# ID: svediakorp-per580
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,252
# sentences: 831
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 15.
Februari 1812.
Ntr 7.
111 81.
Prenumerationspris: ar.
kr.
4: 50 112 ar.
kr.
2: 50,, - ii 3: 5011k,,.
,, 1: 25.
.
.
.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
1 Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
(Redaktor, o. ansvarig iitgifvare: I E L L E N KLEMAN.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51# en tr. - Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, P y g l u n d s Boktr.
.
1 Post- och telegrafadress: DAGNY.~StockhoIm.
I I Annonspris: 15 ' ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: - Rabatt: 5 gqr 5 O / ol 10 ggr lo %, 20 ggr 20_0 / 0, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m. Th. af Callerholrn.
M TH. af CALLERHOLM.
.
, - ed haradshofding Theodor af ~allerhol ' ms - fran- falle, som sa ovantadt intraffade natten till son- &amp; gen den 4 februari, ha de svenska kvinnorna for- lorat en af sina palitligaste och basta hjalpare och en den varmaste, foresprakare af deras iiltressen.
Det blir for dem icke endast ett allmant, beklagande af att en sa verksam och dugande man som haradshof- ding af CaR: lerholm hastigt ryckts bort under sitt makt- paliggande arbete - som Andra kammarens vice tal- ' man och konstitutionsutskottets ordforande stod han i brannpunkten af det politiska lifvet med hela den tyngande arbetsborda och de forpliktelser som detta medfor - utan det blir for kvinnorna alldeles sar- skildt den kannbara forlusten af en man, hvilken hor- de till de icke alltfor manga, som forstaende och for- domsfritt se pa deras kraf.
Jag vill har endast erinra om med hvilket.
intresse haradshofding af Callerholm sysslade med kvinnors loneforhallanden och sokte medverka till forbattringar i detta afseende.
Forenin- gen Kvinnor i statens tjanst kan beratta darom.
For- eningen kunde alltid i honom parakna ett tillforlitligt stod, nar det gallde att f2 fram berattigade onskemal, det var ofta han, som hjalpte att skaffa lampliga mo-
cionarer ikiksdagen och som pekade pa den vag man borde $$i .. I loneregleringskommittln, hvilken som bekant fick ' uppdraget att utarbeta detaljbestammelserna for de grunder, .efter hvilka kvinnor skulle kunna befor- d r a s till fullmaktstjanster, ' var Th. af Callerholm den enda kommitteledamoten som (tillsammans med fyra af de tillkallade fem sakkunnige) reserverade sig mot det i flera afseenden minst sagdt underliga och kvin- nornas idressen krankande forslag, som af kommit- ten framlades.
Den kvinnliga.
rostrattens ide har i haradshofding af Callerholm ' stadse haft en varm anhangare, hans namn har statt under sanilingsmotioner i denna sak, och som medlem af konstitutionsutskottet vid 1909 ars riksdag var han med om utskottets tillhrkande af den af Liberala samlingspartiet framlagda motio- nen om politisk rostratt och valbarhet for kvinnor.
De svenska kvinnorna skola tacksamt minnas ho- nom.
200 kr.
till normalafloningen, som salunda skulle kom- ma att uppga till 1,800 kr., samt att riksdagen ville an- halla hos K.
1Maj: t om eii allsidig utredning af ett even- tuellt tillskapande af en tredje afloningstyp med en 1611 af 2,000-2,400 kr.
Herr Lindkagen anhaller dessutom att de foreslagna allmanna villkorens 6: te och 7: de punkter, innefattande begransningar i kvinnas ratt att so- ka eller innehafva ifragavarkide befattningar, ifall 11011 ar gift eller trader i aktenskap, matte ur dessa bestammelser utga.
Denna sin framstallning motiverar han bl.
a. dar- med att " den enda riktiga principen, som sakert har framtiden for sig, ar val att myndigheterna ej fia det ringaste att skaffa med om en kvinnlig befattningshzfvare ar gift eller icke, blott hon skoter sin tjanst ".
Den 9 febr.
afgaf statsutskottet utlatande om de aiin; a~i- na principerna for de kvinnliga bitradenas uppforande p5 ordinarie stat och anslot sig i hufvudsak till K.
Maj: ts forslag.
Herr Lindhagens motion blef i sammanhang harmed afstyrkt.
Det var ju ocksa knappast att hoppas att efter blott tva ars forlopp skulle forordas andring af riksdagens beslut angaende slutbeloppet for nosmalaflo- ningen.
Motionarens begaran om utredning betraffande en tredje Bonetyp afstyrktes pa grund af firiansmi~iisterns meddelande i statsverkspropositionen att fraga:: rcdari fo-.
religger till K.
Maj: ts profriiiig.
i motioner och infor statsutskottet.
Till herr Lindhagens hemstalfan att puckternn fi och agnys nummer for den 1 febr.
lamnade en redogo- 7 i principbestammelserna (se Dagny nr 53 mMte utgi relse for statens kvirinliga bitradens lonefraga och hafva, enligt hvad de dagliga tidningarna meddelz:, axsfu- det skick, hvari den genom arets statsverksproposition fo- tit sig nagra reservanter.
Utskottet har for sin dd icke relagts riksdagen till afgorande.
I Andra kammaren haf- foreslagit nagon annan forandring an att i puiikt 7 or- va nu vackts icke mindre a11 tre motioner i amnet.
den " med hansyn till det allmannas intresse " bora utby- Bland dessa har herr K r o n l u n d anhallit om upp- tas mot uttrycket " med hinsyn till tjanstefis behoriga forande vid kommerskollegii afdelning for naringsstatistik uppratthilllande ".
Emellertid tillagger utskottet harvid att af 6 bitraden af hogre afloningsgrad samt 4 bitraden " utskottet forutsatter, deis att den ofverordnade myndig- 2ktec med normalafloning.
Och man ma val hoppas att riks- hetens profningsratt galler icke blott tidpunkten dagens beslut utfaller i enlighet med motionen.
Dessa 10 skapet ingas utan jamval allt fortfarande under den gifta bitraden hafva namligen alla att utfora arbete af mycket kvinnans kvarstaende i tjansten, dels ock att gift kvima, maktpaliggande art, sasom gransknirig och statistisk bear- som profvas af vederborande ofverordnade myndighet bo-.
ra afga frAn tjansten, ager ratt att draga denna fraga urt-.
betning af primaruppgifter, uppsattning af anmarknings- skrifvelser, lasning och.
revidering af korrektur, berakning der K.
Maj: ts beprofvande ".
l [ofrigt har, sasom antydts, statsutskottet ej gjort till och granskning af berattelsernas text (fransk och svensk) - etc. etc. Icke desto mindre har K.
Maj: t for nagra vasentliga forandringar i regeringens forskg.
3:: dem foreslagit e n d a s t t v e n n e tjanster af hogre af- finns val salunda nu anledning hoppas, att statens i v i x - loningsgrad.
(begynnelselon 1,600, slutlon 2,000 kr.
), me- liga bitradens Ionefraga ej skall stota p2 t~iigra cofvcr- dan de ofriga S bitradena forutom i sanning ytterst kle- komliga svhigheter, dil hon gir till sitt slutliga afgoraxi- na befordringsutsikter skulle tilldelas endast normalaflo- de.
Angaende principbestamnielserna blir ira !zsl&lt;e ej myr- iiing (begynnelselon 1,200, slutlon 1,600 kr.).
ket debatteradt annat an mojligeii om heir I,i~idbagt: ns Vidare har herr K a r l s s o n i H e r r l j u n g a be- motion rorande punkterria 6 och 7.
Det gaiiei sedail gart att af domanstyrelsei~s 9 bitraden 4 matte erhalla afloningsprincipernas rattvisa tillampiiing.
Statsutskottet hogre afloningsgrad och de ofriga 5 ' normalafloning.
K. har i sitt utlatande an ytterligare understrukit att " for Maj: t har foreslagit den hogre afloningstypen for alle- bitradesbefattning med aflonirig enligt riorinaltypen icke nast 1 ritbitrade.
Otvifvelaktigt ar emellertid att af verkets synes bora i nigot fall fordras aiinat an Itunriighet i bitraden enligt deras arbetes art ytterligare 3 bora tillho- reiiskrifning och maskiiiskrifiiiiig samt formaga att fullgo- ra darmed jamforliga enklare goromW.
SA mycket tycl- ra den hogre lonetypen.
Slutligen har herr L i n d h a g e n, som ju alltid med ligare synes darfor konsekvensen vara att at kommerskol- valvilja omfattat statens kvinnliga bitradens intressen, in- legii och domanstyrdsens i motionerna omn2mnda kvaii- riktat sin motion pa de allmanna principbestammelserna.
ficerade bitraden gifves ett vederlag enligt den kogre d- Han har salunda hemstallt om ett tredje alderstillagg a loningsgraden.
G.
T - -- Z!
* Statens kvinnliga bitraden ' D ' '
Folkskollararnas lonefralga.
mot foraldrarna ar i lag foreskrifven.
I fattigvardslagen jamstallas barns och foraldrars forsorjningsplikt mo?
forra numret af Dagny lamnade jag en redogorelse hvarandra.
Pa grund haraf forfara manga fattigvardssty- for det forslag till ny lonereglering, som utarbetats af relser landet rundt ganska stringt.
Sa har man meddelat, Centralstyrelsen for S.
A. F. Detta forslag omfattar bade ' mig pA Svenska fattigvardsforbundet, att en folkskollara- loneprinciper och lonebelopp.
Hvacl det sistnamnda be- re, som hade sju barn och skulder och endast 1,350 kr., traffar, ar att marka, att de foreslagna lonebeloppen inkomst alades att betala underhall till sin far.
En an- utgora.
den s. k. lagstadgade kontanta minimilonen gal- nan person med 1,600 kr.
inkomst ilades att betala 20 lande for 34 1 / 2 veckors tjanstgoring.
Pa de orter, dar kr.
pr manad for sin s v a r f a d e r.
Dessa och manga skolan ar oppen langre tid, lamnas at lararen en ofver- liknande exempeln visa, att underhall af foraldrar ej kan Denna tynger lasningsersattning.
Dessutom ager han eller hon att fa kallas en f r i v i l l i g forsorjningsplikt.
nog i ganska stor utstrackning pa folkskolekaren, hvars bostad, bransle och planteringsland.
Dar detta ej utgar medlemmar val i allmanhet ej rekryteras ur de r i k a. in natura, lamnas kontant ersattning, och bor denna vara hemmen.
Mangen trostar sig med att alderdomspensione- beraknad efter gangse pris pa de olikaorterna.
I de flesta landskommuner utgar lonen efter det lagstadgade belop- ringen snart skall genomforas att hjalp fas darifran.
Jag pet, d i darekot staderna och nagra storre landskommu- antar dock, att denna ej kommer att kunna utstrackas.
sa ner lamna ett extra lonetillagg.
Foljden ar, att lonerna langt, att den beror folkskollararnas anhoriga.
Om vi variera betydligt inom landet.
Hogsta lonen for larare arbeta p % att fa inford en loneprincip, dar hansyn tages till forsorjningsplikt, hvarfor skola vi ej da forsoka1 fa utbetalas i Stockholm, for lararinna i Malmo.
I forra artikeln framholl jag att enligt det nya.
for- denna princip sa rattvis som mojligt fran borjan.
An- slaget mer an halften af karen skulle, erhalla den hogre dringar af lagar, som en gang inforts, krafva mycket, ar- slutlonen.
I Finland ar det blott en tredjedel af karen, bete, det kanna vi till fran andra omraden.
Dessutom.
som erhaller denna forman.
Orsaken dartill ar, att i tages nu for tiden mycket mer hansyn till.
de, gamla an Finland hvarje fall ansokes och profvas om de nodiga forr.
Fran juridisk synpunkt moter det,.
enligt hvad, en hinder att tol- kvalifikationerna foreligga.
For larare medfor ej ingaen- jurist forsakrat mig, ej alls iiAgot fo&amp;~~ellt.
ka familjeforsorjarbegreppet p i ofvan antydda satt:; Min tie af aktenskap i och for sig rfitt till hogre lon, utan asikt delas af flera lararinnekretsar i landsorten.
sker det Grst nar barn finnas.
De ogifta lararna, soi fordra hogre lon an, lar ' arin- Vidare maste han vara familjens h u f v u d forsorjare, d. norna, stodja sitt kraf pii den af Centralstyrelsen gjorda v. s. att om hustrun afven innehar tjall.
raknas ingen statistiken.
Af denna tycks det franiga, att de ogifta la- af makarna for hufvudforsorjare.
En lararinna daremot raknas som familjeforsorjare, rarnas lefnadskostnader skulle stalla s i g hogre an farai; in- nar hon ar anka eller franskilld med barn och fastan nornas.
Detta beror delvis pa att endast ett fatal l,a ?~- gift, nar mannen af en eller annan orsak, t. ex. obotlig rinnor lamnat uppgift, hvarfor den statistiska berakningen da ' ej blir sa tillforlitlig, och vidare pa " att ' endast- 38,4 sjukdom, ej kan forsorja familjen.
af lararinnorna i uppgiften medraknat, en.
.tjanare, De finska bestammelserna, ha manga talande skal for h.vilket daremot 69,6 % af lararna haha gjprt.
Detta, sig, och jag anser, att det vore fordelaktigt, om de vun- framhalles sarskildt i det ofvan omnamnda haftet af, For: ne beaktande i det svenska lagforslaget.
De pengar man eningen.
Vidare pipekas dar, att lararinnorna i langt p2 detta satt kunde tjana in, behofdes pa annat hall.
Jag finner namligen det mycket mer ommande och ratt- mindfe, utstrackning an lararna hafva tillfalle, till, bifor: vist att lindra en sons eller dotters utgifter for att for- tjanster.
Detta veta vi af erfarenhet,.
For lararna ' utgora sorja far eller mor.
Det blir kannbart, om sonen ar bifortjansterna i mkdeltal 269 kr., for lararinnorna blott gift, men kanske det marks annu mer for den ogifte, 61 kronor.
Af detta ' framgar, att lararinnorna m a s t e som kanske darigenom tvingas att ha hushall och halla bringa ner sina lefnadskostnader, sannolikt pa bekostnad tjanarinna for att varda de aldriga eller sjukliga forald- af ' bade halsa och krafter, hvilket ju afven framgar af rama.
En ej ringa procent af karen, bade manliga och lararinnornas hogre sjuklighetsprocent.
Alldeles sakert bi- ej minst kvinnliga medlemmar, skulle c1,arigenom fa en drager det att andligen tynga ner dem.
Bristen pa and: lig rekreation genom resor, bocker o. d. minskar initia- valbehoflig hjalp i sina ekonomiska bekymmer.
Just de ensamma lararinnorna pa lands- Man har skjutit ifran sig detta mitt forslag ' under tivformagan.
bygden, hvilka ofta bo isolerade fran andra manniskor allehanda forevandningar, t. ex. att denna nya uppfatt- ning af familjeforsorjarbegreppet skulle forhala f ragans och hvilka sallan ha tillfalle till umgange med bildade losning genom att nya utredningar behofde goras, och personer, behofva battre an de gifta att under ferierna fa vidare genom att saga, att det ej ar en lagstadgad for- foretaga rekreationsresor.
I staderna daremot, dar .storre sorjningsplikt.
Hvad den forsta invandningen betraffar, tillfalle till omvaxling och rekreation gifves, aro lefnads- sa anser jag att om malet kunde vinnas genom nagon kostnaderna sa stora, sa dar fa de forsaka dessa mojlig- tids uppskof af loneregleringen, den val vore vard det heter till forstroelse for att fa debet, och kredit att g5 offret, af sa stort gagn anser jag den vara.
Hvad ater ihop.
En forbattrad ekonomisk stallning skulle darfor all- betraffar begreppet.
" lagstadgad forsorjningsplikt ", sa ar deles sakert skanka lararinnoi-na mera lifsgladje bch ar- Anna ~jun~berg.
det allt tu tal om, ifall ej barnens underhallningsplikt betsmod.
I ',, g
De grfta kvinnornas sjalf- deklaration.
Villkor for deras kommunala rostraltt.
A ter befinna vi oss midt i dzklarationsmanaden, ty det namnet torde for oss, sena tiders barn, bast karak- tarisera februari, den gamla Gojemanaden.
Det ar da, som litet hvar har att for taxeringsnamnden uppgifva si- na inkomster itnger det sist forflutna Aret.
S k y l d i g att sjalfdeklarera ar blott den, som har en inkomst af minst 800 kr., men b e r a t t i g a d att sjalfdeklarera ar hvar och en som har nigon inkomst alls.
Och det ar en ka- tegori af medborgare, som bor under alla omstandighe- ter sjalfdeklarera, namligen de g i f t a k v i n n o r, som hafva formogenhet eller inkomst, hvarofver de aga att ensamma rada.
Annu for nagra ar sedan var det den akta mannen det tillkom att deklarera bade for sig och hustrun (i den forra bevillningsordningen foreskrefs t. o. in.
uttryckligen att mannen skulle deklarera for hustrun).
Men mannens malsmanskap ofver hustrun inskrankes sa maningom.
En sadan inskrankning ar den ratt att fa egen debetsedel, som 1908 tillerkandes gift kvinna med inkomst, hvarofver hon sjalf har att rada.
Egen debetsedel, hvarigenom hustruns inkomst beskat- tas skild fran mannens, ar af stor vikt, da den, forutsatt naturligtvis att skattebeloppet vederborligen erlagges, skaf- far hustrun l) k o m m u n a l r o s t r a t t, d. v. s. ratt att rosta A kommunal-, municipal- och kyrkostammor (i stad vid val af stadsfullmaktige och A allrnan radstuga), vid val af kommunalnamnd och fattigvardsstyrelse, kyrko- och skolrad m. m., och 2) v a l b a r h e t till namnda upp- drag.
Sasom bekant hafva icke sa fa gifta kvinnor pa de senare tvil aren valts till stadsfullmaktige.
Afven i val af landstingsman, som numer.
valjas pa kommunalstam- ma och allrnan radstuga, ager den kommunalt rostberat- tigade gifta kvinnan ratt att deltaga, och da ledamoterna i riksdagens forsta kammare utses af landstingen och stads- fullmaktige i vissa stader, far hon salunda indirekt infly- tande pa valen till ledamoter i namnda kammare.
For att nu f3 egen debetsedel, det s e s a m o p p n a d i g!
som skaffar henne alla de ofvan uppraknade rat- tigheterna maste sasom namnts den gifta kvinnan s j a l f (och p a s a r s k i l d deklarationsblankett) ' deklarera for den inkomst, hvarofver hon ager att ensam i-Ada.
Det vill saga for sadan fastighet eller inkomst af annan egendom 1) som hustrun pa grund af a k t e n- s k a p s f o r o r d sjalf forvaltar, 2) som genom g a f v a eller t e s t a m e n t e tillfallit hustrun nied villkor att .va- ra undantagen.
fran manneiis forvaltningsratt, 3) som till- fallit hustrun efter vunnen b o s k i l l n a d samt 4) in- komst, som hon forvarfvat g e n o m e g e t a r b e t e sa- som l o n, p e n s i o n, a r f v o d e for sarskildt uppdrag samt i n k o m s t a f r o r e l s e e l l e r y r k e.
I den just i dessa dagar utkomna t r e d j e omarbe- *) Deklarationsformular for g i f t kvinna kunna er- h !illasLgenom Fredrika-Bremer-Forbundets byra, Drottninggatan 54, och Rostrattsbyrh Lastmakaregatan 6, Stockholm.
i ~ l a d s o m n a d ~ ~ r a n linnesomnad, sk Konstbroderi, Spetssorn och Knyppling.
OBS. !.
Rysk spetsknyppling i silfver o. guld.
Larar- inna: Fru Ebba Salwkn.
Upplysningar och prospekt i skolans lokaler, Regeringsgatan 19-21.
Tel.
Riks.
N.
504.
Allm.
I52 35.
Foresthdarinnor: tade upplagan af G u s t a f A.
A l d e n s Piila broschyr " Svenska kvinnans kommunala rattigheter och skyldighr ter " (pris 15 ore) forekommer foljande tabell ofver dc11 minimiinkomst hustrun behofver hafva for aC f2 ritt till egen debetsedel.
Sasom frarngar af tabellen, viixlar den- na minimiinkomst allt efter beloppet af makarnas sam- manraknade inkomst, samt faller sig nagot olika i Stock- holm mot de flesta andra orter: Mannens och hustruns Hustruns mininiinkornst: sammanraknade inkomst: I allmanhet: I •˜t3~kh0li: 1.
500 kr.
........................... 100: - kr.
-.
.
600 D ........................... 40: -.
D - 700 D ........................... 28: - 3 140: --- kr.
800 D ........................... 22: 86 a 53: 54 900 P ........................... 20: - B 36: - 1,000 D ........................... 18: 19 D 28: 58 !,l00 D ........................... 16: 93 1, 24: 45 n 1,200 s ........................... 13: 34 17: 15 1,300 D ........................... 13: - D 16: 25 1,400 u ........................... 12: 73 0 IS: 56 15: --.
1,500 D ........................... 12: 50 2 11: 55 1,600 D ........................... 12: 31 D 1,700 D ........................... 12: 15 D 14: 17 1,800 2 och darutofver ...... 10: -:) IG: - J a:))!
Sasom man sea, ar det ju i de flesta fall en ganska obetydlig inkomst, som cieii gifta kvinnan behofver aga for att erhalla kommunal rostratt oeh valbarhet.
Hvarken skatten eller det bevillningsfria afdraget, d&amp; sadant kan ifragakomma, blir vare sig hogr?
eller lag- re, darfor att makarna deklarera hvar for sig- Manneris och hustruns inkomster sammanraknas, det bevilkiings- fria afdraget, da sadant forekommer, afdrages be: s a m manlagda beloppet, hvarefter makarnas gemensanme be- skattningsbara inkomst fordelas p8 bagge makarna, i proportion till deras verkliga inkomst, hvarpi skutten be .. raknas pa vanligt satt.
Likaledes beraknas rosterna pa vanligt satt efter hvar- deras inkomst, dock val till markandes att om 3lastruns Irr- komst understiger 500 kr.
och forresten icke ar storre 2rn de minimisiffror, som upptagits pa ofvanstiiende tabell, h i?
dock har ratt till en rost, utan att darfore mannens ros- tetal minskas.
For mindre bemedlade familjer medfor sa- lunda hustruns deklaration och egna debetsedel eti re.1 rostvinst.
Egendomligt nog ar detta afvern fallet, d2 mannens roster uppgar ti !l 40 (numera maximum), da hustruns roster komma som ett plus.
Har hlrstrun si stora inkomster, att de berattiga afven henne !il1 40 ros- ter, sa disponera de bagge makarna tillsammans 89 ros- ter, da i en annan familj med samma eller arida storrc inkomster, men dar mannen ensam forvaltar och deklare- rar for boets samtliga inkomster, rostetalet icke iii.
upp- g2 till mer an 40 roster.
Det finnes salunda atskilliga skal for de giftii iiviii- norna, att, da de s % kunna, sjalfva dehiaresa.
Och vi hafva med dessa rader velat annu en gang pimi~iria deni om att de ej bora forsumma tillfallet att skaffa sig ddet inflytande dem tillkommer pa kommunens acgelagc~ihctcr.
Genom att klokt och malmedvetet begagna de rattigheter de redan aga, visa de bast att de i r o fortjanta att Ii1 nya rattigheter och inflytande icke blott pa det kommit- nala utan afven p&amp; det politiska omrAdet.
N. c.: i DAGNYS LASARE bora gynna DAGNYS ANNONSORER.
.
i
77 D A C N Y Bora icke kvinnorna resa en staty at Fredrika Bremer?
l tockholms F. K.
P.
R. hade tisdagen den 9 d: s ut- lyst offentligt mote i Victoriasalen for att darvid gifva fru Hilda Sachs tillfalle att fora fram en ide, som hon lange burit pa och hvars iiinebord atergifves i de ord som lasas har ofvan.
Det var dock ej for forsta gan- gen fru Sachs kom fram med denna tanke, redan for ett tiotal Ar sedan - 1901 d2 100-arsmiiinet af Fredrika Brerners fodelse firades - hade hon sin plan fardig.
och lade da fram den for Fredrika-Breiner-Forbundets styrel- se samt i nagon hufvudstadstidning.
Man hade emeller- tid icke da funnit tiden vara inne for att taga upp sa- ken. '
Fr.-Br.-Forbundets styrelse profvade fragan.
Man kom till den asikten, att det vore mera.
i Fredrika Bre- mers egen anda att anvinda tillgangliga.
penningemedel till att verka for omsattningen i det p; - aktiska lifvet af de ideer hon omfattat med afseende pa kvinnornas frigorel- se ur .beroende och okunnighet an att resa en staty at henne.
Detta s&amp; mycket mera som af forbundets verksam- het intresserade personer just vid detta tillfalle hade ut- fardat ett upprop till bildande af en fond till hugfastan- de.
, af Fredrika Bremers minne, hvilken skulle satta for- bundet i tillfalle " ej blott att utvidga redan betradda ar- betsfalt utan ock att upptaga nya, af tidsutvecklingen och de sociala forhiillandena betingade verksamhetsomriiden ", sasom det heter i arsberattelsen for 1901.
Sympatierna for en staty at Fredrika Bremer fingo denna gang vika for den starkare kanslan af att forbundet i lefvande lif- vet sville hugfasta hennes minne.
Nu, efter mera an tio ars forlopp, hade emellertid fru Sachs funnit tidpunkten pa nytt vara inne att fora fram sin i ' de.
Det var narniast med tanken fast pa att kvinnorna val stode nara infor en af milstolparna pa vagen fram till oberoende och sjalfstandighet - den po- litiska rostrattens erhallande - som hon tinkte sig att de svenska kvinnorna skulle kunna samla sig om att resa en staty at den soni, forst ibland dem, kampat for vid- gade rattigheter At sitt eget kon.
Fru Sachs hade d2 vandt sig till styrelsen for Stockholms F. K.
P.
R., som forklarat sig redo att taga upp hennes tanke ..
Det var den varmhjartade, vidtseende, modiga, for kvinnornas sak kimpande Fredrika Bremer, som fru Sachs gaf bilden af i sitt foredrag, och det var ocksa henne f r a m f o r den uppburna och.
varlclsberomda forfattarin- nan, som fru Sachs tankte sig sasom foremal for den sta-, ty, som skulle resas.
I nagra snabba drag tecknade hon sa konturerna af statyn soiii hon sjalf sag den.
Ar det obefogadt att har komma iiied en invaiidiiing?
Hvar och en ser ' med sitt oga en egen bild.
Fru Sachs ville ha henne sittande, lugn; stilla, med en bok i handen.
Ja, val skall det vara ro och hvila i sjalfva stallningen men s a m t i d i g t det alltid rorliga det aldrig hvilande hos Detta blir val koristnarens svaraste Fredrika Bremer.
S ' a .uppgift.
Och sa - i n t e n i g o-n b o k.
Det vore .. for banalt.
Men hinnes " sjalsan~i ' kte ' ', hvilket fru Sachs .$a riktigt betonade var det som skulle komma.
fram, skall vittna on1 huru hon laste i lifvet och i manniskorna.
Dock - allt detta ar val hvad som skall lamnas helt fritt at den skapande konstnarens uppfattning.
~ a r l i g a r e kan val intet vara for tillkomsten.
af ett verkligt konstverk an att pa forhand soka binda genom bestammelser.
I detta sammanhang, och p A grund af att fru Sachs sjalf ifragasatte det lyckliga i att 6 e s t a l l a en staty, till hvilken ideen ej sjalf sprungit fram hos konstnaren, vill jag namna att det ar mig bekant, att sedan en lang- re tid tillbaka en af vara koiistnariniior sysslat med tan- ken p i en staty af Fredrika Bremer och att hon tioligen afven redan gjort forarbeten till en sadan.
Efter fru Sachs) foredrag, som halsades .med ihiillan- de appliider, deklamerade fru Siri Hird af Segerstad se- nare delen af Sigrid Leijoiihut ' vuds vackra kantat vid 1911 iirs rostrattskongress, hvilken ju, som bekant, i sarskilda skofer beror Fredgka Bremer.
Aftonen afslutades med att fru Augusta Lindberg upplaste Selma Lagerlofs " iMamsell Fredrika ", den gri- pande dromsynen af spok- och midnattsmassan i Ves- terhaiiniiige kyrk.a och) ' Manisel1 Fredrikas " sista kyrko- fiird.
En hel del namn tecknades p i utlagda listor, hvilket emellertid icke var pa.
annat satt bindande an att det vi-, sade sympati for saken.
Sty !elsen for F. K.
P.
R. kom- mer nu ' att vanda sig till olika kviniioforeningar, i for- sta hand Fredrika-Bremer-Forbuiidet, for att intressera dem for saken.
Motet, som fick karaktaren af en verklig.
hyllningsfest for Fredrika Bremer, gaf afven de ' narvararide tillfalle att hylla minnet af eii man, soni nyss gatt bort och som i, lifstiden vaimt tagit sig af kvinnornas sak, haradshof- ding Th. af.
Callerholm.
Stockholmsforetiingens ordforan- de, froken.
Anna Lindhagen,.
tolkade i nagra korta ord, hvilka af de forsamlade staende afhordes, kvinnornas !acksamhetsskuld till den bortgangne.
e Elpis.
- ' ------- p Insand litteratur.
P.
A.
N o r s t e d f 8t S o n e r s forlag, Stockholm: lig kvintessens.
Af Scgurd Ibsen.
Aukt.
ofversattn.ing.
Mansk- W a h l s t r o m 8r W i d s t r a n d, Stockholm: Vara frukter och bar.
Kortfattad beskrifning ofver p i fritt land i Sverige odlade vikti- gare frukt- och barsorter.
Af Gustaf Lind.
- Konsten att andas.
En bok for sangare, skadesgelare, talare m. fl.
samt for alla dem som hafva iiitresse for rost- och andningsorganens ratta vird.
Af Leo Kofler.
Bemyndigad ofvers.
fran originalets sjatte upplaga af Ingrid SantzeIi~~s-Lejdstrom.
Andra upplagan.
A.-B.
F r a m t i d e n s Bokforlag, Malmo: Modarna apologeter.
En antikritik af Bengt Lidforss.
A.-B.
Svenska N y k t e r h e t s f o r l a g e t, Stockholm: (i. distri- bution): Gudsordets utvecklingsgang i varlden.
II.
De religiosa och etiska idderna.
Af O. E. Lindberg, professor vid Goteborgs hogskola.
, Prenumerera pa D A G N Y!
. '
'.
G N Y Gerda Wallander utstaller i Berlin.
Det var under hypnosens inverkaii, .som h o n pa nytt borjade atertaga sitt konstnarliga arbete.
Hon mala- de det ena motivet efter det andra frin, Stockholm, och sedan hon under sommareii iterkomrnit tillbaka till sitt kara Orno, dar hon snart fick igen halsa och krafter, arbetade hon sa flitigt, att Iion pa hosten kunde gora en utstallning af sina taflor i Konstnarsklubbens lokal i Stockholm.
Vi minnas d i r i f r h med forkarlek den blla solbelysta interioren " Mornioi-s vra ", naturmotiven " Spo- ken i skogen ", m. fl.
.
.
Sava1 af publik som kritik fick hon lifligt .erkannando, och denna utstallning har nu efterfoljts af andra, i Malmo och Helsingfors.
Ofverallt har hon fatt mottaga loford af kritiken, som narmast forvanar sig ofver att.
med ens fin- na en fullmogen konstnar, om hvilken man ej forut hort talas.
Ingen anar, att giiistan sa langre .slumrat utan att f 4 bryta ut i laga, och det allmanna.
antagandet ar naturligtvis att hon arbetat pa egen hand, ehuru hoh ej framtradt for publiken.
Nu arbetar hon med lif och lust i sin konst och ar just i fard med att forbereda sig till det stora slaget,.
utstallningen hos S ' c h u l t e i Berlin.
Hartill har hon bl.
a. valt motiv fran Riddarholmen, den gamla pittoreska del af Stockliolm, som.
framlingar intressera sig sa mycket for.
Vi onska henne af hjartat ett varmt lycka till!
M ed anledning af en for den narmaste framtiden af fru Gerda Wallander planerad ut- stallning i Berlin torde det kun- na vara af intresse for Dagnys likare att erfara nagot om de medverkande orsakerna till den redan sa uppskattade malarin- nans ' sena och plotsliga framtra- dande som skapande konstnar.
Gerda Wallander eller " Muff- GERDA WALLANDER.
tis " - den lilla sallskapsapan som hon sasom barn pa l ' rdn Vanskapsoarna - ", skamt kallades till foljd af sitt glada lynne och sallskap- liga, vanliga vasen, visade tidigt anlag for teckning och malning.
Ocksa fick hon som helt ung sa att saga in; andas en konstnarlig atmosfar, dels hos sin farbroder professor J. W. Wallander, dels i hemmet, dar skulpto- ren I. Fallstedt en langre tid vistades.
Af sin farbroder omhuldades hon pa basta satt och var alltid en garna sedd gast i hans atelje.
Vid tolf ars alder kom hon in i Slojdskolan, som da ansags som en forskola till Malar- akademien, och efter flerariga studier dar blef hon inta- gen som elev i Akademien .for de fria konsterna.
Hon fick dar till kamrat sin kusin Alf Wallander, hvilken se- nare blef hennes make.
Nu blef det gruridliga studier i anatomi och efter modell, taflingar om pris m. m., men ingenting malade hon sa garna som naturstamningar.
Den poetiska, fina uppfattning af naturen, som utmarker hennes landskaps- taflor, rojde sig redan da i hennes fortjusande motiv fran Ornon, en plats dir hon brukade vistas om somrarna.
Emellertid utstallde hon aldrig nagot for allmanheten,, och nar hon sedan ingatt giftermal med sin kusin, tog makans och snart darefter inoderils plikter henne sa i ansprak, att det konstnarliga arbetet fick hvila.
Det blef en lang hvila - en Ilvila for manga ar.
Hon var mycket upptagen dels i sitt hem, dels af sina sallskapsplikter, hon deltog namligen mycket i siillskaps- lifvet, och i: hemmet mottogs en mangd konstnarer, dari- bland prins Eugen, som fortfarande ofta gastar det Wal- landerska hemmet pa Stocksund.
Den villa, som artistparet dar latit uppfora at sig, ar inredd med utsokt smak, och hvar man ser stoter man pa ett konstforemal af den enes eller den andres hand.
Tyget till salongsmobeln ar af orangefai-gadt siden, vafdt i fjarilsmonster efter Alf Wallanders ritning, salsl~ronan gjuten efter hans modell, stolarna kladda med gobelang, vafd af fru Wallander; etc. etc. Villan ligger pa en hojd i skogen och har en harlig utsikt anda utat Vartan, och man trifs godt darute.
Emellertid blef fru Wallander klen till sin halsa och.
.
.
miste en tid begagna sig af hypnotism. '
' '.
.
Fran utlandet.
1 O l d e n b u r.g har den forsamlade landtdagen med 22 roster mot 19 antagit ett af det frisinnade parti- et framlagdt forslag om kommunal rostratt at, alla kvin- ilor som fyllt 24 ar.
Regeringen lar ha stallt sig afvi- sande mot forslaget. '
Fran E n g l a n d meddelas att vid " .Oberoende arbe- tarepartiets " stora kongress, som nyligen hallits i Bir- mingham, fattades p i forslag af ordforanden, parlaments- ledamoten Henderson, foljande resolution: " Kongressen anser i ofverensstammelse med forut fat- tade beslut, att alla myndiga man och kvinnor bora in- nefattas i den proposition regeringen amnar framlagga an- gaende utstrackt rostratt till parlamentet.
Kongressen for- drar vidare, att partigruppen i parlamentet klargor att hvarje forslag, som icke innefattar afven kvinnor, ar oan- tagligt for partiet. "
Under rubriken " Tidens tecken1 skrifves fran Eng- land: " S t a n d a r d s praktiga foredome att dagligen ag- na en spalt at kvinnofragor liar blifvit foremal for det uppriktigaste af allt smicker - efterfoljden.
E a r l b o u r- n e G a z e t t e, bland andra, ' forkunnar for sina lasare att den hiidanefter regelbundet konmer att .sysselsatta sig med kvinnornas politiska och sociala arbete i afdelningen " Kvinnans sfar "; och M e t h o d i s t T i m e s, som inser att man icke fast nog vikt vid fragans religiosa innebord, har ordnat det sa, att tidningen hvarannan vecka lam- nar utryn~nle at specialartiklar angaende K.
P.
R. och hvai-annan at korrespondenser i saken.
Mrs Millicent Fawcett skall bidraga med den forsta artikeln.
.
79 D A G N Y Ett 25-arsjubileum. '
jugufem ar som k v i n n o-tidningsredaktor.
- det ar en lang tid af arbete, svarigheter och strid att se tillbaka pi, och fa aro val de, som kunna gora det.
Gina Krog har hunnit dit.
i ar, nu i februari manad, ar det tjugufem ar sedan de tvi forstii haftena af de norska.
kvinnornas egen tidning, Nylimde, komm6 ut, da som nu med Gina Krog som redaktor.
Det ar under skiftande oden hon ledt det maktpaliggande arbetet att redigera kvinnornas eget pressorgan; Nylaende har darun- der fran a t t hafva varit Norsk Kvindesaglorenings tid- skrift ofvertagits af froken Krog sjalf.
Med ' den storsta energi har hon hallit den uppe trots svara ekonomiska forhallanden.
(Det ar som ' bekant ingen latt sak %tt fa en kvinnotidning att ga, eriarenheterna tyckas vara.
de- samma i alla lander.)
Selma Lagerlof i Finland.
T ' ' Som Dagny i nr 46,. ar 1908, lamiiat en utfoflig re- dogorelse .for Nylaende och dess redaktor, hennes svarig- heter med tidningen och hennes ofortrottade, energiska arbete, vilja vi ej har uppehalla oss darvid.
Daremot vil- ja vi droja vid den statliga fest, som nyligen gatt af stapeln i Kristiania for att fira Gina Krog.
Festen ag- de rum pa Grand Hotel, och ofver 400 personer vor0 narvarande.
FI-an en mangd fr5rivararide, saval inom som utom landet, daribland fran Norges drottning, anlande te- legrafiska halsningar.
Om den vackra festen skrifver tidningen U r d: " Midt i den glada festskaran gick Gina Krog, stat- lig och vacker, en forartyp, som all varldens kvinnor kun- na afundas oss.
Efter en kort supe kom.
det egentliga festprogrammet.
Mellan uppstallda kolonner fordes hedersgasten in i den stralande rokokosalen p i Grand.
Vid en balustrad af jattestora solrosor, kvinnosakens emblem, dar G.
K. lyste i transparang, stodo attio Iivitkladda kvinn- liga studentsingare, som intonerade V i kommer, vi kom- mer, de ubrukte kratfter ' - -.
.
Det var kvinnornas sing i kantaten ' Lyset ', som har ljod, medan samtidigt rosor, nejlikor och syrener regnade ned ofver Gina Krog allt efter som hon gick fram genom lederna.
Manga varmt kanda ord blefvo sagda, forst af hen- nes trogna stridskamrat, fru Blehr, vidare af.
dr.
Marie Kjolseth, redaktor Haakon Loken, d r Kristine Bonnevie cch fru Betzy Kjeldsberg.
Och alltjamt ljod det vackra ' kvinnornas hurra ' (sjunget ' trestammigt).
Sa kom turen till Gina Krog sjilf.
Man forctod att all denna hyllning hade slagit an djupa hjartestrangar hos henne.
Stamman var si innerligt vek liar hon tacka- de och sade: och tank, jag som sa ofta-har kant mig ensam.
Hon var glad att denna fest icke var en afskedsfest; tvartom, den skulle elda till fortsatt arbete.
PA sitt klo- ka och vinnande satt drog hon i stora drag upp linjerna for detsamma.
Hon namnde om kvinnornas ekono- miska frigorelse, battre ionevillkos, rattvis varderhg af den gifta kvinnans arbete, arbetet for.
det uppvaxan (le slaktet och for heden. "
Festen hade afslutats med nag&amp; s t ~ t l i rnuSiknvmmer.
~i, H, elsingfors ar i feststamning och det borjade hvarken vid var varldsberomda diktarinnas ankomst eller pa Runebergsdagen.
Redan langt forut hade kvinnlig intelli- gens och uppfinningsformaga gatt i elden och gjort upp planer att vardigt fira den lycka det ar att aga tidehvarf- vets storsta kvinnliga ryktbarhet inom diktarekonstens om-.
rade som gast har i landet.
Och skulle icke ' detta.
ge hvardagslifvets id en glans, som alltmer eggade denna.
vackra iiflan kvinnorna emellan?
Under de - senaste veckorna har sakerligen intet narnk gatt oftare ofver manniskornas lappar.
har i Finland an Selma Lagerlofs, och detta icke bara inom hufvudstadens hank och stor utan ute i den.
vida, nu skimrande hvita landsbygden, dar hennes tag skulle ga fram och stanna vid de,, val eljest, i, synnerhet midt i vintern, ej.
sa syn- nerligen lifliga.
hallplatserna. '
I bo, d i t angbaten ankom mycket senare an annars p5 grund af ishinder, intog var stora Landsmaninna mid- dag med uppvaktande damer ur stadens svenska kvinno- forening, och ute pa landet hade hon senare den glad.
jen att se ' sig hyllad af smaflickor med blommor, ' .hvilka stamde upp sina unga roster och ' borjade sjunga till hen- nes ara.
Man ' berattar att detta roade henne mer an na- got annat, och da hon fragade en liten medlem i nagon af dessa flickkorer hvad hon hette, skrek toseas uppror- da stamma: " Mina "!
med en klam och en hanforelse, som om den lilla inlagt hela sin kansla i detta ofver all beskrifning lyckliga att hon och ingeii annan fatt ropa sitt namn sa att det hordes af var och alla tiders stor-.
sta sagofortaljerska.
Hvilket minne blir det icke for flickebarnet.
.
.
Jag kommer sa val ihag, nar jag inte var storre an hon och fick en nick af ingen mindre a11 for detta kejsarprinsen af Erankrike, da denne for forbi Safsjo i Smaland pa sin resa upp till Stockholm en sommar.
Intet var jamforligt ined min iycka.
Det fanns knappt en bjork vid garden, ' som undgick att fa ett " N " inristadt i barken, dar nag- ra stjalkar af " te-arenpris ", fastade under bokstafven med en knappnal, talade sitt eget stumma sprak om min tacksam- ' ' ' ' het att ha fitt se er1 af denna varlderis stora och att ha blifvit sedd af honom.
Bland alla deni jag kande hade ingen upplefvat nagot s2 ofvervaldigande.
Och om jag bortser fran hvad allt detta mojligen innebar af halff omedvetet svirrneri for det manliga, ar lilla Mina i Fin- land sakert annu sallare och stoltare an jag.
Ty hvad ar en kejsarprins mot Selma ' Lagerlof?
.
Har i Helsiiigfors vantade e11 valdig skara pa hen- nes tag, som skulle komnia lialf fem pa sondagseftermid- dagen Och blef fordi-ojdt till ofver elfva pa kvallen, och dagen dar@ fylldes Universitetets hogtidssal, dar hon skulle halla sitt foredrag, al en • ’ estkladd publik, festkladd icke endast till det yttre.
OFver ansiktena hvilade denna.
forvantningarnas gladje, som endast hor de stora ogon- blicken till, och nar hon kom, var varldsberomda dik- tariniia, kladd i slapande gra silkesdrakt och med en latt,. '
'
hvit spetsschal ofver axlarna, reste sig alla, dar hon gick fram, som af en bjudande iilie nodvandighet.
Med det mest rogifvande lugn skakade hon spetsscha- len fran skuldrorna, ordnade sitt manuskript och beredde sig att tala med sin klara, melodiska stamma.
Jag mas- te tanka pa sorlandet af en spriiigbrunn i skymningen, sa stilla och vackei-t var det, men detta mitt intryck af att hora nigot bortom det jag horde hindrade mig na- turligtvis icke att folja med foredraget.
Tvartom.
Det blef bara roligare sa.
Och alltifran de forsta orden visa- de min ryktbara landsmaninna ett nytt drag af sin ena- ' staende begafning - humor.
I en foljd af vandningar och iippslag fulla af glans och gladtighet och burna af det vackraste forstaende gaf hon.
en utomordentligt lefvande bild af skalden Tavast- stjerna och hans sista diktning.
Och hela framstallningen var si enkel att man glomde den stora publike?
och ibland nastan tyckte sig sitta midt i en mindre fortrolig krets och lyssna till Selma Lagerlof.
Hvad detta agde af tjusning skall nog aldrig glommas af ahorarna, och nar Sveriges snillrika skaldiliiia steg ned frin katedern och lamnade hogtidssalen, halsades hon som en drott- ning af en publik, hvilken reste sig dar hon skred fram.
.
Vid den stora middag for 200 personer, som sedan gafs i Societetshuset, talade baron v. Willebrand till fes- tens foremil i ordalag, som icke kunde varit starkare om han vandt sig till Esaias Tegner eller till Victor Hugo.
Aldrig har en medlem af vart kon mottagit en dylik hyllning fore " Jerusalems~ ' forfattarinna, och detta var en stund af oforgatlig gladje for den ibland ahorarna, som fick lyssna dartill i den dubbla egenskapen af kvinna och svenska.
Talaren raknade Selma Lagerlofs snille till de mycket fa, som omspanna seklerna och varlden, och hon hade tarar - icke i ogonen men i sin stamma - d i hon steg upp och besvarade skalen sa som endast hon kunde gora det.
Hvad mig sjalf betraffar, hade jag aterigen, om det - tilliites mig att saga det i detta sammanhangi ett ogon- blick icke af franvaro men af lyssnande bortom lyssnandet.
Ty allt under det icke ett ord af allt det glansfulla jag horde gick forloradt, tankte jag pa en herre bland mina ungdomsbekanta, som brukade saga, att kvinna och snil- le voro tv5 oforenliga begrepp.
(Detta kanhanda for att trosta sig ofver att han sjalf gatt miste om denna gu- dagafva.)
' Da jag horde honom tala SA dar, kom jag alltid fram med min dyrkade Saffo, hvilken, efter hvad jag lart pa skolbanken atminstone, val maste anses som ett undantag i f r h denna hans regel, som bara ville ska- ra illt ofver ' &amp; kam.
Och si ung jag var - det ar langesedan - s a d e jag, att hvad som skrifvits af en del kvinnor sakerligen skulle ansetts bara geniets marke, ifall de bara varit m a n.
.
.
Det erkande han kanske ocksi i sitt stilla sinne, t y utan omdome var han icke, fast han delade den bland herrar sa allmanna svagheten att till- be det manliga ingeniet och icke se nigot annat an det.
For ofrigt orkar jag knappt tala om allt detta nu langre. '
Det blir s2 en gang for alla upplinjeradt, sa trangt och s2 smatt, detta stranga sarskiljande af konens begifning, och lifvet gas sin egen vag utail att frhga stort efter alla noga utprickade granser.
Men allt ifraii den tid langt fore Kristus, da judarnas forfarliga fari- seer forklarade sig hellre vilja kasta bockerna p i elden an tillita att de lastes af kvinnor, har xansklighetens tackare halft icke varit bortskamd, och Selma Lagerlof har kommit som en gifva ' fran himmelen forst och fralilst till svenskorna och s i till vara medsystrar OIverallt tf %- man kan tala om en civilisation.
Hur stolta kunna vi icke vara ofver heme och Iiiir tacksamma.
.
.
Alla kvinnoforeningar har i staden tafls om att se henne som sin gast, men det skulle fora for langt att inga pa enskildheterna i den storslagna och vackra hyllning Finland och dess folk skanker var stora dihtaginna.
Hon gor sin Eriksgata som en drottning i andens rike och vara egna sjalar bli blott storre och ljusare daraf.
Helsingfors den 8 februari 1912.
Films - med text o c h u t a n IV.
" L illa mirran, sotnosen, sa mjuk som silke, lilla Na- dame, mum.
.
.
murn.
.
.
livad hon ar rar ".
.
.
h Bellman stryker den lackertfodda gragula Madames piils med den lenaste omhet och ser in i de aflanga gula pupiller- na med en hypnotiserads envisa blick.
Madame spinner, lyfter ena tassen i Itiften ett lojt tag, visar sin lilla tag- giga tunga och kryper darpa ihop i en rcndel och lig- ger som en syklump pa fonsterbordet midt i solskenet vid den ljusa, vackra Lindgatan.
Fru Bell,mans tant kommer in i rummet och fragar spandt om Madame trostat sig.
" Jag vet inte, men s i orolig som i gar ar hon ink, det ar sakert. "
" Jaja, att mista sitt barn ".
.
.
tanten ser djupt upp-.
rord ut.
" SA oandligt fin som lilla Togo var ".
.
.
fru Bell- mans rost bryts af snyftningar.
" Hade han i: ite sitt hl8a halsband pii sig i gar? "
" Om han hade det!
Naturligtvis, och jag hade ho- nom med ' mig i muffen pil middagspromenaden som van- ligt, jag hade hans lilla kladeskappa pa amen, ifall dci skulle vara kallt. "
" Det var ju nordlig viiid i gir? "
" Men d i hade jag redan kommit hem med Fogc.
Madame och han lago i livar sitt soffhorn harinnc, iiii vi gick till supen hos Mjellmans.
Lotten sagcr, att Z k k Madame och Togo Iigo i sina korgar, d i hon ordnack vara rum for natten.
Men da jag kom hem, satt jrr Ma- dame i korridoren utanfor min dorr och skrek, och jag trodde, att Togo som vanligt var inne hos mig. "
" Du skall fA se, att Togo ar och forblir boria. "
t Fru Bellman torkar sina ogon.
Utan att svara tar hon upp sitt handarbete och borjar brodera, allt medan hon med omma blickar da och d i smeker Madame.
ed ens stracker Madame p i sig, tar ett skutt ned pa golfvet, springer till dorren och jamar.
" Togo ar utanfor! "
ropar fru Bellman, flyger upp och oppnar.
Ack nej, i forstugan gapar den stora tom- heten.
Men Madame forsvinner nedat trapporna.
Fru B. atervander till sitt broderi med tarar i ogo- nen.
Solen gassar pa spetsgardinen, som boljar latt for luftdraget frin den breda, fina Lindgatan.
Metta Greger.
Till Sveriges kvinnor!
llVill man hemmet, miste man afsta krogen.
Ettdera.14 1 August Strindberg: Notiser *, Kvinnlig stadsfullmaktige i Haparanda.
Till.
stadsfull- maktige i Haparanda har valts froken Amanda Montell.
Haparanda F. K.
P.
R. hade, tillsammans med ' annu ett kvinnligt namn, uppsatt froken Montell.
pa egen lista, med hvilken foreningen gick fram vid valen under partibeteck- ningen) ' Kv.innopartiet ".
Resultatet bldf den ena kandida- tens, froken Montell, inval.
- .. ' .Ar den s. k. behofsprincipen .en rattvis loneprincip ?,, I det oss tillstallda referatet ofver Skineforbundets af L.
K.
P; R. arsmote och hvilket intogs i foregaende vec- kas nummer omnamnes att froken N. Palmkvist vid mo- tet talat ofver det i rubriken till denna notis angifna am- net.
Ett misstag synes emellertid pa nagot satt foreligga, da i referatet angifves att froken P: s ' f~redrag, " som de- taljeradt redcigjorde for kungl.
loneregleringskommit- tens forslag till lonestat for folksk ' ollararekaren, formade sig till en skarp kritik af detta forslag, isynnerhet dess barande ide, behofsprincipen ".
Nu hade Som bekant 1o- neregleringskommittens, betankande intet att skaffa med folkskollararekarens lonefraga, ej heller hvilade detta for- slag pa behofsprincipen.
Hvad som af froken P: kunde afses var det forslag, som folkskollararnes lonekonferens, pa inbjudan af styrelsen for S.
A. F., uppgjorde sa- som grund for en blifvande reglering af folkskollarareka- ' rens loner och i hvilket forslag man utgick fran behofs- principens tillampning.
Vi ha velat fasta vara lasares uppmarksamhet pa det- ta, da denna oegentlighet icke i samband med det insan- da referatets publicerande blef papekadt.
: den organiserade nykterhetsrorelsens kamp mot alko- holelandet ha Sveriges kvinnor tagit en hedrande del.
Icke blott i de speciella kvinnosammanslutningarna - sa- som Hvita Bandet - arbeta kvinnor pa att i nykterhets- hanseende skapa fram en battre tingens ordning.
I vara folkliga nykterhetssallskap har kvinnan frin borjan be- traktats sasom med mannen och sida vid sida med honom verkat for folknykterhetens stora mal.
Inom hykterhetsforeningarna har man ock lart sig alltmer uppskatta det kvinnliga elementets tysta men hangifna och plikttrog- na arbete for den gemensamma saken.
I afsikt att soka i an vidare man intressera vart lands kvinnor for nykterhetsverksamheten anordnar T e m p l a r- o r d e n .den 17-25 februari e11 agitationsvecka, benamnd " K v i n ' n o r n a s Dag "!
Harunder kommer ofver hela landet: att anordnas mo- ten och fester, vid hvilka betydelsen af kvinnans aktiva Sjukvard.
i hemmet.
Froken Sally Peterson, f. d. deltagande i nykterhetsarbetet sarskildt kommer att fram- hafvas.
Anordnarna uttala den forhoppningen att kvin-.
Sophiasyster, borjar den 21 febr.
en af sina sedan flera ar till- norna i forsta rummet skola visa sitt intresse for den baka i Stockholm gifna sjukvardsk~irser .for husmodrar och.
goda saken genom att besoka dessa moten och eventuellt unga flickor i hemmen.
Froken Peterson var den forsta, ansluta sig till den pa plahen arbetande lokalafdelningen som, inseende nyttan och behofvet.
af att kvinnorna mera allmant bibringas nagon kannedom om sjukvardens enk- 7 f Templarorden.
taste begrepp, borjade anordna for detta andamal afsedda.
Som - barnens och hemniets vardarinna borde kvinnan med sarskild sympati folja nykterhetsstrafvandenas fram- kurser.
Ett par a husmoders skolor ha.
sedermera upptagit steg.
Inga drabbas hardare af.
dryckenskapens forbannel- iden.
se an vart lands kvinnor, och inga ha darfor storre skal ~ v i n n l uppfinnare.
i~ F. d. kontoristen vid Wahlqvistska att med energi upptaga kampen mot alkoholbruket.
Bast gora de detta genom att aktivt stodja den folkliga nyk- kladesfabriken i Karlskrona, froken, Maria Nilsson, har i terhetsverksamhet, som utofvas rundt.
om i Sveriges dessa dagar erhallit patent i Sverige och Nordamerikas bygder.
Mannen ensam formar foga mot dryckessedens forenta stater samt modellskydd i Tyskland a en af hen- tyranni, om han ej stodjes af kvinnan;.
med f o r e n a d e ne konstruerad sjukvardsartikel, ett backen, till formen af- anstrangningar skall det till sist lyckas dem .att besegra langt och a sidorna forsedt med handtag, medelst ' hvil- fienden.
ket patienten sjalf utan att behofva besvara skoterska skall Med hanvisning till hvad har ofvan sagts vilja vi an kunna forskaffa sig en ofta behof1ig ': lageforandring och .en gang anbefalla Templarordens agitationsvecka: " Kvin- hvila.
Det amerikanska.
patentverket 1,ar sarskildt ha fast nornas Dag " i de svenska kvinnornas.
.atanke.
afseende vid den praktiska aiiordningen af sidohandtagen. '
.
Rostrattsrorelsen.
En ny lokalforening for kvinnans politiska rostratt har bildats i Sala $i initiativ af i sam- hallet boende intresserade kvinnor och efter foredrag af fru Ellen Hagen.
, Narmare ett 50-tal medlemmar - ingingo genast i den nya for.eningen.
Efter foredragets slut var ett festligt samkvam anordnadt a sta.&amp;hotellet.
Sala var en af de allra sista af Sveriges stader, som ej.
hade na- gon forening for kvinnans politiska rostratt.
.
.
,.
, For Templarorden.
Johan Ericsson Vallsta Bobett Nilsson Goteborg ordenschef.
ordenssekreterare.
Sprid DAGNY!
, ' e;
82.
D A C N Y ~ ~ r a och ~ o svar.
r Hvar kan man prenumerera pB Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru d n g a ex. som helst.
Skall ' man alltid Prenumerera d dessa stiillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kbstar Dagny i postanstalter oCh bokliid~r?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for ' / I, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhdlla ~renumerantsamlare B Damtv?
Den, ' som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man fiirfara far denna provisions er- hB11ande?
-.
Sedan man - samlat.
minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p8 ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da, att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elier: Man prenumererar 8 narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och- till hvilket pris kan man nummervis liisa Dagny ?.
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
ANNONSERA I DAGNY, Barnskoterska, Ung flicka utgangen fran Goteborgs privat?
Snskar plats i battre familj sasom forlossningshem onskar plats eller husmoders hjalp.
Ager 4 vana vid skotning pa langre eller kortare husliga syssloy samt ar kunnig i tid.
Referenser p&amp; begaran.
Svar handarbete.
Ar villig, om sa for- till ((E. M.,, Trollhattan p. r. jras, betala nagot.
Svar till ~ 1 9 A 2011, Lule&amp; p. r.
_ __.
_ ... - _ _ _ _ _ 1 Som sallskap och hjlilp U N G FLICKA, som genomgatt en kurs i bokhalleriskola, onskar ung flicka plats.
Svar till Snskai- plats pa kontor eller som, L.•â, Tallang, p. r. Leckniskt bitrade A apotek.
Svar bill Werall, Mariestad, p. r.
Ung flicka, En gladlynt Iiattre flicka, kunnig i skrifgoromal, musik, af- - 19 ar - som genomgatt 8-kl. ven i handarbete, onskar plats i 2lementarlaroverk och hushallc- famiij som hjalp.
Svar till ' Maria ", skola, onskar komma i god familj, Ljungby, p. r. garna a storre egendom, for att lidare praktisera i hushallet.
Ref. n 22 ars bildad flicka onskar: amnas.
Ben.
s v a ~ till " Fritt vivre " plats den 1: sta eller senast den Sv.
Telegramb., Orebro.
15 mars som hush3llsbitradc eller ock i battre familj att g8 fnm till- handa.
Helst i stad.
Har genom- gatt hushallsskola.
Svar till 111 %- miljemedlem A.
B.
", Johannesfors.
E Plats sasom vardinna Alla skritvelser rarande expeditionen adresseras:: Iler att foresta skolhushall onskas if dartill kompetent person, som kan forete goda bet g f r h forut referenser.
af god familj onskar som hjalp och nnehafd plats.
Svar till ~~Medelalders~~, Boras p. r. sallskap komma i fint och godt hem.
Skicklig i alla slags handarbeten, vafnad m. m.
Svar til!
•âIF '.
T.
1912~, under adress S. Grimxlii ILDAD ' TYSKA onskar anstall- Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. ning i Stockholm eller dess nar- het som sallskap eller for storre barn.
Fredrika-Bremer-Forbundets 3nskar plats i mindre familj att Byra, Stockholm.
.asa med minderarig samt for of-: i@ deltaga i somnad och inom ett lem forekoinmaiide g5romal.
Svar med behagligt satt och utsrer.de I godt hem marast mojligt under adr.
Warm- onskar plats i fin och god familj soiti sallskap och hjalp.
Svar till .IDiiglig sokes plats af bildad, enkel hus- .andskalt, p. r.
Svarta.
och arbetsamo under ah-.
S. G,- hallsvan flicka, kunnig i matlag- mzlii Annonsbyri, Stockholm f. ning, bakning, husliga bestyr.
Goda v. b. rek.
Svar: uHusmoderns dugliga h jalp [l, Sv.
Telegram byran, Stock- holm.
; om i flera ar tjanstgjort 5 post- tontor, onskar till varen plats som Sasom familjemedlem jkrifbitrade i tjanstemannafamilj hos ambets- eller tjansteman on- onskar instundande mars battre: helst i Stockholm).
Deltager garna skar ung flicka plats.
Tre ars vana flicka kunnig i matlagning plats i I husliga goromal och handarbete.
vid lansmansgorornal.
Uttn.
betyg.
familj dar jungfru finnes.
Lon Svar emotses tacksamt till varm- Svar till karin in 8511, Fagedis, p. r. onskvard.
Svar till ~lpalitlig ", land 19120, under adr.
S. Gumaelii Stromsund, p. r.
4nnonsbyra, Stockholm, f. v. b. DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
GOL Ung bildad flicka B Bildad, ung flicka ' PlBtsstikande fd sina annonser iniorda i 3agnyfor halalfa priset elkr 7112 6re pr mm.)
, Plats som lararinna i somnad, rid Husmodersskola eller som fo- - estandarinna vid Kladningsatelier, jnskas till v9ren eller framdeles af ullt kunnig med mangarig prak-: ik i yrket.
Basta ref. Svar emot- ies tacksamt tiil 11J.11, SV.
Dagbl.
zxp., Stockholm, f. v. b. a Husfores tandarinna En ung flicka, Sasom skrifbitrade Flicka Plats a kontor, Plats att foresta hemmet hos bildad iing- herre eller ankling onskas nu ge- nast af bildad medelilders flicka, som forut innehaft dylik plats.
Goda ref. och betyg.
Txksarii for svar till &gt;Februari 1912 -, Motala.
onskar mot fritt vivre plats i Kin- dergarten, barnkrubba eller barn-; om elev eller annan lamplig sys- hem.
Tacksam for svar till [# E.
H.
[[, selsattning onskas med snaraste af yngre dam, som genomgatt 8 kl.; oker plats till respektabelt hem, Orberga, Arneberga.
laroverk, kurs vid handelsskola, lar husmoder saknas.
Den so- cande: ar en 30-arig, battre landt- Plats att ga frun tillhanda samt genom vistelse i England iorvarfvat goda kunskaper i engel- BILDAD flicka onskar plats att xukaredotter, fullt kompetent i ett skota hushallet for (aldre) dam, lems skotande samt nagot musi- onskar 19 ars battre flicka ' snarast ska.
Tacksam for plats, afven utan ralisk.
Svar under signatur [(God mojligt.
Svar till " Husligl (, Seffle, ifloning forsta tiden, Utbedes helst vegetarian.
Svar till n \ rega-l,; var till &gt;Stenograf,, Orebro, p. r. Nykoping, p. r. p. r. dats11, Skeninge p. r.
D A C N Y LEDIGA PLATSER@ vid Forestandarinnebefattningen det ' af H.
K.
H.
Prinsessan ENKEL OCH ANSPRAKSLOS elementarbildad flicka, van att undervisa, erhiller plats i tjanste- mannafamilj.
Svar med rek., foto., lonepret.
m. m. torde sandas till ~~Elementarbildadll under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm ANSPRAKSLOS lararinna, kompe- tent att undervisa tva flickor som skola soka intrade i.
V klass, far plats genast.
Ref. och pretentio- ner torde uppgifvas.
S.
L. Johans- son, Skoifvene.
E N hurtig, glad och forstindig 20-25-arig flicka fran godt hem, van vid arbete och ordning och som verkligen kan och vill ut- fora inom ett hem forekommande sysslor, far plats soni fruns hjalp- reda i mindre familj i Skelleftea.
Svar med referenser och lonean- sprak torde insandas till (, Helst musi kaliskli, Sv.
Telegrambyrans Annonsafdelning, Sthlm f. v. b.
FOR EN SNALL och ordentlig flicka finnes plats till varflytt- ningen i Stockholms narhet sasom skoterska for tva flickor, 5 och 2 ar gamla.
Den-sokande bor vara sykunnig, samt kunna lamna de basta rekommendationer .. God lon.
Svar till Haradshofding Abenius, Karduansmakaregatan 4, Stockholm.
Plats,,som~bitradande slojdlararinna.
vid Blekinge lans kvinnliga folk- hogskola i Ronneby ar till ansokan ledig.
Lon for tjanstgoringstiden 20 april-l aug.
i ett for allt 300 kr.
Utom kompetens i slojdunder- visningen, hufvudsakligast somnad och knyppling, afven onskvardt att sokanden genomgatt lekkurs a Naas afvensom att hon kan nigot bitrada med undervisning i svenska eller annat skolamne.
Ansokningar, atfoljda af betygsafskrifter, bora innan den .l mars vara inlamnade till Styrelsen under adr.
Ronneby.
Hushallerskeplatsen vid lanslasarettet i Sundsvall kun- gores harmed till ansokan ledig.
Lonen utgor 500 kronor pr ar och allt fritt jamte eget riim.
Tilltradet sker den 1 instundande april.
Kompetenta sokande som aro fullstandigt hemma i bade enklare och finare matlagning, bakning, saltning och syltning samt van vid utportionering, torde, med bifo- gande af frejdebetyg och andra rekommendationer, fore den 1 Mars detta ar insanda sina ansokningar till undertecknad, som afven lam- nar vidare upplysningar.
Sokande som forut innehaft dylik anstallning a lasarett ager foretrade.
Sundsvall den 24 januari 1912.
J o h n Wahlgren, T. f. syssloman.
Eugenie stiftade barnhem a Frid- borp, (c: a 6 km.
fran Visby, med ~eslutad jarnviigsforbindelse dit) br ledig, att tilltradas den 1 april 1912.
I barnhemmet aro intagna flickor och gossar till ett antal af samman- lagt 25.
Dar ar afven anordnad Fullstandig folkskola, vid hvilken ordinarie Iararinna samt slojdlara- rinna, och slojdlarare aro anstallda.
Sokande till den nu lediga be- fattningen skall vara fullt kompe- tent att foresta en dylik plats, hvartill horer att ordna och leda hushallet och barnhemmets ekono- mi samt sarskildt att med allvar och karlek ofva tillsyn ofver barnen.
Sokande bor aga god halsa och hafva nigon kannedom om enklare bokforing.
Onskligt ar, att hon Forut innehaft plats vid snarlik- nande anstalt.
Forestandarinnan er haller fri bo- stad med eldning och lyse, fri kost och tvatt, samt i kontant arlig lon 600 kronor, med tre alderstillagg, hvartdera a 50 kronor, att efter resp. 5, 10 och 15 ars val vitsor.
dad tjanstgoring utga fran och med det nast diirpa foljande kalender- aret.
Vid uppnadda 60 lefnadsar ager non, darest hon tjanstgjort under minst 25 ar till styrelsens belatenhet, vid afgang ur tjansten erhalla en Mig pension af 500 krci- nor; kan eventuellt beredas nigon pension redan vid uppnidda 55 lefnadsar.
Ansokningar, stallda till barnhem- mets styrelse, Atfoljda af alders-, frejd- och lakarebetyg samt i ofrigt sadana intyg, hvarmed sokande vilja styrka sin kompetens och Iamplig- het for befattningen, skola inom februari manads utgang insandas till Landskamreraren Oscar Melin, adress: Visby.
Forestdndarinna for Vissefjarda ilderdomshem so- kes.
Sokande bor vara diakonissa eller forsamlingssyster eller ock be- sitta motsvarande praktisk utbild- ning samt vara skickad att taga ledningen af hemmets alla inre an- gelagenheter.
Tilltrade genast eller senare efter ofverenskommelse.
Al- derdomshemmet, st m ar nyupp- fordt med nutida bekvamligheter, har omkring 40 hjon.
Svar med de rekommendationer sokande ons- Kar framlamna samt uppgift om iilder och, lonepretentioner, torde inslrldas till disponenten John Fors- man, Emmaboda, som ock lamnar narmare upplysningar.
Vid Saters hospital finnas platser lediga for en bitr.
forestanderska och tvanne ofver- skoterskor.
Lon for den forra 600 kr., for de senare 500 kr.
Nariiia- re underrattelser meddelas af ofver- lakaren, Hospitalet, Sater.
E N UNG, stadgad Ricka erhaller genast plats som Iararinna for: n 10-aring i II kl. kurs och musik.
Svar med foto., lonepr.
och ref. till Kroffolansman Elmquist, Vick- ieby, Oland.
.
.
Ung, frisk, bildad anspr&amp;kslos flicka Fran godt hem, nagot kunnig i somnad, matlagning och handarbe- ten, villig att under husmoders ledning deltaga i alla inom ett hem Forekommande goromal, .. erhaller plats i lakarefaniilj i Orebro 1 Mars.
Svar med fotografi, referen- ser och ' loneansprak sandes till llFaml) jemedlemll, Orebro Antikva- riat, Orebro. '
K a s s o r s h a och B o h f orersha erhaller plats i manufakturaffar i landsortsstad.
Sokanden bor hafva vana handhafva kassa.
Bokforing nagot I~orrespondens samt rakna sakert.
Ansokan atfoljd af rekommenda- tioner, fotografi och ungefarliga lonepretentioner, torde insandas markt llKompetent Kassorska och Bokforerskall under adress S. Gu- maelii Annonsbyra, Stockholm f. v. b. Sjukskoterska.
Forenade sjukskolerske- och fo- restindarinnetjansten i Vaxholms sjukstuga ledig att tilltrada i bor- jan af mars.
Kontant lon: 1,200 kr., med skyldighet att sjalf aflona koks- bitride samt att utspisa patienterna mot 75 ore pr patient och under- hallsdag.
Sokes hos Doktor W. Lindblom, Vaxholm.
Sjukskoterskeplatsen vid fanslasarettet i Sundsvall kun- gores harmed till ansokan ledig.
Lonen utgor 500 kronor pr ar och dlt fritt jamte eget rum; Tilltradet sker den 1 instundande april.
Kompetente sokande; som aro Fullstandigt hemma i bade en klare och finare matlagning, bakning, saltning och syltning samt van vid utportionering, torde, med bifo- gande af frejdebetyg och, andra re- kommendationer, fore den 1 mars det ta ar insanda sina.
ansokningar till undertecknad, som, afven llmnai vidare upplysningar.
Sokande som fortit innehaft dylik anstallning 2 lasarett- ager foretrade.
Sundsvall den 24 januari 1912.
John Wahlgren, T. f. syssloman. '
Barnfroken, kunnig i meddelaiide af sjukgym- nastik, erhaller plats i ambetsman- nafamilj i mindre stad i narheten af Stockholm.
Svar till 111.
V. (;, adr.
Koping.
Medelhlders hus- onskas nu genast i storre landsorts- stad i Stockholms narhet, for att, under husmoders sjukdom, med en tjanarinnas hjalp, svara for hem och barn.
Svar med referenser och al- derdomsuppgift markt " Allt i +lofi under adress S. Gumzlii Annons- byra, Stockholm, f. v. b.
Ingen gore sig besvar som ej behofver anstallning och vet sig kunna fylla betingelserna.
Lararinna vid folkhogskola. '
Vid Vasternorrlands lass folk- hogskola i Alsta (Medelpad) ar plats ledig for lararinna under instun- dande sommarkurs for kvinnor.
Undervisningstid maj-.augusti (4 man.).
Undervisning i vafnad och i nagra teoretiska amnen (hvarom of verenskommes) samt om mojlie i sbng, gymnzstik och .lekofningar.
Lon 400 kr.
jamte fri mobl.
bostad Plats som bitradande slojdlara~nna under skoltiden.
Ansokningar, stall- da till styrelsen, bora fore den 1 vid Blekinge lans kvinnliga folk- mars vara insanda till Rektor A. hogskola i Ronneby ar till ansokan Nordgren (adr.
Franstu), som ock ledig.
Lon for tjanstgoringstiden meddelar upplysningar.
20 april-l aug.
i ett for allt 300 kr.
Utom kompetens i slojdunder- visning, hufvudsakligast linnesom- nad och knyppling, afven onskvardt, att sokanden genorngatt lekkurs a Naas, afvensom att hon kan nagoi bitrada i undervisning i svenska eller annat skolamne.
Ansokningar, atfoljda af betygsafskrifter, bora in- nan den 1 mars vara inlamnade till styre !sen under adress Ronneby, vid Sala.
stads fattiggard Nystrand ar le ' dig att tilltrada den 1 inst.
mars med en kontant irlig lon af 300 kr.
jamte,.
fritt vivre.
Nagon vana vid sinnessjukvard onskvard.
Ansokan, atfoljd af betyg om kom- petens, insandes fore den 15 febr.
till Radman J. Niismark, Sala. '
GY NIYA ALLTID DAGNY S Sprid Veckotidningen DA GNY!
, D A G N Y Deposition Kapitalrakning!
Sparkasse- rakning 411 01 2.
4 olo Special-Soja, BremermFor bundets 0 Platsformedling Yppersta sk, !if1 sop- pr,); GE, yjliit, E ~ K, m. in.
Adr.
Drottninggatan 54, liI / i ' crkud L / &amp; r jup~rriaX Allm.
tel. 48 16. i,i~~tLld Iiontr.
: Prof. lagerhelni.
FYrsZljea hos Herr Speceri- och Viktuiit.
A Fredrika Bremer-Forbundet finnas anmalda lektionsgifvare, in- och utlandska, hushallsbitraden af olika slag, barnfroknar, kontorsbi- traden, gymnaster m. m.
~rsenalsgatan 3, Slidermalmstorg 8, ' Sturegatan 82, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
h: inbndi .. Mottagningstid kl. 12-4.
Guldmedalj f6r utniarZ god Soja, Attika, Senap oeh Sasei; samt som upprncntran fos fram gangsrik taflan med ntlandet.
Gynna Dagnys annonsorer!
Wirens.
utsokta PBRFYMEE, eleganta damers fortjusning.
Erhilles i hvarje, valforsedd parfymhandel samt direkt f r h P. O. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Kgl.
Hoflev.
21 Lilla Vattogatan 2: -.
Stockholm.
- - Lektioner i Linnesomnad Riks tel. 27 62. m B (afven blusar, barnkliider m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
ivarje elev disponerar en symaskin.
I D E UNGAS TIDNING utkommer under &amp; r l912 med sin B .. trettonde argang ----- m KARIN EONER, Stockholm.
iibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
EVA EONER, Malmo.
3 B 3 Tre specialnummer:: Redaktion:: ersens vag 2.
Tel. 4490,. ev. 4083.
Astrid Wittborn Manicure, Pedicure, Hygienisk ansiktsbehandling.
- - 346 sidor BILAGAN 124 sidor.
I HELIG VAR, for!
konfirmationstiden. '
- - - m m m Pastor EFK.
RAN (i och Di- * e k tor K.
J. AHLBERG ined bi- trade af flera fiir.- B fattare ocn ung- domens vanner.
.
INNEHALLER Evangeliska Fosterlands-StPfiePse~as F~rBage- Exp., Stnalnea.
m B Th. i 4 + 4 4 e Muntliga och skriftlip upplysningar genom Fredrika-Bremer-.
4 4 i 4 4.
: -. '
i e 8 4 Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
.
.
, i 4 m U a ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m ~ m ~ ~ m ~ ~ ~ m m ~ ~ m m m ~ m m o m m ~ a m ~ m ~ Dagens nummer inneh8ller t o: - vackande och va ledande artiklar, lifsbilder, berattelser.
Frin missionsfalten.
Ur historien.
Dtkter.
Frin den kristliga un domsverksamfeten.
PrPgor och svar.
Mstafllngar m. m.
Prenumeration p f posten kr.
1,M.
Direkt fran Exp.
kr.
l p, nar minst 20 ex. trgas.
Kr.
1.50 pr ex. n i r minst 3 ex. tagas.
Hvart 1l: te ex. gratis.
m Prenumerera!
Samla prenumeranter1 22 ex. 25 kr., 11 ex. 15 kr.
M OnnehBIIsf o+teckning.
4 B: PA VAKT, far de EXTRA BILAGA: varnpliktiga.
•âIN I GUDS ORD,, JULOTTAN.
De 32 sidor.
Alltsa cirka 500 Ungas Forbunds sidor.
Jultidning.
illustrerade iRAHEGAT.
6, 2 tr. R.
T.
12359.
A.
197 16 Aberopa alltid innonserna i DAGNY!
Hufwdnu mre t: 24 nummer arligen, B B 2 ganger i m manaden, B rikt 4 4 4 4 4 4444+4+444 * 4444+44 * * 4++ * +4+0e * 0: i 4 4 4 O 4.
af Cdlerholm t.
Af Eihz Kh ?l12~.
Statens kvinnliga bitraden i motioner sch infor ritats- uasliottet.
~f G. T-ll.
~ o kskollirar l nss Itinefriga.
Af Anna Ljungbrig.
.
.
De gifta kvinnornas sjalfdeklaratiori.
Af M.
C.
Bora icke kvinnorna resa en staty i t Fredrika Drerner?
Af Elpis.
.Gerda Wallanider satstaller i Berlin.
Af Adu Fai ' lsf~ !dt.
- Utlamdet.
- Ett 25.-irsjubileum.
.
.
Selma~~Lagerlof i.
FinJand!
Af jam Germrzdt-Clrriilc Films IV.
Af Nletta Greger.
F ~ i n allmanheten.
Hnsawdi litteratrnr.
Notiser. '
Prenumeration h Dagny sker h naxPlaste postanstalt eller bokhandel.
