bömisk Spetstråd.
- Rikt urval af Spetsmönster.
- - - - BneehsilUsf6F.teckning.
Dagem mumrner innehtiller o Tersi tes9 sksgg.
L.
K.
P.
R. osh Utagsvenska förbundet.
Kvinnaam i det gamla Babylonien.
Hemmet i Sginnga.
Af LiZiy Eptgst~öm.
Katederblsmmor i t kvinnorana.
Af Ellm WES~EI; De garnnias dag.
Annonsera i DAGNY!
Turkinnan.
Efter Amra!
Plothow.
Notiser, Prenumeration ii Dagny sker h närmaste postansbit eller bokhwdd.
h-.
.
