# ID: svediakorp-per581
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,930
# sentences: 733
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm den 22 F e b r u a r i 1 8 1 2.
Ntr 8.
111 al4 Preaumerationspris: ar.
kr.
4: 50 113 Ar.
kr.
2: 50,, -,, 3: 50,,.
,, l: 25.
.
l.
.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sival.
i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- 1 Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktor o. ansvarig utgifvare: l E L L EN K L E MA N.
I Expedition Annonspris: och Annonskontor: 1 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Mastersamuelsgatan 51, en tr- Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per ging 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Ola, 20 ggr 2 0 9, 50 ggr- 25 010.
Post- och telegrafadress: Annons bor vara iniamnad senast m h d a g f. m. DAGNY, !Stockholm.
- Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, P. Englunds Boktr.
5: e arg.
I -.
Agnes Branting 50 ar.
000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 1 " Minnen fraii en studieresa " - den omfattade Norge, Schleswig-Holstein och staden Hamburg - publicerad i Meddelanden fran Svenslca Slojdforetiingen, ar 1899, skrifver Agnes Branting: " Jag har funnit, att in- genstades moter man en sadan mingfald olika arter och tekniker, ingenstades sa vaxlaiide fargsammansattningar som i Sverige, och jag har lifligare an nagonsin.
fatt intryck af hvilken skatt vi verkligen aga i var traditio- nella svenska folkkonst, hvilket ansvar vi Kara icke allenast att skydda och bevara densamma, utan att bara den framat, att utveckla den och gora den annu langt mer betydande for hela vart folk. "
Med ratta betrakta vi nu med verklig nationalstolthet var " moderna " textilkonst; vid internationella taflingar och af fackman har den vunnit erkannande sasom ur- sprungligare i sina motiv och rikare i sin utveckling an nagon samtida sadan.
Med historien om var stilkonsts renassans ar Agnes Brantings namn pa det intimaste forbundet.
Handarbe- tets Vanners direktris vid mycket unga ar, blef hon tidigt den fornamsta bararen af genna forenings strafvanden att gju- ta ny lifskraft i ' hemslojden och.
att pA grunden af textil- folkkonst och konsthistorisk bildning soka reformera hem-, mets textilier och traditionellt utveckla var kyrkliga tex- 1 Danmark, ' AGNES BRANTING. '
.
som varade tretton ar - erofrade Handarbetets Vanner sig saval i Sverige som infor utlandet sin position af konstanstalt af hogsta rang.
Endast den som sjalf varit i tillfalle att pa nara hall folja de ledande krafterna i kvinnornas arbete inom konst- industrien, synnerligast under aren 1880-1900, kan hafva insikt om hvilka kraf som stalldes p i dem af arbetsall- var, organisationsformaga, energi, uthallighet och aldrig sviktande vilja att trots dagens tunga folja arbetets snab- ba utveckling med motsvarande fackutbildning och konst- narligt framatgaende.
Ekonomien var alltid tring och krafterna miste alltid till fullo utnyttjas.
Detta oaktadt anser Agnes Branting, att hennes konst- narliga arbetsvag for henne varit ovanligt val tillratta- lagd och att hon har detta lyckliga forhallande att tac- ka for hvad hon agt och ager af andlig spannkraft och harmoni.
Hennes mor, tidigt anka, satte kunskap och bildning mycket hogt; intet offer var for stort, nar det gallde hennes dotters uppfostran och utvecklingen af den- nas anlag.
Redan innan hon var fullt fardig med sina konstnarliga studier, blef hon destinerad till Handarbetets Vanners direktris och fick harigenom ett bestamdt mal for utvecklingsarbetet.
Sin forsta stipendieresa for att i Tyskland studera kyrklig korist gjorde hon i sallskap med froken Molly Rothlieb, som agde en for sin tids kvin- nor ovanligt fin bildning.
Senare hade hon lyckan att komma in i flera for henne betydande kretsar, dar man forstod hennes intressen och arbete.
Kupgl.
Kom- merskollegiestipendiat en miligfald ganger blef hon satt i tillfalle att gora resor i Tyskland, till Paris, sodra Frank- rike, Italien, Budapest och Wien.
- I Budapast holl hon 1909 pa officiell inbjudan foredrag i darvarande museum ofver svensk textilkonst.
1906 erholl Agnes Branting Litteris et Artibus och holm sistlidna var med stor hogtidlighet invigdes.
i.&amp;- ofrigt sysselsatter sig Licium med alla slag ~f textilier af heminredningskonst, sasoni tapeter i haute-lisse, mattor, mobelkladslar.
Hela Liciums produkt bar pragel d et, konstnarlig fornamitet och milmedveten sakerhet, som utan tvifvel ej i ringa grad har sin grund i Agnes ara~rtings nara bekantskap med aldre tiders textilkonst.
Kvaliteten af hennes kunskaper darvidlag framgir osokt vid en of- verblick af hennes facklitterara produktion och henries stallning som sekreterare i foreningen Pietas, soic for en del ar sedan kom till stand genom fru Anna \ Valleii- bergs mecenatskap.
Foreningen har till syfte att gmmi konservering, ej restaurering, radda gamla kyrkliga tes-.
tilier.
Uppslaget till foreningen gafs genom den stipen- diestudieresa som Agnes Branting 1907 forebg i Sverige f6:: att studera var kyrkliga korist och som omedelbart ffilj- des af ett uppdrag af domkapitlet.
i Uppsala att ordnz och katalogisera Uppsala domkyrkas kladkamrnore.
Af Agnes Brantings facklitterara produktion m2 n2i~inas: Textilkonst i Vadstena kloster och kyrka; Folkungabrodr- rier; Muhamedansk konst (Svenska Slojdforeningens ' Tid- skrift); Knytning, knyppling och sprongning; Medeltida stola med knypplad ornering (Fataburen, Nordiska Ahsi.- ets publikation); Nigra meddelanden om svenska mass .. klader (Fornvannen, meddelanden fran K. Witterhets-, Historie- och Antikvitets Akademien); Drottning hlargr ?rt: - tas kladning.
En resande svensks anteckni.ngar friix: Danmark 1659 (Ord och bild); Prydriadssoni (Pzblika- tion af Aftonbladet och Dagen).
- Som medarbetare 1 Svenska Dagbladet har Agnes Branting skrifvit atsI&lt;il; ig~ artiklar om hemslojden, samt anmalt bocker i m m fack- litteraturen.
I dagarna har fran Norstedt &amp; Soners for- lag i illustrerad praktupplaga i tysk ofversattnin~ -.
for att till utlandet sprida kannedom om var gamla kyrkliga tex- demie.
Ar 1904 - sedan hon nagon tid forut lamnat Hand- arbetets Vanner - stiftade Agnes Branting gemensamt med fru Mimmi Borjeson och froken Sofia Gisberg tex- tilanstalten Licium med kyrklig och heraldisk textilkonst som specialitet.
En konstart sidan som paramentiken ar och maste vara starkt beroende af traditionen.
For att inom detta omrade kunna astadkomma nigot likvardigt eller battre ' an hvad aldre tider maktat, ar det nod- vandigt att aga utom de for konstnarlig verksamhet i allmanhet nodvandiga egenskaperna jamval kannedom om hvad som fordom Astadkommits.
Licium ar i detta afse- ende - jag citerar en facktidskrift - synnerligen val ut- rustadt: har finnas bide den konsthistoriska bildningen, den konstnarliga skaparfolmagan och den tekniska skick- ligheten.
Gustaf Wasakyrkans tre antependier aro utforda genom Licium, och denna anstalt har under de senaste aren skrudat en ansenlig mangd kyrkor.
Den heraldiska textilkonsten har i vara dagar, d i organisation ar tidens losen, gifvetvis en betydelsefull uppgift, och Licium har ocksa fatt utfora ett icke obetydligt antal fanor och stan- dar.
Bland dessa bor har sarskildt framhallas kvinnor- nas rostrattsbank, som vid rostrattskongressen i Stock- Margareta in der Domkirche zu Uppsala.
Unadm % ' ihcCc i liknande upplaga ar Liturgische Cewander in Schve.
den.
Forelasningar ofver textilkonst p2 olika o~^^rAder.~ h r Agnes Branting hillit flerstades i Sverige och ior&amp;iscr nu i konsthistoria och textillara tvi ganger f veckar: i Lundinska slojdseminariet.
I dessa dagar fyller Agiies Branting 5G ar cch iiar darmed uppnatt den hojdpunkt, IrMn livilkeri mar.
gama ser ett lif i perspektiv.
En tidigt fornummen begiifriiiig, senare lyckligt utvecklad, ar det utan tvifvel som Eios henne frigjort det vasentligaste i personlighetc:: 0211 gii- vit den sin fasta form.
Och detta ar val undeimetiii~gm i Agna Brantings uttryck; att hon varit " omedvetet rrhl- medveten ".
For hennes instinkt har SA att saga al-bets- linjen alltid funnits fullt klar, liiigot for hvilket hoii sa- ger sig icke kunna vara nog tacksam.
.En I d t i g och betydande insats har hon gjort pa sitt anbetsomride och darvid varit en flitig kunskapare, for hvilkec bildiiing och kulturel8 utveckling varit hoga lifsvarden.
En.
obrutai kraft ar hon alltjamt och filmer sakerligen annu mycket1 afrosningsjord pa siii vida arbetsfalt.
R w d h ~ .mutiet: -.
.
.
-.
DADNY - Aktenskap och kvinnliga statstjanster.
I @ tvenne foregaende nummer, 5 och 7, har Dagny gifvit en expose ofver statens kvinnliga bitradens lone- fraga sadan den i sin helhet foreligger till riksdagens af- gorande.
Harvid har ocksa redogjorts for saval de mo- tioner i amnet, hvilka vackts af hrr Kronlund och Carl- son i Herrljunga, som for statsutskottets utlatande ofver principbestammelserna och den motion af hr Lindhagen, hvartill dessa gifvit anledning.
Redan den 14 febr., i sammanhang .med behandlingen af andra hufvudtitelns ordinarie anslag follo talmannens klubbor for 1912 ars riksdags forsta beslut angaende de kvinnliga bitradena.
Det gallde denna gang principbe- stammelserna, hvilka afgjordes i ofverensstammelse med statsutskottets forslag.
Riksdagen har harmed faststallt en fran 19 10 ars riksdagsbeslut afvikande gynsammare for- delning af normalafloningens lon och tjanstgoringspengar till resp. 700 och 350 kr., att tillampas dels for de verk, dar tjanster enligt normaltypen (1,200-1,600 kr.)
redan aro inrattade, dels naturligtvis ocksa for de 21 nya bi- tradesbefattningar med normalafloning, som nu beslotos for rikets hofratter med 10 for Svea hofratt, 7 for Gota hofratt och 4 for hofratten ofver Skane och Blekinge.
For de bada sistnamnda verkens bitraden minskas aflo- ningen med 150 kr.
genom ortstillaggets bortfallande.
Herr Lindhagens motion blef daremot, trots motionarens ifriga forsvar, afslagen och d a v e d icke blott ett tredje alderstillagg af 200 kr.
till normalafloningen utan afven framstallningen om borttagande af pikterna 6 och 7 i principbestammelserna.
Forsoket att hoja riormalaflonin- gens slutbelopp ronte saledes nu samma ode som 1910 ars riksdag gaf herr Ernst Beckmans motion om 1,800 kronors slutlon.
Det ar gifvet att denna utgang var en.
missrakning.
.
Me11 man har sa niycket storre ratt att vanta, att normalafloningens otillracklighet skall med sa mycket storre nodvandighet inskranka granserna for dess tillampning till forman for den hogre lonegrad (1,600- 2,000 kr.
), som det ar anledning hoppas att riksdagen i Ar kommer att faststalla.
Hvad slutligen angAr punkterna 6 och 7 i principbe- stamrnelserna, hade statsutskottet gifvit dem foljande for- mulering, som betraffande punkt ' i nagot afviker fran Kungl.
Maj: ts forslag: 6: o) gift kvinna ma till bitradestjanst befordras alle- nast efter af Kungl.
Maj: t pil framstallning i hvarje sar- skildt fall lamnadt medgifvaiide; 7: o) dar kvinnlig innehafvare af bitradestjanst ingar iildenskap, skall hon icke vara skyldig att af sadan an- ledning afga fran tjansten, darest icke vederbarande of- verordnade myndighet med hansyn till tjanstens behoriga iippratthallande finner det nodigt.
Tre reservanter, hrr biskop Billing, grefve P. O.
L. '
Klingspor och Persson i Stallerhult, hade ansett att i anledning till loneregleringskommittens forslag punkten 7 borde fa foljande lydelse: * *) Genom felaktig notis i dagspressen uppgafs i Dagnys forra nummer att reservanterna hade slutit sig till hr Lindhagens motion: '.
87 " Kvinna, som innehar ordinarie bitradesbefattning, skall, om hon ingar aktenskap, anses hafva frantradt be- fattningen, vederborande myndighet dock obetaget att dar sadant befinnes lampligt, bibehalla henne sasom tillfalligt bitrade. "
Och nar nu riksdagen tog dessa punkter under dis- kussion utspann sig en verklig kvinnosaksdebatt.
I For- sta kammaren uppstod dessutom ett meningsutbyte om lampligheten att, enligt statsutskottets forslag, reservera bitradestjansterna uteslutande for kvinnor.
(Finansminis- tern hade i statsverkspropositioneri for ett mindre antal myndigheter och pa grund af deras egen framstallning stallt i utsikt att dessa befattningar skulle kunna besattas afven med man.)
I Forsta kammaren broto .sig asikter- na om punkt 7 mellan reservanternas och utskottets for- mulering och endast herr Klefback anslot sig till herr Lindhagens motion.
Andra kammaren debatterade den af herr Lindhagen foreslagna fullstandiga uteslutningen af punkterna 6 och 7 mot deras bibehallande enligt statsut- skottets forslag.
Herr Persson i Stallerhult, som i denna kammare ensam representerade reservanternas mening, af- stod fran att yrka bifall till reservationen, d i den icke hade nagon utsikt att vinna kammarens gillande.
I Forsta kammaren talade.
grefve K l i n g s p o r for reservationen under framhallande af att kvinnans stall- ning i hemmet ar oforenlig med hennes uppehallande af ordinarie tjanst.
Herr H o l m q u i s t forklarade att prak- tiskt sedt skillnaden mellan utskottets och reservanternas formulering vore obetydlig, eftersom " de kvinnor, hvar- om har ar fraga, icke aro nigra guldfiskar och ytterst sallan hugnas med aktenskap.
De aro sadana, som fran borjan fort ett strafsamt lif eller som mist sina forsor- jare och kommit i den ekonomiska och sociala stallning att d e nodgats blifva sjalfforsorjande kvinnor. "
Man kun- de ju i detta uttalande ha .onskat en mera vidsynt upp- fattning om fragans innebord, men dess kategoriska for- vissning skrammer alla invandningar till tystnad - - -.
For reservationen talade vidare hrr B i l l. i n g, C l a s o n och B ' e r g e n d a h l, hvilken sistnamnde ansag det illa bestalldt om icke den gifta kvinnans intresse och hag ag- nades andra uppgifter an tjansten.
Han trodde dessut- om, att det vid vara verk skulle uppsta manga svarighe- ter att ordna, de gifta kvinnornas tjanstgoring och att man skulle nodgas visa dem en hansyn, som ej.
kom andra till del.
Herr B i l l i ii g framholl, att kvinnans na- turliga.
plats ar i hemmet och att om en myndighet skulle finna det nodvandigt att afskeda att bitrade, skulle detta komma att anses som en prickning.
For utskottets forslag yttrade sig hrr O l o f J o n s- s o n och H e l l b e r g, hvilken senare trodde att man borde lamna nigot afgorande afven at de gifta kvinnor- na, hvilka, om de funne det.
olampligt for hemmet att de kvarstannade i tjansten, sakert skulle afga.
Det fore- foll honom som om intrade i aktenskap ansags som ett brott, hvilket borde belaggas med straff.
Sedan darefter hrr B e c k - F r i i s och E k m a n i Eskilstuna talat for utskottets forslag, motiverade herr.
K l e f b a c k sin anslutning till motionen bl.
a. darmed, att fast det ar synnerligen onskvardt att kvinnan agnar sig at sitt hem, ',.
.
.
maste man dock ofta ratta sig efter de verkliga forhallan- dena och dessa bjuda ofta kvinnan att praktiskt arbeta for att uppehalla familjen.
Harefter bifolls utskottets for- slag utan votering.
Med afseende pii rattigheten afven for man att bekla- da bitradesbefattningar, framholl herr H o l m q u i s t att da icke alla man aro familjeforsorjare och arbetet dessut- om i somliga fall skulle utforas battre af man, krafde vanlig rattfardighet emot mannen att dessa befattningar trots sin .ringa betalning finge sokas afven af man.
Man behofde inte missunna kvinnan hennes verksamhet for det.
For mannens anvandning i dessa tjanster talade af- ven hrr J o h a n O s t b e r g och C l a s o n, hvarefter kammaren med 85 roster mot 37 anslot sig till denna uppfattning.
I Andra kammaren oppnade hr L i n d h a g e n de- batten om punkterna 6 och 7 och yrkade bifall till sin motion om strykning af vissa villkor rorande gift kvin- nas anstallning.
Han fann det klart, att man icke bor- de saga at kvinnorna annat an hvad man sager at man, namligen att hon skall skota sin tjanst och ingenting vi- dare.
Ingen manniska har sedan att skaffa med om hon gifter sig.
Tar aktenskapet for mycken tid fran tjansten, sa regleras detta genom frivillig afgang liksom nar en man far sa manga andra intressen att han hellre agnar sig at dem an at sin tjanst.
Utskottets forslag lamnar allt for stort rum for godtycke, och det ligger nara till hands att ett verk befaller bitradet att afga, nar hon fal- ler i barnsang.
Det skulle vara valbetankt att stryka alla villkor redan nu, ty de komma i alla fall att bortfalla da den kvinnliga rostratten blir genomford.
Till de manga instammandena i hr Lindhagens yttrande anslot sig af- ven hr C e d e r b o r g, som papekade att i Stockholms stads tjanst sedan flera ar gifta kvinnor varit anstallda utan att detta medfort nagra som helst klagomal.
Hr S t r o m talade for utskotte3 forslag, genom hvilket han ansag att fragan i alla fall forts ett godt stycke framat.
Hr L i n d b e r g (socialdemokrat) trodde att utskot- tets forslag var en gyllene medelvag, da det gaf den gif- ta kvinnan mojlighet att sta kvar men afven tagit han- syn till att aktenskapet kan bringa henne i en sadan stallning att hennes kvarstaende blir olamplig.
Afven om rostratten blir genomford, forblir en kvinna en kvinna och mannen en man.
Kvinnan kan af manga orsaker bli forhindrad att skota sin befattning.
Hennes man eller barn bli sjuka, pigan rymmer etc.
Sedan hr E k m a n i Mogard forklarat sig anse att det ej vore nagon olycka, om hr Lindhagens motion vun- lie kammarens bifall, ridde han emellertid af klokhetsskal till antagande af utskottets forslag, da Forsta kammaren redan utan votering antagit detsamma och man ej vore saker om att denna fraga kunde hanskjutas till gemen- sam votering.
Hr R y d e n invande, att intet spar af tvekan kun * rada om att olika beslut skulle fora till gemensam votering och hr L i n d h a g e n, som flera ganger tradt i braschen for sin motion, fann det sorg- ligt om fragan skulle af goras endast fran klokhetssynpunkt och ej i enlighet med principiell ofvertygelse.
- - - Birgitta-Skolans Sykurser i Kladsomnad, Fransk linnesomnad, Konstbroderi, Spetssom och Knyppling.
OBS.!
Rysk spetsknyppling i silfver o. guld.
Larar-: nna: Fru Ebba Salwen.
Upplysningar och prospekt i skolans Tel.
Riks.
N.
504.
Allm.
152 35..
lokaler, Regeringsgatan 19-21.
-- - t- ForestAndarfnnor: i - n==&gt; p r 4 W ~ W D C ~ ~ - - - - ~ M M V KVI.ANI) ER.
att Sedan tiil sist f i n a n s m i n i s t e P n fr~~F^allit, under debatten konstaterats att saval K.
Maj: ' is proposi- tion som utskottets forslag- fort fragan ett godt stycke framat och kunde betraktas som en gyllene rriedelvip., hvilken borde kunna betradas af kammaren, foretogs w- tering, som resulterade i bifall till utskottets forsiag a c c l 128 roster mot 57, hvilka afgafvos for hr Lindhagens f orslag.
o a O Sa vidt jag vet, ar det lange sedan man om cx?
kvla.
nofraga af s2 omfattande principiell vikt som denm hr.- nat notera att den verkligen tagit ett stadigt steg b x M, Mest aro vi ju vana vid att pa sin hojd se virz f r 5.
g ~ ~ f a l l a framat.
De positiva invandningarna mot u ' rslroi tets forslag vor0 ocksa ganska matta och inceho ' lo ingz nya argument.
Vi v e t a att kvinnans plats ar i hem met, vi k a-n n a svarigheterna att forena vira plikter dar med ett ihallande arbete utom detsamma.
Metr.
tiden fordrar det af oss.
Den fordrar att vi skola !tur,nz strik- ka vart arbete, tanja var formaga och vart ii~tresse ut- om granserna for den varld, som forut s5 godt s m irte- slutande tagit var verksamhet i ansprik.
Vi kii~iriz r; slippa undan, fast miinga af oss kanske ggrna shulhi vilja det.
Bullret fran fabrikernas maskiner har for i.iingc scxtaii.
ofverrostat surret fran vara spinnrockar och vara vi !stc- lars slammer.
Skenet fran gas och elektriskt ?.jus Ilat- for- dunklat lagan fran vara talgljus.
Vara handers verk ha; - ej langre samma betydelse som forr, da endast gemni vara mormodrars flit, och nastaii utan riigra ornkostna- der, hog lades pa hog af praktiga forrader iili tysentals kronors varde.
Var tids kvinnor maste kopa i-ecrltatE zf det arbete, som fabrikerna tagit frin husfliten.
3vad f ?- fadernas kvinnors rastlosa strafvan frambringade blot.
gc- nom att de gafvo sin tid kan af oss iorvarfvas dlenas: gc- nom penningar.
Darfor har nodvandigheten f5-L livhi- norna ut till sjalfforvarf, till att skaffa sig dessz penniri- gar, hvilka for hvar dag som gar inom nastail alla &lt;&gt;in- raden gifva allt mindre valuta.
De unga ixiiawns i-r komster forsla ej langre for att bilda ett hem, fadrriias ej att forsorja sina dottrar, brodernas ej att gc c11: Iriig- lig tillvaro at gamla ogifta systrar.
Eifvet Iiar oboi; hor- ligt fastslagit sin fordran att kviiitiari sltall hjalpa sic sjalf.
Och till det att kunna sorja for sig sjalf Iioxrrier sedan aildeles naturligt krafvet att afven nagot foimi iiir andra.
I allt vidstracktare grad ha kvitiriorria borjat hjal- pa till med eller ofvertaga minnens forsoi-jxiiiigsplikter.
Och till sist har forvarfvet blifvit till en sarnhi.ilisrioc !vii~i- dighet afven for den gifta kvinnar;.
Harrned mciiar jag.
.. visst inte att hvarenda ung kvinna, soin gifter sig, iir skyldig att p2 samma gAng ha en plats.
Me11 jag rric- nar, att hon b o r h a r a t t i g h e t a t t f 2 b ~ l i a l l i i e n o r d i n a r i e t j a n s t med dess forrniner, or11 Iivat-s inkomster gora det mojligt for henne att bidraga tiii Sil .. dandet af ett hem, som annars ej skulle komila: ?.l stand.
Och jag anser, att det ar hennes s !cjddig&gt;.et s i - - - - - -- - - .- p- - - - MALARBADET I I Handtverkaregat an 1 1.
BAD- TVATT- och ST RYKINRATTNING l: a klass t alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning A damer sch herrar R.
T.
38 14 - 38 15 A.
T.
93 43 - 93 44
val att.
ofverallt fordra denna ratt som att, nar forhallan- dena sa pakalla, begagna den, dar hon fatt den.
A andra sidan miste man enligt mitt formenande be- sinna, att ' medgifvandet af ritt for kvinnorna att trots intrade i aktenskap behalla en ordinarie tjanst, ar en re- form af for individen och samhallet mycket omtaliga och genomgripande konsekvenser.
Nar staten nu genom riks- dagsbeslutet den 14 febr.
gifvit sina kvinnliga bitraden ' denna rattighet, ar det mahanda ej sa underligt om riks- dagen genom de villkor, som bestamdes for gifta bitra- dens ratt att kvarstanna i ordinarie tjanst, velat liksom utreda foljderna af sitt besluts tillampning.
Jag kan hora de manga positiva rosterna, som med hr Lindhagen forklara att har kan och far ej finnas nagon tvekan.
Kvinnans villkor inaste vara desamma som mannens, det ar bara orattfardighet och gammaldags trangsynthet att ett ogoiiblick tanka pa att draga at granserna for de gifta kvinnornas sjalfforvarf.
Hennes rnanniskovarde, ej hennes egeriskap af kvinna skall val vara det bestammande for hennes lifsvillkor.
Och jag opponerar mig inte, jag endast tanker pa att det k a n vara ett vagspel att bygga detta utsprang pa samhalls- byggnaden, innan man nilgot profvat barkraften hos de.
teorier, som utgora grunden.
Deii matte vi val kanna, saga rosterna, de gifta .folkskolelararinnorna ha val .gif- vit bevis nog.
Hvarken deras hem eller deras barn ha farit illa pa deras ansvarsiulla arbete utomhus.
Det kan emellertid ej nekas, att folkskolelararinnor- nas arbete lamnar dem afsevirdt mera tid for hemmet an de kvinnliga bitradena kunna disponera afven utom tjan- sten.
En folkskolelarariniia med formiddagstjanstgoring slutar sitt arbete kl. 1 eller 2 pa dagen, ett kvinnligt bi- trade ar upptaget pa tjansterummet till kl. 4 eller 5.
En folkskolelararinna har forutom atskilliga lofdagar 3 mana- der lediga pa aret, bitradet eridast 1 manad och icke en dag darutofver.
Det ar icke tu tal om ait i atskilliga fall hvarken sta- ten eller individen skulle lida det ringaste men af att kvinnorna utan alla forbehall finge kvarstanna i sin tjanst afven sasom gifta.
For en gift kvinna utan barn t. ex. finns det ju inte der1 minsta svarighet att skota bade en tjanst och sitt liei~i utan att nagondera blir ' li- dande darpa.
Och manga aro de kvinnor, som redan vi- sat att de forma racka till for bade make, barn och hem och anda vara upptagna af t. ex. sin affar under storsta delen af dagen.
Meii dessa kvinnor hora till de andligen och kroppsligen starkaste, de mera sallsynta, som med raskt, ofortrutet sinne ocli varmt hjartelag taga itu med sina garningar.
For sadana ar det ingen risk att inratta omistbara tjanster.
Det finns emellertid s2 nii.np, mariga .kvinnor, som icke aro hvarkeri andligen eller kroppsligen starka, som icke ' desto mindre aro plikitrogna till det yttersta och in- nerligt garna vilja gora sitt basta pa alla hall.
Men de- ras formaga brister.
Jag tanker .. mig att en sadan kvin- ' ?a innehar en .befattning, fr211 hvilken hon.
kan.
afskedas .endast till foljd.
af fel- eller forsummelse .i tjansten.
Hon gifter sig med en extra ordiiiarie i.
verkei-i, behaller.tja11- ' O sten for inkomstens skull, ty den.
forutan skulle gifterma- let vara ' outforbart.
Om ett ar k,ommer baby.
Hennes arbete har sista liden trottat henne forfarligt, ty hon ar kartriterska och maste sa godt som oafbrutet s t a bojd ofver arbetet sina 6 a 7 timmar.
De bada sista manaderna rniiste hon ta- ga ledigt och far sedaii ytterligare $5 ars tjanstledighet for sitt barns skull.
Hon far det garna, och man later henne t. o. in.
slippa betala ersattningen till vikarien med storre belopp an tjanstgoringspengarna.
Resten far ga pa vikariatersattningarna.
Sedan skaffar hon en palitlig barn- skoterska, gar i tjanst igen och strafvar ihardigt, men med hagen och intresset hemma hos barnet, som hon knappast ser vaket, ty nar hon kommer hem ar det snart dess laggtid, och det ar ej utan att ej baby trifs.
bast hos sin skoterska, som han kanner battre och som for- star hans fordringar pa lifvet, darfor att hon alltid ' ar hos honom.
Modern kan emellertid ej besluta sig for att taga afsked, inkomsten ar sa bra .att ha, och mannen arbetar anda langt ' in pa iiatterna, hon kan ju inte lag- ga mera p i honom.
Men hon tar allt emellanat en tids tjanstledighet, och en ny lang sadan nar baby nr 2 kom- mer.
Slitningen mellan de olika plikterna ' blir nu.
anda mera trottsam, inen hennes inkomst behofs battre .an na+ gonsin, och hvarfor skall hon.
taga afsked friin sin tjanst?
Hon giir da och da in i tjanstgoring en tid och vet med sig att hon da alltid fullgor sitt arbete punktligt.
Hennes chefer lamna langa tider sina ambeten.
At vikarier; medan de aro sjuka eller ha uppdrag pa andra hall.
Hvarfor skulle inte hon gora pa samma satt?
.
Det ar nog fara vardt, att for manga kvinnor denna standiga slitning mellan hemmet och tjansten - blir till en konflikt, som gor skada ej blott for arbetsgifvaren utan ocksa for barnet och modern sjalf ' samt icke ' mindre for vikarien, som maste draga sig fram.
pa ' en svaltlon.
Den.
omistbara tjansten k a n for mangen kvin- i.ia medfora en alltfor oofvervinnerlig frestelse att till och utofver det yttersta forbehalla sig tillgangen till en in- komst.
Det ar mojligt ocli mycket onskviirdt, att kvin- nornas rattradighet skall gora missbruken till undantag: Men intill ' dess att man samlat en smula erfarenhet om hur kvinnan kommer att forhalla sig i denna konflikt mellan tjansten, sitt hem och sina barn ar det.
ej sa all- dele?
orimligt att staten velat tillforsakra sig sjalf nagon rattighet att bevaka s i n a intressen.
Och detta, har ej kunnat ske pa annat satt an genom att gifva myndighe- terna befogenhet att nar forhallandena det fordra kunna afskeda ett bitrade.
Godtycke ar hiirvidlag ingalunda ute- slutet, ty for manga ofvei-ordnade ar maktutofningen i sig sjalf alltfor behaglig for att lamna nagot rum for valvilja.
Men bitradet ar ju a sin sida genom sitt ratt att ofverklaga verkets beslut, tamligen skyddadt mot ofvergrepp.
Ater hor jag de bestamda rosterna: Ar det ej i alla fall, saga de, genom tillskottet f r a ~ i hustruns inkomst som de hem, hvarom har ar fraga, .kunnat bildas 0th under- hallas: och dessa barn .kominb till, varlden:.
Aro ' icke de.
och den.
omvardiiad.
deras niors: lat vara otillrackliga tid.
.
. '
,. '
' '.
dokument hon haft.
till sitt forfogande.
skulle ha agt nag- ra blad, dar Nordfors ' umgange med hans konstnars- och skaldevanner omtalats.
Ty sakerligen hade han, som sa omt var fastad vid de sina, afven agt ett rikt brefstoff att ge dem fran den inte minst iiinel~allsrika del af sitt lif, som han tillbragte i sallskap med sina vanner Tho- rild, Leopold, Lidner, Bellman och Sergel.
Harom fa vi emellertid endast veta, att Carl Nordfors ' skona och for- tjusande hustru inspirerade manga af hans skaldevanner G e r h d Tornell.
att .stranga lyran till hennes lof.
Och Thorild " - skref doger, sa ofverdrifna, att den blygsamma Hedda icke ville hora dem ".
Dock afven trots dessa " minnesbockernas " luckor ger " Lyckans tempel " lasaren en mycket god behallning, pa samma gang som man maste skanka sin beundran at den Lyckans tempel- U r m i n n e s b ~ c k e r n a.
Af. / enny - tidkfarg, soni Jenny Engeike alltjamt med konstnarlig EnpeZh.
Hugo Gebers forlag, Stockholm.
mattfullhet ger sina skildringar.
Det hvilar dessutom en - pa sina stallen - verkligen betagande charme och ett Den skord, som Jenny Engelke denna gAng samlat skalmskt behag ofver denna bok.
Och, om den ocksa in- ur sina " minnesbocker ", har blifvit till inte blott ett af te hor till de litterara masterverken, skulle jag dock vilja hennes mest intressanta och v ' ardefulla arbeten utan ' kan ge den plats bland de bocker, som raknas till " de goda ocksa raknas till de mer fangilande bocker, som sason- gens bokflod, tillfort ' oss.
Ja, for den atminstone, som vannerna " - och hvilka alltid bora sta inom rackhall pliktskyldigast skall lasa en stor del af ' alla dessa digra for att tjana som rekreationsumgange efter nagon stund, litterara luntor, som likt Egyptens grashoppor komma som man ofrivilligt nodgats tillbringa i samre boksall- ofver oss vid jultid och af hvilka inte sa f5 afven " for- skap.
M. R-M.
morka himlen " for oss, ar det rent.
af en hvila och en oblandad njutning att fa.
en sadan bok som " Lyckans tempel, ' i sin hand.
Det ar Karl Gustaf Nordfors, skalden, teaterchefen, den hogstaende militaren, hvars utpragladt svenska drag Fran utlandet.
blifvit.
undanskymda af manga andras - mindre fortjan- ta - bland hans samtida, som Jenny Erigellie med den- na bok ger en minnesruna.
Och det ar i sanning med F r a n s k a d e p u t e r a d e k a m m a r e n antog den det mest vakna intresse man foljer denria gudarnas alsk- 22 januari en lag, som tillater en ogift moder att ofver- li~ig pa hans fard fran det.
fattiga, varmlandska prast- flytta en del af ansvaret for barnet pA barnafadern.
.
Den bekanta satsen ur Code Napoleon: L a r e c h e r- tjallet samt det innerligen afskydda jarnbrukets myndiga c h e d e l a p a t e r n i t e e s t i n t e r d i t e ar salunda harskarinna och ut i varlden, mot sitt odes fullbordan.
ilpphafd.
...
Vi fa har inte blott en rad lefvande teckningar fran 1700-talets slut - for resten riktiga parlor bland tids- och I e n g e l s k a koniingens trontal den 14 febr.
fore- kulturbilder - utan har forfattarinnan lyckats ingjuta sa kommo dessa ord: " Forslag komma att framlaggas anga- mycket af lif och anda i denna adla och rikt begafvade ende andringar af lagen om rostratt och inregistrering gustavianska gestalt, att man - trots deii langa foljd af af rostberattigade ',, darvid W. S.
P.
U. Forklarar, att det- ar, som forbigas med tystnad - likval tycker sig aga en ta ar ett uttalande sa vagt,, att det medger hvilken som helst senare tillampning af regeringen.
Och som forenin- helgjuten bild af honom.
gen icke ar nojd med regeringens foregaende hallning i Det forefaller endast sa forunderligt att minnet inte kvinnorostrattsfragan och icke hyser nagon tillit till dess fortleft af en sa rikt utrustad man som denna Carl goda vilja harvidlag, har foreningen beslutat strid.
En Nordfors, hvars skaldegafva pa sin tid inte .blott demonstration skall aga rum den 4 mars, da " forenin- vackte allman uppmarksamhet utan om hvilken afven Leo- gens medlemmar med garningar som tala hogre an ord, pold sagt, att han " sasom en framstaende formaga ut- skola visa hur de uppfatta regeringens sista forsok att undandraga dem deras rattigheter ".
markte sig med flytande stil och ovanlig verstalang ".
SA mycket mer forunderligt som han darjamte bekladt Fran S h a n g h a i kr if ves att de kinesiska kvinnor- rnanga arofulla poster, dit endast sallsynta gafvor torde na dar hafva for afsikt att uppratta den forsta.
F. K. ha fort den soin utgatt frAn ett ringa p r a s t h q och hvil- P.
R. i Kina.
ken borjade sin bana sasom lagsta bruksbokhilllare, utan annan lon an " kammare - och.
kost ".
Det ar darfor ock- Det forkunnas att ' R u m a n i e n snart skall fA sin sa med tacksamhet mot forfattarinnan, som man lagger egen rostrattstidning.
Den kommer att heta D r e p t u r i- ifran sig d e n n a b o k a f r e n t h i s t o - r i s k t v a r - t e.
f e m e i i, (Kvinnornas rattigheter) och d e &amp;, redaktor.
'.
.
.
.
.
d e.
Och man onskar endast, att de familjepapper och a r M: me de Reus.
Janculescu.
och formaga kan ge dem tusen ganger mera varda for samhallet, for deras foraldrar och dessa ' barn sjalfva an om de aldrig blifvit till - eller kanske sett dagens ljus i oordnade forhallanden, fodda till ett lif p2 gatan?
Och de rosterna ha mahanda mera ratt an de fundersamma, hvilka liksom jag tveka att afgora denna omtaliga fraga endast p&amp; grundvalen af oprofvacle, om an sa ofverty- gande och varmt forsvarade teorier.
Litteratur.
,.
. '
.
Forslaget till moderskapsforsakring.
F or innehallet i det, betankande rorande moderskaps- forsakring) som af hrr Axel Schotte, Axel Rydin och M. Marcus utarbetats, har redogorelse forut lamnats i Dagny (nr 4).
- En kort ofversikt ofver uttalanden fran skilda hall om betankandet i fraga synes bora vara.
af intresse for Dagnys lasare, da det framlagda lagforslaget har en djup .principiell innebord, af betydelse ej blott for det, i jamforelse med hela den kvinnliga befolkningen ', ringa antal kvinnor som af lagen direkt beroras, utan For hela folket.
Lange hafva de socialt intresserade pinats af orattfir- digheten i det nu radande Iorhallandet, att en industriar- beterska genom stadgande i lagen forbjudes, att efter ge ' nomg&amp;ngen ' barnsbord atertaga sitt arbete forr an fyra veckor darefter forflutit och saledes tvingas till en hvilo- tid, som ovedersagligen ar af ' behofvet pakallad, men som hoil mahanda maste svaltatide genomga, da hon ar.
be- rofvad sin vanliga arbetsfortjanst och ingen annan at- gard vidtagits for att sakerstalla henne mot nod under den obligatoriska hvilotiden.
Det foreliggande betankan- det afser att undanroja denna orattvisa, men gor det pa ett satt, att en annu storre orittfardi.ghet, af omatlig rack- vidd, darigenom framkallas.
Herrar sakkunnige synas alldil&amp; hafva forbisett att vid sitt f~rsla~~ ' ~-ftainstallande for ett barns sattande in i varlden bara tva ansvaret: man och kvinna.
Kvinnan skall nu visserligen hjalpas med den ekonomiska bordan, men i c k e af mannen, han ar alldeles ur rakningen, utan af ofriga kvinnliga industri- arbetare, gifta eller ogifta; hvilka anses bora vara solida- riska med henne, ehuru blott en ringa procent af dem, vligt sakkunniges egen utredning, blifva modrar, samt darjamte af arbetsgifvare och af staten.
De svenska arbetsgifvareforeningar- n a hafva tagit till orda for att protestera mot den del af uppgiften som forslaget lagt p&amp; dem; i deras tidning " Industria) ' for den 31 jan.
aterfinnes en redogorelse for deras synpunkter.
Sa behjartansvardt hela syftet med for- slaget ar, sages det, synes det " lida af felplacering i det sociala planet7 '; den direkta tunga, som genom det lag- ges pa arbetsgifvarne, erkannes vara i de flesta fall rela- tivt obetydlig, ehuru vid den sociala forsakringens fort- skridande utveckling, med standigt okade palagor, industri- ens bestand kan afventyras, nagot som af den langt bar- kraftigare tyska industriens malsman borjat framhallas, men invandningen galler ej framst detta.
Det ar dels, att det ar en forsakring som i ingen man beror forhallan- det mellan de forsikrade som arbetstagare och deras ar- betsgifvare, dels det myckna bestyr med inkrafvande och redovisande af forsakringsafgifterna och lamnande af upp- gifter, som skulle komma att Aligga de redan af dylika uppgifter af den mest skiljaktiga art betungade arbetsgif- varne, dels ock slutligen att moderskapsforsakringen sy- nes vara allt for snaft begransad, d&amp; dess formaner skul- le, komma endast kvinnor inom industriens tjanst till godo, som framkallar oppositionen; da arbeterskorna aro till storsta delen ogifta, skulle ' en sadan lag komma att ' ' verka som en de ogifta modrarnas forsakring, .I ' ramhal- ler man.
F o r s a k r i n g s i n s p e k t i o ~ i e n h a r ' i sitt infor- drade utlatande inskrankt sig till anmarkningar i forsak- ringstekniskt hanseende och till granskning af de gjorda berakningarna, men upptager icke till profning fragorna om obligatoiisk moder~ka~sforsakriii~s inforande utan samband med obligatorisk sjukforsakring m. fl.
princip- fragor.
Att de frivilliga sjukkassorna skulle kunna alag- gas att, afven mot sin vilja, blifva organ .for moder- skapsforsakringen, med risk att annars blifva forsatta i likvidation, sasom sakkunnige foresla, och .. detta ehuru de icke illa uppfyllt det andamU, for hvilket de blifvit bil- dade, det synes forsakringsinspektionen foga lampligt ..
Det foreslas darfor, att Riksforsakringsanstalten skulle ofverfa- ga moderskapsforsakringen, och ett helt nytt forslag, grundadt darpa, har utarbetats.
(" Gjallarhornet " nr 2 och 3.)
.
Efter referat i tidningspressen aro nedanstaende utta- landen till sitt hufvudsakliga innehall atergifna; K o m m e r s k o l l e g i u m synes i allo gilla den roll som understodsformedlare, som tilldelats sjukkassor- na, och anser .att dessa battre och billigare an en cen- t ra1 til Isynsmyndighet skola tillfredsstallaiide kunna hand- lagga arendena och den frivilliga.
moderskapsforsak- ringen darigenom afven kuniia framjas.
Genom foreslag- na forenklingar i forvaltningen soker kollegiet bryta ud- den af arbetsgifvarnes invandningar mot den tyngande uppgift, som skulle tillkomma ' dem, men fasthiiller nod- vandigheten af att arbetsgifvarne alaggas redovisningsskyl- dighet for hos dem anstallda forsakringspliktiga arbeter-.
skor samt uppbarande af afgifterna.
Deras bidragsskyl- dighet anses dock ej oeftergiflig.
Da for narvarande sa godt som samtliga grenar af den sociala forsakringen sta pa dagordningen och aro foremal for utredning, finner kollegiet det onskvardt, att arbetsgifvarnes forslag om en utredning, rorande saval de kraf, som for socialforsakringens genomforande torde komma att stallas pa industrien som dennes formaga att bara dessa bordor, ma avagabringas, p i det att det m5 bli mojligt att bedoma hvilka uppoffringar som kunna och bora goras for hvarje forsakringsgren.
En del anmarkningar goras afven af kollegiet, ehuru forslaget i dess helhet vinner gillande.
Sarskildt ma an- foras att kollegiet ansett aldersgrarisen for forsakrings- pliktens intradande bora hojas fran 15 till atminstone 17 ar.
Tanken pa skapandet af en frivillig moderskapsfor- sakring i, samband med sjukkassorna, - som af sakkunni- ge framstallts men ej agnats nagon ingaende intresserad utredning, utan undanskjutits sasom svar att realisera -, skarskadas af kollegiet, och som uppmuntran till en dy- lik verksamhet foreslAs okadt statsbidrag till de sjukkas- sor, som utfasta sig att lamna sina kvinnliga medlern- mar barnsangshjalp.
i befallningshafvande.
Kooungens J a m t l a n d s l a n forordar i sitt.
utlatande ett sadant ' '
understodjande af de frivilliga sjukkassor, som infort eller vilja infora anordningen att utbetala sjukhjalp till sina kvinnliga medlemmar vid barnsbord, samt foreslar att statsunderstod skulle utbetalas med visst belopp for .hvarje dag som kvinnlig medlem htnjuter sadan sjuk- hjalp.
Det framhalles att moderskapsforsakringen nu en- dast kan provisoriskt ordnas.
Nagon tillfredsstallande los- ning af sporsmalet anser lansstyrelsen ej vara att vinna annat an i samband med obligatorisk sjukforsakring.
En obligatorisk moderskapsforsiikring utan direkt samband med sjukforsakring, sa som den nu for iiidustriarbeter- skor foreslas, kommer att verka mindre tilltalande, ty den palagger ogifta kvinnor skyldighet att utbetala afgift for att trygga sig mot en eventualitet, som normalt sedt bor- de foreligga endast for den gifta kvinnan.
Sveriges allmanna sjukkasseforbunds verkstallande utskott staller sig fullt forstaende till det nya forsikringsforslaget samt framhaller onskvardheten af att lagforslaget redan vid innevarande ars riksdag lagges till grund for en kungl.
proposition i amnet.
Utskottet finner det emellertid onskvardt att forsakringsplikten ut- strackes afven till andra grupper af sjalfforsorjande kvin- nor, savida detta ej kan formodas forsvara eller forsena lagens antagande, fy da ar det battre att lamna sakkun- niges forslag oforandradt.
.
Det anses dock som betank- ligt att, enligt detta, en kvinna, som lamnar ett forsak- ringspliktigt arbete och ofvergir till ett annat arbete, skall bli sin forsakringsratt forlustig, utan mojlighet att uppe- hAlla den.
T y p o g r a f f o r b u n d e t och T o b a k s a r b e t a - r e f o r b u n d e t tillstyrka afven i hiifvudsak forslaget sa- dant det foreligger, med nagra mindre forandringar.
Att de respektive forbundens kvinnliga medlemmar darvid ej Fatt gora sin niening gallande, ehuru forslaget narmast beror dem, vet man atminstone i afseende p2 det ena af dessa forbund.
Det har afven sports, att dessa industri- arbeterskor ej vilja lata sig noja med deras manliga kol- legers uttalanden utan amna lata sin egen mening komma till uttryck.
Att grundtonen i de sakkunniges forslag ljuder falsk och ihalig synes ej hafva uppfattats af nigon af de nu anforda korporationerna; iitmiiistone har detta ej tagit sig nagot uttryck i deras utlatande~i.
Sa ar emellertid forhallandet i en artikel af redaktor A x e l H i r s c h i Social Tidskrift, h.
2: Aro grundprin- ciperna i de sakkunnigas betankande om industriarbeterskornas moderskapsforsakring antagliga?
Han framhaller att en moderskapsforsakring, som icke tillfredsstaller billighetens och rattvisans kraf, kan landa till stor skada, ty denna fraga har afven en samliallsmoralisk sida.
Att man af den yttre fysiska likheten med sjukdom ej far lata sig forledas att jamstalla risken for barnsbord med risken af en van- lig sjukdom.
Sasom nagon yrkesrisk for industriarbeter- skorna kan moderskapet icke anses.
Da c: a 85 % af dem som skola forsakras aro gifta kvinnor, synes staten pa visst satt sanktionera det ogifta.
moderskapet.
Efter anforande af en del siffror, som af de sakkun- hige i betankandet angifvits, frag&amp; han: hvirfor skall ' c: a 94 % af industriarbeterskorna tvangsbeskattas till f&amp;- man for de c: a 6 % som bli modrar?
Och hvarfor, fort- satter han, skola de tvangsbeskattas framfor andra grup- per af samhallsrnedlemmar?
Mot moderskap korrespoiiderar faderskap.
I l v a r f o r s k a l l d a e j d e n m a n l i g a b e f o l k n i n g e n bi- draga?
Dar hafva vi just betankandets storsta brist, att an- svarskanslans starkande hos i n d i v i d e r n a i detsamma helt och hallet forbises.
F r e d r i k a - B r e m e r - F o r b u n d e t har ock i en skrifvelse till konungen (atergifven i Dagny, nr O) framhallit att forslaget ur etisk-social synpunkt lider af vissa brister, som forbundet hoppas vid en komrnzn !e revidering af forslaget ma kunna afhjalpas.
Manga ytterligare uttalanden rorande forslaget aro tro- ligen att motse, och Dagny skall lata sig angelaget var2 att sa godt sig gora later folja med och atergifva det hufvudsakliga, pa samma satt som nu skett. '
Till Red.
af Dagiiy!
ndertecknad anlialler om plats for efterfoljande berik- tigande till referatet oiver mitt anforande vid Skane.
forb: s af L.
K.
P.
R. arsmote i Kristianstad: " Ar den s. k. behofsprincipen en riittvis loneprincip? ".
Referatet blir riktigt om orden: " Till lonestat for folk- skollararekh-en " ulbytes mot " For statens ambets- ock tjanstemannakarer ".
Ty foredraget sysselsatte sig h u f v u d s a k i i g 2 z med " Kungl.
Ioneregleringskomrnittens betankande till lo- negrunder " och berorde endast i korthet hr Fr. Bergs darpa grundade forslag till lonereglering for folkskollii- rarekaren, hvilket ju skiljer sig ifriin det forra endast rik- igenom att det ar mera utarbetadt.
D i kungl.
loiieregleriiigskomrnittelic betankade iii.
c:, aldre skapelse an hr gergs forslag till " Rattvisa iiizic- grunder till Sveriges folkskollararek~s " - sasom iii fiis- aldrarna alltid till aren miste vara aldre iiii Sariict - s i kan ju det senare knappast ha okat iriflytxlde pti clct forra, a f v e n o m d e t, l o s t i p r a k t i k e n, tar,.
d e k o m m a a t t u t o f v a e t t t u n g t int ' lyta!
!Ui: p a d e n p r a k t i s k a l o s n i n g e n af s t a t c n ': ambets- och tjanstemans IoneregIeririgs- fraga.
Anmarkningen att kungl.
loneregleriiigskomrriitt~iis he- tankande icke hvilar p i behofspriiicipen ar dock i i g d vacka nagon forvaning hos t. o. m.
- landets ecklesia- stikminister, som i sitt loneregleriiigsforslag ganska ofta refererar till detta betankande, och om hvilka han tiii sist sager att " det motiverat behofsprincipen, me;; fore.
slagit nagot annat ".
Helsingborg den 16 febr.
1912.
Nanny kvist.
Gift kvinnas deklaration.
Foreningen for kvinnans po- litiska rostratt i Stockholm och Fredrika-Bremer-Forbun- det uppmana genom annons i dagens nummer gifta kvin- nor att deklarera under februari.
manad.
Upplysningar lamnas a deklarationsbyraerna, Slottsbacken 6, Tegnerga- tan 29 och Gotgatan 1.
Deklarationsformular och i fra- gan upplysande broschyrer tillhandahallas .a Fredrika- Bremer-Forbundets byra, Drottninggatan 54, och Rost- rattsbyrh, Lastmakaregatan 6.
Ordinarie kvinnlig folkskollakare.
Till ordinarie la- kare vid Brannkyrka folkskola har utnamnts dr Julia Kinberg.
Dr Kinberg ar den forsta kvinna, ' som for- ordnats till ordinarie folkskollakaretjanst, da kvinnliga la- kare hittills endast innehaft tillfallig befattning med ensta-: ka undersokningar vid folkskolorna.
Daremot ha vi, som bekant, sedan 1889 haft kvinnliga lakare vid statsunder- stodda flicklaroverk.
hvarjamte de ofvas att dari meddela undervisning at bar- nen.
- Det andra aret ar anslaget ofvervagande at den teoretiska undervisningen i .ofningsskolan.
Under bada aren gifvas lektioner at lararinneeleverna i kristendoms- kunskap,.
modersmalet, halsovardslara, sinnesslovard, peda- gogik, gymnastik, musik.
Kursen ar afgiftsfri.
Elever mottagas hvarje ar den 1 sept.
Sokande bor ha genonlgatt.
minst sex klasser i ele- mentarskola eller aga darmed jamforliga kunskaper.
An- sokan om intrade bor atfoljas af.
prast-, lakare- och skol- betyg samt insandas fore den 15 maj till forestandarin- nan for Seminariet for utbildande af sinnesslolararinnor, adr.
: Slagsta, Stockholm, 17, utg. post.
I ' Fredrika-Bremer-Forbundets lansstipendier.
Fredrika- Bremer-Forbundets stipendieinstitutions lokalkommitte i Ostergotland ansoker hos k. m: t med k. befallningshaf- vandes forord om tillstand att anordna amerikanskt lotte- ri for astadkommande af ett nytt s. k. lansstipendium for Ostergotland.
Resestipendium for kvinnlig lakare.
Det fran Johanna Kempes stipendiefond utgaende resestipendiet a 1,500 kr.
sokes af medicine licentiaterna fruarna Julia.
Kinberg och Gerda Kjellberg-Romanus.
Donation a 10,000 kr .. till Fredrika-Bremer-Forbundet.
Redan tidigare har i dagspressen omnamnts att ankefru Amalia Lovisa Rundqvist, som afled den, 6 januari detta ar i Stockholm, hade till Fredrika-Bremer-Forbundet do- nerat ett belopp af 10,000 kr.
Fran utredningsmannen i boet har forbundet nu erhallit transumt af testamentet, hvaraf framgar att den ofvannamnda summan donerats till Fredrika-Bremer-Forbundet utan narmare bestamman- den an att den tillfaller forbundets " egen underhallsfond ".
Kvinnornas forsvarsmote i Stockholm.
Inbjudan till ett kvinnornas forsvarsmote i Stockholm sondagen den 25 januari kl. " 2 8 e. m. i K.
Musikaliska Akademien har utfardats.
Inbjudare aro ett 40-tal mera bemarkta kvin- nor i hufvudstaden, representerande olika politiska rikt- ningar.
Foreningsmeddelanden.
Fredrika-Bremer-Forbundkretsen i Strangnas ar 1 9 1 1.
Kretsstyrelsen har under ar 19 1 1 utgjorts af fru Kantzow, ordforande, fru Queckfeldt, sekreterare, froken Rydberg, kassaforvaltare, fru Philipson och froken Sack.
Styrelsen har sammantradt fem och forbundskretsen tva ganger.
Forbundskretsen har detta ar haft gladjen fil anordna arsmotet for kretsforeningarna.
Inbjudningar till detsam- ma utfardades till centralstyrelsen, till.
kretsforeningarne och till F.-B.-F: s ombud.
Motet agde i-um den 18 april och deltogo i detsamma foljande forbundsstyrelsemedlem- mar: Fru A. Montelius, froknarna M. Silow, A. Thor- stenson, S. Ulrich, C. Warolin och A. Lagerberg samt dessutom representanter for forbundskretsarne i Linko- ping, Helsingborg, Lund, Malmo och Strangnas.
For- handlingar och foredrag hollos.
Froken Thorstenson redogjorde for) ' Kvinnoarbete och kvinnoloner " och fil.
doktor Kerstin * Hard af Segerstad 1io11 foredrag ofver amnet: " Kvinnans stallning inom in- dustrien under medeltiden ".
Fru Ruth Schurer von Waldheim framforde inbjudan fran kretsen i Helsingborg att dit forlagga arsmotet 1912, hvilken inbjudan .af motets deltagare med tacksamhet an- togs.
P i .aftonen samlades deltagarne till samkvam i froken Eva Sacks hemskola.
a Benninge.
Den 19, pa morgonen besags domkyrkan under lek- tor Isac Fehrs ledning.
Till okandet af Sodermanlands lans 2: dra studie- och vrkesstipendium for kvinnor har styrelsen anordnat 2: ne Soareer med tablaer och musik hvilkas behallning jamte ranta 5 forut innestaende kapital gjort att fonden den 31 ' Fran Norrtullsgatan till Slagsta.
Seminariet for utbil- dandet af sinnesslolararinnor, som jamte.Skolan for sinnes- sloa barn i 40 Ar innehaft n: r 16 Norrtullsgatan i Stock- holm, kunde i somras f A utbyta denna alltfor otidsenliga och tranga bostad mot det nya och praktiga hemmet ute pa egendomen Slagsta i Botkyrka forsamling.
Dar ute har Foreningen for sinnessloa barns vard uppfort en stor och statlig anstaltsbyggnad, afsedd for 120 barn.
Darjamte har egendomens gamla corps-de- logi underkastats grundliga reparationer for att kunna tagas till bruk som bostad at forestandarinna, lararper- sona1 samt seminarieelever.
De unga flickor, som har utbildas till lararinnor vid rikets olika sinnessloanstalter, fa under en tid af tva ar atnjuta undervisning i allt hvad till deras blifvande kall hor.
Under kursens forsta Ar goras de salunda grund- ligt fortrogna med sadana praktiska arbeten, som plaga forekomma vid sinnessloskolorna, namligen traslojd, borst- binderi, vafnad, somnad, stickning, knyppling m. m., dec.
1911 utgor 4,740 kr.
23 ore.
I forening med skolradet har kretsen anordnat skol- kokskurs 19 okt.-23 nov.
Vid 191 1 ars slut utgjorde forbundsmedlemmarnas an- tal 10 och lokalmedlemmarnas 122.
Malmo F. K.
P.
R. hade den 15 dennes ordinarie var- mote under ordforandeskap af froken Stina Hellgren, hvarvid ars- och revisionsberattelser foredrogos.
Redogo- relsen for centralstyrelsemotet mottogs med synnerligt in- tresse.
Efter forhandlingarna vidtog en underhallning med fo- redrag om gamla julseder och julsagner af fru Lina Gren-Nilsson, musiknummer m. m.: Forening for kvinnans politiska rfistratt ar bildad i Frovi pa initiativ af inom samhallet boende intresserade kvinnor.
Den nya foreningen ar den 10: de inom Orebro lansforbund.
~ ' r a g o r.
- o c svar.
h ANNONSERA I DAGNY.
Hvar kan man prenumerera p1 Dagny?
I landets ' alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru minga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera 1 dessa stJIIen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man allfid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
for Hvilka villkor erh1lla prenumerantsamlare B Dagny P Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fcirfara fdr denna provisions er- hHllande 3 Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men aUtld minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander a h bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) E b: Man renumererar % narmaste postkontor (e ' annor- stades) for l e samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis Idsa Dagny P I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
som genomgatt bokhfilleriskola, 5nskar plats p i kontor eller som teckniskt bitrade a apotek.
Svar som genomgatt 6 kl. i hogre flick- till Werall, Mariestad, p. r. skola, handelsskola samt iir utbii- dad i musik, onskar plats i familj eller pa kontor.
Coda betyg och referenser, sma pretentioner.
Svar - 19 ar - som genomgatt 8-kl. emotses tacksamt till &gt;Energiska, demen tarlaroverk och hushail- Solvesborgs-Tidningeris exp., Sol- skola, onskar komma i god familj, vesborg.
garna % storre egendom, for att vidare praktisera i hushallet.
Ref. lamnas.
Ben.
svar till (# Fritt vivre " h.
Telegramb., Orebro.
fullt kunnig i kartritning och var v !d skrifgoromill onskar aitstall- ning.
Referenser 1Emnas p5 begn- r y.
Svar till &gt;A.
B.&gt;, SSSertcO plng p. r.
Alla skrifvelsea rorande expedltiooen adresseras: ?Iler att foresta skolhushiil1 onskas eno om DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Svensk, kvinnlig Sjikgymaai fPlatssokanL fd sina annonser injorda i Dagny fiir hahalfa priset elier 7119 ore pr mm.)
Plats som lararinna i somnad vid Husmodersskola eller som fo- restandarinna vid Kladningsatelier, onskas till vbren eller framdeles af fullt kunnig med mangirig prak- tik i yrket.
Basta ref .. Svar emot- ses tacksamt tiil (# J.
", Sv.
Dagbl.
Exp., Stockholm, f. v. b. med fIerarig praktik i utlandet si ker engagement i Sverige undc sommaren.
Talar franska och ei gelska.
Goda referenser.
Svar ti g sjukgymnast^, 19 Rue Keyenvelc Bruxelles, Belgique.
.
Battre flicka, pf frisk och lad, van att skota land hushAl1 egen hand, kunnig enkel och finare matlagning, on: kar plats som husforestandarinr helst p&amp; storre landtgard i melle sta Sverige.
Tacksam for sv; markt a26 ara, poste restant Landskrona.
Flicka Ung flicka 3nskar plats i battre familj sasom husmoders hjalp.
Ager vana vid husliga sysslo~ samt ar kunnig i handarbete.
Ar villig, om sa for- dras, betala nagot.
Svar till " 19 i 2011, Lulea, p. r.
U NG en FLICKA, kurs i Ung Smalandska, Ung flicka, Ung Flicka, Plats sasom vardinna, dartill kompetent person, som kan forete goda bet g fran forut ~inehafd plats.
GO&amp; referenser.
Svar till tlMedelaldersll, Boras p. r. som 1 ' 1, ar haft plats 2 Advoknt- byra i Sthlm, onskar ombyte af plats antingen hos Advokat; Ilornare, Elementarbildad Haradsskrifvare eller dylikt i stad eller p i landet.
Fina betyg och ref. Vacker, snabb handstil, kim- nig i maskinskrifning oclr koiituss- Snskar plats i mindre familj att goromil.
Svar till Klinnig l91?
x asa med minderarig samt for of- p. r., Sundsvall.
.igt deltaga i somnad och inom ett lem forekoinmaiide g5romal.
Svar; narast mojligt under adr.
ttVarm- Flicka, andskatt, p. r.
Svarta.
som genomgatt Il: andar !x Vanilers vaf- och syskola samt P ' olklrfig- skola, kunnig i knyppling och kliid- somnad, onskar plats tili &amp; en i skola, hem- eller nemsl6jdsaffar.
Goda betyg och ref. Smr till ned mangarig erfarenhet frin ge- p plikt tro ge no, Soderhamn p. r. iiget hem, som nu upplosts p i grund af dodsfall, soker ny verk-; amhet.
Basta referenser.
Bena- get svar till ~Verksamhetn under hos ambets- eller tjlnstenan on- idress S. Gumzlii Annonsbyr %, skar ung flicka plats.
Tre &amp; - s vana vid lansmansgororn3.
Utrn.
betyg,; tockholrn, f. v. b.
Svar till ttKarin 8511, Fager %, p. r, if Bildad, kunnig ng dam, Flicka l Husfore- standarinna Sasom skrifbitrade Whig, battre flicka Husforestandarinna onskar mot fritt vivre plats i Kii dergarten, barnkrubba eller bar] hem.
Tacksam for svar till " E.
H. soker plats till respektabelt hem, Orberga, Arneberga.
dar husmoder saknas.
Den so- kande ar en 30- %rig, battre landt- Plats att g&amp; frun tillhand brukaredotter, fullt kompetent i ett hems skotande samt nagot musi- onskar 19 ars b2rre flicz ' knara kalisk.
Svar under signatur G o d mojligt.
Svar till fiHuslig ", Seffl plats ", Skeninge p. r.
En ung och glad flicka, som tagit realskoleexamen, onskar plats i fin och snall familj, d a ~ jungfru finnes, att lasa ined mind- re barn och vara husmodern till hjalp.
Svar inom 4 dagar till, Elsa 1 ' 7 ar,, Trarnas p. r,; on1 genomglitt Iiusmoderskurs vid Fackskolan i Uppsala, onskar plats iom husmoders hjalp och sallskap iu genast.
Lon onskvard.
Svar: il1 ~ 2 2 gr,, Nya Tidningskontoret, Jppsala.
onskar mot nagon afgiff pr manad plats pa storre lar.dtg5rd, priist- gard eller dylikt att under erfaren husmoders ledning hjalpa till med inom hemmet forekommandc goro- mil.
Tacksam for svar med pris- uppgift till nSmiilandska.,, Fliseryd p. r.
LEDIGA PLATSERO Fores tandarinnebefa t tningen vid Landskrona Elementarlaroverk for flickor ar ledig att tilltradas inst.
hosttermin.
Hogre kompetens erforderlig.
Lagstadgad lon jamte pensionsbidrag och sjukhjalp.
Ansokningar, atfoljda af veder- borliga betyg, torde ingifvas fore den 15 mars till styrelsens ordfo- rande Radman G. Thestrup, som i of- rigt meddelar vidare upplysningar.
Landskrona den 16 febr.
1912.
STYRELSEN.
(S.
D.
S. 7802) Examinerad Sjuksko terska, Garpenbergs Kommun, belagen i en naturskon trakt af Sodra Da- larna, kommer i forening med tre inom socknen belagna industri- bolag att anstalla en examinerad sjukskoterska.
Skoterskan tillsattes med sex (6) manaders omsesidigt Forbehallen ratt till uppsagning.
Lonen utgir med Sex hundra (600: -) kronor kontant per Ar E N hurtig, glad och forstandig jiirnte fri bostad i eget hus besta- 20-25-irig flicka fran godt ende af tvi rum och kiik, hvaraf hem, van vid arbete och ordning det ena rummet nodtorftigt mob- och som verkligen kan och- ' vill ut- leradt, samt ett rum med spis af- fora inom ett hem forekommande sedt for matlagningen, goda vinds- sysslor, far plats som fruns hjalp- utrymmen, nodiga uthus samt fri reda i mindre familj i Skelleftea.
vedbrand sagad och huggen.
Riks- Svar med referenser och lonean- telefon i bostaden.
Tillfalle till sprak torde insandas till {# Helst atminstone en rnaltid med god la- musikalisk^^, Sv.
Telegrambyrans gad mat finnes att fa p8 c: a 1 km.
afstand fran bostaden till ett pris af Annonsafdelninn.
Sthlm f. v. b.
65 ore per mal.
Vid ridfragningar EN SNALL och ordentlig i bostaden ar afgiften bestamd til: flicka finnes plats till varflytt- 25 ore for enstaka ging och 10 ningen i Stockholms narhet sasom ore vid flera besok for samma sjuk- skoterska for tv5 flickor, 5 och 2 dom.
Dagtraktamentet utgar for ar gamla.
: Den sokande bor vara hel dag med.
50 ore och for vak- sykunnig, samt kunna lamna de natt med 75 ore.
Vid kortare be- basta rekommendationer.
God lon.
sok i hemmen utgar afgiften med Svar till Haradshofding Abenius, 25 ore per gang.
Gores besok pa Karduansmakaregatan 4.
Stockholm.
langre afstand an 2 km.
.fran bo- staden skall skoterskan ha fri skjuts.
Plats som bitradande slojdlararinna Vid olycksfall i arbete bland bola- vid Blekinge lans kvinnliga folk- gens arbetare skall skoterskan af- hogskola i Ronneby ar till ansokan giftsfritt skota dessa.
Sjukskoterskan ledig.
Lon for tjanstgoringstiden Stnjuter arligen 3 veckors semester.
20 april-l aug.
i ett for allt 300 Platsen tilltrades fortast mojligt kr.
Utom kompetens i slojdunder-: fter ofverenskornmelse.
Ansok- visningen, hufvudsakligast somnad ningar atfoljda af betygsafskrifter och knyppling, afven onskvardt att och fotografi skola insandas fore sokanden genomgatt lekkurs a 15 mars till Garpenbergs sockens Naas afvensom att hon kan nagot kommunalnamnd, adr.
Dala-Finn- bitrada med undervisning i svenska hyttan.
eller annat skolamne.
Ansokningar, atfoljda af betygsafskrifter, bora innan den 1 mars vara inlamnade Verkligt.
skicklig till Styrelsen under adr.
Ronneby.
FOR J o h n Wahldren, T. f. syssloman.
Kassorskebe- fattning genast plats som lararinna for en 10-iring i II kl. kurs och musik.
Svar med foto., lonepr .. och ref. till Kronolansman Elmquist, Vick- a storre kontor finnes ledig till an- leby, Oland.
sokan, att tilltradas i borjan af mar: d.
2.
For platsens erhallande er- Ung, frisk, bildad fordras prima rekommendationer, fullstandig vana att handhafva anspr8kslos flicka storre kassa, fullkomlig sakerhet I f r h godt hem, nagot kunnig i arbete samt vana vid diskontering somnad, matlagning och handarbe- och utbetalningar till saval utlandel ten, villig att under husmoders som inom landet.
Nagon kanne- ledning deltaga i alla inom ett hem dom i Tyska och Engelska onsk- forekommande goromal, .. erhaller vard, ehuru icke nodvandig.
Plat- plats i lakarefamilj i Orebro 1 sen ar godt aflonad.
Ingen torde Mars.
Svar med fotografi, referen- gora sig besvar att svara, som icke ser och Ioneansp$ik sandes till motsvarar ofvanstaende fordringar ltFamjjjeinedlemll, Orebro Antikva- Svar till ttKassorskebefattning Mars riat, Orebro.
1 9121t, Allm.
Tidningskontoret Gust.
Ad.
torg.
Kassorska och B o h f orerska erhaller plats i manufakturaffar i landsortsstad.
Sokanden bor hafva vana handhafva kassa.
Bokforing nagot korrespondens samt rakna sakert .. Ansokan atfoljd af rekonimenda- tioner, fotografi och ungeflirliga lonepretentioner, torde insandas markt kompetent Kassorska och Bokforerskall under adress S. Gu- maelii Annonsbyr~, Stockholm f, v. b.
Y id Elemen tarlaroverket for flickor i Falun Barnfroken, kuniiig i meddelande af sjukgym- nastik, erhaller plats i am betsman- nafamilj i mindre .stad i narheten af Stockholm.
Svar till 111.
V. [#, adr.
Koping.
Lararinna i huslig ekonomi.
Vid den med Varmlands kvinn- liga folkhogskola forenade Husmo- dersskolan onskas under instun.
dande sommar (kurs 2 maj-31 juli) vikarie for ordinarie lararinnan i huslig ekonomi.
Tjanstgorings- skyldigheten omfattar: praktisk handledning i skolkoksarbete for omkring 12 elever samt teoretisk undervisning i fodoiimneslara.
Lori 400 kr.
kontant samt fri kost och fri bostad.
Ansokan insandes fore 1 mars till skolans forestandare, fil.
dr Hjalmar Heden, adr.
Mol- kom.
blir plats ledig nasta lasir for lararinna med undervisningsskyl- di het.
hufvudsakligen i Historia o c.
Svenska samt darjamte Engel- ska (eller Tyska).
Hogre kompe- tens erforderlig.
Lagstadgad lon.
Pensionsbidrag och sjukhjalp.
Ansokningar jamte lakarebetyg, stallda till Styrelsen, torde fore den Kontorsdam 1 mars insandas till forestandarin- nan, som afven lamnar narmare som pa egen hand kan fora och upplysningar.
afsluta bocker samt korrespondera pa tyska spraket erhaller genast plats i fabrikskontor i storre stad i Ostergotland.
Svar med uppgift kunnig i sprak (tyska, engelska och a referenser, alder, 1oneansprak.etc.
franska) samt maskinskrifning er- insandes till marke ttKontorsdamll hiller genast anstallning pa patent- under adr.
S. Gumzlii Annons- byra i Stockholm.
Svar till llPa- byra, Stockholm, f. v. b. tentbyrit under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b., For en ordentlig, bildad flicka, med uppgift om foregaende verk- villig att med jungfrus hjalp skota samhet samt referenser.
ett skolhushfil1 och hjalpa barnen med laxlasning finnes plats i resi- densstad i Vastergotland l mars mot fritt vivre.
Svar med referen- onskas till god familj i Norrland ser till ltD.
D.
({, p.
.r.
Oreberg.
som husmoderns hjalp att skota hemmet och 2: ne smattingar.
Jung- fru finnes.
Svar med betygsafskrif- ter och loneansprak till " Barnkar och helst musi kaliskll, under adress S. Gumaelii .Annoiisbyri, Stockholm f. v. b. '
Ung flicka Hushallerskeplatsen vid lanslasarettet i Sundsvall kun- gores harmed till ansokan ledig.
Lonen utgor 500 kronor pr ar och allt fritt jamte eget rim.
Tilltriidet sker den 1 instundande april.
Kompetenta sokande som aro fullstandigt hemma i bade enklare och finare matlagning, bakning, saltning.
och syltning samt van vid utportionering, torde, med bifo- gande af frejdebetyg och andra rekommendationer, fore den 1 Mars detta ar insanda sina ansokningar till undertecknad, som afven lam- nar vidare upplysningar.
Sokande som forut innehaft dylik anstallning a lasarett ager foretrade.
Sundsvall den 24 januari 1912.
E N UNG, stadgad flicka erhaller med basta rekommendationer samt koksa, kunnig i enklare matlagning, erhilla den 24 april goda platser p&amp; gods i narheten af Stockholm.
svar till gods 24 April ((, Allm.
ridningskont., Sthlm.
Vid Saters hospital ' innas platser lediga for en bitr.
' orestanderska och tvanne ofver- skoterskor.
Lon for deii forra 600 u., for de senare 500 kr.
Nariiia- .e underrattelser meddelas af ofver- akaren, Hospitalet, Sater.
61ad och snall flicka GYNNA ALLTID DAGNYS Sprid Veckotidningen DAGNY!
f Deposition l Kapitalrakning J Sparkasse- rakning 411 2 4 01 \ Husmodersskolan Hemmet 0 o10 KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, S8dermaimstorg 8, Sturegatan 3 B p STOCKHOLM.
k - Aktiekapital 3,000,008 kr I I I ItocBholm.
Wirens China pomada, valgorande for hirvaxten.
Erhalles i hvarje viiifdrsedd parfymhandel samt direkt frHn A.
G. Widns Tvil- och parfymfabrik.
(Geradad 1860.)
&amp; l.
21 L !lla Vottugatan 2E Stockholg~.
- - - - Yppersta sis, till sop- A .. &amp; Th. Winborg k C: o, d Sprid Dagny!
I- Special-Soja.
Grundlig o. praktisk undervisning i hvad som tillbor ett hems skotande Basta referenser.
ANNA GYLLENSPETZ.
fodd v. Holten.
Drottningg.
67, Sthlm.
Rikst.
13334.
Duestallningar emottages p % sival varma som kaIla ratter, bakverk, konfekt m. m. Aberopa all tid 1 annonserna i DAGNYI t i u i i ~ l.
Knih \.
: v.ii~lRi Guldmedalj for rttmarkt !pr1 Soja, Attika, Ser: ap och Siiser, samt som uppmuntran f 5 fram- gangsrik taflan med ntlanCet; ffofkv.
L ---. -- .- p.a? ....
: I Lektioner i Linnesomnad (ifven blusar, .barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trickling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EONER, Stockholm.
Sibylle (.
36.
R.
T.
3530.
A.
T.
210 04.
EVA EONER, Malmo.
Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
DAMER med saijareforniaga Gifta hinnor med egen inRomst, deMarera under februari manad l kunna gora sig god inkomst ge- nom upptagande af order ii en for hemmet oumbarlig artikel.
Anso- Ni erhHlla darrigenom Kommunal rostratt for kan ianite referenser torde insandas BnKomst sh lag som 100-10 Br- und&amp; marke, God fortjanstn, Nor- diska Annonsbyrh, Goteborg.
Upplysningar angaende deklarationsformularens iilskrifriing (Nord.
A.
B.
51781,) kunna erhallas afgiftsfritt a deklarationsbyraerna Slottsbackeii o, Tegnergatan 29, Gotgatan 1 kl. 1 1 f.
m. --?
e. ni.
och Ii 8 e. m.
Dessutom tillhandahalles del~laratio~sformiriiir och i TradgArdskurs anordnas for bildade flickor fragan upplysande broschyrer a Fredrika-Bremr-Fc ' irb~ ?.if~iet!
34 frin 10 april till 10 oktober vid Husmoderskolan i Karlstad.
Ref. Fru Drottninggatan, kl. 1 l f. m.-4 e. m. samt i I&lt;Ssirii: tsbprAii, Ingeborg Gibson, Jonsered, Grossh.
A. Holmberg, Fiskeby m. fl.
6 Lastmakaregatan, kl. 3-4 e. m.
Prospekt pa begaran.
- Foreningen f 6 a Faedri ka-Bremer- Kvinnans Politiska Rostrgtt PQrbundet, i Stockholm Kvinnliga: e arbetsomrade O 4 6 Utbildningskurser m. m.
* Muntliga och skriftliga i 6 6 4 9 4 6 i 4 4 4 upplysningar genom Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
A h.
te].
i&amp; 10.
Fredrika-Bremer-Forbundets SjukskOterskebyri: Tunneigaf, 25.
Allm.
k l.
S2 I i.
Rikstel.
68 98.
Forbiindeis byra oppen 11-4.
Rikstel.
27 62.
4 e + _ -.
O * -.
.
- - - -.
4 6 4 Innehallsto~tec kning.
O Dagens airammes ieanehllleas d O 6 - 50 4 Agnes Branting 6 e FBrslaget till moderskappsf6rsiakrinp.
Af A g h A f o n f d h.
Ar.
Af B e r h Hiiomt-.
Aktenskap och kvinnlig statstjiinst.
Af Oertrc~d T h d L t 8 4+ e 4 e FrAn 4 9 444644~4+444+~44948~~~~~dd4++40 utlandet.
Jenny ~agelke: Lyckans tempel.
Rec.
af Maria ~ 3 ~ 1.
k.
M i i l J ~ r I- I I I Prenumerera pa D A V9 FrAn allmanhetens.
Notiser.
F6reningsmeddelanden.
Prenumeration $L Dagny sker h naxpiaste postanstalt eller bokhandel.
