# ID: svediakorp-per574
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,165
# sentences: 984
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


/ Med dagens nummer foljer bilaga Nio 49 B samt prenumerationsblan~fte ' i-.
; " ' Prenumerationspris: Ar.
kr.
4: 50 11s ar.
kr.
2: 50,,,, 3: 50 1 %,,.
.
,, i: 25.
.
.
:.
&lt;.
, Stockholm den 5 December 1 8 1 2 ' Nrr 49.
111 ' Redaktion: Klarabergsgatan 48, tva tr..
E L L E N KLEMAN.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm il narmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: I ~tgifningstid hvarje torsdag.
1 (Mottagningstid: kl. 11-12. '
Sthlm 1912.
P. IZnglndds BoMr.1 Expedition.
och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tva tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
* -,.
.
.
.
5: e I.
.
.
.?
Ar&amp;, Annonspris: .l5 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 Ola, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20_010, 50 ggr .. 25 Ola.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m.
-.
Nagra intryck fran konferensen i Bryssel for be- ' kampande af den hvita slafhandeln.
ie ganze Sache wird in ' s Wasser fallen! "
Med dessa ord halsade mig major Wagener, den tyska nationalkommittens duktige sekreterare, da vi vid tiotiden pa morgonen den 21 oktober traffades i " festsalen " pa hotell Ravenstein, den lokal, dar, enligt meddelande fran belgiska kommitterade, konferensen skulle oppnas och forhandlingarna hallas.
Jag upp- fattade genast anledningen till den dystra profetian; " D annat an tilltalande.
En tring, smutsig gard, dar nag- ' ra tvattklader af bogst tvifvelaktig hvithet vor0 upp- hangda p i tork i hostdimman och dar sopor och af- fall obesvaradt blifvit kringstrodda; pa trappan till portvaktarbostaden de foga inbjudande resterna fran en patagligen nyss fortard frukost, i ett horn nagra hons i systerlig endrakt - sadan var den patriarka- liskt idylliska tafla, som upprullades for blicken.
Och mahanda orsakades den i forsta hand af det ruskiga stamningsbilden forhojdes annu mera genom den sm * - hostvadret, den grakalla dimma, som hela morgonen siga portvaktarfrun, som med sopredskapen i hand hvilat ofver Belgiens vackra hufvudstad och nu bor- tradde ut p&amp; trappan, fardig att borja sina morgon- jade upplosa sig i ett iskallt duggregn, men helt visst sysslor.
Pa min tvekande fraga huruvida detta verk- framkallades den vemodiga stamningen i lika hog grad ligen vore den lokal, dar konferensen skulle hallas, af den allt annat an " festliga " lokal, i hvilken vi be- visade hon, utan att spilla ett enda ord, med kvasten funna oss.
Hotell Ravenstein ar visserligen belaget i mot en mork vril af garden, hvarifran en trappa ledde hjartat af Bryssel, i narheten af den statliga Place ned till hotellets " hogtidssal ".
Man var verkligen glad Royale, och byggnaden, uppford i renassans och prydd att fa forsvinna i underjorden, innan torrsopningen med en af den vackraste murgrona omslingrad por- daruppe hunnit att taga sin borjan!
Och dar stodo vi nu, major Wagener och jag, i tal, bar spar af en svunnen glansperiod.
Men under arens lopp har det sakerligen pa sin tid praktfulla den sal, dar vi under fyra dagar skulle komma att hotellet fatt forfalla och har nu urartat.
till ett andra vistas de flesta af dagens timmar, sysselsatta med all- eller tredje klassens tillhall for resande.
Den anblick, varligt; anstrangande arbete.
Vi vor0 de forsta pa plat- som motte konferensdeltagarna, da de ofvannamnda sen och hade godt tillfalle att granska konferensloka- morgon samlades pa den utsatta motesplatsen, var allt len, som afven den helt visst en gang sett battre da-. '
gar.
Nu bar den emellertid.
spar af forfalll, verkade visat det ringaste prof pa intresse for deii hvita siaf- liten och mork och gjorde ett dystert, foga tilltalande handelns bekampande, svarade han pa sitt vaiiliga ijf- intryck.
Bordet med den traditionella grona duken vertygande satt: " Men detta ar just orsaker, hvarlor uppe pa estraden, och nedanfor denna ett rankigt bord vi a m har!
Vi maste rycka upp dem (we want to si: ir for pressens representanter - se dar det enda, som them up), och jag ar saker om att vi skola Iyckas. "
vittnade om de stundande motesdagarna.
Hur bort- Hvilken optimist, trots de fyllda 70 aren!
Det val- iiog skamda vor0 icke vi delegerade fran foregaende till- mangen som i likhet med mig stallde sig nigot skep- fallen, da vi pa liknande satt varit samlade, - bort- tisk betraffande var formaga att %tir up " det belgiska skamda af vanlighet och gastfrihet, som pa det mest folket och dess myndigheter.
storartade satt gjort sig gallande!
Minnet af kongres- Emellertid hade vara belgiska vardar samlats uppe sema och konferenserna i London, Frankfurt a / M., pa estraden och intagit sina platser vid bordet med Zurich, Paris och Wien framstod nu i det skimmer, den grona duken.
Konferensens ordforande, M. de som sa garna forlanas det forflutna gentemot det nar- Bavay, " Conseiller honoraire " vid Belgiens kassatiolis- varandes grakalla verklighet - for att nu inte tala domstol, en sympatisk gammal man med silfverhviti om kongressen i Madrid 1910, dar hela befolkningen, har och skagg, gaf med ett klubbslag till k i t m fiir- fran konungen till den lagst staende af hans undersa- handlingarnas borjan och ofverlamnade oadcf %t kon- tar, taflade i hedersbetygelser mot de frammande ga- ferensens hedersordforande, belgiske justitieu~inistern stema och dar sammantradena hollos i justitiedeparte- H. Carton de Wiart.
Ministern, en annu ung; Hari mentets praktfulla sal, som var prydd med de olika med behagligt yttre, upplaste fran papperet sitt tal, nationernas flaggor.
Mot denna bakgrund bildade ho- nagot som sallan brukar forekomma pfi konfercriserir; i teH Ravensteins konferenslokal en bedroflig kontrast.
mot den hvita slafhandeln och soni gaf ett visst in- Emellertid forsokte jag sa godt jag kunde att trosta tryck af att talaren ej var sa sarskildt i~iric i deii sak, min kollega; jag paminde honom om det bekanta ord- hvarom har var fraga.
Efter nagra allmiinnii fraser spraket: " Mit Vielem halt man Haus und mit Weni- om de skandligheter, som genom den hvita slafhan- gem kommt man auch aus ", och jag bad honom att delns bevisliga forekomst blottats fos den clviliscracle inte af de bristfalliga anordningarna forhastadt sluta varldens forvanade blickar, gaf talaren demhidc glad- sig till ett kommande fiasko for konferensen.
Men det jande och ofverraskande upplysningen att den belgiska var som att tala i luften; den gamle krigaren skakade regeringen, som " varmt intresserar sig f o ~ arbetet im!
dystert pa hufvudet och upprepade sitt melankoliska den hvita slafhandeln ", bade i ekonomisk!
nfsceiide " Das Ganze wird in ' s Wasser fallen! "
och ph annat satt " kraftigt understodjer den Qrlgisk nationalkommitten i dess verksaml~et~~.
Denna rip$.ys.
Sa smaningom borjade emellertid salen att fyllas ning kom som en verklig ofverraskning, d2 man hit- af delegerade, och asynen af kanda och varderade per- soner, med hvilka man i aratal varit van att samar- tills aldrig haft det ringaste synliga bevis p&amp; Belgiens 0s w- beta, skingrade pa ett forunderligt satt den foregaende intresse i denna fraga.
Till sist gjordes ett slag misstamningen.
Man atersig vanner och bekanta fran sakt for att man vagat inbjuda sa manga " ilh~stra ' ' liknande tillfallen och kande med gladje igen dem, personer att samlas i en sa ansprakslos loid.
Urita trots det att en och annan kanske aldrats nagot se- berodde pa att man i Belgien - ett iland socrirrs: i dan man sist traffats.
Men hvad som aren ej tycktes tet af politiska och religiosa tvistigheter. --, U % det ha fatt afkyla, det var det varma intresset, gladjen att gallde konferenser af hvad slag det varz ma, niaste f&amp; sta kvar i de stridandes led, da det galler att be- lata sig angelaget vara att anskaffa en san !liiigsplats kampa ett af var tids storsta onda.
Dar syntes M: me af fullkomligt neutral karaktar.
(Har vzt dc1 iiog de Schlumberger, kand fran rostrattskongressen har mangen som i sitt stilla sinne undrade Iru: ' uMc!
; i inte i fjol; M: me Avril de S: te Croix, som p5 den likale- en hotellsal med mindre ruskigt ubcencie hi: - iiit a12 - des forlidet ar af Svenska Kvinnornas Nationalforbund ses Lika neutral som den, i hvilken vi befumo oss!)
Innan jag nu gar att meddela nigra intryck frin sammankallade kongressen gaf en svensk ahorarekrets konferensen, torde det vara skal i att lamna ei; arini prof pa sin eminenta formaga som talarinna; dar terande upplysning om dess syfte.
skymtade man Mr Cootes vackra hvita hufvud, M. de Meurons, den schweiziska federationsafdelningens ord- Agtsedan det sorgliga faktum, som man 11ruGti- forande, resliga gestalt, och manga, manga fler, som kalla den hvita slafhandeln, blifvit till sin art och siria utrymmet har nekar mig att namna.
Hvad mr verkningar till fullo kandt inom den civiliserade ' viirl- Coote betraffar var det ej utan att han fran ett och den, kan man sasom en viktig gren af arbeict iiiot annat hall fick.
uppbara lindriga forebraelser for att den hemska trafiken beteckna de ko~igresser, som !ccd han, som i egenskap af den internationella byrans i vissa mellanrum hallits i olika lander f6s a5 be~t ' ~Iit London sekreterare agde att foresla platsen for kon- medlemmarna i den internationella organisationcx: till- ferensens hallande, med sitt val just fallit pa Bryssel.
falle att gemensamt ofverlagga orii atgarctei.
till det Men han visste att ge besked.
Pa min fraga hvarfor ondas bekampande.
Sadana horagresser haha hallits i vi egentligen skulle samlas i detta land, dar, sa vidt London 1899; Frankfurt a / M.
1902; Paris 1006 arli man hittills visste, hvarken regeringen eller nationen Madrid 1910.
Aret innan en kongress skall hA ' 1as
.
.
D A G N Y samlas nationalkommitteerna till en konferens, som har till uppgift att bestamma hvilka fragor som skola blif- va foremal for ofverlaggning vid den stundande kon- gressen.
.
Sa kunna namnas konferenserna i Amster- dam 1901; Zurich 1904; Wien 1909 och nu i Brys- sel 1912.
Konferensen har narmast karaktaren af en riksdag.
Hvarje nationalkommitte, som sa onskar, ager rattatt " vacka motion ", d. v. s. ge forslag pa nagon fraga, som kan anses lamplig a6 diskuteras pil kongressen.
" Motionaren " forsvarar naturligtvis sjalf sin motion eller inleder med andra ord diskussionen rorande for- slagets lamplighet eller olamplighet, hvarefter omrost- ning foretages.
Somliga fragor antagas dler forkastas utan debatt, alldeles som det tillg&amp;r vid riksdagar.
Konferensen, som ju endast har att forbereda kon- gressens ofverlaggningsarnnen, ager ej att fatta nagra res@$ioner. '
Clara Wahlstrom.
559 jag af egen erfarenhet, vet hur svart det ar att arbeta, da man motes af oforstaende och saknar det stod, som en sakkunnig inspektion gifver.
Med hvilken gladje gar man daremot icke till ett arbete, som for- stas och varderas.
" Flere folks kollar ar in nor^ ', ha Ni fankt pa t. ex. hvad Edra manliga kamrater.
maste genomga for att anses skickliga att undervisa i traslojd?
Se har hvad som krafves af dem: Kl. III och II hvardera 3 t.; kl. I 4 t. i veckan.
Vid undervisningen har Naasmetoden blifvit foljd och Naas ' nyaste modellserie blifvit anvand.
Under lasaret ha 670 arbeten blifvit utforda, daraf i kl. III 91 arbeten, eller i medeltal 4, i kl. II l 5 6 arbeten, eller i medeltal 6, och i kl. I 393 arbeten, eller i medeltal 15.
Darjamte ha alla eleverna i .kl.
III komponerat, angifvit arbetsordning till och utfort en s. k. extramodell, lamplig att infora i stallet for nagon Naasmodell.
I klass I ha ritning och slojd p&amp; det satt kombinerats, att eleverna forst efter lara- rens teckning a svarta taflan fatt rita ' modellerna.
Un- der hela lasaret har ' en elev ur kl..
III eller IV nar- varit och ledt ofningsskolans gossar i slojd under la- rarens ofveririseende.
Dessutom genomga ju lararna fortbildningskurser vid Naas.
in artikel i Dagny den 31 okt.
med ofvanstaende Var god och jamfor detta med redogorelsen for.
rubrik har af nagra folkskollararinnor tagits illa den kvinnliga slojden vid ett annat seminarium.
upp.
Fran detta hall hade jag icke tankt mig nagot Forsta klassen.
Somnad: ljusstaksmatta, damm- angrepp, eftersom jag ej sagt nagot annat om dem handduk, smorgasvaska, sypase, allt med enklare mark- an att de med en god utbildning bora bli idealiska ning.
Stickning: kaffelapp (tvattvante) och ett par slojdlararinnor pa det lagre och mellanstadiet.
strumpor.
Fyllnadsarbeten: dukar och forkladen med Hvad Stockholms seminarium angar, sa har, icke opphaintasom och delsbosom.
annat an jag kan forsta, lararinnans skicklighet och Andra klassen.
Forklade och daglinne med ma- .undervisningsformilga afven betviflats af rektor, da han bad om sakkunnig inspektion.
Och det ar ju icke skinsom, markning, tradknappar, tillklippning och mon- uteslutande mot detta seminarium som man kan ha sterritning.
Fyllnadsarbete: hvitbroderi samt dukar anmarkningar i afseende pa den kvinnliga slojdunder- med plattsom i farger.
Tredje klassen.
Proflapp med fallar, hiilsommar visningen.
och markning af olika slag; lappning och stoppning.
De lararinnor, som haft seminarieadjunkten froken Ett par kalsonger med monsterritning och tillklipp-.
H. Sidner till slojdlararinna, kunna ju vara glada at ning.
Mattagning och monsterritning for kladsomnad.
sin goda utbildning i detta arnne, men det, att .ett Detta anses for fullt tillrackligt da det galler den seminarium en gang haft en duglig lararinna, ar val kvinnliga slojden.
Las och begrunda och kom sedan ingen sakerhet for att alla seminariers slojd.lararin~ nor i alla tider aro och forblifva utmarkta.
Nar man och tala om den utmarkta utbildningen i kvinnlig slojd skall fatta ett beslut om en sak, .som skall aga giltig- vid vara seminari-er.
Hvad de naturliga anlagen angar, sa ar jag saker het mer an ett eller ett par ar, maste man naturligt- vis tanka sig in i ' icke bara hur det ar stalldt nu, pa att mannens anlag for att skota yxa, sag och fil aro lika stora som kvinnornas for att skota nalen.
Och utan ocksa i hur det kommer att bli.
Hvarje ar till- *; resonnerar man som " flere slojdlararinnor " om slojd- .sattas nya folkskoll ' ararinnor, som icke haft seminarie- undervisningen, kan man med lika stort ' skal resonne- adjunkten froken H. Sidner till slojdlararinna, och det ra sa: lasa, skrifva och rakna, det kunna vi alla, hvad ar nodvandigt att gora sig forsakrad om att dessa fa ska vid da med seminarier?
, en fullt ti ' llfredsstallande.
slojdutbildning, om folkskol- Hihi Sjo6etg.
Jararinnorna skola skota undervisningen i detta arnne.
.Och jag ser annu ingen battre losning an att tillsatta en fullt sakkunnig slojdinspektris for folk- och sma- skoleseminarierna.
- Att en sadan inspektion kommer att halsas med gladje af slojdlararinnorna ar jag forvissad om, da, Slojdundervisningen vid vara folkskolor.
M., Annonsera i D.AGNY!
Fran varldens rostrattsfalt.
" L ' ouisiana har rostat e m o t det tillagg till konstitu- titutionen, som foreslog att gora kvinnor valbara till fattigvardsstyrelser och skolrad.
Hvilket visar att kon- servasmen har svart att fara hadan i somliga delar af vart land ", meddelar Women ' s Journal i sitt sista num- mer, men kommenterar icke sakf6rhallandet pa mirista satt.
Nagot som ocksa torde vara riktigast, ty nar en fraga blifvit aktuell, som fragan om kvinnornas medbor- garratt nu ar det, och nar detaljer daraf standigt fore- komma pa samhallenas dagordningar, kommenterar man icke langre voteringarna, man konstaterar blott f o r sa- ken med gladje, e m o t densamma med lugn och visshet om att framgang kommer.
Daremot relaterar Alice.
Stone Blackwell ratt utforligt de omstandigheter som gora att alla suffragister i For- enta Staterna just nu sarskildt tanka pa Michigan, hvars kvinnor trots en majoritet ai 5,000 roster pa grund af ett tekniskt oriktigt forfaringssatt vid omrostningen i en del af staten synes kunna forlora sin sa nyss vunna rost- ratt.
Ett telegram fran Michigan till Womenys Journal forklarar saken salunda: V i ha vunnit med 5,000 ro- sters majoritet.
Rattegang dock nodvandig for att bibe- halla segern.
Valblanketterna ej fullt riktiga i fem gref- .skap.
12: te november 1912. "
" Det ar stor skam, att Michigans kvinnor mojligen ' skola berofvas frukten af sin med svarighet forvarfvade, seger, och vi hoppas att det icke skall handa.
Men skulle sa ske, kommer friigan blott att ater, utstallas till om- rostning och vinner nasta ghng ", slutar Alice Stone Blackwell med det fullkomliga lugnet hos den, som ar viss i sin sak.
Och v i andra landers suffragister, hoppas med de amerikanska kvinnorna att Michigan icke ens for tillfallet ma mista sin nyvunna frihet.
For det forsta var det i och for ' sig statligt och gladjande, att 4 stater af 5 den 5 november hemforde segern, for det andra valjer Michi-, gan 1 5 elektorer till presidentvalet, 2 stycken mera an Kalifornien och 3 stycken inera an Kansas, och bringar upp antalet af de elektorer, som valjes fran de 10 fria staterna frAn 1 7 ar 1908 till 7 0 Ar 1912, och for det tredje ar Michigan den forsta af de ostra staterna att ge sina kvinnor frihet.
Att Wisconsin skulle forloras var re- d&amp; bekant den 6 november; de stora bryggeriintresse,na dar arbetade emot, och det ar ett ratt ansenligt hopp mellan Michigan och Kansas.
Denna sistnamnda stat, Arizona och Oregon gro em$: lertid sakert vunna, och fran Oregon profeteras att Mon- tana, Norra och Sodra Dakota nasta gAng skola folja efter.
Omkring g af oren ta Staterna ar nu fritt land, som vi se af den bifogade rostrattskartan, och likasi att, alla de nya staterna utom Michigan) gransa direit till stater, dar kvinnor forut aga politisk rostratt.
Pa tal om rost- rattskartan, har det forvanat mig, att ingenting namnts om Nevada, som dels ar en enklav mellan Kalifornien, Ari- ' .zona, Utah, Idaho och Oregon, dels redan har partiell '!
1: ma Maskinkr o s s a d Anthracit doh.
Lundstrom &amp; C: o A.=B.
Kungl.
Hofleverantor.
Hush$llskol, Cokes, Brikettter.
Riks-Tel. 4 27, 9427.
Allm.
Tel. 2288, 2249.
Kontor: Skeppsbron 18. kvinnorostratt, men det finns formodligen andra orsaker hartill, ' som icke omtalas.
Det har synts mig tillborligt att agna arets sista revy helt och hhllet at Forenta Staterna, hvilkas kvinnor .hem- fort Arets .storsta seger.
Va1 ar icke den stora republi- ken pa andra sidan varldshafvet hvarken fullkomli~hetens hemvist eller frihetens fullkomliga hemvist, som man sa garna ville tro, men sakert ar att dar - kampas bilde for fullkomlighet i vissa afseenden och for frihet.
Och en sak till faller en Utomstaende i ogonen, de s&amp; annu ej forsta annat an att stalla sig mot frihetens utveckling, sy- nasr agna sina motstandare mera aktning och yptrada.
p&amp; ett humanare satt mot dem an som emellanat ar fallet i de s. k.
' kulturstaterna i Europa.
Och fullkomligt visst.
ar det, att vi, kvinnliga suffragister, bora ge mycket in- tresse och stor tacksamhet at Forenta Staterna, ty dari- i f r h ha de kvinnor kommit, som haft energi, foretagsam- het och begafning nog att bilda den ' Internationella Alli- ansen och darmed samla de spirande rorelserna i nagra lander och gifva impulser at andra att trada in i varlds- ringen.
Vi kunna aldrig nog ofta och nog eftertryckligt ropa namnen pa Susan B. Anthony och Carrie Chapman Catt.
Till, dessa tva sluter sig ratt vardigt en tredje, ord- foranden i Forenta Staternas L.
K.
P.
R. ev er end Anna H. Shaw.
Det ar af vikt och varde att bemarka hennes ord angaende en af orsakerna till de nyligep .vunna seg- rarna.
For alla dem som tro att inforandet af K.
P.
R. satter split mellan man och kvinna och for alla dem som tillafventyrs talat eller tankt med nagon bitterhet om man- nens makt och maktmissbruk a; det af betydelse att lag- ga hennes ord p2 sinnet.
Anna Shaw ar en auktoritet, mot hvilken ingen som hort henne tala ' garna opponerar sig.
Hon anser att i mangt och mycket beror den lyck- liga utgangen ph m a n n e n s forandrade hallning, " hvil- ken i ar inbegrep arbete for saken, icke blott afgifvande af roster for densamma.
' &gt; Sarskildt i N w York syntes nyligen denna mannens forandrade hallning i stark belysning.
Man af alla poli- tiska partier marscherade med i det stora fackeltag, som holls for att fira segrarna den 5 november, och Mrs Harriet Lardlaw har tillkannagifvit, att 83 medlemmar af Underhuset och 43 senatorer ' i staten New York ha forbundit sig att rosta och arbeta for en mo- tion om K.
P.
R.
' vid nasta.
lagstiftande.
forsamling.
.
Ellen Wester.- ' '
Till de moderata kvinnorna inom Le K.
P.
R.
En sadan politisk vakenhet kan visas p2 mangahanda satt.
Mep framfor allt i n t e genom att ofverskatta sin egen betydelse inom sitt parti till den grad, att man in- billar sig att en handling af sjalfuppgifvelse skulle kunna Nedanstaende diskussionsinlagg, a f gref vinna Louise Sten- skramma namnda parti till eftergifter i rostrattsfragan.
bock vid Stockholm ' s F. K. p. sanzmantrade A s, &amp; &amp; e 25 no- vember i en for de moderata lzvinnorna viktig fraga.
formedlas For ofrigt skulle ett sadant foretag inom mannens harmed till vidare kretsar.
hogerorganisationer stamplas som enbart omogeh och or hvarje dag som gar dragas partibanden hardare skulle for en del hogerkvinnor bli en bekvam anledn.ing och hardare, och hvarje kvinna som har politiskt in- att aterfalla i den somn de nyss blifvit vackta ur.
Nej, har galler att till hvarje pris anvanda hvarenda tresse m A s t e precisera sin stallning.
Har duger ej langre att saga: jag arbetar endast for rost vi ha, afven om vi ej lyckas fa en rostrattsintresse- kvinnans politiska rostratt, den maste fram, oberoende af rad individ ' vald.
I hvarje fall ge vi vara roster halst At dem som visa partiprogram och dylikt.
SA far inte en kvinna.
tanka, sig ha intresse for kvinnororelsen i allmanhet.
som har ansprak pa att vara nagot sa nar mogen for sadana finns det godt om.
Och denna rostratt.
Men l !agga ner vara roster nu, aldrig!
Samma han- Detta tidens kraf har ocksa fullt senterats af lednin- gen for L.
K.
P.
R.
Den har pa ett sardeles distinkt syn, .som var ledning tagit till konjunkturerna och parti- satt rattat sig efter konjunkturerna och tagit hansyn till stallningarna, samma hansyn maste afven vi moderata kvinnor taga.
de olika partiernas maktstallning i landet.
Vi maste arbeta for kvinnans politiska rostratt oppet t Ett sadant handlingssatt verkar naturligtvis n ~ g o han * och arligt, utan att skada det paiti ' vi tillhora.
synslost vis-&amp;vis de oliktankande .inom foreningen, Det ar genom att visa oss kunna skota de rattigha Men a andra sidan har det verkat vackande.
pa en del kvinnor.
Sarskildt har detta varit fallet med de moderata ter vi redan ha, som vi skola vinna mannen inom vart parti.
kvinnorna.
Det ar en arbetsmetod, hvars frukter man ej gehast Jag, erkanner villigt, att vi varit den grupp af sven- ser, men den ar desto sakrare, som den sporrar hvarje ska kvinnor, som langst drojt med att vakna, men nu stalla vi .andra fordringar pa oss sjalfva.
Det gar inte kvinna inom vara led att gora sig vardig den rostratt langre att bara sitta ner och frojdas at de arbetande vi begara.
Vi aro fullt medvetna om det svara och maktpalig- rostrattskvinnorna.
Vi ha borjat rora pA oss inom och gande i detta vart arbete, men - ju flera lifaktiga mo- utom L. I&lt;.
P.
R., vi ha stott omkull gamla fordomar, derata kvinnor, ju flera rostrattsintresserade hogerman fa diskuterat dagens fragor med i borjan motvilliga ahora- vi.
re, fatt de mest ovana familjefruar att yttra sig, bildat Det viktigaste skalet, som hogermannen satta upp mot mer eller mindre privata klubbar och foreningar och ' t.
K.
P.
R. ar ju att de ej skualle fa hogerkvinnorna att o. m. kommit sa langt, att det numera bland oss anses begagna sin rostratt.
som en hederssak att begagna den rostratt vi ha, nam- Genom att arbeta vid mannens sida och till fullo ut- ligen den kommunala.
nyttja de rattigheter vi ha skola vi bringa dem att lita Da hande det hogst egendomliga, att tidningen " Rost- ratt for kvinnor " af d.
15 maj inneholl en artikel, d a 1- pA oss, aften nar det galler.
den politiska rostratten.
Siidant ar vart program inom L.
K.
P.
R., och med d e t p h p e k a s f o r d e l e n f o r rostrajttsfLr %-s den uppriktiga ofvertygelsen att de framlagda linjerna for g a n af a t t d e m o d e r a t a k v i n n o r n a l a d e vart satt att arbeta for kvinnans politiska rostratt kom- ner sina roster vid landstingsmannava- ma att vinna aktning inom rostrattsforeningep, uppmanar len, n a r d e u p p s a t t a k a n d i d a t e r n a e j h a jag alla att sa vidt mojligt sta kvar i denna forening, ' K.
P.
R. p a s i t t p r o g r a m.
Man skulle tro, att detta forslag endast vore ett for- hvars mil vi med hela vart hjarta langta efter.
fluget ord, men amnet aterupptogs af froken Anna Whit-.
Louise Stenbock.
f. Morner.
lock pa Skariemotet i somras, och icke nog darmed utan.
forslaget aterkom i " Rostratt for kvinnor " d.
1 nov.
Visserligen upptrader det har i mycket hofsam form, sasom en ytterlighetsatgard, nar intet annat medel kara gripas till.
0000000000000000000000000000000000000000 Det maste i alla fail vara nagon mening med detta, och fragan maste tagas upp.
Har galler att klargora var Prenumeration a D A G N Y &amp; er saviil i stallning infor dylika forslag.
F ' a fru T,ynaes frin Norge att: " kvinnorna i hennes hemland visa stor politisk vakenhet och lifaktighet, och detta har ledt till att afven hogern upptagit allman rostratt for kvinnor p&amp; sitt program. "
Reumatisk vark ' postanstalt eller b ' hmnde~.
O ~ ~ ~ ~ O O O O O O O O O O O ~ ~ O O O O O ~ O ~ I samma man gom den ene och andre lart kanna D: r P. Hikanssons Salubrins smartstillande och f ordelande verkningar vid fall af yttre skador har Salubrin vunnit allt storre anvandning mot reumatisk vark.
Obs.!
For det ifragavarande andamalet anvandas varmande omslag med gummitaft pa satt som i bruksanvisningen sages, om Salubrinet skall kunna gora Asyftad verkan.
552 D A G N Y Barnens julbocker.
rens, Brita Ellstroms och Louis Moes illustrativa f&amp;- rnaga.
Den senares text till " Hvarfor haren har klufven lapp " hor till en af dessa kackt berattade godbitar i akta folkanda, som barn med fortjusning gora.
till sin ulskorden fran Svensk Larartidnings forlag a r i ar egendom, kort sagdt, Jultomten hafdar sin gamla ratt till sasom alltid af rikaste och mest ' omvaxlande art.
Det barnens karlek, och mer till hans fortjanst torde ej kun- ar nu snart ett kvarts sekel iforganget sedan dess forsta na siigas.
lilla mysande jultomte gick ut pa vandring till svenska Och " Tummeliten ", ja han skams inte ' heller for sig.
hem och gjorde sig till barnens basta van hvar han drog Ellstrom later honom rida fram pa en struts, i den.
Brita fram.
Han tog i ring med dem och sjong: " Nu .sa ha djupa, varma, om gamla orientaliska mattor minnande vi julen har, julen i var stuga ", och han tog Carl Lars- kolorit, som denna konstnarinna alskar, en mycket till- sons hela ljusa barnskara till lekkamrater at dem, och sa slets man om den lille jultomten, och han markte snart talande vignett, och man lider inte heller nagon .missrak- att han fick mera gora an han orkade med att skota.
ning vid att vanda bladen.
Forst bjuder Anna Wahlenberg pa " Karr; Sruns kalas ", Da han knogat ensam i fyra ar tog han " Tummeliten " tili sin vapendragare, och de sma tattingarna sprungo en rolig trollsaga framford med den akta sagostil, som sa fort deras smA ben hunno med, ur hus i hus.
Men denna forfattarinna har till sitt forfogande, och mycket nu var det sa - jag ber om ursakt, men sagotonen tilltalande illustrerad af Gisela Trapp.
Darefter fcdlja tva.
vaknar till lif af sig sjalft - att d e, stora, som tagit till vackra bilder af Fanny Brate: " Margits docker " i mycket uppgift att beratta for de sma, da de sago hvilka goda fina farger, som dock i reproduktionen ej synes mig ha hudbarare bade, ' JJultomten " ' och " Tummeliten " voro, kommit fullt till sin ratt.
Afven detta hafte inne,haller en helsidesbild af Johan Tiren, en sommarbild: " Kasta smor- oupphorligt ropade: " Ta med den har sagan ocksa!
", och sa blef till sist bordan for tung afven for de tva, gas ".
.Konimer sa slutvignetten, en- liten glodrod flicka och de skaffade sig en liten fagel, pa hvars vingar de af Jenny Nystrom, mera lefvande sot an de ' flesta af hen- lassade allt ' hvad de sjalfva inte radde med.
Sa flog nes gestalter.
Och da Tummeliten dessutom bjuder pa " Fagel Bla " ut i varlden, och barnen jublade och fan- en ny sang af A.
T. i dep omtyckta ' Sjung-med-oss- inamma-stilen, kan man val saga att en sa lysande valuta gade den lysande fageln hvar de kunde komma at.
Men iiar Jultomten blef gammal, ofverlamnade han for femton ore, som man med detta hafte erhaller, torde springet at sin son och satte sig vid harden och berat- vara svart att finna maken till.
Bland Fagel Blas brokiga gAfvor ar framst att nam- tade " Tomtefars sagor ", och barnen slogo ring omkring honom, ty han var lika rolig att hora pa som nar han na HeJena ~ y b l o m c fortjusande saga: " Trollet Bradalba var ung och vig och for omkring som ett yrvader i t och prinsessan Janina ".
Ett ratt roligt lustspel, " Deii alla hall.
Och SA rik pa historier var Tomtefar, att han kan jag val ocksa gora ", skildrar en skrytsam pojkes fia- a l slut ' fann sig foranlaten att ge ut ett helt bibliotek, sko, ett nytt prof pa .Algot Sandbergs egenskap af tusen- - konstnar.
Intagande ar Jeanna Oterdahls dikt " Elin ", och sa kom ' " Barnbiblioteket Saga " till stand.
Sa har med Aren " Jultomtens " svit blifvit allt storre, om afven gjord efter Karlfeldtsnionster, och ' en rolig och i a r forefaller den meja lysande ' an nagonsin.
Den visa bade hvad ord och melodi betraffar har HelgeSand- lilla Jultomten sjalf upptrader i dubbelgqstalt, forst i berg gifvit sjungande barn, det ar bara synd att den gar praktkostym som lapp, och dar for han oss med tillhjalp anda upp till f. Fagel Bla har lamnat en del srnipaket af Johan Tirens trollstaf in i en kata, dar vid stockel- till " Titteli-Ture ", som rider pa en liten hund.
Man far dens sken smA lappbarn med knappta hander halla kri- inte begara for mycket af den lille parfveln, hon repre- stendomslektion, medan ett par lapphundar hdt vanvor- senterar endast ett tillaggshafte och ett inkopsvarde af fem- digt hugga tanderna i en ' katekes - men afven en julotta ton ore, och i betraktande daraf far man ha respekt for i Roslagen visar han oss, som med sin fagra stamning Titteli-Tures formaga.
Rikast af allt har dock Barnbib- af julmorgonmystik kan tjusa bade sma.
och stora, sall- lioteket Saga blifvit riktadt.
Och aterigen a r det Helena synt val reproducerad, som den vackra bilden.
ar.
Men Nybloms namn, som har lyser framst af alla.
Denna var Jultmiterr i sin hvardagsid ar inte heller att forakta.
geniala sagodiktarinna har med de " Sagospel " hon har Forst och framst kommer han bafande pa en liten Lucia skrifvit fyllt en brist i var barnkammarlitteratur, som sa-, mqi julrosor i haret; som Jenny Nystrom skankt honom kerligen varit mycket kannbar for de sma.
Ty finns det och som ar sa rysligt sot, som nagonsin en flicka skulle iiagonting, som barn h a storre gladje af an att spela ' kunna dromma sig sin basta docka, och.
for ofrigt har teater, och finns det nagonting mindre an teaterstycken han som vanligt mangt och mycket att bjuda pa.
Sjalfva mojligt att ra med for barnakrafter.
Men Helena Nybloms Selma Lagerlof har inspirerats till en lang dikt oml " Slat- sagospel skola vandra fran barnkammare till barnkamma- terkarlarna pa Ekolsund ".
Carl Larsson bjuder pa en re och med jubel spelas af tusen sinom tusen barn.
liten fortjusande kulla, som;, fyra pojkar surra omkring.
" Askungen " och " Snohvit " och " Prinsess.an Tornrosa ", " Flugorna kring, sockret ' ' kallar han den intagande bil- de gamla kara gestalterna, scm man last och kanske den;, som nog kommer litet hvar af Jultomtens lasare att sett pa teatern nagon gang, nu bli de barneps.
Nu kun- forsta det lifliga pojksurret.
Bland illustrationerna mar- na de bjuda sina.
mammor och pappor och tanter och kas for ofrigt vackra prof pa Gisela Trapps, Gerda Ti- farbroder att se pa hur de spela dem sjalfva, och det J,,, ' i R.
M. Drottninuens Bofleverator J. F. H o l t z Brunkebergstorg 5 St. Nygat.
35, -.
Sturegat.
8 - - Stochholms specialaffar f o Standigt nyheter {I
Ankorna.
ar det underbara med Helena Nybloms diktarskap att hvad hon ger ar lika roligt for stora som for sma.
Helena.
Intressants siffror.
Nybloms sagospel blir sakert en af julens karaste och mest eftersokta bocker.
r de omfattande statistiska utredningar, som verk- En mycket rolig afventyrshistoria ar afven Mark Twains stallts.
for alderdomsforsakringskommitten och nu " Prinsen och Tiggargossen " i ovanligt lyckad bearbet- publicerats i en diger volym, fa vi har meddela nagra ning atergifven af Hugo Gyllander.
Om jag inte miss- sifferuppgifter,.
som i all sin torrhet tala ett mera gri- minner mig.
har afven Helena Nyblorno en gang betjanat pande sprak an langa patetiska utgjutelser.
sig af denna ide: prinsen och tiggargossen, som.
byta Vid 1908 ars ingang.
funnos 7 5,4 3 3 ankor ofver 60 roller.
Det ar mycket lustigt och spannande att folja .ar, hvilka upptagits som " u n d e r s t o d d a ".
Hela antalet den stackars prinsens irrfarder langt fran tronen med den ankor ofver 60 ar var enligt kommitten 133,279 saledes allvarsamma inblicken i olycka och fortryck, som han blott 57,846 ankor, icke ens halfva antalet, hvilka existera aldrig haft en aning om, och den stackars tiggargossqns titan understod.
(Dessa sifferuppgifter omfatta dem,.
for tafatta figur som tronpretendent.
Det ar en bok, som hvilka " anvandbara " uppgiftefl finnas; om ytterligard kommer att slukas af alla barn, flickor och gossar, kan- 12,063 ankor finnas " oanvandbara " uppgifter).
ske framst de senare, och den komma de att ha bade Af de ' 125,946 ankor ofver 60 ar, om hvilka uppgif- noje och nytta af att lasa.
Men Saga bestar sig med ter rorande arbetsformagan finnas, aro blott 15,710 upp- icke mindre an tvi tillaggsbocker, en friskt berattad skil- tagna som " Fullt eller nastan fullt arbetsfora "; 56,372 dring fran vildmarks- och nybyggarlif i Minnesota, af aro " endast delvis arbetsfora ", och 53, 864 i r o " alldeles Ina Stockenstrand, under titeln " Sagas julbok ", och sist eller nastan alldeles arbetsoformogna ".
men icke samst: " Silfverhvit ", ett hafte mycket roliga hin- Aktenskapet som f o r s o r j n, i n g s a p s t a l t erbju- duiska folksagor, samlade och ofversatta af Karin Lid- der synnerligen klena garantier.
och inspireradt och tilltalande illustrerade af forss- Edvard Berggren.
Ja, sa har af den lille " Jultomtens " vandring genom aren vuxit fram en jullitteratur, utan hvilken kanske: skim- ret fran granen skulle.
lysa mattare i manga barns ogon Foreningens for svensk hemslojd ars- mOte och utsthllning.
- det ar sant, ett litet blad ar annu att omnamna, ett sartryck af den roliga visan om Bonden och krakan till oreningen for svensk hemslojd hade tisdagen den 26 Elsa Beskows illustrationer, med ord och musik satta bade nov.
ordinarie sammaiitrade i Stockholm under prins for kor och solo.
Som sagdt, mer an nagonsin och pa Eugens ordforandeskap.
Den for ar 1913 folreslagna in- ett i allo sitt rykte vardigt satt har Svensk Larartidnings komst- och utgiftsstaten pa 20,800 kr.
godkandes.
I den- forlag sorjt for att barnkammarpubliken ej skall upphora samma ingar som inkomst det af staten beviljade ansla- att hanga nasan ofver boken efter jul, fast de ha lof - get pa 15,000 kr.
det som ar roligt tar ju ingen frivilligt lof ifran.
Som froken Lilly Zickerman af sjukdom var forhind- S.
E. rad halla det af henne utlofvade foredraget, talade fru Wmn-Bugge ofver amnet: Hemsllojd och fogkuppfostran.
Forepingens utstallning af mobeltyger, draperier och sammandragningsgardiner ar sardeles rikhaltig.
Sarskildt - Notiser, fortjana mobelltygerna framhallas sasom vackra och prak- tiska.
Materidet ar linne och bomull, firgerna diskreta.
Alingsas forsta kvinnliga stadsfullmaktige.
Forsta la- och satta med tanke pa olika traslag, monstren kompo- rarinnan vid AlingsAs samskola, froken Louise Lindstedt, nerade for varierande mobeltyper.
Det finns bl.
a. imi- har efter verkstalld ny samomanrakning af roster intradt tationer af gammal-fransk kretong, for gustavianska mob- sasom stadsfullmaktig efter frAn orten nu afflyttad ordina- ler, tunga, allvarliga typer for gammaldags salongsmob- rie ledamot.
Froken Lindstedt var uppford pa hoger- ler, litta ljusa linnevafnader for flickrumsmobler.
gruppens lista.
I sammandragningsgardiner och draperier ar ett nytt Ledigt stipendium.
Det Whiifkockska studiestipendiet, och lyckadt experimept gjordt med dekorativa draperier i kr.
200: -, ' kan intill den 15 dec.
sokas hos Fredrika- bomullens billiga material.
Bremq-Forbundets styrelse.
Stipendiet ar afsedt for va- rande eller blifvande lararinnor.
Se vidare annonsen a sista sidan.
u ' s. '
' ens en F D.
0000000000000000000000000000000000000000 Prenumerera pa DA G N Y!
Annonsera i D A G N Y!
.
=.
= I Nya A.
B.
Svensk Konstslojdwtstallniipg, Stockholm, S Norrlandsgatan 8 S. GIOBEL- i: Allno.
Tel. 55 81:: Rikstel.
9726 Konsfhmndf v e ~ &amp; sbsom ViYf nadeh B ~ o a i e ~ i Mablep e~, m. m.
Litteratur.
Miserere.
Skri ur barnahelveten.
Af Eif Norrbo.
Ahlen &amp;.
Akerlunds forlag, Goteborg.
Den samling skisser Elf Norrbo har kommit med.
hor minsann inte till nojeslitteraturen.
Det ar som om forfattaren med sitt " rniserere7 ' - i fortviflan ofver man- niskornas lomhordhet - anvande det enda aterstilende medlet for att ruska upp sofvande samveten och kalla hjartan.
Och han slAr upp dorrarna pa vid gafvel till dessa morksens boningar, dar de omanskligaste af alla ogar- ningar dagligen begas utan ' straff och dom - till de utackorderade barnens hemvist.
Det manniskorna ej ha formaga att uppfatta med horseln - det maste de se, om det skall blifva till nagon hjalp for detta slags sam- hallsonda, som forst under senaste tider blifvit uppmark- sammadt och gjorts till foremal for undersokningar.
Utan tvifvel ar det narmast de uppseendevackande vanvardsmalen i Malmo och forspelen till dem, som in- spirerat forfattaren till en del af hans berattelser.
Och de interiorer han har kort och kraftigt malar med star- ka och lefvande farger bli under hans hand till hela ka- pitel ur det lidandets historia, hvarom de utomstliende ha sa liten kannedom.
Men det ar inte endast barnaodena hos vara s. k.
" anglamakerskor ", som vi har stallas ansikte mot ansikter med, utan nagon som helst dampad belysning eller han- synstagande for vara omtaliga nerver.
Elf Norrbos medkansla racker till for andra ocksa, och hans " miserere " riktas mot alla dessa sorgliga och: mannisko-ovardiga forhallanden, som - framtvingade a!
ansvarsloshet, njutningslystnad och hjartloshet - bara an-, svaret for de mania fysiskt och psykiskt vanlottade barn, som lida och kvida har pa jorden.
SA ger han har ' bland annat ett par korta verklighetsskildringar, som bo- ra vara af lika god effekt som langa afhandlingar i ras- hygien.
Nu kan det ju tyckas, som om detta slags am- nen snarare borde behandlas just i form af afhandling eller fackskrift, och inte goras till skonlitteratur.
Harom!
aro nog tankarna delade - och ser man hufvudsakligen pA syftet, ar det ganska sakert, att den skonlitterara for- men finner flera likare, hvarigenom storre kunskap och ' kanske afven djupare medkansla vackes.
Hvad nu sarskildt denna bok angar, s5 har forfatta- ren i de flesta af skisserna lyckats gora amnet SA litte- rart njutbart som mojligt.
Och, nar man ryser tillbaka for, de oskyldigt lidna plagerna, sker inte detta, emedan de skildrats serisationellt motbjudande, utan darfor att man kanner, att allt har ar sa som lifvet i all sin obon- horliga grymhet ter sig - sadant som vi manniskor gjort det till.
I synnerhet de tre bitarna " Om de vetat ", " Stenkol " och " Lakgubben " aro verkliga sma parlor af ypperlig och fin skildringskonst.
Harmed vill jag dock ej saga, att allt ar lika be- romvardt.
Ett par af skisserna, t. ex. " En gammal man ", " En moder " och " Hvarfor ", aro betankligt svaga i kompositionen, under det att eid par andra dc&amp; % t; t- marka sig for ett onodigt ratt ~ttryckssatt och &amp; E tv; s .. vd skulle varit af lika stark verkan, om spraket varit mindre groft understruket.
En annan sak, som ocksa air mindre tilltalade, 2r bokens underrubrik.
Det verkligen stilfulia titefbladet skulle ha gjort sig bra mycket battre, om dar statt e s dast " Miserere " - ett ord, som harvidlag sager a l l t.
Det foljande, " skri ur barnahda~eteri~~, ar ehi smaklos- het, som Ror hemma i kolportagelitteratureii.
Trots har vidrorda svagheter kan dock dn: a Elf Norrbos varmhjartade bok i flera afseeniden becr4 c t as scnn ett framsteg.
Stilen ar jamnare an forut cch Me: - ej af den korthuggenhet, som i foregaende arbekr: hotat att bli till maner.
Samtidigt lagger man mar !&lt;e till hu- ruscm: ?.ar har utan stora Zithafvor nar en stark verkan och alltmer begynner narma sig detta konstniirtigt mitt- fulla, som hor tiil en forfattares mest eFterstrafvacsv2rda dygder.
Med de fortjanster, som denna bok ager, bol- de11 komma att bli last - och last med eftertanke i m m vida kretsar.
M.
J (- fM.
r Diktera och diktaren.
Af Eweri?
&amp; WIaizgd.
CC.
W. K. Gleerups forlag, kund.
Det svenska folkets laslust har ju stigit ofantligi p i de senaste decennima, och gladjande nog ar det tt!
m- dast de minst vardefulla bockerna, som vumit storre spridning, utan afven var adlaste skolnlitteratur, Siog~a- fiska verk, historia, litterara gsayer o. s. v. Underteck- nad har flera ginger forut varit i tillfalle att @ p&amp; hiar betydelsefullt det ar for intrangandet i och forstaelsec af diktens varld att ej fordjupa sig enbart i skoniitteraiunen sjalf, utan att afven, jamsides med studiet af denna, odla litteraturhistorien, den litterara biografien och.
ssayern.
Det Iinns emellertid annu ett slags hjalpkallo: af uvar- derlig nytta fiir genomtrangandet af diktens skonhetiir, 9cb det ar spr&amp;kfiIosofmas och estetikernas arbetec.
1 Tvilket blixtljus faler dar t. ex. icke ofver e3 be$ddsefull sida i den Almquistska psyken genom Ruben Bergs sttitlie of- ver forfattarens sinnesanalogier!
Och hur mycket ma- re diktens egen genius foras vi icke genom Ham Larssons sjalfulla " Poesiens logik ".
For nagra veckor sedan publicerades grcfessor Ew&amp; Wrangels &gt; ' Dikten och diktaren9 '.
D&amp;a ar xig i7d~rZ- gen det forsta mera %ullstandiga och moderna svenska arbete, som ger en systematisk framstallning d riiktcns estetik.
Man skall ej hos Wrangd tjusas af dei its sokta, sjalfulla behag, som gor hvarje sid2 hos 842:: s i m s o i i till en konstnjutning, ej heller: df den diktarens c p l.
fortmuande genialitet, som skapat skalden: r. '
: eriins essay of ver skalden Bellmans " Fredmans epistlar ' 9.
Klar, xirc - dande, klok och vederhaftig ar den Wrarig&amp;sk&amp; bok2 i forsta rummet.
Dess synvidd spanner ~ f v e r s %val i4r all- ra nyaste som VIP aldre, 99klassiska " vitterhek, odi allt ar behandladt med litteraturhistorilrems 1ardo-i~ di esteti- kerns fint odlade smak.
Det i en viss riktning starkt r~t-, p -.
" Louis " Silfverpulver, " Louis " Nickel pulver, -.
- -.
.
- -.
-.
som fiirsilfrar kop- och par.
f m~asing, l y s i ~, vers ~ E brons - som forsilfrar * jhrn, .w, ca och britnnia.
~ickel.
], a=- - - siiljes numera i flera speceri-, farg-, jiirn- och bosiittningsaffiirer l alla stadsdel: ir, Partilager hos Elling Svondgaa vd, binnegatan 50, fliks 3405,
' praglade poetiska temperamentet, som t. ex. forlanar den Levertinska litteraturkritiken dess charm men pa.
samma gang anger dess begransning, finnes ej i.
denna lugna, objektiva bok.
Men i stallet.
ar den genomtrangd af in- tuitiv forstaelse for sanningen i den tanke, som vunnit sin klassiska form i Tegners kanda: " I manga former trifs det skona, och skont ar allt, som snillrikt ar. "
For den, som tror att estetik ar nagot som ligger ofver vanliga bildade manniskors fattningsformaga, vill: jag till sist papeka, att Wrangels ' arbete ar i hogsta grad allmanbegripligt hallet.
Och det.
har mycket att ge, ej blott at estetikens adepter utan at lite hvar af dem, som alska de analyserande och klargorande stroftagen in i diktens riken.
Smy Silfverbrand-Erikson.
Jenny.
Roman af Sigrid Undset.
Aschehoug 8r C: o, Kristiania 19 1 1.
Sigrid Undset debuterade 1907 med boken " Martha Oulie ".
I snabb foljd har hon sedan gifvit ut?
' Den .lykkelige alder " 1908, " Viga Sj01 og Vigdri " 1909, " Ung- dom " 1910, " Jenny " 1911.
Hennes utveckling har gatt i en kurva, redan helt ung ville hon bli malarinna, men da omstandigheterna forbjod0 detta, maste hon soka anstaiining pil kontor, och i tio ar innehade hon plats som stenograf och tysk korrespondent.
De konstnarliga anlagen blefvo styma pade och nekade utveckling, men de forkvafdes icke.
Froet var lagdt i jorden.
En dag skulle det spranga sitt skal, och plantan skulle bryta sig vag fram i ljuset.
Sigrid Undset ar fodd i Kristiania 1882, fadern var arkeologen Ingvald Undset.
Efter faderns dod, hon var da elfva ar, blef familjen nodsakad att flytta till de bil- ligare kvarteren i stadens utkant, dar, som hon sjalf sa- ger, " alting var smaat, trangt og fattigt ", - och det var i denna miljo hon i den alder, da man ar mottag- ligast, fick sina vasentligaste intryck.
Tidigt haf hon fatt gora bekantskap med lifvets allvar och vedervardig- heter, man marker det afven pa den har och dar fram- brytande bitterheten och pa den skalfvande ironien i hen- nes stil.
Smaningom ljusnade det likval, efter utgifvandet a• ’ " Den lykkelige alder " far hon ett stipendium, och dettq i forening med hennes bockers framgang satter henne i stand ' till att helt agna sig at forfattarverksamhet.
Efter resor i Tyskland, Frankrike, Italien.
har hon under ett langre uppehall i Rom skrifvit romanen " Jenny ".
Boken ar en konstnarsroman om en norsk malarin- na, som gar under pa grund af en egenartad laggning i sin natur.
Efter att i manga ar ha varit lararinna far Jenny Winge ett arf, som satter henne i stand att fara till Rom och borja mala.
Hon forefaller att vara en pa samma gang sund och stark manniska, lycklig i ett framgangsrikt.
' arbete, omtyckt och eftersokt, ofverlagsen och saker, anda intill det ogonblick karleken klappar p&amp; hennes dorr.
Jenny Winges lif forflyter lugnt, klart och malmed- vetet anda till det ogonblick Helge Gram bekanner sin, * i a.
" Jenny ";.
.
.
.
.
.
a,r en mer .,an vanligt sorglig histoyia, om ett - ofver det vanliga stalldt - tragiskt kvinnoode,, och det ar ytterst sallan, hos vara kvinnliga skribenter fore- kommer ' det aldrig, som man far lasa en sa arligt och allvarligt skrifvkn, be$ttelse.
visserligen ar det nagon- ting.
hansynslost ofver Sigrid Undsets bok.
Full a f in- ' dignation skonar hon inte kvinnorna, vare sig i deras svagheter eller i deras ' fel; som under hennes hand Bli bjart lysande, och det ar med en dyster och ihardig samvetsgrannhet hon upprullar det drama i svart, som hon framstaller i romanen " Jenny ".
Hon skonmalarjnte och forgyller ingenting,.
och det ar en ohygglig luft, som.
slar .embt en .ur den digra volymen.
...
Denna hansynslosa uppriktighet skall stota manga ifran henne, men de finnas val ocksa, som skola forsta henne och som skola satta varde pa hennes oforfarade arlighet.
Och det som hon - sa lidelsefullt beharskadt - ' eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee~ee e LIFRANTOR fordelaktigast for damer hos V I ' C T O R I A ZU B E R L I N karlek till henne.
Helge Gram forefaller att vara en helt vanlig och obetydlig typ for en ung man, den sorten, af hvilket det - gar tjugofyra pa dussinet.
Jenny har sa lange " gatt och vantat ph karleken ' ' - " vantat pa sin stora upplefvelse i karleksvag ", hon ar tjugoatta a r och ar annu obevandrad i karlekens fraseologi.
k rak ar en hygglig ung man, han blir kar i henne - sedan han forst svarniat for Franceska, en af Jennys malarkamrater, hvars portratt ar gi ' fvet med saker psykologisk skar- pa - och da hon kanner sig ensam, de andra ha ju hvar for sig funnit nagon att ' alska, sa 1Ater hon han- fora sig och forlofvar sig med Helge Gram.
- Jenny Winge, som synts vara SA forstandig och ' ha ett sa sundt omdome - infor sig sjalf star hon oskyddad, varnlos och viljel&amp; -, kan ej forsvara sig mot sitt eget vasens hogst bisarra irring.
Aterkommen till Kristiania infores hon i Helges foraldrahem, ett ' sannskyldigt Strind- bergshelvete af det damoniska slaget och skildradt med frenetisk .kraft.
- N a r ' hon ser Helge i denna orngifning, brister modet hos henne, en uppgorelse ager, rum och forlofningen.
brytes.
Under tiden, nedan forbindelsen aa- nu varar, har hon mottagit Helges far ph sin atelje.
Nedtryckt af sitt olyckliga aktenskap och.
af.
ofriden i hem-.
met ' drages han till sonens fastmo och kommer till hen- ne for att soka nagon stunds trost och ro ..
Efter J&amp;- nys brytning med Helge bjuder han henne sin karlek, da han lart att alska henne.
Och har star Jenny Winge vid vagskalet och rakar in i det vildsnar, dit passionen kan fora en manniska; men hvad - annap?
Sns~mhe- ten-?
Ar det mojligt?
Men.
hvarje dag kan medfora en omlaggning af ett manniskoode, och nu borjar for.
Jenny en.
kamp - en underlig.
kamp pa det ' plan, dit forfattarinnan med jarnhaid skonloshet forvisat henne, sasom varande hennes enda plats, och har synes hennes ode ' glida ' ut i det omojliga.
Och hon slutar sitt lif for egen hand.
Forf.
sager pa ett stalle: " Hvis man ikke kan.
traene sin vilje til at beherske sine stemninge?
og drifter og denslags, hvis man ikke lienger er herre over sig selva gjor ' man bedst i at skyte sig ".
- Dessa ord kunde sattas som motto pa " ~ e n n ~ s " titelblad.
.
Kon tinen f ens storsfa Iifforsakringsbo lag.
e i Arbeta % O r P) agny i 2 genom att gynna dess annonsorer i
lagger in af sig sjalf, af sitt eget jag i berattelsen ar det, som kommer att afgora dess betydelse och som kommer att gifva boken dess tunga vikt af manskligt do- kument.
Fran aiimanheten.
Till Redaktionen af Dagny. '
Vordsamt anhalles om plats for faljande rader: Med anledning af en anmalan af romanen Sveaborg i Eder arade tidning tar forf.
sig friheten invanda, att pressens s. k. forkastelsedom ofver ifragavarande bok icke varit sa enhillig att icke Aftonbladet, Stockholms-Tidnin- gen, Goteborgs-Posten, Goteborgs Morgonpost och Idun uttalat sig i fu1: lkomligt motsatt riktning for att nu en- dast taga exempel bland de mera framtradande pressor- ganen.
Vidare vagar forf.
uttala en gensagelse mot pastaendet att erotiken skulle vara d@ enda skal, som boken ger till kvinnornas deltagande i Sveaborgs-tragedien.
Det fram- halles namligen tvartom tydligt att Helena Reuterskjold sedan sin tidigaste ungdom stod under inflytande af med- lemmar i Anjala-forbundet, och betraffande den befogen- het en skriftstallarinna kar, aga eller icke aga att syssla med ett amne soni detta.
ma det tillatas mig att gora en fr %ga.
Ar det i alla afseende forkastligt att soka en psy- kolorgisk forklaring till dessa kvinnors handlingssatt i stallet for att lata faktum forbli en gata, och skulle en forfattarinna icke vara i sin goda ratt att soka kasta ljus ofver ogonblick i det forflutna, da de handlande perso- nerna - lat vara att de icke fortjana en skymt af for- skoning eller sympati - sta sa klara for hennes inre syn som Helena stod for min?
Helsingfors den 30 nov.
1912.
Jane Gernandt-Claine.
latsand litteratur.
Wa h 1s t r om 8r Wi d s tran d, Stockholm: Ransater.
Vai.ii~- landska slaktminnen frin adertonhundratalets forra hiilii;.
i ' ppteck- nade af Lothfz Dahlgpen.
Fjarde upplagan.
- br BCigerwriks kronika.
Af Sture Stig.
- U P andens viirld.
Af J. Briwlq.
H r - myndigad ofversattning af Augusk Carr.
- Inrtlna voti Sch w e- r h, snillenas fortrogna.
Af EwePt Wmngel.
- Amiral Carl Tersmedens memoarer.
Fran kadett a r e n. Utgifiia of Nils SS be %.
- Saga och siing.
Nya dikter af J o h m Bcczt: mr?
' f: - cl.ri.jr samlingen.
H u g o Ci e b e r s f or lag, Stockholm: Sverges iiiedellidssagor.
Berattade for barn af Henrik Schiick.
Med teckningar af if.
Ar ?- d&amp;.
Andra samlingen.
Andra upplagan - godtko~?
; qpl: ~gitt P.
A. Norst edt 8r S o n e r, Stockliolm: NEnncki.
II!
fifh ww Dardd.
Tredje delen.
1866 -- 1870.
- P.
A. Norsfdt I.
' &lt; S5nl.r8i: i iingdomsbocker.
119.
Lady Noggs som medlare, At E. Jcpsorz.
Bemyndigad ofversattning fran engelskan af Ingrid ii ?rrzgi-r !lr.
.
120.
Majs pensionsir.
Berattelse for unga flickor af Ebba r r f Sillr71.
Lars H o kerbergs f o r lag, Stockholms: &amp; fikarebok for alla.
Popular halso- och sjukvilrdsliira af med.
dr E. W. ~VrcfZi~7.1~.
1912-1913 ars delvis omarbetade, fullstiindigade uhplaga.
lt ', iit ' i.
i.
Folkskolans Bar n t i d n i n g s forlag (Stina Qiiint) Stocic- holm: Julklappen 11912.
20: nde argangen - Guldslottet.
k - n e n s julbok N: o 14 - Tummetott.
Tillaggshafte till Guldsloitet._-. -- Lilleputt.
Barnens lilla julbok 1912 N: o 10.
- Rosengull.
i i i:.
.
laggshafte till Lilleputt.
- Trisse.
Barnens lilla julklapp 1.912, Mo 6.
W i l h.
S i l e n s b o k f o rlags-A.43, Stockholm: Matlagning i papperspasar.
Af Vera Serhfff.
Bemyndigad ofversiitlriiiip och bearbetning af &amp; stin Wenstrom.
Hjalmar Petersson 8r C: o, Karlstad (Seelig CI.
C.:: 1 (\ i&gt;- tribution): Karlstads stifts julbok.
Foreningsmeddelande.
Fikeningen for kvinnans politiska rostratt i Stromstad hade torsdagen den 28 nov.
ilrssammantrade under fru Trina Hanssons ordforandeskap.
Forsta arendet som be- handlades var fors ' laget fran Centralstyrelsen att under 1913 insamla namn a petitionslistor fran de kvinnor som onska politisk rostratt.
Forslaget tillstyrktes enhalligt.
Harefter valdes till ledamot i centralstyrelsen froken Ingrid Nilsson med fru Trina Hansson som suppleant.
Styrelsevalet for 1913 utfoll sa att den nuvarande sty- relsen omvaldes, namligen: fru Trina Hansson, ordf., froken Frida Klath, v. ordf., froken Thyra Johansson, sekreterare, froken Gurli Jacobsson, v. sekr., fru Aman- da Hauge, kassor, samt suppleanter fru Blanda H %lkedal och froken Maria Karlsson.
Till revisorer af foreningens rakenskaper omvaldes frokn.
Ingrid Gronvall och Ruth Berg samt till pressom- bud froken Hilma Normann.
enligt vidstaende cliche af prima engelslrt ulstertyg Kr.
45: -- AKTIEBOLAGET NORDISKA KOMPANIET
D A G N Y Ung flicka I Fraaor och svar.
1 ' Hvar kan man prenumerera H p Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera H dessa stJIlen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4: 50 for l / i, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ir.
Hvllka villkor erhiilla prenumerantsamlare H Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje ' helars-, 54 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man farfara far denna provJsions er- hdllande?
Seilan man samlat mind 5 prenumeranter, gar man tillvaga d i ett aF foljande satt: i) Ant~rtgen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det abehofliga an- tald ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress.
ett och +amma paket sander aUa bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar i narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto ii samtliga erlagda afgifter, .. tillstaller oss detta kvitto, da vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
a.
.
,.
.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis Idsa D a m -?
~ I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag-.
Y _ nys kommissionarer i landsorten.
Pris l0 ore pr nummer.
.Alla skriivelser rorande expeditionen adresseras:.
.
DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
LEDIGA PL A TSER, (25 ar) fran ' battre hem onskar plats i finare familj att bitrada husmoder vid hemmets skotan- Kungorelse.
de; kunnig i enklare matlagning.
i r villig att deltaga i barnens Tre nyinrattade ordinarie la- vard, dar sadana finnas.
Lon onskvard.
Svar markt " Familje- raretjanster, daraf t v a m a n- liga och en kvinnlig, medlem '), Ludvika p. r. vid fasta folkskolan i F o r s- b a c k a (litt.
A) af Valbo skol- distrikt, Gafleborgs lan, kungol.
t!
Bildad fransyska ras harmed tiM ansokan lediga, Skolan, nyuppfordt stenhus, a1 (lararinna) onskar anstallning.
i belagen vid Forsbacka jarnverk, fin familj i Stockhdm, for att cirka 3 km.
fran Forsbacka jarn.
undervisa i franska spraket, mol vagsstation och 16 km.
fran Iritt vivre.
Vidare upplysningar Gafle stad.
i Fredrika Bremer Forbu: idets L o n: for lararna 250 och Byra, Klarabergsgatan 4S, Stock- och, for lararinnan 200 kronoi: holm, kl. 12-4. '
utofver n u v a r a n d e lagliga lon, af hviiket lonetillagg Fors, backa jarnverks .Akt.-Bd, bidra.
med 100 kronor, jamte bo.
I verkligt fint hem ger stad om tva rum (med central.
i landsortsstad eller prastgard, uppvarmning i lararnas bosta, onskar en 23-arig, bildad flick; der) och kok med nordigt bransle, Klasserna aro delade i goss * plats, att g4 frun tillhanda.
Har genomgatt 8-klassigt elementarla, och flickafdelningar, af hvilka dt roverk med dirtill horande hus iorra undervisas af larare, de se.
hallskurs.
Lon onskvard.
Sval nare af lararinnor, skolradel genast till) ' K.
E.
A.
", Post- dock obetaget att dari gora an.
dring, om s i skulle erfordras.
kontoret Goteborg 7.
Undervisning i slojd skal meddelas, om skolradet sa be.
s !animer, mot en ersattning a.
Ung bildad flicka 150 kronor, for manlig aoh 10 (som .genomgatt bank- och skrif, kronor for kvinnlig slojdgrupp, rilaskinskurs onskar plats i fas Ansokningshandlingar insandas milj som = skrifbitrade eller som till undertecknad fore den 15ja, hjalp och sallskap at, ensair nuari 1913. dam.
Ar kunnig il handarbeten, Forfragningar besvaras och an- Svar t i l ') A.
K.
'), Linkoping stjkningshandlingar atersandas en, dast da postporto bifogas.
p. r.
Obs.!
Inga vikarier finnas pa platsen.
Valbo den 12 november 1912, Bildad svenska Oskar H ed berg Kyrkoherde som vistats tolf Ar i Tyskland.
Adress Hagastrom soker plats i fin familj dar hon kan fa tillfalle undervisa i ty- ska.
Svar till ' ' A.
Lh " Sv.
Te- Goteborg.
!
En 22-arig flicka ' onskar plats i familj; ar nigot kunnig i handarbeten och kkad- somnad och enklare matlagning.
Lon onskas.
Svar " Familjerned- Bildad fPlatssokande fd sina annonser inforda i lemJ '.
Nya Platsbyran.
Vaners- 25 ars flicka onskar plats i fi- Dagny jor laalfva priset eller 711s ore pr mm.
borg.
nare familj att deltaga i syning, hushalls- och andra goromal, ultom disk och skurning, mellan 9 f.
nl.
' och 7 e. m. Naqon Sma skollararinna onskar under 2 man.
julferier lon onskvard, jamte mat.
Svar onskar ' frin den 15 dec till 1 komma till nagot trefligt hem, till " Officersdotter ", Stockholm l. febr.
plats i familj att mot fritt som sallska (garna hos ensam p. r., vivre .deltaga i hushallet.
Svar dam) mot &amp; tt vivres el.
nagon inackorderingsafgift.
med tacksamhet till Alma Jons- billigarej Bildad dam son, Rolkens skola, St. Melllby.
Svar till &gt;) Skolko.kslararinna ", Sv.
Dagbladets kontor, f. v. b. Stock- onskar pa nyAret plats sasom holm.
" husmor " i godt hem, garna dar barn finnes: Flerarig erfa- renhet i ett hems skotande.
Har Elementarbildad flicka ett onskar vikariat varterminen 1913, jamnt och gladt lynne.
Myc.
helst i stad.
Goda betyg.
Svar af god familj onskar nu eller p&amp; ket goda ref. kunna lamnas.
till .as.
S.,, U m e 2, p. r. nyaret plats som guvernant.
Svar till " 30 Ar ", S. GumreLi Svar till " G.
B. W. 19 Ar) ', Annonsbyra, Goteborg.
Postk.
Odengatan 37, Stockholm. '
, ung, Ung flicka onskar privat sjukvard att varda gammal herre eller dam.
Liten erfarenhet i sjukvard.
Svar samt vidare meddelande till nXXn, Stockholms Dagblad.
tillsattes for ar, siikes fore den 16 nasta december hos disponent 0, Stenstrom, Berte pr S l o i n g e. Lararinnetjansten vid Frosunda nyinriittade sm&amp;kola, litt.
d, inom A l t u n a for.samling, Vastmanlands lan, sokes hos skol.
radet i .Alt~ina, adress F j a r d. h u n d r a, fore utgingen af nast- kommande december manad.
.
Skolan ar nybyggd och synnerli- gen treflig.
Laget nara Revelsta anhaltstation.
Lon enligt lag.
Sar- skild ersattning for undervisning i flickslojd.
Lakarebetyg fordras, U n g flicka Sirntuna, adress F j a r d h u n. onskar iiot fritt vivre, i prast- d r a den 19. november 1912..
familj i stad eller landet, ga A. Hylander.
Frun tillhanda.
Villig deltaga i sjukvard.
Svar markt) ' Dag- Ordforande i Altuna forsamlings skolrad.
mar) ', Jarpas p. r., allvarlig lararinna onskar fr. 3 jan.-15 febr.
plats i ord.
hem i stad eller storre samhaile att mot fritt vivre deltaga i fore- kommande goromal.
Tacksam for svar till Lararinnan E. Samuels- son, Angosund, Skolkokslarar innebefattningen i Sloinge, Eftra, Skrea, Arstads och Asige nybildade skolkoksdistrikt Hallands Ian, kungores ledig.
Sex (6) kurser h 30 arbetsdagar, aflo- nade med 100 kr.
pr kurs och friti vivre under arbetstiden, skola hal- las under 1913 med borjan omkring den 10 januari.
Platsen, som.nu
SAGA: f. Xvblo .. f. Svenska Folksagor, berattade f3r barn a l Rridtjuv Berg.
.
22.
Tomtesagor af Z.
' ipclius.
Selma i q ~ ~ ~ l &lt; Hr ?mu Forsta samlingen.
Med S6 teckningar af Elsa Beskow.
Jenny Systrom: m. fl.
Med 80 tockningar af Albert Edelfdt.
Edv, Forsstriim, G och Edv.
Forsstrii~n.
Andra upplagan.
i Anlcarcrona m. fl.
2.
Robinson Kruse, i ny svensk bearbetning af Henrik Wra- 1 23. ostan och vasfan.
Sagor af W..
~ a i i t f m.
fl.
: bc.-.rb4.tadc a n&amp;.
Med 116 teckningar af Gerda Tircn.
Tredje u p p l r p n.
Hugo Gyllander.
Med 49 teckningar af S r i h Ellsiiiim.
I i w b u w Ud en natt, i ny svensk bearbetning af Anna Tusen lohn berg.
Forsta samlingen.
Aled 53 teckningar af Loilin Mor.
A n d n uppl. '
dan 21.
Selim och Kalulu.
B e a r b e t n i n ~ t-ftcr II, Stirilcy af ~ f i n r i 4.
Onkel Toms stuga, i ny svensk bearbetning af AmulrJu: N ' raner.
56 tecknintPr af Louis Mo+ .. Krrfstcdt.
Med 96 teckningar af Karl Aspelin.
Andra upplagan.
25.
Tomtefars sagor af C.
Adcl.r.41711I.
Sigritt Elmllr~d.
Annr 5.
Jorden rundt gd 80 dagar, fritt b e n t t a d efter Jules Vrrne af Hmrik JYrunCr.
Aled 48 teckningar af Edv.
ForsstrZm.
, Wahlenberg.
N.
P.
&amp; m a n m. fl.
Xed 6X teclininx: ii.
uE Guat.
Ankar 6.
Medeltidssa~or, berattade for ungdom af H. Schiirh.
Med crona.
Edv.
ForsstrOm.
Ottilia Adelborg in.
ii.
77 teckningar af ~ l s z i - ~ e s k o w.
i 26.
Ja och Nej.
En samling sagor af .fidcnu .Vyblom.
Alcd 5 7.
.
svenska ~olksagor, berzttade af Fridrjrtzr Berg.
A n d n samlingen.
Med 61) teckningar af Jenny Systrom, Viktor Andrbn och: teckningilr af OttiIia Adelborg.
John Bauer.
LOUIS afoc m. n.
Karl Aspelin.
Andra upplagan.
, 27.
Tv&amp; &amp; S ferier, efter J u l c i Vernc b c M t k d: il,: / fr.
Sin " d / Jrr.y S .. Tusen och en natt, i ny svensk bearbetning af Anna Med JO teclcninmr a f Karl Aspeiin.
Hahknhrrq.
Andra samlingen.
Med 62 teckningar af Louis Yoe.
28.
Siffvertornet jUmtc a n d m sagor och l~ci-iittcl * c.r;: f '. %lmo h 6.
Trojanska kriget.
fornnrekiska nuda- och hiiiltesarror.
efter d e ~erlrif.
- - Pcr Hallstrom, Elathildu Uoos med Ti.
JlcJ 3 ta-kiiiiiyar a Iiomcriska dikterna ber %.
: si ~ r i d r j u v ~ e r;.
Med 71 teckn.
a f ~ &amp; i s Aloe.
Cisela Trapp.
D.
~.
j u n i d a h l.
Edv.
Forssrfirn m. fl.
10.
Gullivers underbara resor till iiiieputtarnas och jsttamas ' m, tt.
s i m 29.
Riddarsagor, efter G. Chauser och A~turss: r~mmri l; d.
i ny svensk bearbetning af Hugo Gyllundrr.
Med 59 teckningar, lade och bearbetade af H. k N.
/ iulr~ * nbcrg, 3lc-d .i2 tcckninyar a af David Liungdahl.
V. Andrbn m. fl.
41.
SfyrfRan HfIrtig, fritt berattad efter Fr. Marryat af Henrik.
30. vildmarkens sagor, efter W. A. Y~~~~ bt .. - rbrt:, dc af, bn WrrrnCr.
Med 59 teckningar af Kils Larsson.
Andra upplagan.
af i ning Nendell och Hrtgo tiyllundr.r.
Med 40 teckningar af Im~iis l o e, ?.
Franska Sagor, efter I.aboulnye och 31.
1 Honslosa och Halmdkra.
Barnhistorier och folklif.i.ikild H U ~ O ~~vllunrlrr.
ed 59 t e c k ~ i i n ~ a af r Jenny Nystrum och HiIda: ~ ~ t+irtllafir.
~ ~ Ajrd fiO; tccknillgar k af Brita Blistriim m. fl Wilhlstrom.
32.
Diamantapplet.
En samling folksagor fran F J n ~ l d ~ r i I ' 11pn i, ' 3- Hunden Tipp och n&amp;ra andra djurhistori r, berattade.
och Siebenbiirgen, brarbrtade af hu is^.
Ztydson.
XcJ 43 teckiiinga af He~zn; nq Wrndell.
Med 63 teckningar af Louis Moe m. fl.
fr. Din unge b~erhjalten. " Strider.
jakter och Ptrentyr i Trans- a f ~ ~ a ~ ~ ~ " frers.
[~ ~ o. i b e f a r b I e t I d ~ v l l E i, i ~ E x, .. r, vaal.
Fritt berittad af Htrqo Gyllandcr, Med 63 teckningar af Carl ett 30-tnl teckningar af D. I-junlldalil.
Printzenskiild.
Andr- upplagan.
Ouro Eli indianhistoria.
Anna Ersle,,s danska 34.
Adelstenen.
Legt-nder.
war och s k n t b r af 1fapnfiin3 W d d d teck- m- fl.
ed ori~inalill1istratiorirr af b- Ljungdahr m. tt.
origiil: il i iifrersattning af Wraner.
31ed 35.
Barndomslandet.
Barndomsminnen .if Julfointcns fijrtiittnr i i i n ~ c ~ af r G. Stnopendaal.
16.
Booker Washington och andra Sngor och brrUllr ?lser af och konstnzrer.
Ned d e n s p r t r i t t och ~ m k teckning: ir.
e Frdn Bobinacks snzor I I ~ hcriittrlser I a Ellen von P l d e ~ i.
Eraria Anholm, Hugo Gyllunder, Henrik WranZr, L.
36 Bjorkrnan, ~ ~ &amp; rIfrnskj; / J.
land.
~ a En samling m. fl.
; lIrd o r i x i I i ~ l t r i k n i l ~ ~ m. fl.
Med m6nga teckningar.
17.
Broderna Grimms sagor, berattade at Hugo Gyllander, af 37.
Aina Den Stenberg ' siste Mohikanen.
.te Hugo f: yllt~ii&amp; ' r '.
3h.d orispliltu Med 92 teckningar af Jenny Nystrom.
Gisela Trapp.
Louis Aloe m. fl.
strationer af D. I.jungdahl.
18.
Hittebarnet.
Bearbetninx efter Hector Malot af Ilenrik W r a n h.
38.
Svanehvit och Rosenrod.
En s.imIinn -, - or: i: Jfuyo (; yl Med 37 teckningar af Karl Aspelin.
, lander, H d n a cVyfaloni, Hcnri.4 FZ ' ruii~: r och Erttst lunrirp~kt m. f 19.
Tomtebertittelser af Henrik l r a n e r.
Amanda Kerfsttelt,: aled teckningar af Johan Tirbn, I).
LjungdaZIl.
Edv.
Fnr+striim III.
f h.
~ 8.
o ~ ~ d e s o n m. fl.
Med 68 teckningar af V. A n d r h, Axel Kulle, 39. hfaftlas Sandorf, efier jules Vernc.
bri.iht; id itf Affr+ Johan Tirbn m. fl.
Smedberg.
Med illustrationer af Victor AndrEn.
20.
Svenska Sagner.
Afventyr och berattelser u r vart lands hiifder orixina 40.
Japanska Sagor.
Iwmlade af MU ii.oi-G.
af Hugo GylI~tnder.
Med 78 teckningar af Jenny Nystrom.
Edv.
Fors- t e c k n i n p r af Kionotu Okuno.
0. ifapann och Lisa Rt-rxj: ren.
strom m. fl.
!
41.
Prinsen och Tiggargossen af Xzrk 7 i 1 i t z h.
R~; irbcrarl i 21.
Kapten Oranf~ barn.
Efter Jules Verne berattad for Sve- Hugo Gyllander.
Med t e c l ~ n i n ~ af a r Gerda YirCn.
riges barn af Anna WaA1enberg: Med 45 teckningar af David Ljungdahl.
42.
Sagospel af Hclenu Xyblotn, Xcd teekninl:: .r af Ger&amp; X i + k; i - - - I. Aberopa alltid annonserna i i Lektioner i kinnes6mnaad (afven blusar, barnkl5der m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar en s y m a s k i n.
KARIN EONER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004..
EVA EGNER, Malmo.
Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
1.
Doktorinnan Erikssons hivilohem. '
I I 1!
1 Carestaende bncker kosta hvardera i ~ a r ~ p b a n endast d krona.
Onskas d e inb.
klotband.
Sr priset m Samtlign Pi sirskild begaran kunna d e erhallas i starka.
prydliga biblioteksband a l kr.
50 ore p r ex. H v a j e bok o m i t h r omkring 1, Rekuireras f r d n SFueask It~rcor~9idmimgfs Rorbag, Jtockholm O O.
O rekommenderar sina konst- industriella tillverkningar Ett sthidiestipendiurm (det Whitlockska stipendiet) for kvinnor, stort 200 kr., sokes hos Fredrika-Bremer-For- bundets styrelse (adr.
Stockholm).
Ansokan skall vara inlaninad fore den l 5 Dec.
och atfoljas af intyg om af-, I lagd studentexamen eller afslutad trearig kurs i K. hogre Mrarinneseminariet eller ock motsvarande kunskapsmatt,: hvarjamte bor uppgifvas beskaffenheten af de tillamnade.
: studierna.
Stipendiet, som ar afsedt for varande eller blif-.
vande lararinnor, kan af samma person innehafvas 3 i 5. '
ar; dock skall for fortsatt iltnjdande daraf fornyad ansokan Stockholm i November 19 12.
.hvarje ar inlamnas.
A !=r S5 i h.
pr i:.
A ASC: .ido och nr rikt illustrerad.
Innehillet a r granskadt af en kommittb af skolman, hvadan garanti finnes.
att boclcein= utan risk !rrinm ?Stia.
i hinderna p8 barn och ungdom.
Bor darfor finnas i alla skol- och sockenhibliotck.
Flera af Sagadelarnn anv8ndas sniti PsciGcke.
i folkskolor och flicklaroverk samt andra bildningsanstalter.
For skol- och sockenbibliotek liimnas hiig rabatt.
A.
- B.
GAMLA SANBESSONSKA.
TENNGJUTE D .f i..
Postadr.
: Arvika.
- Naturskont lage.
Billiga lefnadskostnader.
- G EXP ' E halles fran och med december manads ingdng.
oppen a l l a dagar kl. 11-2.
Moderata C. inaisforbundet haller mote i I&lt;.
F. U.
K: s stora sal, B r u n n s g a t a o i 3 fd.zger: deii 6 december 1912 kl. l /, 8 e. m. Foredrag: iF~rakhanserar af jr16 LiziPakn Djv.i: st ?rz; Skola och hem af fpoken kil!?
C~z~stsom.
Nlgra intryck friin konferensen i Bryssel for bekimpande af den hvita slafhandeln.
I.
Af Clara WaftlstP.Onz.
Shog ' dundervisniragen vid vara folkskolor.
A % HIId ~joherg.
Fran varldens raSstrattsfalt.
Af EIIm Watw Till de moderata kvinnorna inom E.
Ko P, X.: U Louise Shzbock J Morner.
Barnens julbocker.
Af Sigrid Ehblad.
El % Worrbo: hiisereae.
Rec.
af Marh &amp; e !cIt-MiX&amp;~ ?t.
--- -.
Ewert Wrangel: Dikten och d !ktarets.
&amp; c. a ', t Scrsy Silfver- brand-Erikon.
- Sigrid Undset: Jemy.
&amp; c. nl Mwiu Joct vin.
Notiser.
F8reniagsmeddelanden.
Frin dhlnheten, P~ilsad Pitterataaro ny sker nb-xnast postanstalt er bokhruldeL
