# ID: svediakorp-per578
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,642
# sentences: 599
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 52.
Stockholm d e n 28 December 1 8 1 2 Prenumerationspris: 111 Hr.
kr.
4: 50 119 Hr.
kr.
2: 50,, 3: M,,.
,, 1: 25. / i,,.
.
.
l.
.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sHva1 i landsorten som i Stockholm narmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktion: Klarabergsgatan 48, tvA tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12. '
.
- Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1912, F. Englunds.
Boktr, iktigare an nagonsin har det i dessn de skarpa K a r t Uno t satt niqiarnas dagar bli fvit f 6r kvin- norna att aga ett fiessorgafz, som star utanf * det politiska partitagandet.
Dagny ar Lycklig nog att kunna fylla en sidan plats.
Anda fran sitt startande hur tidningen framst h&amp;l&amp; pa den p ~ n k t i sitt f~ogyam, hvilken betonar dess stallning utan- for och ofver partierna.
Darigenom har det mo31 liggjorts for kvinnorna i allmanhet att, oberoende a f politiska asikter for o frigt, samla sig Kring Dagny.
Darfor Kan den ocksa nu, undan den tilltagande partisplittringen, b&amp;da hinnorna sam- lZng Kring de re formstra f vanden den foretrader och h i l k a berora kvinnorna s j a f v a $6.
det allra narmaste - hojandet af kvinnans sociala, ju- ridiska och ekonomiska stallning.
I gemen- samt arbete for gemensant sak kunna hinnorna har motas pa fullt neutral mark.
Som organ for kvinnororelsen i dess helhet kan Dagny upptaga alla frigor, som rora kvin- Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tvi tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Ste Arg.
Annonspris: 15 ' 6re per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010, 50 @ r 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mindag f. m.
-.
norna, nggot som naturligt nog gor den mang- sidigare och a f mera allmant intresse an de h i n - notidnhgar, som begransat sig till arbetet for en eller annan sa ?skild &amp; hing inom Kvinnororelsen.
Genom en i moj ' tigaste matto rikhaltig allman a fdelning, upptagande littera turanmalningar, rese- och kulturskildrngar, biografier a f be markta kvinnor, korres~ondensartiklar frrfn utlandet m. m. gores tidningens innehall omvax- lande och lattlast.
-, Edningen u&amp;ommer sasom forut en gang, i veckan.
Prenumeration sker rS narm,aste post- anstalt el&amp; i bokhandel.
Pris: Kr.
+: go @ ar; 2: 50 pr halfar; r: 25 pr Kvartal.
Losnum- mer .ro ore.
Till tryggande af att tidningen vid det nya drets borjan I rHtt tid erh611es bor prenume- ' rationen for 1913 fortast mojligf verkstallas.
- Redaktionen.
Unga krafter.
.och nya metoder i var folkhogskole- underbisning.
.
.
.
.
.
.
.
A tt den svenska fol khogsko- bildningsmetod, hvaraf man har skal att hopbas det lans verksamhet varit af basta.
stor betydelse och att den vackt Har galler naturligtvis intresset i forsta hand det till lif mycket, som annars skul- omrade, som fru Ekelofs verksamhet omfattar, helst le ha forblifvit sterilt och o- da vi fa veta, att hon vid Rimforsa landthushall- emottagligt for hvarje odlings- ningsskola - for utbildande af lararinnor forberedt sig forsok, ar nagot.som sakerligen.
till sitt nuvarande kall ..
Efter aflagd studentexamen hvar och en maste erkanna.
och en kortare tids universitetsstudier blef hon .elev Men samtidigt kan heller ' inte vid Rimforsaskolans forsta kurs, hvarefter hon sedan fornekas, att de kunskaper, som sasom gift har gjort studieresor i utlandet i speciellt har bjudits de bredare lagren syfte att samla erfarenheter for de omdaningsf6rslag.
af vart folk, alltfor ofta blifvit llon och hennes man ville .. genomfora vid folkhog- FRU MIA EKELOF.
till skada.
skolan.
!
.
.
De ha dels meddelats i en svarsmalt form och i Den nya laroanstalten, hvars tillblifvelse rektor en mangd, som ej statt i proportion till den korta och fru Ekelof varit med om fran forsta borjan, be- larotiden .. .Och liksom kroppen, nar den bjudes pa gynte sin verksamhet i januari 1910, och ehuru arbe- for stora mangder af hardsmalt och ovan foda, snart tet dar annu ej rackt nog lange for.
- att .nagra pa-., nog fir kanning af indigestion, s i har det ocksa tagliga frukter daraf - skulle kunna varsnas, si ar dock gatt .har med den andliga fodan och ungdomen fran intresset for de nya undervisningsmetoderna mycket folkhogskolorna.
De ha i de flesta.
fall vid sitt ater- lifligt bland eleverna och tycks afven ratt uppskattas. '
,.
giende till det ' praktiska lifvet besvarats af .. andlig in-.
af dem. '
.
.
.
...
.
digestion.
De ha fatt veta bade for litet och for Den kvinnliga afdelningen har arbetet forlagdt till mycket for att kunna bibehilla jamvikten och ha re- en praktisk folkhogskolekurs och en husmoderkurs kryterat den halfbildade klassen, inom hvars tata led samt en hushallskurs, som halles samtidigt med den finnas att soka de farligaste fienderna till verklig manliga folkhogskolekursen och hvilken sa till vida kultur och samhallsutveckling - denna ' manskoklass, skiljer sig frin husmoderkursen, att de till.
landt- som Olof Hogberg i sitt senaste verk sa betecknande hushallet horande amnena aro uteslutna, da den skildrat under namnet " halfylle ".
arbetarsamhalle- speciellt ar afsedd for industri- h.
Harunder har den klass, hvarur storre delen af nas dottrar samt for flickor, som skola soka.
tjanst. '
denna ungdom utgatt - bondeklassen, som val utgor Vid undervisningen i dessa olika kurser gar man,.
vart lands marg och sundaste kraft - fatt lida af de nu forst och framst ut.
i f r h den synpunkten att ele- forluster, som maste bli en foljd, nar arbetshjalpen verna komma hit direkt fran det praktiska lifvet och: reduceras och dess.
unga man och kvinnor soka sig skola afven g i tillbaks dit, hvaifor ocksa skolan bor ' ' till ' staderna och yrkena dar, under formenande att.
gora allt for att oka- intresset for detta, sarskildt sa.
: den egna torfvans skotsel ar blifven ett allt for 4arf- mycket som mojligt i ofverensstamrnelse.
med egenar- ligt.
arbete for dem.
ten hos den trakt, dar hennes verksamhet ar for-;.
.
.
.
...
.
Att missforhallanden som dessa ej forblifvit .obe- lagd.
aktade af vederborande samt att de afven ledt till en.
V e s t e r b e r g s f o l k h 6 g s k o l ' a ligger, i en, del omorganisationsforslag inom folkskolevasendet ar utpraglad gammal smabrukarebygd.
Darfor soker man ju kandt.
har lagga undervisningen sa, att den blir tillamplig i Mindre kandt daremot ' ar kanske, att vid en af i d e, forhallanden, hvarunder man lefver dar, p a sa vara yngsta folkhogskolor nu under ett par a r prak- satt sokande astadkomma en naturlig och - sund ut- tiserats en del nya undervisningsmetoder, hvilka soka veckling.
na ett resultat, som i vissa afseende ar sa .godt som Sa mycket som m6jligt far harvid den gamla pe- ' motsatt det gamla och.
hvars praktiskt-pedagogiska dantiska skolmassigheten vika, och l i f v e t far i stal- - riktlinjer g i ut pa bildandet af verkligt samhallsdug- let hufvudrollen inom skolan.
Hvad nu sarskildt Hus-. '
.
liga.
individer.
moderskolan angar, sa ar den inte alls organiserad I Det a r.
vid Gastriklands nya folkhogskola, V e- efter de vanliga skolkoksprinciperna utan vill forst (s t e i s e t g ' i Storvik, som dessa ombildningsforsok och fiamst vara ett hem- .och ' arbetar efter monster af goras; och det ar skolans rektor, fil.
kand. Gosta det gamla, hederliga svenska landthushitllet - natur-.
.
I Ekelof, och hans hustru, forestandarinnan for folk- ligtvis.
med den moderation, som en nyare tids for- hogskolans kvinnliga afdelning, fru Mia Ekelof, fodd hallanden krafva.
: Lwdell,.
som har sta.
s b o m .pionjarer for .en.
.
folk- ...
.- - I.
.. ino.tsats.
till.
_skolkoken_.
.a.r- .. dm- &amp; a: - eyckH.
en, '!
I ',.
t, ' '. '
i i!
: ' ' &gt; ' t 1: -- e j i I.
i 1 ': ' l ' I i.
I I ' i / 1 I!
uppfostrings- som e n ' kunskapsskola.
Och ' samtidigt som eleverna har fa undervisning i enklare ' och finare matlagning, bakning, brygd och all praktisk och teo- retisk kunskap, som horer samman med det yttre och inre skotandet af ett landthushall, dessutom halsolara, ekonomi och barnavard - sa fA de afven undervis- ning i nagra amnen, som mig veterligt ej forekomma vid nagon annan svensk laroanstalt.
&lt; d Det ena, som upptagits med hansyn till den sa foga utvecklade ansvarskanslan, kallas " husmorssyss- lan ".
Har fa.
da en husmors al ' a plikter och om- ' tanke fordrande sysslor skotas af en flicka i hvart arbetslag, da hon har att afven omhanderhafva en viss penningsumma, gora uppkop, skota bokforing samt redovisa.
Hvar lordag kritiseras det satt, hvar- pa de skott " sysslan ", af kamrater och lararinnor - ett system, som visat synnerligen goda resultat.
Afven i vardinneskap.
fa de ofning en gAng i veckan, da de undervisas i anordnandet af bjudnin- gar med for olika tillfallen lamplig dukning och de- korering.
Och se ' n, nar kursen narmar sig sitt slut - och elever och larare riktigt kanna hvarandra - till- kommer ytterligare ett amne, som skolor lite hvar- stans inte borde forakta att taga efter och som dar afven ingar i den manliga folkhogskoleundervisnin- gen.
Det afser att gora det lattare for ungdomen att ta sig fram i lifvet och ar egentligen en kurs i a l l- m a n t l e f n a d s V e t t, speciellt med afseende pa de ungas forhallanden till aldre och ofverordnade samt i ofrigt de hansyn, som manskoi bora vara skyldiga hvarann.
Aterga vi till den praktiska undervisningen, sa ghr man har - som sagdt - ut ifran gammalt mon- ster och fran det for trakten utmarkande.
Salunda har man fran en af de gamla bondgardarna fatt en utmarkt beskrifning pa spisbrod, i en annan ett par oofvertraffliga recept pa korf, o. s. v. Pa ett stalle har ett gammalt vardefullt vafmonster hittats bland vindens alla gomda skatter, pa ett annat ett bort- glomdt spets- eller somnadsmonster.
.
Pa detta satt har man ocksa kommit sa langt, att den kvinnliga slojden har kan framvisa de vack- raste vafnader och somnader, dar de numera sa upp-.
skattade gamla monstren ater kommit till sin ratt.
Den for bygderna har sarskildt egendomliga s.
' k.
H u f v a s o m m e n - en ratt konstrik tradning pa knuten botten - ar i syimerhet af stort intresse.
Att detta tillvaratagande af det egna, det gamla beprofvade skall starka hem- och hembygdskarleken ar ganska sakert.
Och att folkhogskoleundervisnin- gen, lagd pa detta satt, bor kunna verka samhalls-.
.
uppbyggande kan ej betviflas.
.
Minst viktig ar ej den ledning, som har ges i ekonomiens skotande - nagonting som beklagligt nog allmant lamnas at slumpen eller lifvet att lara -, sar- skildt hvad kvinnorna.
betraffar.
Detta amne under- visas forst i form af enkel bokforing for ett mindre landthushall med jordbruk samt tabla ofver landthus- ' ' hallets ekonomi pa olika poster och sarskild gransk- iiing fran ekonomisk synpunkt af de olika ' posterna pa husmoderns speciella omraden sasom hushallet, tradgarden, mjolkkammaren, honshuset.
Vidare jam- forelser af en del kvinnliga yrkens ekonomi och slut- ligen i stora.
drag kommunens och statens ekonomi.
Harmed tycks ocksa vagen vara funnen ' till, moj- ligheter, som vi k n a p p e vagat hoppas pa: att fa vara nationalekonomiska forhallanden ordnade.
sa, .au det blir e n mojlighet att lefva har i landet.
' - afien f&amp; de icke rika.
Ty hartill fordras det att ' ha 1art.hvad ekonomi ar for individen.
Och till nuvarahde stund har en sa enkel sak aldrig satts i .fraga, men i stal- let att hvar .och en bor kunna hjalpa till vid dct nationalekonomiska problemets losande - att lasa rent, innan man kanner bokstafverna!
- Detta ar nu endast i storsta korthet nagra af de anmarkningsvardaste dragen af fru Ekelofs verksam- het.
Har ar ju en hel del, som skulle vara ' af in- tresse att namna; men utrymmet tilla.ter det ej.
.
.
Sjalf ar hon ofvertygad om att jordman och .tid ar mogen for den nya sadden - nagonting som ' ju afven visar sig i det forstaende, hvarmed ungdomen moter de nia ideerna.
Forsta impulsen till denna omlaggning af folk- uiidervisningen anser sig fru Ekelof ha fatt fran f im- forsaiden.
Hartill kommo.
se ' n erfarenheterna fran de olika laroanstalterna i Bohmen, Schweiz och.
Tysk- land.
Och att doma af det intresse, hvarmed ' deea forsok med sina lifskraftiga principer m&amp; fran pe- dagogiska kretsar, SA fa vi hoppas att de snart kom- ma att efterfoljas pa mer an ett hall.
Det vore i sa fall lyckligt, om de nya metoderna komme i lika ung- domligt kraftiga hander och bures fram med sa myc-.
ken intelligens och energi som har.
, ', M. R-M.
Prenumerera i god tid.
. '
.
' ' Kunglig svensk afund- sjuka. "
H err Hjalmar Branting har i SociaIdemokraten for den 20 dennes i en artikel, tydligen beraknad for dem, som aldrig hallit A3cierdomsforsakringskommittens betankande i sin hand an mindre p i ailvar sokt taga del af detsamma, utgjutit sin vredes skalar ofver sa val redri rika-~r&amp;er- or bundets Dagny " som ofver rostratts- rorelsens froken Aberrrsson och fru Hilda .Sachs.
hvilka samtliga vagat opponera mot den stallning kvinnorna erhallit i fofslaget om allman alderdomspensionering.
Artikelforfattaren nar sitt hogsta patos, da han talar om att 1) en del kvinn ' or ropa p&amp; sankningar itillaggsbeloppen at gamla, hjalplosa man med 20 kr.
for att kvinnorna ma f&amp; lika - fattiga ' 5 kr.
mer "!
Han fortsatter: " Det sak- nas i en sidan kvinnosaksagitation just det drag att framfor allt vilja l y f t a u p p d e b e t r y c k t a, som gor det storstilade i andra och battre slags yttringar af kvinnlig likstallighetsstrafvan. " (!)
Herr Branting anser siledes icke att de kvinnor, s0.m erhalla m i n d r e a f- giftspensioner och mindre pensiunstill; l a g g. an mannen, aro i behof af att " lyftas upp ", att de aro " betryckta ".
Epitetet reserveras for mannen.
Ro- rande de kvinnor, som finka och kanna for dem af sina medsystrar, hvilka aro SA illa stallda, att de per- sonligen beroras af kommitteforslaget, presteras den ' ut- sokt skarpsinniga o&amp; traffande psykologiska forklaring@, att de drifvas af - " kunglig svensk afundsjuka ".
Y.
Hogerns kvinnor och den politiska rostrhtten. '
I Hogerkvinnor tillhorande F. K.
P.
R ha med anledning af en passus i ecklesiastikministerns tal i Stockholm den 11 decern- ber preciserat sin stallning till den politiska rostratten i foljande uttalande.
E digt tidningamas referat af e&amp;lesia&amp;ikministerns stoi ra politiska tal i Stockholm den 11 dennes yttrade han rarande d m kvinnliga roswatten d&amp; watt hogms kvinnor numera tyckas ha slagit alla rostraatankar ur hagen•â, dels aa da farslaget om rostratt for kvinnor en gang &amp; tt igenom, &gt;&gt;det enda vart hnds hogWkvimor da, vunnit ar, att Fredrika Bremm Sver&amp; genom deras for.= sorg kommer sist i raden bland de skandinaviska fol- ken. "
Infor, dessa p ~ s t ~ som ~ d ~ hos, oss hogerkvinnor storsta forvaning, ma man val undra: Hvadmenar ecklesiastikministern?
Da centraistyrdsen for L.
K.
P.
R. den 20 juni l911 fattade sitt bekanta beslut att stodja endast de tvi p l i - P.
R, p i sitt program, och ut- ti&amp;a partier, som ha I&lt;.
sande denna paroll t u de resp. foreningmaland&amp;ntndt, var det * agra h o g m i n n o r som haremot s i starkt reagerade att de genast trad&amp; ut ur den kvindiga rost- rattsorganisationen.
Men d i g t hvad som fran ledningen af L.
K. F. R. stadse starkt betonats, var de uttradandes antal hogst obetydligt.
Da saledes de allra flesta h o g x ~ kvinnor, hvilka en gang anslutit sig till den organisation som arbetar for kvinnans pol. rostratt, dar annu kvar- sta, hvad ar det da som visar, att vi skulle ha slagit alla rostrattstankar ur hagen, och kommer hr Berg att pa oss valtra skulden till att hela saken blir fordrojd?
Hvad ar det som sarskildt vi, hogerns kvinnor, borde ha gjort for genomforandet af den kvinnliga rostratten?
Sammanstaller man parollen af 20 juiii med de " r&amp;d ", som senare fran hogsta ledningen af L.
K.
P.
R. gifvits oss, namligen att vid landstingsmanna- och stadsfiiilmiik- tigevalen lagga ned vara roster och samedelst direkt d-.
ler indirekt medverka till att de bida vansterpartierna komma i majoritet, sa forstar man latt inneborden af hr Bergs markliga ord.
Att vi ej pa vart eget partis be- kostnad velat understodja vansterpartierna, detta ar: sjalfva verket hvad som lagges oss till last.
Men nar vi harfor lastas af en, som vi antaga, i fraga om sin egen partistandpunkt ofvertygad politiker, medlem af sit- tande regering, d % d man val sta undrande och spor- jande, for att ej saga slagen med hapnad.
Vi kuiina namligen ej antaga annat an att hr Berg med benam- ningen " hogerns kvinnor " menar kvinnor, som ha sam- ma politiska Askadning och ofvertygelse som hogerpar- t i e Illan, d. d .. s. att vi aro ofvertygade om de p l h d p ~, efter hvilka vart hnds ~tvedrling inat och litat bor ledas, obast aro foretradda i hogerpartiet.
Derina ofvertygdse skulle vi svika genom att medverka till att de partier, som foretrada en riktning den vi innerst kan- na &amp; horn f&amp; VM Band i manga afseenden icke gagne- lig, bldve de karskande, - i sanning, mycken aktning %Or m ofvatygelse tyskes statsradet Bqg ej hysa.
Fran ledningen af L.
K.
P.
R. har gang pi gAng och med troskyldiga tonfall till oss riktats d m nog si oskyldi@ w g a d e uppmaningen: " U t oss nu, det gal- ler bara nu, hAlla samman och enas om vad stora ge mensamma aH vinna rostratt; sedan, n&amp;- vi fae &amp; n, da skiljas vara vagar, db ga vi hvar och en tiil det parti, dit Ofvdygelsen Iliaiiar OSS aff ga.•â Ja, det kkr jLl sh enkelt det hela; d&amp; ar ju bara det att vi, hogerns h i n - nors for en tid suspendera var ofvertygeke och v3rtsam- vete och sa i enig samverkan med vanstqns kvimol ar- beta pA att deras partier iii majoritet i riksdagens bild2 kamrar; se d % ar malet vunnet: alla kvinnor f2 rostratt, par ' .. %kil hogerkvinnor kunna &amp; terga till O&amp; hvilka bl&amp;^ kons&amp;ensen af en sidan sakmas ganng?
Jo, vi hogerkvinnor hade sjalfva hulpit till att, mahanda for au friUlud, f O r V a n d l a Q s S O C h V a r t p a r- ti till ett m i n o i i t e t s p a r t i u t a n betydel; sefuRIare i n f l y t a n d e p a l a n d e t s frarnti- da g e s t a l t a h n g v a r e s i g i n a t e l l e r u t b i.
\ li hoppas, att d a hogerkvinnor landet rundt skoh for- a imeb6rden af denna konsekvens och handla direfter.
VW €?
@ partis man aro tyvarr annu motstiitidare till krafvet p&amp; politisk rostratt for kvinnor.
Vi hoppas vagar och efter metoder, forsvarbara infor d ~ att k -- - _ _ - - ---- -.
- - m Prenumerera pa D A G N Y!
.
.
_ .-.
Litteratur.
samvete och fosterland, kunna ofvertyga hogermaqnen.
oni att dc$ ar forenligt.
med klok, klarsynt, perspektivisk hogerpolitik att gifva afven oss kvinnor plats i den po- litiska rostrattens leder att dar kampa " med.
mannen for .Dan iela H erz.
Roman af Marika SQernstedt.
Vale- fosterlandet ".
- r.
Roman af Anna Bmnting.
Albert Bonniers forlag, Stockholm.
Hogerkvinnor tillhorande F.
K. '
P.
R ...
.
Utlandet.
T h e S t a n dar d berattar, att Internationella.
Rostratts- ailiaiisen .nyligen fatt emottaga ett bankr fran de kinesiska kvinnornas Forening for omsesidig hjalp i Shanghai och att gafvan skall ofverlamnas vid den stora kongr&amp;&amp; i Budapest i juni 1913.
Banket ar ' forfardigadt af pur- .purrod atlas och ' bar en inskrift sa lydande: " Vi hjalpa hvarandra och2 aro alla af samma sinnelag ", utford med -.
kinesiska bokstafvcr.
, '.
.
I 8. '
e, I:.
i!
.
.
, l I;!
R o s i ka S c h w i m m e r meddelar att den internationella propagandadag, som fore rostrattskongressen i Budapest kommer att anordnas i Wien, nu ar bestamd till den l1 och 12 juni 1913.
Generaldirektoren for det ungerska postvasendet har emottagit en deputation af kvinnliga posttjansteman, som begarde att han, under rostrattskongressen skulle bereda semester at sa manga kvinnor som mojligt, pa det att de matte fa tillfalle att deltaga i kongressen.
General- direktora forklarade alskvardt, att han med gladje skulle efterkomma denna begaran.
ULSTRAR enligt vidstaende cliche prima engelsh ulstertyg NORDISKA KOMPANIET Alltjamt ar det " vagarne " som Marika Stjernstedt vandrar, och dm som foljt henne fran hennes ungdom- liga, lofvande start till loftets fullbordan, den hogplat&amp; af mognadt konstnarskap, som hon numera upphunnit, miste med erkanna, att hon star i .framsta ledet af de kvinnliga barande krafterna inom vart lands litte- ratur.
Detta icke endast som stilist af rang, utan afven for den allt djupare inneborden af hennes arbeten.
Af-.
ven pa henne skulle de ord kunna tillampas, hvarmed Hans Hildebrand i sitt halsningstal till h er hart Haupt- mann kvalificerade denne diktare:.
Nar man satt sig.
in i de sorgliga forhallanden, som sa val skildrats, maste man kanna behof .af att an- das ut, att tanka pa hur sadant skall kunna for fram- tiden afhjalpas.
Realismen i Hauptmanns framstallning leder med nodvandighet till ljusare drommar om nya och ljusare forhallanden, till begaret att fa dem forverk- ligade.
Just det intrycket erhaller man af Marika Stjernstedts sista arbete, ty hvad ar Daniela Herz?
Ansvarsl6shetens och njutningslystnadens redan fran sitt ursprung frana.
och maskstungna frukt, det osanna ' resultatet af osanna forhallanden, resultatet af forsummad samhallskarlek, sam- hallsproletaren, forvandlad till samhallsparasit, till skade- djur, fordarfvad och fordarfvande andra.
Med: beundransvard frihet f r h sentimentalitet och: utan.
ringaste forsok att genom forskoningsmedel vacka till lif lasarens medlidande for landshofdingens fran fo- delsen genom sin namnlosa stallning brannmarkta aldsta och ' skonaste, men ej legitima dotter visar hon resultatet af samhallets underlatenhetssynder.
Redan i.
" Landshof- dingens dotter " later hon oss forsta, att Daniela symbo- l i s i r a r a l l t d e t v i i c k e g o r a f o r a n d r a, och i, " Daniela Herz " framstar denna allas skuld till alla ii annu skarpare.
belysning.
Daniela ar ingen angel och kan ' svarligen.
vara det.
For modern har hon utgjort en blygselborda och en inkomstkalla, for fadern den ge- nanta efterrakningen till nagra Iangesedan forgatna nojes stunder.
Det oakta, utackorderade barnet, hvem fragar efter att hon fodts med den borne aristokratens och 3- verklassmanskans begar efter lyx och forfining - och att detta begar i forening med skonhet och en varnlos stall- ning.
sa godt som gifvet miste bringa henne pa fall?
Och hvem fragar efter att detta fall icke endast galler henne, att.
afven vi och .vart drages med dari, darfor att det forvan$ar.
henne till samhallsvampyren, som suger blodet ur adrorna pA vara basta sener sa val som pa vara samsta.
Det ar sant, att en och ' annan hand hjalpande strac- kes ut till skydd mot undergangen.
Elvine Salta, lands- ' hofdingens akta dottq, " den raka, rena, vackra Elvine ", racker henne fran sin hojd af .rang, rikedom och hag- nad dygd sin hand och kallar henne syster, men detta ', " Louis " Silfverpulver, " Louis " Nickel pulver, ' som forsilfrar kop- par.
m-ing.
brons och nysilfver, som forsilfrar jarn, SM, britannia, alpac- ca och nickel siljes numera i flera specerl-, arg-, Jirn- och bosittnlngsaffarer i alla stadsdelar.
Partiiager hos Elling Sven dgaa rd, Linnigatan 50.
Riks 3405.
- - - -.
, ',
' vacker forst hos Daniela till fullt lif kanslan af det i grunden orattvisa i deras olika stallning och drifver hep- ne bort, hon ar ju pa satt och vis stolt afven hon - en Salta liksom Elvine - och hon g i r sin egen vag, syndens.
Samvetslost foljande sina hugskott, drar hon till sig ond och god, hon leker till och med gift cy tid,- Ar- bin, idealisten, satter en vigselring pa hennes finger och blir bedragen, Anna Daun, manskokarlekens representant, soker att vacka hennes plikt- och ansvarskansla till lif, och nagonting ror sig yrvaket inom Danielas brost - en glimt af ljus, som snart slocknar, ty Anna Daun ar endast undantagsfallet, individen, och individen ar for svag att ta upp kampen om en sjal sadan som Daniela Herz.
Hon gar forlorad, men i en af de f2 stunder, da hon gar till ratta med sig sjalf, sager hon sig: " Om manga vore som Anna Daun, skulle ingen bli som jag. "
Och hon tillagger i dunkel aning: " Om hander- na varit minga, en hel kedja, formad.
af god vilja och karlekdullt sinnelag, kanske hade lifvet blifvit lattare att bara - och att bekampa.
En aning, liknande en facklas fladdrande sken langt borta i grufgangars och labyrin- ters morker, omojlig att kvarhAlla. "
Kokotten, vallustingens alskarinna far till sista hvilo- rum ett marmormausoleum och dit smyger den stackars forsupne musikern Jakobaeus och skrifver med skalfvande fingrar undex det ensamma namnet: V E victis.
De orden ljuda i ens oron, da man lagt ifran sig Marika Stjernstedts sista bok, och bakom dem manin- gen: Finn hjalpen, det ar en samhallsplikt - en af de forsummade!
Lif, o f v e r l a m berattarkonst och en sann sedeskild- rares allvar till bottensats, det ar hvad Marika Stjern- stedt gifvit oss med " Daniela Herz " och det mA vi val ha skal att tacka henne ' f6r.
men det blir tyvarr idel ofverord infor ett sAdaxit dc- monstrationsf6rem~l som fru Valerie; att hon behofves bide kontroll och milsmanskap ar tydligt.
Och skrille det, som jag ar nog optimist att betvifla, finnas minga fruar af hennes typ, ma de da, om det lystq dem, fort- fara att vara mannens " sak ", kvinnans komma de aldrig ntt fora ett fjat framit, och man har svart att fatta, att en begafning af Anna Brantings rang statt ut med att halla en sadan nolla sallskap hela 331 sidor igenom.
Lasaren skulle ior langesedan ha lamnat henne At sitt ode, men Anna Branting lamnar man inte, dartill ar hon allt for underhiillande.
Den akta mannen i sin genomsnittstyp af oforvitlig make och husfader ar for- traffligt skildrad och verkar valgorande vederhaftig gent- m o t den uppkonstruerade estetsnobben Ove med sitt ihi- liga frasmakeri och sin moderna njutningskult.
Den gam- le hofjagmastarens utbrott af lonlos gubblystnad aro skildrade med oholjd cynism men med ett forsonande drag af humor, som gor att man ler innan man hin- ner bli schockerad.
Fru Ornstedt, dep gamla mormodern med sin ovan- ligt generosa uppfattning och fordomsfria forstiielse af dotterdotterns eskapader pa karlekens omrade, ar sakert unik som mormoder betraktad, men mycket onskvard som sidan.
Bokens titelblad prydes af tvii svarta kattor, en stor, trygg och sjalfmedveten, en liten, med hufvudet sentimen- talt pa sned.
Jag vet inte riktigt hvad Anna Branting man- darmed velat ge uttryck At, sin ringaktning f&amp; skorna dler sin h6gaKdning for kattorna.
H hur pass hog grad de senare skulle besta jamforelse med 3.
e ~ Ove och fru Valerie lamnar jag At Basaren att bedoma.
Sigrid EZmblad.
Anna Branting har i likhet med Marika Stjernstedt en lefvande stil och en framstaende gestaltningsformaga, men cie ga dock skilda vagar.
Det finns nagot af vilje- tro hos Marika Stjernstedt, och vagarna leda till ett mal.
Anna Branting ar det egentligen likgiltigt hvar hon g&amp; fram.
" Det finns ingenting mera ofruktbart an att re- fleklera ofvq sin omgifning.
Man kan ingenting andra, det ar som det ar ", sager hon, och sa ler hon .. ett skeptiskt loje, som ibland dor bort i s.entiment.
I kar- leken ser hon mannens hansynslosa begar &amp; er sexuell njutning hansynslost tillfredsstalld, hos kvinnan hennes stora langtan att " kunna alska ", att offra allt och gora sig till mannens slafvinna, hans " sak ", for att sluta med ett nyktert uppvaknande och brutna illusioner.
Mannen, fortryckaren, kvinnan, den fortryckta.
Kvinnan under mannens malsmanskap, tvingad att ljuga och bedraga for ett par hundra kronors skuld, mannen utan kontroll, ansvarslost riskerande stora mangders ekonomiska val el- ler ve, kvinnans sjal sedan Arhundraden tillbaka med safiig tyngd tagen i beslag af mannen - Anna Branting!
for p i ett par sidor riktigt tappert kvinnornas talan, stad~fullmakti~evakn uppvisa ytterligare foljande kvinno- namn: Filipstad, froken 0 t t i i i a M a r i n, ordf. i F. K.
P.
R.; Karlstad, fru G e r d a H e l l b e r g, ordf. i F. K.
P.
R.; bada a de frisinnade lista.
ostr ratts ror el se as.
En ny lokalforening for kvinnans politiska rostratt har bildats i Vastkinde, Gottland, efter foredrag af fru Caroline-Bruce.
Insand litteratur.
Albert B o n n i e r s f o r l a g, Stockholm: Ett decennium.
Upp- satser och kritiker.
Af TOP Hedberg.
W a h l s t r o m 8r W i d s t r a n d s f o r l a g, Stockholm: Vi och C.
A.
M. Lindman.
Haft.
9..
- Bilder ur dea heliga skrift.
Utgifna under ofverinseende afJ.
Norrby.
Hiift.
13 och 14. vara blommor.
Af
A.
- B.
GAMLA SANTESSONSKA hrarror och- svar ...
,.
.
.
TENNGJUTERIET.
.
.
rekommenderar sina konstindustriella tillverkningar ~or&amp;ljnin~slokal HAMNGATAN 34 Hvar kan man prenumerera pil Dagny?
.
- '.
1 landets .alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru m h g a, ex. som helst; Skafl man alltid prenumerera B dessa stJllen?
- _., J a, ifall tyan.
.onskar endast 1, 2, 3 '; ller ' aUU1 gora det.
.
.
.
4 ex. ska11 man GYNNA DAGNYS Nvad kgstar Dagny i postanstalter och bokltidor?
.
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for ' / i, 2: 50 for ' 1, och 1: 25 for l /, Ar.
Hvilke.
villkor ' erhdl / a prenumerantsamlare il Dagny P.
.
Den, .som samlar minst, 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
l: - for ' hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och ' 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
t&amp; ' skall man ftlrfara f6r denna rovi is lons .er- ' ' '.
hallande ?.
Sedan ' mik samlat &amp; W 5 prenumeranter, gir man tillvaga pA ett af foljande satt: I) ~ n t i n g ~ Okno *: inssndandet af prenumerationsafgiften med afdrag .af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur rnanga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren Kar da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) el le^: Man renumererar a narmaste postkontor (ej annor- stiides).
for j e samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter,.
tillstaller oss detta.
.kvitto, da v.i orngaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen. '
fPlatssc7kande fh sina annonser inforda i Dagny .far halfva priset eller 7119 ore pr mm.
- ' * Hvar, och till hvifket pris kan man nummervis 16sa ~ &amp; n ~?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.- Alla skrifvelser r6nnde expeditionen adresseras: '.
.
.. ...
.
.
.-.
.
-.
.
DAONYS EXPEDITION,. '
STOCKHOLM.
.
+ + i + +.
.
Kvinnliga.
.
...
: + arbetsomriden.
.
.
+ + + + +: + Skolkokslararinna onskar.
' * latk.
Svar fortast moj- ligt till) ?M.
B.
)),.
adr.
Falerum.
Ung bildad, +, Muntliga.
.
och skriftliga 2 i + 4 upplysningar genom ... Forbundets Byra,.
i + 2 + i ' En extraordinarie lararinnetjilast vid Sundbo fasta.
forenade folk- och ' sma ' skola i ' Vastanfors forsam- flicka onskar nu.
el.
i januari ling i Vastmanlands lan for var- plats att med jungfrus hjalp sk&amp; terminen ar 1913 sokes hos skol.
ta - ' ett hem.
Sv.
till) 2HushAlls- radet (adr.
Vastanfors) fore den 1 van '), Svenska Dagbl., Kl. ' ' So- januari 1913.
Lon efter 1,100 kr.
dra Kykog.
6. pr ar jHmte fri bostad af tva rum och.
kok samt fri vedbrand och vedhuggning.
Skulle folkskollararinna ej an- mala sig sasoni sokande, antages ned smaskoleexamen och mangarig en examinerad smaskoliararinna xaktik i folkskola Onskar till var- med goda betyg.
Skolrndd.
: erminen vikariat vid dylik.
Svar da mot ses.
tacksamt af " Arbetefl, Svensk Uraretidnings .exp., Stock- kolm.
-.
.
-.
.
.
.
,.
b. '
,.
-.
: Sma skollllrarinna; am under detta ' ar.
icke .lyckats a Ordinarie.
: rhalla tjanst, onskar garna dylik i Lararinnetjansten vid Fasta smiskolan i .. Finhaker, Felkngsbro forsamling, Orebro lan, sokes hos skolradet, Fellingsbro, fore den 1 januari 191 3.
Lon en], .lag.
.
.
.
Skolradets ordf orande.
tjansterna: il1 nasta. %r.
Vik.
vid folkskolor le senaste aren.
Svar till ~ ~ G o d vid t .fasta folkskolorna vid Apeiskqi lytt W, Svensk Lararetidnings exp.
och Landtorp i Habo skoldistrikt, 5tockhoni.
Skaraborgs lan, aro inom lagstadgad.
.
tid till ansokan lediga.
Lon enligt lag.
Skolan vid Apelskift ligger nara storre by, har en val ombonad.
.
bostad samt nytt brygghus och kallare.
Skolan ar lattskott, har indervisnin svan, med goda be- litet barnantal. (24+12).
Forbin- yg och verfligt intresserad af sitt delse med Jonkoping i hvarje vecka.
vbete, onskar till den l.
januari Laiidtorps skola har vackert lage dats fast eller vik.
i smaskola, invid stora landsvagen, 6 km.
fran nindre folkskola eller ock i familj Mullsjo jarnvagsstation och villa- itt undervisa barn.
Svar emotses samhalle.
Ansokningarna insandas till, skolradet, adress Habo.
acksant till " Larinnau,.
rjallmo.
.
.
.
. '
&amp; &amp; rarinna Sprid Veck0tidninge.n D.
A G N Y!
Fonder 4,000,000 hr.
v. i (eppler: Mera gllidje.
Hufvudkontor: Bemynd.
ofvers.
- efter ett.
ex. af 65: te tusendet af Cecilia Baath-Holmberg.
Haft.
2: 75, inb.
- 3: 75.
Arsenals~aaan 9, Afdelningskontor: Sodermaimstorg 8, Sturegatan 32, Deposition Kapi talrikning Sparkassa 1.}
4; 0 1 ~ 4 1 Lauritz Petersen: Sigrid, ett sa ' mlifs historia.
t.
t Haft.
.1: 25, inb.
2: 75. i A.V.
C A ~ S O N BOEPIIEL.
S A.-B.
kr, Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Lektioner i Linnesomnad Postadr.
: Arvika.
- Naturskont ge.
Billiga lefnadskostnnder.
1 -.
.
I O10 Fondafdelning, - ~aisafack 15 - d..
tn popuiar i: S: krif kurs T v i myc ' ket - lasvarda i bocker !.
KOPMANNABANKEN.
Mariannelunds Hinmodersshola, Denna skrifkurs, som tillvynnit sig.fackpressens enstammiga erkan- nande,.
utmarker sig for lattlard och vacker stil, smakfull forsiklas- sig och anslaende utstyrsel.
' Kursen omfattar 14 haften (ett for h ' varje termin och t v i for fort- sattningsskolan) sam t ar lampad for alla slag af barndomsskolor.
Texten, afvkn passande, for tysta ofningar.
, (afven blusar, barnklader ni.
m.)
Skritkursen 5 v e r g e " - a; den Praktisk metod, utan " trackling.
fullstandigaste sonr hittills ut- Yvarje elev disponerar en symaskin.
kommit p4 v&amp;rt sprak.
.
samtliga haften af kursen sandas KARIN J ~ G N ~ Stockholm.
R, som prof franko mot kr.
1: 25 i lbyllef.
36.
~.
~.
.
30.
3 5 A.T.21004.
frimarken. '
1:.
Bransholms Aktiebolag, EVA EGNER, Malmo.
med A och B-klasser for hel- och halfbetalande elever borjar nya Fersens; vag 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
Gemis.
.
.
.
.
kurser 10 januari, 26 mars och 10 juni.
Undervisningen, som ledes Skolniateriellafdelningen.
af 7 erfarna lararinnor utom forestandarinnan, omfattar enklare och finare matlagning, bakning, dukning, upplaggning, serviettbrytning, serve- ring, handarbete, vafnad, tvatt och glansstrykning.
Forra vintern var WMns Eau de.
Cologne ROYAL a r fortfarande oofvertr8ffadl endast denna afdelning besokt af mer an 100 elever samtidigt.
E !h&amp;llcs i hvarje valforsedd parfymhandel samt direki fran - -- Kunskap ar vagen till framgang!
Prospekt och brefsvar mot 20 ore i frimarken; A.
G: ' wirhm TVHI: och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
KgL-.Hoflev.
Adr.
: Praktiska S kolari, Mariannelund.
, 2 1 Lllla Vattngatan 21 -: - Stockholm. '
' ' - ' * ALB.
LINOSTROM.
Kristinehamns Praktiska Skola, Mariannelunds Pralttiska Shola for man och Kvinnor forbereder pa kortaste tid till realskole- och studentexamen pa saval real- som latinlinjen, till folkskoleseminarier, statens landtbruks- institut och hogre afd.
i Chalmers Tekn. Laroanstalt, har Handels.
institut med lagre och hogre afd.
(underv.
i stenografi, maskinskrif- ning och maskinrakning).
Teknisk Fackskola med elektrisk, maskin-, byggnads-, kemisk, vag- och vattenbyggnadsafdeln.
[elevarbeten prisbelonta), Juridiskt Seminarium for lansmansexamen,, Landt.
mannaskola for smabrukare (utbildar afven kontrollassistenter, forrnari, inspektorer och forvaltare).
Husmodersskola i tre afd.
(skolkok A och B med undervisning i handarbete och vafnkl [elevarbeten prisbe- lonta]), Slojdlararin neseminarium (elevarbeten prisbelonta).
MU- sikskola (piano och orgel for hemmet och musikstudier) ' m. m.
Skolan har ett harligt lage p i landet, 250 meter ofver hafvet mec skogsluft.
Egna valinredda hus.
Enda praktiska skola i Svea rige, som for fram till studentexamen.
(8 togo student- ock 13 realskoleexamen under sista lasaret), Nytt lasar borjar 10 Jan.
och ny ' kurs i husmodersskolar dessutom 26 Mars.
Kunskap ar vagen till framgbngl Prospekt och brefsvar mot dubbelt porto.
Namn denna tidning!
Adr.
: Praktiska Skolan, Mariannelund.
ALB.
LINOSTROM.
: Sveriges aldsta praktiska laroanstalt,, har under sin verksamhet tillvu; nit allt.
storre fortroende.
Omkring 8,000 elever hafva hittills be- vistat skolan.
Den arbetar pa 10 olika fackafdelningar anpassade efter det praktiska - 1ifvets och.
ledda af erfarna och val kvalificerade special- larare.
Ny:.
kurser borja den 9 jan.
och for vissa ' afdelningaf afven flils Schenke.
den 1 mars 191.3..
Begar prospekt!
Dagens nummer innehdllerr.
.
.
Dagny 1913. unga krafter och nya metoder i v i r f0~kh6~skoieunder- ' Af Maria ~ i e c k - M i l h r.
visning.
ongl gli^ ' svensk afondsjuka ", ... Hligerns kvinnor och .den p,olitiskae- r6straken.
Utlandet.
.
, _..
....
Marika Stjernstedt: Daniela Herz.
- Anna Branting: Valerie.
.
.
Rec.
af S&amp;id Ehbfad. '
'.
Notiser.
~nsaad - litteratur.
.
p,;,, j ':.
I.
.
t ", ',. '
': s.
, / ' &lt;d. / / Prenumeration ti Dagny sker ti narmaste postanstalt
