# ID: svediakorp-per575
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,537
# sentences: 1,097
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Ntr .5.
- I.
.
toc ck ho lm den - .I 1 Februari 1B12 .. -.
.
.
.
+: e h y.
- I p - Prenumerationspris: Redaktion: Redaktor o. ansvarig ufgifvark: ~x~edition. '
Annonspris: 1 / 1 ar.
kr.
4: 50 ar.
kr,.
2: 50 Mastersamuelsgatan 51, en tr, I E L L EN L E.MA N..
.
och Annonskontor: '.
i5 ore per ' mm.
. '
.. al4,,, 3: 501lk,, ...,,.
1: 25.
Enkel spaltbredd 50 mm,.
.
Mastersamuelsgatan 51, en tr?
.Marginalannons Telefoner: ' &amp; der texten 15 Losnummer I 0 ore .. -:, Mottagning.tid:.
.
. '
~ 1 l.
k 63.
53; Riks- 122 ' 85.
mm: s hojd per g8ng 10:.
- kl. 11-12. '
-.
: Rabatt: 5 gqr 5 010, 10 ggr ' .lO 010, Prenumeration sker s8val .i.
. '
landsorten ' som i Stockholm a 20 ggr 20: .OIo, 50 @ r .. 25 ?lo.
.
Post- och telegrafadress:.
. '
. '
.
' Annons bor.
vara iniamnad narmaste postanstalt eller bok- senast mandag f. m. handel.
DAGNY, - Stockholm.
.
.. ~ t ~ i f n i n g s h hvnrjc d loridag: Sthlm 1 %.
P.
y g l u n d s.
Bo&amp;.
' l.
.
, K \ ' .&amp; -.
, u .tom .den stora ' fragan ' om kvinnornas rostratt och ' val- barhet ' har 191 2 Ars diksdag ' afveii att.
afgora et % loneforslag, ' som ar af ej ringa.
' betydelse: for en hel ka- tegori af.
statens kvinnliga befatt.ningshafvare.
: Och forsla- get ar viktigt, inte blott for dem det narmast aberor utan i nastan lika hog grad for, alla de tusentals kvinnor, som i sitt arbete och for sin existens ' hafva att # kampa mot .vidriga forhallanden.
Ty alla dessa .1,000-.
och 1,200-kronors loner, som hittills ' bjudits kvinnorna, livad racka d e, till?
I sjalfva verket medfora de endast um- baranden p k alla.
omraden.
Jag, vill med.
detta ingalunda pasta, att om riksda- gen godtager det loneforslag, som nu f~amlagts, de kvinn- liga bitradena i statens tjiiist.
darigenom tillforas nagra storartade formaner.
Men de fa existensminimugi for en &gt; ' anstandig bargning ".
Hittills ha de flesta kvinnor nojt sig med mindre an detta.
niinimim och aro saledes sjalf- va langt ifran utan skuld i att de ej kunna lefva pa sina loner.
Mycket .i deras for3iijsainhet och ' ' formaga- att existera pa litet " har .emellertid ' nog ' berott pa radsla.
Radsla att genom att ' " braka " kanske mista en inkomst, som om .ock otillrackl (g, ' dock ' varit battre an ingen.
Men ger nu staten sina kvinnliga befattningshafva- .re antagliga.
lefnadsvillkor,.
(de akademiskt bildade.
kvin- norna.
aro naturligtvis i denna loiiefraga alldeles utom ' ' ' rakningen) sa ma ' det biifva, en nlaning for " de enskilda., blir ..... kvinrichas arbet~~ifvarne att folja: kjtemblet::.
' Och ' .d&amp; '.
skyldighet att s6ka forma dehi ' d2rtill:.
-.
.
.
. '
beduif af -.
Dagnys lasare minnas mAhandaa att. ' '
1910 ars.
riksdag, 3 kvinnliga skrifbitriiden - i h o i fang- vardsstyr&amp;eien ' och 2 hos geheralti.dl~tyrels; en - blef " o, i n - &amp; ilda pa ordinarie stat.
; ~ k ~ ~ m e l s e l o n e bestamdes, il ' en- ligt den ' s. k: normaltjqjen, " fil1 1,200 kr., fsdelad i lon 600 kr.
; ' tjanstgoringspengar 450 kr.
och ortstillagg ' 150 kr., den ' ' dagliga arbetstiden till ' 6 - ' eller.
' da arbgtets gang sa krafver - 7 timmar.
' Tva alderstilliagg a 200kr.
efter 5 &amp; h 10 Ar medfora e n shitlon af 1,600 kr.
Lanen tillika med de.
tvi " i l d e k t i ~ a ~ g e n gifva ' en pension af 1,000 ki.
I .n: o 17 af ' Dagny.
samma ar finnes en r d o - gorelse: for den skarseld.
fiagan hade afi genomga inom i i ksdagens murar.
Hvarken ~ a g n Spalter ~ s eller ' lasarens talamod behofva s8ledes att anstrangas darmed.
~&amp;ul- kitet blef ju, ' med akeende pa afliiningsbelop~et, ej hbad kvinnorna hoppats och mycket strafvat for; Och.
inom.
svenska statsforvaltningen ' tillampas ingensfades e n for lontagaren sa ' ofordelakfig ' fordelning mellan lon och tjansfgoririgspengar som de~i ' hvilken da antogs. ' '
Emel- lertid blef iiormaiaflbningen fa3stalld.
t111 itt s % lagt: be- lopp, uttryckligen " aarfor att ' den skulle kofima att ' om- fatta endast bitraden med okvalificeradt ' ' .och mekaniskt ar-:.
.
.
'.
.
.
.
.
.. '! '
' ' ' h, ' I -:.
t " '
bete shom renskrifning och dylikt.
Det har saledes gallt.
att i det nu framlagda forslaget, som beror statis- tiska ' bitraden, arkivbitradeii, kartriterskor etc., soka f i frain en lonetyp, som battre motsvarar de fordringar en bildad .kvinna har rattighet att uppstalla pA en nagot sa nar sorgfri tillvaro.
For att bringa forslaget till den form det nu slutli- gen fatt har det fordrats mycken pilpasslighet och ihardig- het frAn den forening, som representerar de kvinnliga bi- tradenas intressen.
Och det vittnar godt om fragans in- neboende lifskraft att hon ej gatt ohjiilpligt vilse under de bada sista arens irrfarder mellan ko.mmittkr, myndig- heter och K: Maj: t.
Under sommaren 1910 vandrade hon forst fram och tillbaka mellan K.
Maj: t och dess centra- la ambetsverk och myndigheter frAn Lul&amp; anda ned till Malmo, - behandlades sa i november s.
A. i underdanig skrifvelse frAn foreningen af kvinnor i statens tjanst (se Dagny nr 50, 191 O), skickades darefter till lonereglerings- kommitten, hvarifrAn hon i form af ett digert forslag med betankande Aterkom till .K.
Maj: t den 29 juni 1911, dryf- tades darpA Ater.
i djupaste underdanighet i december s.
A. af nyssnamnda forening, som ett par veckor senare pa nytt miste uppvakta K.
Maj: t med nagra paminnelser, denna - gang i anledning af ett forslag af den l 8 nov.
l91 1 fran kommerskollegiikommitten angaende inrattande af en socialstyrelse.
med thy atf oljande kvinnliga befattningar.
Dessutom har under samma tid samma lonefraga be- handlats i minst ett par olika kommitteer for omorgani- sation af postsparbanken (genomford af Ar 1911 ars riksdag), hvarvid foreningen af kvinnor i statens tjXnst i annu en underdanig hemstallan maste tala for sin sak (se Dagny nr 49, 1910).
D %t tycks ju som.
om det vore en enkel och sjalf- klar sak att at dugliga och oumbarliga tjanare skall be- redas dragliga lefnadsvillkor.
Och anda hafva for att na detta resultat sa miinga hjarnor behoft arbeta, sa manga pennor notas, sa mycket black och papper g i At.
Det ar en tungrodd farkost, vart: svenska statsskepp!
Efter alla utredningar och skrifverier har forslaget emellertid n u.
efter sista allerhogsta profning natt riksda- gens bord i .ett.
for de kvinnliga bitradena p2 det hela tillfredsstallande skick.
.Forst och framst konstateras dari, att statsradet och chefen for finansdepartementet, som framlagt principbetankandet, behjartat en hemstallan frAn foreningen af kvinnor i statens tjanst om en gynnsamma- re fordelning af lon och tjanstgoringspengar for den s. k. norhalafloningen.
Finansministern foreslar salunda be- gynnelselonens uppdelning i lon 700 kr .. (i st .. - f. forut 600 kr.)
och tjanstgoringspengar 350 kr .. (i st. f. forut 450 kr.).
Med de bada Alderstillaggen af, 200 kr.
okas pA detta satt pensionen.
fran 1,000 kr.
till 1,100 kr.
-.
en behoflig och kilkommen forbattring!
For skrifbitraden * hos generalpoststyrelsen och post- sparbanken med 7 timmars ordinarie arbetsdag har be- garts nomalafloning, men for den 7: de timmen- ett 3: e alderstillagg, som dock kommer allenast.
t j a n s t g o- r i n g s p e n g a r n a tiil godo, hvarigenom pensionen SA- ledes bibehalles vid samma belopp som for normaltypen. '
Juvel-, Guld- 8r Emaljarbeten.
Afven for skrifbitradena hos landsortens lansstyrelser och bada hofratter foreslas afloning enligt normaltypen, endast med borttagande af ortstillagget utom for bitrade- na hos Jamtlands, Vasterbottens och Norrbottens lanssty- relser.
I dessa lan utgor namligen det vederborande be- Fattningshafvare tillkommande ortstillagg halften af hvad motsvarande tjanstinnehafvare vid lansstyrelsen i Stock- holm Atnjuta, sa ' ledes i .detta fall 75 kr.
I fraga om bitraden med kvalitativt hogre arbete foror- das en begynnelselon af 1,600 kr., med tvenne alders- tillagg af 200 kr.
efter 5 och 10 Ar, som gifva en slut- lon af 2,000 kr.
Med afseende pa begynnelse och slutlon har finans- ministern anslutit sig till hvad foreningen af kvinnor i statens tjanst begart och afven loneregleringskommitten fii- reslagit.
Men betraffande afloningens uppdelning har han gatt en medelvag mellan bida.
Foreningen har anhallit om en lon af 1,000 kr., tjanstgoringspengar 450 kr.
och ortstillagg 150 kr.
dler en fordelning enligt den gangse principen tva tredjedelar mot en tredjedel.
Pensiorien skulle i enlighet harmed bli 1,400 kr.
Lonesegleringskommitten har emellertid fasthallit de med normalafloningen forut faststallda for lontagaren ytterst ofordelaktiga beraknings- grunderna och foreslagit endast 800 kr.
ss.
lon, 650 kr.
i tjanstgoringspengar samt det vanliga ortstillagget af 150 kr.
Pensionen har harigenom nedbringats till allenast 1.,200 kr.
Om r i ksdagen godkanner finansministerns jamkningsforslag blir lonen emellertid nu bestamd till 900 kr.
och tjanstgoringspengarna till 550 kr.
Ortstillag- get bibehalles vid 150 kr.
och pensionen kommer at!
ut- ga med 1,300 kr.
TiU sist staller finansministern i utsikt att i enlighet med statistiska kommittens, kommerskoUegiikom~itt5ns och departementalkommitterades, kommerskollegi!
s m i de kvinnliga bitradenas egna upprepade fraast5PZ: - ningar annu en hogre Ionetyp med eventuellt 2,000 kr.
i begynnelse- och 2,400 kr.
som slutlon framdeles kan komma att tillskapas.
Fragan harom anses dock behofva en narmare utredning och kommer darfor att ofverlam- nas till loneregleringskommitten, som saledes nu K r minst tredje gangen tages i ansprik for statens kvinnliga bi.
traden.
Sasom allmanna principbestammelser, afsedda att till- lampas for kvinnliga bitraden af alla lonetyper foreslir f inansministern 1) att dA vid uppforande i stat af sadan tjarisk til: innehafvare af tjansten befordras person, som medelbart fore sin befordran inom vederborande ambetsverk utfort samma arbete som det till tjansten horande mot fast art- vode under foregAende ar till belopp, ofverstigande hvad enligt staten skall utga till tjanstens innehafvare, anabets- verket skall aga bereda fyllnad i afloningen f6r dess uppbringande till namnda arfvodes belopp.
2) att bitradets arbetstid A tjamterummet skail vara 6 timmar, men i verk, dar namnda arbetstid ar for tjim- stemannen bestamd till 7 timmar, denna tid, samt att, da arbetstiden ar 6 timmar, bitradet skall vara pliktigt att i sarskilda fall, nar arbetets behoriga gAng det krafver, kvarstanna i arbetet a tjansterummet intill viteiligare ea timme; ee * * * * ee * * eeeeeeeeeee~eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee e i D A V I D A N D E R S E N QI Comp.
i Arbeta tor Dagny i b
D A G N Y 3) att bitrade, dar ej annat ar stadgadt i vederboran- de afloningsstat, ma afnjuta semester " under en manad om aret, nar sadant utan hinder for goromalens behoriga ' gang kan ske; 4) att, dar bitrade, med afloning efter den lagre ty- pen befordras till bitridesbefattniiig, for hvilken afloning.
utgir efter den hogre typen, bitrade, som redan intjanat Sista alderstillagget i den ' hogre graden.
' far tillgodorakna sig hogst fem ar af den tid, som forflutit frhn det bitra- det tilltradde det sista alderstillagget i den lagre graden; 5) att, dar inom ett anibetsverk aro anstillda bitra- den af hogre som lagre grad, bitrade af lagre grad skall vara skyldigt att, om det for- ordnas som bitrade af hogre grad, hos ambets- verket, bestrida befattningen som sadant, dock ej langre.
an sammanlagdt tre manader under ett och samma kalender5r.
; agande salunda forordnadt bitrade af.
lagre grad att darunder i stallet for egna tjanstgoringspennin- gar atnjuta, om forordnandet erfordras i foljd af sjuk- domsfall, de med den tjanstledigas.
befattning forenade tjanstgoringspenningar, meil, da forordnandet erfordras for beredande af semester, ett mot den semesterledigas tjanstgoringspengar svarande belopp; 6) att gift kvinna ma till bitradestjanst befordras al- lenast efter af .k.
m: t pa framstallning i hvarje.
sarskildt fall lamnadt medrrifvande; 7) att, dar.
hinnlig ' innehafvare af bitradestjanst in- gar aktenskap; hon: icke skall vara skyldig att af sidan anledning afga fran tjansten, darest icke vederborande of- verordnade myndighet med hansyn till det .allmannas in- tresse finnei- det.
nodigt; 8) att bitradestjanst skall af vederborande ambets- verk eller .myndighet.
tillsattas medelst konstitutorial och att tillsattningen skall ske.
efter tjanstens ledigforklarande genom kungorelse; 9) att rorande tillsattningen i ofrigt, kompetensfor- dringar, ordningen for meddelande af tjanstledighet och afsked samt for ' atal och diciplinir bestraffning o. d. sko- la galla de narmare stadganden, som mh varda af k. m: t.
bestamda; samt 10) att i ofrigt de f&amp; vederborande ambetsv&amp;k och myndighet stadgade villkor och bestammelser for aflo- ningsformanernas atnjutande skola i tillampliga de1ar.och i den man ' de icke sta i ' strid mot hvad har blifvit fore- skrifvet, laqda till efterrattelse.
Till befattningar enligt normalafloning foreslas utom i forut bmnamnda verk en mangd bitraden, fordelade in- om armeforvaltningen, marinforvaltningen, kammarkolle- gium, statskontoret, kammarratten, domanstyrelsen, etc. etc., hv.arforutom den redan fran och med 1912 tillampas i nedre justitierevisionen, vag- och vattenbyggnadsstyrel- sen och annu nagot mera verk; enligt den hogre lonety- pen begares bitraden af armeforvaltningen, kammarkollegi- um, statskontoret, kammarratten, kommerskollegii afdeln.
for naringsstatistik, ofverstyrelsen for rikets allm.
laroverk, landtmateristyrelsen, rikets allm: kartverk och domansty- relsen.
Af ett ' hlldeles sarskildt intresse, darfor att de vidga granserna for kvinnans forutsattningar.
att soka ordinarie statstjanst; aro har punkterna 6 och 7.
Med bestammel- serna i punkt 6 beredes mojlighet for en gift kvinna att p i ett hittills stangdt omride inom statsforvaltningen ge- nom arbete -- utom hemmet kunna bidraga till sitt hems besthnl och sina barns uppfostran.
SA vidt jag vet, ar det hittills folkskolelararinnorna allenast forbehallet att un- ', - Mot blodstockningar, y.
51 der alla forhallanden kunna soka och bibehalla en ' .-ordi- befattning.
.
.
For de mariga som - i likhet med loneregleringskom- mitten - aro.
absoluta motstandare till gift kvinnas sjalf- iorvarf, ar det emellertid nog en styggelse att staten nu ' synes vilja inom sitt omrade ytterligare utvidga granser- .a darfor.
Men det kan ju handa att saken ifven for 12starenom Sig anno; lunda om de iiagon infor nodvandigheten att med sin egen kassa understodja en familj, Som fadern t. ex. genoiii sjukdom blifvit ofor- mogen att ensam forsorja.
Om hustrun i den familjen a r.
aldrig sa dugtig, kan laga den utsoktaste mat; bh sy hvilka och hvems- klader som halst, sfi maste.
h o n i alla fall ha ingredienser ' ii11 allt detta.
.
Kanske bidrager den tillfallige hjalparen da i alla fall hallre med bara ' nagra kronor i manaden till en.
tjanarinna, medan hustrun-mo- dern gar ut att sjalf fortjana de manga flera krondr, som behoivas for att halla hela familjen ofver isen,, ' betanksamhet och storre, " acker mahanda hos annan innehallet i punkt 7, ' som.
i handelse af .giftei-m$l alagger det, kvinnliga, bitradet att afgaj.
for sa vidt vederborande myndighet " med hansyn till det allmannas intresse finner det nodigt ". '
Lonereglerings- kommitten har i och med kvinnligt bitrades intrade i ' k- tenskap fordrat hennes ovillkorliga frhtradande af ordinarie tjanst, en uppfattning mot hvilken herr af Callerhdlm re- serverat sig.
bd den ordalydelse denna punkt,fht (skul- le val ett beslut i enlighet med f.or&amp;get nappeligkn kun- na medfora nagon risk for statsverket, Daremot .skulle, sasom foreningen af kvinnor i statens tjanst i sin decem- berskrifvelse framhallit, At statsforvaltningen medgifvas f@ -- delen af att kurina i sin tjanst fh bibehalla ett skickligt bitrade.
Dessutom - .fl af var tids storsta sociala be- kymmer harleder: sig ju.
frin den sjunkande.
aktenskaps- frekvensen.
K a n det d a.
vara ' annat an till samhallets hat- nad om tvennes sammanslagna arbetsfortjanst formar bil- da ett bargadt hem,, som, beraknadt .. blott p&amp; den enes inkomst, skulle blifvh antingen ekonomiskt under&amp;iligt eller ocksa icke alls kunna komma till stand.
- - - Hufvudintrycket af det foreliggande forslaget lar * val for dem det galler vara tacksam tillfredsstallelse ofter de hansyn till de kvinnliga bitradenas framstallda kraf, hvar- om det bar vittne.
I en ganska viktig fraga - .den- om betalning for- ofvertidsarbete - har det emellertid ' - icke blott i&amp;ngatt 1910 Ars- riksdagsbeslut - utan.
hvarken myndigheternas eller foreningens af kvinnor i - Statens tjanst underdaniga.
.
framstallning har ' dari formatt, fram- kalla nagra medgifvanden.
Bitradet forvagras det9 extra arbete, som kan finnas att.
tillga inom det egna verket.
Hafva inkomsterna af sjukdom eller.
nhgon annan anled- ning blifvit.
reducerade, far hon val ' da soka sig extra in- komster genom att arbeta at - andra verk.
Det f ' orefal- ler ju eljes som om det.
for statsverket sjalf varit mest fordelaktigt, ifall hvarje myndighet medgifvits ratt att for sitt extra arbete begagsa sina egna, vid verkets &amp; bets-.
satt vana bitraden!
Inte haller har K.
Maj: t velat till&amp;- ta dessa sina.
kvinnliga befattningshafvare n&amp;gon behag- ligare benamning an " bitrade ".
Genom sin forenini h a e .endast.
svullnad.
och, inflammation i foljd af kontusion, kyIskad&amp; sar, ' forstrackningar ' eller annan skada ar Salubrin ett s % framstdende och Ufverlagset medel, att de, son1 anvandt det enligt bruksanvis-.
.
ningen, icke vilja vara i saknad.daraf.
Obs.!
Da det vid svirare skada behofs behand~ ' in: ~ ' under ni- gon tid, bor man anvanda Salubriri utspadt och hindra dess af- dunstning.
Salubrin tillhandahilles i ' Parfym-; ' Speceri- .och Fargaffarer.
Partilaeerhos~cieiier &amp; C: o, Stockholm.
- u s s.
. '
de, foreslagit att fa kallas bokhallare och kontorsskrifvare samt anhallit om benamningen kartograf for ritbitradena.
Men det afslogs sasom " mindre lampligt ".
Och nu for tiden, nar hela Andra kammaren lagt bort titlarna, ar det Vid Moderata Kvinnoforbundets forsta ordinarie satninantrade ju inte vardt att ' sorja ofver den saken.
" Bitrade af lag- i Stockholm onsdagen den 24 januari holl forbundets ordforande re afloningsgrad " och " bitrade af hogre afloningsgrad " fru E. von Eckemann det anforande vi godhetsfullt satts i till- blir val i ambetsverkens stater beteckningen for de kvinn- falle att har nedan dtergrjva och h v i k t i sina varma,!
@ Italigci ord fastslar forbundets program och syfte.
liga.
befattningshafvarna.
Vacker ar den inte men har ett bitrade lyckats tjana sig upp fran den lagre till den hog- ' ar Moderata Kvinnoforbu~rdet bildades var det m g re graden, sa blir, det nog i alla handelser den battre mAnga, som undrade: Hvad ar och hvad vill det- a f l o n i n g e n, som utgor den kannbaraste och mest ef- ta Moderata Kvinnoforbund?
Och annu ha vi icke gc- terstrafvansvarda vinsten.
- nom var verksamhet hunnit klargora hvart vi striifva Att ' inom den tranga raFen ' af en tidningsartikel gif- och hvad det ar vi vilja.
va en nagot sa nar ofverskadlig.
utredning af en lonefra- Ett namn kan svarligeii inrymma ett helt program och ga,l som genomgatt sa manga faser som denna, ar hardt det namn vart forbund bar karl darfor ej heller omfatta nar ' omojligt.
Den har med nodvandighet kommit att alla dess syften och klart visa, hvad som ar virt mal.
innehalla s a stor myckenhet siffror och torra fakta att Men om vi se till den bokstafliga betydelsen af ordet de nog aro f i, som o ' rka slapa sig igenom dem.
En moderat, skola vi finna att detsamma omfattar begreppen och annan, som vill, kan dock sakert bakom de mariga mattaj lagom, hoisamhet, och nar vi i vara stadgar kaf- siffrorna.
skonja dessas djupare och gladjande innebord.
la oss reformvanliga, mena vi att denna var refomifver De betyda .ju helt enkelt en draglig &amp; stens, tryggare arbets- skall bara prageln af eftertanke - och hofsamhet.
Var tid v i l l h i ' och en nagot SA nar sakerstalld Alderdom for om- ar reformernas.
Skarpare ilii niigonsin se individerna kring 300 kvinnor, som forut arbetat och existerat under bristerna i samhallet och starkt kanna de de kraf, som de G s t " aanskliga.
forhallanden.
Och dessa siffror vittna detta samhalle staller p i sina medlemmar.
Lafigtan att dessutom om hvad sammanslutning kan ' forma.
Det ar hela och forbattra ar den drifvande fjadern i var moder- sa iiinga- snilla .och inte sirdeles forstandiga kvin- na samhallsmekanism, men fara finnes att den fjaderzi nor, som lkfva i den tron att d &amp; ar okvinnligt att sta kan spannas for hardt och gifva ett bakslag, hvars folj- pa sin ratt, De mena, att riar tiden.
kommer, far man der for oss aro ooiverskadliga.
Mycket i vara dagar p3- hvad.
.
.
man skall ha anda.
Tror verkligen nagon att om kar mot en sidan mojlighet och m h g a aro ocksa d?, kvinnorna fortsatta, med att tigande svalta sig fram, de- som inse denna fara.
Dit hor afven vart forbund.
Dzt ras arbetsgifvare en vacker dag af sig sjalfva stiga in vill reformer, men i reformernas m21 ser det ett fast och och fr&amp;ga om de bruka ata sig hatta?!
Det vore helt orubbadt pa samma gang som lyckligare samhalle.
En enkelt for - mycket begardt och det ar ganska sakert, att samhallsbevarande kraft, det ar livad Moderata Kvinnofor- det ytterst '.
sallan, ' om ens nagonsin kommer ' att handa.
bundet vill bli.
..
Men.
med lugnt, talmodigt och malmedvetet samarbe- Var tid ar iifven partistridernas.
Skarpare an nigor= te melian khnnorna skull?
manga arbetsgifvare kunna sin star nationen sondrad i ' skilda lager och vart folks vackas till eftertanke ci&amp; battring.
Visst ar .att om riks viktigaste likfragor goras till ' speciella partiintressen.
SA dager1 loser de kvinnliga bitradenas lonefraga i enlighet har redan skett med vart forsvar och delvis afven.
med med ' regeringens forslag; sa hai detta resultat natts i var nykterhetsfraga och kanske ar den dag oss 1 " armare sammanslutningek ' tecken.
an vi nu vilja tro, da afven de frigor, som berora v %.
G. T-lL ra barns uppfostran och v %ra hems bestand, skoia dr2- gas med i partistridens vilda yra.
Moderata Kvinnoforbundet har satt som sitt rna1 att inom vidstracktare kretsar an redan hitintills skett forsoka - ' ~anda ' rbetslararinnornas utbildning.
Enligt ' K.
- 1M: jls hos vart lands kvinnor vacka till lif kanslan af ansvar resolution den 30 dec: 1911 medfor fran och med var- terniiilerna 1912 afgangsbetyg fran Hulda Lundins slojd- mot samhalle och fosterland.
Den tid ar forbi, d i kvirt- seminarium;: (det aldsta i riket) ratt till den lonetursberak- nan hade ratt att st2 kom passiv askidare till den socials niqg .. for.
uppflyttning i hogre lonegrad, .som enligt be- och den politiska utvecklingen, Minga finnas dock, som stanimelse .i k.
.kungorelsen de-n 29 oktober 1909 tilkom- annu icke vaknat upp for detta faktum, och bland dcssz mer lararinnor i ' handarbete, hvilka genomgatt af k. m: t vill vart forbund skapa sig ett arbetsfalt.
Det vill vicka for andamalet godkand lararinriekurs i handarbete.
dem till insikt om samhailets betydelse for kvirincrna sjalf- .Fran Hulda .Lundim slojdseminarium.
som under var- va och deras hem och visa dem alt de fragor, som galla terminens .lopp kan fira 30-arsjubileum, ha utgatt 1,775 sanihallet, i grund och botten iiro likfragor for deras eg- elever, spridda ofver hela landet, undervisande i sival hogre som lagre.
layanst ' alter.
na stora intressen.
Vart forbund vill uppmana kvinilor- Slodjseminarikt har arbetat .under alla dessa ar utan na att begagna sig af de kommunala rattigheter samhal- att segara anslag af stat eller kommun, hvilket torde va-; et redan skankt dem och p9visa, att dessa rattigheter ar=&gt; ra: ' enastaende.
Sedan ar 1905 innehafves slojdseminariet skyldigheter, for hviikas fyllande modrarna en g5ng s k o af: slojdinspektrisen.
.Fanny Blomberg och slojdfore-anda- La svara infor sina barn.
Det samhalle modrarna byg- rinnaii Anna Kempendahl.
...
.
.
Moderata, Kvinnoforbun- dets program och syfte. '
' r ' i i ' -: .F.
, a.
.
.. ...
m H ' .olf-z -.
X3.r ' unkeber&amp;stoYg 5 ~ I g a t S.
5 - - - Sturegat.
S S i Stochholms Specialaffar: far GARNERINGSARTIKLAR Staradigt nyheter i.
e
ga pi, bygga.
de at sina barn, och kunna de genom sin insats gora dess grundvalar fastare, da ar det brott mot slakten, som komma, att undandraga sig den plikten.
Men Moderata Kvinnoforbundets medlemmar skola icke rikta arbetet blott utat, utan afven inat pa sig sjalf- va.
Det ligger ett ansvar, i att .vilja vara med om att losa de sociala och politiska problemen och det fordras mycken sjalfuppfostran och mycken offervillighet for att vardigt kunna bara det ansvaret.
Vi maste sjalfva lara oss forsta, hvad dessa sociala och politiska fragor inne- bara, vi maste skaffa oss icke en mening, utan en ofver- tygelse.
Vi maste Iara oss att se saker i stort, att glom- ma vara egna sma personliga intressen.
Vi maste Iara oss forsta att vi aro skapade till att lefva icke for oss sjalfva utan for ' vart land och for vart folk.
Riksdagsmotioner i kvinnofragor. '
l Efterskord.
I den hangifna och koncentrerade verksamhet, som sa- val inom den juridiska vetenskapen som i den kvinnliga utvecklingsrorelsens historia gjort en sa oforgatlig insats, var.
det sista litterara uttalandet af Elsa Eschelssons hand ej - offentliggjordt vid hennes bortgang i mars 191 1.
Ett efterlamnadt storre manuskript vittnade harom.
Just nu, i lordags utgifvet,.
fullstandigar det bevisen pa den rast- losa arbetshag, som ej sjukdomen, endast doden formad- de bryta.
Sadant detta stora.
verk nu foreligger (311 s. 8: o) ar det en nastan oforand.rad kopia af sagda ma- nuskript.
Med lika mycken ansvarskansla som pietet har utgifvaren, ledamoten af lagberedningen,.
jur .. utr.
kand. Lars Rabenius, fullgjort det uppdrag, som han .kort - ef- ter docenten Eschelssons dod af hennes narmaste mottog.
.T: o. m. forefintliga luckor.
ha fatt kvarsta.
och i sitt forord sager utgifvaren sjalf, att han vid hanvisningar till litteratur, prejudikat m. m. endast " i, de icke allt for tal- rika fall dar s i .behofts " ingripit kompletterande eller kor- rigerande.
Forutom forteckningen a litteraturforkortningar .och innehallsofversikten, som af utgifvaren sjalf standigt ut- arbetats, har dock e n lucka af honom ifyllts.
Hvarken skriftligen eller ens muntligen fanns namligen na- gon titel af forfattaren antydd.
Men dels i ofverensstam- rnelse med detta arbetes innehall,.
dels i anslutning till .foregaende arbeten, gaf utgifvaren denna Elsa Eschels- sons sista,.
posthuma afhandling den korta och koncisa titeln:.
Om skuldebref e n l i g t svensk ratt.
I Andra kammaren har hr Sandler framlagt motion om ett anslag pa hogst 3,500 kr.
till kvinnlig k&amp; som pa- gar samtidigt med manlig folkhogskola i minst 20 vec- kor med sarskild afdelning i de amnen dar sadant erfor- dras.
Hrr Larsson i Klagstorp m. fl.
vacker i Andra kam- maren motion om statsbidrag at inom kommun anstalld barnmorska.
Likaledes i Andra kammaren liar hr Persson i Tall- berg hemstallt om forbattrade lonevillkor at de kvinnliga kontorsskrifvarna vid statens jarnvagar, under papekande af att jarnvagsstyrelsen sjalf pa sin tid i sitt utlatande of- ver kommittens forslag till Ionestat for jarnvagspersona- len framhallit de for kvinnliga kontorsskrifvare foreslagna rninimi- och maximiafloningarna sasom varande for ' knappt tilltagna.
Sa langt som hr Kjellberg i motion vid 1907 ars riksdag gatt for afhjalpande af detta gar emellertid motionaren nu icke, utan begransar sitt forslag till att omfatta endast hojning af ersattningen for bostad och brans- le, som vid 1907 ar lonereglering satts sa lagt att den maste betecknas som bade otillracklig: och orattvis.
.
Motionaren yrkar, att riksdagen ville besluta, att er- sattning for bostad och bransle till kvinnlig kontorsskrif- vare vid statens jarnvagar skall utga med 40 proc.
af arfvodet i de tre forsta lonegraderna och att ersattning till tjanstehafvare i fjarde lonegraden ' skall utga med 650 kronor.
.
.
Vidare ha i Andra kammaren hr Carlson i Herr- ljunga vackt motion om andring i giftermalsbalken i syf- te att ' forhindra mannen att .genom ensidigt foretagna oforstandiga atgarder gora hustruns giftoratt i den fasta egendom makarna efter giftermalet forvarfvat betydelselos; hr Lindhagen om andringar i lagen om forbud mot kvinnors nattarbete i industrien, i syfte att lagen.
ej ma verka till skada for kvinnor a - arbetsmarknaden; hr Rydh om atgarder for.
att s. k; oakta barn ma tillforsaki-as ratt att erhalla vetskap om ' sina foraldrar; densamme om sadan forandring i arfslagstiftningen att s. k. oakta barn ma kunna arfva fader och ' faderne; frander; lir Lundell m. fl.
om sarskilda statsanslag till enskil- da laroanstalter och samskolor, hyilka meddela: undervis- ning i for kvinnans verksamhet inom.
familj och hem sarskildt viktiga amnen.
I Forsta kammaren har hr Soderbergh vackt ' motion om statsunderstod for viss ofverbyggnad vid de hogre samskolorna i syfte att meddela hogre kvinnoutbildning.
.
Fran Galizien.
...
I i Kladsomnad, Fransk linnesomnad, Konstbroderi, Spetssom och Knyppling.
OBS.!
Rysk spetsknyppling i silfver o. guld.
Larar- inna: Fru Ebba Salwen.
Upplysningar och prospekt i skolans Tel.
Riks.
N.
504.
Allm.
152 35. lokaler, Regeringsgatan 19-21.
Porest#ndarinnor:.
.
.
.
De polska kvinnornas kommitte for ' ternationdila, Alliansml.
Villkoren for upptagandet af0 fullgjorda, och Internationella Alliansen har fatt emotta- ga den; 27: de Landsforeningen for kvinnan ' s pditiska rostratt.
Fran Ungern.
Stadsfullmaktige i Budapest ha beviljat eni summa af 5,1000 osterrikiska kronor till rostrattskon- gressen 19.1 3.
Ett firadgifvande utskott ", ' bestaende af kvinnor.
Santa Monica i Kalifornien ar den forsta stad i Foirenta sta- terna olm icke i varlden, hvars stadsfdlmaktige fatt ett radgif vande utskott, bestaende af sju kvinnor.
%skottet skall icke endast &amp; dfr&amp;as angaende till- sattandet af kommunala ambeten utan- ock diala @ s i aslla grenar af den kommunala forvaltningen. "
.
1: .. ........ ..........................
.......................
I Birgitta-Skolans Sy kurser Utlandet.
K.
P.
R. i Galizien har anhallit - att bli upptagen .i In- En ny prenumerant ' ' ' a, skaffad af: hvar och en af tidningens.
nuvarande prenumeranter fordubblar med ens.
...
i DAGNYS LASARE bora gynna I DAGNYS ANNONSORER.
o o g a.
.
Historisk och politisk litteratur.
: Revolutionen och Napoleon.
Nagra drag och synpunkter.
Af Harald Hjarne.
1911.
For partipolitiken ar det alltid svart att tro en poli- tisk motstandare om objektivitet.
Det har professor Hjar- ne filtt kanna pa, da han i trots af sin konservatism va- gat ge ut en bok om rwolutionen.
Man hade kunnat vanta sig, att hans kand,a vetenskapliga vederhaftighet lik- som den ifragavarande bokens lugna ton skulle ha for hindrat ett angrepp af den art, som nyligen forekommit i G.
H.
T ..
Men detta angrepp visar egentligen tva sa- ker.
Forst och framst att Hjarnes politiska verksamhet icke vant af den ' obetydande beskaffenhet, som hans an- tagonister gama velat lita piskina; hans ironiska.
upp- trfidande, fotadt p&amp; en skepsis, djupare an vare sig hvar- dagskonservatism d e r hvardagsliberalism pliiga na, har tvartom kants besvarligt nog.
Och vidare ser det ut, sum om revolutionen vore afven for den moderna libe- ralismen ett helgadt omride, dar forskaren helst bor dra- ga sina skor af sina fotter och tillbedja enligt 1840-ta- lets gudstjanstformular.
Jag hade verkligen inte dromt om att en akta liberal maste svara p i en s i foraldrad dogmatik.
Vi ha redan forut haft en Uppsalaprofessor, som vi- gat, om ocksa i de hofsamniaste ordalag, kritisera revo- lutionen.
Det var professor Boethius i en handbok fran slutet af 80-talet.
Han s t a d e sig narmast p i hvad som d&amp; ansligs for den nyaste auktoriteten i amnet, Taine.
Hjarne namer bland sina auktoriteter modernare sadana, bl.
a. Sorel, Vandal, Adard och Rose, alla erkanda ve- tenskapliga namn, bland hvilka det enda partifargade ar fargadt i " ratt " nyans, d. v. s. den radikala.
Och det finns.
ingen som helst anledning missfinka, att.
han vrangt sina kallor for att f A revolutionen .att framtrada mera osympatisk an den i sig sjalf var - nigot som man daremot inte kan fritaga Taine for, enligt hvad hans la dunge-.
.
.
.
Aulard pA ett tillintet&amp;rande satt uppvisat.
Om publiken vill @ imf6ra, kan den lattast gora det med till- hjalp af Vandals utomordentligt fangslande arbete " Bona- parte och Brumaire ", som ju finns ofversatt.
Varre an h a n gar At direktorialtideris.
antikristliga doktrinarism och ' administrativa lagloshet kan ingen gora det.
Och jag anade.
Yerkligei icke, forran G.
- H.
T s recensent upplys- te mig darom, att den bildade allmanlieten hos oss in- le redan var p i det klara .med hvilket fiasko revolutio-.
nens kyrkopolitik utgjorde bedr0fligen imiterad af Frankrikes moderna radikala regeringar, som harutinnan - och i atskilliga andra fall - liksom bourbonema " ingen- ting rart och ingenting glomt ".
Att Hjarne ofver hufvud taget dragit fram kyrkopolitikens 6fvervaldigande stora betydelse i revolutionshistorien, vida storre an den of- riga pblitikens, det ar salunda en af bokens framsta for- tjanster.
Endast en gang fomt har, sa vidt jag vet; n&amp;on forf.
i ett populart svenskt arbete agnat uppmark- samhet at den saken.
Det ar docenten i historia i Hel- '. '
.
- singfors, Alma ~aderhjelm, som ocksa gifvit en liflig skildring af biskop Gregoires sympatiska " kristligt-socia-a la " gestalt i sin lilla fortraffliga bok " Kulturforhallanden imder franska revolutionen ".
En annan modern uppfattning, som jag i min naiui- tet antog hade trangt igenom, var den om revolutioricns kretsghg fran Pancien regime ' s misslyckade absolutisr till Napoleons " lyckade ".
Eller kan den svenska liberalismen inte ens godtaga en sa " saker " gammal radikal som Ccmte till auktoritet for asikten, att " revolutionens egentliga in- nebord bestod i skapandet af en diktatur, som kunde upp- taga och fullfolja den gamla monarkiens forsummade ar .. bete "?
Vandals och Roses framstallningar synas mig det afseendet tillfyllest bekraftande.
For ofrigt - har ic- ke utgangen af det hela varit det basta vittnesbord tiar .. om?
Men dessa bada punkter, den kyrkapoliriska och denna sista om revolutionen som ett interregnum, biida just de genomg3ende grundtankarna i Hjarnes bok, som tydligen mer an man kunnat ana fyller den uppgift, som for detta slags arbeten hor till de betydelsefullaste: att - korrigera inrotade Cronschoughsforestallningar hos all- manheten.
Det ar dem forf.
karaktariserar med sina skar- pa ord: " Revolutionen har blifvit tradition och auktoritet, har gifvit upphof till en ny ortodoxi, som krafver ett an- tagande i klump af d e s eget vittnesbord om sig sjalLsP Att revolutionens statsrattsliga teorier ocksai ha sim rotter lingt tillbaka i tiden, genom 1600-talets England, reformationen och motreformationen anda ned till Grek- land och Rom, var val heller icke eit sadant hogmais-.
brott att pipeka, liksom att dessa teorier for sina anhan- gare snart blefvo en " varldsreligion " med apokalyptiska stamningar och fanatism, jamforlig med islam men utan dess religiosa jamnvikt.
Men nu ma det vara nog med utdrag.
De svenska kvinnor, som strafva efter sin andel i det offentliga lif- vet, kunna ha mycket att lara om politiska realiteter af denna lilla bok, s3 full af bitande sanningar och konst- narligt gjorda skildringar.
En sadan teckning som den af skracktiden - " skramda rnanniskors skrammande till- tag " - med dess nastan religionspsykdog~ska studie of- ver Robespierre etsar sig in i minnet, liksom den sall- synt varma framstallningen af Gregoire, mannen som ha- de mod att vara frisinnad i trots af de " frisinnade "!
Lydia W a klstrG~tr, S p r i d DAGNY!
.
Nar jag kopte stuga.
E gentligen har jag ju borjat " kopa stuga " for manga, manga ar sen, 1Angt innan egnahemsfebern folrvandat wckholmstrakten till en permanent arkitekturutstillning.
Och nog hade jag klart for mCg hu?
.den skulle se ut.
Inte ett sant dar sommarnojesskjd, somt stockholmarna leka landet i, och inte iniklamid i ett villasam~halle " invid jarnvagsstation och batbrygga ".
For den som ar bunden vid .storstaden ar det olidligt att passa pa tag och batar hvarje dag i sommarhettan.
Nej hellre da bo kvar i sta- den, arbeta intensivt och sa, nar man inte star ut lang- rea rymma fran alltsammans ut i naturen!, for att lika in- tensivt agna sig at hvilah.
En hvar sitt eget hvibhem!
Men inte ville jag ha en nybyggd och ointressant stuk ga i obruden mark, nej gammal kultur skall det vara, ett ursvenskt hem med ett forflutet, som annu drojt sig kvar i knutarna, dar generather lefvat och strafvat, med en tappa frih den gamla goda tiden och midt inne i akta svinsk bygd, dar man har utsikt ofver boljande %krar och vida skogar och kan kanfia det allt som sitt eget.
Ja, sa sokte vi lange och val, min syster och jag, och sokte f&amp;giifves.
Sa kom ' slunpen och forde oss en vacker junidag ut till en ofvergifven liten torpstuga.
Im baddad i forsommarens ' gronska lag den dar sa ensam, inhiignid af en lag stenmur, som var mossbelupen och ofvervuxen.
af tornr~ssnar.
Men hvad som genast grep oss var d&amp; starka doften fran syrenbersan, precis som i mormors gamla, underbara tradgiird slog den emot oss och vackte tusen minnen till lif.
S5 hyrde vi da paprof for ett foijligt lagt pris.
Hvad gjordet det, att vagen var .lang och backig, nar vi kommo fram till " var egen skog " slot den sig mellan oss och varlden.
.Och nar vi kommo ut ur skogsbrynet lag vart rike framfor oss.
Rold lyste stugviggen i so.lskenet, de hoga frukttraden skugga- de ofver det af alder gronskimrande tegeltaket, och ur den trasiga skorstenen steg roken som tecken att " gam- melmor " redan varit nere for att satta pa kaffepannan.
Ock.
dar.
stbd hon .ju.
Agande ps.
forstutrappan.
Genast uppslukade oss landtlifvets alla bestyr.
Sen maste vi upp till granngarden for att hbra om allt markvardigt, som handt under veckan.
$ J o nu hade Majros kalfvat, och tank en hona blef ihjalsparkad i lagar ' nl, for hon var sa nasvis.
.
Men alla de nya kycklingarna forevisades, fast riifven redan varit framme.
Och.
de stygga kossorna, som giltt pa betet och brutit sig igenom gardsgarden gatt langt in i villande skog, sa ait.
far fatt ga i osande regn till langt in pa natten.
och s+a dem.
Odh sommaren gick med standigt nya ofverrasknin- &amp; r. Tappan borjade lysa grannt af (rasse och ringblom- mor, kring fonstren slingrade sig tropiskt frodiga rosm- bonor, ' och i kokstradgarden skordade vi stolt aitsangen.
Det blef till ett helt mal.
Men den ensamma, sjalfszdda b~n~bolnslplantan fick sta orord som prydnad.
Jord- gubbslandet var stort som en aker och igenvuxet med rneeh6gt ogras, och anda bar det ofortrutet, sa att vi inte kunde ta vara pa allt, fast ' krakorna hjalpte oss '.
Krusbars- och vinbarsbuskar vor0 lika outtolmliga, fast vi fabricerade ett helt lager rhenvin.
Och sent pa natter- ila arbetade vi i det sfora koket, och en forpigaende ku-n- de trott sig se ett haxkok; dar vi sysslade vid dlen tipp na spiseln och rorde.
i den stora syltgrytan.
Det.
var nastan en lattnad, ait det stora korsbartradet strejkade, och apelns surkartar fingo sitta kvar.
Det f6rlat vi ' dem inda hvarje ' var, nar de stodo ofversallade af hvit blom; om de ocksa ' aldrig uppfyllde 16ftena.
Piomnionhagea och krikonlunden i hvar sitt Iiorii af muren visste battre sin plikt, och langt in pa hosten vor0 vi upptagna af sko&lt;rd, t: o.
m. nypon, r6tiirbar och svamp ofverflodade.
Det vhr var hvila, och det hade en underbar f o r n i g a att och ', a.
S8 ser den ut.
.
.
.
.
sopa bart alla sp&amp; af trottaiide tankearbete och ljullrari- de.
gatrilarm.
Men Ijufligast var det, nar hela ' stenmuren.
.blommade och doftade af skara o&amp; hvitg n&amp;horsrost$.
Da kande vi oss som i det sofvinde slottet; och " i, .fin- no det helt naturligt, iiir en forvildad liten katt plotsligt.
... '
uppeiibarade sig och vadjade till vart medlidande, det maste ju vara en ftirtrollad prins.
Lika vackert var det vintertid, nar vi firade jul darute i stillheten.
Men aren gingo, och forvildningen tilltog.
Jordgubbslandet ploj- des upp till aker, barbuskarna blefvo mjoldaggens offer, och stugan blef nastan obeboelig.
Hufvudgarden ville in- te reparera och inte salja.
Nu skulle det.
komma .en tor- pare och arbeta upp jorden, som l i g i lagervall.
Den var - .dock viktigare an en onyttig idyll.
Och vi som nastan glomt bort, att det inte var vart eget, vi vacktes omildt ur droknmen, just nar de sma nysatta frukttraden borjade b. sig.
Pa flera ar vagade vi inte foriiya forsoket, och nar vi an an gang lockades af en syrenbersa visade sig allt va- ra en stor missrakning.
Nu var det bara landtlifvets nackdelar vi ' fingo profva pi.
Nej, d e t m a s t e h o r a e n t i l l, som man lagger ned arbete och intresse pa.
Jag skulle ju kopa stuga!
S5 borjade vi leta igen, men ingenting gick upp mot va.r svunna idyll.
Svarare blef det for hvarje ar att fin- na ett stycke akta natur inom rackhall for den vaxande storstaden.
Men an en gang kom slumpen och visade c ~ p5 en liten antik dalstuga.
D. v. s. den stod gomd IAngt uppe i Dalarne och skulle rifvas.
Men den ville sa ogarna forintas, den ar en af de fa kvarstaende i urgammal dalstil, som t. o. m. Troels Lund afbildat i sin " Lifvet i Norden ".
Dess nodrop nadde oss genom tidningarna, det var inte att sta emot.
Jag fick ge mig af dit upp midt i brinnande arbete for att radda den.
Men hur skulle jag kunna bedoma timret, kanske skulle de lura pa mig ett ruckel, som ej holle att ta ner.
Jo, jag fick med mig Jansson,.
varldsbekant i Uppsala som specialist pa stugor, ' okh oniutlig Sa reste vi.
h u f v u d ~ h ~ a det, var som en ovantad lofdag med na-.
got af afventyrets spahing.
T. o. m. Jansson glomde bort, att han forsummade sitt dagsverke, och lekte heig- dag i 3: dje klass rokkupe.
Dar holl jag ocksa troget ut, dels af hofligihet, dels for att mitt intresse snart blef faigsladt af publiken.
Allt eftersom naturen vaxte i stor- slagenhet, nar snalltaget rusade in mot Sveriges hjarta, v a h d e p&amp;sagera&amp;as fysionomier.
I stillet for bridskan- de.
stadsbor, som inte ha en blick for sina medresande,.
h m a s - i g a landtbor, som sla sig ned i lugn och ha god tzdird: att ' gora bekantskaper.
Resliga gestalter med sjun- &amp; de dalmal bli fodharskande.
Midt ibland dem en.
&amp; ng .bred figur, med sjalfbelaten min, det syns och hors pa: honom, att han sitter inne med all varldens visdom.
D&amp; boh jaktade svenska folket lyssnar andaktsfullt till h a i s bedrifter, ty det ar en slagruteman, som kan afsloja .joidais dolda skatter, En vetgirig ahorare fragar blygt: hur kanner hak det, nar det finns malm da?
' ' - " &amp; ", med ofverlagsen ton, " jag kaniier ju den magne- t i ~ k a strtjmmen. "
Gapande beundran.
--, " Men nar vi aker pa taget da, kanner han inte skenorna, det ar ju ocksa metall? "
- Ett medlidsamt leende ofver lekmannens okun- ' nighet.
- " Inte, men nar vi aker ofver malmfalt kanner jag det genast. "
Lang tystnad, tills en annan modig man forvantansfullt fragar: " Namen, kanns faltspat och hvit- - ' ' sten ocksa, si det har jag allt hemma. "
Men liu ofver- gar medlidandet i forakt.
" Asch, det ar ju bara bergar .. ter, sana finns tusen sorter! "
Nu vagade ingen, frag.2 iner, men annu lange holl den vise mannen allas blickzr fastspikade och alla munnar oppna genom att dra siriz mest lyckade upptackter, dar professorer och kamniarlar- da inte kunnat finna ett dugg.
Bakom mig horde jag ett annat lag.
af praktigi: svenskt bergslagsf olk: " Ja, Nordenskjold jc;, ho no^ kande jag fran bergsskolan, det var en karl, som eri karl ska ' va '. "
I ett annat horn dryfta hemfaraiide kul- lor i brokiga drakter sina intresen.
Men sa tar jarnvagen sliit helt enkelt.
En hastig siad- fard till malet och en forsta besiktning af stugan.
ja, den ar verkligen for rar med sin utbyggda, snidade trap- pa upp till lofid, lillkammaren med sin vaggfasta sang och storstugan med langa bankar.
Trots det minimalo formatet verkar den gammaldags solid som allt harup- pe.
Jansson gAr och synar, hugger i.
timret sa fl ' isorna far och anmarker pa allting.
Sa maste man sofva p&amp; sa- ken, och Jansson miste kalkylera.
Nasta morgon 5arjz s forhandlingarna, gubbarna satta sig i position, och deri stackars stugan blir vaxelvis hojd till skyarna och belas- tad med alla mojliga fel.
O&amp; god tid ha de bida.
Et ' - ter ett par timmar yrkar jag p i afgorande, men dc 1Ma inte stora sig.
Lugnt och sakert prutar Jansson im- dci: &amp; a tiin efter den andra.
Efter annu en timma blir jag radd att lura den hederlige Back-Olof och gor slag sa- ken.
Handpenningen kvitteras, och jag ar p !os !igi- 21.1s- agare.
Moran sjalf kommer in med kaffebrickan, skarsk&amp; dar oss allvarsamt och skakar pa huf; udet at mig: var en gammel karl du ha fatt! "
Men pa hernvager~ far jag bannor af Jansson f6r min bradska, hade jag bara tegat, sa nog hade han prutat annu n %gra s d a r.
" Kvinnfolk har da inte nat forstand pa affarer! ' '
Ja, nu aterstir bara.
a$ f2 tag i en tomt att siitta stugan pa.
Back-Olof vantar pa order, for han k m.
siitk.
upp den riktigt.
Sa b o j a vi leta, och vi Peta ari.
Loc- kade af braskande annonser ha vi dragit ut h a r sijndag, vissa om att finna det ratta, och mer besv~kna for livar gang ha vi kommit hem.
Jag ar radd for att niin lit -- terara van valt den basta metoden, hon bygger sig el3 luftslott, ty d2 ar man fullt oforhindrad i v d aaf Zgc, arkitektur och inredning.
Men annu ett hopp Aterstdr.
mig.
Kanske har nagon af Dagnys lasare en liter1 tomt att skanka bort.
Var god meddela redaktionen, ni boni- mer inte att Angra er, ty det ar stugan val va-d.
Naima SaAlhorn.
-- .. -- j ' &amp; LIFRANTOR fordelaktigast Gr damer hos VICTORIA ZU BERLIN - - - Kont inen fens s f orsf a lifforsa kringsbolag.
Kontor: Begeringsgatan 61 Stociiholm.
I I Prenumerera pa D A G N Y!
GERDA von SYDOWS SANGSKOLA II Birgerj arlsgatan (hornet af Mastersaar.udsga ?an, 4 tr. hiss).
Alla upplysningar lamnas mellan 10-1 1 f. m.
5llsvidare.
A h.
Telef.
215 86.
Begar prospekt
L .bh ahanheten.
.
" Ett varningsord " af dr Sven Hedin;:.
.... a.
.
.
.
.
tiden utgir den 15 nastkommande ' februari.
annonsen i.
dagem nummer!
Se vidare Stipendium for hl) gre spr&amp;vet~skapliga studier., .. Ett.
stipendium a 700 kronor utdelas.
frAn f red rika-~rimy Forbundets Allmanna stipendiefond- for bedrifv~nde .. af ' sprakvetenskapliga studier.
Se, vidare annonseri. '
a, sista sidan.
.
.,.
.
; ...
: ' ' .u, i denna stund, aro val fa i Sverige okunniga om det varnings- och maningsord var beromde lands- inan slungat ut bland " ' allt ' folket och hvilk ' et hundratusen- faldigadt .pa kort tid vunnit en spridning, som troligen knappast har motstycke hos oss.
Och denna skrift med sin obevekliga logik, sina dystra och .blott alltfor mojliga framtidsbilder och sina vackande, tandande ord sandes ut i ' rattan tid.
Mer an det iilesta andra som skrifvits i samma fraga ar, dess ' slaende bevisforing i stand att gora blinda seende, kan dess glodande varme tanda en brand att slA upp i ligor ofver allt Sveriges land.
Ja, den ijrinneP ' redan, fosterlandskarlekens eld.
Och redan skri- des till handling att varna vart hotade forsvar, detta som i verkligheten ar mest nodvandigt for alla. '
I denna stund ar Sveriges.flotta, pA hvilken var fram- tid k a n bero, nara p2 nodstalld, och har behofves snar hjalp.
Det galler.
att genom .en stark opinions inverkan forma riksdagen att behjarta helt enkelt bara n o d v ' a n; d i g a kraf samt att genom enskild offervillighet fylla i hvad den forra dari kunde komma .att brista.
.
Angar detta Sveriges kvinnor?
Ja,.
sa visst som alla stora, allmanria fragor gora det, da vi ju aro ej blott kvinnor utan afven manniskor, nagot som just d e ' for fullt manskliga rattigheter ifrande kvinnorna latt frestas glomma.
Och i nu forestaende arbete ar kvinnans insats ej mindre vardefull an mannens.
DA for omkring 20 a r sedan oiver hda Sverige samlades till en pansarbat, togo manga kvinnor dari verksam del, Nu ' galler det langt ' storre summor och storre resultat, matte da langt flera kvinnor ha mod och hjarta nog att vara med.
Sveriges kvinnor fA ej saknas, nar det blaser till samling.
N ' Aivva Uppstrom.
* '.
.
.
* -.
--.
Ny kvinnof~renin~ i Vasterils.
Vid.
ett af omkfing:, 200 damer besokt kvinnomote den 16 januari.
i, Visteras.
och.
.
efter foi-edrag af frolkn,arna Cecilia Alilow, och Edih Kindvall f ran Stockholm bi !ldades dar en: kvin.nof1cirqing pa " nationelil ' grund.
Ett 50-tal d,amer.
antecknude .sig.
.. tiil medlemskap, hvareiter en interimstyrelse.
tillsgttes for- - utarbetande, af stadgar samt for alt,.
narpare apgifva.
for- ...
.
....
eningens syfte o c h andamal.
.
.
.
.
.
.
. '.
.
.
.
.
.. .. ...,.
.
, Ett " modrahem " i ~tockholm.
Ett hem, dar platssku,ile.
;; finnas.
for fem.
till sex ogifta modrar och (deras:.
barn, lar vara a bane att ordnas i Stockholm.
: t~Initiativtagaren .,r, * i ar fru Signe Bergner: Andersson.
Hemmet - skalk.
startas I host ' i.
ett af, hufvudstadens; fabrikscentr+.
gom; ett fomok.
; att bispringa arbeterskor, si att. '
d e .ick,e.-skola .. behofva f. skiljas fran,.
sina barn.
Meningen.
a r a t t,; modgfio - .skulle betala.
for: sig och barnen,.
men man ' hoppas *!
ock&amp; -.
att i.
.
,!
faderna skola kunna formas att: lamna .ekonomiskt. '
bi- i;.
stand.
Vidare .f&amp; m o d r m a sa ' laiigt.
deFas ': .tid?
- ' racker: sjalfva skota sina barn: och bitr ' .,a ' for * tanifarinh med; forefallande goromal.
Tiil uppsattning.
.
berah * 3,000 kr.
t, v:.
Onskvardt: vore emellertid att hemmet - &amp; ssuiom2 agde .sa.
..::, p ' ',.
kapifal till sitt forfogande att ' gFnoni- '.
forsenade.
$-jr: -.
.
,!
, i resbetalningar eller.
andra ekonomiska.
svarigheter - hemi-: -:.
1: .., ...
.
.
.
rnets.
bestand icke riskerades.
, Man tanker sig att intresserade p e i ~ 6 n e r " 5 k o tillikju- ~~ i *!
ta den erforderliga summan, storsta ' ' defi$n- '.
.
g a %cksa ~ i-e- ' .. - 3.
.
.
...
dan erhallits.
-.
j ..
.
:.,.
.
.
S: ta Birgittaskolan.
Somn.adskurser,,- @ v11 .for,, klad- ..
- i. ' '!
somnad som for konstbroderi, ipetssOm; * Xnyp$fng '. (sik- '.
skildt rysk ' ' spets knS " P ' pring me-d- - gurd -- o; fi --- gil,f~~f) - ~na~-~ ----- ..., - a,, ':: .. ' i:.
&lt; r i r '!
: ' ': 7.
.
,. '
.
I b!
-- l ' i. % ' J.
Notiser, -.
.
...
:.
.
.
.
nas af S: ta.
BirgWaskolan i dess l o l k a l ~, Regqiqpgatan 19-2 1, Stockholm, och .hanvisas, .af '.
saken; intieberade.
Politisk rostratt.
och valbarhet for kvinnor.
.
I.
till.
skolans annons i dagens nummer af Dagny.
..,.
;.
.,, A,.
*.
. '
foregaende nummer af Dagny.
omnamndes i artikeln - ' ....
" Kvirinofragor i konungens trontal " L.
K.
P.
R: s pro-.
.
.. ...
-.
.
.
,,.
.
.
-.
,.
.
.
.
:.
...
.... ..., *:.
i ' grampunkt: politisk rostratt och valbarhet) for.
kvinnor p4 samma villkor .som .for man.
Ett forbiseende har emel- krtid .i detta sammanhang forekommit, d i i tidningen an- gafs, att krafvet pa bade rostratt och valbarhet alltifran Landsforeningens forsta bildande framforts.
Fordran pa I.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
v a l b a r h e t framfordes pa centralstyrelsemotet i Karl- Moderata kvinnoforbundet hade i Sto.ck$olrn .ano.rdna .. -,,.
stad 1907, och antogs da stsom hvilande ett forslag till ett storre mote for medlemmar och " ' intresserade ' ' onsdal ' stadgeandiing, hvarigenom - denna sista punkt lades till Landsforeningens: ' program.
Det sasom hvilande, antagna gen den 24 .d: s: il K. F. U: K: .s Stora.
gal. ...
.Det: var forslaget blef i stadgeenlig ordning definitivt ' faststalldt kring f o r s v a r: s f r a g.a n man samlat sig.
Sedan for-, i vid ' 1908 ars ceritralstyrelsemote.
Det ar saledes under en bundets ordforande fru E. von Eckeirnann.
' oppnat motet '. '
i .klara och bestamda odalag .. - boort.
f ~rb.gv- !@.
.. y!:.
- _.- -; Foljd af ar, afven om icke fran allra forsta borjan, som.
d.
1 L.
K.
P.
R. arbetat pa s a v a l r o s t r a t t s o m. v a l- ten, holl froken E. Kindvall foredrag ofver amnet: F o r- s v a r s v i l j a n. Froken E. Cederblom.
talade om: b a r h e t for kvinnorna, hvarfor det alltjamt framstar sa; som nagot hogst egeodomligt, att man skulle kunna pa- " Hvad kunna kvinnorna gora for att hoja vart folks sta, att icke ens kvinnorna sjalfva skulle ha " strackt s-ina ekonomiska barkraft? "
Sang af blandad kor och afven Forvantningar sa hogt som att med ett slag erbjudas ba- solosang forekom.
Motet var.
talrikt ' bqsokt~, ' o$ .. en-stor del nya medlemmar ' antecknades.
.
.
de rostratt och valbarhet alldeles lika med.
mannen ".
.., a - 4 '.
g.-.
, .i.
t S. '
.
,, ' .. L ' I - ' ' ' '.
. '
~eseiti~endium f6r kvinnligt lakare.
- Fran Johanna.
Kem- stipendiefond utdelas genom Fredrika-Bremer-Forbun- dets stipendienamnd ett resestipendium " a 1,500 kr.
till.
.kvinna.
som.
aflagt medicine licent iatexamen.
.
Aysoknings-: pes - Suppleanter i styrelsen for niade~ata ~.kv~hnofOrbundet.
i Stockholm aro, till rattaiide af ' en forut lamnad upp- gift, fru E. Wrangel, Stocksund, froknarna Thyra Svin- hufvud.
och- E .... Terserus, Qo (.kholm:.
.- - .-; * - 6 .. +,.
. '
' *.
L 2 J
hTragor och svar. '
Hvar kan man prenumerera p H Dagny?
.
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru rnanga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera B dessa stHI --.
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man ': alltul gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
H vilka viikor erhdjia prenumeraitsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man f8rfara f8r denna provisions er- bdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga pa ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an-.
talet ex. (hur rnanga som helst, men alttid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som uhder samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestalya ex. Samlaren har d % att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar 8 narmaste postkontor (e ' annor-.
stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan maft nummervis l8sa Dagny P I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer. '
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAONYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
II 34-arig flicka fPlatss8kands fd sina annonser infirda i som onskar ett godt hem, sok plats hos ensam, iiybar dam so; hjalp i hemmet.
Ar skrifkiinm och har genonigatt hushall: kurs.
Svar till!) A.
M.).
Sorrki ping, p. r.
Plats i VaIrmland soni aflagt realskoleexamen, Onskar plats i en god familj att lasa med barn och deltaga i lattare hushalls- eller skrifgoromal.
Svar till a 1 8 ar,, Sala, p. r.
' En rask och gladlynt flicka eller Dalarna onskas nu eller framdeles af 24-iri flicka som inneha: plats i affar, i villig att afven hjalpa till ' mcd liu: liga sysslor, ar kunnig i somnar Betyg och rek.
finnas.
Tacksaii emotses svar till sB.
K: .., Ros 2 He berg.
_ --- x onskar komma i battre familj at1 Undervisniagsvan ga frun tillhanda.
Ar kunnig i skrifning samt nigot musik, skick- lig i handarbete.
Svar till ~ 1 9 1 2 med ~ ~ serninariebildning och so Ljungby, p. r. genomgatt eievkurs vid barnsju hus soker plats som lararinna el15 som sallskap och skoterska Bildad, sympatisk och gladlynt flicka klent barn.
Kar.
afven skota spac frin godt hem, kunnig och intres- barn.
Goda rekommendation€ serad af allt i ett hem, afven somnad, Svar till 11Plikttrogenll p. r.
Tid.
onskar plats som husforestinda- holm.
rinna (garna dar barn finnes.)
Sv&lt; till postfack 5, Ryd.
For en musikalisk, frisk, gli och hurtig 20 B 24 ars Lararinna Anspraksliis pris tdo t ter Flicka kunnig och villig att deltaga i al inomhus forefallande goromal, sor nad och handarbete finnes nu g nast god plats som hjalp och sa skap i liten kopmansfamilj i st; i Sodermanland.
ju ng fr^ finne Fotografi jlmte rekommendation och loneansprik torde sandas t •‹X.
Familjemedlem 191216, und af god familj, synnerligen huslig adress S. Gumzlii Annonsbyr och praktisk, soker plats att fore- Stockholm, f. v. b. sta biittre hem pH landet i treflig trakt - i ambets- eller landtbru- karhem, dar husmoder saknas.
- Ar villig att med hjalp till grof- kunnig i matagning och bakning sysslor p i egen hand skota hus- onskar plats i familj, dar husrnod.
hallet jamte att ha ofverinseende af finnes.
Har genomgitt Fackskok hemmet i ofrigt.
- God musika- for huslig ekonomi i Uppsala.
S lisk talang, van lektris; godt lynne till " Enkelll, Sodertalje, p. r. och utseende.
- Finaste ref. - Svar till, Nytta och trefnadn, Sv.
Dagbladets Annonskontor, Gote- borg, f. v. b. onskas af bildad dam, som ar ftt kunnig i ett ordentligt hems sk1 tande.
Har forut haft d lik pta och innehar utmirkta rekomme.
dationer.
Svar till n35 Bril S w som genomgatt kartritningskiirs, ska Dagbladets AfdeIningskontc onskar arbete.
Svar emotses .med Goteborg.
tacksamhet till kartr riters kav, Alm- hult, D. r.
Ung, bildad flioka, som genomgatt htismoderssko!
onskar plats i fin familj som sa.
skap och hjalp ' helst a herrgar eller i stad.
Kunnig i finare han1 onskar flicka plats i vanligt hem, arbete och nigot kladsomnad.
Gc med att vara husmodern behjalp- handstil.
Svar tacksamt till [IF lig.
Sv.
markt " Ansprakslos ", Vas- bruari 19121 Berga st., K.
B.
J. teris.
van vid ett hems skotande, onska!
plats hos ungherre eller ankeman som husforestandarinna.
Svar till ~Tacksamv, Almhult, p. r.
Bildad dam Ung flicka, i * I I I 1 I I I ' .Folkskolans Barn tidning ut&amp;ven och retikerad af STINA QUINT utkommer 1912 i s h tjygoforstk argang.
Ett rikt illustreratit nummer hvarje vecka, 36 veckor under aret &amp; Wa och li; mp&amp;aste Iasning for barn af Prenumeerera a n6rmaste postkontor.
P&amp; flr .helt ar Kmnor 1: 65, ha&amp; ar 90 ore.
I. '
ANNONSERA I DAGNY.
Hus fri res t andarinnepla ts Ambetsmannado t ter Mot mindi e l ~ n Ung, exam.
Sjukg y mnast, Ung flicka, af fin familj onskar mot fritt viv komma i en familj och gi fr \ tillhanda dar jungfru finnes.
Hel med flerarig praktik onskar plats i nagon .. ege~dom cller i officer event.
som sallskap och hjalp.
familj.
Ar frisk, barnkar ooh n Svar till llSjukgymnast ", Traniis got musikalisk.
Svar till familj p. r. medlemfl, Landskrona.
D A C N Y - - - -: nk&amp; bildad kvinna.
Lararinneplats: iskar plats 3 kontor.
Flerarig mtorsvana.
Goda betyg .. Svar 11)) Ellen S.,, Norrkoping, p. r. edig vid priv.
samskolan i Fors- iaga.
Sokande bor kunna under- risa i engelska a realskolestadiet.
, on 100 kr.
pr man.
Svar snarast fullt kompetent erhaller stadigva- .il1 skolans forestandare, adr.
Fors- rande plats om betyg jamte foto- iaga.
grafi och loneansprik insandas till Trettiotreirig battre flick8 frin Skultuna Bruk, adr.
Skultuna.
: t godt cch praktigt hem, onskar ' ats uti aktadt ungkarls eller ank- igs hem, ar fullt kompetent uti jnskas nu genag, som kan under- It som dartill fordras, ordentlig risa i hem.
Amnen som fore-: h sparsam, kunnig i all sorts hvilken, grund af flerarig syssel- comma i mellan och hogsta stadiet.
jmnad.
Goda betyg .. och refe- sattning som kontorsstenograf, ste- Svar till, A. G.,, Jonkoping, p. r. mer.
Sv.
till DA.
N.,, Orebro p. r. nograferar svenska absolut korrekt och felfritt, erhaller anstallning den 1 mars 3 storre lifforsakringsbolag.
E N battre flicka, nigot kunnig i matlagning, och som ar villig Ansokningar, hvilka behandlas konfidentiellt, med fullstandiga tit deltaga i alla .inom ett hem god och vanlig familj dar jungfru upplysningar angaende kompetens, ' orekommande goromil, dar jung- nnes, af bildad 224rig flicka, vitsord pch Ioneansprak till forst- ' ru finnes, erhaller genast plats sinnig i matlagning, kladsomnad klassig kontors stenograf^, under 3m fotografi med uppgift om lone-: h handarbeten.
Lon onskas adress S. Gummaelii Annonsbyra, pretentioner och referenser sandes imt att anses sasom familjemedl.
Stockholin, f. v. b. lill Box 28, ' Kinna.
ina betyg fran handarbetsskola i ' ival kladsomnad som handarbeten amt fran hushallsskola.
Svar till i. Nilsson, Styrmansg.
31, Norr- (endast for ekonomiafdelningen) vid 3ping.
lin$asarettet i Hudiksvall ar ledig soker sjukvard$plats.
Bas ' ta rek.
fin- ansoka11 och skall tilltradas den les.
Sv.
till.lO.
Jan.
1912, und.
adr, Som husmoders till 1 april d. a.
Lon 500 kr .. pr ar, S. Gumadii Annonsbyra, Stock- eget ruin, allt fritt.
Ansokningar holm f. v. b ...
stallda till lasarettsdirektionen, egen- ~ k e r 29-arig .flicka plats dar jung- handigt ' skrifna .o.
atfoljda af foto- .u finnes.
Ar fullt kunnig i et1 grafi, bora vara insanda fore den ems skotsel afvensom handarbete 1 mars.
Sysslomannen lamnar no- godt och fint hem onskar ung, ch somnad samt nigot musikalis ' k.
diga upplysningar.
ildad dam plats.
Skicklig i vaf- ioda betyg och ref. fran forut lad, handarbeten och somnad.
afda platser.
Svar till palitlig^, Svar till DT.
E.,, Svenska Tele- jarges, p. r. yrambyrans Annonsafdelning, Goi .eborg.
Hus fik est andarinna.
Maskinskrifverska ' KY innlig stenograf, Lararinna ' lats onskas i februari Husmoders platsen, plikt trogen flicka HUSHALLERSKA, kunnig i mat- lagning, bakning, m. m. som for.ekommer i ett mindre " landt- hushall, erhaller .plats 1 febr.
Lo- neansprak, betyg och aldersuppgift behagade af sokande insandas.
hdern onskas halst 30-50 ar.
Vordsammast anhalles, det ingen soker platsen, som ej vet sig kom.- petent och ej tror sig om i t t trif- vas i ett vackert nien tyst och stilla hem.
Narmare under adr.
Sveanas, Ulfsby, p. r.
For en enkel, musikalisk flicka, ej under 20 ar, finnes i l d s p i landet i battre familj, att tillse och lasa laxor med fyra barii.
Kunnig i somnad onskvard.
Svar med betyg och Ioneansprak till ' DAgeD, Gafle; - p. r., f. v. b..
hos aktad ungherre eller ankeman sokes af bildad dam, ordeqtlig och plikttrogen, med formaga att sprida trefnad i hemmet.
Har fonit inne- haft liknande plats och kan: forete de basta rekommendationer.
Svaf till, 1912~, Askersund, p. r.
4 P Som sall.skip 0th hjalp GYNNA ALLTID DA.!
Bildad tyska Fullt kontorsvan Kassorska erhaller genast anstallning a affars- led mycket goda referenser onskar kontor.
Svar till BED, Annons- t stallning som barnfroken i Stock- kontoret Svea, Norrkoping.
olm.
Fredri ka-Bremer-F~r.bundets yra.
Allm.
Tel. 48 16.
Riks.
2762.
Husforestandarinna.
A svenskt forsakringsaktie- bolags kontor Flicka onskar plats att foresta emmet hos battre ungherre i stad Iler landtegendom.
Svar till Sign, finnes plats ledig for ung dam med god skolunderbyggnad, vardad H. J.D, Vadstena.
stil samt vana i stenografi och maskinskrifning (Smith Premier).
Egenhandigt skrifvet svar med upp- gift om alder, genomgingna kurser, liten fin familj, eller som vardinna referenser m. m. afvensom atfoljdt os: battre ungherre, sokes af 27- af betygsafskrifter och ' fotografi rig enkel flicka fran aktningsvardi torde snarast insandas till &gt;Steno- em. Fullt kompetent i matlagning graf och maskinskrifverskan, Sven- amt i allt hvad som hor till et1 ska Telegrambyrin, Sthlm, f. v. b. attre hems ' skotande.
Flerarig raktik och goda betyg frin inne- U n g Dam afd vardinneplats m. fl.
andra.
' acksam for svar till &amp; reta 1 9 1 2 ~ ~ kunnig i: aflas, p. r.
Plats som hushalls fr oken - andtbrukaredotter S t enogr afi &amp; Maskinskr if ning f Kuinnliga arbets0.m riden.
Muntliga och ' skriftliga ' upplysningar genom Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, o 54 Drottninggatan.
.
erhaller genast bra plats i nybil- dadt bolag.
Svar med betygs- led hag ock fallenhet for sjukvard, afskr., referenser och Ioneansprak nskar plats genast att skota nigon till, Smith Premier,, Dag.
N h. iuk.
Svar till a25 ar,, Alfvesta, Annonskont.
Gust.
Ad.
torg, ~ t h L.
Sprid Veckotidningen D A GNY!
, Sprid Dagny!
KOLA " TRIUMF " Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande oofoertrikffad.
.
Erhalleg i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran.
A.
' G: Wirha Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
KgL Hofkv.
21 Ltl1.a Varngatan 21 - .-.
.
-.
iResestipendium.
, ?Fran Johanna Kempes sti- pendiefond utdelas ett resestipen- dium.
a femtonhundra (1,500) kronor till svensk kvinna, som aflagt medicine-licentiatexamen och under 6 minader utrikes onskar idka medicinska studier. '
Ahsokning enstalles till Fred- rika Breme~orbundets Stipen- dienamnd, Stockholm, innan 15 februari, atfoljda af.
handlingar styrkande sokandens kompetens till stipendiets erhallande, merit- Forteckning.
.och.
uppgift om.
sa- val andamalet med resan, som det eller de amnen sokanden har for afsigt att uiider resan studera.
Stockholm i januari 1912.
Stipendienamnden.
, ' ' - - - ' Stockholm.
Stipendium.
25om. '
Astrid Witt Manicure, Bedicure, Hygienisk ansiktsbehandling.
, BRAHEGAT.
6,2 tr. R.
T. Husmr der skolan Hemme t .. ANNONSERA I DAGNY.
12359.
A.
197 16 E n taidning gratis!
Grundlig o. ' praktisk * undervisning For att en tidning skall blifva t hvad - som tillhor ett hems skotande kand miste den reklanieras.
Och Basta referenser.
for att en ny tidning skall fa fast ANNA GYLLENSPETZ.
fot maste allmanheten se och lasa fodd v. Holten.
denna tidning.
Ett profnummer Drottningg.
67, Sthlm. '
Rikst.
13334. sager ingenting, darfor hafva vi be- Bestallningar emottages p i sival slutat att lunder hela kvartalet Ja- varma som kalla imatter, .. - bakverk, nuari-April skanka bort den ny- konfekt m. m. startade Illustrerade Familjejour- nalen FOR ALLA HEM, och sandes den gratis till hvem som halst detta om 25 ore i frimarken eI- Lektioner i Linnesomnad kvartal, ler postanvisning tillsandes oss, i (afven blusar, barnklader m.
m.)
korsband hvarje nummer.
Pa s % Praktisk metod, utan trickling.
satt lar Ni Er kanna tidningen och Hvarje elev disponerar en symaskin.
om Ni tycker om den, blir Ni var prenumerant sedan.
Tidn.
ut- KARIN EGNER, ' Stockholm.
fasta kommer i stort 8- och 12-sidigt Sibylleg.
36; RIT.
3530., A.T.
21004. format, ar rikt illustrerad, afven med Mcdejournal och Handarbeten, EVA EONER, Malmo.
Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083. som redigeras af framstaende formagor.
Flera af vart lands for- namsta forfattare medarbeta.
En narskild Koksalmanack i hvarje nummer, likasi Rad och ron samt Frilgoafdelning m .. m.
Intressant och vard atfipridas.
Adress: FOR ALLA HEM, Stockholm 5.
Sprid Dagny!
ofteraadiat fin Fran Fredrika-Bremer-For- bundets Allmanna Stipendiefond Mindresot an vadig.
utdelas for ar 1912 ett stipen- dium a Sjuhundra (700) kro- pr.
kaka nor for hogre sprakvetenskap- liga studier.
Fredrika-Bremer-Fiirbundet: Drottninggatan 54.
Ansokningar stallas till Fred- Allm.
k l.
48 1 Forbundets byra oppen 11-4. rika-Bremer-Forbundets sti- Rikstel.
27 62. pendienamnd i Stockholm in- Fredrika-Bremer-Fiirbandets Sjakskoterskebyrii: Tunnelgat.
2 nan 15 februari atfoljda af exa- Allm.
tel. 82: L. Rikstel.
68 98. mens-.
och ofriga kompetens- intyg samt prast- o. lakarebetyg.
Stockholm i januari 1912.
Stipendienamnben.
InnehMsf Orteokning.
Dagens nummer inneh8llerr Bur skall riksdagen svara pa statens kvinnliga bitradens lonefraga?
Af G. T-21.
Moderata kvinnoforbundets program och syfte.
Efterskgrd.
Riksdagsmotioner i kvinnofriigor.
Utlandet.
Historisk och politisk litteratur.
I.
Af Lydiu Wahlsfriirn.
Nir jag kopte stuga.
Af Naima Sahlbom.
Fran allmanheten.
(' Ett varningsord " al dr Sven Hedin.
Ab Aivva UppstPom.
Notiser.
Foreningsmeddelanden.
sker narmaste postanstalt eiler bokhandel.
