# ID: svediakorp-per577
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,513
# sentences: 864
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 1 9 December 1 8 1 2 Ntr 61.
Prenumerationspris: kr.
4: 50 11 % ar.
kr.
2: 50,.
.
,, I: 25 y,,,.
,, 3: 50 111 ar.
.
.
I.
.
Losnummer 10 Ore.
Prenumeration sker s h a l i landsorten som i Stockholm il narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- I Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv % tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktor o. ansvarig utgifvare: l E L L EN.
K L E MA N. Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
iktigare an nagonsiz har det i dessa de skarpa ~ a r t i m o l s a l h i z g a n a dngar ~ blifviil jor kvh- norna.
att aga ett fressorgan, som star utan f&amp; det .politiska partitagandet.
Dagny ar &amp; cklig nog att kunna fylla en sadan plats.
Akda fran sitt sta ytande har tiizingez f ramst ha Zlit f a den pmlkt i sitt @ ogram, Itvilken betonar dess stallning utan- for och ofver partierna Darigenom har det moij- liggjorts for kvinnorna i allmanhet att, oberoende a f 9oZitiska asikter for o f r e t, samla sig Kring Dagny.
Darfor kan den ocksa nu, undan den tiZltagande partis-littringen, d+da kvinnorna sam- ling kring de re f ormstra f vamien den f oretrader och h i l k a berora kvinnorna sjadfva pa det allra narmaste - hojandet a f kvinnans sociala, ju- ridiska och ekonomiska st2llning.
1 gemen- samt arbete for gemensant sak K m a kvinnorna har motas pa jzdt nmtral mark.
Somrngan for kvinnororelsen i dess helhet kan Dagny * taga alla fragor, som roya kvin- Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tva tre Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
5 e ' hrg.
1.
, Annonspris: ...
.
.
15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g h g 10: y- Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr l 0 O / O, 20 ggr 20 olo, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m..
t gor den ha&amp;ggg norna; nagot som n a t z ~ r l i ~ nog sidigare ich af mera allmant intresse ' +n de ivii-, till arbetet for en notidningar, som begransat el&amp; annan sarskild riktning inom kvinno~Ore&amp;n.
Genom en i mojCgaste matto n3haltzg allman.
a fdelning, %fltagande W e r a furanmalningar, rese- och kzhturski~drin~ar, biografier &amp; f be- ' markta kvinnor, korrespondensartiklar fran,.
.
utlandet m.
.m.
gores tidningens innehdll omvax- lande och lattlast.
Tianngen utkommer s&amp;om forut e.n gang .i veckan.
Prenumeration sker a narmaste Post- anstalt eller i bokhandel.
Pris: kr.
q: 50 ar; 2: 50 j ?w h.aljar; I.- 25 jr kvartal.
Losmyz- mer 10 .ore.
Till tryggande af att tidningen vid det nya drets borjan i ratt tid erhalles bor prenume- rationen for 1913 fortast mojligf verkst3llas.
Redaktiomn.
.
e '.
.
.
.
.
.
*.
.
-
Svenska l&amp;kares&amp;lskaDef - och reglementeringen.
En kommitte tillsattes for fragans forberedande behand- ling, och sedan denna forklarat reglementeringc~i or sa111- hallshygienisk synpunkt nodvandig uppstod diskussioli, hvarunder de flesta talare forklarade.
sig vara for r@- f - de Atgarder, som blifvit vidtagna i syfte att hindra menteringen, och endast tvenne ansloto sig till er1 mot- spridningen af de smittosamma konssjukdomarnad satt uppfattning.
Emellertid kunde man ej mas om upp-.
spelar som bekant reglementeringen af prostitutionen den storsta rollen.
Att den nagonsin kunnat bli inford trots fattningen af svaret.
Somliga psyrkade, att Sallskapet ni- sina manga etiska brister, b o r dels pA den nara till das skulk, gora ett principiellt uttalande i reglernentaris- hands liggande uppfattningen, att de prostituerade kvin- tisk riktning, d. v. s. i anslutning till komniittens for- norna ' bara den hufvudsakliga skulden till de smittosam- slag, under det andra ansago, att Sallskapet dcssuton~ ma konssjukdomarnas spridning, dels pA att man betrak- borde framhalla, att det i Stockholm tillampade regle- tat de11 som ett effektivt medel att hindra dylika kvin- menteringssystemet i flera afseenden behofde reformeras.
nors smittofarlighet.
Reglementeringen infordes pa en tid, Vid omrostningen segrade den forra meningen med 72 d&amp; samhallet ej var lika kansligt for sociala orattvisor rester mot 60.
Uti en reservation mot besiutet Iramlade som ' nu och d&amp; vara kunskaper om de smittosamma minoritejen sin uppfattning, som i allt vasentligt gick i sjukdomarnas natur vor0 mycket ofullstandiga.
Emellertid nyreglernentaristisk riktning.
Under det Lakaresallskapets majoritet salunda kolise- borjade .man smAangom inse det upprorande i dessa tvAngs@rder, som SA kannbart traffade en viss klass kvent vidholl sin uppfattning om reglementeringens varde af kvinnor, under det mannen under alla forhallanden ur sanitar synpunkt, fortfor0 abolitionisterna ofortmtr ' t gingo fria.
Hartill kom, att ju mer man fordjupade sig med sitt arbete pa att bereda vag for en annaIi upp- i studiet af reglementckingssystemet, desto mera borjade fattning.
Intresse for saken vacktes till lif i allt vidare man betvifla, att det medforde den hyftade nyttan.
Na- kretsaf, och den okade kannedomen om de smittosamma tuaigt ar, att man for att fil klarhet angaende nglemen- konssjukdomarnas stora spridning framkallade hos; iflt flr- teringens sanitara varde, vande sig till lakarne.
Forsta ra misstankar om att reglementeyingens szniiiim v &amp; - ~ P gangen detta skedde i vart land var Ar 1870 med an- blifvit ofverskattadt.
~ f v e i myndigheterna visade niitra iii- ledning af en skrifvelse fran Svenska federationsafdelnin- tresse for fragan an forut.
Med anledning a.E en liks- gen till OfverstathAllaren i Stockholm.
I slaifvels&amp; fram- dagsmotion varen 1903, hvari payrkades, att riksdagen skul- holls bl.
a., att systemet vore ur moralisk synpunkt for- le hos Kungl.
Maj: t begara utrdning rom: de fitga1-dcr kastligt och ur sanitar otillfredsstallande.
Da jamte fram- i syfte att mota den vaxande faran af de namnda sjuk- lades ett forslag, hvari payrkades omprofning af for - dommas spridning o. s. v., tillsattes hosten s; ac.sm 2: Stockholm gallande reglementeringssystem med tanke p5 dm s. k. reglementeringskomittin.
Denna fick i ilpp- att i dess stalle soka f2 till stand atgarder, hvilka vore drag att verkstalla utredning ' ' rorande invilka AQardet huma- mindre sarande for den moraliska kanslan och samtidigt fran samhallets sida borde vidtagas for att p i i sanitart hanseende betryggande.
Framstaflningen af- nare och tillika verksammare satt an for narvarande iger styrktes bilde af iforste stadslakaren och af halswards- rum motarbeta de smittosamma konssjukdomarns spridning, namnden af hufvudsakligen sanitard skal, och Svenska la- och darefter inkomma till Kungl.
Maj: t med de Fodag: karesallskap % hvars yttrande afvenledes begarts, forklara- $vartill utredningen kunde, foranleda9 '.
KornaiiE; r vcz.
de med alla roster mot gin prostitutionens stranga ofver- firdig med sitt utlatande den 31 dec.
1990.
Resiakiakt vakande nodvandigt samt inlade sin prot&amp;t mot federa- af dess arbete ar nedlagdt i fyra stora volymer lmeh&amp;l -- tionsafdelningens " mera om ovist nit an om insikt viii- lande en fullstandig utredning samt forslag CsiTi riyz la- gar.
En sa uttommande framstallning af arnnet kxdc nande f8rslag9 '.
Redan 1889 upptog emellertid Lakaresallskapet fragan knappast &amp; got annat land ha att b e r o m a sig af ',:) di for andra gangen, med anledning af en riksdagsmotion i kommittens arbete har ocksa vunnit allmant erlcarinaride.
amnet.
Profesor Welander hoil ett inledningsforedrag, i For reglementeringens motstandare kar det varifl.
hog hvilket han framholl, att man lan@ ifran att soka upg- grad gladjande, att kommitten enhalligi utdomt da~samma,.
hafva de foreskrifter som f u ~ o s i stallet borde arbeta och detta &amp; um alla dess tre Bakaremedlenmar vid ar- pA att erhalla skarpta ' lagstadganden, som gjorde det; bd&amp; borjan varit mer eller mindre uttalade anhangare mojligt att p2 ett kraftigare satt an hittiils ingripa mot af detta system.
Orsakerna till kommittens utdoniatide af de vador prostitutionen medforde i sanitart hansqmde.
reglementeringen ha varit af tvafaldig art. Dials har ett Under den harpa foljande diskussionen tilikannagaho mera ingAende studium af de smittosamma konssjukdom- samtliga talare, utom en, sin anslutning till inledarensi rnarnas natur jamte de senaste Arens mangz nya ron ii stsndpunkt.
Med 86 roster mot 1 beslot sallskapet att omrAdet gifvit vid handen, att de tva farligaste af des- ansluta sig till de af professor Welander gjorda utta- sa sjukdomar aro af den beskamhet, att i inaiiga fall ingen full smittofrihet kan ernas ens genom noggrann landena.
Nasta gang Lakaresallskapet yttrade sig i reglaente4 behandling och langvarig internering; dels har det visat ringsfragan var Ar 1902, da det af OfverstathAllareambe- sig, att besiktning och behandling pA grund af patientens tet med anledning af en fran Svenska federationsafdehind uteblifvande ofta ej kan ske just under den periud, c l i gen afgifven framst ' ailning Ater anmodades att uttala sig.
hon ar som mest smittofarlig.
Nyttan af systemet ar:.
A ' I
.
_ 583: DAGNY alltsa obetydlig och torde knappast kunna uppvaga de sanitara olagenheter, som den falska.
sakerheten, medfor.
Reglementeringskommittens utredning och lagforslag ha under den tid som gatt efter offentliggorandet varit foreml for uttalanden af olika myndigheter.
Pa grund af en remiss fr$n Kungl.
~edicinalst~relsen har afven Svenska Lakaresallskapc$ hait tillfalle att yttra sig ro- rande desamma.
Det ar alltsa fjarde gangen Sallskapet uttalar sig rorande reglementeringen.
Diskussionen har denna gang varit osedvanligt lang, och bland talarna ha befunnit sig flera motstandare till reglementeringen an nagonsin forut.
Bland de gjorda uttalandena, vill jag har an- fora ett af .den nyligen aflidne professor Moller, en af kommittens mest framstaende medlemmar, som specialist for hud- och konssjukdomar hogt uppskattad.
Han ytt- rade den 9 jan.
1912 i sitt forsvar for reglementerings- komlmittens standpunkt foljande: " Tva, enligt min me- ning oofverstigliga hinder stalla sig i vagen for regle mentarismen: 1.
Omojligheten att i var tid vindicera all- man lags natur at ett sadant godtycklighetens system som reglementeringen; och hvarje nyreglernentaristiskt system utmynnar vid konsekvent tillampning i den gamla regle- menteringen.
2.
Ingen tror numera sasom forr pa reg- lementeringens sanitara effektivitet.
.
Afven lakare, som granat i reglementeringens tjanst, ofvergifva densamma ".
Reglementeringens anhangare ha il sin sida med stor if- ver sokt forsvara sin standpunkt utan att dock kunna bevisa att kommittens pa noggranna undersokningar och * utredningar grundade resultat varit felaktiga eller ofver- drifna.
Vid omrostningen, hvilken som bek ' ant forsiggick d.
12 nov.
d. a., forelag0 flera olika forslag.
Ett aif dessa, Mul- lern-Aspegrens, som afsag att bereda Lakaresallskapets leda- moter tillfalle att rosta om sarskilda punkter i kommittens ' lagforslag, afslogs jamte eit par af de ofriga, och slutligen Aterstodo endast tva forslag, af hvillta det ena, Malmstens, gick ut pa att de tryckta diskussionsprotoko.Ilen skulle utgora svar pa remissen.
Emellertid segrade i omrostningen mellani dessa det andra forslaget, Nordensons, med 52 roster mot 50.; Genom detta beslut har sallskapets, majoritet borklarat Isig vidhallla sin sta,ndpunkt fran ar 1902 och saledes ur sam-: hallshygienisk synpunkt forordat bibehallandet af regle menteringen.
Och ej nog med detta, Sal.lskapet har ut- talat sig for, att ratten att utfora sanitar besiktning bor hvila p2 en fullt laglig grund och stodja sig pa e n b e stamd lagparagraf.
Enligt.
den abolitionistiska standpunk- ten innebar detta en afgjord forsamring och torde f. o; motas af manga svArigheter vid genomforandet.
Nagot direkt svar a remissen har ej gifvits, och sa helt har Sallskapets .majoritet lamnat Reglementeringskommittens arbete utan afseende, att detta i resolutionen ej med ett enda ord omnamnts.
Daremot innehaller beslutet eni mangd smarre forslag, tydligen afsedda att utgora reformer.
Ett af forslagen gar ut p5 att de prostituerades afvervakandd bor utforas s&amp; l h g t mojligt af kvinnlige bitraden!
och kvinn- liga lakare.
Emellertid ha; de manliga lakarnas kompetens att.
utfora ofvervakn,ing och besiktning af ingen blifvit bestridd,, och ur sanitar synpunkt kan patagligen darfor genom en sadan andring ingenting vinnas.
D&amp; en bevisligen stm sanitar nytta enligt min mening vore d&amp; enda som skul- le kunna ge reglementeringen digot berattigande, inne- bar detta forslag siledes endast en skenbar reform.
Att Svenska Lakaresallskapet vid foregaende uttalan.
den statt pa den reglementaristiska standpunkten ar mind- re.
forvanande, dA vid dessa tillfallen ingen fullstandig utredning i fragan statt till buds och m h g a nu kanda fakta annu icke vor0 uppdagade.
Att det emellertid nu, trots reglemente~ingskornmittens: gnindlilga undersokningati och de sista tio arens framsteg a de smittosamma kons- sjukdomarnas omrade, har kunnat fatta ett beslut som det foreliggande, har vackt forvaning och misstamning i vida kretsar och icke minst inom sallskapets egen mino- ritet.
Omedelbart efter beslutets fattande reserverade sig ocksa 18 ledamoter, och vid foljande sammantrade af- gaf professor Johansson en utforlig skriftlig reservation innehallande en skarp kritik af det fattade beslutets olika punkter.
Med kraft framhaller han hurusom sallskapc$ " afstatt fran att med sin tillhjalp af vanliga vetenskapli- ga metoder forsvara sitt system gentemot de grava an- markningar, som drabbat detsamma ".
Punkt for punkt visas, att de foreslagna reformerna " antingen redan aro genomiforda eller ovasentliga eller, ock omojliga att g e nomfora ", I de erinringar, som professor Johansson framstallt i sin reservation, instamde 43 a f.
sall- skapets medlemmar, ' bland dem.
ett flertal af hufvudsta- dens mest framstaende specialister i kons sjuk do ma ma^ omilde samt alla dess kvinnliga lakare.
Vi ' se saledes, att Sallskapet i sitt beslut vidh$llit!
den standpunkt, som det vid alla foregaende tillfallen in- tagit.
Dock framgar af den forda diskussionen, den r h - ga majoriteten och det stora antalet reservanter, ' atti ' det.
ej varit nagon allmant erkand mening bland medlemmar- na, at hvilken sallskapet.
gifvit uttryck.
Tvartom haman- ga af dess mest .framstaende ledamoter, bland dem de a omradet kanske, bast initierade, gifvit uttryck At asik- ter, som ga i helt annan riktning.
Det synes mig dar- for osannolikt, att myndigheterna fortfarande skola kun- na lata den gamla sanitara synpunkten, sa ytterst om- stridd som den ar bland lakarne, blifva den ensamt af- gorande, da system@ ju i sa manga andra afseenden ar absolut forkastligt.
For min del an&amp; jag, att det vo- re synnerligen lyckligt om andra synpunkter mera an;.
forut finge gora sig gallande, och fastan; jag sjalf ar lakare, uttalar jag denna, Onskan utan tvekan, ty jag ar for min del ofvertygad om att atgarder, som uppenbar- ligen strida mot rattvisans och humanitetens kraf, aro af den art, att de ej heller kunna tillgodose fordringar- na pa 81 god hygien.
Alfhild Tamm.
Annonsera i .. DAONY!
,
584 *.
DACNY -.
.
- -.
.
.
.
.
.
.
--.
.
p Nagra ord med adedning af Fredrika-Bremer-For- bundets Stipendieinstitutions 25-arsjubileum.
a Fredrika-Bremer-Forbundet stiftades med narmaste D syfte att formedla ofvergangen till en ny tid, da gamla former for kvinnans lif och arbete fatt vika for nya som annu ej vunnit stadga, sa skedde det vid en tidpunkt, da man kunde anse den teoretiska sidan af den s. k. kvinnofrhgan vara till sina grunddrag slutdebatte- rad.
Fredrika Bremers vackande tankar och " Tidskrift for Hemmets " 27-anga arbete att fora fram och vidare ut- veckla dem hade gifvit forsta impulserna till att en del reformer saval inom lagstiftningens som pa det praktiska lifvets omraden sa smAningom hade arbetat sig fram till forman for kvinnorna.
Det blel FredrikccBremer-Forbundets mission, att, som en akta historisk attelagg af sina foregangare, soka i praktiken tillampa deras ideer och forbereda fortsatt re- formarbete, dar sadant var af noden.
Huru och i hvad man forbundet lyckats losa och fortfar att losa desa sina uppgifter ligger ej inom ramen af denna lilla upp- sats att berora, men ett.
faktum ar, att i, flera punkter af Forbundets program finna vi embryon till vara da- gars kvinnororelse, liksom afven till - flera af de nyttiga inrattningar, som nu bara Fredrika Bremers namn, och till andra, som utan att bara namnet dock forst utgatt fran forbundet.
Det var ej en tillfallighet, att bland de forsta punk- terna p i programmet upptogs " bildandet af yrkes- och stadiestipendier for kvinnor ".
Ty fa saker aro val mera agnade att beframja en sund och lugn utveckling af in- dividen an utbildning for nyttigt arbete.
Det var ocksa ganska snart, som man sokte forverkliga stipendiefondens bildande, ty redan tredje aret efter Forbundets stiftande forbereddes saken genom tvenne broschyrer af fru Sophie Leijonhufvud Adlersparre, den ena om " Om yrkes- och studiestipendier fiir flickor " och den andra om " Stati- s t i k ~ och stipendiefonden for kvinnor ", hvilka bada pa ett synnerligen belysande satt framholl0 behofvet af dy- lika stipendier.
Ar 1887 nedsatte Forbundsstyrelsen m kommitte med uppdrag att planlagga och forverkliga bil- dandet af stipendiefonder.
Enligt den af kommitten upp- gjorda planen, vilie man ej allenast fa till stand ett el- ler annat stipendium for uppgifvet sarskildt andamal i afsikt att hjalpa en d e r annan individ till utveckling af inneboende anlag och till sjalff&amp;rsorjning, utan det gall- de att redan fran borjan lagga grunden till foretaget sa vid, att pa densamma skulle sa smaningom kunna byg- gas upp en ' stipendieinstitution, som, nara ansluten till Fredrika-Bremer-Forbundet, i mera vidstrackt man kunde blifva till gagn, darigenom att en af Forbundets hufvud- uppgifter ar att studera och taga kannedom om skolor, kurser och lampliga arbetsomraden for kvinnor.
For att forverkliga denna sin plan beslot kommitten bilda en stor a m a n stipendiefond, en associationsfond med sar- skilda afdelningar for Sveriges alla lan, hvarifran stipen- dieutdelning till flickor med hemortsratt i respektive lan finge borja, sa snart en minimiinsats af 5,Ota kr.
d3tn-.
ifran insamlats.
Organisationen af insamlingen till bildandet- af: Allmaii- na fonden var synnerligeri enkel, den skulle verkstillas genom utsedda lansombud, som i sin ordning hade att for andamalet bilda lanskretsar.
De ansprak, som stiill- des pa de enskilda bidragande, vor0 symerligen riligar 5 kronor for en gang eller 1 kr.
under 5.
% i Det visade sig emellertid snart nog, att det gatt vi- da lattare att utkasta planen an att forverkliga den.
Ehu- ru tacksamt ma erkannas det verksamma intresse, som flera lansombud Adagalade, sa afstannade dock insamlin- gen snart nog af brist pa - tillrackligt minga inihtivta- gande medhjalpare.
Foljden blef, att en stor del af det detaljarbete, som fordrades f&amp; insamlingsplaiiens genom- forande ofver hela landet, foll tillbaka pa kommitten.
En i sanning ej ringa och opAraknad arbetsborda!
Efter ett par ar fann man, att korrespondens och trycksaker ej vor0 tillrackligt intressevackande for att nb det fore- satta malet, hvarfor kommitten uppdrog &amp; t s h sekretera- re att infor inbjudna i de olika lanens resiciensstkkr genom foredrag soka vacka intresset, hvilket hadc till foljd att lokalkommitteer bildades, hvilka med fsarngii~ig arbetade och insande den stadgade mininiinsatsen till Iansafdehingarna.
Ar 1896 borjade stipendieutdela: ii~$ inom en liten &amp; upp lan for att sm&amp;ningo; ?i faljas a!
flera, och for narvarande utdelas Migen storre och mindre stipendier inom Stockholms stad och 22 af Sve- riges 24 lan.
Stipendierna ha utgatt for alla slag af studier och kurser, som aro Ugangliga for kvinnor och sa ordnade, att de, val motsvarade sitt andamal.
Dar ej tillfalle gifvits till utbildning eller studier in03 l~ndef,dei,!
h * s. k.
" fria " stipendier frAn Allmanna fcndens voafdelning Iamnats for att stipendiaterna s k d k k i z x vinna tilltrade till dylika i utlandet.
Foruton den om- namnda Allmanna Stipendiefonden med sina m %nga af- delningar, har institutionen fatt under Arens lopp emot taga betydande donationsfondq for uppgifna sihkilkilda andamal.
Fredrika-Bremer-Forbundets verksamhd zzr2 2- seende pa stipendieinstittione utofvas gmsm 9n sa: -.
skild forvaltningsstyrelse for fonderna samt genom rri stipendienamnd, som vid val af stipendiat= och vid sti- pendieutdehing samverkar med fortroendenamnden inom lanen och sakkunniga pa olika omraden for de olika andamal, som tillgodoses med stipendierna.
Institutionens fonder uppgingo vid 191 1 Wrs slut ti !l 335,511 kronor.
Och den sopendiesumma, som hittills kunnat utdelas, i rundt tal till 100,000 kronor.
Dessut- om utgA annu tills vidare afsedda belopp som lifrjntor f&amp; donationsfonden, for att sedan komma stjpcndiek- damal till godo.
Som institutionen efter 25 ar nu foreligger, af tlai ett resultat af dinga intresserade, krafters 11i,ilmdvdlia &amp; f e.
---.
- - -.
" Louis " Silfverpulver, " Louis " Nickelpulver, - -.
.
som forsilfrar kop- par, m~ssing, brons och nysilfver, som forsilfrar jam, ~t~I,~~it~ .. i~ ..,, ~~- ca och nickel - - - - saljes numera I flera speceri-, farg-, j h - och boslittnlngsaffarer 1 alla stadsdelar, Partiiager hos Elling Svendgaard, Linnegatan 50, Riks 3405.
Nar partiintressena rada.
och intresserade samverkan i olika delar af landet, om an erkannas ma, att arbetets tyngdpunkt hvilat pa de kvinnor och man, som ikladt sig ' ansvaret for och haft ledningen af foretaget i sin hdhet samt utstakat de rikt- linjq, pa hvilka arbetet fortgar.
Det ar ej tvifvd under- kastadt, att om dessa alltjamt foljas, skall institutionen utvecklas till hvad dess stiftare anat och syftat at,.
men som det ar framtiden forbehallet att se forverkligadt.
En nationell institution, som i vidstrackt man kan blifva ett stod och en hjalp till utveckling .for svenska kvinnor och dymedelst till gagn for .fosterlandet,.
hvilket ej har rad att undvara nagon af .de sma eller stora kulturin- satser, som val skolade individuella krafter aro i natio- nen ' s Iif.
Mathilda Silow.
E n mycket egendomlig och hogst beklaglig handelsa har nyligen forekommit inom Stockholms stadsfulli maktige.
Vid inom desamma foretaget val af ledamo- ter i ofverstyrelsen for Stockholms folkskolor har semi- narieadjunkten froken Hedvig Sidner blifvit u tesluten fran det ledamotskap i styrelsen, som hon i cirka sex a r in- nehaft.
Sjalf hade hon, i likhet med sina kolleger, upp- stallt sig till omval.
Saken synes till att borja med helt oforklarlig.
Fro- hen Sidner har inom styrelsen utfort ett arbete, i hvil- ket hon icke latt ersattes.
Hon har varit den enda kvinnliga ledamoten af ofverstyrelsens barnavlirdsnamnd -: ofverstyrelsens tvenne ofriga kvinnliga ledamoter, dr Ka- rolina Widerstrom och fru Emilia Broome, aro hvar p&amp; .sitt hall sysselsatta i andra namnder.
Inspektris for de tre barnhem, hvilka sortera under barnavardsnamndens inspektion - tv2 af dessa aro hem for flickor -, leda- mot af barnbespisningskommitten och en yrkesskolekom- mitti, som fatt i uppdrag att utarbeta forslag om en sex dagars yrkesskola for sommerskor och i n, for hus- Norge kommer inom kort att ocksa f2 sitt alder- domsforsakringsforslag, en redogorelse for detsamma har hallsgorom~l, samt ledamot af den kommitte, som har redan bekantgjorts.
I Sverige har man funnit, att d e t till uppgift att utreda hvilka lararekrafter som aro lamp- i c k e k u n d e v a r a p a a n n a t s a t t an att kvin- ligast vid undervisningen af kvinnlig slojd i folkskolor- norna skulle f2 lagre procent &amp; sina erlagda afgifter an na, har froken Sidner bekladt poster, dar hennes peda- mannen, 23 % mot 30 %.
I Norge har i n g e n skillnad gogiska och kvinnliga sakkunskap gjort henne ovar- ifragakornmit.
Vid berakningarna af pensionsbeloppen ha derlig.
Icke desto mindre has man nu ansett sig kunna af- en gemensam invaliditets- och dodlighetstabell for man bryta hennes arbete med dessa krafvande uppgifter, och och kvinnor.
anvandts.
Pensionerna utg&amp; lika for man - hon har remplacerats af en man.
I hvad man det kan och kvinnor.
Tidigare arbetsofomaga och langre lifs- blifva h o n o m, eller nagon annan af de ofriga man- langd ha icke raknats ut som grund till nedsattningar for kvinnorna.
Vid denna allmanna forsakring har fol- liga ofverstyrelseledamoterna, mojligt att gripa in i detta pagiiende, kvinnlig sakkunskap fordrande arbete ar svart ket verkligen betraktats som ett helt folk.
Beror detta pa att de norska kvinnorna aro med- att ofver hufvud taget alls gora sig en forestallning om.
Hvarfor har man da slappt froken Sidner?
P a r t i- borgarinnor i sitt land?
i n t r e s s e n och p a r t i p o l i t i k ha har faWspdain.
Partimanovrer, for att fa upp nagra partisiffror.
Sak- kunskapen, de foretags intressen, som igangsatts med fro- ken Sidners beprofvade bistand, ha skjutits at sidan som af underordnad betydelse.
Politiskt intrigspel har fatt blifva bestimmande.
Kvinnorna ha och fa minst i ekonomiskt afseende.
Att det ar en kvinna, som harvidlag fatt sitta ernel- Darfor ha de storre 7 ' invaliditetssannolikhqter " ekon04 lan, k a n. vara en blott tillfallighet.
Darom vagar man miskt och fysiskt an mannen.
Darfor att de ha storre " invaliditetssannolikheter " eko4 ej doma.
Men visst ar, att just for dessa saker krafves om nomiskt och .fysiskt an mannen, skola de ha och f&amp; mindre.
nagonsin en kvinna i ' ofverstyrelsen, och nar det da ror- - Se alderdomsfor~akringsko~mittens betankande i de, de- de sig om att fa behalla en kvinna med froken Sid- nersforrnaga och kunskaper, vittnar det relaterade tillva- lar som rora kvinnornas stallning.
gagangssattet foga godt om vederborandes satt att skota de offentliga angelagenheterna ur synpunkten af * det all-.
rnznnas basta.
Partifanatismen borjar sannerligen .antaga dimensio- 0000000000000000000000000000000000000000 ncr, som aro orovackande.
a Det norska forslaget till alderdomsforsakring.
.
Cirkeln.
Prenumerera pa D A G N Y! '
'
Litteratur.
v a r l d ' e n, hindrar, emellertid icke.
att den kan ha varit publicerad i sitt hemland fore Rosa Mayreders Z u i K r i t i k d e r W e i b - l i c h k e i t i hennes.
Den bli+ Den af mannen skapade varlden e l l e r v a r emellertid icke af mindre intresse for oss, darfor att vi m a s k u l i n a ku l t u r.
Af Charlotte Perkins Gilman.
P. i den aterfinna till dels samma tankar och.
uppfattning.
A. Norstedt l3 Soners forlag, Stockholm.
som i K v i n n l i g h e t, m a n l i g h e t o c h m a n s k: l i g h e t.
Charlotte Perkins Gilmans temperament - tryca I denna sin till svenskan nyligen ofverflyttade bok ker.
sin - egen starka pragel pa, boken, och hennes lif- har Charlotte Perkins Gilman ett kapitel kalladt M a- fullhet gor till och med de har och dar forekommande s k u l i n l i t t e r a t hr.
Sjalf ar hon en af dem sak nagot ' pratsamma omsagningarna slaende och pikanta.
- vid sidan af en Rosa Mayreder, en Olive Schreiner, en D e n.
a.
f m a n n e n s k a p a.
d e v a r l d e n ar an.- Kathe Schirmacher.
genom sin litterara produktion riktat.
nu ettJ ljudande rop pa likstallighet manskorna emellan.
en stot mot den " formanligade " litteratur, hvarmed varl- Den .satter lifvets mening och andamal ofver och utom den pa.
ett ganska ensidigt satt sa lange lyckliggjorts.
konsforhallandet.
Den drar upp linjerna af en ny varld, Och icke endast mot en i sin grunduppfattning manprag- ej af mannen enbart skapad, dar ett fritt kvinnoslakte lad litteratur riktas stoten, utan afven mot den manska- har sin tillvarelse.
Den ar en af de utvecklingen pa- pade varld, som hon i den har omtalade boken sar- skyndande boljeslagen.
skildt behandlar.
Med en frisk tilltagsenhet, som i sid For den omsorgsfulla ofversattningen ha vi.
fru Alma.
tillsats af ofortydbar stridslust ' gor henne mindre objek- Faustman att tacka.
tivt lugn an Rosa Mayreder men kanske annu mera di,- sekt slagfardig an Olive Schreiner, tar hon fdt pa for- Sallskapslifvet.
Den europeiska varldens seder och hallandena i den androcentriska varlden, sadan nu man- 1789- 1 900.
Af ' A.
von Gleichen-Russwurrn.
Aukto- bruk nen ordnat den.
Det blir darvid icke.
en bokl af " tarar och vrede ", som Kathe Schirmachers ur en genomkam- riserad ofversattning fran tyskan af Karin Hirn: Wahlstrom pad och frigjord bitterhet uppstandna stridsskrift G a t a ni 8r Widstrand, Stockholm 19 1 1.
Den sedernas internationella.utjamning, k v i n n a n, men det blir en bok, dar de af mannen som pigatt alltsedan den franc ' ka revdutio- fastslagna granserna for kvinnans vasen och kvinnans nen och intill vara dagar och som ingen.
.
varld pa ett praktiskt satt sa skarpt stallas under debatt, sI&lt;ulle ansett m ~ j l i g i.
det foregaende ar- att det axiomatiska upploser sig i hogst ' godtyckligt.
till- hundradet, har ' stadse utgatt fran den le- dande societetens bildade element (sid. 340).
skapade pastaenden och forhallanden.
For Rosa Mayreders, Olive Schreiners och Kathe En anmalare af ofvanstaende bok har yttrat, att Schirmachers lasare ar Charlotte Pqkins Gilma ' n ingen den onekligen ar mycket gifvande och rolig men att det uppenbarelse.
Sarskildt med Rosa Mayredq ar tanke- mahanda kan sattas i fraga, om de fakta forf.
dar sam- gangen, understundom till och med uttrycken, sa sam- lat och medderat aro de for perioden 1789-1900 mest manfallande, att man star undrande infor detta, att.
tva belysande.
Med detta kritiska yttrande stalles v. Gleicheni sa starkt individuella och, som man ofrankomligt kannel ' Russwurms arbete, dess innehall och uppgift helt in i det, sjalfstandigt tankande manskor kunnat komma hvar- historiens synvinkel.
Och denna uppfattning.
far och bibe- andra sa nara i uppfattning.
Uteslutet ar naturlig$v&amp;ej, haller ocksa lasaren fran sid. 9 till sid. 360, alltsa ti !ls att den ena kan ha last den andra.
Om s i skulle vara,.
blott 54 sidor Atersta af de 414, som omfatta de fyra har man emellertid ett starkt intryck af att p A v ei r k a n stora hufvudafdelningarna: I p o l i t i k e n s t e c k e n, har ej garna kan ifragakomma.
Man maste da tanka N a t i o n a l k a n s l a o c h r o m a n t i k, A l t r u i s m sig, att man har att rakna med - ett sidant fall som att: o c h s n o b b e r i samt S o c i a l l a n g t a n.
tiden sjalft hos- tva framstaende manskor, skilda till ras Samtidigt med att man ej blott fangslas.
af forf: s bril- och laggning, samtidigt bringat till mognad en fran den janta frams stallning skon st utan afvenl kanner sitt vetande normtroende mangden afvikande, ny Askadning.
Att de riktadt genom hans rika historiska kunskaper, kan man ej hos hvarandra omsesidigt blott funnit fardigt hvad hvar undga att undra ofver stilens sallsynta lidelsefrihet och objek-.
och en for sig tankt sig fram till och gjort till sitt.
tivitet och.
ofver det opartiska lugn, som sa jamt och rattvist Omstandigheterna ha ' gjort att Charlotte Perkins Gili fordelat dagrar och .skuggor ofver.
SA olika tidsperioder, man sist af de tva kommit till oss i ofversattning.
Jag land, handelser och personligheter.
Vore .en &amp; dan obry- talar.
da blott om D e n a f m a n n e n s k a p a d e ten, balancerad opartiskhet - om ock onskvard - val en v a r l d e n; redan 1907 ofverflyttades namligen ett annat gang mojlig aor en historiker?
Och an mer, skulle en af hennes arbeten, H e m m e t, af fru Frigga Carlberg forf.
i ett arbete med endast historiskt syfte och histo- till svenska, men ' denna bok, ehuru anmarkningsvard riska synpunkter ens kunna astadkomma en sa afven kvani nog i sin oraddhet att angripa det k o n v e ni, t i o n e l l a titativt jamn intressefordelning?
Knappast!
For ofrigt, skulle i det af pietetsfulla fordomar omhagnade begreppet han da med sa sorglos lattvindighet gjort paralleller och han- qiem~&gt;, var dock ej pa samma satt som hennes senare syftningar till fakta, som han knappast kan anse vara for arbete en exponent af hennes normfrigjorda uppfattnind en ' vanlig !asare bekanta!
af kvinnan och hennes stallning.
u tt v i forst nu fatt.
Med.
rask, nastan biografteknisk fart upprullas och af- gora bekantskap med D e n a f m a n n e n s k a p a d e loser den ena ' tidstaflan- den andra.
Tidsmattad stamning,.
.
.
.
.
-.
.
.
-.
. -- .. ...
.
.
.
- ' i.
1 i:
illusoriska detaljer och en.
nastan plastiska Askadlighet ut- marka, dem alla, men forf., som gifvit dem, honom soka vi fiifangt; Ty hur mingen minns val den glimt af horiom, som skyrhtat fram i foretalet - sa ofta ouppskuret - och den antydning han dar ger att ur det brokiga manskolifvet leta fram de historiska handelsernas upphof.
Under det vi fangslade af hans framstallning, undrande ofver hans inkognito, ifrigt skynda framat for att finna hono ' m, blir oss dock ett alltmera klart: trots rikedo- men p i fakta, utmejslandet af detaljer och den sakra blicken ior handelser och ' miljo, ar detta allt for v. Gleichen-R ' usswurm dock bisaker, bakgrunden endast for kulturens fornamsta banbrytare och danare: personlig- heten, den kvinnliga siival som den manliga.
Det torde ej vara alldeles opakalladt att har inskjuta ep .liten jamforelse .med tva andra beslaktade, intressanta kulturhistoriska arbeten: Gwens K v i n n o r o c h K 1 a- d e r (1910) och v.,Boehns M e n s c h e n u n d M o d e n (1 908).
Visserligen ar i bada dessa miljon hufvudsak, men dock sa olika, att under det Gwen omformar den till femi- nismens, alltsa den kvinnliga personlighetens barare och for- kunnare, ar v. Boehn i stallet Iiogangelagen o m.
att: ge den sa stora konturer som mojligt for att darmed skjuta de kvinnliga personligheterna i bakgrunden, en taktik som straffar sig sjalf med skapandet af afven manliga silhuettfigurer.
Hur mycket klarare, starkare, gladare och - tidsenligare ar ej von Gleichen-Russwurms syntetiska tillvagagangssatt!
Ur personligheten gar enligt honom lifvet, kulturens s h a l som mansklighetens, och for lifvet, det psykiska som det fysiska, fordras m a n o c h k v i n- n a. Eljes blir det ej lif, blott ofullgangen.
tillvaro pa alla omraden.
Ofverallt, under alla tidsperioder, se vi hur kvinnan, icke armbagande sig framl, ej heller som kontrasterande bakgrundsfigur, utan med fast fotfaste bredvid mannen, gor sin stora insats i kultur- och varldsforloppet.
Och den plats, som den begafvade och vardiga kvinnan intar, tillerkannes henne da ocksa rattvist och afundslost af hen- nes samtids yppersta man.
I Frankrike, under revolutionens stormuppfyllda da- gar, haller hon politiskt-litterart hof.
I M: me de Staels, M: me Reeamiers och M: me Talliens salonger lyfter hon inflytandets ljufligt starka spira, och man sadana som TaPeyrand och Metternich, Chenier; Chateaubriand, Con!
stant och Alex.
v. Humboldt, David och Canova lystra och lyda.
" I diktarnes och drommarnes land ", i romantikens hogkv ' rter Berlin intar hon en rangplats, som t: o. m. vunnit litteraturhistorisk hafd.
Pii en " sjalarnes fest " hos Goethe i Weimar, dar dock det materiella spelar en ej obetydlig roll, far hon, som S o p h i e L a R o c h e ut- brister och K a r o l i n e v o n M a l z o g e n citerar, sjalf ta del af ambrosian och ej blott " blicka in ofver gudarnes maltid ".
Och hvilken glans och kraft utstralar ej fran de salonger, dar Henriette Herz, Rahel Varnhageni och senare Fru Klara Kugler och fru von O l f w med behagets, snillets, forstandets och en fin.
konservationsi makt &amp; agnetiskt samla kring sig Berlins, ja tideb9arfvets ' ' ' ' ' ' ledande man, furstar och diplomater, konstnarer och af-.
farsman, vetenskapsman och skalder " personei-:, som.
.
hade behof af andliga vackelser och icke kunde finna.
sadan i sin egen omgifnings.
fran hvarandra strangt At- skilda kretsar. "
C.
G. v. Brinkman, Wilh.
v. Humtioldt, * Fichte och Schleieimachq, A. W. och \ P. Schlegd, Fouque ' och Chamisso, prins de Ligne och Ludvig Ferdinand af Preussen - broderna Humboldt, Hegel och Cousin, furst Puckler och Heinrich Heine, dessa namn utgora for alla tidq harpa bindande bevis.
I England, dar politiken blef behandlad som konst.
och smyckades med namn sadana som G e r g i a n a h e r t 2 g i n n a a f D e v o n s h ' i r e och l a d y C h a r - l o t t e B u r y, " dar komforten och renligheten gjorde framsteg, om hvilka man pA kontinenten inte hade en aning ", teatern upplefde sin mest glansande tid under G a r r i c k, mrs S i d d o n s och ' H a n n a h M o r e, tygellosheten, deii brutala sporten och dryckenskapen kam- pade med ' de sirliga moderna i litteraturen och salon- gerna, forbereddes en i p~~litiskt, socialt och sallskapligt hanseende inflytelserik kultur och - anglomanins makt.
Nagot senare spelar hrstinnan Lieven, det ryska sande- budets gemal, .har politisktq schackspel med Europas fram- ste statsmanj: Wellington och Metternich, skickligt omflyttande pjaserna efter erotikens bud.
L a d y B l e s siil n g t o n, Byrbns vaninna, M r s G o r e och l a.d y N e v i Il, ti-.
.
.
dens sociala kronikorer, se skarpt ' och klart skuggorna i sal.lskapslifvet, dar " the political ladies " utbildade konver-1 sationstalangen till sport och elegansen till trumf.
Men d e, sago afven ljuspunkterna dar de funnos.
Fran.
denna tid harstamma tva af det engelska.
high life ' s vackraste intressen, bada narda och skyddade af det feodala lifvets styrka: samlarhagen och tradgardskonsten.
Hur veknar ej mrs Gores skarpa penna i hennes fortjusande bok om rosen, en blomma som fran denna tid ' alltmer lagger beslag pa det a !lrnanna intresset.
Och hur njuta ej annu vi, se- na tiders barn, af de oskattbara konstsamlingar som den gamle r o u h lord Hertford lagt grunden till, men som nu gAr under namn af " Wallace collection ", innehallan- de ett af Londons yppersta tafvelgallerier.
Under den af Tennyson skildrade " forgyllda tidsiil- dern " formades de lagbud, som i det lilla ordet f-a s- h i o n a b l e .snart bl.efvo gallande for hela Europa, men afven den vackande, lifgifvande motrorelse, som i M o r- r i s och R u s k i n, E l i s a b q t h B a r r e t C B r o w - n i n g och G. '
E l i o t hade sina inflytelserikaste repre- sentanter.
.
I Osterrike, dar Wienerkongressen blir en romanti: kens politiska formulering, hansynslost kastande boll med land och nationer; i Ryssland, dar den hogsta forfining och den yttersta rahet enl. M: me d ' e K a l e r g i s- M o u c h a n o w (Nesselrode,s dotter) utp ' iana kansian for finare moraliska distinktioner; i Spanien och Italien; ofverallt se vi kvinnan vid mannens sida, i lika hog grad gifvande soni mottagande.
Och sa, plotsligen, i sista delens forsta kapitel skymta vi ater forf.
i de ord, som jag valt soni motto, och strax darefter abkastar han.
sitt inkog- ' -
nito.
Det historiska faltet, dar han samlat sitt rika och gifvande material, ligger ' bakom oss.
Framfor oss oppna sig helt andra vidder, dar vi nu vagledas ej af den historiske, men af den s o c i a l p s y.k a l o g i s k forfattaren, som har tradt oss till motes fri, sjalfstandig, insiktsfull och mlalmedveten, full af inspirerad ofvertygel- se.
Och nu blir med forf.
afven bokens mening och mal oss klart: att framstalla " det forfinade sallskap~lifvets vackra syfte och ktilturframjande makt. "
Mangen.
skall kanske anda som ytlig stampla ' lians asikt om sallskaps- lifvet som " tidsbehof " pa grund af dess forfinande och afslipande inflytande.
Men manne ej detta i sig innebar ett an tydligare ytlighetsomdome?
Ty djupare pejlar v. Gleichen-Russwurms undersokning, och hogre staller han dess mal.
Det ar ej genom afslipningen, forfiningen ensamt, som sallskapslifvet blir.
en kulturfaktor.
For manskan som individ ager det ett vida storre varde.
I det and- ligt hogtstaende sal1skaps; lifvet " gir - det i meddelande, eller gifvande och i alskvardt mottagande en strom af omse- sidig gladje. "
Och det ar just g l a d j e n, den naturliga, och innerliga, med harmonien beslaktade, som vi alla soka.
Darforutan ar all sund och stark utveckling omoj- lig.
Efter det stodjande, staiitailde, stimulerande bifallet langtar individ som samhalle " efter uppmuntran fran ska- ror af vagkamrater.
Detta ar ", sager v. GleichevRuss- wurm, " s o c i a l langtan i dess ideella betydelse. "
; En- dast i manskokarleken far denna sin fullkomliga tillfreds- stallelse.
Men olika tider fordra.
olika.
former.
Le.
grand siecle ar forbi, sa ock romantiken och den Victorianska man.
Bredvid politiken och diplomatin upptrader nu det sociala sporsmalet kraftigt bjudande.
Och " lzvinnan ar icke mer tillfredsstalld.
att politisera pa omvagar, hon soker i offentlig verksamhqt en ny form for sjalfhafdelse och hon vill som manniska Atervinna hvad hon forlorat som kvinna. "
Darfor blir det moderna samhallets ideal for forhallandet mellan man och kvinna k a m r a t s k a- p e t.
" Darhan strafvar tidens utveckling, och i den r i t.
ningen maste fortsattandet en gang gestalta sigy7.
.
Enligt Schillers sats: " Hunger och karlek regera varl- den. ".
far for forf., afven: f l i r t e n med sina gamla anor be- ' rattigande.
Flirten!
Milda, nej.
stranga makter, jag kan- ner redan ert angrepp; men.
njuter vid tanken, alt den ligger ofverraskande trygg i det kategoriska imperativets hign, ty - Kant, t. o. m.
K a n t tog de,n i forsvar, sisom " vielleicht tadelhaft aber doch schon ".
Men v. Glei- chen-Russwurm forsvarar den dessutom som ' ep strafvan till forfining pa ett bestamdt omrade, liksom - p i ett lag- re plan - bordkederna.
Vi behofva ladda vart lif med nya energier, socialt som individuellt, " pa grund stf na- gon fysiskt-psykisk lag ".
Och darfor ' bor intet undanta- gas fran foradling, undandragas kultur.
" Blommorna, bor- den utsokta skvisen, det glansande och det maskera nastan fullstandigt det plumpa faktum, att fodan skall fortaras, medan detta faktum likval befordrar valbefinnandet och hojer humoret. "
Hvilken enkel och uppriktig lefnadsvishej ligger det ej i ett sadant yttrande!
-.
Och fritt och modigt slungar denne i dubbel bemar- kelse, borne aristokrat s i n anklagelse mot det moderna samhallet, som " lagger en sa pockande vikt just vid den erotiska moralen. "
Helt och fullt staller han sig pa G. Eliots standpunkt i hennes skarpa uppsats ' M o r a l Swind1er.s.
Sallan, om nigonsin, har jag mott en forfattare, som tilldelat kvinnan en sa kulturframjande makt, historiskt, psykologiskt,, socialt, som von Gteichen-Russwrm.
.
Och sallan liar en forf.
sa skarpsinnigt och foljdriktigt formulerat de kraf, som hos den nya kvinnan, tillika produkten af generationer, bilda uttrycket for hennes va- sen.
Forstaelse och gillande, samverkan och harmoni, ar det som vi och var tid krafva.
Det ar g 1 a d j en; .. lust- kanslan, som behofver utlosas och fornimmas.
ai samhalle som individ.
" Solvarme behofues ofverallt ".
Hur svarar ej denna forf.s asikt mot den filosofiska riktning, som nu hiller pa att bryta igmom med Bergsons lifsbejakan- de lara! '
Filosofin ger ock, sager v. Gleichen-Russwurm,.
svaret pa hvarje tidsalders lifs- och samhiillsfragor, lik- som den a ' sin sida fordrar nya lifsmetoder, " upplefvan- det af tidens filosofi ".
Det ar som siade det om en ny tid med mera tole- rans, mera aktivitet, mera karlek, mera skonhet, mera l i f, f y l siskt och psykiskt, genom ett forfinadt, fortatadt och for- djupadt umgange mellan man och kvinna.
Ar detta ej att gifva framtiden - for att nyttja en modern politisk term, " en plats i solen "?
Ar det ej, som brote den re- dan in, varmande och befruktande pa omriden, som lange varit kalla och sterila.
Manne det da ar for djarft att mota denna nya askadnings genombrott med visshe- ten och tillforsikten i det gamla romaruttrycket: O m e n accipio!
For denna boks inforlaifvande med svensk litteratur, hvarigenom - den blifvit tillganglig for en storre allman- het, ar man fru .. Karin Hirn mycket tacksam.
Det ar blott skada att hon med ofverflyttandet af den tyske forf: s tankar afven latit det tyska spraket sa ofta skina igenom.
Ty germanismer sadana.
som fru (" denna alltigenom modernt tankande fru ") i stallet for kvinna, f o r s v u r n a i stallet for sammansvurna, f o r l i k n a i stallet for likna, g e l a g i st. f. samkvam, g c l i k a r i st. f. likar stora onekligep den i ofrigt goda ofversatt- ningen.
Finlandismerna b i v i s t a och b e h e d r a aro om ej forsvarliga dock forklarliga, emedan fru Hirns ' ofversattning afven utgifvits pa finskt forlag, Dock ar en ren fennicism som " slippa till himlen '?
niistan oforlatlig.
Ett sidant ord daremot som s p i s a - i Finland fullkomligt obrukligt - svar mer an van- ligt mot defta arbetes stil och innehall .. I denna miljo hor det allra minst hemma, utan forekommer .endast i en vida lagre sfar.
Till slut.
aterstar eridast att uttala en onskan att det ej matte droja tills fru Hirns skickliga hand skanker det svenska spraket annu ett liknande ofversattningsarbete a8 s a.
rikt kulturhistoriskt och sociologiskt varde.
Ett sadant
589 D A G N Y foeligger namligen redan i ', original i von.
Gleichen-Russ- W U ~ ~ 1913 S daterade E l g g a n t i e, Geschichtei der vor.!
pehmen Welt im Izlassischen Altertubme.
Ellen Nordenstreng.
.
.
For hemmet.
Matlagning i pappersphsar.
Ofvanstaende ar titeln pa en bok af Vera S v - koff, som nyligen ' i ofversattning och bearbetning.
af ~ e &amp; n en st rom utkommit pa ~ i l h.
Silens boldoilag, ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ o ~ ~ ~ ~ ~ o o o o o o o o o o Stockholm, o o o o o och o o hvilken o o o o betecknar o o o en ganska gokgorande uppfinning pa ma,tlagningskonstens omrade.
Visserligen: papekar forfattarinnan att metoden har anor fran: bar- barmanniskornas tid, men vi ha ju kommit sa langt fran denna nu, att sattet vacker nyhetens forvaning.
Emeller- tid torde det .ha en massa fordelar, att,doma efter fore- tal och beskrifningar i boken.
Sa skall aromen pa detta satt battre bevaras, man kan i ett hushall reda sig med ett minimum af kokkarl, allt matos undvikes, flera ratter, exempelvis sill- och plumpudding, kunna samtidigt anrat- tas i en ugn utan .att den enas smak meddelas den an- dra, - for - att nu namna nagra af de mest i ogonen fallande fordelarna.
.
.
e.
.. Samma forlag, som utgifvit boken, tillhandahaller af-.
.
.
.
ven genom bok- och pappershandlarna lampliga, sarskildt o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o ~ for ~ ~ matlagning ~ ~ ~ ~ ~ tillverkade ~ ~ ~ ~ papperspasar, ~ ~ ~ ~ ~ ~ ty naturligtvis duga ej vanliga kryddbodpasar.
I-Ivarje bemodande att underlatta hushallsarbetet ar vardi tacksamhet; likaledes maste man ge sitt erkannande dt.
uppfinningar, som gora vara naringsmedel mera halso- samma och valsmakande, - afven oni man ej liksom for- fattarinnan sa entusiasmeras daraf, att man kallar en lax- Prenumerera i god tid for ar 1913.
anrattad pa samma satt, " en uppenbarelse ".
A. H-n.
Tidningen Hemtrefnad.
finnes det ndgra bland Dagnys lasekrets,.
som K anske icke kanna till den lilla tidningen Herntrefnad, hvil- ken Fredrika-Bemer- " Forbundet sander ut till1 Sveriges bygder.
Lat mig da saga ndgra ord om Hemtrdnad.
Den vill na de mariga hemmen i vart land och kanske framst de sma hemmen.
Hemtrefnad kallar sig.
en praktisk.
tidning for hem- met - och det ar hvad den i framsta rummet vill va- ra.
Den vill ge bide far och mor goda rad, man far ULSTRAR enligt vidstaende cliche veta hur man skall skota Aker och ang och hur man skall baka, tvatta och laga mat, bade den riktigt enkla husmanskosten f&amp; billigt pris och den litet finare kalas- maten.
Sa vill ocksa Hemtrefnad ge hernmets dottrar prima engelskt d s t e f t ~ g goda rad, da det galler att skota tradgard och hons.
Och de personer, som ge de goda raden, aro verkligt sakkunniga auktoriteter.
Men det ar icke enbart praktiskt nyttiga saker Hem- 45: - trefnad vill lara ut, nej, den vill ocksa gifva sina lasa- re mycket annat.
Den ger oss nyttiga och roliga be- skrifningar om huru det ser ut i vart land ' och huru vart folk lefver i de olika bygderna.
Ja - vi fa ocksd AKTIEBOLAGET ibland bilder fran " utlandet ".
Och sa finnes till sist ocksa vackra och noj- samma berattelser och dikter.
- For att vara en tid- ning, som foljer med sin tid, lamnar ocksa Hemtrefnad korta ofversikter af det som hander och sker i varlden.
STUREPLAN.
Barnen aro icke heller bortglomda; f6r deras rak- ning finnes roliga berattelser om bdde manniskor och 0000~00000000000000000000000000000.000000 djur, af.
NORDISKA KOMPANIET '.
.
Tidningen ar illustrerad och utkommer i 40 ex. om aret, attasidiga nummer.
Om sommaren fa vi tidningen endast hvarannan vecka, eljest hvaje lordag, aret rundt.
Prenumerationspriset ar for helt ar endast kr.
1,60.
- Prenumeration sker.
p&amp; posten.
L.
E. Insiind litteratur.
Alber t Bonnier s f o r lag, Stockholm: Larobocker for Sve- riges Barndomsskolor.
Utg. af Alfr.
Dalin och Fuidjjuv 13eig-, Hem och H em by g d. Sorgarden.
Af Anna Maria Roos.
Forsia skoliret.
I dnnemo.
Af Anna Maria Roos.
Andra skolaret.
.
G Ilene bockerna.
Ny serie.
III.
(Iuldhonan och a n d r a sagor.
A?
~ n n a WaNMbug.
- Lasning f o r ungdom.
Barnen i gula huset.
, Af .j: Kate Douglas W i ~ i n.
Bern.
ofvers.
af Hanna Ostberg.
- Lilltosen.
Af Agot Gjems-Selmer.
Bem.
ofvcrs fr5in norskan.
Ur sedernas historia.
Af Edvard W e s h a r c k.
- - Korkarlen.
Berattelse.
Af Selma Lager103 - I solnedghgen.
Minnen och bilder fran Erik Gustaf Geijers senaste Xefnadsir.
Samlade och meddelade af Anna Hamilton Geete.
Tredje sarn- lingen.
Sommaren 1846.
- Fontanen sjunger.
1909 - 1912.
Af Daniel Fallstrom. '
- Notiser, ~ r e d r ka- i reme er-~orbnndets Stipendieinstution.
Till Kro-!
nobergs lansafde,ining af Allmanna stipendiefonden.
har den pa initiativ .af landshofdingskan fru Maria Hammar- str6m nedsatta kommitten ofverlamnat kronor 6,517: 44.
Stadsfullmaktigevalen i landsorten.
Till stadsfuilmakti- ge ha, sedan sista meddelandet i denna sak gjordes, yt- terligare valts: Malmo, handelsidkerskan k r i s 4 i n a F r a n k; Vaxholm, folkskollararinnan E d i t K a r l s- s o n; bada pa de frisinnades lista.
I Vasteras, dar kvin- norna gatt fram med egen lista, gick kvinnornas kandi- dat in, fru N i n a A n d e r s s o n, ordf. i F. K.
P.
R: och .Hvita Bandets lokalforming darstades.
I Lund har kvinnornas lista segrat med annu ett namn, jur. kand. A n n a W i c k s e l l - som i foregaende veckas num- mer omtalats hade kvinnorna redan da fatt in en af sina kandidater, E l n a P e r s s o n.
Dessutom ha Lunds socialdqnokrater valt bokbinderskan H a n n a P e t t e r s- s o n, hvarfore Lund nu har tre kvinnliga stadsfulimak- tige.
P.
A. Norsted t &amp; Soner, Stockholm: Stockholm genom konstnarsogon.
Af Carl G. Lawin, .- Smil sagospel f or barn och ungdo m.
Af Julia Svedelius.
- Hvad ska vi gora?
Kin- dergartensysselsattningar for hemmen.
Af Alf.
Lundgren och I&lt;nrin Oscarson.
Soders t r o m 8r C: o, Helsingfors: Den troliisa hustrun i t v5 medeltida sagosamlingar.
Af Hjalmar Crohns.
Wahlstrom 8r W i d s t r a n d s forlag, Stockholm: Allmiint musiklexikon.
Af Tobias Norlind.
Haft.
3.
A.-E.
F r a m t i d e n s b o kf orlag, Malmo: Forbrytare.
Af Axel Ringstrom.
- Den forsvunna modellen och andra berat- telser.
Af Gosta Adrian-Nilsson.
- - Viratarr.
Vers.
Af T. Hiiding Svartengren.
- Ur min lefuad.
Af August Bebel, Hiift.
O. Evangeliska oste er lands stiftelsens forlaqsexpedi- t i o n, Stockholm: Habermans fosterson.
En berattelse af Minna Riiddrger.
Bem.
ofverdttning.
- Berattelser, o m ba r n o ch f o r barn.
Af N. F&amp;.
Ofvers.
af E. WilIen.
- Johannes Lump- L.
K.
P.
R: s centralstyrelsemote.
Landsforeningens for samlaren och andra berattelser.
Af M. Eitner.
Ofvers.
f r h tyskan.
- 1831-1910.
Fredrik v. Bodelschwingh.
En blick ofver hans kvinnans politiska rostratt centralstyrelse sammantrader i lif.
Af P. F. v. BodeIschwingh.
- Bilder och tankar.
Af Jaks Stockholm till sitt vanliga arsmote den 9 och 10 in- Lindgren.
- Ellens julfest m. fl.
berattelser f o r d e srni.
stundande januari.
Mote ar det tionde i.
ordningen.
Af Miss Anna Okson.
- Andaktsbok f8r min.
Af pastorerna Lokal blir Strandhotellets stora sal, 9 Blasieholms- Yjeld Stub, Maroni och Hertzberg.
Ofvers.
fran norskan.
- Andaktsbok f6r skolungdom.
Af Conrad Svendsen.
F r h ncickau.
hamnen.
- (iod Jul!
Julhalsning af Fr. Hamrnarsten.
- Hvad ar det vasentliga i evangelium?
Ett vaktarerop gent emot den moderna Alderdomsforsilkringen och kvinnorna.
Vid ett mote teologien af Frans Johansson.
-- Farmors Heiner.
Berattelsr inom Uppsala F. K.
P.
R., dar froken Anna Abergsd for ung och gammal af M. v. O. Fran tyskan af E. Willr ' ".
- Fyrtio- son i ett sakrikt anforande redogjort for kvinnornas Frideborg.
Folkkalender for 1913 utgifven af B. Wadstro~~t.
stallning i det foreliggande ~lde~rdomsforsakringsforslaget, sjunde bgangen Med 29 teckningar och portratt.
-.
Varde ljus!
Missionskalender (med illustratiorier) for 1913.
Tjugoforsta arg.
gjorde motet foljande uttalande: Red.
af Jaks Lindgren.
-- Korsblomman.
Kristlig Italendes for " Foreningen dor kvinnans politiska rostratt i Upp- 1913.
Fyrtioattonde argangen.
Red.
af.
E f i Rang.
- T i d s k r i f t sala uttalar som sin bestamda onskan, att vid en all- f o r kristliga lefnadsteckningar N: o 22.
Red.
af pastor man invaliditets- och alderdomsforsakring hela folket Efr.
Rang.
Per Jakob Emanuelsson.
Af E /.
E. Sartryck in- Jx1- matte betraktas sasom en enhet af icke blott till afgifts- hillsningar 1906 till praster i Linkopings stift.
plikt utan afven till pensionsratt likstallda individer och att icke lagre pension for kvinnor an for man beraknas a samma erlagda afgifter. "
Reglementeringsfragan under debatt.
De socialdqno- kratiska kvinnornas samorganisationer i Stockholm hade sondagen den 15 dennes anordnat ett offentligt diskus- sionsmote i prostitutionsfragan, hvarvid professor E.
J. Johansson i ett foredrag framholl de synpunkter han foretrader som reservant mot k. kommittens forslag i denna fraga.
Fru Hilda Sachs inledde diskussionen med att tala om Ny eller gammal orattfardighet.
Motet slutade med att antaga en resolution utgorande en protest mot bibehallandet af reglementeringen af prostitutio- nen och mot ' det framkomna forslaget om kriminalisering af den s. k. helyrkesprostitutionen.
I resolutionen uttalade afven motet sin anslutning till reservanternas i kornmit- ten, prof. Johansson och direktor Westerberg, forslag, och man och kvinnor inom alla lager uppmanades att innan betankandet blef foremal for riksdagens behand- ling uttala sig i ' denna for hela samhallet s2 viktiga fraga.
Som Dagny dnskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt ha^ till sitt mril att tillva- rataga allas intressen pil skilda platser, f d vi h&amp;- med uppmana vrira Iiisarinnor i landsorten att ' tie fdir at f underliltta denna vrir uppgitt, ville till tid-.
ningens redaktion insilnda sddana notiser, som ortdfver lokalintresset innehdlla saker af vikt fdr kvinnordrelsen i dess helhet.
A.
- B.
GAMLA SANTESSONSKA.
TENNGJUTERIET.
0 m.
0 rekommenderar sina konstindustriella tillverkningar Forsaljningslokal HAMNGATAN 34 Tv a mycket lasvarda bocker!
v. Keppler: Mera gladje.
i Bemynd.
ofvers.
efter ett ex. af 65: te tusendet af Cecilia Baath-Hoimberg.
Haft.
2: 75, inb.
3: 75. i Lauritz Petersen: Sigr id, i.
. '
Kristinehamns Praktiska Skola, Sveriges aldsta praktiska laroanstalt, har under sin verksamhet tillvun- nit allt storre fortroende.
Omkring 8,000 elever hafva hittills be- vistat skolan ..
Den arbetar pa 10 olika hckafdelningar anpassade efter det praktiska lifvets och ledda af erfarna och val kvalificerade special- larare.
Nyr.
kurser borja den 9 jan.
och,for vissa afdelningar afven den 1 mars 1913.
Begar prospekt.
Nils Schenke.
i Sairsjo Praktiska Skola b Varterminen borjar den 13 an.
Bland andra afdelnm ar har slolan fol- GYNNA.
D A G N Y S A N N O N SORER! ....
Realskola med forb.
till a h.
Iaro- i i iande: verken upp till ring III.
Alla vara elever soiii i host skrifvit for realskoleexamenS hafva blifvit godkanda.
: iflaggande, F6rberedande skoltz for intr.
sokande till doda resultat.
5 iolkskoleseminarier.
Energisk malmedveten undervisning.
Laga och ' lefnadsomkostnader.
Obeined- i ifgifter ade erhklla stora formaner.
Skolan har ett synnerligen friskt och harligt lage med tidsenliga lokaler.
Begar prospekt.
i stora, For handelsinstitutet sarskildt prospekt.
64.
Rikst.
: PRAKTISKA SKOLA i For SAVSJO Vilh.
Sandstrom.
i e ett sarnlifs historia.
Haft.
1: 25, inb.
2: 75. e PLA TSSOKANDE, e A.V.
CARLSOIS BOKP~RL.
A I m B m, ektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnklider m ..
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
ivarje elev dis2onerar en symaskin.
Wberopa alltid annonserna I, KARIN EONER, Stockholm.
- fPlatss8kande ffa sina annonser inprda i Dagny far hnlfva priset eller 7112 6re pr mm.
Ung musikalisk nicka kan f % plats att resa med svenskt kapell.
NAgon kunskap pA an- tingen fiol, fioloncell eller piano forutsattes., Narmare upplysnin- Skol k o k ~ l a r a r i ~ n a gar pr bref.
Svar ' med Alder helst foto till ') Musikdirek- onskar plats.
Svar, fortast mo+ och tor)), Alln~.
Tidn.
Kont:, Gust.
ligt till) ' M.
B.
)), adr.
Falerum.
Ad.
Torg.
.
o S.
T.
A.
308320. iibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
U LEDIGA PLATSERJ Ung bildad EVA EONER, Malmo.
flicka onskar nu el.
i januari ~ a r l s t ~ d f o s l ~ k o l o r.
plats att med jungfrus hjalp s k b En o r d i n a r i e ' f o l k s k o ~ l - ta ett hem.
Sv.
till) ' Hush %lls- ' l a r a r i n n e t j a n s t vid Karl- van)), Svenska Dagbl., Kl.
So- stads folkskolor kungores har- dra Kykog.
6. med till ansokan ledig inomfo- reskrifven tid fran forsta kun- gorandet haraf i Post- och In- rikes tidningar.
Loneformiiiierna aro i ett kor med srnaskoleexamen och mingarig allt: i forsta lonegraden 1,500 praktik i folkskola onskar.
till var- kronor, i andra 1,600, i ' tredje terminen vikariat vid dylik.
Svar 1,750 och i fjarde 1,900 kronor.
emotses tacksamt af ' Arbetett, Ansokan,, atfoljd af vederbor- Svensk Lararetidnings exp., Stock- liga intyg, stalles till .Karlstads iolkskolestyrelse.
och insandes till holm, undertecknad.
Karlstad den, l n6veinbei 1912.
Bror A. Larson.
lersens vag 2.
Tel .. 4490, ev. 4083.
Kvinnliga, ...
som under detta ar icke lyckats erhalla tjanst, onskar ' garna dylik till nasta ar.
Vik.
vid folkskolor de senaste.
aren.
Svar till ltGodt nytt Art#, Svensk Lararetidnings exp.
Stockholm.
i + + + Forbundets Byra, i: + - L&amp;rarinna D.
.
.
., Lararinnetjansten rid Frosunda nyinriittade smaskola, itt.
d, inon1 A l t u n a aforsaniling, Vastmanlands lan, sokes hos skol- - adet i Altuna, adress F j a r d- h u n d r a, fore utgangen af nast- kommande december manad.
Skolan ar nybyggd och synnerli- gen treflig.
Laget nara Revelsta xnhaltstation.
Lon enligt lag.
, Sar- skild ersattning for undervisning i ilickslojd.
Lakarebetyg fordras.
Simtuna, adress F j a r d h u n- 3 r a den 19 november 1912. un.dervisningsvan, med goda be- tyg och verkligt intresserad af sitt arbete, onskar till den 1 januari plats fast eller .vik .. i srnaskola, mindre folkskola eller ock i familj A. Hyland ?.
.
.
att undervisa barn.
Svar emotses 3rdforande i Altuna forsamlings s kolrad.
tacksarnt till " Larinnat#, Tjallmo.
. '
Sprid Veckotidningen .. D A G N Y!
:;
IJULGAFVAN 1912!, KO.PMANNABANKEN, Fonder 4,000,080 kr.
3 - E m Hufvudkontor: Arsenalsgatan 9, Afdelningskontor: Sodermalmstorg 8, Sturegatan 82, Deposition Kapitalrakning Sparkassa Fondafdelning,} 4; 4 - Kassafack Sjette Hrgangen.
Julgifvans imfang ar, omslaget inberaknad&lt;, 28 stora sidor.
Sasom gratisbilagor medfolja i ar 2 ytterst fina portrattaflor af De- ras Majestater Konung Gustaf V och Drottning Victoria efter kolore- ol0 3 rade Julgafvans fotografier af Hoffotografen Gosta Florman.
pris ar 1 kr.
Vid rekvisition af minst ', O Ol0 15 kr, Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arvika.
- Naturskor le.
Illustrerad Jultidning for hemmet.
m (\ IfiSTfl \ I 04 O R BRO ~ Klfl-TfKN * FRBRI K Billiga lefnadskostnader.
Mariannelunds Husmodersskola ' r, ' L: lamnus Julgafvan for 80 ore samt hvart 1l: te ex. gratis.
JULGAFVAN innehaller: Kristus ar fodd 1 Efter en tafla af O. Ligner till poemet Vid Iletle- hems krubba af M.
H.
- Julens tvenne stora namn.
Julbetraktelse af r pastor N&amp; Hyladep.
- Anglar tillbedja.
- Efter en tafla af L. v. Fl~ch-BnurFngeta.
- Ett faste.
Ett godt ord af past.
Tfr Llrdhngen, r med ofverstycke Dajlig ar jorden, efter en teckn.
af Carl Thoiiison.
- ' Nar och hvarfor fira vi julhogtid?
En liten historia af rcktor .Joh Rinman med En julfest hos Luther af B. Plockhorst som illiistration.
- Familjen och torsamlingsgudstjanstea.
Julminne af pastor K J Mon- felhu med illustration af altartafIan i Uddevalla- kyrka.
- Mannen, som Med illustration: ej fisk folja med Jesus af redaktor Andos Ab-.
Och de fBijde honom efter.
Efter en tafla af J.
R. Wehle.
- - Bilder jr fr3ln femte bibelkursen il Brunnsniis af pastor Ffr.
Raty.
.- Det, stora kristliga ungdomsmotet i Vibyggera midsommardagen 1912. r - Bilder fran svenska allmiinna missionskonferensen 1912 ined text af missionsdirektorn Joii Lindgren.
- Guds underliga vagar.
Be- rattelse af A-i-e.
Med illustrationer frPn Tannforsen, Visby m. ni.
- r I Hvita nackrosor.
Berattelse af Anna ii-m Preizitz nied teckningar af Jenny Nystrom-Stoopendal.
Han blef tagen pa orden.
T,criittelse af Anna Carkdoffw.
Med teckningar af Einar Torss ' .ow. '
,: med A och B-klasser for hel- och halfb2talande elever borjar nya kurser 10 januari, 26 mars och 10 juni.
Undervisningen, som ledes af 7 erfarna lararinnor utom forestandarinnan, omfattar enklare och finare matlagning, bakning, dukning, upplaggning, serviettbrytning, serve- ring, handarbete, vafnad, tvatt och glansstrykning.
Forra vintern var I Evang.
endast denna afdelning besokt af mer an 100 elever samtidigt.
T-.
Fosterlands-Stiftelsens Forlags-Expedition, Sthlm 3.
Kunskap a r vagen till framgang!
Prospekt och brefsvar mot 20 ore i frimarken.
Adr.
: Praktiska Skolan, Mariannelund.
ALB.
LINGSTROM.
Mariannelunds Prabtislla Skola for man och Kvinnor forbereder pa koitaste tid till realskole- och studentexamen p3 saval real- som latinlinjen, till folkskoleseminarier, statens landtbruks- institut och hogre afd.
i Chalmers Tekn. iaroanstalt, har Handels- institut med lagre och hogre afd.
(underv.
i stenografi, maskinskrif- ning och maskinrakning), Teknisk Fackskola med elektrisk, maskin-, byggnads-, kemisk, vag- och vattenbyggnadsafdeln.
[elevarbeten prisbelonta), Juridiskt Seminarium for lansmansexamen, Landt- mannaskola for smabrukare (utbildar afven kontrollassistenter, forman, inspektorer och forvaltare).
Husmodersskola i tre afd.
(skolkok A och B med undervisning i handarbete och vafnad [elevarbeten prisbe- lonta]), Slojd larari n neseminarium (elevarbeten prisbelonta).
Mu- sikskola (piano och orgel for hemmet och musikstudier) m. m.
Skolan har ett harligt lage pa landet, 250 meter ofver hafvet med skogsluft.
Egna valinredda hus.
Enda praktiska skola i Sve- rige, som for fram till studentexamen.
(8 togo student- och 13 realskoleexamen under sista lasaret).
Nytt lasar borjar 10 Jan.
och ny kurs i husmodersskolan dessutom 26 Mars.
Kunskap a r vagen till framgangl Prospekt och brefsvar mot dubbelt porto.
Namn denna tidning!
Adr.
: Praktiska Skolan, Mariannelund, p - ALB.
LINGSTROM.
MAZETTIE 600~-CACA per hektopaket 45 dre delikat - kr&amp;lftig M A Z E T T E SPIS- - hdlsosam.
HOKOLA D E L med eller utan mj6lk sardeles jim och uddsmka~) &amp;.
Dagenr nummer inneh8llere Dagny 1913.
Svenska Illtaresallskapet och teglementeringem.
Af Amild Tarnm.
Nagra ord med anledning af Fredrika-Bremer-Forbundets Stipendieinstitutions 25-arsjubileum.
' Af Matfzilda Siloii ?.
Det norska forslaget till Ilderdomsforsikring.
Nar partiintressena rida.
Charlotte Perkins Gilman: Den af mannen skapade viirlden.
Rec.
af Ellen Kleman.
- A. von Gleichen-Busswurm: Sallskapstifvet.
Rec.
af Ellen Nordenstreng.
For hemmet.
Notiser.
FBreningsmeddelanden.
Insand litteratur Prenumeration &amp; Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
