# ID: svediakorp-per585
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1913
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,637
# sentences: 617
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ntr 11.
.- .. - - - - - - -.
- - - - - p - Prenomerationspris: 111.
kr.
4: 50.
Ar.
.
kr.
2: 50, ...
., 3: 50I1h ....,.
1: 15 Ar.
I Redaktion: Klarabergsgatan 48, tva 11s Prenumeration sker sAväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt eller bok- handel.
tr. Telefoner: M m; 63 53.
Riks- - 122 85..
I Redakt6r o. ansvarig utgifv&amp;: 1.
Expedition E L L EN K L E M A N..
och Annonskimtor: Klar ?bergsgatan 48. tva Mottagningstid:.
.
.
kl. 11-12..
Utgifningstid hvarje.
-- e 0 lo Bre * -- g: e Stockholm d e n 1 3 ~.
a i 1813 s -.
- torsdag.
.Sthlm 1913, ' F.
Englunds Post- och telegrafadress: .DAGNY, Stockholm.
Boktr.
I are.
.
Annonsprls: 15 6re per mm.
Enkel spaltbredd 50 nim.
Marginalannons under texten 15 mm: s hajd per gAng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Olu.
20 ggr 20; Io.
50 ggr 25 %.
Annons bor vai-a inlämnad senast mkndag f. m.
-.
Fredrika, Bremer och en statyfraga.
D et ligger ju nära till hands att, antaga, att den staty- .mynnade i en lika stors1age; n som förbluffande ny tanke: fraga, ' hvarpi.
rubriken, anspelar,; ör sig kring det ak- resandet .på .någ&amp; af ~tockhoims offentliga platser af en tuella spörsmalet om minnesstoden öfver Fredrika Bre- kvinnornas staty öfver konung Oscar! '
mer.
Men - vare det sagdt så godt först som sist -.
Första gingen denna för tiden högst ovanliga kvinno- sa ar i c k e fallet.
Förhandenvarande statyfraga är mer demonstrat.ion manifesterade sig inför allmanheten!
var i an 50 ar gammal.
Den dryftades under författarinnans en anonym artikel, synlig hösten 1860 i en hu ' fvudstads- lifstid och hennes egen stamma har latit höra sig i den tidning, däri Sveriges kvinnor uppmanas att sluta sig till1 kring ' densamma utspunna diskussionen.
.
sammans.
och insamla .medel till en biidstod pfver, @ en Under sysslandet med fru Fredrika Limnells efterläm- .folkkäre monarkefi .. nade brefsarnling, hvii ken, som kändt är, irinehiåHer yttersb I hvilkens hjärna hade n~ denna högtflygande idé värdefulla bref frAn Fredrika Brerner, var det jag pa- uppstatt?
Säkert frågade man sig de~,a man och1 man trälfade har berörda statyh-åga.
D i jag vid ' närmare d- emellan nyfiket undrande, då stockholmarna för första terforskning fann, att den ' alldeles förbigatts af hennes gangen läste detta med signatur.
" Ostgötakvinnor " un- biografer, alltsi innehfiller något relativt nytt om var dertecknade upprop.
Vi tro oss nu ha afslöjat pseudo- frejdade landsmaninna, och d&amp; dessutom det ' hela utgör nymen, och antagligt ar, att man i denna okända insän- en ganska betecknande tidsbild, tror jag att qtt framdra- dare.
har att söka iniiiativtaprinnan till hela planen: gande i ljuset af dessa antagligen fu !llkoamligt förgatna Det .fanns den tiden en troligen numera sh godt som fakta icke skall anses sakna intresse.
förgäten författarinna, som hette O c t a v i a C a r l \ % n): Genom sina talrika skildringar af historiska platser, e * * Det var aret efter kung Oscar 1: s. död.
Hvad denne kungliga lustsl&amp;t och ' kungliga personer hade hon åda- välvillige och godhjiirtade regent verkat för den kvinn- galagt bhde sina historiska intressen och sina lojala tan- liga, delens af vart folk frigörelse - framför allt genorni kesätt.
En kungastaty rest af ett lands kvinnor, något kvinnans myndighetsförklaring - fyllde hvad man kallar " utan exempel i världshistorien ", som det heter i " den bättre hälften " af nationen med tacksamhet.
.Hur senare, med märket O-a signerad, mycket förhanad in- gifva ett uttryck för denna tacksamhetskansla?
.Det var sändare, måtte ha synts henne som en för fantasien och kvinnomedvetandet ytterst tilltalande tanke.
Och hennes \ en fråga, som vid denna tid ganska lifligt tycks dcbatte- - rats inom hufvudstadens kvinnokretsar.
Och debatten ut-. ')
Svägerska till den.
berömda Emilie Flygare-Carlén. '
,, '
D A C N Y 86 .. entusiasm vann genklang.
Sh finna mir i det officiella upprop, som i februari 1861 utfärdades för insamlande af medel till en minnesvård öfvw kung Oscar, jämte Octavia Carlens namn och hennes medsysters.
i facket, författarinnan Wilhelmina Stålberg, flera ansedda Stock- holmsdamers.
Till Fredrika Bremer, som d i viztades i Atén, hade underrättelse kommit om hvad hennes landsmaninnor ha- de i görningen.
Förslaget afven i dess första form väck- te ' hennes lifliga sympati, men nar hon genom sin korre- spondent ' fru Limnell fatt del af dennas mening att om- lägga statyfrågan efter en annan plan, vann detta i ännu högre grad hennes gillande.
Hon skyndar sig att i bref till.
väninnan utveckla sina tankar i ämnet.
.
- Redan m@ förra posten, skrifver Fredrika Bremer frani Aten ' ' d.
24 nov.
1860, fick jag underrättelse om upp- maningen af " Ostgötakvinnor * " till en bildstod åt kung, Oscar, och jag var beredd på att af allt hjarta deltaga i den goda afsikten.
Och nu, min Fredrika, behöfver jag val saga att jag i a l l o, i a l l o delar din åsikt af minnesvården, som af svenska kvinnor bör resas å t, konung Oscar?
Ja, så bör den vara och icke ' annor- lunda, och en inskrift i guldbokstafver utanpi laroan- stalten, och en marmorbyst af den gode konungen på en piedestal i dess peristyl bör med tillräcklig kraft för ögat fasta uppmärksamheten p i den höga och lefvande minnes- vård, som står dar bakom - fostrarinnan af unga sja- lar fran släkte till släkte till fosterlandets gagn.
En ' så- dan minnesvård allma ar konung Oscar och den af 110- m m myndiggjorda svenska kvinnan fullt värdig.
Af he- !a mitt hjarta vill jag skrifva en uppsats därom, men icke som uppmaning - jag känner mig, lycklig att har icke behöfva uppmana - utan som en instämmande röst, och det förslag, som jag vill till ledning infiata - om den lefvande minnesvarden - skall hoppas jag icke haf- va nagot frånstötande, utan snarare en dragande kraft.
Jag vill adressera den till " mina landsmaninnor ", och - finner du den god sa lämna den till Hazelius.
Men i dag kunde jag ej skrifva den.
Jag behöfver nagra da- gars besinning dafiör, och kan ej sanda dig den förr an med nasta lördagspost.
.
.
Går förslaget för den lef- vande minnesvarden ige,nom så anteckna mig, min Fre- drika, för bidrag af 100 rdr.
(Jag ar ledsen att icke kunna gi ' iva mer!)
Och tag dessa 100 rdr af de pennin- gar som Aftonbladsherrarna lofvat betala för den till dem af mig förlidet Ar sanda artikeln från Konstantino- pel.
Med nasta.
post kommer den utlofvade uppsatsen.
" En lefvande minnesv&amp;rd ", en kvinnlig uppfostringsanstalt, hel- gad At Oscar 1: s minne, se dar epj tanke i Fredrika Bremers anda.
Därför vill hon qu ifrån Södern där hon vistas sanda ofver haf och land en vädjan till Sveriges kvinnor, att de genom en nationalinsamling matte stöda det nyli- gen af rikets ständer beslutade företaget, inrättandet af ett kvinnligt statslaroverk - det som genom Högre lararin- neseminariets öppnande 1 oktober 1861 vann sin fullbor- dan.
- Med artikeln fökjde ett förklarande bref t 4 väninnan, så lydande: ' Atén d.
1 dec.
1860. sander dig, goda väninna Nu har jag skrifvit och och medborgarinna, hvad jag skrifvit för konung Oscars arestod och svenska kvinnans framtid!
Skulle jag tala i -- - -.
.
.
- .-.
-.
.
-.
...
-.
saken måste jag taln u t af hjärtats grund.
Eet har jag nu gjort - till hvad ändamål ma följc !rn visa.
.
Mitt namn vill jag icke satta därunder.
Man ledsnar vid att ofta höra ett och samma namn; jag ledsnar sjalf därvid.
De som kanna mitt tanke- och skrifsätt skola nog karina igen mig.
För de andra - lat svenskan i Söderlarid för- blifva anonym!
- Jag hoppas godt, hoppas att tarikaride man si val som kvinnor skola omfatta min tanke och skola varmas af mL !et.
Blir dep l e f v a n d e m i n il e s- v a r d e n en verklighet, så skall den öppna fös n i g af- ven en ny verksamhet, icke genom personligt deltagande i den men genom att skriftligt för den söka fylla &amp; II brist jag öfverklagat i de- kvinnliga uppfostringsanstalter- na (men som icke mindre vidlader dem för den manliga ungdomen!)
och därmed utföra tankar, som länge arbe- tat inom mig, frukter af min ungdoms lidande och striif- vande, frukter ock af mitt senare lifs vunna insikt.
" H v a r f ö r e s " frågade jag mingen gAng under mina unga ars Panga, bittra och mörka kamp.
" Därföre! "
har den faderliga försynen mer an en g&amp;ng redan svarat mig i kampens för mig och andra vunna frukter.
f) Darföre! "
tycker jag mig höra honom svara an en ginp,, i det han visar mig de unga.
sjalar, hvars vag mir, bittra och Ijufva ensamhet kan blifva medel att upplysa.
" Darföïe skulle du söka och grata i mörkret, leande efter ljus, tvifla, stundom förtvifla och önska dig döden; - darförc att du skulle förstå hvad dina unga systrar göres be- hof! "
- Vare det sa; må jag kunna uppfylla detta mitt varf och jag skall tacka Gud - meil redan ofta har jag gjort det - för denna tid af bedtröfvelse.
Hertha ar e11 frukt - men en icke mogen daraf.
En mognare hoppas jag gifva.
Jag tackar dig, och alla, som gifva mig vik- kdse därtill.
Måtte jag icke blifva ovärdig edre goda tankar och förhoppningar!
Jag hinner ej skrifva ner i dag.
Jag omfamnar dig och ar Din Fredrika.
.
Om min uppsats blir tryckt i Svenska tidn.
så var god sand till min svager det nummer af tidn.
dar deii star.
Som vi se, var det Fredrika Bremers afsikl ztt kr;.
nes artikel skulle införas i det af general J.
A.
' Iiazdkis redigerade bladet " Svenska tidningar ".
Hon visste ej d&amp;, att detta inte kunde gå för sig, emedan det för sia2 Ii berala tendenser bekanta.
bladet upphört med 1859.
Men hennes kommissionar, Frdrika Limnell, skulle ej i242 F&amp; gon rad af sin alskadc och beundrade namne ligg8 s5e aktad i skriibordslådan, inte spara någon möda Tör z ' C ' L bereda hennes sandebref en plats inom dm svenska pressen.
Och s&amp; skall man för &lt; \ m 9 febr.
1861 pii el: ledande plats i Aftonbladet återfinna Fredrika Breniers upprop.
Dess början lyder: " Till mina landsmaninnor!
' En arestod - eq rninnesv5rd - %t konung Oscar ii11 vittnesbörd om svenska kvinnans tacksamhet för de fri- heter som hans regering skänkt henne. '
Detta uppropande af svenska Icvinnor har natt cn UH- der söderns palmer vistande svenska och fört hennes hjarta åter upp till den gamla ' heliga Norden '.
Det var aldrig lingt darifrh; men nu kännes hon sig vara clai-, och hon nalkas sina landsmaninnor med halsning (: ch bön: ' Låt aiven mig få deltaga i edert verk; Iht mig i resancilef af en arestoil åt konung Oscar fa vara cri af eder! '
Mer an någon af er kanhända har jag kant och hit-
tefl kant den !.
förnedring soml obilliga lagar pyagga människans lif, deras hämmande makt öfver all.
sann, all god utveckling.
Mer an någon af er kanhända har jag kant,.
men icke ensamt för mig, tryckningen af dem, som hittills fjättrat den svenska kvinnan ' i hennes fädqnes- land - det land, som hon bidragit att, fostra, stundom att varna!
- Desto större har min glädje varit, nar jag sett Sveriges regering och.
folk efterhand upphafva; de obilliga lagarna, lösa de fjättrande banden, sett Sveriges döttrar få del af medborgerliga fii- och rättigheter i lik- het med landets söner och Sverige sjalft därigenom stalla sig ' i bredd med de folk, som gå i spetsen.
f6r tided hvarfvets odling.
- Det tillhör den svenska kvinnan att visa huru hon uppfattat den frigörelse som blifvit henne till dd.
En arestod åt den adelsinnade konung, som sjalf- mant lade sista hand vid ' det goda verket, i det han gjorde svenska kvinnaiis myndighet till del af &amp; n sven- ska lagen, ' är visserligen .ett godt, ett talande vittnesbörd därom, i synnerhet om denna ärestod afven blir en l e.f- va ' nde minnesvård. "
Sedan öfvergår författarinnan till att utlägga sin idé.
Hon framhåller att " såsom Sverige varit senast bland jordens fria stater att tillerkänna kvinnan hepnes medbor- gerliga ratt, ss.
har det blifvit efterst i bildningsanstalter, för henqe. "
Men " den som sist inträder på vadjobanani kan tillägna sig hvad föregångarna vunnit och gå vida- re.
SA ar det att hoppas, att den nya kvinnliga laro- anstalt, till hvilken nu statsanslag beviljats, skall hämta lärdom af de .brister, som iidlåda de hittills varande in- stitutionerna af samma slag, och att det skall varda d a svenska, 9högskolan " förbehållet att nå idealrt fölr ail sanni upplysning, bibringandet af en " alhanndig hög åsikt af lifvets och bildningens mål ".
Sveriges döttrar, döttrar af " det adla gamla land, där frihetens Ygdrasil sedan ur-.
minnes tider grönskar9 ', skola, fostrade i ljuset af dey nya friheten, visa, " att den sant bildade; sant utvecklade kvinnan afven ar den basta doiter, maka, moder; medbor- garinna och vän. "
Så kommer.
författarinnan, sedan hon uppmanat ' till understödande af den högskola, som redan ar under bild- ning, till tanken om minnesstoden.
" Må ", säger hon,.
" tillika den älskade .konuegens bröstbild d a r - af hvi- taste marmor och försedd med en ' gyllene inskrift - för alla blickar tolka var afsikt och ' vår tacksamhet.
Och må depna mamorbild hvart Ar på konung, Oscars dag - men på den dag, d3 hin gjorde svenska kvinnan myn- dig - bekransas af unga lifsvarmia händer och hjärtan - med blommor hämtade ur skolans egen trädgård - och den rättsinnigaste af Sveriges konungar aras som en fader af blomman af landets döttrar.
Och må vid detta tillfälle en af Sveriges adla talare tolka för de unga fes- tens betydelse och betydelsen - af den fostrande anstalt, i hvilken de intradt. "
Därpå anställer uppropets författarinna hvad hon kal- lar en " sjalfvisk sidoblick ".
" Jag ar gammal och grå ", säger hon, " cch lifvets afton har för ' mig kominit med lifvets trötthet och med ' ' ' ', lifvets lugn ..
Men minnet af min ungdoms längtan och min ungdoms saknad ledver annau inom mig med styrka nog att låta mig i en sidan ' uppfostringsanstalt för.unga kvinnor motse en ny ungdom för mitt hjärta; - - - " Så slutar hennes vädjan till lan,dsmaninnorna med dessa ord: " Enldast en sådan.
lefvande minnesvård - ett.
nytt lifvets bad för Svea land8 - ' tro vi vara en fullt värdig arestod, en Fullt värdig tacksarnhetsglard af de; n svenska kvinnan %t denne konung,.
som begynte sin regering med att varda sig om fångarnas fram- tid, att mänskliggöra fängelset,.
och slutade den).
medl att uppträda som hennes .målsman och för hennes ratt göra gällande sitt kung,iiga " alspiåk: s a n n i n gi o c h!
ratt!
.
l: sta dec.
1860.
En S v e n l s k a. "
#.
, Det nummer af Aftonbladet, d a r.
denna uppnianing ar införd, innehåller likaledes .det förut omtalade uppro- pet från hufvudstadens kvinnor, bland dessa ', solm nämnts, Octavia Carlén och, Wilhelmina Stålberg, medlemmar af, som de kalla sig, " kommittén för beredande af- en min- nesvård A t konung Oscar I ", i hvilken adress .Sveriges kvinnor Lipprnallas " att hvar och en efter sina tillgån- gar " lämna bidrag " till det.
ypphöjda ändamålet ',.
.I den ingress, hvarmed - tidningens ledare introducerar.
skrifvelsen ifrån " En Svenska ", tar redak !ibnen sj.älf t211 or, .da i ämnet, legentligeri, f ö r att skarpt kritisera kommitté- damernas fördag.
Först anmärkes, att.
inbjudarinliornai aldrig ' - nämnt af hvilkeri art den planerade minnesvården skulle, blifva, .meil om, som det försports; meningen, a r att de bopsamlade medlen skola användas: .. att uppresa: en staty af konung Oscar pi en offentlig plats i hufvudsta- den, anser tidningen ett sådant förslag hógst olamrjl ' igt.
Det strider emot idén .af @ t nationalmonument, att det, reses öfver en konung nästan omedelbart efter hans franfalle, det kunde blifva ett betungande prejudikat for komman- de tider.
Man bör ifråga om en dylik ' hedersbevisnilig lämna åhinstone någw decennier å t historiens dom.
att, klara, och, stadga sig, och " nappelig,en tillhör .det i så- dant fall kvinnorna att sarskildt antecipera detta omdöme och uppträda .i förväg p 5 hela nationens vagnar. "
Hvad tanken att hedra konung Oscars minne genom att satta hans namn i samband med nagon i hans " an- da verkande institution ' ' beträffar, finner tidningen denna värd beaktande.
Som stöd för sin .mening aberopar tid- ningen: den meddelade skrifvelsen " från en berömd svensk författarinna, som för n.
.v.
vistas utomlands ", utan att, direkt ansluta sig till den dar utvecklade tanken oml, ar- ten af den " iefvande minnesvården ".
Däremot hänvisar redaktionen till referatet öfver ett dagen förut hållet mö- te, dar beslut fattats om stiftande af ett sjukhus för obot- liga sjuka: ' ett företag, kring hvilket kvi.nnornas bemö- danden bordq koncefitreras .. På det bestämdaste afrada hvar och en att teckna något bidrag på kommittédamer- nas.
listor, innan insamlingens ändamål tydligt .och klart,.
.
.
.
blifvit angifvet. '
'
i., ' Det referat, hvartill tidningen hänvisar, star som sagdt att läsa i samma nummer.
Däri redogöres för ett möte htillet i De la Croiu ' salong den 8 febr.
1861 under grefve B. von Platens presidium, med andamal att få ' en värdig rninn6vård rest at hädangångna medlemmar af ko- nungahuset och samtidigt åstadkomma gtt samhällsnyttigt - företag.
Mötets beslut blef inrättandet af " ett sjukhus för kroniska sjukdomar9 ', resultatet af en diskussion, hvah bl.
a. hufvudstadens främsta auktoriteter på medi- cinens område yttrat sig.
Bland dessa utsag mötet vi- dare en kommitté, bestaende af generaldirektör Huss och professorerna Malnisten, Santesson och Abelin, med upp- drag att träda i förbindelse med de damer, som utfar- dat adressen angamde minnesvården at kung Oscar, för att hos dem anhalla, att de m5tte gifva minnesvlrden deri, af mötet föreslagna formen.
Bi ' iölls detta, torde de satta sig i. spetsen för insamlingen och därigenom " göra den blifvande institutionen fil1 ett monument,, rest af Sveri- ges kvinnor till konung Oscars minne. "
Jag har ej varit i tillfälle att följa utvecklingen af mötesbeslutet af den 8 februari och kvinnornas andel i ' det planerade verket.
Det vissa ar, att numera statyfrii- gan var ohjälpligen fallen, den stackars kung Oscar för alltid nedramlad från den piedestal, dit kvinnofantasien: och kvinnoerkanslan velat höja honom.
Förgäfves söka ännu * en tid bortat de trogna vapen- dragerskorna ...
.
O-a (Octavia) och W-a (Wilhelmina) i insändare o c h protester kämpa för sin alsklihgsidé; deras svaga röster drunkna i &amp; liöire manliga auktori- teternas argumenter.
Därtill sällar sig skandalpressens hångrin.
SA gör sig " Kaptep Puff ', kvick p5 blistrum- pornas bekostnad ' och anmäler " upphittandet af en bla strumpa i drottning Josefinas trappor, innehållande adres- ser, hilka; oja lika stor brist pA kvinnlighet som om- ' e.öme e,te.
', Så stöter schism inom kvinnornas eget lager till och rågar mattet.
H v m undrar pii att de stackars Stock- holmsfruarna inte kunna sta p&amp; sig, nar tidningsredaktö- rer, generaldirektörer och professorer öfverbevisa dern om det förflugna i deras pahitt!
De togo sin Matts ur sko- lan, förbehållande sig, som det heter i en.
af " Svensk kvinna " undertecknad, allt annat an tillbakadraget och an- språkslöst hallen insändare i Aftonbladet, " rättigheten att ' få Iefva i vår husliga tillbakadragenhet, anspriikslösa och fria fran kommittéer och all offentlighet. "
n a ' + O O Och Fredrika Bremers upprop, hepnes vackra och vältaliga vädjan till sina landsmaninnor?
Hur blef dea upptagen och besvarad?
.
.
Jag har ej kunnat finna, att tanken om " den lefvande minnesvården öfver kung Oscar " vunnit någon som helst - anklang hos samtiden.
Tystnaden kring frågan ar till- rackligt vältalig.
Den talar ej blott om det ringa gehör Fredrika Bremer under sin lifstid vann hos sina egna - ty alla som ville första miste, afven utan redaktionens påpekande, gissa, att " En Svenska " var identisk med var världsberömda författarinna - utan afven hur föga den Annonsera i Dagny!
svenska kvinnan ännu ägde af sjiiifstandighet och fiiriilii- ga att varmas af en ideell tanke.
Det synes ocksa som om Fredrika sjalf blifvit tilibri- kastött af den likgiltighet, hvarmed förslaget rncf,tagiv.
Det ser ej ut som om hon vichre försökt fullföljr: det- samma.
Det fick föifaila i glömska, och ckri kvinnliga högskola, om hvilkens uppgift hon tänkte s i högt, rcstc sig utar att den iurste, som in !agt.
s2 stcra %i-tjiitistkli.
om landets döttrars myndigblifvande, fick sitt namz rricrl gyllene bokstafver inristadt öfver läroanstaltens portal.
Ej heller kommo niigonsin kung Oscars vackra, fint mejslade, SA vi1 för plastiskt återgifvande fämpadc 3rag att i en bild af hvitaste marmor pryda skclam pxistyl, ett föremål för generationer af unga kvinzoïs blfirnster- hyllning, såsom Fredrika Bremer drömt sig den, hon som s&amp; gärna, siirskildt d i det gällde ungdomen, ville blanda in nigot af fest, af skönhet och iG; aPifd i fifvets allva- och alldagsgarning.
Ingen anade då, och minst h.on sjalf, att icke cil ho- nungs bild, utan hennes egen, den ensamma, iildradt.
vandrerskans, en gång skulle komma att resas sori?
et1 symbol af den bundnö kvinnosjalens frigöreise.
kotten Dahlgren.
.
-- L.
K. P- R. och opinionsyttringen 1914. et stora arbetet med namninsamlingen för den af 1 .. K.
P.
R. projekterade opinioiisyttringen iiil 1.914 hrs riksdag börjar nu taga fast form.
Sedan den 3 m m k- byrån i Stockholm för namninsamlingen öppnad.
3 c h h i.
d6pts till N a m; n i n s a m 1 ii n g e n.
Den ar inrymd Lastmaltaregatan 6, 3 tr., således i sarnna hus som Röstrattsbyrh.
Expeditionen ar öppen tisdagar; tors- dagar och lördagar 3,30.
- 4,30 e. m., mindagar, ofisda- gar och fredagar 7. -- 8 e. m., byriidireltris ar troker, An- ila Ljungberg, Stockholms F. K.
P.
W: s vice ordförandc.
Arbetet kommer att laggas efter samma principer som förbudsomröstningeti.
I Stockholm tiilsättes cxcmpchis för hvarje rote en roteordförande, som has at1 o s c k husbesöken incrn sin rote.
Ty meningen ar att iiksorn vid farbudsomröstnitigeri g i ur hus och i hris och id- ga alla kvinncr om deras st ' illning till saken.
Arbdet ined detta ar amnadt alt taga sin börjar1 med april manad och ansej kunna vara afdutadl till sisia da- garna af maj.
De olika lans~örburiden och iaiictsorteiis Bokalafddnihgar ordna sitt arbete efter huf~itrl~akfigeii samma plan som hufvudstaden.
Alen till allt detta behöfves dinga, villiga medhjiil- pare.
D oOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOeO Prenumerera på DA G N Y!
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
lagars tillämpning.
.
arpi meddelar justitierådet Olivecrona uti sin bok " Om makars giftorätt i bo " ett ralt egendomligb qempel:.
" Det dröjde ganska länge "; säger han, " innan, uti afbgsna landsoi-ter, Birger Jarls, pibud af %r 1262, att döttrar skulle j a m t e söner taga arf, vunnit allmän; efterlefriad.
.
.
Annu i slutet af 17: de århundrade$ synes!
i Finland kviniiornas samarfvarätt jämte männerna icke hafva genom seden.
blifvit fu ' lt erkänd.
K u n g l.
B r e f- v e t t i l l - A b o H o i r a t t d e m 1 6 M a r s 1 6 9 0 be- styrker &amp; tta antagande.
Ty i detta bref omförmäles näm- ligen, hurusom Hofratten, anmält) att det vid arfskiftefi hos allmogen varit brukligt:.
' at bröderna tillvällat sig all egendom i fast och L6ösöroui effter sina praldrar, lemnan,des allenast.
till Systrarne e e n.
K o, v e e p a, Låtkswacka o c h n å g r a t u n n o r Spanne- m 3 h 1 ') i anledning hvaraf Hofrathm tvekande förfrågat sig " om d e t e f f t e r d e n f ö r r e, h a r t i l l s o f w a -.
d e w a h d l i g h e t e q skall; fölrblifva e l l e r om Dornarne böra j slijka måhl ratta s i g e f t e r l a g e n?, hvaruppå till nAdigt svar lämnades, att i arfstvister skulle ' dömas stricte effter Lagh och intet p r a x i n '. "
.Det var vid läsandet af statsrådets Bergs uttalaide cm1 " läroverkens kvinnofråga ' ' i Dagny för den 20 februari 1913, som tanken gick till ofvananförda episod.
SA skrif- ver statsrådet Berg: " Denna kår har tydligen ännu ej tillräckligt allmänt uppmärksammat grundlagsändringen 1909 och fått blic- ken öppnad för dess ofrånlkomliga konsekvenser med af- seende å kvinnornas förestående tillträde till.
realskolor.
.
och gymnasier. "
Måhända kunna kvinnorna eftg dessa ord hoppas pi.
att lagändringen 1909 till deras förman bet) dligt snab- bare skall bli tildämpad an Birger ' Jarls lagändring 1262.
Ellen Wester.
H.
.
.
Litteratur.
1.
Det nya ansiktet.
Roman af E ~ Nennes.
V Hugo Gebers förlag, Stockholm.
1912. '
. '
Det har påpekats som.
ett ~gendomligt sammantraf-1 fande, att förfat; tarinnan till D e t n y a a n) s i. k t~ e t - efter att ha innehaft Selma Lagerlöfs plats vid flicksko- lan i andsk krona - också lämnade dema befat ' tning se- dan hon i likhet med sin föregangerska erhållit.
Iduns stora pris för ett ' första litterärt, arbete.
Men härmed ' är det också slut med beröringspunkterna och på sam- ma gbn ' g med anledningen till någon vidare jämförelse mellan de bada.
författarinnorna: den ena diktarinna af guds n ' ade, den andra samhallsgisslande och nyktert va- ke.n ' realist.
Det, filrsta intrycket man.
får af Ester Nennes ' b0.k ar att vi har fått göra bekantskap med en författarinna, som: har någonting att säga.
.Det ar en begåfning, som med.
.oräddhet och stridbara krafter ger sig in p2,lif- vets realliteter, hvilka.
hon tycks .ha agnat ett grundligt och kritiskt studium - åtminstone inom eiP visst om- råde.
Visserligen är det ingenting som ej under senare tid blifvit framhållet både i tal och skrift, i olika tonarter och med skiftande styrka, som författ,arinnan ' har har att komma med.
D e t n y a a n s i k t e t Aterger drageqhos den nya tidens kvinna i de dagar; då hon utkämpar sin strid för den personliga friheten, och sina, mänskliga rat- tigheter.
Men den, bild .Ester Nennes har framställer ' äger mycket af intresse - kanske ej .minst, emedan den mimera är sa pass vanlig, att den inte kan verka som iitigonting fr.ämmande och obekant eller som mindre tro- värdig.
Kvinnornas uppvaknande ur den tus&amp;åriga, ' söm- nen har börjat för så många &amp; r sedan, att vi ej kunna annat an finna händelserna och $nanniskorna i D e t n y a a n- s i k t: e t ganska igenkännliga.
Den intrig .hvarpA romanen ar byggd, ar v.äl fun- nen och.
ger författarinnan tillfa !le att med tillrackligt styrka f2 fram det hon har att saga.
Utomordentligt väl Utlandet.
genomförd ar har karaktärsskildringen af den, som upp- F ö r s t a g A n g e n K.
P.
R.
' gick till omröstning i bär den manliga, hufyudrollen, doktor Kurt Rydell.
Den- K a n S a s, erhöll den endast 9,l O O röster, a n d r a gan- na inkarnation af generationers mannakonservatism och gen dg !tfvos 9 5,3 0 2 röster därför; t r e d j e @ flgefl förbenade sjalfförtrafflighet ar en psykologisk studie af fick den 1 7 5,2 7 1 6 röster och g i c k i g e n o m. vercligt värde, p i samma gång som den i och för 01 '. '
, '.
, ' Kampen mot mormonismen, Tre af Nordamerikas För- enta Stater, Georgia, Vermont och Kansas, ha nyligen antagit resolutioner, hvari de uttala önskan om en skärp- ning.
a£ det för hela unionen gäHande förbudet mot manggifte och polygamiskt samboende.
Förut ha likna114 de resolutioner antagits af 23 stater.
Göres samma utta- förslaget upptagas till lande af annu sex stater.
-- - behandling af kongressen ' i ash hi ng ton.- ', oh&amp;llbarheten af hela sitt äktenskapliga lif, gjcrd med logisk klarhet och utan öfverdrifter.
Men det ar som om konturen har kunde.
ha gjorts skarpare.
o c h som on1 flutit ut, utan tviivel be- roende pA att fönaharinnan för de; frestelse, som den tendentiösa romanen h i d har att bjuda pi: att .i allt för stor utsträckning använda nAgon af hufvudi.
färgen '
E t t stadgeandringsforslag och e t t uttrade ur Stock- holms F. K.
P.
R. rollernas innehafvare som språkrör för sina egna åsik- ter, istället för att låta personerna sjalfva och handlin- gen tala sitt tydliga och kortfattade språk Det ar detta allt för tydliga framhafvande af tendensen och de har- med sammanbangande resonemangen, som utgöra svag- heten i D e t n y a a n s i k t e, t.
Boken skulle delta för- ill nedanstående skrifvelse, åt hvilken plats sjilf ' allet.
utan ha blifvit nagra .tryckark kortare; men det skulle lämnas i Dagny - den har redan varit synlig i vi- den konstnärligt ha vunnit på.
ra dagliga Stockholmstidningar och dar kommei.iitei-ats - - Sadean som den nu ar äger den dock mycket af in- må ' togas en anmärkning med anledning af bvad p i tresse, da den kan anses som ett trovärdigt kapitel ur sina håll skrifvits i saken.
Äfven om friigan ej vo- kvinnans historia - ett kapit,el, som i lefvande lifvet haft re af " praktisk betydelse ", såsom man.
angifvit, skui1t.j cxh har sin motsvarighet litet hvarstans.
I den utslapa- v d de, som ej dela fru Nordensons uppfattning, l i ~ n n a de ' kontorsfröken Ebba Petri och fru Ada, doktor Ry- förstå, att denna sak ej kan och får affardas sisom be.
delis kusin - flirtkvinnan -, har författarinnan fått fram ' tydelselös och onödig, da den fakkiskt för den, som fört ett par ypperliga typer.
Den ena representanten för den fram den, ar en p r i n c i-p f r i ' 4 g a och såsom sidan sjalfförsörjande och underbetalda kvinnan, den andra för krafver att med respekt behandlas.
den gamla Eva, som mannen allt fortfarande tillber,, blind Angående sjalfva förslaget må namnas, att fru Nor- som han ar för det slafveri han hos henne underkastar denson begärt ändring af den pun,kt i Stockhoirnsföse ' etiiii- sig.
- gens stadgar, som rör villkoren för medlemskap i !cm- D e t n y a a n s i k t e t utmarker sig slutligen för en p i sina stallen öfverdcldigt val tecknad miljö och för eii ningen.
Förslaget, som afstyrkts af styrelsen, f ö l vid stil så flytande och utan skymt af ojämnhet eller andra föreningsmötet den 26 sistlidne februari, med 99 röste?
brister att man nästan känner sig frestad att kalla den mot 33.
I anledning af denna saks behandling, och föreni&amp; - alltför korrekt.
gens beslut har fru Nordenson anmält sitt uttradc u!!
M. R-M.
föreningen geqom följande skrifvelse: T Fredrika-Bremer-Statykommitths andra föredragsafton i Stockholm.
E ördagen den 8 mars hade Fredrika-Brerner-Statykom- mitt&amp; sin!
andral h e d r a g s - och musikafton i Vetenskaps-.
akadqniens, hörsal.
Det var denna gång fru Elna Muiich från Danmark,, som talade om Mathilde Fibiger.
Ett re- ferat öfver föredraget torde vara öfverflödigt i denna tid- ning, da Dagny förlidet år i en serie artiklar gai Ma- thilde Fibigers lifs- och lidandeshistoria.
Kvällen afslutades med några af Heises och Gades stämningsfulla sanger, medryckande tolkade af dr Holger Nyblom till fru Helena Nybloms musikaliskt känsliga ackompangemang.
Fru Elna Munch om de danska kvinnornas rösträttsfråga.
P-å inbjudan af Stockholms F. K.
P.
R. talade fru El- na Munch, ordföranden i arbetsutskottet för det danska Laridsforbundet for Kvihders Valgret, söndagen den!
9 på middagen i Ru !.ans stora sal om röstrattsfragans 1a- ge just nu i Danmark.
Talarinnan rekapitulerade hela den kvinnliga rösträttsfrågans uppkomst och ulveckling i sitt hemland och öfvergick så till dagsläget: Redogörel- sen af detta sammanfaller med den af fröken.
Ellen Wes- ter i Dagny af den 6: te februari lämnade, hvarföre vi ej har närmare referera densamma.
Mötet bevistades af ett antal riksdagsman.
Inbjudan: ha&amp; utfärdats till riksdagens samtliga ledamöter.
TiII styreken för Föreningen för Rvinnans politiska röstr~tt i Stockolm.
l: o) DA jag ej delar den af styrelsen för F. K. F. R. i Stockholm vid upprepade tillfallen uttalade princi- pen, att arbetet ' för &amp; n, grundlagsändring, som afser att tillerkänna svensk kvinna politisk röstrdtt, ar internatio- nellt; 2: o) Då jag principiellt ogillar det nuvarande villko- ret för medlemskap inom F. K.
P.
R. i Stockholm, hvas .. igenom tillfälle finiles för utländsk kvinna att b !ifvz med- lem af föreningen och af styrelsen och följaktligen ifven sekreterare, v. ordföraqde och ordförande, och da faktiskt alltsedan årsmötet 1911 svenska kvinnor represenierzts im om styrelsen af F. K.
P.
R. i Stockholm af en uf28 * tds ?r: medborgare; 3: o) Då de.^ af mig föreslagna stadgeändringen, s o n afsåg att ersatta den nuvarande lydelsen af par.
2: " Med- lem af föreningen kan hvarje i Sverige bosatt kvinna blif- va ", med formuleringen: " Medlem af föreningen kan hvxd je svensk kvinna blifva.
.
.
. "
afstyrkts af styrelsen och af- slagits af föreningen vid dess möte d.
26 febr.
I hr, med motivering, att då röstrattsarbetet ar internationdlt,.
böra utländska medborgare kunna fa tilltriide till %renin- gen för kvinnans politiska röstratt; 4: o) 1Da jag sarskildt med anledning af den planera- de stora opinionsyttringen påpekat vikten af att den prin- cipen uttalades, att arbete för kvinnornas politiska r8st- ratt har i Sverige endast tillkomme svenska kvintlor svenska medborgare - men styrelsen för F. K.
P.
R. i Stockholm motsatt sig detta uttalande, ber jag härnied, pA ofvan anförda skal, f i anmäla mi !t uttrade m FCre- ' ningen för kvinpans politiska rösträtt i Skockholm.
Stockholm den 4 mars 1912.
Bertha Nordtwso.~ född Klenrm.
-.
/ ~ / a t s i ~ ~ f; n sina ~ h annonser i n f l r i a i.
.
Hvar kan man prenumerera pr2 Dagny? "
.I landets alla postanstalter ' och boklador kan man beställa huru rnanga ex. som helst;.
Skall man alltid prenumerera 8 dessa stfflleri 3 ' Ja, ifall man önskar ' endast 1, 2,.3 eller 4 ex, skali man.
alilid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklr2dorP Dagnys postprenumerations- loch bokladspris ar kr.
4: 50 för ' / I, 2: 50 för l /, och 1: 25 för ' 1, ar.
...
H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare H Dagny P Den, som samlar minst ' 5 prenumeranter; erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 ore för hvarje halfars- och 20 öre för ' hvarje kvartalsprenumerant.
': * Huru skall man förhram .. fdr denna provisions er-.
, hdllande 3 Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, giir manutillvaga pa ett af följande satt:.
1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockhoim, i ~ t h utider saiiilarens adress i ett och samma paket sänder alla bestiillda ex. ' Samlaren har da att ombesörja- utdelningen till de samlade.
prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar % närmaste postkontor (ej annor-. '
.stades) ' för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress,.
begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, d4 vi.omgaende pr .postanvis- ning sanda samlaren den stadgade prov.isionen.
iivar, o&amp; till hvilket pris kan man ~iuhm ' ervib Idsa Dagny 3 I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos ' Dag- nys kommissionärer i landsorten.
: Pris 10 .öre pr, nummer. '
, Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras:.
.. DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
.
.-.
Dagny.
@ r haifva p h e t eller 7112 öre pr mm.
.
.
Viirdinne eller Ung, enkel viirmliindska söker plats 1 April som hus- iiiors hjälp i alla horn ett hem ' förekommande göromål,.
gärna dar barn finnes.
' Nagot musika.
lisk och afven kunnig i. skrif.
g6romAl.
Svar till ') Varmlands ska '), Karlstad, ' p. r.
- Bnsf öreståndarinnepl: ts Ung flicka från.
godt.
: hem önskas nu genast af ko,mpeleht.
person.
Något musikalisk.
Fina rkfeienser.
Svar qmotses tack- önskar.
komma i liten,.
v ä d i g k samt till:.
" Arbete och, Treinad ' ', milj, helst i Sthlm; att: uadei ~ ~ r g a ' i d a P. '
, ' r.
duglig husmoders lqlning delta.
ga i husliga göromaall.
.
Har ge- rioingatt husmoderskurs.
Tackan för svar under sign. " Familje.
iiiedlern 21 ", .Ludvika; p: x. onskas snarast af yngre musika- lisk dam af basta familj o. med beh.
.#tre.
Komp.
hafva oms.
om ett hem.
Skickl.
.
i sömn.0.
handarb.
Spriikkun '.
Svar till önskar fast plats etler.
: " ikarhi " ' Gladlynt '.
!, Sv.
Dagbl.
kontor, i.
srniskola.
Goda.
bettg: Sval.
.
Sthlni, till)) Ingay), Sve~isk.
arafetic nings.
exp.
Sthlm.
.
.
.
. '
Vardin ' neplats .. I VitxtfWgning.
och - .v&amp;fnad.
Exam; småskollar ariniap som tjänstgjort i saval folk- son önskar van lärarinna undervisa småskda, önskar snarast vika- kommande vinter.
Svar t.
" H.
)), riat.
Svar till " C; N.
) ', Svens1 Allm.
Tipningskontoret, Gefle.
Lararetidnings exp .., Sthlm.
.
.
.
.
Glad, frisk och barn- kar flicka Stenograf &amp;.
Maskinskrifverska med elerfientar.bildning, ömkar i var komma i prästgård el.
egen- dom pA landet, som hjälp och sällskap.
Kunnig i enkl.
sömn.
och handarb.
.. samt intresserad af husliga: g6rbmål.
.
Rek.
finnes.
Syar till)) ~emtrefnad '), Jönkö- som genomgatt elemen !arskola o. snart afslutar kurs i engelsk handelskorrespondens,.
för öfrig med flerårig kodorsvana, hvar.
vid afven åtskilligt bokföringsar, bete förekommit, önskar, plats- mbyte.
Svar till ' " 24 ', hr?
'; 3ockholm P.
R. '
I LEDIGA PLAFSER.
" en svensk symaskin 6ör finnas i Jva * svenskt Jem. "
Vid Stiftelsen Kjellbergska flickskolan Utomordentligt lätt gang, myc- ket stor hastighet, korta nalar, i Göteborg blir en lärarinneplats ledig fran största hallbarhet mot slitning o. med höstterminen .l913.
Am- samt stor spole iiro d e för- .n:.
Svenska, Franska, Histo- nämsta egenskaperna hos ria.
Eventuellt utbyle af naqot- dera ämnet.
Högre kompetens och undervisningsvana änskas.
Löinevillkor: 1,500 kr.
i första lönegraden; pensionsbidrag: 180 kronor.
Ansukningshandlingar insändes som p&amp; grund hlraf alltid ar- snarast möjligt senast den 27 beta till sin agares bel4tenhet.
mars.
OBS.
I Förmäninliga afbetalningsvillkor.
(Nord.
A.
B.
56838).
Styrelsca.
Vid.
elementarl&amp;roverket för flickor i Falun Wifva tvenne lärarinneplatser le- diga fr. o. m. höstterminen 1913.
Ämnen: 1) Hufvudamne: Geografi e: h därjämte Tyska (det senare på lägsta stadiet och mellanstadiet).
21 Svenska och Historia (bi- da ' äfven på högsta stadiet).
Annan kombination af de ra ämnena möjlig.
Höigre kom- petens erforderlig.
Lön enligt lag.
Perisionsbidrag af 39 kr.
till lararinna, som tillhör någon af de två äldre p: nsionsförenin- garna.
Ansökan (jämte lakarbetyg) ställd till Styrelsen torde senast den 15 Mars insändas till före- ståndarinnan. '
Bildad barnfroken nkgot sprAkkunnig och hemma i sömnad samt med goda betyg frAn förut innehafd plats erhil- ler förmanlig anställning.
i Pe- tersburg 1 April.
Goda refe- renser fordras och erhallas.
Be- tyg och porträtt torde insändas till Fredrika Bremer Förbundets ByrA, Stockholm.
Ordinarie lararinnetjänsten vid Sundbo fasta förenade foik: och smaskola i Vaslanfors för- samling, Vastmanlands lan, kun- göres härmed Anyo till ansökan ledig.
Tjänsten sökes hos skol- rådet, adress Vastanfors, inom 60 dagar frAn införandet af an- nonsen första gangen i Post- o. inrikes tidningar.
Grundkön l, OCO kronor jämte fri bostad af 2 rum och kök samt vedbrand (huggen).
Vackert läge vid Stromsholms kanal, ej Ungt fran järnväg.
Vastanfors den 24 febr.
1913.
Skokildet.
ROHTLIEB 1 I Föreningen $ COMP.
Innehafvare: ' Öfversättarinnan Emilie Kullman.
Kontor:, Nybrogatan 26, Stockholm.
, Prima Anthracit i olika krossningar.
I Handarbetets Vänners I vaf- och syshola ' 15 Jan.-15 B. kurs n Juni.
- med kompetensvarde i.
-- för handarbetslärarinnor 1 Febr.-31.
I Maj.
- Till lärarinnekursens föreläsningar äger kotisfintrScsst,i.id ungdom tillträde som extra elever.
l Prospekt och upplysningar.
5 Birjer Jarlsgatan 5, S t ~ ~ k h ~ l r r i.
Pijr kapitalister särskildt fruntimmer, har det lingr varit ett - Hushällskol, Cokes, önskningsmil att kunna öfverliiini~n vardeii af, Marie-Btikefter till billigaste priser.
; ina värdepapper och skötseln af sina affärer i t nigon persoti eller 1 Riks.
Tel. 4062.
Allm.
Tel. 78 39.
Lektioner i Linnesaimnad Stockholms Enskilda Banks ZVotairia,tafdeliiing ven blusar, barnkläder m.
m.)
Braktisk n~etod, utan trlckling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
(3 KARIN EONER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
EVA EONER, Malmö.
Fersens väg 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
Har Ni kylda h h d e r, grof.
rynkig eller röd hud, aiivand då endast den berömda och mest välgörande:.
:.
Budter&amp;nen Skin Food.
Pris 1: 25 o.
2: 00 kr.
pr burk sändes mot postförskott (porto 40 öre) endast fran Gustaf E. Lindström.
Holländaregatan 8 B.
Stockholm C.
(A. F. 1408).
Hvenz af Eder vill ej öka sina inkomster med 5 kr.
p r d a.
Detta kan ske genom att till vänner och bekanta försälja det nya hudmedlet bAnatola som betingar ett minut- pris af 2 kr.
pr.
fl.
Sändes direkt frin fabriken till ett pris af 1 kr.
pr.
st. om minst 10 fl.
rekvireras, Fraktfritt, mot förskottslikvid.
Agen- ter antagas.
Begär prospekt.
Ana- tolfabriken, Vikingagatan 1 1, Sthlm.
Riks.
11032.
(A. F. 1411).
Polkskollärare- (lärarinne-) t jänsten Prenumeration I (Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10 - 4),; om under garanti af Stockholms Enskilda Bank itager sig ~ n r d och iörvaltning af enskilda personers och lzassors värdepapper.
Exempel l.
Om en person hos Notariatafdelniiigen depo~ierar 3bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid förfailotideriin kuponger ch tillhandahäller deponenten influtna medel.
Vidare cftrrser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och nnderriittiir dept~ne~i- ten i god tid, ifall en denne tillhörig obligation blifvit rit.lottad, samt lämnar förslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2..
O m inteckningar deponeras hos Notariatafdeli~icgc;?, underrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att rantorna a in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de rticdel, som inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade.
Om cn hos af- delningen deponerad inteckning genom underliiten förnyelse skulle Förfalla, ersätter Stockholms Enskilda l a n k dirigenom upp; korrimciti skada.
Förvaringsafgift: 50 öre för ar per 1,000 kronor af depositioiieiis värde, dock ej under tvi kronor.
Collan-Oljan, Ärade Damer!
vid Stjärnviks fasta folkskola i Gunnilbo församling, Vastman- lands lan, s6kes ho: skolradet, adress Farna bruk, inom 60 da: gar frAn första kungörandet i Post- och Inrikes tidningar eller senast den 31 mars.
Löneför- maner enligt lag.
Skolhuset vac- kert belaget invid sjö och all- män landsväg: Välskött tradgard .med rnanga fruktträd och bär- buskar.
Poststation med daglig post i närheten.
= nstitution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet.
och t1o.g- r grannhet I utförandet af det anförtrodda uppdraget iif~eticoli!
pris- ~illighet.
En sådan institution är Åberopa all tid annonserna i DAGNY!
världens förnämsta läderpreservativ, gör skocionci~ c~bsolrct tut- tentata och minst dubbelt vapakfiga.
Finces öfuerallt Ii 1): 75 och 1: 25 pr flaska.
A.-B.
COLLAN-OLJE- FABRIKEN, T. OLSEN, Stockholm.
Inneh811st orteckning.
Bagens n u m m e r inneh8lletr Fredrika Bremer och en statybråga.
Af Loffcit Bc~lzZ.qrrtt.
L.
K.
B .. R. och opinionsyttringen 19 11 4.
Om lagars tillämpning.
Af Ellen Wester.
Utlandet.
Ester Nennes: Det nya ansiktet.
Rec.
af M a r h @ er / &lt;-Miillrr.
Ett stadgeändringsförslag och ett uttrade ur Stockhalms F. K.
P.
R.
Notiser.
Dagny sker h närmaste postanstalt eller bokhandel.
