# ID: svediakorp-per576
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,764
# sentences: 1,074
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r bo.
~ren~rnerationspris: 111 Ar.
.
kr.
4: 50 ' le gr..
kr.
2: 50 VI,, ..,, 3: 5&amp;k,, ..,, LOstmmmet 10 ore.
Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm I narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- 5: e arg.
Stackholm d e n 1.
2 C) ecembet ' .l&amp;Bl2 I (Redaktion: Klarabergsgatan 48, ~ V A tr. l Redaktor o. ansvarig.
utgifvare: E L L EN I&lt; L EMA.N.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje.tordsg.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan I I 481.
Sthlm 1911, P. Englunds Boktr.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
I - ~n " oi~iir: 15 Ore ger mm.
Enkel spaltbredd.
50 mm.
: Marginalannons under texten 15 mm: s hajd per g h g 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, l0 ggr 10oh 20. ggr 20 010.
50 ggr 25 010.
Annons bor) vara inlamnad senast mindag f. m..
.
A l l m a n pensionsforsakrhg .. Kvinnornas sthllrhg.
A lderdomsf~rsakringskornmittens betankande har for ett par veckor sedan.
inlamnats till K.
M: t.
I Dagny for den 28 nov.
har forekommit en korta- re redogorelse for hufvuddragen i kornmittiforslaget.
Vid, studiet af de fyra volymerna (tillsammans 1,270 sidor), som innehalla: I) Betankande och for- slag angaende allman pensionsforsakring, I I) Kost- nadsberakningar, I I I) Ofversikt af svensk och utlandsk lagstiftning angaende invaliditets- och alde~dornsfor- ' sakring och IV) Statistiska utredningar, maste hvar och en erfara ett starkt intryck af den imposanta ar- betsprestation, som foreligger i resultatet af kommit- tens verksamhet.
Redan den kvantitativa omfattningen medfor, att ett bedomande af forslaget i dess helhet maste foregas af ett synnerligen langvarigt och inga-.
ende arbete.
Genom sin kvalitativa beskaffenhet torde vissa delar daraf undandraga ' - sig icke-fackmans kri- tik.
Men de sociala och humanifara principer, som tagit sig uttryck i forslaget, bade kunna och.
bora sl&amp;skadas af hvar och en som tanker och kanner soin svensk inedborgare.
Det ar kvinnornas bade pliM och rattighet att satta.
sig i n i och.
taga position rorande ett forslag, som ar SA betydelsefullt for de i ekonomiskt hanseende samst stallda af deras eget kon och som genom sin principiella innebord starkt beror alla kvinnor.
Alderdomsforsakr~ngskommitte.ni.
har sjalf - genom att gifva.
kvinnorna.
en.
sarstall- ning, hvartill icke finnes nagot ' motstycke.
inom de linder, dar socialfo-rsakringens stora.
tanke tagit-form - bera ' ttigat framforandet af kvinnornas speciella in- tressen i fragan.
, ' &amp; derdoms- och inve1iditet; sforsiikring i utlandet.
Af de europeiska lander, ' dar socialforsakring i nagon form inforts, torde Tyskland O&amp; England (den engelska lagen om alderdomspensionering iiger stor likhet med Nya Zeelands 0th Australiens) kunna go- ra ansprak pa det storsta intresset sasom represente- rande tvenne utpraglade Sgiskt olika system.
Karakteristiskt for den t y s k a. riksforsakringen ar att den hufvudsakligen omfattar lonearbetare.
.
Kbst- naderna for forsakringen, som ar obligatorisk.
och in- nefattar saval invaliditets- som alderdomspensionering, bestridas dels med .statsbidrag, dels med forsakrings- afgifter, af hvilka de forsakrade och deras arbetsgit- vare betala halften hvar.
De forsakrade indelas i fem loneklasser allt efter deras hrliga arbetsfortjanst.
Sa- val - afgifternas som pensionernas storlek grunda sig p2 denna loneklassindelning.
Nagon indelning efter kon forekommer icke.
I E n g l a n d .erhaller - med undantag ' for vissa.
-
.
.
- * kategorier, personer som under kortare tid an 20 ar varit ' engelska undersatar m. fl.
- hvar och en, ba- de man och ' kvinna, hvars arsinkomst understiger 378 kr.
;.
en arlig pension af 234 kr.
Staten bestrider helt och hallet kostnaderna.
I England har afven ge- nomforts en obligatorisk sjuk- och invaliditetsforsak- ring omfattande, med undantag for vissa kategorier, alla man och kvinnor i aldrarna 16-65 ar, hvilka arbeta for en arbetsgifvares rakning.
Kostnaderna be- stridas dels af staten, - dels genom afgifter af arbets- gifvare och arbetstagare.
Arbetstagarnas afgifter, i hufvudsak lika hoga oberoende.
af arslonen, aro i vissa fall nagot.
lagre for kvinnor an for man.
For- manerna innefatta: invalidpension lika for man och kvinnor.
, intill uppnadda 70 ar, d2 alderdomspensio- nen intrader i stallet; moderskapshjalp (maternity be- nefit); sjukhjalp till forsakrade gifta kvinnor under de fyra forsta veckorna efter nedkomsten; samt dess- utom sjukhjalp till saval man som kvinnor under sjukdom, s o m racker kortare tid an 26 dagar, da in- validpensionen intrader.
Denna sjukhjalp utgar med nagot hogre belopp till mannen.
Den lilla differensen till mannens forman kompenserar gifvetvis icke kost- naderna ' for moderskapshjalpen till kvinnorna.
Utrymmesskal forbjuda oss att ens antydningsvis omnamna kvinnornas stallning inom socialforsakrin- gen i ofriga lander, dar sadan ar inford.
For sa vidt vi kunna finna af kommittens ofversikt af gallande utlandsk lagstiftning, forekomma lagre alderdoms- och invaliditetspensioner for kvinnor endast i samband med lagre forsakringsafgifter for kvinnor a11 for man.
I de forslag om riksforsakring, som sett dagen i va- r a p n n l a n d e r Norge och ~hland., rader likstallig- het mellan man och kvinnor.
I Danmarks " Lov om Alderdomsunderstottelse til vaerdige trengend-e uden- for Fatagvaesenet, " som antogs ar 1891, finnas heller icke sarskilda bestammelser for kvinnorna.
, Det svenska forslaget.
Enhuar: svensk man eller kvinna, med undantag for vissa kategorier, skall genom erlaggande af ar- liga pensionsafgifter och med bidrag af allmanna me- del forsakras till- erhallande af pension.
Ratt till pension intrader vid varaktig oformaga till arbete och senast vid fyllda 67 ar, afven om var- aktig arbetsoformaga da annu icke ar for handen.
Pensionsafgifterna utgora for enhvar afgiftspliktig, kvinna som man, for hvarje Ar tva kronor, samt dar- utofver for den, i hvilkens taxering i n g k inkomst af minst 800 kronor:.
om inkomsten ej uppgar till 1,200 kronor, fem.
' krorkr; om inkomsten uppgar till 1,200 - kronor, eller mera, tio kronor.
Pensions arliga belopp utgor for man 30 och for kvinna 23 prccrnt af de erlagda pensionsafgifternas: ammanlagda belopp.
Da jamte utg %.
af allmanna medel ett tillaig till pensionen for pensionstagare, som ar till arbete varaktigt oformogen och hvilkens ars- ink, mst ej iippgh- for man till 300 och for kvinna ' till 250 krmor.
Pensionstillagget utgor for Ar rak- na&amp; ifraga om pensionstagare, som ej atnjuter na- gen idtomst, for man 150 och for kvinna 125 kro- nor, och ifrilga om pensionstagare, som atnjuter in- komst, namnda belopp med afdrag af halfva arsin- komsten.
F6r hvarje ar, for hvilket endera af de hogre pensions; ifp,ifterna af sju eller tolf kronor blif- vit erlagda, hojes pensionstillagget med en och en tredjedels procent.
Gifvet ar att olikheten i pensionsbe !oppen for man och kvinna i forening med likstalligheten betraffande afgifter i detta forslag genast falla i ogonen.
I all synnerhet som det svenska lagforslaget p i denna punkt fullstandigt skiljer sig fran de utlandska syste- men enligt den af kommitten utarbetade Bfversikteti.
Soker man intranga i fragan, huruvida derina ny- het .pa riksforsakringens omrade ar berattigad, s % stalles ma n infor tvenne olika faser af lagforslaget: pensioner, grundade pa de forsakrades egna afgifter, och pensionstillagg, som helt och hallet bestridas af allmanna medel och aro beroende af de fiirsakracles egna behof.
till rniiii- H fraga om den betydande differens, 7 kvin- nens forman (mannens pension utgor ju 30 nans 23 % af summan af erlagda pensioiisafgifter), som afgiftspensionerna forete, sa erbjuda de enskilda bolagen helt naturligt jamforelsepunkter.
Man finiler att i de enskilda bolagen s. k.
" uppskjuha lifriirrtor " (den typ som narmast kan jamforas med afgiftspar- sionerna) visserligen stalla sig dyrare for hinrior an for man, men att vid en berakning af den pro- cent a summan af erlagda premier, som genom lif- rantan erhalles, differensen vasentligt understiger 7 X. Afgiftspensionerna ha emellertid en dubbel harak- tar; de aro saval alderdomspensioner som imdidi .. - tetsrantor.
I kombination med lifforsakring neddela enskilda bolag s. k. extra invalidite4sforsakring, jh- val innefattande extra invaliditetsranta.
Ett " sjukfiir- sakringsbolag ", grundadt af tva af vara storsta liffor- sakringsbolag, meddelar sjukforsakring utan konihina- tion med lifforsakring, omfattande: ersattniiig vid of.
vergaende fullstandig arbetsoformaga i foljd af sjuk- dom eller olycksfall; ersattning vid varaktig, fullstaii- dig eller partiell arbetsoformaga (invaliditel) i foljd af sjukdom eller olycksfall; samt aIderdomslifra~~ta (lifranta fran 70 ar).
Vid dessa olika former af in- validitets- och sjukforsakring utga premierna l i k a f o r m a n o c h k v i n n o r.
Detta forhallande har ju onekligen sitt intresse, eftersom affarsbolag icke gama kunna - tankas utofva filantropi gent emot kviii- norna och eftersom vara storre bolag visat sig va- ra fullt tillforlitliga.
Af nagon afgorande heh.delsc for fragans bedomande ar detta emellertid icke, di1 man icke kan bevisa, att de enskilda bolagens meto- der aro de mest korrekta, och da kommitteforslagets afgiftspensioner icke kunna sagas ha sin motsvarighet i ofvan antydda forsakringsformer, ehuru franclskap betraffande riskmomentet forefinnes.
x,
D A C N Y - 57.1:.
Det namnda sjukforsakringsbolaget grundar sina forsakringen, som tank&amp; minska fattigvrrden.
till ett berakningar pa erfarenheten vid svenska sjukkass ' or, minimum,.
bestridas af stat och komaun.
Om- ofver De tabeller ofver " invaliditetssannolikheterna. "
och hufvud stat och kommun ha skyldigheter gent e m l ' ~invaliddodligheten ", som jamte tabeller.
ofver den8 de individer, som &amp; o i behof .af kan allmanna svenska dodligheten.
ligga till grund for ' val icke.
det forhallande, att flertalet unde&amp;jdsb&amp;of- kommittens .berakningar, grunda.
sig pa tysk.
erfaren- vande aro kvinnor, berattiga en - reduktion af.
under- het af o k n i n g a r af invaliditetslagen, hvilken blott stodsbeloppen till de kvinnliga individerna, .,ell.er - omfattar vissa.
grupper af tyska folket.
.
~ n l i ~ upp- t.
hur man n u, vill uttrycka saken - e n hojning till de gift aro de statistiska data,.
som finnas rorandesven-,.
understodstagande manliga individeha, darfor att ' d c -.
........ ska invaliditetsforhallanden, otillrackliga for upprattan- aro farie ?.
de af invaliditetstabeller, men de ha spelat en.
kon- Kommitten Aberopar: afvenledes " ' det ' karida ' for- trollerande roll.
De svenska statistiska uppgifterna ro- hallandet att for - kvinnan i regel erfordras mindrefh.
arbetsoformAga visa, liksom de tyska uppehallet an for.
- mannen9 '.
.
Vi erinra om det.
sak- rande.
hinnonias tabellerna, iamfordt med.
motsvarande uppgifter.
om forhallandet, att kostnaderna for husrum, bransle.
mh ' m ' iiin; iii oerhordt hoga siffror.
lyse, medicin, sjukvardsartiklar och.
afgifter a sjukhus.
.
,.
Genom en naturlig idea-ssociation erinra, vi i aro desanima for kvinnan som ' for mannen.
och ' detta samlnaiihang den paragraf i Fattigvardsforord- det ': torde vara svart att faststalla vardet af ' den: even-.
ningen, som foreskrifver, att?
?enhvi \ r, som ar - arbets- tuella skil Inaden. '
mellan de kvantiteter mat, som ' ald- ' for9&gt;,- saledes a f v e ~ ankor.
ined manga barn - " skall riga eller invalida personer af olika kon.
behofva.
De.
forsorja sig och sina barn " samt .d@ matportioner, som utdelas af fattigvarden, aro.
i all- kanda och erk.annansvarda faktum, att lakareintyg om manhet lika for man och kvinnor.
' ~oa1eth; t~ifterna arbetsoformaga ofta utfardas, da " invaliditeten " sna- for dem.
som skola lefva af de foreslagna pensioner-.
.
.
.
.
rare ar e k o n o m i s k an fysisk.
Att det foretedda na, kunna icke tagas i berakning.
Ett annal argument ar, att kvinnorna ha.
' lahare statisoska.
materialet paverkas.
af sadana forhallanden, att finna en fristad hos anhoriga.
Detta ar mojligt, hvilket vi icke kunna bevisa men dock vaga.
formo- da, skulle i siil man kunna forklap.
det hapnadsvac- inen.
den antagligaste forklaringen .. i s a fall ar att kande faktum, att kvinnornas invaliditetssannolikheter, kvinnorna, S ~ S Q framgar.
~ af utredningen;.
aro .mest som aro sa mycket hogre a11 mannens, aro kombine- nodstalMa.
Man.
hjalper, forst och framst.
dem,.
som ' .... rade med en invaliddodlighet, som ar mycket lagre, aro samst daran.
Med allt erkannanqe af - det i mangi ifseenden be- ' hvilket gifvetvis ur kostnadssynpunkt ar synnerligen ~indransv ' arda resultatet .af a~lderdomsforsakringskommit- beklagligt.
t e n ~ arbete maste vi protestera mot den: - stallning, ofvanstaende forsok till forklaringsgknder torde Som gifvits kvinnorna i kommii$ins forslag - vi ' anse, vara af et.
visst intresse for dem, .lsom sta att riksforsakringens stora &amp; ndtanke svikes.
genom infor det .statistiska resultat som de och.
uppdelning af nationen efter kon i tvenne risk- en: b e f i n t l i g statistik, obe- framstallts.
tt klasser ' med hogre pensioner for man och lagre for roenede af formodanden, om darmed.
.
.
.
.
kvinnor- forhallanden., maste ligga till grund for.
k o s t n a d s- b e r a k n i n g a r n a.
medgifves garna.
Men daraf.
Men, iiivander man, en riksforsakring kan endast foljer, icke att mall behofler.
klyfva.
befolkningsstocken genomforas o m kostnaderna hallas inom det mojligas i kategbrier med efter olika norm pen- granser- Med den utgangspunkten, att kostnaderna, de sioner.
~~t torde icke vara storre, ' svar-ghet ur &gt;&gt;for- enskildes.
saval som det allmannas, icke bora, eller sakringsteknisk,, synpunkt i Sverige an i andra lan- kunna stallas hogre an som skett i. kommiheforsla- ' ler att anse hela folket som en enhet.
En obliga- gei, gifves det dock en annin losning pa denna basis. '
tonsk riksforsakring ar genom sin grundide .- sam- Genom att nedsatta mannens pensioner och pen~ions-.
halls~oli&amp;riteten, binder .alla ' tillagg med jamt ' .sa mycket Som behofs ' .for .hoja.
; till saIIilIla belopp ' ar.
jamviktslaget.
upp- kvinnornas g q &amp; ingar dem att gemensamt baTa.
bordor, hvil-.
...
.
forsakringens ..... ka nu vaga sa tungt pa de svagare ' individerna - nldt, utan att- berakningarna rorande uteslutande affars- totalkostnad rubbas: Detta blefve dasernot fallet, om.
oeftergifligen artskilld f; b de.
den ' stallning, som den gifta, kvinnan fatt i forslaget, principer grundade affarsbolagen.
.
.
blefve ' andrad i den riktning att hon foljde &gt; ' mannens Annu klarare framstar denna sanning, da man tanker sig in i st pensions till agg ens^^ karaktar.
Forut- stand och villkor ", hvilket eljes vore onskvardt.
.
:.
Gent emot kvinnornas kraf .pa rattfardighet.
abe- sattningen och villkoret for deras erhallande ar i n- d i.v i d e+ n a s b e h o f a f h j a l p, och just ur, det roP " ' Ofta kamhall&amp;ntr&amp;set.
Vi '; tro icke att ' saaihal- att, kvinnorna .aro .mest - i beh.of af.
hjallj, ha lets val krafver att kvinnornas ratt asidosattes.
Sam-,, invaliditetssannolikheten,,, den langsta och folj- hallet ar en organism, h a r s valbefinnande beror af aktligen hjalplosaste alderdomen, drager.
man den a l l a dess '. '
slutsatsen, att de bora erhalla minst; som i n d i v i- ..,.
:.
.
.
.
,.
.
.
.
.
d e r raknade.
Kostnaderna for denna del.
af - riks-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, ', -- ',,.
.
l.
, ' ', ' i,: i C. '
', ' ', L.
A e -.
S!
.
9, * ' 3.
.
i.
.L ..
.:.
.
.
.
.
b -.
.
.
.
.
' I.
i *, .-a J i.
.
i '.
L.
- 9.
!. '
.
.
.
S ', I _ ' ' ' a.
.
.
.
L -.
;:;; -.
1.,.
.
.
.
.
.
.-.
: ...
.
&amp;.
.
.
::.
.
.
.
i.
.
L .-.
: -,.
.
.
,.
.
.
. '
8 v;.
b ....
.
.
.-.
.
.
.
.
.
.
.
.
_.
.
.
.
-.
.
.
s.
,.
,
D A C N Y 5 ?2 - .- - -.
Upprop frhn Moderata kvinnoforbundets styrelse.
iktigare an nagonsz ' n har det i desse de skarpa.
Plats liar begarts for nedanstaende vadjan till moderata kvintlor.
K a r t o t s a t t n i p ~ n a s dagay.
blifvit for kvik- ed oro liafva Sveriges moderats kvinnor landet ruiidt norna a t t aga ett $ressorga~z, som star utanfor fornummit, att vid dett mote Foreningen for kvin- det foditiska ~ w t i t a g m h t.
Dag&amp; ar &amp; ck&amp; nog nans politiska rostratt hallit i Stockholm den 23 novem- att h m u fylla ~ en sada,^ phts.
k&amp;da fin12 iitt ber tyckes fortfarande inom verkstallande utskottet den startande har &amp; .hhge ?z f e s t hBW fla d a p u n k t &amp; sikten vara radande, att det vore klokt, om de for den i .sitt jrogyam, kddke~z betonar dess stahing utan- politiska rostratten ifrande moderat sinnade kvi~inuriia nedlade sina roster vid val till landstingsman och stads- for 0th ofver partie~na Darigenom har det m+ fullmaktige.
liggjorts f&amp; hiwznorna i allmanet att, oberoende Fruktande att denna asikt skall vinna birkraft ute i a f poCitisKa asikter for o fizgt, samla sig knizg landet vilja vi paminna Sveriges moderata kvin~ior om Dagny.
Darfor Kan den ocksa nu, undmz dm hvad deras medborgerliga rattigheter innebiirz, niixnligeii tilltagande pa rtkplittri~~gm, bjz~2ldn kvizno rna sam- en oeftergiflig plikt att efter basta forstand och samvete Iiag kring de rey50rmstra; fa~den den foretrader utofva sin rostratt.
Att ' uraktlata denna plikt, att Vigga ned var rost ar ett brott mot samhallet ock fostqrlari- och hviZKa berora kvinnorna yalfva pa &lt;let allra det.
Illa handla Sveriges kommunalt rostberattigade kviw narmaste - hojandet af kvinnans sociala, ju- nor, om de begagna sina nyforvarfvade rattigheter siiscm ridiska och ekonomi&amp; stallning.
/ gmze7e- vapen i striden for an storre rattighejer.
Darmed visa samt arbete f or, qemensant sak hmna kvinno~nn de sig ovardiga dessa storre rattigheter och ovardiga dc rattigheter, som blifvit dem skankta.
For Sveriges nio- har motas p&amp; filllt nputral mark Som organ f 4 ~ kvinnororelsen i dess helhet derata kvinnor ar den kommunala rostratten en dyrbar plikt de hvarken kunna eller bora svika.
Kan .Dagy /?
@ taga alla fragor, som rora &amp; din- Sveriges moderata kvinnor uppmanas darfor att ej lata norna, n a g o t som natwbigt rzag gor den mang- binda sin rorelsefrihet, att ej lata ofvqtala eller kfalfii sidigare och af mera allmant idresse a~z de kvin- sig till en hallningslos taktik, som vore dem ovardig.
notidningar, som begramat sig till ar6etet for m Sveriges moderata kvinnor bora mangrant fullgora sin elle?
amzan sarskild riktnzkg ' inom kz~innororelse ?&amp;.
plikt vid utofvandet af sin rostratt i kornmimala ting och darvid tydligt lagga i dagen, att de amxa tiirika och Genom m i mo~lzgnste matto rikhaltig allman handla fritt och sjalfstandigt utan aM tillata rligun s o n a fdelning, zgjtagande lit f era tur anm rilningar, helst pitryckning fran.
vare sig det ena eller andra hal- rese- och fiutturskildringar, biografier af be- let.
De moderata kvinnor som nedlagga sin r6st starka M markta kvinnor, korrespondensartiklar fr$n darmed ofriga partiers stallning och bara sklunda ansvar utlandet m. m. gores tidningem in~ehcill onzvax- for valens utgang i lika hog grad som de rostande.
Moderata kvinnoforbundets styrelse lande och dattlasb.
Ebba von Eckerrnann, ordforande.
.
Tidniagen utkommer susom forut en gang i Ebba!
kiiz Js~ZE&amp;-~ Lizinka Dyrssen, veckad.
Pmmmerotion sker d narmaste post- 2. v. ordf. 1. v. ordf. Gertrud Ericsson .€&amp;h Kindvall, anstalf elhr i bokhandel.
F&amp;: b.
4: 50 pr v. sekr. sekr. ar; 2: 50 jr halfar; I: 25 pr kvartal.
Lo~zzcwz- Sigrid Bjornskjema, Louise StentfiwA.
kassor.
mer ro ore.
E k a beth Fr6Cich.
Cecilia Aliloli7.
Tifi tryggande af att tidningen vid det nya Anna Ahlstronz.
Hedvig Maltnstro~ii.
Essie Wrats ' gid.
Elin Cederblom.
drets berjan i ratt tid erhalles bor prenume- Tyra S~ttinhu$vud.
Ellen Ttrsmzs, rationen for 1913 fortast mojligt verks talias.
Redaktioiztw.
--- -- - i Verkstallande - utskottet i L.
K.
P.
R. svarar.
D 0000000000000000000000000000000000000000 00000000000000000000O0000000000000000000 - lund bergs Drottninggatan 56 I Klgdningar I Blusar Kjolar relse utfardat till de kommunalt rostbeiiittigade livin- norna, latt kan gifva anledning till missforsthl och fak- tiskt redan gjort d&amp;, anhaller verkstallande utskotle (i. Landsforeningen for kvinnans politiska rostratt forhirid- Pi@, att foljande beriktigande matte intagas i c k press- oggan, som lamnat plats for bemalda upprop, Pr en u m erera pa D A G N y!
har storsta urvalet A det upprop, som Moderata kvinnoforburtdeis sty- I -- .-p - -.
--.
- .. -.
O -- Verkstallande .utskottetm har icke, vare sig- i forb af paroll i cirkular eller genom enskild ofvertalning i p r i ~ vatbref, utsandt nagon uppmaning till de hogersinnade kvinnorna inom rostrattsforeningarna att nedlagga sina roster vid stundande stadsfullmaktigeval.
Darom kunde Moderata kvinnoforbundets styrelse latt ha ofvertygat sig, om den sa velat.
Hvad som tilldragit sig.
ar foljandq: Vid ett enskildtt mote i Lund den 17 juni i ar, i hvilket medlemmar fran olika F. K.
P.
R. deltogo, dryltades konfidentiellt ' hvilka mitt och steg som .kunde fora fragan om poli- tiska rattigheter for Sveriges kvinnor till en snar los- ning.
Pa tal om hogerkvinnornas insats yttrade; ordf., att det vore ett onskemal, att de rostrattskrafvande bland dessa ostentativt forklarade, att de vor0 forhindrade att med ' sina roster understodja sitt parti, sa lange detta vidholl6 sitt motstand mot kvinnorostratten.
En sadan paroll kunde dock icke utfardas, utan det miste bli en fullt frivillig sak, da det ytterst vore en individuell sam- vetsfraga, om den enskilda kvinnan ansiige kvinnorost ratten^ eller understodet af det ofriga .partiprogrammet viktigast och mest samhallsgagnande.
Ville ett antal hogerkvinnou genom rostnedlaggelse demonstrera endast vid val af politisk karaktar, skulle detta sakert ha betydelse.
En annan talare foreslog, att kvinnorna vid stadsfullmaktige- valen i host skulle g&amp; fram med egna listor for att dar- igenom markera, sin stallning.
Detta senare forslag mot- togs med allmant .bifall.
Motet i Lund hade karaktar af radplagning och agdi ingen befogenhet att fatta beslut.
Det hade en sa.
konfidentiell pragel, att protokoilet ej ens kringsandes till F. K.
P.
R., an mindre delgafs pres- sen.
Den ofvanrelaterade diskussionen utgjorde endast ett kort led i forhandlingarna.
Da det redan i Lund var tydlid, .att hogerkvinnor- na icke kande sig hagade att i storre utstrackning de- monstrera pa - det forst foreslagna sattet, har friigan icke, ens upptagits till diskussion inom centralstyrelsen.
Det enda uttalande som gjorts Aterfinnes i Rostratt for kvin- nor for 1 nov., dar den ledande artikeln ' afhandlar stads- fullmaktigevalen.
Denna artikel innehiller framst en ifrid uppmaning till medlemmar af F. K.
P.
R.
" att gora sitt basta att fa kviiinorna sa talrikt som mojligt att deltaga i stads full mak tig eva len^ '.
Vidare tillradas kvinnorna i de stader, dar stadsfullmaktigevalen ha en politisk betydelse, att g2 fram med egen lista, hvarigenom de kvinnor, hvilka aro.
missnojda med sitt partis halhing i fraga om politisk rostratt for kvinnor, alltsa hogerkvinnorna, erbjudas ett alldeles enastaende tilifalle att demonstrera mot de; nna partiets hallning pA ett siidant satt, att det ej skadar partiet med hansyn till dess ofriga programpunk- ter.
- Den andra utvagen att infor sitt parti demonstrera sin.
rostratbvanlighet, som ju alltid star hogerkvinnorna) till: buds, att helt och hallet nedlagga sina roster, har dels det emot sig, att den drabbar partiet hardara.
an de flesta onska och darigenom indirekt gynnar de andra partierna, dels afven det, att den ar sa svar att - akt berakna till sina verkningar.
P i Stockholmsforeningens mote den 25 november ut- ' 573 D A C N Y - talade hogerkvinnor - utan sammanhang med de ofriga diskussio&amp;amnena - en protest mot tanken att demon- strera genom ' rostnedlaggelse.
Landsforeningens ordforan4 de forsvarade verkstallande utskottets uppfattning af det Onskvarda i att hogerns rostrattsvanliga kvin ' nor ville of, vertyga .sitt parti pa rostnedlaggandets .otvetydiga satt om .sitt missnoje med dess hallning i., kvinnornas rostratts- fraga, men upprepade, att i friga om, nedlaggande af sin rest vid kommunala val maste hvarje hogerqedleq a f F. K.
P.
R.
profva sig sjalf och handla efter basta.
.
.
samvete.
Stockholm den - 4 december 191 2. verkstallande.
utskoffet i Landsjioreningen for.
.
kvinnans politiska rost@i i god tid f6r ar.
1913.
.
0.
.
: ULSTRAR enligt vidstaende cliche prima engelskt ulsterty&amp;.
..
Kr.
45: - AKTIEBOLAGET NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
" Louis " Silfverpulyer, " Louis " Nickel pulver, som forsilfrar kop- p a r ~ m~ssing.
brons och nysilfver, som forsilfrar jiirn, +I.
britannia.
alp ?c- ca och nickel eiljes numera i flera specerl-, fiirg-, jdrn- och bosattnIngsaff&amp;w I alla stadsdelar, Partiiager hos Elling Svenduaardl Lindgatan 50, - - - - Riks 3409,,
O 574 DACNY Barnens julbocker.
B -, ara mah ser pil dem, Folkskolans Barntidnings jul- bocker, blir man glad - hur skulle man val kunna, annat?
Det ar ~ u l e n och det ar Sagan, som stiga upp for ens syn - det ar den starka lyckokansla dessa tva begrepp alltid vackt- hos barnet, som Ater far 1if - det ar barndomen, som for en stund kommer tillbaka.
SA for oss vuxna.
For barnen, ja for barnen aro ju julbockerna nagot hvarpA man vantat hela hostterrni- nen, nigot som mottages med ett jubel, .hvari aldrig finns nagon besvikenhet da det galler Julklappen, Guld- slottet, Rosengull, Tummetott, Lilleputt och Trisse.
Ty det skall sagas, att hvad de bjuda barnen ar, bAde ifraga om bockernas utstyrsel och om deras inne- hall, ar for ar valdt enligt principen: At barnen ar en- dast det basta godt nog.
Och man finner i samtliga publikationer ett flertal af vara basta namn pa sagobe- rattandets och sagoteckningens omrade.
ulk lappen innehiller utom de illustrationer, som afse texten, reproduktioner af tvii kanda konstverk: Rafaels un- derbara Madonna del Granduca, hvilken bifogats en jul- dikt af Edvard Evers och pa ett lyckligt satt ersatter de, ofta allt for " sota '. '
Betlehemsbilder, som aro nastan obli-.
gatoriska i en del jultidningar, samt Georg von Rosens tafla Drottning Margareta beedigar ~alm&amp;unionen.
Bort- scdt fran dessa tva taflor, .som ju sta utom taflan, ina taga John Bauers teckningar framsta rummet.
Han har namligen en s a g o f a r g som ingen annan.
Se bara pa Julklappens omslag, flickan med grotfatet och hela tomr tefoljet pa huk under ladan, - och pli Guldslottets om- slag med den lilla prinsessan i snovadret utanfor slottets murar!
Dessa tvi aro afgjordt vackrast och originellast af julens alla hittills utkomna barnbocker och bamtidnin-.
.
gar.
.
Edward Berggrens vackra konst visar sig i ett fle,r- tal.
fargplanscher och teckningar, hvaraf nagra illustrerande en saga i Guldslottet med honom sjalf till forfattare, och Aina Stenberg-Masolle, Gisela Henckel-Trapp, C. Al- thin och D. Ljungdahl lamna jamte flera andra prof pa vackra och roliga teckningar.
V. Borjeson har i Jul- klappen en historia i bilder och vers, som sakert kom- mer att Iasas och ses med stor fortjusning.
Bland Jul; klappens innehall markes for ofrigt en lustig saga af ' ~ n n a Wahlenberg, " Fru Tofsa " - honan som.
var nog formaten att vilja tanka sjalf.
Afven i Guldslottet och Lilleputt finnas sagor af An- na Wahlenberg, som alltid sallsynt val finner ratta tonen for barn.
Detsamma kan sagas om Jeanna Oterdahl.
Hennes j9Tva smA stumpor " i Lillepitt ar betagande, full af barnslig charm, och dikten " Lilla syster dansar " till Aina Stenbergs vackra helsidesplansch i Julklappen ar fylld af varligt solsken.
Rosengull upptagep hell af en saga af Sigrid Elm- blad - " Rosengull och gossen som radde pa berga- kungen " - en vacker och fangslande saga med farlighe- ter och under och ett lyckligt slut, fint och poetiskt be- - rattad.
En likaledes mycket poetisk saga, " Riddaren som for- svann ", berattar Helena Nyblom i Guldslottet, dar.
- en sardeles treflig berattelse af Alfred Smedberg ar blabd bokens basta.
Julia Svedelius ' drapliga " Puttes stord bror " i Trisse, Hjalmar Bergmans " Riddar Munters af- ventyr " i Tummetott - nej, det ar val ej vardt att borja rakna upp hvad som ar mest lasvardt, ty da vore det svart ' att alls sluta.
Ty allvarliga eller glada, - de halla alla mattet, de sagor och be.
@ ttelser .Folkskolans Barntidnings forlag skickar Sveriges barn som julklapp.
A. H-n.
Notiser, Stadsfullmaktigevalen i landsorten.
SA llingt valresul- taten nu aro oss bekanta ha i foljande stader kvinnliga stadsfullmaktige blifvit valda: Karlskrona, froken S i g- r i d K r u s e (omvald); Trelleborg, froken .A n n a M o n t e l i u s; UmeA, frokm I n g e b o r g O q v i ~ t; samtliga uppforda ' pa de frisinnades lista.
I Lund,.
dar.
, kvinnorna gingo ' fram med egen lista, blef deras kandi- dat, handelsidkerskan.
E l n a P e r s s o n, vald.
For Fredrika Brerners staty.
Pa initiativ af Fredrika- Bremer-statykommitten kommer att.
under borjan af nasta Ar anordnas en serie foredrag om pioniarer for kvinno- rorelsen i de nordiska landerna.
D: r Lydia Wahlstrom.
gor borjan med att tala om Fredrika Bremer.
For Dan- mark kommer fru Elna Munch att tala om Mathilde Fibi- ger.
For Norge fru Karen Grude-Koht om Camilla Col- let och for Finland froken Annie Furuhjelm om, Aha Ehrnrooth och annu ett par andra finskaforegangskvin- nor.
Rostrattsrorelsen.
En ny lokalafdelning af Landsfor- eningen for kvinnans politiska rostratt har bildats a Aln- on invid Sundsvall efter foredrag af stadsfullmaktigen i Sundsvall froken Elin Nilsson.
Pa mote sondagen den 1 dec.
med representanted frAn de kvinnliga rostrattsforeningarna inom Jonkopings lan beslots bilda ett lansforbund.
Till ordforande, valdesr froken Gerda Planting-Gyllenbaga i Huskvarna.
1nsind litteratur.
P.
A.
N o r s t e d t &amp; S o n e r s forlag, Stockholm: Societetsda- men fran Hellas tid till v a r a dagar.
Af Emily James Put- nam.
Ofvers.
af Ingrid Kken.
- Den roliga A-BiC-boken.
Af Maj Bring.
- Prins Lennarts A-B-C-bok.
F. C.
A s k e r b e r g s b o k f o r l a g a k t i e b o l a g: Prinsen och tigfargossen.
En berattelse for unga personer af alla aldrar.
Af Mark Twain.
Med illustrationer.
Ofvers.
fran engelska originalet " The Prince and the Pauper .. - Vandrande sagner.
Utgifna af Bengt Aurelius.
Med teckningar af Lydia Skottsberg.
A l b e r t B o n n i e r s forlag, Stockholm: Nya noveller.
Af Per Hallstrom.
- Vingslag.
Dikter af Sigfrid Fridman.
A.-B.
F r a m t i d e n s bokforlag, Malmo: Backl sakrament.
Af Einar Erix.
- Bokstafstro och naturvetenskap., Af Max Grenander.
Med anledning af C. O. Dalilins infor de stora varlds- problernen.ll - Framlingslatar.
Af Axel Bnckstrom.
- Ur min lefnad.
Af August Bebel.
Haft.
8. '
Nagra intryck frhn konferensen i Bryssel for be- kampande.
af den hvita slafhandeln.
Jag skall nu ej har inlata mig pa en v i d l y f t i- g a r e redogorelse for de fragor, som vid denna kon- ferens blifvit vackta, och de diskussioner, hvartill de foranledde, utan vill inskranka mig till att omnamna hvad som forefoll mig vara af det storsta intresset.
Dit hor i forsta rummet den af den tyska national- kommitten vackta fragan om upphafvande i princip af " les maisons publiques ".
Som man torde erinra sig, har fragan om de offentliga husens och ofver hufvud reglementeringens af prostitutionen samband med den hvita slafhandeln standigt varit uppe pa de foregaende konferenserna, men af undseende for Frankrike, som med senator Bhenger i spetsen med seg ihardighet forsvarat det gamla systemet, hade man lange afhallit sig fran offentliga ofverlaggningar harom.
Men sedan Berenger dels till foljd af sin hoga alder, dels pa grund af det motstand han i denna punkt fran manga hall fatt rona, for ett par ar sedan afsagt sig ordfo- randeskapet i den franska nationalkommitten, har detta samband - i sjalfva verket karnpunkten i hela fragan rorande den hvita slafhandeln - blifvit foremal for liflig diskussion.
Pa kongressen i Madrid for tva ar sedan hade " les maisons de tolerance " och reglemen- teringen offentligen brannmarkts sasom kallan till den hvita slafhandeln - och nu, ar 1912, var man kom- men sa langt, att forslag ' hade vackts att vid nasta kongress (i London 1913) uttala sig for hela syste- mets upphafveande.
I sanning ett ' stort steg framat i ratt riktning!
Nu far man ju visserligen ej tanka, att en even- tuell resolution pa den kommande Londonkongressen ofelbart skulle medfora systemets upphafvande i en snar framtid.
Erfarenheten - icke minst fran vart land, dar lakaresallskapets egendomliga beslut kelt ny- ligen forsatt oss i forvining och gifvit anledning till vemodiga reflexioner - har adagalagt hur envist man annu pa sina hall fasthaller vid hela denna institution, som af Josephine Butler sa betecknande benamnts " djafvulens ogonsten ".
Men ett principuttalande - om det nu kommer till stand - fran en sadan auktoritet som den internationella organisation, hvilken satt till sitt k a l att bekainpa den skandliga trafik, till hvilken bordellsystemet stamplats som upphof - ett sadant principuttalande innebar, vi upprepa det, ett ofantligt steg framat och torde nog i sin man fa bidraga att paverka den allmanna opinionen i ratt riktning.
Fragan inleddes af forslagsstallaren, major Wage- ner.
Den gode majoren., som nu tycktes ha ofvervun- nit sin sa nyss uttryckta pessimism, talade klart och redigt p&amp; samma gang som varmhjartadt for sittfor- slag.
Hans tal, som framfordes pa oklanderlig fran- ska, gjorde synbarligen ett djupt intryck, och de starka och ihallande applader, som foljde, vittnade otvetydigt ' om auditoriets stora sympati.
.
L ' ancien regime fick dock en ovantad forsvarare i polisprefekten Lepine, som alltsomoftast later tala om sig ocksa i vara sven- ska tidningar;, som bekant, ar han en af Frankrikes dugligaste polisman och har forstatt att tillvinna sig aktning och sympati afven fran oliktankandes sida.
M. Lepine, en liten ' graharsman med ett fint, sympa- tiskt utseende, med flodande humor, spirituoll och an- genam i sitt satt att vara, ar som talare ytterst popu- lar och brukar halsas med applader vid sitt upptra- dande pa talarstolen.
Man vantar ' sig alltid " nagot roligt ", nar herr Lepine skall tala.
Sa blef det afven nu, Atrninstone att borja med, da han forklarade sig anse som sin storsta ara att emellanat hafva " brutit en lans " med M: me Avril de S: te Croix - hvarvid han gjorde en djup bugning for denna dam, som hariclelsevis rAkc .. de ha sin dats pifforsta banken.
M. Lepine sade sig vidare beklaga, att staten inte alltid sa holl pa moralen som onskligt vore, ja han uttryck- te afven sin smarta ofver att den (naturligtvis gallde det har narmast den franska) ratt ofta visat sig " anti-re?
ligieux ".
Men i ett fall ville han dock helt och hallet sta pa statens sida, och det var, da det gallde dess rattighet att ofvervaka " la sante publique ".
Och sa utvecklade lian fran medicinsk och rattslig synpunkt de gamla kanda skal, som forelage for bibehallande af status quo.
Sisom var att vanta mottogos hans ord med kold, emellanat med ett litet mummel af missno- je, och nar han slutat, hordes endast en svag ansats till bifall fran nagra - formodligen belgiska - regle- mentaristers sida.
Utan nagon vidare debatt antogs denna fraga till diskussion pa kongressen i London.
I samband ' harmed ma namnas ett likaledes af den tyska nationalkommitten vackt forslag att p2 namnda kongress framlagga fragan om borttagande af den skillnad i straff som forekommer mellan den som i sedeslost syfte bortfort en kvinna m o t och den som varfvat henne m e d hennes samtycke.
I sin mo- tivering framholl major Wagener hurusom den hvita slafhandelns agenter sasom en forsta sakerhetsatgard, d. v. s. for att skydda sig for efterrakningar fran po- lisen, skramma eller intala sina offer att underskrifva ett kontrakt, i hvilket ' de forklara sig " frivilligt " rned- folja.
Men dels galler detta kontrakt en utlofvad plats, som ' de tro sig skola fa tilltrada i det frammande lan- det, dels kan man val knappast tala om medvetet " samtycke ", nar det galler 15-, 16-aringar utan nagon erfarenhet af lifvet.
- Ocksa denna fraga bifolls utan debatt.
Den spanska nationalkommittens forslag rorande undersokning af den kvinnliga emigrationens samband med den hvita slafhandeln foranledde Ungerns dele- gerade, grefve Vay de Vaya, aff i ett saval till form ' -
576.
...
D A G N Y som innehall utmarkt anforande papeka hur ofta det hemortsratt, sedan de en gang lamnat dessa Iander.
intraffat, att unga kvinnor, som emigrerat for helt an- Det vore en grymhet utan like att drifva dessa olyck- dra andamal ' och varit pa vag till ordentliga platser, liga fran ett elande in i ett annat.
Pa forslag af under sjalfva resan uppsnappats och borff orts af per- M: me b vril de S: te Croix fick den engelska motionen soner, som varit stadda i den hvita slafhandelns aren- - ett tillagg, namligen att d e k v i n n o r, s o m s 5 den.
Grefve Vay, en annu ung man med ett fint, in- o n s k a, borde hemsand-.
.
telligent utseende, ar - ovanligt nog for en person af.
Bland ytterligare fragor af vikt ma slutligen nam- sa hog bord - tillika prast och innehar inom katol- nas den likaledes af England vackta tanken p % en ska kyrkan i Ungern ett ambete, som torde motsvara eventuell forandring af sjalfva benamningen den h v i- en svensk domprosts.
Hans ord fingo en Sarskild be- t a .sla@andeln; - detta med anledning af att veterligen tydelse, da man visste, att h a n anvander hvarje stund s i mar&amp;a kvinnor af fargad ras afven falla offer for han ' har ledig fran sin officiella prasterliga garning dylik trafik.
Ett af ' Tysklands ombud framdrog upp-.
till att pa1 emigrantfartygen uppsoka de unga resenarema, rorande fakta rorande bamprostitutionen, ' hvarutaf kvinnliga saval som manliga, och med oandlig god- framgick att g o s s a r lika val som sma flickor utgora het, med uppoffrande af tid, krafter och formogenhet ett af slafjagare eftersokt byte.
Efter en ko ' rt men lif- soker hjalpa dem.
till ratta och skydda dem for faror lig debatt beslots att pa kongressen i London fram- i moraliskt hanseende.
I samband med emigrations- lagga fragan rorande lampligheten att till ' den gangse fragan foredrogs Hollands forslag rorande skydd for benamningen foga subtiteln handel med kvinnor och de .unga kvinnor, som fardas pa emigrantangare eller barn - eller nagot liknande.
andra till utlandet destinerade fartyg, och om noggran- Franvaron af alla slags festligheter under konfe- nare ofvervakande under dylika risor af misstankta in- rensen - med undantag for den som divider.
Denna fraga uppkallade anyo M. Lepine, som justitieministern en af kvallarna hade alsiw&amp;jheten att i ett denna.
gang uteslutande.
" roligt " anforande fore- i sitt hem anordna for de delegerade - borde ha slog tillsattandet pa hvarje fartyg af nagon tillhorande beredt tid och tillfalle att efter slutade dagsforhand- s k e ~ ~ s ~ e r s o n a l t- e n ex-, styrmannen eller nagon annan lingar nagot grundligare taga kannedom om Bryssels fullt palitlig, Som skulle sattas att ofvervaka det sed- alla sev&amp;dheter.
Men det har som ofverallt i Europa liga tillstandet ombord.
" Inom hvarje manniska ", ut- trostlosa hostregnet omojliggjorde alla forsok i den brast talaren, " sl~mrar nagot af en polissjal; ma den vagen.
Den vackra staden, som, for att tala med Fre- da vackas for att uppspara sadana som aro p % spa- drika Bremer, &gt;&gt;lik en hogtidskladd furstinna fran ' ning efter rof och for att.
skydda de tillamnade off- Brabants hogslatt&gt;&gt; brukar skada.
ut &gt;&gt;ofver blomstran- ren! "
Det minst.
sagdt naiva forslaget bemottes.
af de, fruktbara falty&gt;, lag nu holjd i ett ogenomtrang- den ungerske grefven-~rasten, som n ~ d fin ironi ligt tocken, och jag var tacksam att fran en for flera yttrade, att Om alla man vore lika utmarkta som M. ar tillbaka till Belgien foretagen turistfard ha medfort Lepine, skulle det ej vara nagon risk att satta dem de vackraste minnen fran Bqssel och att nu sa myc- till vaktare af moralen; men da det understundom ket som mojligt fa se bort fran det narvarande.
Med @ at sig, att just sjalfva skeppspersonalen i detta af- vemod vid asynen a f den forodelse hosten &amp; r astad- seende ej .alltid vore att lita pa, vore det nog bast, kommit hvilade blicken pa.
den sommadden sa stat- att med fragan finge ansta tillsvidare.
liga anlaggningen " le Parc ", under belgiska uppres- Bland framstaende kvinnliga talare pa konferensen ningen 1830 skadeplatsen for det .vaista krigstumultet.
' ma utom M: me Avril de S: te Croix namnas Friulkin Men trots det silande regnet blef det ett oafvisligt be- Bertha Pappenheim som, sjalf tillhorande den mosai- hof att.
hvarje d %, nar en ledig &amp; und yppades, skyn- ska trosbekannelsen, sa go&amp; som uteslutande agnar da bort till " la Grande Place ", den historiska plats, tid och krafter at att hjalpa unga i svarigheter stadda som bevittnat Egmonts och E h ~ n e s tragiska slut- kvinnor, af judisk harkomst och.
for detta andamal Och har framfor Bryssels paria, det- underbart skona ofta foretager resor i ryska Polen, Galizien, Ungern radhuset, dromde man sig tillbaka till Margaretas af och Siebenbirgen.
Med sitt snohvita .har, sina fina Parrna och.
Wilhelms af Oranien dagar.
Och vid &amp; - ag och sina stora, vemodiga ogon foreter hon bil- tanken pa Spaniens O&amp; inkvisitionens krossade valde, den af en asket, och hennes af ' hogt patos - i ordets p2 den frihet, som Belgien, jamte systerstaten Holland, basta, mest gripande bemarkelse - genomtrangda tal i lang - O&amp; blodig kamp at sig forvarfvat, ljodo for, forfelar ej att gora ett djupt intryck.
Ett af den en- sjalen skaldens ord: " Und.
seine.
Albas sind nicht mehr! "
.gelska nationalkommitten vackt forslag af innehall att; .da en kvinna i ett frammande land befunnes fora ett Det hufvudintryck man fran konferensen med- sedeslost lif, hon af myndigheterna i det landet.
borde forde var det varma intresse, som besjalade national- utan vidare hemsandas, gaf Fraulein Pappenhei.m an- kommitteerna, och det gedigna arbete, som af dem ut- ledning att i ett af den djupaste medkansla for de fores, nagot hvarom de vardefulla diskussionerna gaf- olyckliga pragladt anforande framhalla, hurusom en.
VO ett otvetydigt vittnesbord.
.Hvad det belgiska fol- stor del af de judiska kvinnorna, t. ex. de som har- ket betraffar, hade det val, af allt att doma, knappast stamma fran Ryssland och Rumanien, faktiskt sakna lyckats oss att, som Mr Coote hoppats, " stir them ', '.
up ".
Pressens hallning var i detta fall betecknande nog: de flesta af Brysseltidningarna ignorerade helt o * hallet konferensen, och de fa,.
som omnamnde den, lato vanligen nagra korta notiser inflyta under.
rubriken " Petites nouvelles " eller " Faits divers "!
Men till trots for denna uppenbara likgiltighet fran vard- folkets sida komma helt visst de r6n och erfarenheter, s o m, under de gangna arbetsdagarna blifvit gjorda, att under den fortsatta verksamheten lamna vardefulla.
spar efter sig.
- Den dystra spadomen, major wageners spadom, hade icke gatt i fullbordan: " Die Sache " var ingalunda " in ' s Wasser gefallen! "
Att sadana kanslor af missmod emellanat bemak- tiga sig den, som.
fatt sig forelagdt att deltaga i los- ningen af ett svarlost socialt problem, ar emellertid icke undeqligt.
Men val galler det att i sadana tider.
erinra sig Geijers bekanta yttrande om ragen, som " vaxer under vinternatterna ".
Ack, - det ges manga " vinteriiatter " i en manniskas lif: stunder, da man.
kanner sig frestad att uppge alltsammans; da det fo- refaller som om.
.det utsade man i karlek, om an i mycken skroplighet, sokt nedlagga i framtidens jord, endast fallit pa halleberget ..
Men ett och annat korn letar sig val anda ned i jorden och lefver d a r siii dolda Bf, afven da, nar frosten stror sitt silfver ofver tegarna, nar vintern holjer allt i sitt hvita tacke: Och nar tiden blir, bryter lifvet fram ur sitt dunkla holje; det spirar i ' friskaste brodd, det blommar i ri- kaste skordar.
Den som .sadde far kanske aldrig.
se de skordarna, men det gor ingenting, blott man vet, att " d e t v a x e r m y c k e n r a g u n d e r v i n t e r - natterna. "
' Clara Wahlstfi. '
' S r Annonsera i, - DAGNY!
Till Dagnys lasekrets i landsorten. '
.
Som Dagny dnskar vara ett enande ' band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mttl att tillva- rataga allas Infressen pd skilda platser, fd vi har- .med uppmana vAra lasarinnor i landsorten att de fiir att underlatta denna vdr uppgift, ville till tid- ningens redakiion insamda sttdana notiser,.
.
som utiifver l~kaliatresset innehdlla saker af vikt for k vinnorlirelsen i dess helhit.
Foreningsmeddelanden.
Arboga ' F. K.
P.
R. hade den 25 november Arssam- mantrade, hvarvid styrelsen i sin helhet omvaldes.
Till centralstyrelse,medlem atervaldes.
f. d. skolfore- standarinnan, froken Carolina Falk.
Suppleant: lararin- nan fru Maria Blidberg.
Full decharge beviljades cen- tralstyrelsen for 191 1 ars forvaltning.
.
Foreningen instamde i den af L.
K.
P.
R. foreslag- na stadgeandring.
ben i8 november ankom fil.
d: r fru Guli Petrini fran Vexio pa kallelse af foreningen.
D: r Petrini holl ett varmt och glansande foredrag ofver Kvin- nans Rostratt och de sociala fragorna, hvilket mot- togs med stort bifall.
Darpa gafs supe af ett 2QtaI med- lemmar for.
den framstaende talarinnan A Nya Hushalls- skolan.
Samkvamet praglades af en glad och angenam stamning, hvartill, d: r P: s vinnande.
alskvardhet ej minst bidrog.
Kalmar F. K.
P.
R. hade den 29 nov.
ordinarie sammantrade, som inleddes med foredrag af d: r Gulli Petrini om Kvinnorostratten och de sociala fragorna.
Efter foredraget, som lifligt appliiderades, vidtog fore4 ningsangelagenheter.
Val forrattades, styrelse med supple- anter och revisorer samt centralstyrelsemedlem och supple- ant blefvo samtliga Atervalda.
Vidare afhandlades bilagan till cirkular 90, och foreningen uttalade sitt gillande af V; U: s forslag.
Beslut fattades att sammantraden i form af enkla samkvam skulle hallas en gang i manaden.
Sammantradet var talrikt besokt och afslutades med ett animeradt samkvam.
.
Foreningen kvinnor i statens tjanst hade pi!
tisdagen den 3 dec.
mote.
i Stockholm under ordforandeskap af froken Elin Rhebo,rg.
Till styrelse valdes fr6knarnal Rheborg, Ingeborg Lofstrom, Frida Hauffman,: Anna Hederstierna och serta Koersner med froknarna Charlotte Bennet och Alma Lindbladh till suppleanter.
Revisorer blefvo froknarna Anna Holmertz och Karin Falk.
Vid sammantradet lamnades redogorelse for .riksdagens be- slut, enligt hvilkqt 141 i statens tjanst anstallda kvinnor uppforts pii ordinarie stat.
Efter forhandlingarna vidtog samkvam, hvarvid musik utfordes af froknarna Andrea Gullberg och Campbell.
Det hela afslots med gemensam supe.
Fredrika-Bremer-Forbundskretsen i Malmo med omnejd hade mote den 4 d: s, hvarvid skolforestandarinnan fro- ken Astrid Hamberg holl foredrag om de sedan nod- arbetsstugorna for.
aren 1902-03 i. Norrland ~~pprattade skolbarn samt pivisade de b~tydelsefulla kulturella och praktiska ' insatser arbetsstugorna gjort for hojandet och uppfostrandet af dessa obygders nybyggare.
Till fornan for arbetsstugorna anordnades en penninginsamling, hvil- ken inbragte narmare, 50 kr.
Senare iitfordq froken Sigrid Taube nagra nummer 5 piano.
Moderata Kvinnoforbundet i Stockholm hade fredagen den 6 dennes mote i K. F. U.
K: s stora sal.
Aftonens talarinnor vor0 f r u Lizinka ' Dyrssen och froken LiUy E * lg .. t om.
Fru Dyrssen, hvars amne var F o r a l d- r a a n s v a r, berorde bl.
a. fragan om ett varnplikts- &amp; r for flickor, hvilket hon ansag kunna vara afi stor nytta.
Froken Engstrom talade om S k o l a o c h h e m med en invandning mot att sma barn nodvan- digt skola skickas i Kindergarten.
Motet var .talrikt be- sokt, sarskildt marktes flera pedagoger fran Stockholms fl.ickskolor.
.
.
- II Fragor och svar.
I u Ung flicka Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
.
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skal?
man a f i d prenumerera d dessa stdlfen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagng i postanstalter och bokltid&amp;?
- Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 - for - 3 / 1, 2: 50 for l /,.
och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny P Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje.
halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skal?
man forfara f6r denna provis ?ons er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga pa ett af foljande satt: 1).
Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men aiZtid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens @ dress i ett och samma paket sander aUa bestallda ex. Samlaren har da.
.
att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) E&amp;: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga.
erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervh ?&amp;e Dagny I ~tockhoims tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris l0 Ore pr nummer.
Alla skrilvelser rbrande expeditionen adresseras: (25 ar) fran battre hem onska] plats i finare familj att bitrads husmoder vid hemmets skotan.
de; kunnig i enklare matlagning ar villig att deltaga i barnens vard, dar sldana finnas.
Lon onskvard.
Svar markt)) Familje ' medlem) ', Ludvika p r.
Bildad fransyska V ' IICA.EIE till en lararinnetjanst vid L ti d. v i k a municipalsamhalles sni&amp; skolor, litt.
a, med tjanstgoring vid Valhalla, sokes for nasta variermin 15 ianuari-l juni Med platsen foljer skyldighet at1 undervisa i kvinnlig slojd i folk.
skolan 4 timmar i veckan.
Lor 70 kr.
for lasmanad, ~nbhlerac bostad af 1 rum och kok saiiii huggen ved.
Ansakan bor vara inlaninad fore 15 decernher och stallas till ' Skolradet.
Adress Lrrdvika.
(lararinna) onskar anstallning i fin familj i Stockholm, ' for ati tindervisa i franska sprlket, mol fritt vivre.
Vidare upplysningar il Fredrika Bremer Forbuadets Ordinarie liirarinaetj ansten Byra, Klarabergsgatan 48, Stock- vid fasta folkskolan, litt.
F, vic holm, kl. 12-4.
Traneberg i O t t e x s t a d s for * samliiig, Skaraborgs Ian, sukes !ore den 20 januari 1913 O C ~ Ung bildad flicka tilltrades 1 nasta juli.
Lon en.
som genomgatt bank- och skrifs ligt lag.
Skolan nyinriittad, hu.
maskinskurs onskar plats i fa.
sen nybyggda, bostadsninimen milj som skrifbitrade eller som hoga och ljusa, laget vackert, hjalp och sallskap at ensam 3bs.!
Med tjansten kan foreiias dam.
Ar kunnig i handarbeten.
ledning af kyrkosingen ined or.
Svar till) ' A.
K.
", Linkoping gelharmonium i narbelagua kan pellet var tredje sondag efter p. r. uppgorelse med kapellets agare.
Skolradet.
Bildad svenska som vistats tolf ar i Tyskland, Karlstads folkskolor.
soker.
plats i fin familj dar hor En o r d i n a r i e folkskul- kan fA tillfalle undervisa i ty ska.
Svar till)) A.
L " Sv.
Te- l a r a r i n n e t j i i n s t vid Karl ' stads folkskolox kungores har.
legrambyrh, Goteborg.
med till ansokan ledig inomfo reskrifven tid Xnlri forsta klin- gorandet haraf i Post- och In.
Bildad 25 ars flicka onskar plats i fia skes tidningar.
Loneformiinerna aro i ctt fol nare familj att deltaga i synin hushills- och andra goroma allt: i forsta lonegraden l, % i andra 1,600, i tredje utom disk och skurning, mellan kronor, 1.750 och i fiarde 1.
0 kronor, 9 f. m. och 7 e. m. NAgoa DAGNYS EXPEDlTlON, A=tf&amp;jd i f vederbor-.
lon onskvard, jamte mat.
Svar liga Ansokan, intyg, s t a b s tii: &amp; !risfads l. till ~yOfficersdotter) ', Stockholm STOCKHOLM.
olkskolestyrelse och lusiirides til p. r, undertecknad.
Karlstad den I november 1912.
Bror A. Larson.
Bildad d a m En 22-brig flicka onskar pA nyhet plats sisom onskar plats i familj; ar nlgc " h u s m ~ r) ~ i godt hem, garna Skolkoksllrariunebefattningen kunnig i handarbeten och ' klac dar barn finnes.
FlerArig.
d a - somnad och enklare matlagnini renhet i ett hems skotande.
Har Sloinge, Eftra, Skrea, i k k d s o:: l Lon onskas.
Svar) ' Famil ' emet ett jamnt och gladt lynne.
Myc- 4sige nybildade slcolkiiksdistrikt / Platss6kande fd sina annonser inforda lem) '.
Nya Platsbyrh.
danerr ket goda ref. kunna lamnas.
kiallands Ian, kungores ledig.
Ser Svar till) j30 ar ", S. Gum~elii 6) kurser?
30 i arbetsdagar, af15 D a p y fsr halfia prhet elkr 7 ' 12 ore pr m m borg.
Annonsbyra, Goteborg.
iadellmed 100 kr.
pr Icirrs cch fritt ivre under arbetstiden, skala M \ - as under 1913 med borj: in oinkiing Ung bildad ien 10 januari.
Platsen, som nti: illsattes for ar, sokes fijrc den 10 flicka onskar nu el.
i januai lonskar fran den 15 dec.
till 1 plats att med.
jungfrus hjalp s k onskar plats januari 1913.
Fina lasta december hos dicponelit Cr febr.
plats i familj att mot fritt ta ett hem.
Sv.
till)) Huskialls betyg.
Svar till Wararinna ", itenstrom, Berte pr S 1 ii i i1 g e. vivre deltaga i hushilllet.
Svar van '), Svenska Dagbl., H.
•˜o Svensk Lararetidnings expedition, med tacksamhet till Alma Jons- dra Kykog.6.
Stockholm, f. v. b. son, Rolkens skola, St. Melllby.
Lararinnetjansten *.
I Smaskollararinna I Skolkokslararinna I Studentska onskar plats.
Svar fortast moj- onskar vik.
vid folkskola ' f o ligt till) ' M.
B.
)), adr.
Falerum.
varterminen.
Svar till V i k a riat ", Svensk Lararetidnings exp.
Stockholm f. v. b. onskar under 2 man.
julferier komma till nagot trefligt hem, som sallskap (garna hos ensam dam) mot fritt vivres el.
nigom billigard inackorderingsafgift.
Svar till)) Skolkokslararinna) ', Sv.
Dagbladets kontor, f. v. b. Stock- holm.
LEDIGA PLATSER.
musikalisk flicka lats att resa med svenski k agon kunskap pil an- tingen f i o l, fioloncell eller piano %!
l I Ung .flicka onskar privat sjukvard att vird, gammal herre eller dam.
Litei xfarenhet i sjukvird.
Svar sam vidare meddelande till DXXD 3ockholms Dagblad.
iorutsattes.
Narmare upplysnin- ?ar pr bref.
Svar med alder) ch helst foto till " Musikdirek-: or1), Allm.
Tidn.
Kont, Gust.
id.
Torg.
S.
T.
A.
308320. lid Frosunda nyinrattade stiihkola, itt.
d, inom A l t il n a forsariiling, Jastmanlands Ian, sokes 110s skol- adet i Altuna, adress F j a r d- i u n d r a, fore i~tghgen af iiist-; ommande december miitiad.
Skolan ar nybyggd och synnerli-; en treflig.
Laget nara Revelsta inhaltstation.
Lon crrligt lag.
Sar- kild ersattning for irndt * rvisnitig i Iickslojd.
Lakarebetyg fordras.
Simtuna, adress 1: j a r d Ii ii 11- I r a den 19 noveniber 1912.
A. Hylander.
lrdforande i Altiitia forsamlings skolrid.
'. * * * * .e *.
i; I ' Nyheter I i bokhandeln!
I H * * e * eeee.eee IUSMODERNS * * * * * e. i Ny bok af Professor I i Christopher Boeck.
.
, Korsblomman.
Kristlig kalender for 1913. redigerad af Pastorn Efr.
Rang. '
Rikt illustrerad.
48 arg.
Haft.
1: 50, kart.
1: 75, 1 Inneh.
fullstandig almanack.
C klotb.
2: 25.
H Rikhaltigt,!
allmannyttigt inne- Varde ljus!
: Nordisk missionskalender for 1913.
Redigerad.
af.
.
hall.
Framstaende forfattare.
i, Missionsdirektorn Pastor J. Lindgren.
Rikt illustrerad.
21 arg.
H Rikt illustrerad.
Oumbarlig for.
.Kart.
1; 25. '
I * ' husmodrar, Iamplig f ulklapp.
God Jul!
Julhalsning af Hofpredikanten Fr. ffammnrsten.
Pris Pris klotb.
1: 25.
I parti ho# Ofversatt fran.
dakkin af 1 l i.
.
l 0 ore.
.
1 m rabatt.
I bokhandeln och pa i Bilder och tankar af.
Missionsdirektorn Pastor ' joh.
L i n d g ~.
M. Drangel.
- i Haft.
.75 ore, kart .. l kr., klotb.
1: 25. m OBS.!
Denna bok a [en .fort-: Hvad ' ar det.
vasentliga i evangelium?
Af Kyrkoht rde Frans i.
Johansson.
Haft 25 oi-e .. i: sattning d UNGA HjAR TAN,: t som utpatt i trt svenika upp-: Andaktsbok for man.
Af Pastorerna Kjeld Stub, Maroni och i fiertzberg.
(Luthersk bogniission).
Haft.
30 ore, klotb.
40 ore.
i Prenumerera pa Dagny!
i Andaktsbok for skolungdom af Pastor Conrad Svendsen.
(Lu- thersk bogmission).
Haft.
30 ore, klotb.
40 ore.
.
i i Friedrich von Bodelschwingh.
En blick pa hans lif af P. F., von .. Bodelschwingh.
Bemyiid.
ofvers.
fr. tyskan.
.Haft.
BO ore, kart.
i i.
80 ore.
m i Per - ~ a k o b Emanuelsson.
Teol.
Dok !pr och Kyrkoherde i i i - .Hellestad.
Af V. E ..
Haft.
25 6re.
Iiabermans fosterson.
Berattelse af M.
&amp; diger.
Ofvers.
fran med A ocli B-klasser for hel- och halfbetalande elever borjar nya i tyskan ' af Curla Thelin.
Ha.ft.
1: 50, kart.
1: 75, ' klotb.
2 kr.
i kurser l 0 januari, 26 mars och 10 juni.
Undervisningen, som ledes Thomas, landtprasten.
Berattelse.fran reformationstiden af Mar- i af 7 erfarna lararinnor utom forestandarinnan, ' omfattar enklare och gareta Lenk.
Bemynd.
Ofvers.
Haft.
1: 75, kart.
2 kr., klotb.
- 2: 25.
.finare matlagning, bakning, dukning, upplaggning, serviettbrytning; serve- i Berattelser o m barn och for barn.
Af N.
Fries; Bernynd.
i ring, handarbete, vafnad, tvatt och glansstrykning.
Forra vintern var '.
ofvers ..
Haft.
l: 50, ' kart.
1: 75, klotb.
2 kr.
endast denna afdelning besokt af mer an 100 elever samtidigt.
Ellens julfest m. fl.
berattelser for de sma ?f Anna Olsson.
Kunskap ar vagen till framgang!
Haft.
50.
(ore, kart.
75 ore.
I Prospekt och brefsvar mot 20 ore i frimarken.
Farmors Heiner.
b er att el se for ung och gammal a f M. v. O. Haft.
10 ore.
.
I Adr.
: ' Praktiska Skolan, Mariannelund.
Annas hemlig- het.
a 3 IL ' I 3: Mariannelunds Husmodersshola I I '!
Evang.
e ost er lands-Stiftelsen# Farlags-Expedition,!
rn Stockholm 3. m.
.
'.
. '
.
.
ALB.
3 LINGSTROM.
* * +t * * * * i * * e * e * e * * e * * * * * eee+e-o i T v i mycket lasvarda i * ' bocker!
: Keppler: Mera ghdje.
- f v:.
Bemynd.
ofvers.
efter ett i. Skrifkurs ex. af 65: te tusendet af Cecilia Baath-Holmberg.
haft: 2175, inb.
3: 75.
- Kvinnliga +: arbetsomriden.,: + Lauritz P.etersen: Sigrid,:.
ett samlifs historia.
- ..
Haft.
1: 25, inb. '
2: 75.
4.
' i.
, Denna skrifkurs, som tillvunnit; ig fackpressens enstammiga erkan- iande, utmarker sig for Iattlard &gt;ch vacker stil, smakfull forsiklas-; ig ' ocli anslaende utstyrsel.
Kursen omfattar 14 haften (ett ' or hvarje termin och tvA for fort- iattningsskolan) samt ar lampad or alla slag af barndomsskolor.
rexten afven- .passandej for tysta Platsformedling ' ifningar.
Skrifkursen ' 9Sverge " ar den - Klarabergsgatan 48.
-.
.
.
' ullstandigaste soni hittills.
ut- Alm.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 62. tommit p&amp; vart sprak.
.
.
.
.
Sarritliga haften af kursen sandas A Fredrika Bremer-Forbundet; om prof franko mot, kr.
J: 25 i nnas anmalda lektionsgifvare, in- rimarken.
ch utlandska, hushallsbitraden:.
af lika slag, barnfroknar, kontorsbi- iden, gymnastet m.
.m.
3.remernFor b u n dets i i ar PER BORGHS + - + 4 Utbildningskurser m: m.
' i t Muntliga och - skriftliga.
.
Forbundets Byra, '. '
.
i: .i 4.
-.
: ' ' Gransholms b e b o l a g,.
.
Gemly -.
MO tta&amp;ingstid ~kol~~riellafddnfn~en.
kl. 12 - 4.
De- forsta 13lbanden Sprid Dagnyl Nordisk Familjebqk skjas billigt rid snar uppgorelse.
Svar - till~.La- .aren, Norrkoping, p. r. if GYNNA DAGNYS, ANNONSORER!
LzWaSW~~ + L-L-Lvk Pil - C. W. K.
L- (Ileerups for- t i P.
A. Nontedt &amp; Soners forlag: t lag har utkommit: O + C Dibten och dibtrren af Eweri wrangcl.
Sverige under ar 1674. t Pris 3: 75.
Lorenzo Magdotti.
: En hvar, som intresserar sig Kr.
5: 00, inb.
6: 50.
+ * for litterara foreieeisu., bor icke Med anm. och regider af + forsumma att lasa denna bok, O C.
M. Stenbock.
+ O + med hvilken professor Wrangel Ar 1674 besoktes vart O+++++++++++++++++++ * O Hufvudkontor: Arsenalsgatan S1 E Afdelningskontor:.
Sodermalmstorg 8, Sturegatan 82, Deposition land af en framstaende ila- lienare, grefve Lorenzo Ma- galotti.
Denne, som p5 samma gang var en lard man, en snillrik forfattare och en duglig diplomat, har lamnat en hittills otryckt Relazione del r q n o di Sve- ria nel 1674, nu forvarad i statsarkivet i Florqs.
U- saren miste beundra for- fattarens flit och intelligens, da han ser hvilken inga- ende kannedom om vart land denne under en jam- forelsevis kort tid lyckats forvarfva.
Boken prydes af ett tjugotal reproduktio- ner af upplysande sam- tida teckningar.
O l Sparkassa Fondafdelning, fi 4 Fonder 4,000,000 kr.
4 - Ol0 Kassafack 15 kr, Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arvika.
- Naturskont lage.
Billiga lefnadskostnader.
l I Wirens ofverfeta LANOLINTV&amp;L fina varldens favorittval.
Erhalies i hvarje valfiirsedd parfymhandel samt direkt friln ' I. '
A. Q. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundan 1860.)
e l.
Hoflev.
, 21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - I A.- B.
O l 4 GAMLA SANTESSONSKA TENNGJUTERIET:: rekommenderar sina konst- industriella tillverkningar Ij t 1;!
I Forsaljningslokal HAMNGATAN 34 1: I ..................... q 4 Mariamelunds Praittislta Skola 0 ......... Societetsdamen fran Iiillir tid 1 \ 11 r a r a dagar.
Erni&amp; / ames Pcttnarn.
Kr.
4: 00,. inb.
6: 00.
Skildrar ofverklasskvinnan under olika tidsperioder.
Grundraget i boken ar val snarast att visa, hvilken- overklig varelse damen ar som typ, onodig och onyt- tig skulle det tyckas - men likval har hon.
gjort en in- sats i historien.
I en ratio- nell tid blir hon en ano- mali, ett oting, men hon raddas genom sin anpass- ningsforrn3ga.
for man och Kvinnor + + 3 + + 4 + +: + * + + 8 + + Utkommit till julen: + + Carmen Bang&amp; 4 i + Roman af: 4 1 Frida Rslund, + 4 4 gjort en sadan betydande in- sats i den litterara forskningen.
Da den dessutom ar affattad pa ett synnerligen &amp; t?, M r t k t, i hiista mening populart sprak, ar det att hoppas, tt den i vida kretsar ska11 utofva d t val- ghrande inflytande till forstaelse och intresse for god och konst- narlig litteratur.
Om boken nar den spridning, iicn fortjinar, kommer dess inf !ytande p5 sir litterara smak att f5 en bety- delse, hvars rackvidd fiir narva- forf.
till ' ~Bangkeholiiii~.
Pris 2: 75.
Ihgo Gebers mrlag.
Lektioner E Linnesilmniai (afven blusar, iiarnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling Hvarje elev disponerar en symaskin KARIN EONER, Stockholm.
Sibylleg.36.
R.T.
3530.
A.T.21004 EVA EONER, Malmo.
Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 408: forbereder pa kortaste tid till realskole- och studentexamen p i saval real- som latinlinjen, till folkskoleseminarier, statens landtbruks- KvinxUga Juridiske Byrh, Wallingatan 1 2. institut och hogre afd.
i Chalmers Tekn. Laroanstalt, har Handels- Kontorstid ' 1, 10-4.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 ' 3 institut med lagre och hogre afd.
(underv.
i stenografi, maskinskrif- ning och maskinrakning).
Teknisk Fackskola med elektrisk, maskin-, byggnads-, kemisk, vag- och vattenbyggnadsafdeln.
[elevarbeten prisbelonta), Juridiskt Seminarium for ~ansmansexamen, Landt- mannaskola for smabrukare (utbildar afven kontrollassistenter, forman, inspektorer och forvaltare).
Husmodersskola i tre afd.
(skolkok A Dagens nummer innehiller o och B med undervisning i: haadarbete och vafnad [elevarbeten prisbe- lonta]), Sl6jdlararinneseminarium (elevarbeten prisbelonta).
Mu- Allmlw pensionsf6rsakring.
Kvinnornas stallning.
sikskola (piano och orgel for hemmet och musikstudier) m. m.
Skolan har ett harligt lage pa landet, 250 meter ofver hafvet med skogsluft.
Egnz valinredda hus.
Enda praktiska skola i Sve- rige, som for fram till studentexamen.
(8 togo student- och 13 realskoleexamen under sista lastret).
Nytt 1asAr borjar 10 Jan.
och ny kurs i husmodersskolan dessutom 26 Mars.
Kunskap ar vagen till framgangl Prospekt och brefsvar mot dubbelt porto.
C Dagny 1913.
Upprop fran Moderata Kvinnoforbundets styrelse.
verkstallande utskottets i L.
K.
P.
R. svar till Moderata KvinnoMrbundet.
Barnens julb6cker.
II.
Af Anna Haupett.
Wiigaa intryck fran konferensen i Bryssel for bekampande at den hvita slafhandeln.
II.
Af Clara Wahlsfrotrt.
Namn denna tidning!
Ilnslnd litteratur.
Adr.
: Praktiska:: Skolan, Mariannelund.
Notiser.
F8reningsmeddelanden.
Prenumeration h Dagny sker ii narmaste postanstalt eller bokhandel.
