# ID: svediakorp-per582
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,661
# sentences: 793
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm den 29 Februari 1812.
N: r 9.
Prenomerationspris: 4: 50 ' / Y ar.
kr.
2: 50.
.
' 14,, ..,, 0 5 0 1 1 h, ...,, L: 25 111 i % kr.
.
L ' snummer ore ' Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel., I Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. I Redakt&amp; o. ansvarig utgifvare: l E L L EN K L E MA N.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
.
l Mottagningstid: kl. 11-12..
Expedition och Annonskontor: MastersamuelSgafan 51 en .tr. '
O I Sthlm 1912, F L g l u n d s.
~ o k t r.
5: e - Post-, och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
.
.
I arg.
Annonspris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 g q 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010 50 ggr 25 Olo.
Annons bor) vara inlamnad.
senast mandag f. m.
-.
.
Stockholms barn- och ungdomsbibliotek.
valfrid Palmg&amp;, som ju nedlagt ett energiskt a r b - te och ettvarmt intresse f&amp; biblioteksvasendets utveck- ling i vart land.
Under sin studieresa i Amerika - det allmanna bibliotekets forlofvade land - fann hon hvilken viktig och stor uppgift biblioteksarbetet bland barnen och de unga fyllde.
.
Och hennes onskan att i nagon man afven bereda svensk ungdom tillfalle att atnjuta bockernas goda och glada, umgange har varit den drifvande kraften for upprattandet- af det nya bib- lioteket.
Fralgan diskuterades forst vid ett tillfalle da dr Palmgren samlat en stor del af sina f. d. biblio- tekselever.
Det intresse for saken, som darvid kom i dagen, gjorde att snart darefter eller narmare be- stamdt den 3 mars 1911 konstituerades en forening bestaende af omkring 15 medlemmar med dr Palm- LASESALEN.
.
gren som ordforande, hvilka atogo sig att uppsatta edan nagra manader tillbaka har stockholm glad- ' och underhalla ett barnbiblio ' tek i Stockholm.
For- jen att aga ett barnbibliotek, ett verkligt sadant, eningensmedlemmar forbund0 sig .afven att ana Utim- fullt modernt i ordets basta bemarkelse.
Det uppfyl- na ett aktivt arbete at det blifvande biblioteket.
De- ler saledes i biblioteksteknisk mening nutidens kraf ras forsta uppgift var da att skaffa nodvandigt kapi- hvad katalogisering, uppstallning och ofverskadlighet tal for foretaget, och det lyckades dem afven genom att vanda sig till for saken intresserade personer att.
betraffar och ar till anda och innehall helt anlagdt pa att vara till gagn och glidje for den ungdom, som pa kort tid fa bibliotekets ekonomiska besthd tryg- gad \ for en tid af fyra ar.
Och sedan anvandes som- redan har visat sig trifvas sa val inoh dess vaggar.
Initiativet till stiftandet af Stockholn~s barn- och mar- och hostmanaderna till sjalfva bibliotekets ord- ungdomsbibliotek har som bekant utgatt fran fil.
dr nande.
Det var mangt och mycket, som skulle goras; S
, det sku.lle uppgoras bok- forslag for saval de s. k. roliga backerna .som for facklitteraturen, inkop, bind- ning och katalogisering skulle verkstallas, och slut- ligen och inte minst viktigt en lamplig lokal skulle uppsokas och inredas.
En sadan fann man Drottning- Dr WALFRID PALMGREN, Biblioteksforeningens ordforande.
gatan 65, dar de unga entusiastiska kvinnliga med- lemmarna i biblioteksforeningen, hvilka afven ut- fora det dagliga arbetet i biblioteket, ' tillsammans med arkitekt Tengbom skapat ett verkligt fortjusande hem for barn och bocker.
~iblioteket bestar af ett litet expeditionsrum och en stor ljus sal pa en gang lasesal och rymmande sjalfva boksamlingen, ty har rader det s. k. oppna- hyll-systemet.
D. v. s. alla bocker aro tillgangliga for de ungdomliga besokarne med obegransad ratt att rora vid och bladdra i under letandet efter den for ogonblicket ratta, om det nu skall vara nagot om Linne eller flygmaskiner, eller kanske allra halst en indianbok.
Om man vill gora manniskor - och det- ta galler i sarskildt hog grad barn - verkligt for- trogna med bocker finns sakerligen intet medel som gar upp emot detta, att lata bocker~las direkta och sa att saga " personliga " inflytande gora sig ' gallande.
En titel i en katalog, hur utmarkt denna an kan vara uppstilld, kan aldrig fa samma verk1ighe.t.
Darmed ar visst inte sagdt, att icke barnbibliotekets lappkata- log har sin stora och af barnen sjalfva uppskattade betydelse.
Den ar utomordentligt ofverskadlig och latt att finna sig1 till ratta i, uppstalld efter ameri- kanskt monster till en s. k.
" dictionary " - katalog.
Alla kort aro ordnade i bokstafsordning efter det forsta ordet - uppslagsordet, so111 det heter pa bib- liotekssprak -,.
och hvarje bok ar i regel represente- rad af minst tre kort, ett med forfattarnamnet ofverst, ett med bokens titel och slutligen ett eller flera med amnet som behandlas.
Sil den, som skall skrifva en hemuppsats om myror, har bara att soka upp detta ord och finner da ett kort eller par med anvisningar i hvilka bocker man kan fa upplysningar om my- rorna.
Utefter tre vaggar i det stora rummet ga bekvama laga hyllor, sa att barnen ledigt na upp till den of- versta; ena kortvaggen rymmer referensbiblioteket, uppslagslitteraturen, som endast far begagnas pa stal- let.
Pa de bida langvaggshyllorna stodo bockerna, nar jag besokte biblioteket haromdageii, ganska glest, beroende pa att af de cirka 1,700 band, som boksam- lingen raknar, sa manga vandrat i vag till de olika hemmen rundt om i Stockholm.
Och har kanske nag- ra siffror kunna vara pa sin plats, ty de saga bast hur lifligt uppskattadt ocli.
afhallet biblioteket redan lyckats bli af sin unga publik.
Under januari manad ' var det 4,596 besok, hvil- ket gor i medeltal per dag (tre helgdagar frin raknade) 164 besok.
Hemlanens an- tal steg under samma tid till 2,061, och af dessa ut- gjorde 19,s % s. k. kun- skapsgifvande litteratur, en afsevarclt hog siffra om man tar i betraktande att lan-, oken BOHEMAN, tagarna annu, t i h bokfor- ~ i b l i ~ - ~ ~ vice k ~ ordf. f b radet hunnit vaxa, fa lana endast en bok at gangen.
Biblioteket.
ar Oppet alla hvardagar efter skoltid, d. v. s. fran 3 till 8 e. m. och.
pa sondagarna mellan 1,4: Dess chef och.
bib- lioteksforeningens vice ordf. ar froken Gerda Bohe- man och hennes narmaste medhjalpare froken Elna v. Zweigbergk.
Foreningens medlemmar skota tre och tre for hvarje dag tjanstgoringen och sta pa alla vis sina gaster till hjalp med upplysningar och goda rad.
Och den for andra hansyiisfulla tystnad, som en verklig lasesal fordrar, maste naturligtvis bland en mangd lifliga barnasinnen afven ofvervakas.
Men den saken tycks t. o. m. de minsta ratt snart forsta, ty jag sag riktiga smapysar forsiktigt dampa sina steg och sanka rosten till en hviskning, nar de in- tradde .i bockernas helgedom.
.,.
Klockan var tre och biblioteket slog ater upp si- na dorrar for glada och ifriga barn.
Den lilla tam- buren, dar krokarna sitta sa lagt, beraknade efter an- dra matt an ' de vanliga, fylldes, snart af kappor ' och rockar.
Den forsta som kom.
in i salen - det var en ung man pa s i dar en 12-13 ar - stannade ett tag innanfor dorren och kastade en hastig blick rundt det stora ' vackra rummet och sa kom dar ett impul- sivt: " Ja, men har a ' val stiligt! "
Och nog hade han ratt i det.
Det elektriska ljuset fran stora knippen af matta lampor ' flodar ned ofver de ' gula bjorkmobler- na, det ar taflor pa alla vaggar - fargreproduktioner efter prins Eugens, Carl Larssons och Liljefors ' verk - i fonstren grona vaxter, och nu vor0 alla bord prydda med.
solgula paskliljor ' i krukor och pyb sar.
An vackrare och mer tilltalande, intryck gaf det hela, nar salen SA smaningom fylldes med unga, be- sokare.
Manga af dem hamtade i expeditionsrummet den bok, som de sist hollo pa med och som far sta dar och vanta pa dem i tv2 dagar.
Men andra leta- de med allvar och ifver pa hyllorna, de flesta kan- ske bland sagor och afventyrsbocker, men manga sokte ocksa pa andra sidan, dar facklitteraturen har sin plats.
Dar stod en ' liten beslutsam man och bladdrade i. en diger reseskildring.
" Nu har han.
snart last igenom alla resebeskrifningar vi ha, och han ar bara tolf.
Ar ", forklarade froken Boheman.
Och efter ett ogonblicks funderande slog han sig ned vid bordshornet med sin stora bok och var snart langt borta, om det nu var under tropikernas himmel eller i den eviga natten bland polens isar.
En liten svart- ' ' C ~ ~ ~ i.
99 D A G N Y ogd tos kom och fragade efter " En hjalte bland hjal- tar ", det ar Marie-Louise Gagners lilla Gordonbio- grafi, en inom parentes sagdt af aUa barn mvcket a1- skad bok.
Tyvarr vor0 bibliotekets bada exemplar ute, men hon fick nagon annan bok i stallet, som jag senare sAg henne djupt allvarlig traska i vag med.
Strax innanfor dorren ar det hyllor ' for de yngstas lit- teratur.
- bilderbockerna.
Och de hade sin egen pub- lik, som det var sarskildt roligt att iaktta.
Nagon al- dersgrans nerat finns inte, och froken Boheman be- rattade att smattingar pa 2-3 ar foljt med sina syskon for att " se pa bilder ".
Nagon sa liten sag jag inte, inen nog fanns det en del, som inte hade hunnit sa varst mycket langre och for hvilka de svarta bokstafs- krumelurerna aqnu ingenting betydde.
Men Elsa Beskow, Ottilia Adelborg och Louis Moe talade i klara, glada farger ett sprak som de kunde forsta.
Kring ett rundt bord litet lagre an de ofriga sutto de och vande behandigt bladen i de stora bockerna.
Jag kunde inte motsta frestelsen att " vara med och titta " dar, och med en liten pojke - han var sex Ar och jag tror han hette Erik - genomlefde jag " Pelle Snygg och barnen i Snaskeby ".
Vi forde ett sakta hviskande litet samtal o h bilderna, och hvar, gang det var nagot lustigt, bojde han hufvudet bakat, stralande af fortjusning.
Bredvid referensbokhyllan hanger en anslagstafla, dar olika oftast af en eller annan anledning aktuella amnen behandlas for att vacka barnens intresse och uppmarksamhet.
Dar fanns nu en serie Dickenspor- tratt och en forteckning pa bibliotekets litteratur om och af honom.
Och sa en hel rad ypperliga fotogra- fier fran idrottslifvet i Stockholmstrakten och darun- der en iskarta med de sakra och farliga lederna noga utprickade.
Bland bibliotekets besokande aro annu gossarna i afgjord majoritet, de aro ju ofta mera tilltagsna an smilflickorna.
Och hvad de fattiga hemmen betraffar tages ju dar vanligen de senares arbetskraft, sa ti- digt i ansprak, att det kanske inte.
blir sa mycken tid ofver till biblioteksbesok och lasning.
Ett gladjande faktum ar att.
ti !l biblioteket komma barn af alla sam- hallsklasser, ungefar lika inanga fran elementar- som folkskolor.
Och de bada kategorierna af ungdom komma tyvarr annars ej sa ofta tillsammans.
.
Det ar latt att inse den betydelse det har att fora barn och ungdom in i bockernas varld, och sedan man har sett alla de ljusa barnaansiktena, omsom all- varliga, omsom muntra,.
bojda ofver deras blad, kan- ner man an starkare hvilken stor gafva ett sadant biblio- tek ar.
Hvarje ' besokare far ett bokmarke af rodt sta- digt papper - nagot som barn satta stort varde pa - och pa det star det berattadt litet om hur man bor umgas med bockerna.
Och slutligen far man afven veta att - om du lar dig konsten att lasa p2 ratt satt, " sa skall du fa se, att boken ar en god och tro- fast van, som alltid bereder dig nytta och gladje ".
Greta Philip.
Mannens forvaltningsratt ofver makarnas - gemen- samma bo. '
b F ragan om den gifta kvinnans rattsliga stallning ar i hog grad aktuell alltsedan ' K.
Maj: t 1909 uppdrog at jagbe- redningen att omarbeta giftermalsbalken med tillhorande forfattningar.
Att detta viktiga arbete inom ej alltfor af- lagsen tid matte blifva fullbordadt och de svara brister, som vidlada var nuvarande aktenskapslagstiftning, aflags- nade, onskar man lifligt, sarskildt nu, da den af hr H. Carlson i Herrljunga vackta motionen om begransning af mannens forvaltningsratt ofver fast egendom forvarfvad under aktenskapet fallit.
Enligt svensk l a g har mannen ensam ratt att forvalta det gemensamma boet, d. v. s. Itlader, husgerad, kontan- ter, alla slag af vardepapper och fast egendom forvarfvad under.
aktenskapet.
Mannens forvaltningsratt ofver det ge- mensamma boet ar obegransad, han kan pantsatta,, byta bort och salja af detsamma hur han behagai-.
Att hust- run har giftoratt till halfva boet ger henne ej minsta rat- tighet i fraga om dess ' forvaltning.
~ust ' run star full- komligt rattslos rorande sin halft af.
boet, mannen har all ritt ofvet det.
~ a ~ o battre t ' a r det sorjdt for den enskilda egendom, som ' hustrun mojligen kan aga.
Den gifta kvinnans enskilda egendom, d. v. s. fast egendom forvarfvad fore aktenskapet eller arfd under aktenskapet eller erhallen i gafva eller genom testamente, forvaltas visserligen ofta af mannen.
Dock har han ' ej ratt " att salja, skifta, bortgifva eller med inteckniniar belasta hust- runs enskilda egendom utan hennes frivilliga ja och ufi- ' derskrift i tvenne godemans narvaro, ej heller att utan sadant samtycke sluta aftal, hvarigenom a egendomen lag- ges servitut, eller upplata ratt till afkomst af egendomen eller ratt att annorledes an for egendomens behof af- verka skog dara ".
Denna hustruns ratt att hindra man- nen att forskingra hennes enskilda fasta egendom har mangfaldiga ganger varit till valsignelse for familjen.
Saljes hustruns enskilda fasta egendom, bli ' namligen de penningar, som erhallas genom forsaljningen, ej hennes enskilda, de tillhora det gemensamma boet, som mannen oinskrankt forvaltar.
I analogi med bestammelsen om hustrus samtycke till forsaljning af hennes enskilda fasta egendom hade.
hr en H. Carlson i Herrljunga i Andra kammaren &amp; kt motion af foljande lydelse: ' " Mannen hafve ej makt att salja, skifta, bortgifva.
eller med inteckning for gald eller med servitut belasta hust- runs enskilda.
fasta egendom eller sadan egendom, som makarna under aktenskapet gemensamt forvarfvat och som af mannen forvaltas, utan att han hafver hustruns frivil- liga ja och underskrift i tvenne godemans narvaroj ej heller utan sadant samtycke sluta aftal, hvarigenom A egendomen lagges servitut, eller upplata ratt till af- komst af egendomen eller ratt att annorledes .an for egendomens behof afverka skog dara. "
.
Motionaren framhaller att en utstrackning af bestam- melsen att mannen ej har ratt att skifta, salja, bortgifva eller inteckna hustruns enskilda fasta egendom utan hen- nes skriftliga af tva godeman bevittnade samtycke till af- ven den fasta egendom, som forvarfvats af makarna ge- mensamt men forvaltas af mannen, hade motionerats om sedan 1898.
Den verkliga rattvisan, sager motionaren, " fordrar att mannen ej skall ha oppet att genom ensi- digt foretagna oforstiindiga atgarder gora hustruns gifto- ratt i den fasta egendometi, som makarna under akten- skapet, kanske.
till storsta delen genom hustruns flit och klokhet forvarfvat, alldeles betydelselos.
De fall, da hust- runs ratt skadats genom mannens forvaltning, aro ej fil och upprepas nastan dagligen ".
.
Vid motionens behandling i lagutskottet stallde sig detsamma principiellt ej ovilligt till motionen, men af- slog den dock.
Lagutskottet framholl, att fragan om att gift kvinnas samtycke skulle fordras vid forsaljning af fast egendom forvarfvad af makarna och forvaltad af mannen hade upprepade ganger varit foremal for be- handling men att meningarna varit delade rorande fra- gans iosning.
De skiftande asikterna markas val i lagen, som pii detta omrade foreter brist pil enhet och gor lag- stiftningen om akta makars egendomsforhallanden svar- tydd och svartillamplig.
.
Nu hade emellertid, ansag ut- skottet, meningarna stadgats sa att akta makars egen- domsforhallanden kunna byggzs pa nya grundsatser om mannens och hustruns omsesidiga stallning i boet.
Och lagberedningen, som har i uppdrag att omarbeta akten.
skapslagstiftningen, delade denna utskottets uppfattning.
Syftet i motionarens motion skulle med visshet uppmark- sammas af lagberedningen.
Inom en nara framtid skulle lagberedning taga upp fragan om makars egendoms- forhallanden.
Det vore darfor battre att den foreslagna andringen, som blott vore en detalj, togs upp i samband med hela amnet.
Emot lagutskottets beslut att afvakta lagberedningens revision af aktenskapslagstiftningen reserverade sig hrr Lindhagen och Sven Persson.
De bada reservanterna an- sago nog att fragan skulle komma upp vid lagrevisionen.
Motionen hade dock stor betydelse for manga gifta kvin- nor och viktiga intressen gingo forlorade, medan man vantade pa lagarbetet.
Motionen skulle astadkomma en provisorisk forbattring.
Sarskildt skulle manga jordbruks- hemman kunna raddas fran forsaljning, da hustrun oftast battre an mannen kanner hvilken trygghet det ar for fa- miljen att aga en gard i stallet for att utbyta den mot en penningsumma, som latt forskingras.
Fragan har just nu aktuell betydelse, dii sa m h g a skogshemman forvand- las till industriell egendom.
Manga bondefamiljer skulle ha raddats fran ruin, om hustrun haft laglig ratt att hindra forsaljningen.
Nagra storre svarigheter att till- lampa det foreslagna stadgandet forefunnes ej, det blefve icke svarare an vid tillampningen af stadgandet om.
hust- rus skriftliga samtycke vid forsaljningen af hennes en- skilda fasta egendom, som mannen forvaltade.
Forsta kammaren anslot sig vid behandlingen af mo- tionen till lagutskottets utialande och motionen foll dar. '
Andra kammaren ater foljde reservanterna.
D5 k~rnrzrnc!
stannade vid olika beslut, foll motionen.
Ser man fragan om gift kviniias ratt att gifvz sitt samtycke till forsaljning af fast egendom forvar.fvad af: makarna och forvaltad af mannen friin dess materiella sida, maste man beklaga att motiorlen icke gick igenom.
Den hade fyllt ett trangande behof.
Det maste jir 2nn.u.
ga flere ar om, innan det nya lagforslaget trots ixiteilsivt arbete hinner framlaggas, granskas och af riksdagen be-, handlas.
Under vantetiden kunna manga hemnrin och gardar saljas, manga familjer fA ga fran Piec och h2rd och forsaljningssummorna snart fortaras, utan att hust- run kunnat gora nagot for att radda hemmet.
Fran juridisk synpunkt ater kan man va!
latta dc: in- vandningar som gjordes saval af lagutskottet som af flcre jurister i Andra kammaren.
Den foreslagna lagardi-.-ix- gen miste ju fa en provisorisk karaktar, d i man ha- att vanta en omfattande lagandring.
Da lagstiftningen oui makars egendomsforhallanden skall byggas pi nyii grundsatser om mannens och hustruns ornesidiga stall- ning i boet, blir det endast motionens syfte, som kom- mer att som en detalj uppmarksammas.
Hvad som ar sarskildt gladjande att hora ar att vi ha att vanta en omfattande lagandring.
Det ar att hop- pas att man matte behjarta hvad de delegerade frin de tre nordiska landerna for astadkommande af ofvercns- stammande lagstiftning, bland annat inona %amiljeritter~s orrirade, yttrade vid en konferens i StockhoErx i i~ovember 1909.
Sasom foremal for gemensam lagstiftning ffaag~.l- sattes formogenhetsforhallandena mellan akta, pzkar.
" Lagstiftningen p i namnda omr. "
de ", forklarede " synes i alla tre landerna vara i behof af ytterligax L&amp; veckling, och darvid maste man helt sakert ofv ' ergifvz den mellan olika principer haltande stallning som de^; ?.u g2 !- lande lagstiftningen intager.
Huru en ny ordbiing $or gestaltas kan icke nu uppenbarligen fastslas.
U; i=der of- vervagande maste bland annat kcmma ett sg; stm med fulit atskilda formogenhetsoniriden for bagge rnaka~na.~ ' De kommitterade anse dock " att losningen icke nodviin-.
digtvis miiste besta dari, att man afskar alla • ’ omogcii- hetsrattsliga band mellan makarna, hviiket ur Afskiiliga synpunkter skulle vacka betankligheter.
Man kai; I stzllet tanka sig den ordning att bagge makarna u d e r akten- skapet fritt rada ofver hvar sin medforda e l i s sedemera forvarfvade egendom, med skyldighet for enhvar d dem att efter formaga bidraga till utgifterna for det gemen- samma samt att vid aktenskapets upplosning bagge ma- karnas behiilha egendom sammanslis till eii m s s z, h a r - af halften tillfaller hvardera maken eller Uess successii- rer ".
Fragan om formogeiihetsforhallandena mellan hkta makar ar af genomgripande betydelse.
Det krafves en djupgaende reform af densamma.
Alexandm Skngimd- Sprid DAG NY^ ' "
.
.
.
.
.
soriinde: " fBr flickornaS;; h&amp;-e, Ltun@visning ' pa ' samma villkor - m gossarnas.
Lektor Bohlins.
forslag tillgodo- ser eniast ilen- Cistriamnda ' iidan.
FrAgaii om samhder-.
.
verks gymnasium.
.
.
visningen ar sa brannande och erfarenheterna daraf annu.
.
sa ovissa, att man maste onska att forsok goras, som ed til~redssfallelse halsade man iaval ~udiksvalls stadsfulkaktiges anhhllaq om.
medgifvande af till- ha forutsattningar.
for.
att gifva verkligt upplysande re- trade for kvinnliga elever till gymnasiet vid stadens all- sultat.
Pa sanl.ma gang som maii alltsi fortfarande uttaiar manna laroverk som ofve~styielsen~ bifallande af denna sin forhopl; ning .. att ett forsok, liknaiide det af Hudiks- anhilan.
Det var darfor med stor missrakning, som valls stadsfullmaktige foreslagna, .snart matte goras, mas- man erfor att ~ u n ~ Maj l.
: t afvisat densamma.
te ilim afven med tillfredsstallelse emotse realiserandet af.
.
Det forefaller emellertid, s o m om fragan om utstrack- tahnojligheter for den kvinnliga ungdomeiis studier vackt lektor Bohlins plan.
Det vore att, hoppas, att de, som i storre intresse an att deii skulle forfalla.
Lektor Knut detta fall ha ansvaret, darvidlag beslote sig for att det Bohlin har saval i en artikel i Stockholms Dagblad som ena gora och det andra icke lata.
E. Skarin.
.
i en diskussion i Stockholms Lararesallskap framkommit med ett nytt forslag i samma ril&lt;tning - forslaget om upprattande af ett statsgymriasium for flickor i Stock- holm.
Till engelska Forlikningsbillens Af flera skal stiller sig lektor Bohlin skeptisk emot historia.
Hudiksvallsforslaget.
Det innebure ett vagadt experiment med samundervisning pa ett hogre stadium for elever, et har trotts och ansetts troligt, att Forlikningsbil.len som forut ej atnjutit ' sadan, och det skulle skapa ett far- var dod.
Strypt af premiarministerns i hostas beba- ligt prejudikat, da med saiinolikhet manga orter ' skulle dade forslag om allman rostratt for man, ett forslag som framkomma med enahanda begaranden.
under patryckning sedermera formulerades salunda, att Lektor Bohlin betonar, att flickornas ' undervisning - regeringen icke .skulle satta sig emot underhusets vilja, %ed hansyn till de af kvinnliga studenter valda lefnads- savida dar fanns majoritet for en andring af regerings- banorna " - ' vore ett statsintresse och att staten darfor i forslaget till att afven omfatta allman rostratt for kvin- storre utstrackning an hittills borde sorja for densamma.
nor, ett forslag som emellertid i c k e omnamndes i tron- Han hanvisar till upprittandet af ett statsgyrnnasium for talet den 14 februari, och kvafd af den maktige finansmi- flickor sasom en lamplig och af forhallandena pakallad nisterns skamtande men betydelsefulla ord om att rege- atgard.
Det stora antalet flickor, som under aret 1911 ringens forslag om allman rostratt for man lagt " tar- aflade studentexamen - omkr. 200 -, vittriade ju om hur pedo " under Forlikningsbillen.
starkt anlitade de privata flick- och samskolornas gymna- Dock lefver denna an.
Vid den sedvanliga lottningen ' sier aro.
Och genom upprattandet af ett statsgymnasium om tid for enskilda parlamentsmedlemmars motionel: skulle den kvinnliga ungdonieii for forsta gangen komma vanns tredje platsen af Mr Agg-Gardner, konservativ re- i Atnjutande af sadana formaner.
i fraga om undervisnin- presentant for Chestenham, och han har tillkannagifvit gens halt, undervisningsmateriel m. m., som komma ele- sitt beslut att aterupptaga Forlikningsbillen samt be- verna vid de allmanna laroverken till del.
Gymnasiets stamt dagen for dess andra.
lasning till den 2 2 mars.
egenskap af statslaroverk skulle mojliggora anskaffandet af Vid ett mote af de ~~Koiiservativa och ~nionistiska utmarktare lararekrafter an hvad de enskilda skolorna kvinnornas rostrattsforbund " den 19 februari tillkannagaf med deras mera otrygga ekonomi kunna prestera.
ordforanden att Mr B o n a r L a w, det unionistiska par- Emellertid har lektor Bohlin fatt en ifrig motstandare tiets ledare, lofvat tala for billen.
i lektor Herman Levin, som anser att upprattandet af ett Under fjolaret da Sir George Kemp Forlik- statsgymnasium for flickor i Stockholm skulle innebara ningsbillen till sin var ' det ett knappt dussin parlaments- ca orattvisa mot det ofriga Sverige, hvars ungdom ej medlemmar, som deltogo i lottningen, medan i ar nar- kunde fa godt daraf, att det med nodvandighet skulle mare femtio stycken taflade om formanen att fa upptaga foranleda upprettandet af ' flera dylika gymnasier och att detta ater skulle medfora eli rusning till dessa laroverk, motionen om K.
P.
R. Ellen Wester.
under det att de nu statsunderstodda enskilda gymnasier- na ofvergafves och miste sitt understod.
Det forefaller, som om man maste beklaga att Hudiks- Forslaget till moderskapsf8rsakring.~ I artikeln om vallsforslaget strandade.
Lektor Bohlins uppslag, hur denna sak i foregaende veckas.
nummer hade e t t tryckfel gladjande det an ar, kan ej sagas tillgodose mer an den insmugit sig, hvilket, ehuruval af innehallet framgar hvad ena sidan af den sak, hvarom har ar fraga.
Sasom for- meningen var, krafver rattelse.
A sid 92, 5: te och 4: de raderna nedifran i forsta spalten lases: " Da c: a 85 % ut har papekats, innebar Hudiksvallsforslaget sival moj- af dem som skola forsakras aro gifta kvinnor, synes sta- ligheten till forsok med samundervisning under vasentligen ten " - skall vara: " D a c: a 8 5 % a f d ' e m s o m andra och mahanda gynnsammare forhallanden an i de s k o l a f o r s a k r a s a r o o g i f t a k ' v i n.
n o r sy-.
.
.
laroanstalter, dar den nu forekonimer, som ett statens n e s .s t a t e n " etc. u.
.
.
M, D,,,, '
U r e t t - bref fr$n en Fred-.
vaxer i jorden, tack vare den fina, adla, k v i n n l i g i sanna kvinna, som gick siisom pioniar ut i den pen for tillvaron&gt; '.
Nar jag nu genomlaser ~ n o i l s $ ~ s nobla " Osterlandskad ' kanner jag med gladje at!
mec.
.
Den .3; Augusti 1881. akt niiigen for kvinnans stallning sasom manniska vaxp- ag h a r en tid .varit sysselsatt med att .-.
tillsammans mannens eget varde och hans syn p2 lifvet; dess foi-drirr- med Sofie Adlersparre.
- lasa Fredrika Bremers br.ef till i a r och dess ansvar bli sannare, djupare och hogre.
.prosten Bokliri i Skane; en samling af 160 bref, skrif- Ursakta, min V., denna min utgjutelse.
Jag vet r!
na ' under loppet af flere ar.
Och det ma jag saga ar en hvadan den kom.
Men det vet jag, att samtiden ej go; marklig samling.
Hon ter sig i dessa bref som en for- den rattvisa at Fredrika Brerner, som hennes skona, reua, skande, fragande, skarpsinnig ande af stort djup och in- adla vaseii, hennes g o d a lifsarbete det fortjana;.
Jag har alltid hallit Anders Flodman raknirig f6r - &amp; all.
O, en sadan manniska hon var!
Och huru fa s o m forsta hvad hon varit for sitt lands kvinnor!
Just att han i sin man och p i sin plats verkligen gjort d c: hennes fina, akta kvinnlighet ha vi att tacka for den stil- mer an de flesta, da s i manga latit sig fcrvilla a " - la normala utvecklingen af kvinnans frigorelse fran okun- Herman Bjursten m. fl.
Jag har mangen.
@ ng ingrit, mighet och traldom af manga slag.
Vi marka knappt de att jag ej samlade denna forfoljelse-litteratur pa ett stalle: .stora framstegen i hennes sociala stallning, sa naturligt pa det eftervarlden hade kunnat se huru hon behandlz- o c h utan brak har alltsammans gatt for sig.
Men, om des af - ja af den ena och den andra, som ej kunde man ' jamfor tillstandet nu och for 50 ar sedan, d&amp; Fred- fordraga forandringen, Men det ar detsamma.
Hufvudsaken ar h v a d s o x. rika Bremer borjade sitt arbete, da kan man endast for- vanas - och tacka Gud.
Ty H a n s kraft ledde henne.
a r g j o r d t, ej hvad som darom sages, godt eller omit.
Och darrned basta.
Och det heter ej forgafves att " Han ar maktig i de svaga ".
Sa langt brefvet.
Hon som skrifvit detta tili siil Nar man t. ex. aterlaser " Hertha " forvanas man of- utrikes vistande son var kompetelitare an de flesta at: ver att den boken pa sin tid kunde vacka en sadan uttala sig i saken.
Samtida med, o m an riiknandr storm som den verkligen gjorde inom alla lager, ej minst atskilliga a r mindre an Fredrika Bremer, hade hol!
inom det manliga.
Jag har bevittnat detta och v e t att under dennas sista lefnadsar statt henne mycket iiara; Fredrika Bremer for dess skull nodgades lamna sitt fos- som hangifven van och beundrande larjuiige hade ho:: terland.
Jag har sett anonyma bref, skrifna af larda man, setat vid sierskans fotter och i sitt hjarta och sic ty de vor0 spackade med latinska citat, men for ofrigf minne af hennes personlighet, lif och lara bevarat eft af ett sidant gement innehall, att det skulle besudla min outpla~digt intryck.
Sjalf hade brefskrifverskzn ej k- penna att nedskrifva det.
Hon hotades med offentlig git en ovasentlig del i sin tids, sarskildt 70- och 80- skandal pa gatan W. m. d.
Och nu, nu har a l l t hvad hon talens sociala och estetiska hufvudstadslif.
Heriries i Hertha framdrog sasom onskningsmal sa gatt in i lif- namn var f r u F r e d r i k a L i m n e l l.
vet, i seden, bruk och askadningssatt, att man tycker det I sitt forsta aktenskap med redaktoren Bar A h; - aldrig har varit annorlunda och forvanar sig ofver, ja bladet rektor P.
E. Svedbom hade den yngre " e&amp; tror knappt p2 mojligheten af det motstand, att icke saga rika haft tillfalle att folja alla faserna i den appset %-.
den harm, det atloje och den forfoljelse den boken vack- devackande Hertha-striden, bade faktningarna pa opp- te.
Sasom estetisk produkt ar den ju mycket underhal- na falten och.
d e lomska nattliga ofverfaller .. Otvif- tig och hon var sjalf den forsta att skarpt kanna detta, velaktigt hade hon inspirerat den ridderliga to11 uch nar hon - tio ar efter dess utgifvaiide - for forsta hallning, som Aftonbladet iakttog gent emot den nyE gingen aterlaste den.
Men dari ligger ock ej bokens litterar-sociala foreteelsen, ja sjalf sakert brutit e: i hirs egentliga betydelse.
Ni unga, som vaxt upp under det for den forfoljda, ehuru som skick och sed den ii- nuvarande tillstandet, kuiina ej tanka er huru det forholl den fordrade hon som kvinna mast upptrada mec '.
sig annu for 30 i 40 ar sedan.
Dar fanns ingen enda slutet visir.
Hon hade farskt fran bladet fast och offentlig kontrollerad undervisningsaiistalt for kvinnor, en- gramt sig ofver market E r 11 s t L u d v i g s (Hermar!
dast usla s. k. pensioner, dar undervisningen hufvudsak- B jursten) etterdrypande kritik ofver den stackars Her- ligen gallde s. k.
" talanger ', ', tant bien que mal; och jag tha, dari han, halsad af en indignerad samtids applh- minns iiog.
huru flickorna Valerius bl.
a. fornekads plats der, framhallit det for inoral och anstaiiclighet stotaii- sasom larjungar i mAlareakademieii, darfor att de vor0 de i att den oblyga forfattarinnan later sir1 hjiltiriria fruntimmer; ingen mojlighet fanns for en kvinna att fa varda sin sarade fastmans knaskada.
" Om det At- den yrkesundersvisning, soni nu finnes och som utbildar ininstoiie varit foten! "
A r det ej en " odets lek " * att henne till tjanstgoring pa kontor, i banker, p i telegraf det a r detta bevingade ord, mer an hans litterara for- m. m., att icke tala om den artistiska utbildning, som tjanster for ofrigt, som p i herostratiskt maner fort nu med ratta star henne lika oppen som mannen.
Den dess upphofsmans namn till ryktbarhetens tempel?
svenska kvinnan kan nu ej klaga ofver orattvisa i detta --- - fall; och denna forandring, ja omhvalfning i seder och ") .. Som bekant bar Herman Bjurstens mest kanda romr.
II- tankesatt har gatt utan revolution, stilla, som plantan teln odets lekld.
.. .rika Bremers samtida.
J ' ' kw
Fr: u: Fredrika: hade,, vidare bevittnat.
huru de kvinnliga konstnarsanlagen, om an .sa.
framtradande; som exem- pelvis fallet var hos skalden Valerius '.
dottra?
Bertha och.
' .Adelaide, stotte emot oofvervinneliga hinder, for- domens och sedens, da de krafcle ratten till utbildning.
Sa hade hon till sist med blicken foljt sin nam- nes, .sin viins, sitt " jordiska ideals " sakta .sjunkande lef&amp;dssoI.
och fatt.
bada ' .. sh sjal i: dess: * i nedgangen, allt mer stralande, .allt mer.
varniespridande glans.
De bref Fredrika Brerner under sin sista tid fran det gamla familjegodset Arsta, dit hon flytt undan varl- den for att samla sig till det stora uppbrottet, till- skrifver sin vaninna.
i hufvudstaden.
andas ocksa en sjalens skonhet, en upphojd ro som verkar sublimt.
kke s5 att forsta son1 om den standigt sporjande, forskande anden slagit sig till ro och nojt sig med de svar hon under sin tillaridalupna lefnadsbana af- lys: snat lifvet.
Nej ', i hennes allra sista bref, skrifvet en vecka fore hennes dod den 22 dec.
1865, sager hon att " den tid af varlif ", som vart land genomlef- ver, kommit " fragor och funderingar for nya plante- ringar och framtidsanlaggningar " att tranga sig pa henne, fragor som hon utforligt utvecklar.
.
Men vandrerskan hade for alltid satt vandrings- stafven i vran och glades 5t den skymmande aftonens fridfulla lugn.
Hur vackert har ho11.
ej, afven detta i ett bref till Fredrika Limnell, gifvit uttryck at denna stilla aftonstamiiing: Nu ar det host, men jag tycker mig aldrig sett den aritiden sa vacker eller begripit desi sa val.
Skogarna sta med guldgula och morkgrona lundar omkring akrar, ly- sande af 1j.usgron brodd.
Plogen ristar djupa faror i jorden for den kommande varsaden.
Vid mitt fonster siar ett ask-trad (arsbarn med mig), som nu fallt sina lof, sin somrnarkladnad, men dess knippen af froskidor, dess slumrande ogon i knoppar for ett nytt ar, en ny var, for hvilken det samlat sina safter, de sta dess tydli- gare fram i hostsolens ljus och saga mig hvad jag, hvad i i i alla hafva att gora om hosten.
Ack, min Fredrika, .hvad jag kanner det godt att vara gammal, att hafva barndomens, ungdomens och medel21 derns oroliga tider bakom mig, att hafva en slags plikt och rattighet att blifva stilla, sainla mina tankar, " stalla ch mitt hus " och sedan sitta vid elden och - spinna!
0 k h att jag far detta, har i mitt barndomshem, med de orngifningar, minnen och utsikter, den frid och frihet, som har aro mina, det gor mig ofta sa barnsligt glad och ' latt till sinnet att jag niistan forvaiias darofver; det stammer mig till en daglig lofsang.
Och sa slutar hon sitt bref med foljande ocksa for den gamla brefskrifverskans sii-ii~esriktning sa be- tecknande ord:.
Och min Fredrika anbefaller jag att icke med for vackra loford fresta till sjalfkarlek en fattig, syndig man- niska, hennes innerligt tillgifna gamla van Fr. Bremer.
brefutdrag.
, anger, .hage,,, den: allmanna,, opinionen- d a - iit .. ' om.
; -- ni.gPn.
: - offentlig iiind; ls.
hdtade ....
.
....
ej langre,.
lar,metvk~ing,.
H,ertha .. hade.
tystnat, ' ock hon mottes ni&amp;era hed i-ordnad beundran, hvarhelst hon .. kom.
: Icke desto mindre hade hennes yngrevan- inna ratt.
att det var jamfoi-elsekis fa,,.
som.
vid henr&amp; dod forstodo hvad h o n varit for sin .samtid, och.
an- nu farre de, som anade .hvad hon skulle blifva for kommande siiiikten.
En af dessa anande hade dock Fredrika Limnell varit, och hon visste darfor tillfullo uppskatta den af henne i brefvet till sonen omnamn- da sympatiska och forstaeiide.
minnesteckning, som Anders Flodman agnat " Fredrika Bremer, hennes skrifter och personlighet " i " Svensk litterar tidskrift ' ' for 1866, den utforligaste biografiska uppsats ofver var frajdade forfattarinna, som dittills astadkommits af en manlig penna.
* L .., ... L11 Nar Fredrika Bremer hunnit sa langt, som detta ' Osokt hade tankar och minnen af har antydda innebord strommat ofver lyssi~erskan till den markliga korrespondensen mellan Fredrika Bremer och hennes manliga van, foredragna af den, hvars lifsuppgift det var att resa en konkret byggnad pa den, grund som lagts af de i brefven utvecklade ideerna.
Redan nu hade val Sofie xdlersparre inom sig planen fardig till den stiftelse, i hvars hagn Sveriges dottrar skulk soka forverkliga de stolta framtidsdrommar den goda.
.
sierskan mamsell Fredrika dromt for dem om en lyckligare och friare kvinnlighet.
For Fredrika Limnell, hon som mindes " hur det var for 50 ar sedan ", syntes i borjan af 80-talet re- dan idealet sa godt som uppnatt, kvinnofrigorelsen genomford.
Vi, som sedan dess sett ytterligare %) .ar forsvinna i tidens haf, se saken nagot mindre seger- gladt.
Men dari har ofvan anforda vanliga auktoritet obestridligen iatt, att " hufvudsaken ar h v a d s o .m a r g j o r d t, ej hvad som darom sages, godt eller ondt ' ?.
Lotten Dalzlgre~t.
. '
. '
, o&amp; J .. Kvinnliga stadsfullmaktigekandidater i Stockholm.
Nar detta skrifves %r med afseende pa de olika partiernas uppstallande af kvinnor som kandidater vid de instundan- de stadsfullmaktigevalen bekant, att Allmanna valmansfor- bundet uppstallt syster Berllia Wellin pa 4: de platsen.
i 3: dje kretsen samt i 5: te kretsen redaktor .Stina Quint (platsen annu ej afgjord) ' och dr Anna Ahlstrom pa suppleantplats i samma krets.
Frisinnade valmansforeningen har pa 1: sta plats i 5: te kretsen uppsatt dr Karolina Widerstrom samt i 4: de kret- sen froken Maria Aspman p3 suppleantplats.
Socialdemokraterna ha p i 3: dje plats i 4: de kretsen uppsatt froken Gertrud Minsson, hvars mandat som stads ' - fullmaktig i ar utgar.
Froken Maiisson star saledes un- der omval. '
.
Prenumerera pa DAGNY!
.
.
- -.
i ' ' &amp; nhallet, vitala fraga ' kei.
far aldiig ' sin erkikda Ett ord .med ' an1edning " af forran Kvhnan mannen i denna ' omtaliga odi e ' " ' ' henne iipprattelse.
.
.
e. '
.
. '
.
.E.
S-k. '
M oderskapsfor&amp;iknngen star pa programmet bland de nya frigorna i det sociala problemet.
Alltfor man- ga ofvergifna modrar ha kampat och stupat, okanda och.
ohulpna, under sin tunga borda, alltfor manga spada manniskolif ha gatt till spillo genom vanvard och nod eller, om deras lif skonats, tillfort samhallet okade sjuk- domar och kroppsliga lyten.
Nagot maste goras for att radda slaktet, och staten - den alltmera moderligt skyd- dande staten - stracker ut sin hand for att varna de ensamma och arbetstyngda under moderskapet.
Men ej for att varna de ensammas .ratt utan deras nod, och det till pa ganska harda villkor.
Gifta och ogifta kvinnor i industriella verk skola alla, antingen de bli modrar eller ej, under sa godt ' som hela sin arbetstid erlagga en Arlig beskattning for att nocltorftig hvila och understod ma lamnas de behofvande under moderskapets mest an- strangande tid.
Som Fredrika-Bremer-Forbundet i sin skrifvelse till konungen i berorda fraga framhallit, ar an- talet gifta kvinnor vid vara fabriker mycket fataligt, hvar- for forordningen egentligeil drabbar de ogifta.
Och har blottar sig forslagets sjuka punkt.
Staten och arbetsgif- varen forbinda sig visserligen att bidraga med ekono- miskt understod for att underlatta modrarnas svarighe- ter och tillgodogora samhallet sparad fysisk kraft och halsa, men - man kan ej skjuta den tanken ifran sig pa samma gang for att skona.
mannen.
T ~ en ' far mas- te ju finnas sa snart som dar fods ett barn till varlden, till trots att en talare i riksdagen nyligen i ett annat samman- hang omnamnde barn, som " sakna fader ".
Vid alla of- riga krifvande uppgifter i samhallet anser sig manneil ha ratt och plikt att gora sin makt och myndighet gal- lande.
I detta enda fall viker han undan - och man ma val fraga, ar detta manligt?
Denna gang doljer han sig bakom statens breda rygg, bekraftande med en skicklig manover att staten ar man- nen - nu som annars.
Hvarfor skulle inte faderskaps- forsakring bli obligatorisk likaval som moderskapsforsak- ~ i n g?
Hvarfor skulle inte fadern saval som modern bli ansvarig for att det nya barnet ma bli ett samhallets gladje- och ej sorgebarn?
' Hvarfor skulle ej han hjalpa modern att hela, om han liksom hon har felat?
Hvar- for skall alltjamt denna skriande orattvisa kvarsta, som fyller oss kvinnor med bitter gramelse och forodmjukelse?
an ske kan det synas som.
om allt ordande harom vore gagnlost.
Saken ar lagd i hander utanfor var dom- varjo, och Fredrika-Bremer-Forbundet har pa ett vardigt satt reserverat sig mot de sakkunigas forslag.
Men na- got kunna vi kvinnor dock gora.
Vi kunna lata vvr harm brinna klarare an nigonsin.
Vi kunna skapa en makt i var fast slutna opinion, och vi kunna, vid hvar- je tillfalle, som yppar sig for oss att i detta fall gripa In i samhallet; fora den fortrycktas och ensammas talan priviligierad mot samhallets orattvisa och mot feghet.
- Kvinnornas forsvarsmote i - Stockhollm.
F orsvarsfragan, som for narvarande sa starkt syssel-.
satter sinnena, har naturligt nog icke lamnat kviii-.
norna oberorda.
Att den i skilda kvinnokretsar blifvit tilB nagot vida mer an ett intresseradt dryftande visar det sto- ra kvinnomote, som sistlidne sondag hade anordnats i Musikaliska Akademiens stora sal i Stockholm och som samlat en publik hvilken fyllde lokalen till sista plats. '
Fritt rest pa estraden syntes den tretungade, flaggan med tva hvitkladda studentskor som vakt.
Sedan forsamlingen stiiende och unisont afsjd~i ' it " Var Gud ar oss en valdig borg ", oppnades motet af fru Agda Montelius, som i nagra ord angaf syftet ned detsamma.
Hon namnde huru kvinnorna, utanfor alla partier, kunde vara eniga i e t t, karleken till fosterlandet, och att den fraga, som ar den storsta af alla for bviii- nor sival som for man, Sveriges val, borde samla a h.
Inledningsforedraget holls af.
fru Coralie Elliot, som talade om de faror, som lago i forsvarsolusten, de vack- ra, men farliga fredsdrommarna samt i forlitandet till det s. k. kulturforsvaret.
Hon berorde kvinnornas upp- gift att i forstaelse sammanfora dem, soni i sondring och split st2 misstrogna mot hvarandra.
pekande tillbaka pa 1905, da ofard hotade, varnade hon for att sta illa rus- tad, med oduglig krigsmateriel; kultur forsvaras ej M d t genom kultur.
Dr Inez Laurell talade darpa i varma ord for fos- terlandet.
Hon borjade med Fredrika Bremers yttrande, att om nagon karlek ar naturlig ' och fornuftig sa ar det karleken till fosterlandet.
Men fosterlandet ar ej blott en del af jorden, dar man vuxit upp, sade dr Laurell, det ar ocksi anden, som harskat i vara hem, det ar var andli- ga vaxt, var utvecklings betingelser.
I alla tider ha vara forfader kampat for sina ideal, stridens vagor ha gatt hoga, men ur kampen har framgatt var kultur, var an- des fosterland, och darvid aro vi ' fastade med oupplosli- ga band.
Annu i oofverskidliga tider skall var kultur behofva det skydd och varn vi i forsvaret kan gifva den.
I fredens dagar maste man.
bereda sig for ofreden.
Kvinnorna skola harvid se som sin uppgift, att dar me- ningarna ga skilda soka att ena, de skola soka kvafva allt som sondrar, de skola sla bryggor mellan det som brister i split och oenighet.
Till sist talade syster Bertha Wellin som Roda kor-.
systrarnas representant.
Hon .skildrade den strid under Roda korsets tecken, som foljer ' efter den oiycksdigra sammandrabbningen mellan tva fientliga makter.
Hon ta- lade om att kulturen och humaniteten dock hunnit s i % lang-t, att det.
har forvarfvats neutralitet.
for sarade - .och, S
doende.
Men blir allvar i farde finns det for litet att komma med till de sarades hjalp, sjukvardsmanskap, sjukskoterskor, materiel.
Men Sveriges ' kvinnor kunna go- ra sin vamplikt under Roda korsets fana, och hon.
kalla- de pa dem att gora det.
Pli det kraftigt framforda foredraget togs kungssangen upp och sjongs unisont, hvarpa ett fyrfaldigt lefve for konungen och faderneslandet utbringades.
Fru Montelius framlade, darpa for motet nedanstaende forslag till resolution, som enhalligt antogs: Svenska kvinnor, samlade till forsvarsmote i Stock- holm, vilja allvarligt framhalla nodvandigheten af att for- troendeingifvande atgarder skyndsamt ma vidtagas till star- kande af ' vart forsvar.
Da nationerna rundt omkring oss rusta af alla krafter och d i krig pagar ar ej tid att sjunka ned i dadloshet.
Nar Sverige fordrar af sina soner, att de.
skola med vapen i hand forsvara fosterlandets frihet och sjalfstandig- het, maste de varnpliktige ock erhalla en sadan utbild- ning och utrustning, att de med hopp om framgang kun- na utfora sitt varf.
Sveriges kvinnor, i ' framsta rummet dess modrar, som kanske en gang fa offra sina soner for fosterlandet, aga ratt fordra att forsvarsfrigan hojes oiver partistriderna for att bli en hela vart folks gemensamma angelagenhet, samt uttala ' den forhoppningen att man och kvinnor ma ena sig om betryggande itgarder till fosterlandets for- svar.
Motets program hade upptagit flera sangnummer af K. F. U. M.-koren, hvilka i. hog grad bidrog0 till den hogtidliga stamningen.
Wemerbergs harliga hymner " O Gud, som styrer folkens oden " och " Hor oss, Svea " samt " Harliga land " af Nordblom och Korlings " Sten- bocks gossar " tonade fram, gripande och medrjckande.
Arnljots halsning af Jamtland ' ur Peterson-Bergers " Arn- ljot " verkade starkt med sina * af kirlek till fosterbygden genomandade ord, vackert framfordt som detta soloparti blef af hr Augustin Kock till fru Marta af Klintbergs kansligt fina ackompagnemaiig.
Motet afslutades med " Du gamla, du fria ", unisont sjungen af den ' stora kvirmopubliken, scm.
med detta mo- te gifvit ett vackert uttryck af den kansla som besjalade den.
Notiser.
Forsvarsmoten i Goteborg, ~ e f l e och Strangnas.
PA inbjudan af ett 4.0-tal kvinnor i Goteborg holls ett fos- terlandskt mote darstades pa sondagen i Hogskolans aula.
Sedan froken Frida Hjertberg halsat de narvaran- de, som till sista plats fyllde moteslokalen, valkomna, of- verlamnades ordet at froken Cecilia Milow, som holl ett foredrag i forsvarsfragan, och darunder bl.
a. betonade, att Sveriges kvinnor fordra att forsvaret omhuldas, sa att vi kunna forsvara oss mot en anfallande makt och ej blifva nodsakade att afsta var frihet.
I ofrigt utfylldes programmet af deklamation och sang.
I Gefle holls ett fosterlandskt kvinnomote pa sondags middag i darvarande teater, som var fylld till sista plats.
Efter ett af lektorskan Nanny Johansson hallet foster- I landskt foredrag antogs- enhall@ e n resolution, hvari.
framholls nodvandigheten af att utan drojsmal tryggande atgarder vidtoges till starkande af vart forsvar samt ut- talades ' en forhoppning o111 att forsvnrsffigan matte hojas.
ofver.
partistriderna.
Afven i Strangnas .holls.
pa.
sondagen ett kvinnornas f orsvarsmote.
Kvinnornas utstallning och kvinnok~ngressen, i Berlin, Sistlidna lordag oppnades under tyska kejsarinnans be- skydd en kvinnornas utstallning i Berlin.
Det ar den stora utstallningslokalen i Zoologiska tradgarden, som anvandes for andamalet, och utstallningen, " Die Frau im.
Haus und Beruf ", har till uppgift ' att ge en omfattande och mangsidig bild af kvinnoarbetet pa olika omraden.
I - Samband med utstallningen kommer 27 febr.-2 mars en kvinnokongress att hallas, anordnad af ' tyska kvinnornas nationalforbund.
Det ar dr Gertrud Baumer, som star i spetsen for.
densamma, Manga af Tysklands mest bemarkta kvinnor och framstiiende talarinnor kom- ma att deltaga i kongressen, sasom dr Alice Salomon, fruarna Minna Cauer och Marie Stritt, froken, Helene Lange. '
En.
mangd viktiga.
fragor.
.komma att diskuteras: yr- kesproblem, uppfostringsfragor - sarskildt fragan om samskolor - kvinnofragor i allmanhet, m. m.
Sista kon- gressdagen behandlas amnet: kvinnan i det offentliga lif- vet.
Harvid komma jamte bekanta rostrattskvinnor afven kvinnliga medlemmar af katolska foreningar och konser- vativa partier att uttala sig om rostrattsrorelsen och kvin- nornas stallning till de politiska partierna.
Kongressen har ront den lifligaste anslutning, redan en vecka fore oppnandet vor0 samtliga medlemskort upptagna.
Pa inbjudan af tyska nationalforbundet har svenska kvinnornas nationalforbund sandt ett ombud till kongres- sen, froken Maria Cederschiold.
Som froken Cederschiold godhetsfullt atagit sig sanda Dagny nagra korrespondens- artiklar, kunna vi utlofva narmare redogorelse for ut- stallningen och referat fran kongressen: '! '
Fredrika-Bremer-Forbundskretsen Lund med omnejd hade ' den 23 februari arsmote under ordforandeskap af froken Maria Collin.
Ars- och revisionsberattelserna foredrogos, hvarpa mo- tet beviljade styrelsen decharge for det gangna raken- skapsaret.
Af styrelseledamoter som vor0 i tur att afga aterval- des fru Anna Lewenhagen, fru Malin i-Iolmstrom-Ingers, froken Elna Persson och auditor N. af Ekenstam.
I stal- let for froknarna M. Collin, M. Beijer och A.
Hult, hvil- ka afsagt sig, valdes fru Carola Eklundh, docenten Hil- ma Borelius och froken Maria Ljunggren.
Till revisorer vaides froken Ellen A: son Gulich (omvald) och fru Martina Blidberg.
Revisorssuppleanterna froken) Lissie Moller och froken Ida Westdahl Atervaldes.
Till forbundskretsens representanter vid F.-B.-Forbun- dets arsmote i Helsingborg valdes froken M. Collin och fru A. Lewenhagen och till suppleanter fru M. Holm- strom-Ingers och fru S. Nilsson-Ehle.
Efter motesforhandlingarna vidtog samkvam hvarvid sang och musik utfordes.
.
Pa senare hallet styrelsesammantrade utsags till ordf. doc. H. Boreliiis, till v. ordf. fru M. Holmstrom-Ingers.
Sekreterare blef fru C. Eklundh, kassaforvaltare froken E. Persson, motesvardinnor fru A. Lewenhagen och fro- ken H. Moller.
,
Nvar kan man prenumerera p&amp; Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skal / man alltid prenumerera d dessa stillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny I och boklddcar?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for ' 11, 2: 50 for l /, och 1: 25 for ' 1, ar.
Hvilka ~ i l l k o r erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man forfara for denna m-ovisions er- HusforestAndarinne- plats En 30-arig smalandska Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alUlul minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander ana bestailda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och fill hvilket pris kan man nummervis I6sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
kunnig i finare och enklare mat- lagning och for ofrigt allt som kan forekomma i et1 battre hem soker plats som kokerska i nagon fin fa- milj, hos ungherre eller ankeman.
Svar vantas tacksamt inom 8 dagar till svaren 19122, \ Vissefjarda p. r. Smaskolelararinna undervisningsvan, musikalisk, nagoi kunnig i somnad, 27 ar, soker plats i godt hem, dels att lasa med barn, dels att hjalpa till med Iiusliga be- styr.
Enkel och barnkar.
Goda betyg.
Svar till b plikt tro ge nu, Ar- vika p. r.
D A O N V S EXPEDBTiON, STOCKHOLAL fPiatssokande fa sina annonser inforda i Dagnyjor haifva priset eller 7119 ore pr mm.)
18-arig flicka,: enomgatt 8-klassigt laroverk med mkel hushillskurs, onskar plats soderut som hlismoders hjalp och sallskap dar jungfru finiies.
Villig lasa med mindre barn samt under- visa nyborjare i fiolspelning.
Svar: il1 pHurtig norr land ska^, p. r. Sundsvall.
Ban kpla ts.
Ung dam, som genomgatt hogre handelsinstitut och darefter under flera ar varit anstalld 3 bank med hufvudsakligen bokforingsarbete, soker plats i bank, helst i Stock- holm.
Svar, markt DS.
81 R.ol torde insandas till Nordiska An- nonsbyran, Goteborg.
Ung Smalandska, som genomgatt G k !.
i hiigre flick.
skola, handelssltolz samt gr atbil-, dad i musik, onskar plats: i farriilj eller pa kontor.
Coda betyg och referenser, smi pretentioner.
Svar emotses tacksamt till Energisk1, Solvesborgs-Tidningen.
exp .. .Sol- vesborg.
Ung Flicka, fullt kunnig i kartritning och van vld skrifgoromil onskar uristall- nlng.
Referenser Iernnas pk bcgii- ran.
Svar till DA.
B.:), Soder !&amp; ping p. r.
.. Alla skrifvelses raramde expeditionen adresseras: P1 A TSSOKA PID E.
Ung.
battre flicka, fullt kunnig i enklare och fiiiarr jamte Alt sotn hor till onskas af dartill fullt kompetent, matlagning, ett hems skotande, onskar plats arbetsam och duglig flicka, i april.
sasom eller ock att Goda rek.
Svar till sPalitlig~, Ny- foresta hushlllsfroken hem, dar nusmoder saknas.
koping p. r.
Goda betyg och refertx !ise: r.: \ dr.
Waldner, Frandefors.
Svensk, kvinnlig Sjukgymnast med fleririg praktik i utlandet si 5- ker engagement i Sverige undc: r sommaren.
Talar franska och ei 1- gelska.
Goda referenser.
Svar ti i11 ~Sjiikgymnast~, 19 Rue Keyenveli d, Bruxelles, Belgique.
Battre flicka, ' 1 frisk och glad, van att skota land hushall pa egen hand, kunnig enkel och finare matlagning, on S- kar plats som husforest hdarinr ia helst p i storre landtgard i melle r- sta Sverige.
Tacksam for sv; lr markt p26 aro, poste restant Landskrona.
.
- - - --- .. - onskar komma i fint och trefligt som 1 ' 1, ar haft plzts 5 Advoicit- hem for att lara hushall.
Svar byr5 i Sthlm, onskar ombyte af plats med prisuppgift till &gt;Familjerned- antingen hos Advokat, Domare, lemr&gt;, Varbergspostens kontor, Var- Haradsskrifvare elier ciyii !ci i stad berg.
eller pa landet.
:; ina betyg d: ref. Vacker, snabb Iian.dstii, ki.ii: - nig i maskinskrifning och konicrs- goromlll.
Svar till •âI (rar.nlg ISI2-!, p. r., Sundsvall.
kunnig i matlagning, bakning och handarbeten, soker plats i treflig Flicka, familj.
Svar till 215 mars?, Kris- som genomgatt Handxi:. '
V ~ ~ I ~ C I - S tinehamn p. r. vaf- och syskoh samt I ' olirli6~- skola, kunnig i knyppiing ocli klii&amp; somnad, onskar c: 11 dwer: i skola, hem- eller ' neir.doj: !snfKf r.
Goda betyg och ref. Svar till nPlikttrogenv, Soderhaniii p.
I.
standarinna ined mangarig erfarenhet f r h ge- diget hem, som nu upplosts pa grund at ' dodsfall, soker ny verk- samhet.
Basta referenser.
Bena- ' get svar till ~Verksaiiihet:) under adress S. Qumzlii Annonsbyra, Stockholm, Ung bildad Flicka, af god familj onskar plats i battre soiii genomgatt husmoderskurs vid hem.
Husmodern som hjalp och Fackskolan i Uppsala, onskar plats sallskap.
Kunnig i hushailsgoro- som hiismoders hjalp och sallskay: mil och somnad.
Musikalisk.
Tack- nu genast.
Lon onskvard.
Svar sam for svar markt varen 1912 !~, till n22 b, Nya Tidningskontoreta Uppsala.
Hultsfred, f. v. b.
24-arig landtbrukaredotter, kunnig i rnatlagniri;:, bakriiri (, r och somnad, onsknr dc11 1 ap: - i1 plats i gard soiii hirsii~aric~i-ns h jalp iii ed husliNlet och herniiids sidsel for ofrigt.
Lon onskas.
Svar markt familjemedlem:), Elcmsjo p. r.
18-arig, biittre flicka onskar mot nagon afgifi pr mariac plats pa storre landtgkd, priist.
gird eller dylikt att ullder crfiircr husmoders ledning hjiilp.
:, till ~ n c c inom hemmet forekornm: iiidc gom mil.
Tacksam for svar rncd pris.
uppgift till &amp; tiilandska, Fliseryd p. r.
D A C N Y LEDIGA PLATSER Forestandarhbefat tningen vid ~ar&amp;kronn Elenientarlaroverk for flickor ar ledig att tilltridas inst.
hosttermin.
Hogre koinpetem erforderlig.
Lagstadgad lon jam te pensionsbidrag och sjukhjalp.
Ansokningar, atfoljda af veder- borliga betyg, torde ingifvas fort den 15 mars till styrelsens ordfo- rande Radman G. Thestrup, som i of.
rigt meddelar vidare upplysningar Landskrona den 16 febr.
1912.
STYRELSEN.
(S.
D.
S. 7802) LiLrarinneplats i svenska och tyska ar ledig vid Vasteds hogre elemeu.
turlaroverk for fikkor att tilltrada 1 juli.
I&lt;onipetens: den hogre.
Lon: 1,500 kr.
i forsta Ionegra- den; bidrag pensions- och sjuk- kasseafg: r. Ansokan jain te lakare- betyg insandes till rektor Th. af Billbergh, Vasteras, fore 21 mars.
Vid.
Djursholms Samskola bliva nasta lasar foljande platser lediga: 1) en lararinnebefattning och ett lararinnevikariat.
Hufvudamnen: ettdera eller tv3 av svenska, tyska och matematik.
Helst onskas la- rarinna, som ar villig ataga sig undervisning i flera amnen i de tre lagre elementarskoleklasserna.
Minimilon: 1600 kr.
jamte pen- sions- och sjukkassebidrag.
2) teckningslararinnebefattningen, van, val vifsordad lararinna onskas.
Minimilon: 60 kr.
pr veckotimme jamte pensions- och sjukkassebi- drag.
Ansokningar, stallda till Styrel- sen, sandes under adress Rektor S. Wickbom, Djursholm, fore fe- bruari mtnads utghg.
Lararinneplats i kvinnlig slojd ar till ansokan ledig vid Olands folkhogskolas inst.
kvinnl.
sorn- markurs, som pagar 1 maj till fotsta dagarne i sept.
Undervis- ningsskyldighet iiti linnesomnad, konstvafning, monsterritning, hal- solara svenska och sanglekar.
Lon 500 kr.
och fri bostad.
Ansokan stalld till skolans styrelse, insandes fore den 15. inst.
mag till direktor G.
R. Beronius, (adr.
Ola~ds-Skogs- by) som ocksa lamnar narmare underrattelser. '
Examinerad Sjuksko terska.
Garpen bergs Komrniin, belagei i en naturskon trakt af Sodra Da larna, kommer i forening med trt inom.
socknen belagna industri bolag att aiistalla en examinera (sjukskoterska.
Skoterskan tillsatte!
.med sex (6) manaders omsesidig forbehallen ratt till uppsagning Lonen utgir med Sex hundri (600: -) kronor kontant per A jamte fri bostad i eget hus best3 ende af tva rum och kok, hvara det ena rummet nodtorftigt mob leradt, samt ett rum med spis af sedt for matlagningen, goda vinds utrymmen, nodiga uthus samt fr vedbrand sigad och huggen.
Riks telefon i bostaden.
Tillfalle til atminstoile en niiltid med god la, gad mat finnes att fa pa c: a 1 km afstand f r h bostaden till ett pris a!
65 ore per mal.
Vid radfragningai i bostaden ar afgiften bestiinid til 25 ore for enstaka gang och l (ore vid flera besok for samma sjuk- dom.
Dagtraktamentet utgar fol hel dag med 50 ore och for vak- natt med 7 ' 5 ore.
Vid kortare be- sok i hemmen utgar afgiften med 25 ore per gang.
Gores besok pa langre afstand an 2 km.
fran bo- staden skall skoterskan ha fri skjiits Vid olycksfall i arbete bland bola- gens arbetare skall (; koterskan af- giftsfritt skota dessa.
Sjukskoterskan atnjuter 3rligen 3 veckors semester, Platsen tilltrades fortast mojlig1 efter ofverenskomniclse.
Ansiik- ningar atfoljda af betygsafskrifter och fotografi skola insandas fore 15 inars till Garpenbergs sockens kommunalnamnd, adr.
Dala-Finn- hyttan.
Husmoders- och Skolkoks- Kassorskebe- fattning ar till ansokan ledig vid Olands folkhogskola.
Tjanstgoring under vintern C man.
som forestandarinna for elev- hushallet, under sommaren 4 man som skolkokslArarinna.
Genom.
gaende facklig utbildning och fo.
regiende praktik nodig.
Onsk.
vardt ar, att sokanden afven kar undervisa i unison sang.
Lon 70 (kr., fri moblerad bostad mec varme och lyse ' samt under tjanst.
goringstiden fri kost.
Tjanst@ ringen borjar nasta 25 april.
An.
sokan, stalld till skolans styrelse insandes fore den 15 mars til direktor G.
R. Beronius, (adr.
Olands-Skogsby) som ocksa lamna] narrnare underrattelser.
a storre kontor finnes ledig till an- En husmoderspla t s ar ledig vid Kristinedals barnkoloni, Kompetens: gudsfruktan, bildning, hushallsvana, karlek till barn, Svar med betyg och upplysningar sandes till pastor Hedberg, Tosse.
Obs.
!
Telegram.
Ung flicka ' innas platser lediga for en bitr.
' orestanderska och tvanne oher- skoterskor.
Lon for deii forra 600 &lt;r., for de senare 500 kr.
Nariila- - e underrattelser meddelas af ofver- akaren, Hospitalet, Sater.
Husfores t andarinna.
onskas till ingeniorsfamilj i ' Lulea, Familjen bestar af herre och fyra Flickor i aldern 6-12 ar.
En iungfru finnes.
Svar torde IAmnas ii11 k andl lakare Jungner, ~ i n n e ~ a t 3, Sthln1.
Sjukskoterskeplatsen Bildad, ansprakslos ii ich land thushillerska Sat ers hospit al.
Fores tandarinna, En flicka, Verkligt skicklig Vid fordras prima rekommendationer fullstandig vana att handhafvz storre kassa, fullkomlig sakerhet: arbete samt vana vid diskontering och utbetalningar till saval utlandel som inom landet.
Nagon kanne.
dom i Tyska och Engelska onsk- vard, ehuru icke nodvandig.
Hat.
sen ar godt aflonad.
Ingen tordt gora sig besvar att svara, som ickc motsvarar ofvanstaende fordringar Svar till llKassorskebefattning Mars 191211, A h.
Tidningskontoret Gust.
Ad.
torg.
som pa egen hand kan foresta etl finare pensionat i Goteborg, full1 verkligt enkel, att undervisa 2 oct hemmastadd i alla dar forekom- 4 klass elementarkurser for flickoi mande goromal, far plats den 1: sta far genast plats.
Fru Sofia Ha.
nasta april.
Svar till pensionat., Alingsas kansson, Oregarden, pr Kigerod p. r. vid Trollhattans fattiggard ar ledig den 1 inst.
april.
Lon 400 kr., 3C kr.
till pensionskassan, afgift for o !ycksfallsforsakring sam t fritt vivre, Ansokan, insandt s senast den 11 mars till undertecknad.
C.
A. Kallner, Fattigvardsstyrelsens ordf. Adr.
Trollhattan.
med basta rekommendationer samt koksa, kunnig i enklare matlagning, rha alla den 24 april goda platser pa gods i narheten af Stockholm.
Svar till G o d s 24 April ((, A h.
ridningsliont., Sthlm.
sok ' an, att tilltradas i borjan af mar!
d. a.
For platsens erhallande er- ej under 30 Lir erhaller plats som sallskap och hjalp hos en ensam dam pa landet.
Jungfru finnes.
Lon 20 kr.
Svar till n1 Mars,, Skebokvarn.
Kontorsdam; om pa egen hand kan fora och ~fsluta bocker samt korrespondera 2 % tyska spraket erhaller genast ~laJs 3 fabrikskontor i storre stad Ostergotland.
Svar med uppgift i referenser, alder, loneansprak etc. nsandes till marke (~Kontorsdamll mder adr.
S. Gumzlii Annons- lyra, Stockholm, f. v. b. cunnig i sprak (tyska, engelska och i-anska) samt maskinskrifning er- 15ller genast anstallning p3 patent- 3yra i Stockholn~.
Svar till lipa-: entbyrall under adress S. Gumaelii 4nnonsbyr2, Stockholm, f. v. b., For en ordentlig, bildad flicka, ned uppgift om foregaende verk- lillig att med jungfrus hjalp skota; amhet samt referenser.
: tt skolhushall och hjalpa barnen ned laxlasning finnes plats i resi- lensstad i Vastergotland 1 mars not fritt vivre.
Svar med referen- jnskas till god familj i Norrland; er till (ID.
D.
(,, p. r. Oreberg.
.
; om husmoderns hjalp att skota nemmet och 2: ne smattingar.
Jung- ' ru finnes.
Svar med betygsafskrif-: er och loneansprak till #, Barnkar) ch helst musikaliskll, under adress 3.
Gumzelii Annonsbyra, Stockholm.
F. v. b.
Glad och snail Bicka GYNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER!
Sprid Veck.otidningen DAGNY!
D A C N Y ~e~osition 1 Kapi talrakning J Sparkasse- rakning 4 11 2 4 Husmodersskolan Hemme t o (L fiidd v. Holten.
kottningg.
67, Sthlm.
Rikst.
13334.
Sestallningar emottages pa saval arma som kaIla ratter, bakverk, onfekt m. m. Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, Sturegatan 32, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt frHn Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
- 1.
21 Lilla Vattugatan 2: (ifven blusar, barnkliider m.
m.)
Praktisk metod, utan trickling.
ivarje elev dispo,nerar en symaskin.
KARIN.
EGNER, Stockholm.
jibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
EVA EGNER, Malmo.
=ersens vag 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
- - - Aberopa all t id innonserna i DAGWY!
Hoflev.
DAMER med saljareformaga kunna gora sig god inkomst ge- nom upptagande af order a en for hemmet oumbarlig artikel.
Anso- kan jamte referenser torde insandas under marke, God fortjiinst~, Nor- diska Annonsbyrin, Goteborg.
(Nord.
A.
B.
51781,) Tradgardskurs anordnas for bildade flickor r h 10 april till 10 oktober vid Husmoderskolan i Karlstad.
Ref. Fri!
ngeborg Gibson, Jonsered, Grossh.
A. Holmberg, Fiskeby m. fl ' respekt pa begaran.
.
O Kvinnliga arbetsomriden.
Muntliga och skriftliga +: + 4 + 4 Fredrika-Bremer- * + 6 * 4 Guldmedalj for u: markt god Soja, Attika, Sexap oeh Saser, samt som uppmuntran for fram- gangsrik taflan med utlande,:.
c).
3 ' 57: i Monstertidningen 3rerne~FOr bundets Konstslojden i Hemmet.
Pl~itsformedling Pris 3.50 pr ar; i 2 haften.
Los- nummer 30 ore.
Innchiiller mon- ster till broderier, viifiiader, liidcr- plastik, gyllenlader, drifnirig i me- Riks tel. 27 62 tall, malning p i pordin, tri, III.
m. Adr.
Drottninggatan 54, A Fredrika Bremer-Forbunde innas anmalda lektionsgifvare, in,, ch utlandska, hush~llsbitraden a, lika slag, barnfroknar, kontorsbi- raden, gymnaster m. m. tikstel.
27 62.
Prenu nierante;: fa begaru m % ?st!: i ..
Aldre argiingar realiseras.
Red.
: Valhallawiige~.
19, n.
2.; stockir~a.
Filial: Hapamnda.
8. s.
A. MEUKOW.
Fcrbundets byri oppen 11-4.
Allrn.
Lcl.
48 15- %edrlh~-Bremer-F8D~bandets SjdskiStersbsbyki: Tunnelgat.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 87 I ' Utbildningskurser m. m.
* * v d Kungl.
I: oGievtnr; ii: tsr &gt;renurnerera pA posten ellcr te !.
Mottagningstid kl. 12 - 4. t @ * + Th. Winboq &amp; C: o, StocHholm.
Stockholm.
Nm.
tel. 48 16.
+ .. " A.-&amp; Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande oofvertraffad.
Lektioner i Linnesomnad Mnntr.
: k u f.
Lagerhelm.
rorG1jrs Iws Licrr Svrceri- x h Viktiwlie: ~i~nlcmde.
.
Il-, Sprid Dagny!
P.
G.
Yppersta sas, till sop- por, kott, yi !dt, fisk, 2.
M. ANNA GYLLENSPETZ.
olo KOPMANNABANKEN, I Special-Soja.
rundlig o. praktisk undervisning hvad som tillhor ett hems skotande Basta referenser.
0 upplysningar genom Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
O 69 Prenumerera p i Prenumeration 0 8.
e 0 $ - Stockhalais baris- och mgdomnsbibliotek Af Greta Pitili / ~.
Maamens f5rvaltningsritt lifver maksaraias gemerisamma bo.
Af Alexandra Skoglrcnd Till frigan om: kvinnliga elevers tilltriide till Hudiksvalls aPUm8nna 13roverks gymnasium.
Af E. Skarh.
TIIP engelska Forlikningsbillens historia.
Lf EIIen.
V / est.
Ur ett bre % frin en Fredrika Brewoers samtida.
Af L ~ I ~ ~ C E ' Z Da hlgm.
Ett mrdi med anledning af moderskapsforsakringen.
Af E.
S k.
KvPnnnnornuas B~ravatmOts i Stockholm.
Af E l / k.
Notiser.
F6reningsmeddelanden.
- Dagny s1 er narmaste postanstalt eller bokhandel.
