# ID: svediakorp-per579
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,961
# sentences: 798
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING ' FOR XSVENSKAA KVINNORORELSEN Stockholm d e n 8 Februari 1 9 1 2.
N: r 8.
Prenumerationspris: III&amp;- .. kr.4: 50 l l o i r.
.
kr.2: 50 ' / r,, -,, 3: Mllh,,.
.
,, 1: 25.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm i narmaste postanstalt eller bok- handel.
I RWaktion: Mastersamiielsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Ut~ifninwtid hvarie iorsdag .. I Redaktor o. ansvarig utgifvare: l E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912.
F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
I 5: e I i arg.
Annonspris: 15 ore per mm; Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g i n g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10•‹1ol, Annons 20 g@ 2O.
bor .Olo, vara 50 q iniamnad g - 2 5 O10- -.
senast mandag f. m. Hulda Lundins Slojdseminarium.
Ett 30-a,rsjubileum. '
.
som var nodvandigt - att kun- na for att sedan kunna un- dan beslot att egna dervisa.
Att dessa sma enk- mig at handarbetslararinne- la arbeten kunde i sig in- kallet, horde jag mig for nesluta sa mycket af intresse hvad kurs jag borde genom- hade jag aldrig kunnat tan- ga och fick till svar: Hand- ka.
Hvar enda.
liten detalj arbetets Vanner och Lundin- hade sa mycket att lara mig, ska kursen.
Forst genom- som var sa ovetande i allt gick jag Handarbetets Van- hvad metodik heter.
Ocksa ners samtliga kurser.
Sa blef for oss elever dessa lek- skulle jag da genomga Hul- tioner riktiga hogtidsstunder, da Lundins slojdseminarium.
till hvilka vi langtade hela Jag hade sett en gammal mo- veckan.
dellserie fran Lundins och DA nu Hulda Lundins for H.
A.
V: s elev forefoll slojdseminarium snart skall den ju mer an lofligt enkel.
fira 30-arsjubileum och dess- Men jag maste ju ha betyg utom i dagarna formellt er- fran seminariet om.
jag ville ha plats, och det ville jag.
HULDA LUNDIN.
.
hallit den kompetens for ut- naturligtvis.
Jag kan saledes ANNA KEM~ENDAHL.
FANNY BLOMBERG.
bildande af handarbetslara- d rinnor vid elementarlaroverk icke saga att jag kom dit l med stora forhoppningar pa att fa lara mig ni- som det i realiteten alltid haft, kan det vara lamplig!
got.
Redan efter forsta lektionen for froken Blomberg att namna nagot om seminariet och dess skaparinnor.
Froken Hulda Lundin var det som lade grunden hade jag emellertid klart for mig, att detta var nagot alldeles sarskildt, nagot som jag aldrig tankt pa men till en ordnad kvinnlig skolslojd i Sverige da hon D a jag for en del ar se- ' 1
for snart 30 ar sedan atervande fran en studieresa i Tyskland, nagot som bor vara val bekant for Dag- nys lasarinnor, som foijt med den serie benamnd " Banbrykrskor ", hvilken tidningen hade inne under ar 1910 och dar en artikel om froken Lundin hade sin gifna plats.
Som dar namndes borjade froken Lundin vid aterkomsten fran Tyskland en slojdkurs med Stockholms folkskolors handarbetslararinnor.
Detta var begynnelsen till Hulda Lundins slojdsemi- narium.
Det nya froken Lundin kom med var klassunder- visning.
Forr hade lararinnan mast ga fran barn till bam for att visa huru hvarje handgrepp skulle goras, nu visade froken Lundin hur man kunde satta hela klassen i arbete pa en gang.
Hur mycket tid och arbete som darigenom sparades in ar ju latt be- gripligt.
Dessutom inforde froken Lundin askadning vid undervisningen samt progressiv ordning med af- seende pa ofningama, alltsammans saker som nu an- ses for viktiga, ja oumbarliga for en ratt bedrifven handarbetsundervisning men som da vor0 nyheter.
Pa denna grund; h a j sedan seminariets nuvarande forestandarinnor, froken Fanny Blomberg och froken Anna Kempendahl, byggt vidare.
Froken Kempendahl ger en enastaende askadlig och lattfattlig kurs i den svara kladsomnadskonsten.
Jag glommer aldrig sa stolt jag var da jag kom hem efter slutad kuts och sydde min forsta klanning p5 egen hand och tack vare froken Kempendahl kunde jag rakna ut tillklippningen sa val att tyget, som jag fatt och var beraknadt till en klanning, rackte till tva.
Froken Blombergs amne ar metodiken.
De meto- diskt ordnade skolarbetena ha tack vare henne utveck- lats alldeles otroligt.
Om man jamfor en modellserie fran 1883 och en fran 1912, sa ser man genast hvil- ken utveckling den undergatt.
Hur forenklade ha icke de forsta somnadsmodellerna blifvit.
hade bar- neri intet att, .. tta sig efter da det gallde icke visste de Drecis hvar de skulle in ' - elper fullt satt.
For henne fa eleverna ocksa lara sig k c 5 - ponera.
Hvilken betydelse detta har for dem som komma att jhamna ute pa landsbygden ar latt att f&amp;- sta.
Under de senaste aren ha dessutom flera nya E- roarnnen och lararekrafter tillkommit, daribland fro- ken Agnes Branting, som forelaser i textillara cch konsthistoria.
Fran borjan innefattade kursen endast metodiska skdarbeten, sedan ha tillkommit kladsomnad, konst- somnad och pedagogik, samt under senaste aren tex- tillara, konsthistoria, teckning och materiallara.
Dess- utom bedrifves studier pa Nordiska / Museet och hc- spitering vid Stockholms folkskolor.
Fran att ha varit en kurs pa veckor, har aro- tiden nu svallt ut till 36 veckor, fordelade pa tva ter- miner, och det h e ' har framvuxit fran sin anspraks- losa begynnelse pa ett sa konsekvent och natarligt satt, som endast en anstalt buren af starka och for: sitt verk entusiasmerade personligheter kan g5ra det, da dessa personligheterlfa verka utan hammande och forvridande ingripande fran utomstaende.
Bland sim elever och bland allmanheten har Hulda Lundins slojdseminarium ocksa lyckats forvarfva sig det vm- maste erkannande, hvilket bast bevisas af de Migm till flera hundratal uppgaende intradessokandenz S ' - val fran Sverige som fran utlandet.
Hild S@&amp;qg.
- -.
-.
p.
et af norska odeltinget den 18 januari antagna hg- forslaget, att kvinnor under samma forhallanden som man skola kunna utnamnas till innebafvare af alla statens ambeten, med undantag af statsrads-, pr %sterligaf diplomatiska, konsulara, militara och civilmilit&amp;-a ambe- ten, har den 26 januari afven af stortinget antagits.
S s gern ar siiledes definitiv, och den nya lagen har n3 GE- dast att understallas konungens sanktion.
nalen hvar den skulle komma fram.
kasta och falla hamen till att borja med efter prickar och bli jamna och det gar som en lek, och lika stora sa godt som genast.
Alltsammans ar be- --- -- undransvardt val uttankt.
Sa har froken Blomberg ocksa ront erkannande af framstaende pedagoger och fackman bade i in- och utlandet - Kerschensteiner.
~00000000e000000000000000000000000044000 Och anda anser hon att det finnes mycket att forbatt- ra.
Det som icke gar framat gar tillbaka ar hennes valsprak.
Intet ar gar forbi.
utan att hon funnit pa nagon forbattring, O C ~ sedan den i nagra ar profvats i .Stockholms folkskolor och befunnits god tillampas af af den pa modellserien, som pa sa satt ar stadd i stan- 8khingens varande prenumeranter dig utveckling.
En stab af lararinnor, hvar och en framstaende i med ens sitt fack, har froken Blomberg ocksa forstatt att sam- la omkring sig.
Sa skoter froken Olga Westermark undervisningen i konstsomnad pa ett i allo fortjanst- ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ - P - - V En ny hvar prenumerant och en n f6rdubblar upplagan.
p ---- Juvel-, Guld- 8r Ernaljarb DAVID ANDERSEN.
.. - _.
.. _ _ o * e * +eee * e * eee.eee@e6eeee@ e i Arbeta for Dagny f
Folkskollararnas fraga.
Nya, loneprinoiper.
1. nom Sveriges folkskollararkar pagar for narvarande en.
med stort intresse omfattad utredning af karens lone- forhallanden.
Centralstyrelsen i Sveriges Allmanna Folk- skollararforening (S.
A. F.), som omfattar icke mindre an c: a 12,000 medlemmar af Sveriges samtliga 18,000 folk- och smaskollarare och - lararinnor, har latit utarbeta statistiska tabeller belysande de ekonomiska forhallandena - inom karen.
Dessa finnas intagna i 4: de haftet for 1911 af tidskriften Foreningen.
Som den af Centralstyrelsen for S.
A. F. foreslagna loneregleringen delvis grundar sig pA nya loneprinciper och som det statistiska materialet troligen kommer att an- vandas afven vid andra karers loneregleringar, sa antar jag, att denna ' lonefraga kan parakna intresse bland per- soner utom folkskollararkaren.
Fragan ar f. n. sarskildt aktuell, darfor att folkskollararforeningens 289 kretsar lan- det rundt ha att fore den 15 mars d. a. uttala sig.
ro- rande Centralstyrelsens forslag.
Detta behandlades af Stockholmskretsen pa sammantrade den 27 sistlidne janu- ari, och dA antogs Centralstyrelsens forslag.
Den nya loneprincip, som framkommit i ofvannamnda forslag, ar, att man vid bestammandet af lonebeloppen for en kar bor taga hansyn till om medlemmarna aro familjeforsorjare eller ej.
I n: o 8 af .Dagny for ar 1911 har undertecknad re- dogjort for de skal, hvarfor kvinnorna enligt uderteck- nads mening ha att gilla denna loneprincip.
Centralstyrelsens forslag ar foljande: ' For folk8kolekaren.
., 1.
Vid lonereglering for folkskolekaren bor hansyn tagas till egenskapen att vara familjeforsorjare eller icke f ami1 jdorsorjare.
2.
Detta bor ske darigenom, att familjeforsorjare er- haller sarskilda lonetillagg motsvarande den forsorjnings- plikt, som intrader genom ingaende af aktenskap och ge- nom tillvaron af barn.
3.
Hansyn bor tagas till den omstandigheten, att manlig larare, i motsats till kvinnlig, ar skyldig erlagga afgift till folkskollararnas anke- och pupillkassa.
4.
Detta bor helst ske darigenom, att lararinnorna $laggas dylik afgift.
5.
Hansyn bor jamval tagas till den omstandighe- ten, att manlig larare, i motsats till kvinnlig, ar under- kastad varnplikt och pa grund daraf ogynnsammare stalld i ekonomiskt afseende.
6.
Denna olikstalldhet bor utjamnas pA det sattet, att larare, som ar underkastad variiplikt, erhaller sitt forsta alderstillagg ett ar tidigare an den, med hvilken sa ej ar fallet.
7.
I ofrigt bor lonesystemet vara likformigt for hela folkskolekaren, sa att grundionen blir lika for alla, alderstillaggen till antalet 4 samt lika stora for loneintervallerna sasom hittills 5-Ariga.
Utom den kontanta.
lonen bora sisom hittills ut- ga vissa naturaformaner, sasom bostad, vedbrand planteringsland.
, och B. Lonebelopp.
l.
For icke famiijeforsorjare.
1) Grundlon 1,200 kronor, 2) 4 alderstillagg, 3) 2 150 kronor 4) att utga a) for dem, som icke aro underkastade varnplikt: efter 5, 10, 15 och 20 Ars ordinarie tjanstgoring; b) for dem, som aro underkastade varnplikt: efter 4, 9, 14 och 19 ars ordinarie tjanstgoring. '
2.
For f ami&amp;forsog * are.
1) - 4) Lika med icke familjeforsorjare.
5) Ett sarskildt lonetillskott a 600 kronor 6) att utga a) med 300 kronor for forsorjningsplikt genom in- trade i aktenskap; b) med 306 kronor for forsorjningsplikt gentemot barn.
Af ofvanstaende framgar, att man ej kan satta detta forslag som motsats till principen " lika lon for lika ar- bete "; ty har foreslas, att a l l a, bade manliga och kvinn- liga larare, skola fa l i k a g r u n d l o n och ' l i k a A 1- d e r s t i l l a g g, sedan lagges dartill det extra tillskottet for familjeforsorjare.
Att kvinnorna insett det berattigade i detta familjeforsorjarebidrag visar ju, att de aga en ut- vecklad rattskansla.
De me *, att nar den nu foreslagna slutlonen 1,800 kr.
utom naturabidragen endast racker till for en ensam persons hushall, mojligen med en tjanarin- ila, sa ar det rimligt, att den, som har familj, far mer (= 600 kr.
tillagg).
Lararinnorna veta, att detta tillskott kommer endast ett fatal bland dem till godo, namligen blott 78 ' lararinnor mot 4,016 larare, och att hvarje sa- dan familjeforsodare under sin tjanstgoringstid kommer att uppbara 15,600 kr.
mer an en lararinna ur den ' an- dra lonegruppen.
Detta framgar af fo1jand.e tal: Grundlon 1,200 kr., hvarje alderstillagg intraffar hvart 5: te ar, pensionsaldern uppniis efter 30 tjanstar.
5 X 1,200 = 6,000 kr.
5 X l,35O= 6,750,, 5 X 1,500 = 7,500,, 5 X 1,650 = 8,250,, 1 O X 1,800 = ' 18,000,, Summa 46,500,, 46,500 kr.
utgorande sammanlagda kostnaden for stat och kommun af lararinna, som ej ar familjeforsorjare, eller ogift larare, som ej fullgjort sin varnplikt.
For larare, som ar familjeforsorjare och som fullgjort varnplikten och pA den grund erhaller forsta alderstillag- get e t t ar tidigare, blir summan af inkomsterna foljan- de: (det beraknas, att han ingatt sitt aktenskap samti- digt med l: sta alderstillagget) 4 X 1,200 = 4,800,, 5 X 1,300 = 6,750,, 5 X 1,500 = 7,500,, 5 X 1,650 = 8,250,, l1 X 1,800 = 19,800,, Summa 47,100,, '
Skillnaden mellan 47,100 kr.
och 46,500 kr.
.utgores af 600 kr., som blir lararens ersattning for bevarings- tjansten.
Familjeforsorjarebidi.aget ar foreslaget till 600 kr.
ut- gaende.
under 25 ar = 15,000 kr.
Dessutom skulle lararinnorna bli medlemmar af ka- rens anke- och pupillkassa, hvars utdelning da kunde ' go- ras storre och premierna sankas.
De fordelar, som de ' gifta (= nara 75 % af alla) lararna erhalla genom forslaget, aro sa stora, att det maste stamplas som ett i hogsta grad otillborligt tilltag af Aftontidningen, att i ett refe- rat af motet i lararforeningen framstalla saken, som om Lararinnorna begagnat sig af siii ' majoiitet for att ' &lt;trum- fa igenom " ett for d e m sardeles formanligt forslag.
Nar undertecknad i ett genmale sokte visa det ohemula i pastaendet, infordes det ej i tidningen.
Ett observandum for de kvinnor, .som lefva i den forestallningen att Af- tontidningen ar sardeles gynnsamt stamd mot kvinnorna.
Lararinnornas fordel af forslaget ar af mer principi- ell betydelse, namligen att graderingen i lon ej sker ef- ter kon, saledes likstalligheten mellan konen till viss grad iiterstalld.
Det ar mot detta nagra af de ogifta 1a- i-arna opponera sig.
De onska en 3: dje loneskala for sig, lagre an familjeforsorjarnas men hogre an lararin- nornas.
De aro krankta ' i sitt " zeresfolelse " ofver att, jamsta~las med lararinnorna.
Delta verkar nastan lojligt, da man besinnar, att h e l a karen pa landsbygden haft alldeles lika lon fran 1859 (det ar da lararinnor antogos vid folkskolan) och till 1906.
Det: ar saledes foi-st efter 1906 som nagon skillnad existerat och denna utgores blott af 150 kr.
Pa skilda orter inom landet ha dock lararinnorna yr- kat pa att sjalfva komma i atnjutande af en del af det nya forslagets fordelar.
Sa anse de, att om lararinnor- na maste ga in i anke- och pupillkassan, sa bor det komma dem till godo i nagon form, t. ex. samma be- lopp Som ankan far skulle iitdelas som pension at den icke familjeforsorjande lararen och lararinnan eller detta belopp borde, mena andra, utbetalas vid lararinnans dod till hennes anhoriga.
Stockholmslararinnorna anse, att nar.
det f. n. ej gores nagon skillnad .mellan gifta och ogifta larare ifrliga om afgifteii till anke- och pupillkas- san, sa bor ej heller niigon skillnad goras for lararin- norna.
Manga lararinnor opponera sig mot, att lararen er- haller nagon ersattning for bevaringstjansten, da ej na- gon annan kategori af man erhaller sadan godtgorelse.
De finna det mindre tilltalande att initiativet gjorts af lararkaren, Det vittnar om brist pa idealitet och foster- landskarlek.
Genom Centralstyrelsens forslag skulle mer an halften af karen erhalla den hogre slutlonen.
I jamforelse med Finland, dar liknande lonesystem ar infordt sedan 1908, ar detta en mycket hog siffra.
Dar ar det endast en tred- jedel af karen.
Om orsakerna hartill samt om hur man enligt min mening bor uppfatta begreppet " familjeforsor- ' jare " skall jag redogora for i ett annat nummer.
Anna Ljungberg. '
- ons st broderi, Spetssom och Knyppling.
OBS.!
Rysk spetsknyppling i silfver o. guld.
Larar- inna: Fm Ebba Salwkn.
Upplysningar och prospekt i skolans lokaler, Regeringsgatan 19-21.
Tel.
Riks.
N.
504.
Allm.
152 35. i Kladsomnad, Fransk linnesomnad, Piirestlndarlnnor: Grennas andra kvinnliga stadsfuUmaktige.
Vid fyllnadsval till stadsfullmak- tige uti Grenna har fru Anna So- derling blifvit invald.
Grenna bar saledes nu tvenne kvinnliga stads- fullmaktigemedlemrnar, bada tillho- rande F. K.
P.
R. och valda af den " moderata hogern ".
Redan .for- ut ar som bekant fru Annie Bellman insatt som stadsfullmaktig i Grenna.
Fru Bellman har, hvilket har for- Fru ANNA SODERLING.
tjanar att omnamnas,, dessutom nu valts till kyrkogardsforestandare, an- tagligen den forsta ' kvinnliga i Sverige.
Sakkunniges betankande angaende moderskaps- forsakring.
Fredrika-Bremer-Forbundet uttalar sig.
B land de uttalanden, som fran skilda hall framkom- mit angaende sakkunniges ' betankande om inforande af moderskapsforsakring, markes Fredrika-Bremer-Forbun- dets i dagarna till konungen inlamnade skrifvelse, hvari forbundet framhaller att forslaget ur etisk-social synpunkt lider af vissa brister, hvilka vid en eventuell omrevide- ring borde afhjalpas.
Skrifvelsen har foljande lydelse: Till Konungen.
Med anledning af det i slutet af sistlidna ar af till- kallade sakkunniga.
afgifna betankandet om inforande af m o d e r s k a p s f o r s a k r i n g anhaller Fredrika-Bre- mer-Forbundets styrelse harmed i underdanighet att fol- jande erinringar vid arendets behandling matte vinna be-.
.
aktande.
Forbundet, hvilkets .hufvudsyfte .ar att verka for kvin- nans hojande i ekonomiskt, socialt och sedligt afseende, har med den storsta tillfredsstallelse, halsat statens ingri- pande for att bereda understod at obemedlade barnafo- derskor och instammer p3 det lifligaste i de ord, hvar- med inledningen till de sakkunniges berattelse afslutas, att " en af socialpolitikens viktigaste uppgifter " ar " att tryg- ga de fattiga modrarnas halsa och deras nyfodda barns lif, ett arbete saledes, hvilket djupast gar ut pa skyddan- det af hela folkets sunda vaxt och fortbestiind ".
Karnan i sakkunniges forslag innebar o b l i g a t o- r i s k m o d e r s k a p s f o r s a k r i n g for hvarje kvinna fran 15 till 51 ar anstalld i industriellt verk.
Sakkunni- .ge hafva inskrankt aldersgransen for de arbeterskor, som aro underkastade moderskapsforsakringstvanget, till dei bada poler, som naturen sjalf fastslagit som moderskapets yttersta.
Nagon annan begransning ha sakkunnige ej velat veta af.
Hvarje inom industrien.
arbetande kvinna, gift eller ogift (forslaget drabbar hufvudsakligen sist- namnda kategori, da ett jamforelsevis ringa antal af vara fabriksarbeterskor tillhora det gifta standet), skall vara pliktig att af sin '.
lon .. manatligen erlagga en.
moderskaps- afgift, visserligen lagt beraknad, men afsevard nog for i e i DAGNYS LASARE bora gynna DAGNYS ANNONSORER e e e i.
dem, som aldrig.
kunna vanta sig, att komma i atnjutan- de af nago ' n utdelning.
Om detta nodtvungna loneafdrag for den medelalders ogifta arbeterskan, som left ett i sed- ligt afseende.
hederligt lif, skulle verka som en bade kran .. kande .och betungande palaga ar ej att undra pa, c - L det kan ej heller vantas att: Iion skall forsta underordna sina egna fordelar de af, sakkunnige sa varmt behjartade nationalekonomiska O ~ socialpolitiska I intressen, som tala for en dylik anordning.
Annu odesdigrare verkningar kan det aberopade for- slaget ' komma att utofva p i den u n g a flickan, hvilken utgor.
en sa stor kontingent ' af var fabriksarbeterskestam.
.
Innan denna uppnatt den lagstadgade aktenskapsaldern (17 ar) forutsattes det att hon skaG behofva anlita mo- derskapsforsakringshjalp.
Det saval pedagogiskt som ju- ridiskt forkastliga ' i att.
forutsatta fall sasom permanenta, hvilka blott borde betraktas som undantag, ligger i op- pen dag, liksom det moraliskt depraverande i sjalfva for- utsattningens art, hvarom har ar fraga.
Men det vill sy- nas, som o n ~ herrar - sakkunnige i sin manhet att befor- dra den i nedgiende stadda folkokningen, alldeles forbi- sett, att en moderskapspremieiing som den foreslagna kan verka ' som en uppmuntran och sanktionering af det ut- omaktenskapliga barnalstrandet, livilket redan framvisar en sorgligt att saga.
knappt af nagot.
annat land upphunnen hog siffra?
Nappeligen torde harigenom den ') hela fol- kets sunda vaxt " .som sakkuiinige stalla i perspektiv blif- va beframjad.
Annu en ' invandning.
mot sakkunniges forslag tilla- ter sig Fredrika-Bremer-Forbmdets styrelse att framstalla, Denna galler den uppenbara orattvisa, som lagger mo- derskapsforsakringsskyldigheten ensam pa kvinnan (med hjalp af arbetsgifvaren och staten) men helt och hallet darifran befriar mannen-fadern.
Begreppet fader och des- sas medskyldighet i barnets och barnsangskvinnans vard och underhall har af sakkunnige alldeles ignorerats, af- venledes ordet f o r a l d r a r ' och det gemensamma ba- rande af familjebordan som ligger i detta ord, ett forbi- seende sa mycket mer pafallande, som samhalle och lag- stiftare i var tid lata sig angelaget vara att soka vacka det allt for lange slumrande fadersansvaret.
Ur forvarfssynpun.kt tillgodoser ej heller forslaget till alla delar den.
arbetande kvinnans intressen.
.
Sasom ex- empel harpi, kan anforas, att, det ar fara vardt.
att ..: ar- betsgifvaren i mojligaste man drager in pa sin kvinnliga arbetarestam om han, forutom sin forpliktelse att bevilja 4 (nu foreslagna 6) veckors barnsangshvila, afven nod- gas bidraga ' till sina arbeterskors underhall genom mo- derskap sforsakringen.
Med stod af har anforda skal vill F. B.
F: s styrel- se ' alltsa hafda att det nu foreliggande forslaget i saval arbeterskans som slaktets och slmliallets intyessen lider af en del ' brister; sarskildt ur etisk-social synpunkt betrak- tadt, brister som vi ma hoppas en- kommande omrevide- ring skall afhjalpa, och vill styrelsen i underdanighet hemstalla att vid en sadan revidering tillfalle .matte bere- das kvinnlig uppfattning alt gora sig gallande.
Utan att i en sa svarloslig fraga framkomma med ett positivt forslag till berorda, nu papekade bristers afhjal- pande dristar sig Forbundets styrelse i underdanighet framhalla att en enligt var mening god utvag anvisats af de sakkunnige sjalfva, da de genom sin undersok- ning pavisat, att annu ingen moderskapsforsakring burit sig som ej varit forenad med allman sjukforsakring.
Fredrika-Bremer-Forbundets styrelse vill alltsa .for sin del uttala den lifliga forhoppningen att vid en moderskaps- forsakrings inforande denna matte sattas i samband med sjukforsakring, en vag som torde vara den enda hvarpa man kan vinna ett rattfardigt ocl~valsignelsebringande resultat.
S ' -- p.
S.
B.
K: s Egnahemsfond.
F.
ramfor mig ligger ett hafte, som .jag maste titta pa om och om igen: it el bladet ar ett litet konstverk, och Elsa ~ e s k o w har skapat det.
Ett svenskt landthus, utan spar af villa-fantasier; det brutna tegeltaket lyser lockande gladt och vindskuporna och de andra smaruta- de fonstren sitta lugnt pa den plats dar de bora sitta, och p2 de tillbakaslagna grona fonsterluckorna teckna sig utskurna hjartan mot denaljusa husvaggen.
Upp mot for- stugukvistens racke klanger slingrande gront, och det stb- ra kastanjetradet stracker sina grenar med statliga hvita blomljus ofver gardsplanen * och mot det ' stilla vattnet strax intiil.
Roda grindar och ett rodt staket hagnar in en liten varld af .trefnad och ro '.
Ja, sa ser det ut i konstnarens fantasi det hviloh ' em, som sjalfforsorjande bildade kvinnor en gang skulle f&amp; kalla sitt och dar de skulle fa hvila ut efter ' anstrangan- de arbete, jakt och - lat os ' s saga det rent ut; - " ' ofta sa sorgligt otillfredsstallande arbetsforhallanden.
Men ' i verkligheten finns det ej, det ar drommen som krafver att bli verkliggjord.
.Nar foreniiigen Sjalfforsorjande ' bildade kvinnors hvilohem: for snart fyra ar sedan kom till hade man.
ej med detsamma klart for sig ' huru .man skulle stalla med det blifvande hemmet.
Penningar att bygga eller kopa for funnos ej, och sa bestamde man sig for att hyrz.
.Det blef hvilohemmet ute.
pa Haknas,.
som sakerligen ar valbekant for flertalet af Dagnys lasa- re.
Dar reddes till och ordnades, .och tack vare energiska viljor och arbetssamma hander .blef det ett verkligt hem.
Men nar de trefna rtimmen iordningsstal1des; nar det grafdes i tradgarden, nar det rojdes och ansades, nar forvildnin- gen fick maka at sig och det saddes och skottes forkom- niande skord, da steg ocksa tan ' ken fram:.
Har ar vi.
inte bofasta, en dag .maste vi kanske ge .oss af.
Men vi.
skulle ha ett hem, som var vart; dar ' vi.
visste, att ' vi ock&amp; skulle f i skorda hvad vi arbetar for, dar vi kun- de bo i lugn och ro utan att kunna koras1 ut genom.
uppsagda kontrakt -!
Ja, d a fann styrelsen for S. '
B. I&lt;.
att den maste hitta pa ett satt att fa pengar ' till ett e g e t hem, att din maste samla till en eSg n. a h e m s f o n d. o c h sa ritade Elsa Beskow den lilla garden jag talat om som titel- vignett till det hafte som nu skickats u t for att f i man- niskor att gora nagot for ' det egna hvilohemmet at de manga arbetande kvinnorna.
Det.
.finns ' eii kupong i slu- tet pa det lilla haftet, som ni skall fylla ut, .en .krona eller flera kronor, sa manga ni vill ' far ni skicka in till foreningens vice ordforande, froken Walborg.
Lagerwall, Birjer Jarlsgatan 5, Stockholm, sasom pa blanketten angif- ves.
Och har ni inte fatt nagot af de sma vackra hafte- na och inte vet hvem ni skall.
vanda er till for att f5 ett, da kan ni skrifva eller ringa pa till Dagnys redak- tion, sa skall man hjalpa er dar.
Manga, manga kronor maste ' finna vagen till S.
B.
K: s Hvilohems Egnahemsfond!
. '
' ' *.
n '
Historisk och politisk litteratur.
regress, tes och antites, han leker kurragomma xed; i- saren i standiga ofverraskningar, och han flatar Ihop sia statistik i sa fyndigt valda sammanstallningar och spickar den med sh pregnanta citat och exempel som nago9sin.
II.
Taine eller Vandal men nastan aldrig en tysk forfattarr kunnat astadkomma.
Hvad mer, om inte allt detta kram Stormakterna.
I&lt;onturer kring samtidens storpolitik.
ar hans eget; med originaliteten i var tid, da svarigheten Rudolf &amp; ' ellin.
Andra omarbetade och tillokade upp- att " hitta p8 nytt " ' blir allt stoi-re, forhiller det sig jc lagan.
191 1. ungefar soni med ratten stormakterna emellan: kan mar: Det ar nog sallan andra upplagan af en bok blir sa val forvalta hvad man annekterat, sa raknas det so % ens hjartligt va1,komnad af allmanheten som denna.
Det ar egendom.
Och Kjellen har sannerligen n sin germanska nog ocksa sallan man med sa mycken sanning kan saga, sjal assimilerat sa mycken galiisk esprit, som nagonsin att en bok " fyller ett behof " som man kan saga det om kan rymmas i ett arbete om modern politik.
denna.
Och det galler bade skola och hem, hela den Foreliggande forsta del af ett arbete pa fyra, afseck tidningslasande allmanheten och sarskildt den ungdom, att vara fardigt inom loppet af 1912, behandlar dels z ?- som intresserar sig for politik och vill soka folja med utri-.
dankade stormakter - Turkiet, Spanien, Portugal och Sveri- kesnyheterna utan att tappa traden, som man eljes SA ge - dels sadana, som val kunna vanta sig att riarmast ofta gor vid strafvandet att soka forsta dem.
Arbetet ar bli det - Osterrike-Ungern och Italien.
Det fullt alrtuel- egentligen en kommen2ar till dagspolitiken, och det bril- la innehallet och de vidlyftiga litteraturanvrsningarna gS- jant journalistiska framstallningssattet haller uppinarksam- ra den nya upplagan annu mera anvandbar an den for- heten vaken utan att krafva nagon storre anstrangning sta (af lgO5), och f urf: s partipolitiska standpunkt spelar ens nar det galler statistiska uppgifter, som naturligtvis i ingenstades in.
Reflexionerna gora for ofrigt sig sjalfva, ett arbete af detta slag aro oundgangliga.
medan man laser om Turkiet, " som blifvit betanklig-t lik: Jag anvande uttrycket " journalistisk ", men jag kunde Odyssevs ' hus, dar friarne huserade efter behag unuer lika val saga pedagogisk i basta bemarkelse, ty prof. hjaltens frinvaro ", eller om Osterrike, " domd!
att s! %- Kjellen skiljer sig fran Atskilliga kolleger daruti, att haln pa sina plilgor fram genom tiderna ", utan att kzinr.~ K- sa fullkomligt vet om luckorna.
i den bildade dlmanhe- re sig lefva eller do - och sedan tanker p i vast egcr tens kunskaper och anda fyller dessa luckor p i ett sa- underbefolkade land.
Lydia Wddsk ?6iik.
dant satt, att denna allmanhet inte kan kanna sig " till- plattadn af egen okunnighet och forf: s visd,om.
Han kan- ner konsten att papeka pa ett sadant satt, att vederboran- de tror sig sjalf vara ute pA upptacktsresa.
Den konsten ar inte allom gifven, ' o&amp; de vetenskapsman, ' som finna ordet " ftlardlo6 " vara det mest berommande ' epitetet ' for ett stilprof - troligefi darfor att de sjalfva inte kunna et har talats och skrifvits sa mycket ' om biograiby- astadkomma nAgot annat an en flardlos stil - finna kan- ran ' i Stockholm och dess, som man ofta ansett, ske Kjellens raska, i god mening tidsenliga sprak nhgot alltfor nitiska tjansteman, att det var med en viss span- besvarligt att folja med.
Medan man laser " Stormakter- ning jag motsag det tillfalle som erbjods mig att taga na ", har man ett sa starkt intryck af lif och rorelse, att denna .omdebatterade institution i narmare skarskkdande.
man tanker pa gymnastik, dans, marscher med tvara vand- Nar man intrader i den ljusa vackra lokal (vor1 Ro- ningar, tills slutligen till - och med e11 stackars svensk, som sens f. d. atelje), i hvilken biografbyrh ar inrymt, cch lange varit van vid att lyda den nationella parollen, d. ser den praktiska och tilltalande inredningen, %r E;;:; v. s. veta hut och skammas, blir yr i huhudet och far genast en kansla af hur angena&amp; det kunde var2 att f2 lust att folja .med i den politiska hvirfveln.
arbeta i denna hemtrefliga omgifning.
Och dock torde For en specialist pa stilistik borde det vara en loc- det val for narvarande vara en ioga angenam sysselsati- Minst sagdt obeharskade kande uppgift att ilura ut hemligheterna med Kjellensstil.
ning att vara biografcensor.
Sjalf nojer jag; mig som icke-fackman med att konstatera tidningsartiklar och anonyma bref med ovett och iogn- An tv2 ting: den ar musikalisk och fransk till sitt lynne.
' Det aktiga pastaenden hora till ordningen for dagen.
forsta epitetet skulle han nog ' sjalf godtaga, - rytmen ar har, an dar beklagar man sig.
ofver censurens stranghet for pataglig att icke vara medveten afven for honom sj3lf.
och brist pa omdome.
Men det finnes lyckligtvis bumor Men det andra tilltalar nog mindre en person med hans pa statens biografbyri, och man bar kritiken med jamr.- utpragladt tyska ' sympatier.
Det kan emellertid inte hjal- mod.
Samarbetet pa b y r h mellan censorerna, de bitradandc pas, att det forefaller som orri forfattaren bland allt det resbektabla material pa al4a kultursprak, som han skick- tjanstemannen, maskinisten m. fl.
tycktes vara &amp; t b&amp;i.
ligt serverar c r h e de la creme af sin bok, sjalf vore De synas ocksa alla uppfyllda af sitt ansvarsfriila iGi-T, starkast paverkad af stilen hos de franska-foriattarna.
Han och de hugg, som kommit b y r h till del utifran, ha m- har hela den franska stilens detaljvirtuositet och sym- turligt nog skapat en stark solidaritetskansla me3.zc &amp; metri-kansla till sitt forfogande, han bjuder pa kdmen och olika f unktionarerna.
. '
D
QAGNY Man fragar sig: finns det da verkligen sa svara films, att en censur ofver hufvud taget ar behoflig?
Det kanske egentligen ar mycket synd om de stackars films- fabrikorerna och biografagarna, hvilkas verksamhet.kring- skares pa ett helt annat satt an ' t.
ex. teatrarnas?
Vi sla oss ned i morkrummet for att beskada nagra films, som konfiskerats af censuren.
.. Och hvad fingo vi se?
De vamjeligaste bilder med liderliga scener, som trotsa all beskrifning, demimondana sangkammarinterio- rer, oanstandiga magdai~soser, upptradande pa variete, strypningsscener etc. etc., den ena bilden mera, osmaklig an den andra.
Den danska filmen " vampyrdansen9 ', som visar oss en.
kvinna, som med sinnligt eggande rorelser lockar.
och Rotar, smeker och biter sitt offer for att till .sist strypa honom, utgor ett talande exempel pa hvad man djarfves framlagga infor censuren.
Man fragar sig ovillkorligen: ha sadana bilder forut kunnat fa visas for allmanheten?
Det ar ju hufvudsakligen barn och ungdom ur alla samhallsklasser, som frekventera vara bi@grafer, och.
nar aldersgransen mellan barn och vuxna ar satt sa lagt som till 15 ar, d2 ma man vara tacksam.
att ha en censur med ' oinskrankt ' vetoratt afven rorande bilder for vuxna.
Nar man i.
likhet med mig ager.
barn i just den kriti- ska, for intryck receptiva alder, som enligt lagen beratti- gar dem till askadande af de .vuxnas bilder, da:: kanner man denna tacksamhet djupare ' och varmare.
Det finns val nappeligen numera - ett enda samhalle har.
i ' landet, som inte ager en biograf eller regelbundet besokes af en ambulerande sadan.
I de aflagsnaste.
trak- ter,.
i sma bysamhallen: .finner man demr De utgora ju sannskyldiga folknojen, lattatkomliga som: de aro.
genom sina.
: billiga .ehtreafgifter.
Det ar otvifvelaktigt, att biograferna kunna aga en stor kulturell betydelse.
Alla kunna vi ha gladje af des- sa naturskildringar fran olika lander,:, dessa vetenskapli- ga, industriella ' .o&amp; kulhrella bilder af vaxlande art, hvarpa biograferna lamna.
sa manga vackra och .intressan- ta exempel.
~ f v &amp; de s. k., roande bilderna ' kunna skan- ka mangen en stunds oskyldigt.
' noje efter ' det dagliga slapet och ha.
darfor sitt, ful@ berattigande.
scener.
med %fven ratt drastiska.
.
~kild; i ?~ar kunna darfo; vara pa sin plats.
Det var.
ocksa verkligen uppfriskande att .efter de dan-, ska, kvalmiga scenerna fa se en amerikansk film fran,vil- da vastern.
Visserligen skot eller stack .man ihjal hyar- andra efter basta formaga, men det hela verkade anda befriande och rensade luften i morkrummet.
Nar jag ' efter uppvisningen genomgick de olika kor- ten, roda: tillatna for alla, gula: endast for vuxna och hvita, hvilka representera helt forbjudna films, sa forva- nades jag att bland alla dessa hundratals roda kort en- dest finna fa hvita (6 %).
Nar man sett prof pa hvad som faktiskt understalles censuren, forefalla anklagelserna for ofverdrifvet nit synnerligen obefogade.
Det ar i sanning en vansklig uppgift att censurera.
Naturligtvis finnas gransfall, infor livilka censorerna sjalf- va tveka och infor hvilka olika uppfattningar kunna go- ' \ b ' ' ',, 67 ra sig gallande.
Men det synes mig.
under.
sadana for- hallanden vittna sard&amp;es godt om censurens @ tt att fyl- la sin uppgift, att endast mot konfiskationen af ett par films en allmannare protest framtradt.
Huruvida censo- rerna i dessa fall ej haft annat val vid foljandet af sina instruktioner an att kassera bilderna, kan jag ej bedoma.
I alla handelser aro.
ej biografagarna de opartiska do- varna harvidlag.
Blir censorernas redan forut modosamma arbete for- svaradt genom standiga anfall och misstro fran allman- hetens och pressens sida, sa riskera vi att fa en annan censur, som skotes sa slappt att den blir fullstandigt vardelos.
.
Biografen kan, vara af stort kulturellt.
varde; om dess verksamhet ledes i, ratt riktning.
Biografbyrh har sig forelagd den ansvarsfulla och delikata uppgiften att pa negativ vag framja en sund utveckling af biografen som kulturfaktor.
Det tyckes mig, som.
om censorerna hit- tills nedlagt ett synnerligen duktigt och sjalfuppoffrande arbete for denna sak.
Jag vill till sist for Dagnys lasarinnor papeka det kanda faktum, att initiativet till denna betydelsefulla verk: samhet tagits af en af vara kvinnliga pedagoger, Marie Louise Gagner, som imed uthallig energi fullfoljt det mal h o n satt sig fore och som alltjamt, numera sasom censor, modigt staller sig i braschen.
Hon ar darfor vard allas var tacksamhet och erkansla.
.
LiLLy Lailrent.
.
.
.
.
Fran varldens ' rostrattsfalt.
.
.
A iven i den.
stora pressen forkunnades gifvetvis att kvinnorna i Kalifornien den 10 oktober 1911 frigaf- ' vos ur sin medborgerligt underordnade stallning.
ehuru icke s5 utforligt som berattelserna om beagtagna: far- tygs frigifvande eller dylikt; inom kvinnopressen jublades det ofver en rattfardighetens oblodiga seger.
.
.
.
.
Afven i den stora pressen berattades, .om valutgangen.
i Los.,-Angeles den 5 december 1911 da de " borgerliges " borgmastare-kandidat genom kvinnorilas tillh jalp erholl majoritet ofver yysocialist-partiets ".
Det har dock icke.
ta- lats.
darom sa mycket, som man skulle ha trott, da det aniiars s&amp; starkt betonas, att s o c i a l d e m.0 k r a t e r - n a s valjareskaror framforallt skulle okas genom K.,,, P.
R: s inforande, hvad nu orsaken hartill.
kan vara .. I ' kvin- nornas press har saken naturligtvis afven omtalats; mest med gladje ofven den .oerhorda proonten rostande, mera: an 90,a 95 % a f.
de inregistrerade kvinnorna.
~fverh ' ufvudta~et afgafvos omkring 70,000 kvinnliga roster och mindre an 70,000 manliga, ehuru cirka 20,000 flera man vor0 inre- gistrerade.
Dessutom betonas det, att mera an: 1,000 kvin- nor erbjod0 sig att frivilligt och utan arfvode ombesorja den lagliga inregistreringen.
M e n - fastan alla aro eni- ga om att socialdemokraternas kandidat ratt ovantadt gick miste om sitt mandat den 5 december 1911, aro icke al&amp; lika eniga om att det var k v i n n o r n a s roster ensamt, '
som afgjorde saken.
Det forholl sig namligen sa, att so- cialisterna, broderna Mc Namara, tre dagar fore valet er- kinde, att ' de icke allenast forofvat det dynamitattentat, for hvilket de vor0 anklagade och som kostat 21 man- iiiskor lifvet, idan ocksa andra liknande dad.
Pa grund hiraf vande sig allmama meningen i Los Angeles mot socialdemokraterna i allmanhet, hvilka icke behofde ha na- got att skaffa med saken, och som en .mansklig kome- kvens ocksa mot socialistkandidaten, ehuru det emedan rostsedlarna arc osignerade och personligen aflamnas, icke torde .kuniia pastas, att just k v i n n o rm a s flertal rostat At det ena eller andra .hallet.
Var kloka, skarpsinniga, taktfulla chef Mrs Carrie Chapman Catt fastslar ocksa med bestarridhd att det: " aldrig skall bli kandt huruvida kvin- noriias m a j o r i t e t rostade f o r eller e m o t sccialist- kandidaten i Los Angeles den 5 december 191 1 ".
For mig.
ar det i alla handelser smartsamt, att kvin- nors forsta valhandling iivar.
som helst.
eller i hvad syfte soin helst skall kunna m i s s t ' d n k a s for att ute- ' slutande ha tjanat partisyften, men.
oafsedt detta, foreter valet i Los.
Angeles, sa langt borta d d an ar och i sig sjalft sa.
oviktigt for varldens vara eller icke vara, manga gladjande foreteelser.
En bland dessa, ' och den ickeminst egendomliga; ar att en 92-arig kvinna var med bland dem soni begagnade sig af sin nya rostratt.
och att hor1 sedan gick hem och sjong e; i parafras af Julia Ward Howes segerhymn med dess jublande.
halleluja-rop ofv-r slaktets frammarsch.
Och det ar icke endast fran Los Angeles det berattas om alla kategoriers af kvinnor glada anvandande af sina nya rattigheter.
I S. Monica t. ex. hollos under narma- ste tid % fore V W paitilosa " h l s k o l ~ ~, dar, de ovans val- jarna undervisades i formerna for rostsedlarnas beteck- nande och aflamnande, och ungefar detsamma berattas fran andra hall.
Nar kvinnorna i de flesta af Amerikas 847 stater fatt.
P.
R., komma naturligtvis inga kaserier om valforloppen - att meddelai; da blir alltsammans naturligt, sjalffallet och reduceradt till sina ratta.
pr6portioner.- Men annu ar det, att aga den enklaste mans enklaste medborgari att, sa nytt for kvinnorna sjalfva, att det maste forefalla .manga som en ny lek blott.
.Och i det fallet kan eii liten korrespon- dens.
fran S. Diego, en stad i sodra Kalifornien; vara ro- lig ait lasa afven i Sverige: " I vallokalen i nr ' 1120 Second Street var Major F. C.
' Heard, en veteran fran Nord-Karolina, med langt, hvitt har och den ridderliga hallning, som talar om en aldre generations galanteri, utsedd att mottaga kviiinliga valjare och lotsa dem genom valets besvarligheter.
Majoren tog hand om deras handvaskor och paket och till och med om ett och annat litet barn.
Han lugnade de nervosa, uppmuntrade de blyga, undervisade de okunniga och kom- plimenterade, ofver lag med den mest vinnande ihardig- het.
En fortviflad moder lade sin gratande baby i hans famn och formanade: " Gunga henne litet, sa grater hon icke ", och ' majoren gungade barnet ined samma ifver som han en gang utfort sina uppdrag pa Gettysburgs falt.
I alla vallokalerna voro tjanstemaiinen allvarsamma, - - - -- -- -.
- -.
.
- - -.
.
.
- -.
.
men ytterst hansynsfulla, och den vanlighet, hvarxned mari visade de nya valjarna tillrktta, forefanns oPverallt och uppskattades af alla.
En kvinna beklagade sig ofver att golfvet var s3 smutsigt i den vallokal, dar hon rostade, en automobil-garage midt i staden, men en annan fann daremot rummets form sa lustig, att hon siikerf i~ttzlade fleras tanke, da hon utropade, att det var som att stiga in i en sparvagn.
En ung dam hade sardeles svart att lamiia ifr3.n sig valsedeln; hon skulle nog helst ha velat behalla der; sciii minne af dagcn.
Men da hon sag den forsvinna i valurnan, tog hon en af de profsedlar, soni tlll3andahol- los vid utgangen, och stoppade den forsiktigt R sin vaska.
Pa det hela taget tyckte damerna om att rosta.
Mari har berattat, att en af dem hanford smalog, da hon kom ut fran vallokalen.
Hela viigen utfor D-street smalog hon fortfarande, och i anseende till sitt extatiska sinnestillstand var Iion nara att bli ofverkord af en lastautomobil.
Bkf hon ond?
Nej, visst icke.
Hor, smalog ljuft m3t den forfarade chaufforen och fortsatte sin vag alltjamt smi- Leende. "
Detta a r skamtsamt och lustigt, men tor Amerika, dar valdagarna alta praglas af vilda och oordentliga upptra- den, bor intyget om valet i Los Angeles vara ytterst glad- jaride: " Det som kom alla att hapna var, att inga slags- mal eller nagra som helst gatuupptraden forekommo och att detta val, ehuru det var det mest spaiinande som fun- nits, dock forsiggick mera lugnt och ordentligt an rik- got forut.
Alla erkande, att detta berodde pa kvinnornas deltagbnde, och.
att kvinnorna, istallet for at % dragas ned af politiken, lyfte de politiska forhallandena till m hojd, dit de annu icke natt. "
Ellen Wester.
.
-- - '.
Liberala invaliditetsoestammeIser.
Bolaget ansvarade den 31 dec.
1910 for en lifforsakringssumma af 37,272,155 kronor.
.
-.
- M idt i den stillastaende, formlosa partipolitikern dim- ma kommer Sven Hedins varningsord som en frisk, valgorande.
varvind till hvarje oforvillad fosterlandsvan.
Den tunga forlaten som lag skynimande for vira ogon slites isar, vi se och andas.
Hemska aro de framtidstaflor haii; malar for oss, men de forgyllas af den oemotstaindliga viljekraft och dadlust, af den fasta tro pa svenska folket, som ar forfattaren egen och som han afven forstar of- verflytta pa lasaren.
Vi maste tro att icke han ensam re- presenterar hela vart folks forsvarstro och forsvarsvilja utan att de aro manga, som tanka och tala, sam han.
Sannerligen vi ha vetat hvad vi skulle tro darom nt: p2 sistone!
Den flamniande indignatioii som lyser ur dessa sidor, afven om den ibland skjiiter ofver malet, ar val behoflig for att tanda halfslocknad patriotism, for att svepa som ett svidande gissel ofver all den sofvande fosterlanddos- het som numera kannetecknar en stor del af vArt sven- ska folk.
V a r t s v e n s k a f o l k - det ar icke blott mall, det ar a f v e n kvinnor.
Om dem vill jag dock girnu - -.
- -.
.
- -.
Allm.
Pensionsforsikringsbolaget, StockhoIm, M meddelar till siirdeles billiga premier: Lif-, Blandade Lif- &amp; Kapital- samt Barnforsiikringar.
-.
.
-.
.
.
L A F B A D E T 1 d H m d t verkarega f an 1 l.
BAD- TVATT- och S T R Y K I N R A T T N I N G I: a klass i alla afseenden.
OBS.!
ISimuardervisning A damer och hermr R.
T.
38 14 - 38 15 A.
T.
93 4 3 -- C3 44
tro att patriotismens laga stadse brinner stilla i deras inre, tand och nard som den ar af deras karlek ' till hem .och hard och allt hvad dartill hor.
Om dem vill jag tro, att de vore de sista att lata den lagan * slockna.
Och jag tror ock, att sa lange det finns eld hos dem, skall den tanda an hos deras soner och dottrar i all framtid.
Det ar forst nar den heliga elden dor hos kvinnorna, som det folkets ode ar besegladt.
Da forsla hvarken le- gioner eller pansarbatar gentemot erofrarens skaror.
Ingen kan kanske battre an kvinnan inse vadan af att intet gores for att satta tillborlig vard och vakt for, rikets sakerhet, hon som ar fodd att varda och vakta och forut-ana mojliga faror for det hon ager dyrbarast, hem- met, dar hennes barn vaxa upp.
Hon som med tigrin- nans raseri skulle veta att forsvara dem for hvarje fient- ligt narmande.
Svenska kvinnan med anor fran ett krigarefolk a r ' i stort sedt varm forsvarsvan.
Eller behofver det papekas, att det var svenska kvinnor som for trettio a r sen under pressens h i n och klander voro nog " okvinnliga " att bil- da den forsta foreningen for Sveriges forsvar, en fore- ning som annu lefver.
Den har bidragit till Karlsborgs och Bodens ' befastningar, och den lamnar arligt understod at skytterorelsen.
Detta ar deras positiva insats.
Men pa samma gang arbeta kvinnorna for Roda kor- set, och om nagra af dem dromma fredsdrommar; sa fortjana de intet klander darfor.
De skulle icke vara kvinnor eljes.
Ty " endast kvinnan vet, hvad kriget kos- tar ", och hon tanker darvid minst pa g u l d s t r o m n ~, mest pa det oersattliga manniskomaterialet.
Denna tanke har Olive Schreiner utvecklat i sin sista bok Woman and Labour pa nagra masterliga sidor, hvilka borde lasas af enlivar som ar bojd att tala hanfullt om fredsstrafvandet.
Sven Hedin, icke undantagen.
Han har namligen angaende denna fraga en lite11 passage med en snart i forbigaende at.
" valmenandeald~ re fruntimmer ", som star - nu afven i b o k s t a f l i g mening - som en vanstallande svart flack i mitt exem- plar af hans fortraffliga broschyr.
.
Kvinnan, liksom ' hvarje upplyst manniska, m A s t e i teorin alltid hylla fredstanken.
Val vet hon att den taii- ken forst i en oofverskadlig framtid skall kunna g5123 sig gallinde.
Icke.
destomindre ror sig manskligheten framit mot detta mal.
Ingen behofver galla for pultron eller dare for det han forhoppningsfullt skadar fram mot ni sa lycklig mojlighet - om n 5 g r a t u s e n A r.
Jag betviflar dock starkt att det finns nagra aldrig sa " valmenande " fruntimmer, som hysa den utopistiska forestallningen att den eviga freden skali intraffa i deras lifstid eller ens i detta arhundradet.
Under radande varldskonjunkturer kan ingen insiktsfull kvinna vara med.
om afvapning af vart lilla land till fredsrorelsens befram- jande.
Hvilken absurd tanke!
Det vore som att sjalf oppna fallan for vargen och med korslagda armar ase blodbadet.
Ah nej, Sveriges kvinnor aro annu af samma virke som karolinernas stammodrar, lika uppfyllda af forsvars- lust som i Blendas dagar.
De ha icke sate och stamma i Sveriges riksdag, men de notera i tysthet hvarje forsok att minska vart lands forsvarskraft.
Det ar en blodig oforratt mot d e m.
De som en gang, nar det galler, med doden i hjadat, men med ett mod och en stolthet utan like sko- la sanda sitt eget kott och blod i elden.
- - - Lat dem dromma sina fredsdrommar, de aro, da det galler landets ara och sakerhet, likval mera vakna an de flesta man!
SCgrid Platen. '
.
.
.
.. Foreningsmeddelande.
,.
Fredrika-Bremer-fhbunds-kretsen Malm6 med omnejd sammantraddc 21 jan.
kl. 7 e. m. for forsta gangen i ar ii Stadt Hamburg.
Ordforanden, f r u A n n a S o d e r s t r o m, halsade de narvarande valkomna under papekande af betydelsen af sociala foreningar som dessa; i tider af kamp och spiittring pa det politiska omradet ' borde kvinnorna gora sitt till for att dampa striden.
Harpa lamnade ordforan- den det meddelandet, att den afdelning for kvinnor med hogre skolbildning och darmed .jamstallda, som.
pa fore- ningens initiativ inrattades vid Malmo allmanna arbetsfor- medling i mars 1910, nu helt ofvertagits af staden.
Froken G u n n y N e l s o n framlade darpa den af kommitten for .fragan om uppi-attande af en fackskola i Malmo for kvinnliga tjanare gjorda utredningen.
Resul- tatet haraf var, att man under nuvarande forhallanden icke kunde tanka pa att uppratta en sjalfstandig dylik skola (men mojligen i samband med det foreslagna hem- met for bildade sjalfforsorjande kvinnor, hvars ode for narvarande hvilar hos en annan kommitte).
Motet beslot emellertid, att man skulle hos tekniska skolans styrelse och folkskolestyrelsen forhora sig om mojligheten af genom enderas formedling upprattandet af praktiska fort- sattningskurser.
Fru W i n g e holl ett meid jckande forediag.
om,, Upp- Fostran till arbete " enligt den danske docenten " Lehmanns princip, att handens arbete bor forbereda hufvudets ar- bete, att man med andra ord bor i skolundervisningen genom praktiska ofningar bibringa teoretiska insikter.
Fo- redraget gaf anledning till e n liflig diskussion.
Efter forhandlingarna foljde samkvam.
.
.
med deklama- tion m. m.
I, ' ' Skaneforbundets af L.
K.
P.
R. arsmote a.gde rum sonda- i gen den 28 jan.
a Industrihotellets stora sal i Kristianstad.
.
narvaro af ett 60-tal foreningsmedlemmar.
Styrelsevalet utfoll silunda att istallet for fruarna Ella Billing och Elsa Alkman, hvilka undanbedt sig aterval, valdes j u r.
k a n d.
f r u A n n a W i c k s e l l o c h - f r o - k e n E l l e n W e s t e r, Engelholm, samt atervaldes f r u L o u i s e a f E k e n s t a m, Lund.
Motets funktionarer blefvo: ordf. froken Anna Moller, Kristianstad, sekretera- re froknarna Anna Rosensvard, Kristianstad, och Hulda Lundh; Ousby, pressombud fru Elsa Alkman.
Sedan nagra inre forbundsangelagenheter afgjorts, in- ledde f r o k e n E l n a P e r s s o n, Lund, fragan: " Hvad kunna i nuvarande situation de moderata kvinnorna ut- ratta for den kvinnliga rostrattsfragans- losning? "
Fore- draget, som klart framholl bade de svarigheter, hvari de moderata rostrattskrafvande kvinnorna rakat genom hoger- partiernas hallning i fragan och genom centralstyrelsens bekanta beslut af den 20 juni, ~ m vikten t af sammanhall- ',
70 DAGNY ' - p - \ ning och forstaelse just nu, foljdes af en liflig diskussion; hvilken enligt motets beslut fick utgora svar pa fragan.
F r u E l l a B i l l i n g inledde darpa fragan: " Hvad.
kan goras for att satta centralstyrelsens medlemmar i-till- falle att mera talrikt besoka centralstyrelsemotena? "
Fr&amp; gan, som sags uteslutande ur ekonomisk synpunkt, upp- kallade en mangd talare, af hvilka nagra i.
sammanhang med ett framkastadt forslag om resekostnadsfordelning vid centralstyrels ' emotena afven forordade dylik fordelning till formin for de till Skaneforbundsmotena valda ombuden.
Resultatet blef, att man beslot afvakta V. U: s bebadade '.
forslag i denna fraga, och for Skaneforbundets vidkom- mande uppdrogs At styrelsen att inkomma med forslag i arendet.
Under formiddagens lopp ingick ett halsningstelegram, mottaget med jubel, fran fru Kristina Borg, Helsingborg.
Motet aflat sedermera ett svarstelegram till fru Borg.
Harefter framfordes ett meddelande fran centralstyrel- sen, att ett stort friluftsmote, eventuellt forlagdt till Nac- karps dal i Skane, planerades till innevarande sommar.
.
D offentliga motet, besokt af ett 100-tal personer,.
tog darefter sin borjan.
Froken N a n n y P a l m k v i s t, Helsingborg, inledde fragan: " Ar den s. k. behofsprinci- pen en rattvis loneprincip? "
Foredraget, som detaljeradt redogjorde for kungl.
loneregleringskommittens forslag till. '
lonestat for folkskollararekaren, formade sig till en skarp ' kritik af detta forslag, isynnerhet dess barande ide, be- hofsprincipen.
Den enda fornuftiga grundvalen for ett lonesystem borde vara principen: lika arbete, lika %on, ansag tal.
Efter en god stunds replikskifte mellan huf- vudsakligen froken P. och folkskollararen 0.
Hulden, Kristianstad, framlade den forstnamnda ett forslag till re- solution, hvilket dock af motet afslogs.
Harefter talade f r o k e n S i g r i d K r u s e, Karlskro- na, ofver amnet " Kvinnan och samhalletn.
Tal.
papeka-: de bl.
a. att kvinnornas i n d i r e k t a inflytande i poli- tiskt afseende, hvilket man p5 sina hall velat tillmata sa stor betydelse, i sjalfva verket vore ett intet, jamfordt med det direkta: valsedeln i handen!
Detta marktes allffor val vid sommarens valrorelse, da isynnerhet landtarbetareoch smabrukare, som for forsta gangen gingo till val, plots- ligt omfattades med ett lefvande intresse af skilda politi- ska partier.
F r u E l l a B i l l i n g afslot darpa motet med en aterblick pa rostrattsrorelsens historia och en varm vad- jan till fortsatt energiskt arbete och barande entusiasm for den stora sak, som var rostrattsfraga innerst ar.
Harefter intogs gemensam middag.
Skaneforbundets afgaende ordf., fru Billing, som inom kort afflyttar fran Skane, blef darvid foremal for en hjartlig hyllning.
Fru Billing har nedlagt ett i hog grad gagnerikt och in- tresseradt arbete i rostrattssakens tjanst och kommer sa- kerligen att djupt saknas af alla dem, som haft formanen att i mer eller mindre grad samarbeta med henne.
Till Dagnys lasekrets i - -- - - -.
.
- - - - -.
.
-- - -- -.
.
.
.
-.
.
.
pragor O C P ~ svar.
Hvar kan man prenumerem pP Dagnysb I landets alla postanstalter och boklador !&lt;an m m bcstalla huru manga ex. som helst.
Ska / / man aRRtid Iprenumereipa d dessa sbEllenP Ja, ifall man onskar endast 11, 2, 3 eller 1 ex, skaii man akUd gora det.
Hvad kostar Dagny i postmst~~Bte~ 9c.h bokiddor?
Dagnys postprenumerations- och boklids~ris ik kr.
0: 50 for ' 11, 2: 50 for l /, och 1: 25 for ' 1, ar.
Mvi8ks villksr erhdlla grenumerantsam~are P Dagny 7 Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiiller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje heliirs-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenirmeranIt.
- Huru skaM man f3rIarca %&amp;r denna --, &amp; ---- pravisiom --- er- hdllande 3 Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, g2r man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Anfrragero: Genom insandandet af prenumerationsafgiftcn med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur rninga som helst, men alitid mind 5) direkt friin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elke~: Man prenumererar 8 narmaste postkmtor (e j aniior- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under h a r s och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, dii vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisicnen.
Hvar, och till hvilkeb pris kam man - .. n~mmervis Msa - 2.
.
Dagny P -- I Stockholms tidningskontor och cigarraffiker samt kos k g - nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore ?I- xxmer.
fPlatssokande fd sina annonser inforda i Dagny fGr halfva priset eller 7112 ore pr mm.)
kunnig i maXEning och baknini onskar plats i famiIj, da?
husrnod: finnes.
Har genomgatt Facksknls for huslig ekoncmi i Uppsda.
S till •‹Enkelil, Sodertaije, &gt;.
r. elev eller annan lamplig sys- onskas af bilda2 dam, som ar fu.
som selsattning onskas med snaraste af kunnig i ett crden ' rligt kems sk tande.
Har fforitt haft dylik pk yngre dam, som genomgatt 8 kl. laroverk, kurs vid handelsskola, samt genom vistelse i England forvarfvat goda kunskaper i engel- ska.
Tacksam for plats, afven titan afloning forsta tiden: Utbedes svar till Stenograf,, Orebro, p. r. och innehar utmarkta rekoiiiime dationer.
Svar till 835 I r " Sve ska Dagbladets Afdeliiiqpkontc Q6teborg.
~aadssPbm.
Som Dagny iinskar vara et % enande band melRd~~a Sveriges kvinnor samt har till s888 m.&amp; ' a88 tillva- rataga allas intressen p l ' skIRda glatsel~, ffd.
vi hda " r- med uppmana vara IasarinnoaP o ' Raadsorten att deD Piir att underlatta denna vAa upppo ' fiiP ville rtilR tid- ningens redaktion insanda sddana n08ise~, som utiifver lokalintresset inneb&amp;8la sakep af vikf ff6~ kvinnor6relsen i dess helhet., som genorngatt husmoderssko onskar plats i fin familj som si skap och hjiilp. '
helst 5 k r g a eller i stad.
Kunnig i finare han och nagct IzIiidsorrir * ad.
On som i flera ar tjanstgjort % post- arbete handstil.
Svar tacksamt ti!!
fjF kontor, onskar till varen plats som bruari 1912 " Bergz st.;: K.
B. j. skrifbitrade i tjanstemannafamilj ---.
-.
.- (helst i Stockholm).
Deltager garna i husliga goromal och handarbete.
BILDAD flicka onska; plzts Svar emotses tacksamt till varm- skota hushhllet for ' 1.h) da land 1 9 1 2 ~ under ~ adr.
S. Gumzlii helst vegetarian.
Svar till:) Vcgr.
Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. Nykoping, p. r.
L
D A C N Y Forestandarinnebefattningen rid det af H.
K.
H.
Prinsessan inskar plats 8 kontor.
Flerarig Zugenie stiftade barnhem a Frid- .ontorsvana.
Goda betyg.
Svar orp, (c: a 6 km.
frin Visby, med leslutad j2rnvagsforbindelse dit) il1 •âEllen S.,, Norrkoping, p. r. ir ledig, att tilltradas den 1 april 1912.
I barnhemmet aro intagna flickor) ch gossar till ett antal af samrnan- ned mycket goda referenser onskar agt 25.
Dar ar afven anordnad mstallning som barnfroken i Stock- ' ullstandig folkskola, vid hvilken iolm.
Fredri ka-Bremer-F~rbundets xdinarie lararinna samt slojdlara- 3yra.
Allm.
Tel. 48 16.
Riks.
2762. inna och slojdlarare aro anstallda.
Sokande till den nu lediga be- ' attningen skall vara fullt kompe-: ent att foresta en dylik plats, vartill horer att ordna och leda ~ushallet och barnhemmets ekono- Flicka onskar plats att foresta ni samt sarskildt att med allvar iemmet hos battre ungherre i stad &gt;ch karlek ofva tillsyn ofver barnen.
' Iler landtegendom.
Svar till Sign. Sokande bor aga god halsa och hafva nagon kannedom om enklare .H.
J.,, Vadstena.
3okforing.
Onskligt ar, att hon ' orut innehaft plats vid snarlik- nande anstalt.
Forestandarinnan erhaller fri bo- stad med eldning och lyse, fri kos1 liten fin familj, eller som vardinna x h tvatt, samt i kontant arlig lon los battre ungherre, sokes af 27- 500 kronor, med tre Alderstillagg, irig enkel flicka fran aktningsvardt wartdera a 50 kronor, att efter lem.
Fullt kompetent i matlagning: esp.
5, 10 och 15 ars val vitsor samt i allt hvad som hor till ett lad.
tjanstgoring utga fran och med Sittre hems skotande.
Flerarig iet nast darpi foljande kalender- xaktik och goda betyg fran inne- Iret.
Vid uppnidda 60 lefnadsar iafd vardinneplats m. fl.
andra.
iger non, darest hon tjanstgjorl Tacksam for svar till, Greta 1912~, under minst 25 ar till styrelsens Kaflas, p. r. ela at enhet, vid a f g h g ur tjansten irhalla en arlig pension af 500 kro- nor; kan eventuellt beredas nagon pension redan vid uppnadda 55 lefnadsar.
Ansokningar, stallda till barnhem- ned hag och fallenhet for sjukvird, mets styrelse, atfoljda af alders-, Snskar plats genast att skota nagon ' rejd- och lakarebetyg samt i ofrigl sjuk.
Svar till a25 irra, Alfvesta.
; adana intyg, hvarmed sokande vilja styrka sin kompetens och lamplig- het for befattningen, skola inom Februari manads utggng insandas till Landskamreraren Oscar Melin, adress: Visby.
.
%kel, bildad kvinna v Bildad tyska Husforestandarinna.
Plats som hushallsfroken Landtbrukaredotter LEDIGA PL A TSER, Maskinskriher ska Fullt kompetent erhaller stadigva- rande plats om betyg jamte foto- grafi och loneansprak insandas til: Skultuna Bruk, adr.
Skultuna.
Kvinnlig s tenograf, hvilken, pa grund af flerarig syssel- sattning som kontorsstenograf, ste- nograferar svenska absolut korrek och felfritt, erhaller anstallning der 1 mars a storre lifforsakringsbolag Ansokningar, hvilka behandla!
konfidentiellt, med fullstandig: upplysningar angaende kompetens vitsord och loneansprak till, Forst klassig kontorsstenografra, unde adress S. Gummailii Annonsbyra Stockholm, f. v. b. Forestdndarinna For Vissefjarda alderdomshem so- kes.
Sokande bor vara diakonissa eller forsamlingssyster eller ock be sitta motsvarande praktisk utbild- ning samt vara skickad att tag: ledningen af hemmets alla inre an.
gelagenheter.
Tilltrade genast ellei senare efter ofverenskommelse.
Al- derdomshemmet, som ar nyupp- fordt med nutida bekvamligheter har omkring 40 hjon.
Svar mec de rekommendationer sokande ons- Kar framlamna samt uppgift OK ilder och lonepretentioner, tordt insandas till disponenten John Fors.
man, Emmaboda, som ock lamna1 narmare upplysningar.
Lararinna onskas nu gena$, som kan under- visa i hem.
Amnen som fore.
komma i mellan och hogsta stadiet Svar till 3A.
G.,, Jonkoping, p. r Lararinnepla t s edig vid priv.
samskolan i Fors- iaga.
Sokande bor kunna under- risa i engelska 2 realskolestadiet.
, on 100 kr.
pr man.
Svar snarast: il1 skolans forestandare, adr.
Fors- iaga.
E N battre flicka, nagot kunnig i matlagning, och som ar villig itt deltaga i alla inom ett hem forekommande goromal, dar jung- fru finnes, erhaller genast plats m fotografi med uppgift om lone- pretentioner och referenser sandes till Box 28, Kinna.
71 Hushallerskeplat sen rid lanslasarettet i Sundsvall kun-: ores harmed till ansokan ledig.
, onen utgor 500 kronor pr ar och illt fritt jamte eget rum.
Tilltradet; ker den l, instundande april.
Kompetente sokande, som aro ' ullstandigt hemma i bade enklare &gt;ch finare matlagning, bakning,; altning och syltning samt.
van vid Itportionering, torde, med bifo- gande af frejdebetyg och andra re- rommendationer, fore den 1 mars letta Ar insanda sina ansakningar .il1 undertecknad, som afven lamnar ridare upplysningar.
Sokande som forut innehaft dylik installning a lasarett ager foretrade.
Sundsvall den 24 januari 1912.
John Wahlgren, T. f. syssloman.
, Plikttrogen flicka soker sju kvardcplats.
Basta rek.
fin- nes.
Sv.
till.,O.
Jan.
1912~ und.
adr.
hos aktad ungherre eller ankeman S. Gumailii Aiinonsbyri, Stock- sokes af bildad dam, ordentlig och holm f. v. b..
plikttrogen, med formiga att sprida trefnad i hemmet.
Har foriit inne- haft liknande plats och kan.
forete 3e basta rekommendationer.
Svar i godt och fint hem onskar ung, till a1912~, Askersund, p. r. bildad dam plats.
Skicklig i vaf- nad, handarbeten och somnad.
Svar till aT.
E.,, Svenska Tele- Medelhlders hus- grambyrans Annonsafdelning, Go- modershjillp.
teborg.
Snskas nu genast i storre landsorts- stad i Stockholms narhet, for, att, sjukskoterska.
under husmoders sjukdom, med en Forenade sjukskoterske- och fo- tjanarinnas hjalp, svara far hem och restandarinnetjansten i Vaxholm s barn.
Svar med referenser och al- sjukstuga ledig att tilltrada i bor- derdomsuppgift markt nAllt i allofi jan af mars.
Kontant lon: 1,200 kr., under adress S. Gumaelii Annons- med skyldighet att sjalf aflona koks.
byra, Stockholm, f. v. b.
Ingen bitrade samt att utspisa patienterna gore sig besvar som ej behofvei: mot 75 ore pr patient och under.
anstallning och vet sig kunna fylla hallsdag.
Sokes hos Doktor W, betingelserna.
Lindblom, Vaxholm.
Som sallskap och hjalp Sjukskoterskeplatsen vid Sala stads fattiggard Nystrand ar: ledig att tilltrada den 1 inst.
mars med en kontant arlig lon al 300 kr.
jamte fritt vivre.
Nagon vana vid sinnessjukvard onskvard Ansokan, atfoljd af betyg om kom.
petens, insandes fore den 15 febr till Radman J. Nasmark, Sala.
Plats som bi tradande slojdlararinn; vid Blekinge lans kvinnliga folk.
hogskola i Ronneby ar till ansokar ledig.
Lon for tjanstgoringstider 20 april-l aug.
i ett for .allt 30 (kr.
Utom kompetens i slojdunder- visning, hufvudsakligast linnesom, nad och knyppling, afven onskvard!
att sokanden genomgatt lekkurs i Naas, afvensom att hon kan nago bitrada i undervisning i svensk: eller annat skolamne.
Ansokningar atfoljda af betygsafskrifter, bora in nan den ' 1 mars vara inlamnad till styre !sen under adress Ronneby - Lararinna vid folkhogskola. '
Vid Vas~ernorrlands lass folk- hogskola i Alsta (Medelpad) ar plats ledig for lararinna under instun- dande sommarkurs for kvinnor Undervisningstid maj -- augusti (4 man.).
Undervisning i vafnad och i nagra teoretiska amnen (hvarom ofverenskommes) samt om mojlig1 i sang, gymnast.ik och lekafningar Lon 400 kr.
jamte fri mobl.
bostac under skoltiden.
Ansokningar, stall, da till styrelsen, bora fore den l mars vara insiinda till Rektor A Nordgren (adr.
Franstu), som ocl meddelar upplysningar.
GYNNA ALLTID DAGNYS Sprid Veckotidningen DAGNY!
-
- I Deposition 1 4 1 1 Kapitalrakning J 2 Sparkasse- rakning 4 01 01!! !L!
Fredrika Jim.
tel. 48 16. id, Riks tel. 27 62.
Kontr.
: Pnjt.
Ljgerhelrn.
Fors3jr.i Iics Herr Sprciry- och \ ik~i-: liv A Fredrika Bremer-Forbundet nnas anmalda lektionsgifvare, in- ch utlandska, hushillsbitraden af lika slag, barnfroknar, kontorsbi- raden, gymnaster m. m. Sprid Dagny?
~ANOLINTVAL fina varldens favorittval Guldmedalj for utmarkt go1, ektioner i Linnesomnad A,.
G. Wirens Tvil- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l. Hofleva (afwen blusar, barnklader m.
m.)
21 Lilla Vattugatan i!
- - - Praktisk metod, utan trickiing.
ivarje elev disponerar en symaskin.
Stockholm.
KARIN EONER, Stockholm.
Iibylleg.
36.
R.
T.
35 30.
A. T.21004.
Resestipendium.
Stipendium.
Fran Johanna Kempes sti-: ndiefond utdelas ett resestipen- P t di ium a femtonhundra (1,500) kr - onor till svensk kvinna, som af ' lagt medicine-licentiatexamen O (: h under 6 manader utrikes - ol nskar idka medicinska studier.
Ansokning enstalles till Flied- ri Ra Brernetji~rbundets Stipen- di knarnnd, Stockholm, innan 15 @ b z a r i, atfoljda af handlingar st yrkande sokandens kompetens til 1 stipendiets erhallande, merit- fo ~rteckning och uppgift om sa- vi il andamalet med resan, som det el ler de amnen sokanden har for af ' sigt att under resan studera.
Stockholm i januari 1912.
Stipendienamaadeai.
Fran Fredrika-Bremer-For- bundets Allmanna, Stipendiefond utdelas for Ar 1912 ett stipen- dium a Sjuhundra (700) kro- nor for hogre sprakvetenskap- liga studier.
Ansokningar stallas till Fred * rika-Bremer-Forbundets stig pendienamnd i Stockholm in= nan 15 februari atfoljda af exa- mens- och ofriga kompetens- intyg samt prast- o. lakarebetyg, Stockholm i januari 1912 Stipendienamnden.
EVA EONER, Malmo.
Manicure, Pedicure, Hygienisk ansiktsbehandling.
BRAHEGAT.
6, 2 tr. R.
T.
12359.
A.:: nnlnnJ: .. Mottagningstid kl. 12 - 4.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran I- !hk, E. Adr.
Drottninggatan 54, Arsenalsgatan Q, Sodermalmstorg 8, Sturegatan 82, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,800,000 kr.
- - Yppersta sis, tiil sop- por, kolt, vfldt, Platsformedling O Wirens ofverfeta Special-Soja 3remer-For bundets 0, KOPMANNABANKEN, - f L OBS.!
- Soja, Attika, Senap oeh Siisei samt som uppmuntran for fram gangsrik taflan med utlandet.
Gynna Dagnyc sinnons6rer!
: ersens vig 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Kvinnliga Jnrfdiska Byrhn, Wallingatan I 2.
(ontorstid ' 1, 10-4.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
1 Y 3 C Fredrika-Bremer-F8rbundet: Drottninggatan 54. likstel.
27 62.
A! !rn.
tel. 43 l (Forbundets byr8 oppen 11 -- 4.: redrika-Bremer-FOrbuwdeta Sjaksk8derskebyrb4: Tunnelgeat.
2f Rikstel.
68 98.
Allm.
k l.
82.
!
1. em i m e t a For husmodrar och unga flickor i hemmen, kviika onska fot rarfva sig nigon kannedom om sjukvard, anordnar undertecla~ad c ~f sina sedvanliga kurser med borjan den 21 februari.
Vidare upplysningar och prospekt Tunnelgatan 35, Storlchoirr tikst.
6898, Allm.
Tel. 82 11.
Sdny Peterson, Sjukskoterska.
197 11 Kuinnliga arbetsomraden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Forbundets 54 Drottninggatan.
I - Prenumeration h Dagny sker ih ntlrmaste postanstalt eller bokhandel.
