# ID: svediakorp-per588
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,906
# sentences: 823
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D N I N G FOR &amp; SVENSKAA.
KMNNORORELSEN UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORRUNDET AF Stockholm den 3 April 1813 N: r 1 4.
---.
- - - Prenumerationspris: 111 ar.
kr.
4: 50 11s ar.
kr.
2: 50 k,, ..,, J: 501i / 4 i i.
.
,, 1: 25.
.
Lösnummer 10 Öre.
Prenumeration sker sHväl i landsorten som i Stockholm A närmaste postanstalt eller bok- handel.
-- FORENINGEN DAGNY I -- Redaktion: Klarabergsgatan 48, tvi tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85. l. Utgifningstid hvarje torsdag.
Redaktör o ' ansvarig utgifvare: ELLEN KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1913, F. Englunds Boktr.
I a l Expedition och Annonskontor: 48g tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
6: e Arg.
Annonspda: 15 öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10ol0, 20 ggr 2000101 50 ggr- 25 Ola.
Annons bor vara inlamnad senast mhdag f. m.,.
-.
" Hjälp dig själf, så skall samhället hjälpa dig. "
- M Nej, f &amp; kvinnorna, de-gamla-och-o~kcislösa, hvilka ed dessa ord slutar.
professor Qssel.
e n artikel i s i e " s k a ~ ä ~ b 1 a d kallad et ~ o l k f ö r s ä k r i n ~ e n s likasom männen borde kunna räkna med relativ g r u n d t a n ke.
Med klarhet och skarpa framhåller han trygghet på ålderdomen genom ' den nu planerade dar, att hufvudprincipen för hvarje sund folkförsak- allmänna folkpensioneringen, lyder satsen: d u ring ar samhällets hjälp åt dem, som i sin krafts har hjälpt d i g sjalf, s a m h ä l l e t b e g ä r a t t du dagar hjälpt sig sjalfva, och att denna princip ej fortfarande g ö r det, d u kan endast få en obe- bildar grund åt det föreliggande pensionsförsakrings- tydlig hjälp af mig, ty den gamle mannen ska förslaget.
Försäkringskommittén och regeringen ta ge- främst ha, som imte kan arbeta på ålderdomen.
nom sina beräkningsgrunder bort hvarje tanke på Efter den langa, tunga arbetsdagen, lika lang, lika betydelsen af den enskildes sjalfhjalp, säger han, och ihållande i de flesta fall som mannens, kommer så- utrotar därmed efter basta krafter ur, folkmedvetandet ledes inte för arbetarkvinnan hvilan som mödans lön.
en känsla.
som dock måste utgöra sjalfva basen för - Med nöden som padrifvare vet jag, att, - du orkar hvarje sund samhällsekonomi.
med hemsysslor och annat, säger samhället, .. hvarfor Det ar förslagets grundfel i stort, som professor skulle jag då behöfva hjälpa dig i samma grad som Cassel vänder sig emot.
Utan att närmare ingå på mannen, som har slutat med sitt arbete?
Tvanget detta eIler ha tillfälle att har redogöra för kans ut- håller dig nog uppe i trampkvarnen!
läggning af saken vilja vi för vår del sammanföra Men resonerar man så, blir frågan om ej tvånget den uttalade principen hjälp d i g själf, så skla11 gjorde, att den gamle mannen också arbetade tills samhället hjälpa d i g med den stä !lning, som till- han stupade.
delats kvinnorna i förslaget.
Det har denna vinter på skilda platser, gång på För visso har denna princip ej gällt vid utarbe- gång och med olika styrka ropats ut f r h kvinnohåll tandet af dem vidkommande bestämmelser.
Och ännu mot den orättvisa ställning, som tilldelats den gamla mindre den omvända principen, som annars faktiskt kvinnan i förslaget.
En liten ändring har därmed genomgår förslaget - ehuru den naturligtvis ej di- vunnits i det afgiftspensionerna gjorts lika.
Stort taget rekt uttalats -: du behöfver inte hjalpa dig själf, star orättvisan kvar, genom de olika pensionstil laggen.
Den af professor Cassel uttalade grundprincipen for samhället hjälper dig.
en sund folkpensionering, h j a l p d i g själf, s å s k a l l s a m h ä l l e t h j ä l p a d i g, kommer denna orättvisa att framträda i ny och skarp belysning.
Rösträttskongressen i Budapest.
F rån exekutivkommittén för den internationella röst- rättskmgressen i Budapest denna sommar har nu pragram för mötet utsändts och en del närmare upp- 1ysninga.r lämnats.
Af celebra gäster som väntas namnas Charlotte Per- kins Gilman, den kända författarinnan, Jane Addams; den kanske inflytelserikaste socialpolitikern i hela den amerikanska iinionen, fru H. O. P. Belmont, världens rikaste rösträttskvinna, som.
med storartad frikostighet stöder den amerikanska rösträttsrörelsen, fru Heltni Gren- fell, regeringens i Colorado officieila representant vid kongressen och som trenne gånger valts till Colorados undervisningsminister, i hvilken egenskap hon bringat Colorados undervisningsväsen till dess högsta blomstring.
Vidare väntas den världsbekanta grundläggaren af ung.
domsdomstolarna, Bal B. Lindsey.
Detta blir första gången, som han besöker Europa.
Från Spanien, som ännu inde har någon organise- rad rösträttsrörelse, kommer grefvii~nan Emilia de Pardo- Bazan, den enda kvinna i Europa, som bekläder en hög post i!
ett ministerium.
Grejvinnan PardoiBazan ar Spa- niens mest framstaende rcmanförfattarinna.
Med anledning {af de socialpedagogiska idéer, som hon utvecklade i sina skrifter, kallades hon till medlem ' af undervisningsminis: teriet.
Fru Charles Lees, borgmäst3re i Oldham, kommer i sällskap med sin dotter.
Från Batavia kommer fru Char- lotte Jacobs, Hollands första kvinnliga apotekare, som £Sr trettio Ar sedan upprättade ett apotek i Batavia, hvil- ket.
skötes uteslutande af kvinnor.
Af holländskor kan vidare namnas den berömda kom- positören Catharina van Rennes; Herman Bahr, Lauren- ce Housman, Annie Flora Steel företräda litteraturen.
Från Itdien kommer markisinnan Elena Luciiero, den berömda talarinnan, hvars salong är en medelpunkt för Roms politiska och litterära värld.
För flera länder sända regeringarna officiella r q r e - sentanter.
Ofver allt i Ungern visas stort intresse för kcingres- sen.
Så har t. ex. direktören för det ungerska postver- ket, förklarat sig skola lämna de kvinnliga telegraf- och telefontjänstemännen ledighet under kongressen p2 därom framställd begäran.
Vidare har utom hufvudstadeni Bu- dapests anslag pA 5,000 Kronen och han.delsministeriets på 1,500 kongresskassan från landtbruksminiteriet erhal-.
lit 1,000 Kronen.
En särskild studieutflykt planeras för de personer, som vilja studera statens inra %ningar för barnaskydd.
Chefen för denna afdelning, ministerialrAdet dr Paul Ruffy, kommer att personligen leda utflykten, och deltagarna i färden blifva de olika.
städernas gäster.
Ungerska kvinnors naticnalförbund tar liflig del i förberedelserna till rösträttskongressen.
Förbundets ord.
f ' - ande, grefvinnan Albert Apponyi, har bl.
a. riktat en inbjudniing till samtliga nationalföabund af I.
C. W., hvari hon papekar, att det ungerska förbundet kommer att mottaga såsom sina gäster de kongressmdiemrnar, som tillhöra förvingar anslutna till I.
C. W. Mrs Catt har med hänsyn till det stora antal gäster, som ämna sig till kongressen, föreslagit att de från nor- den och västern kommande kongressdeltagarna skulle med extratåg frAn Berlin via Dresden, Prag och Wien be- fordras till Budapest.
Likasom har i Stockholm upptager programmet för- sta dagen predikan af Rev.
Anna Shaw i en protestan- tisk kyrka, söndagsformiddagen den 15 juni.
, Samma dags eftermiddag äger kongressens högtidliga öppnande rum.
På aftonen ar mottagning.
Samtliga förmiddagar upptagds af kongressförhand- liogar.
Kvällarna af offentliga möten, fester cch utfar- der.
Alla önskade upplysningar lämnas af E x e k u. t i ' v- K o m i t é d e s VII I n t e r n a t i o n a l e n F r a u e n - s t i m m e r e c h t s - I C o n g r e s s e, B u d t a p e s t, VII, I s t v i n a t 67; " G l ~.
~ b e t r o t t e r " R e i s e -.
u n d F a h r k a r t e n b u r.
e a u A.-G., B u d a p e s t V, F u r - d ö - u t c a 1, E c k e D o r a t t y a - u t c a; samt I n t e r: n a t i o n a l e T r a n s p.
o r t - F i r m a S.
B u i c h l e r &amp; C: o, V, N h d o r - u t c a 27. '
Utlandet.
Den 1 mars framlade högern i D a n m a r k, s Lands- ting sitt förslag till ändringar af den kungliga röst- rättspropositionen.
De11 epda paragraf i denna propo- sition, som icke beröres af ändringar, är den om röst- rättens utsträckning till kvinnorna.
F ö i r b u a d e t f ö r 1 n t q f i n a t i o n e) I a För-, e n i .n g a r, hvilket hade sin f ö r s t a kongress i Brus- sel i maj 1910, .hiiller sin a n d r a kongress därsamma- städes i Ar i juni.
Förbundet, till hvilket afven internationella Röstratts- alliansen anslutit sig, omfattar icke mindre än 5 1 0 in- ternätimella.
föreningar för de mest olika syften och mål.
I B e l g i e n har det påtänkta Belgiska förbundet för olika kvinnoföreningar konstiiuerats den 10 februari.
Förbundet omfattar 7 olika föreningar, den äldsta " La L ' i g u e ' b e l g e d u D r o i t d e s F e m m e s från 1, 8 9 2 och den yngsta D e L i b e r a l e W o u - w e n b o n d från 1 9 1 3.
Insand litteratur. '
P. Pal in q u i s t s A k t i e b o la g, Stockholm: Sveriges historia för folkskolan.
Af Olof Rosenborg.
Andra genomsedda iipplagan.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag, Stockholm: Sången om blodet.
.Af Pentjo Slavqkov .. &amp; versättning af Alfred Jensen. '
Kvinnan i den gamla tidens kyrka.
Af docenten E. Linderholm.
E '.
n annan sida af den allmänna insats, som de förnä- förut insatts i en bordell, m m motsttitb våldet, blef mare och förmögnare kristna kvinnorna gjorde, möter blott trettonårig afrättad med svärd och siilunda, &amp; om oss uti deras betydande ekonomiska understöd till de Ambrosius yttrar, ett blodsvittne, innan hon hunnit bli kristna församlingarna, hvilkas medlemmar under frikyr-i gammal nog att vittna inför en domsiol.
Så var frikyrkotiden afven för den kristna kvinnan en kotiden till största delen utgjordes af fattiga och mindre bemedlade.
Ofta har ock den rika kristna kvinnan fram- lidandestid, som förde med sig de hårdaste prof.
Men tradt som mecenat för teologerna.
Så var det en för- hon bestod den med ett oförlikneligt hjältemod, som fyll- mögen.
kristen kvinna, som tog sig af den unge Orige- de den hedniska världen med häpnad och kom kyrkan nes, då han jämte de- sina stod alldeles blottställd vid att rakna afven kvinnor bland sina största helgon och faderns martyrdöd.
Icke heller denna de förnäma och heliga.
Hennes mod och ståndaktighet hade ock mäktigt förmögna kristna kvinnornas ekonomiska insats till kyr- bidragit till kyrkans framgAng.
Också åtnjöt0 dessa tiders kristna kvinnor otvifvelaktigti koutvecklingens fromma bör förbises.
Störst möter oss likväl frikyrkotidens kristna kvinna en aktad och hedrad stallning inom kyrkan, äfven om både af lagre och högre stånd såsom martyr för sin deras tidigare religiösa rättigheter inskränkas.
Apologeter- tro.
När förföljelsen en gång kommit till utbrott, döda- na, frikyrkans första filosofer och teologer, hade äfven des alla mänskliga känslor och gjordes ingen skillnad kvinnliga lärjungar.
Biskop Dionysios af Korint - sa ' mellan man och kvinna, och det måste sägas, att de nare ' alften af andra seklet - skrifver till den " allratrog- naste systern " ' Chrysophora, gnostikern Ptolemees dt.lardt;.
kristna kvinnorna i intet hänseende stodo de kristna man- nen efter i mod och ståndaktighet under marterna och bref till en annan.
Origenes tililägnar en kvinna vid dödskvalen, liksom icke heller kyrkan ställde lagre kraf namn Tatiana en afhandling om bönen.
Så gör afvm på dem än på mannen med hänsyn till trons bekannan- hans motståndare biskop Methodius af Olympus med en de.
Det brukar vara vanligt att härvid orda något litet skrift under tack för vederfaret bistånd i andligt hänse- om exaltation, svärmeri, martyrsökande och mera sådant.
ende.
Han nämner ock en kvinna, som var mäktig att Kan SA vara.
Men det förefaller mig, som om snusför- i filosofisk form meddela den kristna tron.
Iiärmed äro vi framme vid frågan om frikyrkans stäil- nuftigheten härvidlag borde betänka, att man dock icke gärna med nAgon smula psykologiskt förstånd rimligtvis ning till dem rel.igiösa sjalfverksamhet, som deni kristna h i n - kan begära, att stackars svaga människor midt i brinnan- nan, låt vara med vissa inskr2nlkningar, ägde i urkristen!
de förföljelse med den själsliga upphetsning, som dar- tid.
Sison redan antydts, inskränktes denna ratt och bortföll med följer, skola gA till marter och kvalfull död, såsom till sist alldeles.
I frikyrkans äldsta tid råder dock ännu den urkristna ordningen afven härutinnan.
De urkristna.
man går till kyrkan en vacker söndag midt i djupaste församlingarna voro icke rättsligt organiserade med fasta fred.
Ofta blef för öfrigt de kvinnliga martyrernas öde lifstidsambeten, utan fotade .pA frivilligt tjänande i kraft ohyggligare an mannens, i det råheten och därtill för- af Andens karismata eller nhdegåfvor, alltså i kraft af bittringen mot kristendomens moral gjorde, att man icke religiös begafning.
Denna karismatiska församlingsordl nöjde sig med att tillfoga dem marter och d6d utan ning ÖfvergAr under andra Arhundradet till en rättsligt dessförinnan brutalt kränkte deras blygsamhet och.
t. o. hierarkisk författning med fasta prästerliga ämbeten, som m. inneslöt dem i bordeller, hvarvid mången föredrog att ' lägga under sig hela d 4 religiösa verksamheten.
: Men hellre beröfva sig sjalf lifvet än att låta vanära sig.
Re- detta var en process, som tog sin tid.
T. v. bestar det dan i den neronska förföljelsen i.
Rom fick den kristna allmänna kristna prästadömet, och afven den profetiskt kvinnan sitt blodsdop under ohyggliga marter.
Bland begåfvade kvinnan deltog i det evangelisatoriska arbetet.
dessa martyrers mest berömda efterföljerskor äro Aga- Vi höra följaktligen ännu talas om .kvinnliga profeter så- tonike i Pergamus under Marcus Aulrelius, Blandina i som Ammia i Filadelfia och Nino, genom hvilken Ibe Lyon 177, Perpetua och Felicitas i Mrika 203 sarlit Ag- riens kyrka skall hafva grundlagts.
Ännu utöfver midten!
nes i Rom under den diokletianska förföljelsen.
Agato- laf andra århundradet.
framträda i storkyrkan kvinnor som nikes martyrskap blef omstridt, emedan hon i längtan ef- profeter och lärare.
Justinus Martyren yttrar, att det hos ter martyriet gaf sig sjalf döden, Blandina, som var de kristna funnes både kvinnor och män, som mottagit slafvinna, torterades fran morgon intill aftonen utan att Andens karismata.
Methodius visste, som vi sett, att be- förneka, fastes vid ett kors och utsattes för de vilda dju- rätta afven om en efter filosofisk metod undervisande, ren samt kastades slutligen i ett nät för en tjur.
Per- kvinna.
Och vid samma tid (160-180) förhärligar en petua och Felicitas vor0 båda unga, den förra friboren, presbyter.
från Mindre Asien i sina " Acta Theclle " den och af go6 familj, den senare slafvinna, Perpetua med ett urkristna tidens sedermera mest berömda profetissa, den af barn vid bröstet, Felicitas i förtid moder i fängelset, bå- Paulus i Ikonium omvända Thecla, som sannolikt någon da döpta först dar, bada lika hjältemodiga.
Agnes; som tid Atföljt Paulus p5 hans resor. '
' '.
112 DACNY - -.
.
.-.
. --.
.
- - Tydligt ar emellertid, att kvinnans religiösa verksam- hetsratt redan ar i starkt aftagande inom storkyrkan.
Däremot ' står dien kvar i de haretiska riktningar, som nu göra kyrkan afbrack.
Har icke blott bevarades utan af- ven stegrades urkristendomens profetiska och entusiasti- astor Fredrik Sjöberg vid Svenska Diakonanstalteni ska element genom den centrala stallning man ger åt Stora Skönadal har för någon tid sedan utgifvit en ekstasen.
bok, som ger.
mycket att tanka på.
Gnosticismens spekulation stod under inflytande af den Han har gifvit den ofvan anförda titel, och i sitt fö- hedniska synkretismens idéer, men Aberopade en esote- retal säger han, att han utgifvit den för att " var- risk urevangdisk - i verkligheten diktad - tradition.
na, radda och vacka till räddningsarbete. "
Med denna sökte man ock vinna stöd för kvinnliga rat- Meningen ar val.
först och främst, att dessa " en för- tigheter, hvilka icke ens urkristendomen kände.
Har äro olyckads.
anteckningar ' ' skola bidraga till beslutet om en.
evangeliernas kvinnor, Maria, Jesu moder, Martha och lag om t,vångsinternering för alkoholister.
" N a r skola vi Maria, Mana Magdalena och Salome de tolf jämbördiga få ratt att hjälpa en alkoholiserad människa.
- afven mot och tvista med dem om makten och ratten att tala.
Ef- heiuies vilja?
", utropar han.
" Skall det blifva inneva- ter Jesu död blir modern församlingens öfverhufvud.
raide års riksdag förunnadt ait bringa vårt folk denna Kvinnor äro barare af den hemliga traditionen.
Bland länge efterlängtade ratt, utan hvilken, vi i många fall stå kvinnor, som skola ha följt apostlarna, nämnes Mariam- f u l l s t a n d i g t maktlösa?? '
ne.
De äldsta oss bekanta gnostiska profetissor möta oss Men dessa sjalfbiografiska anteckning; ar af en ur sam- i Helena, som följde den Simon Magus, som omtalas i hällssynpunkt fullständigt underrnuig person vacka mån- Ag.
8, och den Isebel, som omtalas i Uppenb.
2 och ga ?ndra .tankar.
Det ar ett s. k. oäkta barn, s o n ta- till hör de libertinistiska nikdaiterna.
Alltför ofta!
lar, och dirtill d t barnhusbarn.
Hans mor dog tidigt, kommer det ock under inflytande.
af gamla oriaitai hans far öfvergaf heqne, och eh.uru han icke har annat.
liska.
traditioner i åtskilliga - visst icke i alla - p an goda ord för den öfvergifna, kallar han utan tve- stiska riktningar till en mysteriös förbindelse af religiosi- kan den svek£ulle fadern för skurk och manar " sin,hjart- tet och sexualitet.
Den beryktade religiöse svindlaren lösa fars gelikar " att gå och söka sina barn.
" Me@ ', Markus hade i sitt sällskap en hel hop profetissor.
Mar- tillägges han, " du får icke vara rädd om ditt fina skinn.
cion, som verkade i Rom vid midten af 100-talet och af- Ty du bör veta, att du måste söka ditt barn på plat- ven brukar raknas till gnosticismen, men ar af ett sjalf- ser, hvilka troligen komma att störa ditt skönhetssinne.
standigt skaplynne och syftar till en reform af kyrkan i Gå, säger jag, och sök ditt barn i fängelser, sjukhus el- paulinsk riktning, har i sin församling " heliga kvinnor ", ler dårhus. "
hvilka synas hafva haft sacerdotala funktioner och sålum Under barndomstiden fick han flytta från det ena da fått döpa, sasom förhallandet var afven i en och an- fosterhemmet till det andra; till dess, han var 14 år, nan rent gnostisk sekt.
Huruvida kvinnan i urkristen tid hade han sju sadana, och gifvetvis berodde dessa täta fått döpa ar en mycket svar sak att afgöra.
Sannolikt flyttningar till någon del på obändighet i lynnet och ar dock icke, att hon gjort det.
Detsamma galler natt- oförmiga att finqd sig tillrätta i bestående förhållandeni varden.
- Den mest beromda af gnosticismens profctis- hos fosterbarnet.
Men därvid faller en omständighet sar- sor var Philumena, som i .Rom genom sina ekstatisks skildt i ögonen.
Under det han går skarpt tillrätta med uppenbarelser vann Marcions larljunge Apelles och för- fosterhemmen, har han nästan endast beröm och erkan- anledde honom att stifta en ny sekt.
nande för dem af sam hällets f un~k~tionarer, med hilka I rnontanismen, som vid århundradets midt fram- han kommer i beröring.
trädde i Frygien &amp; som en p2 urkristna motiv byggd Hans första larariqna i Nikolai folkskola, som " kvar- reaktion emot storkyrkans börjande förvärldsligande fram- står i hans sjal som ett ljust barndomsminne ", läraren trader den profetiska kvinnan ännu starkare an i gnosti- på landet, dar han var fosterbarn hos en kansloi ' ös hel- cismen.
I montanismen täfla de bada profetissorna Miixi- vetestroende statare, och hvilken lärare var en verkligt milla och Priskilla i inflytande med Montanus sjalf.
In- " adel person, rättvis och förstående ", sköterskan p4 barn- om denna mäktiga rörelse synas de kvinnliga profeterna huset, prästen som konfirmerade honom, och till och åtminstone har och dar i Ostern ha tillerkandts afven med fhnggevaldigern, som nödgades belägga honom med sacerdotala rättigheter och följakfigen förrättat dopd och Fotbojor men som dock ej var ovanlig mot honom, af utdelat nattvarden.
Ännu 235 omtalas en montanistisk alla dessa har han goda miqnen.
Endast direktören för profetissa, som i Kappadocien utdelade nattvarden och tvän,gsarbetsanstalten skildras mgd skarp och ej f r h sar- döpte rnlinga.
Men af alla dessa profetissor inom dika kasm fri uppfattning af byrgkratisk örfverlagsenhet .. På1 haretiska rörelser under frikyrkans tid blefvo inga så be- Friga om den fiingjncs halsa inföll direktören, utan att römda som Philutmena, Maximilla och Priskilla.
Utan denne sjalf hann svara: " Har äro de alla friska.
Tvångs-.
tvifvel äro de att rakna till dessa tiders märkligaste per- arbetet ar en valbehöflig rekreation för våra brottsh- sonligheter inom kyrkan, som redan företer en rik skift- gar ", och pii frågan om han skött sig bra - han hade ning af olika ståndpunkter och riktlinjer.
för sitt valförhallande blifvit förman i tvätteriet - " Ja, tack .vare kappen sköter han sig. "
Hvarjamte direktö- Åter e t t rop fran samhäl- lets undre värld.
P ' Andrea Enero ths Handarbetsskola och Seminarium Karduansmakaregatan 8 B.
1 tr. Allm.
Tel. Br.
4536, Stockholm.
Högre, af Kungl.
Maj: t godkänd lärarinneutbildning i hand- arbete.
Kurser på 1, 11 /, eller 2 år.
Prospekt sändas.
Anmälningar till nästa arbetdr, som börjar A Sept., mottagas dagligen kl. 12-1 i skolans lokal. '
Fran arbetsstråten.
ren sammanfattar sin erfarenhet af lösdrifvare i allman- het med dessa ord.
" Med den kännedom jag har om dessa ohjälpliga lösdrifvare, kan jag försäkra, att det ar qastan lönlöst att försöka hjälpa dem - - - Det basta för dem vore att de bringades till förnuft genom att stanna har flera år fram i tiden ".
Det låter icke välvilligt eller manniskoilskande, och ' i skarp kontrast mot direktörsutlitandet stå den förolyc- kades ord om samma sak, och vi ha pastor Sjöbergs in- tyg på att det ar hans egpa: " Visa aldrig förakt för en stackare, som undergått fängelsestraff eller tvangsarbete - - - lagg icke sten på bördan - - utan är du man- niskovan, så försök att gifva dem.
hopp. "
Ty det ligger utan tvifvel något nedsättande och för- nedrande uti att bli " bortdömd till tvångsarbete ", som det heter, det ar icke upprättelse genom arbetet, som det borde vara.
Man ser detta till och med af denna passus i 4 mom. 12 fj af L a g e n.
a n g å i e n d e l ö s - d r i i f v a r e s b e h ~ a n s d ~ i n d g e n 12 j u n i 1,885, dar - bör så ordnas, att den anmälningsskyl- det heter dige icke - - - u t s ä t t e s f ö r a l l m ä n u p p - m a r k s a m h e t " etc..
Likaledes torde val foi-tsatfnin- gen af fj 1, " Till enahanda behandling ' ' (såsom lösdrif- vare) " vare ock den förfallen, som - - - f örer ett så- dant lehacksatt, att våda daraf uppstår för a l lim a ni s ä k e r h e t ", ' kunna medgi ' fva en val vidsträckt tolk- ning, ehuru det naturligtvis icke varit lagstiftarnas mening att förutsatta annan våda för den " allmänna säkerheten ' ' i n den, som följer brotf mot de bida efterföljande " ordning och sedlighet ", tolkade &amp; ter dessa ords mora- liska valör.
Hvarken i pastor Sjöbergs företal eller den förolyc- kades anteckningar förekomma kbndrande öfverord mol tingens bestående ordning, utan endast djupt beklagande af att det är som det ar.
Pastor Sjöberg säger, att han " icke lämnats i fred invärtes, förrän han bragt mannens öde till offentligheten ", och den förolyckade sjalf talar) s i: " Meningen - - - har vant - -.
att väcka della- gan,de för barnen, isynnerhet för dessa små fader!
och) moderlösa, hvilka ju hafva samma rättigheter till lifvet som alla.
Försök att radda dem!
Säg icke, du kan ej!
Du kan, om d3.
vill! "
Ellen Wester.
M arie Conrads var bara barnet, då hon blef gift, och bara barnet, då hon blef anka och flyktade tillbaka till sin fars ' hem.
Hon fann aldrig,, tillfalle att " i; h j i E r sin framtid ", som det heter, ty den gamEeq fadern blef kroniskt sjuk och kunde inte undvara h a - ne.
Efter tio år var fadern borta, och det lilla hem, som ägt besthd hufvudsak1ige; n. på hans pensi ' on, var försvunnet med honom!
Det gällde nu för Marie att ' se sig om.
efter nytt arbete, ett sådant som kunde lämna existensmedel.
Som Marie talade franska med stor ledighet - deta språk hade varit samtalsspråk i förildrahemmet - hop- .pades hon att genom svenska ' lektioner åt utrandska af- färsman i staden kunpa förvarfva något.
I ett finare pensionat gafs åtminstone möjlighet till lekiioner, tänkte / hon, och därför flyttade hon till hmsionat Lager, fast dar var proppfullt förut.
Ett krypin, lagom för en sofsack, var allt hvad honi kunde få som enskild tillflykt, men .i den stora salon- gen fick hon hela förmiddagen taga emot elever, ifall hon lyckade få några.
Marie kunde knappast somna om nätterna af idel oro.
Hon väntade och väntade i en .salong, som kyl- de hennes blod, fast temperaturen dar var den önsk- värda.
Ändage11 en middag hör hon ep mansröst.
med främmande uttal i tamburen spörja efter madame Con- rads.
Framfing-en, som kommit med anledning af hennes annons, sig som monsieur Neville, rentier.
Med omotivqad värnle förde han Maries hand till sina läppar under det att hans sydländska praktögon liksom omgaf henne med en korseld '.
.
Marie var förbryllad, men bad artigt mr Néville be- stimma de lektionstimnar han önskade.
Mr Neville vil- le framför.
allt konversera.
Han hade sett ungefär hvad scm ar att se i gamla och nya världen, endast Sverige och svenskarna vor0 honom obekanta, och om madame att: börja med endast ville tala, tala om sitt land och sitt Folk på svenska, skulle han snart lära sig förstå - han kunde så många språk förut.
Man kom öfverens om vissa timmar.
Så var d&amp; Ma- r i e ~ första elev funneri, och innan aftonen hade hon utsträckt barnaskydd och modershjalp.
" Svenska för- fatt ännu en.
Det artade sig ju bra med arbetet, mena-.
eningen för moderskydd och sexualreforrn " i Stock- de Marie, och oron i sinnet mojnade.
holm hade sistlidne lördag.
ett offentligt möte i Viktoria- Vid arbetets vag växer dock sällan lugnets planta salen, hvarvid fröken Anna Lindhagen ingick på frågan med de sammetslena bladen.
Dar frodas helst ovisshetens om b a r n p e n s i o n e r i n g o c h b i d r a g f r a n!
f i i r s u m l i g a f ö r s ö r j.
a r e och borgmästare Jakob tistlar med de konstiga namnell: konkurrent, ändrad kon- Pettersson från Södeitelje talade om d e o a k t a b a r- junktur, misslyckiinde, intrig, förödmjukelse.
Men hvad s e n s r a: t t.
De sakrika föredragen, hvari direkta yr- mer om den arbetande blöder?
Nya tag!
Så lyder pa- kanden gjordes på lagändringar &amp; ende ut på att tillva- rollen.
rataga barnens ratt, liksom den öfvergifna kvinnans, som) Den elegante främlingen i n f a n n 4 g på sina bestäm- har barn att sörja för, mottogos med stort gillande af da timmar, konverserade - sjalf och lyssnade på Marie, mötesdeltagarna.
Någon diskussion af ämnet medgaf ej men med nagot visst afvaktande; i hållningen som irrite- deii långt framskridna timmen.
rade henne.
Trodde han sig vara på en scen och spela med i eq fars, undrade Mark Hennes nyktra konver- - 3 sår vinna bland vetenskapsmän allt större anvandning.
' j-. '
Giftfria behand-: liflgsmede1: Med egenskapen att vid ratt användning och lämplig utspädning vara lika oskadligt som bakteriefritt vatten förenar Fil.
D: r P. Hikanssons fabrikat Salubrin .egenskapen att vara antiseptiskt t111 att oskadliggöra bide bakterier och deras giftiga produkter.
Det ar därför användbart å friska sår af alla slag, insektsstyng, tuberkulösa sår m. m. på samma gång som det är det lämpligaste medel att handhafvas af den stora allmanheten.
Salubrin tillhandahllles i Parfym-, Speoeri- och Färgaffiirer.
Partilager hos Geijer C: o, Stockholm.
' ' sation om Sveriges klimat och de sansade svenskarna gaf anledning till ett sprakande slöseri med sydländsk, eld i blidtar och åthäfvor.
Undervisningen, om vått .lands stora u; tst !räckniilng framkallade odibsa distraktio&amp; ner.
Närmare och närmare kom han inpi sin.
patriotiskt .varma institutrice,, som fann det problematiskt att med bibehållet lugn retirera längre an soffan räckte.
Och så mhnga förslag han hade a?
göra!
Sku.le de g2 ut och promenera.
.
.
eller önskade madame hellrd ika - de kunde ju gemensamt bese omgifnlingarna?
Vil- le madcame inte, äta middag med hon.om på den eller den restaurangen?
- Nej, sade madame i bestämd tcn.
Men vi ' kun- na garna ta en promenad, medan solen glimmar så har vharmt.
- Charmant.
.
.
0, madame, hvai-för vi-l ni inte för- stå mig?
- Förstå hvad?
- Att jag beundrar er!
- N i ar precisérnent den dam jag söker, charmant.
ut i fingerspetsarna, en verklig dam.
Om Ni blott ville supera med mig i afton p i La Patrie?
.
- Hvarken denna afton eller någon annan, mon- sieur. '
- Hvad ni ar hard, madame.
Jag, ar ej van.
att mötas af några nej.
Mellan monsieurs lappar skymtade bliandande blahvit emalj.
- För all del, monsieur, invitera fru Borkman eller fru Solners vid teatern eller fröken Ninon från cabare ten, ingen af dem skall saga nej till er supé och er champagne.
- Des artistes.
.
.
diable.
.
.
det ar en dam som ni, madame, som intresseraf:.
.
, de andra.
.
: känner jag, Låt oss atrninstone g5 in nkigonstädes och pigga upp oss med ett ' glas vin?
- Som ni vill.
Marie förde den svarhandterliga ele- ven in på ett kafé .ii la Tysta Marie.
Dar sut,to förut några tanter och skolflickor, jämte &amp; t par förtolkade pensionstagare af andri könet och smuttade kaffe.
Främlingen svor i mustascherna, och Marie triumfe- rade tyst öfver sitt lilla schackdrag.
LAgrnaldt och i skydd af det främmande språket bör- jade mr Néville på nytt.
Madame, hvarför undflyr ni mig?
Behagar jag er ej.
.
.
Hvad ar det som ni inte tycker om hos mig?
- " Tycker.
.?
Ni är för mig en elev.
Med edra personliga förtjiinster eller brister har jag ingen- ting att skaffa.
.
.
allt hvad jag har ratiighet att begära, ar att ni uppfik er som gentleman.
.
.
korrekt - Ocli hvari har jag brustit, flammade sydlänniw gen till.
Jag begär jti ingenting ' högre an att få stilla mig helt till er disposition.
'.
.
vill ni resa till Italien, till Spanien?
Ni talade ju med lingtan om Andalusien häromdagen, tyckte jag.
.
.
hvad önskar ni - jag !.r far- dig till allt, befall blott!
- Men allt det har ar uppat väggarna takig !,, sva- rade Marie, lagande som den rödaste tomat.
I !&amp; ert uppförande måste bero pa ett misstag. '
- Ar ni da icke fri, madame?
Jag är fri, det har jag förut haft aran att saga er.
- Trots den vackra Lucrezia i ' Toscana?
inpassade Marie på rent okynne.
- Hon ar icke har, betonade mr Néville med glitt- rande tillfredsstallelse.
A r ni fri, eller har jag missta- git mig?
- Det ar inte i detta fall ni misstagit er.
Marie bleknade, och med en abedissas a !lvar såg hon ratt in i de ögon, dess ägare sjalf kallat.
" farliga ".
O m ni hade en syster,.
.
eller har ni kanske en syster?
- Ah, en förtjiisande syster, som jag håller af kolos- salt, hon ar min stolthet, jag besöker henne 5rligen.
- Nå.
flur skulle ni behaqdla den man, som gjor- - de er syster, en hederlig kvisina, sadana förslag, som ni nu gör mig?
utlänningen studsade.
Det teatraliska i väsendet föll af som en mask.
- Madame, jag ber er tusen @ nger om tillgift.
.
.
jag trodde.
.
.
ni ger ju lektioner.
.
.
jag tänkte det var.
.
.
det var så att säga skylten.
.
.
jag ber er på mina knän att ' förlåta, att glömma .-.
, ni skall aldrig mer få tillfälle att beklaga er öfver mig, om ni blott vi !l till- gifva.
.
.
Marie.
Conyads, som skulle förtjiina sitt.
bröd med lektioner, nickade världsklokt.
l '.
G.R-tz.
-- Nya landvinningar. '
nderhuset i staten N e w Y e r s ey, har i förra veckan med en majoritet af 4 6 röster mot 5 anta- git fragan om ett tillägg till konstitutionen angående po- litisk rösträtt för kvinnor.
Senaten, hade redan förut an- tagit förslaget med 1 4 röster mot 5., Detta skall be- kräftas af nasta ' års lagstiftande kår, hvardter frågan om K.
P.
R. vid '.
ett sarskildtt tiUfiil?
' .e utställes till fo; lkoim- röstning.
Som förut ar, omnamndt ghr.
frågan åter till om- röstning i M i c h i g a n den 7 a p r i l, enligt Lagstif- tande Karens senast fattade beslut, med eit tillägg, som gör kvalifikationerna för i uijandet!
födda kvinnor lika!
med de manliga immigranternas.
U Den 7 inars antog Senaten i Iowa.
med ' 31 röster mot 15 ett tillägg till konstitutionen, afsedt att ge poli- tisk rösträtt at kvinnor.
, Underhusef hade antagit sam- ma förslag för flera veckor sedan.
Förslaget skall nu bekräftas af nasta års Lapfiftan- de Kar och sedan ' utställas till folkomröstning.
, ' Afven i N o r t h D a k o t a har kvinnornas rösträtts- kraf v u n ~ i t seger den 6 och 7 mars, då Underhuset med öfvervaldikande majoritet instämde i Senatens förut fat+ tade beslut att frigan skulle utställas till folkomr6stning.
Sammanlagdt ha nu 8 af Norra Amerikas Förenta Sfater i å r för sin del mecigifvit sina kvinnor den full-
-- komliga medborgarrätten.
N o r t h och S o u t h D a. k o t a, N e v a d a och A r i z o n a af de västra stater- Lektioner i.
Linnesömnad (afven blusar, barnklader ni.
ni.)
ila och af de östra I o w a, M i c h i g a n, N e w Y o r k Praktisk metod, utan tr3ckliiig och N e w Y e r s e y.
Det ar ratt mycket på Arets trc Hvarje elev disponerar en .syniaskin första manader.
KARIN EONER, Stockholm.
Fredrika-Bremer-Förbundeds Hälsingborpskrets hade fre- dagen den 28 mars en sammankomst, hvarvid föredrag hölls af fil.
dr E. Ingers: U l r i .k a E 1 e oi n o r a d. ä., K a.
r l XI1: s m o d e r.
Efter föredraget sang a f.
e n amatör och samkväm med teservering.
.
Ärade Damer!
Hvem a f Eder vill ej b ' ka sim inkomster med 5 kr.
pr dag.
Detti kan ske genom att till vänner ocl bekanta försälja det nya hudmedle bAnntoln som betingar ett minut pris af 2 kr.
pr.
fl.
Sändes direk Sibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004 från fabriken till ett pris af 1 kr pr.
st. om minst 10 fl.
rekvireras EVA EGNER, Malmö.
fraktfritt, mot förskottslikvid.
Agen Fersens väg 2.
Tel. 4490, ev. 4083 ter antagas.
Begär prospekt.
Ana tolfabriken, Vikingagatan 1 1, Sthlm (A. F. 1411).
Riks.
11032. '
PLA TSSOKANDE, Har Ni kylda, händer fii sina annonser införda i grof.
rynkig eller röd hiid, använd d i endas Dnrm v tör h n l h riset eller 7 % Iïrc frr mm.
:.
den berönida och mest välgörande. '
fPlatss * knnde Hudcremen Skin Food Till Dagnys Iasekrets i landsorten.
Som Dagny bnskar vara ett enande band mellan Sveriges kviniror samt har till sitt m41 att tillva- rataga allas intressen pal skilda platser, fal vi här- med uppmana vdra Iisarinnor i landsorten att de, för att underlätta denna vdr uppriff, vil / e till tid- ningens redaktion insända scldana notiser, som utöfver lokalintresset innehdlla saker af vikt för k vinnordrelsen / dess helhet.
Handarbet slärarinna söker plats till hösten.
Har ge.
nomgått Andrea Eneroths högre handarbetskurs, Johanna Bnins- sons vafskola med lararinnekom- petens, Handarbetets vänners kurs i komtsölmnad samt har be.
tyg från skola där.
hon under- iisat.
Svar till)) Höbten 1913 ".
Sv.
Dagbl.
kontor.
Förlofvad läxarinna magor och svar.
Nvar kan man prenumerera pJ?
Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid menumerera J?
dessa stJllen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för ' 11, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
tivilka villkor erhdlla ~renumerantsamlare J?
Dasm v?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man förfara f d r denna provislons er- hdllande?
A Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillväga p i ett af följande sätt: I) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det.
behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt f r h Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (e j annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto ' il samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvllket pris kan man nummervis I6sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummp.
Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: DAONYS EXPED.ITION, STOCKHOLM.
Pris 1: 25 o. 200 kr.
pr burk sändes mo postförskott (porto 40 öre) endast frii Gustaf E. Lindström.
ollan da^ egatan 8 B.
Stockholm C t A. F. 1408).
1,CDIGA PLATSER.
Ordinaiie lararinnem befattningei vid fasta folkskolan vid Ham- rnarby (iitt F.) i Lundby för- s m1 ng i Vastmanlands lan kun, göres härmed till ansölkan ledig inoni 60 dagar efter kungöran.
det häraf i Post- och Inrikes tidningar (den 6 mars 1913).
Skolan ar telagen i Vasteras en i$ lag.
I ersättning för h.us.
stads oniedelt ara närhet.
Lön rum och vedbrand lämnas 25C kr.
23-brig flicka Lundby pr Vasteras den 11 som genomgatt praktisk och teo- mars 1913.
Skolrådet.
retisk kurs A lasarett, önskar fr. o. ni: 1 maj plats som hjälp och sällskap At sjuklig person.
Småskollärarinnor!
4r villig medfölja ti l badort el- ler dylikt.
Svar.
emotses tacksam ' Vid Karlsborgs sm&amp;kola (litt.
niarkt)) Sjukskölterska ", p. r. Kri- a) erfordras en vikarie genast.
stianstad.
L6n e ' ' ter 700 kr.
pr ' år i etl för allt (inberaknadt slöjdarfvo.
de).
Tjanstgörings.iden blir 2 I he.m dar husmor saknas månad.
insändes oför.
önskar bat,tre flicka plats.
Hels1 dröjligen Ansökan under adress dar barn finnes.
Kunnig i söm.
Förste Iiiraren B. Kärrlander.
nad och för öfrigt alit som f&amp; Karlsborg.
rekommer i ett hem.
Ref. fin.
Svar till)) 35 år ", Tidningsk., Norrtul4sgatan 7.
Två lararinnebefattningar vid folkskolor (litt.
F) i Ovan- sjö skoldistrikt sökas hos skol- hllt kompetent, bildad och sym- ridet inom 60 dagar fran för- patisk önskar snarast befattning sta kungöuandet i Post- och In- i ett finare hem.
Högsta ref. r kes t: dningar.
L&amp; enligt lag.
Barnantalet Svar tid1 E.
A Sv.
Dagbladets rin a. kontor.
flvansja &amp; Kungsgården i Gäfleborgs lan den 26 februa- ' Finns det nkgon ri 1913.; om i sitt hem behaver bil- Skolrådet.
lad, sympatisk, hemlös 38-Arig licka af god familj.
Van hus- Sjukvikariat örestandarinna och uppfostrarin- la.
Skicklig i matlagning och för återstaende delen af vårter- lakning samt kunnig i sömnad, minen sölkes genast af lärare el- ~rbetsam, s rsarn och ordentlig.
ler lärarinna.
Lön 100 kr.
pr Jtni.
rek.
var till)) Barnavan) ', läsmånad.
Fritt vivre.
Fria re- i7dningskonlt.
Hornsg.
54, Stock- sor.
Ansökan ställes till Skydds- iolm.
A.
T.
Söder 26 44. hemmet i Boda, adress Viskan.
komp.
att un förb.
kl. son: högre stadium, ö,nsk.
öfv.
som marmån.
plats helst å go&amp; för att " lasa upp ') elever I., annar lani ?3.
sysselsattn.
(floit hand.
stil) mot att några tim. om da- gen få gá i hushållet.
Bena n, svar till)) Lär.
v.
Samsk.
'), !v, Dagbl.
kontor.
!
?
RORTLIEB &amp; COMP.
Innehafvare:.
Ofversättarinnan Emilie Kullman.
Kontor: Nybrogatan 26, Stockholm.
Prima Anthracit i olika krossn ingar.
Hushtillskol, Cokes, Marie-Briketter till billigaste priser.
Riks.
Tel. 40 62.
Allm.
Tel. 78 39.
Parfymer.
Stort och rikhaltigt lager af de utsökt finaste parfymer från de förnämsta utländska firmor, finare och enklare tvalar, kam- mar, borstar samt finare toa- lettartiklar.
.
.
A. V. Nording, 1 1 Bi blioteksgatan 11 63 Drottninggatan 63 Onskar 3Yi &amp; ' der en: .yliiaskin, som ger en sdirskiidt vacker söm vare sig Ni syr i det tunnaste siden eller de gröfsta kapp- tyger, bör ni köpa SAGA- S v e r i g e s f ö r n ä m s t a s k o l - o c h premiebibliotek.
R Af ocli IPNGIb O M. En-k~onas-bBc&amp;et.
~ &amp; S F B Se11nt1 Lit !~erlii /.
Hclerrrt A~vblr&gt;rrt 22.
Tomtesagor: if Z. To / ieli~~s.
1.
Svenska Folksagor, eftcr ganila folksanor heriitkitle för barn a f Fridfjtrz~ I3erq.
Fiirst; i samlingen.
Med 86 teckningar af Elsa in.
fl.
blud 80 teckningar af Alhcrt Eilelfelt.
Bdv.
I: orsstriitn, C. Ankarcrona m. fl,.
Heskow.
Jenny ~ ~ s t r ~ och i i i Edv.
Forsström.
Andr; i upplagan.
2.
Robinson Kruse, af Defoe i ny svensk berirhei.ning af Hen- 23.
Östan och Västan.
Sagor af W. Hauff m. fl .. he: irhctade: if rik Wranzr.
Med 116 teckningar af Gerda Tirbii.
Tretlja iipplaga~i.
Hiufo Gyllrrnrlrr.
Med 49 teckniiig~r af Brita Ellström, Ingeborg Ud- ~ naff, i ny svensk bearbetning: if Anau W~~ltlert- d f n ocli Jvhii Bauer.
3.
Tusen O L en berg.
Första samlingen.
Med 53 teckningar af Louis Moe.
Andra iippl.
21.
Selim och Kalulu.
Be: irlwtiiing eftcr U.
Stanley af Henrik 4.
Onkel Toms stuga, af H. ' B.
Stowe i ny svensk bearbetiiiiig af Amartda Kerfstedt.
Med 96 teckningar af Karl Aspelin.
Aiidr; i iippl.
WrmtCr.
Med 56 teckningar af Louis Aloe.
25.
Tonitefars sagor af C.
A d &amp; k ~ l d, Sigrirl E l m b l ~ r l, Anna 5.
Jorden rundt pd 80 dagar, fritt berättad efter Jules \ ' eriie Wrrhler~ber~g, N.
P. Örlntan m. fl.
Med 68 teckningar: if Ciist.
Ankar- af Ilcrtrik Wranér.
Med 48 teckningar af Edv.
Forsstrik.
6.
Medeltidssagor, beriitkide fiir ungdom af H.
Schiick.
Meil crona, Edv.
Forsström, Ottilia Adelborg m. fl.
77 teckningar af Elsa Heskow.
26.
Ja och Nej.
En samling sagor af Heleau Nyblom.
Med 57 7.
Svenska Folksagor, bersttade eftcr gaiiil; ~ folksngor af teckningii; tf Ottilia Adelborg, John Hauer, Loiiis Moe m: fl.
Fridtjttv I3erg.
A n d n samliiigcn.
Med 60 teckningar; if Jenny Ny- 27.
TV^ ferier, efter Jules Verne .berZttad af Alfr.
Srnildbrrp ström, Viktor AndrEn ocli Karl Aspelin.
Andra iippl; igan.
teckningar af K: irl Aspelin.
8.
Tusen och en natt, i ny svensk bearbetning af Anna Med 40 Silfvertornct jämte andra sagor och heriittelser: if Seltnrt La- 28.
Wuhlenberg: Andm samlingen.
Med 62 teckningar: tf Louis Moe.
Per hall strön^.
El~rfliildu Roos nied fl.
hled 54 teckiiingiir; if 9.
Trojanska kriget, forngrekiska guda- ocli Iij: ltesagor.
efter d e gerlii /, Gisela T n p p.
D. Ljiingrlahl.
Edv.
Forstriim iii.
fl.
honieriska sagorna bet %.
af Fridtjtrv Berg.
l e d 71 teckii.
af Louis Moe.
79.
Riddarsagor, efter C. Chnuser ocli Arturssagoriia m. fl.
sam- 10.
Gullivers underbara resor till liiiepiitt: irnas och jiittariias I d e ocli bearbetade; if H.
&amp; El.
Htrltenbery.
Med 42 t e c k ~ i i i i ~ a af r land.
Efter J.
Swifts berättad af Hugo Gyllrrnder.
Med 59 teckningar V. Andrbn in.
fl.
af David Ljungdahl.
30.
Vildmarkens sagor, efter W. A.
Fraser bearhetade: if Hen- II.
Styrman Hurtlg, fritt beriittad efter Fr. &amp; rryat af Henrik ving Wendell och Htt !go Gyllunrler.
Mcd 40 teckningar af Louis Moe.
Wrnnér.
Med 59 teckningar af Nils Larsson.
Andra upplagan.
31.
1 Hönslösa och Halmakra.
Harnhistorier och folklifsskild- 12.
Franska Sagor, efter Laboulaye och Perraiilt beriittnde af ringar af Henrik Wrrrndr.
Med 50 teckningar af Brita Ellströni in.
fl.
Hugo Gyllrrnrlcr.
Med 59 teckningar af.
Jenny Kyströni ocli Hiliia 32.
Diamantäpplet.
En samling folksagor, f d n Flandern.
Ungarn Wahlstriiin.
och Siebenburgen, bearbetade af Louise Zegolson.
hled 43 t e c k n i n p r 13.
Hunden Tipp och ndgra andra durhiqtorier, berättade af Aina Stenberg.
af Henning Wendell.
Med 63 teckiiiiigar af Louis Moc in.
fl.
33.
Buffalo Bill.
Efter iifverste William Codys Buffalo E: ill och 14.
Den unge boerhjalten af August Niemann.
Strider, jakter lians systers uppteckninpar.
ofvers.
o. bearbetad af Hugo Gylln~trier.
ocli äfventyr i Transvaal.
Fritt berättad af Htrrfo Gyllunrier.
Med 63 Med e t i 30-kil &amp; kniiiga; af D. Ljungdalil.
teckningar af Carl Printrensköld.
Andra upplagan.
34.
Adelstenen.
Legender, sagor och s i g n e r af Henning Wendell 15.
Gula vargen.
En indianhistoria.
Efter Anna Erslevs danska ni.
fl.
Med originalillustrationer af D. Ljungdahl in.
fl.
original i bemyndigad öfversittning af Henrik WrnnCr.
Med 41 teck- 35.
Barndomslandet.
Barndomsniiiinen af Jultomtens författare nihgar af G. Stoopendaal.
f ch konstnärer.
Med deras porträtt och smiirre teckningar.
16.
Booker Washington och andra Sagor och beriittelser af 36.
F r h Bobinacks land.
En samling sagor och berattelser af Ellen von Platen, Efaria Artltolm, Hugo Gyllander, Henrik Wranér L.
E. BHiCrkntrirr.
Rosa Nordenskjöld m. fl.
# ed oripinaltecl~niiigar m. fl.
Med niiinga teckningar.
if Aina Stenberg.
17.
Bröderna Grimms sagor, bersttade af H i ~ g o Gyllr~nrler.
37.
Den siste Mohikanen.
Efter James Fenimore Cooper.
Af Med 92 teckningar af Jenny Nyström, Gisela Trapp, Louis Moe m. fl.
Vugo Gyllrrnder; Med ori~inalillustntioner af D. Ljuiigdahl.
38.
Svanehvit och Rosenröd.
En samling sagor af Hugo Gyl- 18.
Hittebarnet.
Bearhetni !ig efter Hector Malot af k m r i k Wranér.
rander, Helertrr Nyl&gt;lont, Henrik W r a n i r och Ernst Lundqvist m. fl.
Med 37 teckningar af Karl Aspelin.
Med teckningar af Johan T i r h, D. Ljungdahl, Edv.
F o r s s t r i h m. fl.
19.
Tomteberattelser af Henrik Wranér, Antatrd~t Kerfstedt, Aug.
I301tdeson m. fl.
Med 68 teckningar af V. Andrbn.
Axel Kulle.
39.
Mattias Sandorf, efter Juies Verne bearbetad af Alfred Srnerlberq.
Med illustrationer af Victor Andr611.
Johan Tirén m. fl.
40.
Japanska Sagor.
Samlade af Idtt Trotrig.
Med original- 20.
Svenska Sägner.
Afventyr och be6ttelser u r vart lands hzfder af Httgo Gyllunder.
Med 78 teckningar: if Jcnny Nyström, Eilv.
Fors-: eckning; ir af Kionotu Okuno, O. Yapano och Lisa Berggren.
41.
Prinsen och Tiggargossen af Efark Trurrin.
Bearbetad af ström ni.
fl.
21.
Kapten Grants barn.
Efter Jules Verne berätkid för Sve- Htrgo Gyllander.
Med teckningar af Gerda Tirbn.
riges biirn af Antia Wrrhlenberg.
Med 45 teckningar af David Ljungdahl.
42.
Sagospel af Helena Nyblom, Med tecknings?
af Gerda TirEn. '
' - ty dessa maskiner hafva genom sin öfverlägsna konstruktion, sin ining- sidiga användning och ötriga framsta- ende egenskaper blifvit s i omtyckta, att de under de f i i r de varit i mark- naden.
trots sitt nggot högre pris er- hillit en verkligt störartad-spridning, det basta beviset för att en vara a r god.
CENTRAL BaBBIN-MASKINEN tillver- k&amp; i t v i storlekar, en mindre för fa- miljer och syatelierer och en störreför skriidderier.
OBS.
!
Fördelaktiqa betalningsvillkor.
.
, - a ' w Samtliga förestzende böcker kosta Iivardera i pappband elidast 1 krona.
Önskas d e inb.
i klotband.
iir priset 1 kr 25 öre pr ex. P5 s8rskild begsran kunna d e erliiillas i starka, prydliga biblioteksband i 1 kr.
5d öre pr ex.
Hvarje bok omfattar omkring 250 sidor.
och ur rikt illustrer; id.
Innehallet a r granskadt af en kommitté af skolmän, hvadan garanti finnes, a t t böckerna utan risk kunna s i t t a s i Iiänderna ps barn och ungdom.
Bör därfiir finnas i alla skol- och sockenbibliotek.
Flera af Sagadelarna användas som 1isc: bi; cker i folkskolor och flickläroverk samt andra bildningsanstalter.
För skol- och sockenbibliotek 1Zmnas hög rabatt.
Rekvireras f r d n Svensk Lararetidnings Förlag, Stockholm C.
Wirens utsökta PARFYMER, eleganta damers förtjusning!
A.
B.
Nordiska Kompaniet.
Texjiilafdelningen Thyra Grafström Stockhoim.
Permanent u t st allning af färdiga och påbörjade arbeten samt material.
Råd vid in- redning af väningar ni.
m.
Undervisning taliensk spets-, och annan konstsöm.
Ständigt p&amp; lager därtill hörande material: Svensk- Fransk- och Bömisk Spetstråd.
- Rikt urval af Spetsmönster.
- - - m Annonsera i DAGNY!
ErhHlles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l.
21 Lilla at tu gatan 21 i - - Hoflev.
Stockholm.
Innchallsf örteokning.
Dagens nummer InnehOller: lliijälp dig själf, så skall samhället hjälpa dig ((.
Rösträttskongressen i Budapest.
Utlandet.
Kvinnan i den gamla tidens kyrka.
II.
Af docenten E. Linderholm.
Åter ett rop från samhällets undre värld.
Af Ellen Wester.
Från arbetsstråten.
Af G. R-tz.
Nya landvinningar.
Notiser.
Foreningsmeddelande.
Insänd litteratur.
Prenumeration å, Dagny sker å, närmaste postanstalt eller bokhandel.
