# ID: svediakorp-per573
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,362
# sentences: 537
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING TOR XSVENSKAA UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF Stockholm den 28 November l 8 1 2 Ntr 48, Prenumerationspris:,.
kr.
4: 50 lh ar.
.
kr.
2: 50,,.
.
,, 3: 5011 / 4,, ..,, 1: 25 111 Ar 3 / 4 FORENINOEN DAGNY Losnummer 10 ore.
.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm i narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- 1 Redaktion: Klarabergsgatan 45, t v i tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
1 ' ~edaktor o. ansvarig utgifvare: E L L EN K L E MA N. '
, Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
1 Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tvA tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Annonspris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mni.
Marginalannons.
under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m.
-.
Stadsfullmaktigevaleen i landsorten.
s nder den nu ii~stundande december manad.
har ater en del af Sveriges kvinnor tillfalle att ut- ofva rostratt, den kommunala, i de af landsortens stader, som nu valja stadsfullmaktige, hvilket ju ar halfva antalet af alla Sveriges stader, Stockholm obe- rakiiadt.
Kvinnornas deltagande i de kommunala va- len har, gladjande nog, varit i standigt stigande un- der senare ar, men det ar alltjamt af vikt att pa det kraftigaste betona, att en fortsatt och annu allmanna- re uppryckning vantas af dem i detta afseende.
De rattigheter kvinnorna pa sista.
aren forvarfvat, att sjalfva kunna invaljas i stadernas representantforsam- lingar, ha annu mera an forr forvandlat deras r a t- t i g h e t att deltaga i valen till en p l i k t; i och med det tillatna aktiva deltagandet i.
de samhalleliga forhallandenas ordnande ha kvinnorna ocksa forplik- telsen att i hela den man det ' ar dem mojligt taga del i detta arbete.
Den manstyrda varld, som sa lange existerat, ar tyvarr icke af den allra basta art.
Skriande missforhallanden ha, delvis opaaktade, del- vis pa grund af att de aro sa svarafhjalpta, fatt fort- besta.
Langt ifran att vilja pasta, att allt varit hjalpt om det i stallet varit kvinnorna som styrt varlden - eller om de fatt vara med om att styra den - kan man dock med ganska stor sakerhet vaga framhalla, att i manga afseenden hade deras ogon sett klart, dar mannens varit blinda ' - likasom mannen a sin U ' sida beaktat saker, som kunnat ga dem forbi.
Det ar den m a n g s i ' d i g a r e uppfattningen, som.
kan gora sig gallande, da i olika sfarer lefvande.
indivi- der komma, tillsammans.
J u s t darfor, att kvinnorna annu i sa mycket st2 i helt andra forhallanden an mannen, se de andra sidor af tillvaron an han och kunna komma med sin erfarenhet darutaf.
Nar en gang de skiljande skrankorna i stok sedt fallit i man- nens och kvinnas lif, da ar det ej af nagon vikt om det ar m a n n e n eller k v i n n a n, som valjes i folk- och representantforsamlingar.
Den klokaste och in- siktsfullaste m a n s k a n ar da den gifna kandida- ten, och friigan om konet har bortfallit som niigot ovasentligt.
Enbart lojevackande blir da den stand- punkten.
Men vi ha annu langt dit, kvinnorna ha alltjamt att kampa sig fram med sina uppfattningar, sin fran mannen skilda syn pa tingen i denna an- drocentriska varld, bar faran ligger i att ensidigt manliga synpunkter aro for starkt harskande.
Darfor maste kvinnorna, sarskildt vid de tillfallen, som nu, d i det galler att trada fram for egen medbestam- manderatt och plats vid mannens sida, gora detta, med storsta kraft och effektivitet.
I dessa de starka partimotsattningarnas tid galler det sedan for de olika partiernas.
kvinnor att arbeta for egen sak med klargjord uppfattning af i hvilken grad denna sammanfaller med partiets.
I de fall,
d a r dessa tva intressen i c k e sammanfalla,.
blir det val individens sak att afgora hur langt han vill g a och hvad han kan foretaga.
Rad kunna gifvas, men hvar och en h a r ytterst att afgora detta med sig s ' jalf.
Voro kvinnorna verkligen starka n o g att i all- manhet med utsikter till framgang ga fram med egen lista, skulle detta vara det som framst kunde rekommen- deras - ' eftersom vi n u lefva i denna varld af fran hvar- andra i sa mycket afskilda man och kvinnor.
Men foga utsikt ' finnes for att kvinnorna pa denna vag skola kunna vinna nagot.
Sa fa d e da klargora sin stall- ning till partierna och taga sin plats darinom, s a som deras asikter bjuda dem.
.
Vara tjanarinnor och hem- arbetet.
A tt forsoka sig pa nagon slags losning af den kin- kiga tjanarinnefragan vore nog ' under nuvarandefor- hallanden ett tamligen lonlost odande.
af tid och tankar, papper och black.
.
Den hor tydligen till de fragor, som inte lata teoretisera sig fram, men som daremot foljdrik- tigt - om an mindre snabbt an vi Onska - komma att utvecklas vid sidan af en hel del andra sociala och.
.
.
.
kulturella rorelser.
Emellertid kan den under alla forhallanden parakna.
var sympati - vare sig vi hora till dem, som betrakta den med de konservativas sesignation, eller till de mer moderna, de dar hoppas att framtiden mande, bland an- nat fullodigt i kvinnovag, afven kunna framklacka den rationella hemhklpen.
Af sarskildt intresse bor det val da vara att .agna det narvarande laget en stunds uppmarltsamhet.
- helst som detta ' liar att bjuda pa ett par ganska beaktansvar- da forsok i nya riktningar.
Vid hvarje forsok att leda tjanarinnefragan fram ' mot en mojlig losning, d. v. s. till den punkt, da alla par- ter kanna sig sa tillfredsstaUda som den manskliga natu- ren tillater, maste man ga ut ifran det obestridliga fak- tum, att den " gamla goda tidens " patriarkaliska hem- och familjeforh~llande verkligen hor till en forgangen tid, om det an mojligen forekommer som ett epstaka fall i nigon aflagsen landsort eller smilstad.
Sasom undantag far det saledes inte raknas med, lika litet som, dessa kan- ske mer vanliga undantagsfall, dar det annu i var tid kan forekomma ' att tjanarinnor aro nojda med sina plat- ser - och frtiar med sina jungfrur.
Dej ar sadan saken v a n 1 i g a s t ter sig, s o m den skall bedomas - och harvidlag ger den osminkade verk- ligheten det vittnesbordet, att fa vilja tjana i familj an- nat an mot fordelar, som det ofta faller sig svart att lamna,.
under det att de, som komma med rimliga for- dringar, i de flesta fall ingenting duga till.
Samtidigt, hander det beklagligt ofta, att en stor del husmodrar - synnerligast i de storre stadernas burgna klasser - i var tid visa ett pafallande svalt intresse for de hus: i~a p *. %- terna, medan urnganges- och u.telifvet upptar dem i deslo hogre grad.
Ett missforhaiilande, som i forbigaende sagdt.
inte minst bidragit till frambringande af den otrefligaste typen bland storstadsjungfru&amp;a - den, som vi lite hvar be gud bevara oss ifran.
Visserligen har det ' under de sista aren intraffat, att.
en hel mangd tjanstflickor i flyttningstiderna finnas an- tecknade pa ' vara platsbyraer utan att det varit mojligt anskaffa dem plats.
Huru .kan detta ga ihop med det pastaendet, att det numera endast ar ett fatal, som vilja.
tjana?
Jo, harvidlag har skett den forandringen med afseende pa efterfragan och tillgang, att det numera huf- vudsakligen ar ensamjungfrun, som har latt att fa plats, under det att husan och kokerskan forgafves kan fa soka.
en lamplig sadan.
.Och detta aterigen beror pa ' att en stor del familjer, som forr haft flera tjanare, numera - tack vare de moderna ' heminredningarna - reda sig med ett mindre .antal, ja, ofta nog med endast en, tinder det; att de mindre bemedlade finna det bade mer praktisk6 och mer behagligt att anvanda sig af den s. k. hjalp-: frun, da de ej se sig i stand att halla en nutidsjung- fru m e d alla hennes ansprak pa hog lon, fritider och extra ofvertiinpenning - forutom allt detta som eget runi ' och allting fritt innebar.
Det fatal, som annu vill tjana i familj, tycks salunda vara tillrackligt - ett sakftirhallande, som kanske afvenl.
' Iiaf nagon grund i de radande tryckta penningetiderna.
- Den fornamsta orsaken daremot till jungfrurnas olust.
.
for tjanarinnekallet ar val narmast att soka inom dem sjalfva och i det kraf pa personlig frihet, som hor samman ined hela arbetarerorelsen - dar nu inte skalet helt enkelt ar bristande hag for ett arbete, som de in- billa ' sig vara nedsattande eller tarfligt.
Huru man an a omse hall soker halla sig skadesfri och tillvaratagna de egna intressena, sa star dock detta kvar, att sa lange samhallsordningen nagot sa nar bibe haller sitt nuvarande utseende, kommer afven familjen och: hemmet att vara beroende af en del betald hjalp utifran, eftersom en betydande del af dess existens sammanfa1.r med det praktiska arbete, som maste ' utforas dar.
Darfor ar det ju ocksa nodvandigt att lite hvar so- ker finna en antaglig form for denna hemhjalp, som vi likval ej kunna undvara.
Sa har nu - ' for att namna den, som minst afviker fran de garnla forhallandena - Hemmens platsformedlings-: byra har i Stockholm i a r fatt till stand en sarskild af- delning, dar bildade.
flickor, som taga tjanarinneplats, s. k.
" hembitraden ", anmala sig.
Afsikten harmed skulle.
vara dels att tillrnotesga en del husmodrar, som ej vi-.
clare vilja oka sina vanliga jungfru-erfarenheter, dels att bereda den stora grupp obemedlade, bildade flickor, som: konkurrera om lagt aflonade platser pa telefon, i butik, som " ga frun tillhanda " osv.
; tillfalle till att fa ettsundt.
och nyttigt arbete, att lefva af, dels slutligen att pa detta satt hoja sjalfva hemarbetet och afven hela tjanarinne klassen.
Ty man far anta att dessa bildade " hembitra- den ", som utfora sainma arbete som " jungfrun " pch emot sarnina lon och vil !kcr, ej iigna sig.
at sitt kall utan verkligt intresse eller nodiga forkunskaper. '
' ', ', '
b Huru detta forsok skall lyckas ar annu allt for tidigt.
att yttra sig om.
Men efter hvad formedlingsbyran erfa- rit och afven efter att doma af mer direkta uttalanden, sa ha de hittills gjorda formedlingarna mellan hemmeni och de nya " hembitradena " utfallit till Omsesidig bela- tenhet.
Det forefaller dock som om denna form af hem- hjiilp ej skulle kunna blifva af nagon storre allman nyt- ta, eftersom den forutsatter sa ofantligt manga gedigna egenskaper och denna h j a r t a t s b i l rl n i ii g som annu inte hor till de allmanna manskliga formogenhe- tema.
Men kanske vi tro ' manniskorna om samre an de fortjana.
Ett annat forsok att komama husmodrarna till hjalp i he,mmets skotsel har gjorts af froken Ester Noren, fler- Arig forestaindarinna for Kungsholms folkskolas skolkoks- kurser, som i host oppnat en kurs for bildade unga flic- kor, dar undervisningsplanen upptar alla i ett hem fore- kommande goromal.
De har utbildade s. k.
" hemskoter- skorna " skola ej i likhet med de forut namnda " hembi- tradena " inta tjanarinnans plats betraffande husrum, kost och dylikt.
Utan ar det froken Norens mening, att de mot viss timpenning skola kunna ataga sig att under en viss tid af dagen pa ett rationellt satt utfora de goromal, som husmodern anser sig behofva hjalp med, dock ej langre an atta timmar.
For ofrigt disponera de sin tid.
I detta foretag finnes mycket som tilltalar!
L ' inte!
minst ' froken Norens ideellt osjalfviska uppfattning daraf, som bland annat visar sig i att eleveima i detta forsta ars forsokskurs fa bo fritt i hennes hem!
Det ar ocksa ' na-.
got mycket tilltalande i den tanken att ej standigt behof- va ha ett frammande element dagligen och stundligen i sitt hem - och inte mindre i att veta, att det jag lam- nar i " hemskoterskans " hander blir utfordt med kunnig- het och intresse.
Men sa kommer - trots dessa och afven manga an- dra fordelar - en del invandningar och tvifvel pa afven detta forslags allmannytta.
Det ar ju egentligen endasti ett begransadt antal familjer, som kunna reda sig med denna timhjalp, helst som det endast a r de formognare, som ha rad att betala de modernt bekvama vaningarna med centraluppvarmning, varmt och kallt vatten, damm- uppsugare, m. fl.
hjalpmedel, och dessa .familjer aterigen finna val annu sa lange, att dep vanliga tjanarinnestaben, trots allt, passar bast ihop med deras yanor.
De mindre formogna daremot, som ' mycket val kunde.
reda sig med det bitrade " hemskoterskan " kan ge, anse kanske att kostnaden for en sadan - med 30 ore i tim- men - blir ett for stort kontant utlagg i manaden.
Vis- serligen behofves har ingen jungfrukammare m. m. och inga obligatoriska presenter!
Men i dess stalle blir fruns ' tid mer kringskuren, och hon blir ratt bunden, skola ej timpenningarna bli an drygare.
Och har stota vi pa ett forut berordt hinder, som nastan kan kallas nationellt: de nutida svenska husmodrarna i allmanhet ha ej vana vid och lust for systematiskt husligt arbete.
De kunna fa ryck af huslighet - men aterfalla sa ohjalpligen - for att sen ofva tankeskarpan i utfunderandet af nAgoting hvar- med de kunna pa basta satt anvanda tiden.
Erkannas -, ' ' ma ju, att just det storsta antalet.
af dem vid sina for- sok att utfora det husliga arbetet rationellt och foga .tids- odande ha sa klen hjalp inom hus, eftersom genomsnitts- inredningen i vara bostader utmarker sig for obekvama och opraktiska anordningara- i skarp motsats till det som kommit p i lyxvaningarnas del.
.
Sailedes, nar.
allt kommer omkring, sa aro dessa for- sok .till det battre i sig sjalfva .goda och sikta at ratt hall, ehuru ' en del yttre forhallanden och vissa person- lika svagheter stalla sig forsvarande for deras ovillkorliga framgang.
Dock tiden ar som sagdt annu ej inne att uttala sig narmare darom.
Man.
kan endast med bestamdhet saga en.
sak, och det ar att bada aro mer tilltalandq an de oftast misslyckade .forsoken att vidmakthalla en gammal hafdvunnen institution, som ofverallt stoter pa de hinder, som tiden skapat.
Det beromvarda och lyckliga fatal, som hittills undgatt stotarna &amp; h for hvilket inte ' heller " den.
brannande tjanarinnefragan " blifvit nagon fraga, ske emellertid.
all heder!
M. R-M.
O Sprid D A G N Y!
enligt vidstaende cliche af prima engelsllt.
ulstertyg - AKTIEBOLAGET NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
.
uppskattas af samhallet ekonomiskt Alderdomsforsakringskom- arbetsprestationen lagre an mannens.
Det ekonomiska tryck, som kvin- harigenom maste lida under, ar en af - orsaker;.
mittens forslag om allman: norna na till deras storre invaliditet, hvilken i sin - ordning pensionsforsakring.
skulle komma att fororsaka att deras pensioner p5.
gamla dagar eller vid sjukdom skulle bli mindre.
I sanning har man skal att fraga sig om kvinnorna icke behofva medborgarratt, om mannen verkligen li-e ka val .tillvarataga kvinnornas intressen.
Hvarje h i n - ila, gift eller ogift, som icke ager en taxerad formo- genhet af 6,000 kr.
(med undantag af statstjanstemans.
eller annans pensionsberattigads hustru), kommer att beroras af de af kommitten foreslagna 01ikhetsprinci.- perna, om dessa komma att fastsfallas i den nya la- gen '.
K.
ommittens betankande och forslag till lag anga- ende allman pensionsforsakring foreligger fardigt sedan en vecka.
Af kvinnorna har det mottagits med blandade kanslor, da dari foljts en olikhetsprincip vid pensionsberakningen for ' man och kvinnor, en olik- hetsprincip bade i den p i egna inbetalningar grun- dade pensionen och i det af allmanna medel bekosta- de pensionstilligget.
Enligt forslaget skall forsakringen omfatta enhvar svensk man eller kvinna med undantag.
endast for in-., nehafvare af statstjanst eller annan tjanst, som berat- tigar till pension, samt den som taxeras for formo- genhet till varde af 6,000 kr., afvensom dessas.
hust- rur.
Dei omfattar icke sasom den tyska lagen om obligatorisk ilderdoms- och iiivaliditetsforsakring en- dast lonearbetare och loneansfallda utan ar en all- man folkforsakring.
Liksom enligt den tyska lagen skola ' de forsakrade sjalfva erlagga pensionsafgifter ut- gaende med olika belopp allt efter deras arliga ar- betsfortjanst.
De forsakrade indelas i tre inkomstgrup- per, den 1: sta med under 800 kronors inkomst, den andra med 800-1,200 kr.
, och den 3: dje med ofver 1,200 kronors inkomst.
Afgifterna aro respektive 2, 7 och 12 kr.
arligen fran 16 till 67 ars alder.
Men da enligt den tyska lagen pensionerna inom deras fem olika lonegrupper aro lika for manlig och kvinn- lig forsakrad, har det foreliggande kommitteforslaget begagnat sarskilda dodlighetstabeller for kvinnor och for man, utvisande att kvinnorna lefva langre.
Pa grund haraf och .pa grund af den sannolika storre invaliditeten bland kvinnor an bland man ha kvin- nornas pensioner beraknats till 23 %, mannens till 30 % a erlagda afgifter.
Hvad vore naturligare an att vid en allman folk- forsakring .betrakta alla de forsakrade sasom en enhet och berakna pensionerna till en genomsnittsprocent for alla.
Pensionerna utfalla antingen vid varaktig arbets- oformaga (invaliditet) eller vid uppnadda ' 67 ars al- der.
Af allmanna medel (staten och kommunerna med respektive tva tredjedelar och en tredjedel) utbetalas ett pensionstillagg till de invalider, som icke aga en viss minimiinkomst.
Detta pensionstillagg utgar af- ven det olika till man och till kvinnor, icke pa grund af forsiikringstekniska skal i detta fall, da det har galler ett bidrag afpassadt efter den forsakrades eko- nomiska behof, utan pa grund af att enligt behofs- principen t. o. m. arbetsoformogna a r o, i behof af mer om de aro man an om de aro kvinnor.
Skatterna, som skola uttagas for att betacka dessa pensionstillagg, beraknas icke efter olika tariffer for man och kvinnor, och lika litet borde detta vara fal- let med bidragen till de forsakrade, Den kvinnliga i i Arbeta for Dagny genom att gynna dess annoniorer.
*.
Handarbetets Vanners ut- stallning i Stockholm.
D en storsta ' uppmarksamheten pa den nu afslutade hostutstallningen tilldrog0 sig vafnaderna saval i haute-.
lisse som i den kanda H.-V.-tekniken.
Ett i.
tekniskt afseende fullandadt arbete ar d q stora tapetvafnaiien efter kartong af Olle Hjortzberg.
Utforan- det har kraft for fyra vafverskor en tid af ej ' mindre an tva .ar.
Den framstaller Nacken spelande i forsen vid.
en ' mork klippa under stjarnhimmel.
Tonaliteten ar gravio- lett.
En mindre bonad med drufmotiv af froken Maja Sjo- strom ar en utsokt vacker textilsak saval till komposition, som fargsammansattning.
Samma konstnarinna har kom- ponerat en soffbekladnad i H.-V.-teknik, en teknik, som numera utvecklats fran vafning med tva skaft till fyra skaft, hvarigenom astadkommes att varpen .mer .lyser ige-.
nom och vafnaden far ett kraftigare och mer skiftande utseende.
- Som synnerligen fortjanstfullt maste anses Handarbe- tets Vanners hogt, uppdrifna skicklighet att laga aldre ta- peter.
Pa denna utstallning har man fatt beundra restau-.
reringen .af ett .. par sadana, tillhorande serien af drott- nhg Kristinas kroningstapeter, nu i ago hos .grefve Beck-Friis pa Borringekloster.
Tapeterna.
- af hvilka en undqgatt vandalismen att for nagot frammande andamal bli sonderklippt i sju bitar - ej blott lagas och varpas samman, utan tvattas afven, sa att de gamla harliga far-.
gerna ater komma fram i all sin charm.
.
.
Af froken Annie Frykholm finns ett par.
stolskladslar broderade pA .siden i harmoniska djupa farger.
For ofrigt hade denna utstallnjog ej sa mycket nyjt att bjuda pa.- En del af de exponerade foremalen ut- gjordes af redan pa varen utstallda, nu fullbordade ar- beten.
En sardeles vacker bestalld krage i reticella samil, nagra spetsar med tangmotiv af froken Andersson bora dock sarskildt framhallas.
B.
H..
, '.
.- i 1 1
D A G N Y 553 ' tekungens ord, och de mariga sma laga motiven till detta namnlosa, onaturliga brott.
Forf.
har velat astadkomma tragik, och hon: har endast astadkommit en vidrighet.
Sveaborg.
Historisk roman.
Af Jane Gernandt- Den utmejsling hon sokt gifva detaljerna, det dekorati- Claine.
Stockholm 19 1 2. va momentet .har snarare- forvarrat an kunnat ofverskyla Sallsynt enhallig tycks den svenska pressen ha varit intrycket af konstruktionens brist pa barande kraft .. Sma- betraffande detta arbete.
Med lika stort erkannande som konst - duger ej att ' upphjalpa ett kolossalt misstag som.
man fran olika hall mottagit Sophie Elkans romantise- detta - den ar pa sin hojd tillatlig i en " historisk " rande historieskildringar, lika afgjord har forkastelsedoh dekorationsroman som " Madame Sans Gene " eller " Fru ' men varit ofvei- Jane Gernandt-Claines satt att romanti- guvernoren af Paris ".
Och den tidsfarg forf.
sokt fa ' sera historien om Sveaborgs uppgifvande.
Och forf.
har in i samtalsspraket ' har ytterst sallan nagon akta klang sannerligen inte gjort saken battre genom den.
" forkla- for den, som nagot narmare satt sig in i de gulnade ring ", hvarmed hon delvis sokt bemota sina recensenter,, ' papperen frAn denna tid.
Det ligger sannerligen en forbannelse i Sveaborgsmin- er, forklaring, hvarur jag har aftrycker det: vasentliga.
net; den som ror d ' arvid med vardslosa hander, fran Hon skrifver.
Som kvinna kunde jag naturligtvis icke ta amnet anc henne viker inspirationeps ande undan.
.
.Lydia Wahlstrom.
norlunda an ur kvinnosynpunkt, och den framstaende, om ocksa allt annat an gladjande roll atskilliga .damer - som alla veta - spelade vid den tragedi, som kostade mitt fosterland ' forlusten af Europas nast starkaste: fast- ning, kom mig att.
fordjupa mig i studie af detta for alla svenska sinnen sa dystra historiska ogonblick.
Att kvinnorna salunda kommo i forsta planet var ju edan krigsbulletinerna fran Balkanhalfon fylla - med hansyn till mitt satt att se - mycket forklarligt,: tidningarna o c h sinnena aro upptagna af han- men aldrig ett ogo.lick har det varit min afsikt att en -- skilda oden skulle undanskymma eller p2 nagot vis bort- delserna, i detta Europas oroliga horn, kan det vara f6rklara det skarande tragiska i var historias bittraste af direkt intresse att ta nagot reda pa h u r kvinnorna ha det stalldt i dessa landg- och i - hvad ' man de foljt minne.
Resonnemanget forefaller nagot egendomligt ..
Det ar med utvecklingen.
l alkan lan de rna och kvinnororelse, intet onaturligt, att en kvinna kan f2 intresse for histo- tanker kanske darvid mangen med ett skeptiskt sma- riska tilldragelser genom att kvinnor deltogo dari, men leende, hvilken lojlig sarnmai~stallning!
Och dock a r det bjuder mig absolut emot att pa det satt som i bo- den fullt riktig.
En organiserad kvinnororelse existe- ken sker tillskrifva enbart erotiken detta kvinnornas del- rar sedan a r tillbaka, sa ha Bulgariens och Serbiens tagande.
Rent ut sagdt: man lagger bort boken med en * kvinnor sina nationalforbund, hvilka ' aro anslutna till kansla af .vamjelse, darfor att Sveaborgstragedien har Internationella Kvinnoradet, och saval dessa tva sta- framstalles som om den vore delvis foranledd af en ab- ter som Rumanien aga sarskilda rostrattsforeningar; normt stegrad sexualitet hos nagra af Sveaborgsgarniso-. '
anslutna till hternationella Rostrattsalliansen.
I S e r b i e n vor0 rostrattsforeningarne redan 1906 nem officersfruar.
Som om tvenne folks bittraste olycks- fardiga att intrada i den Internationella Alliaiisen, och ode skulle kunnat bero pa nagra enstaka individers njut- vid ~nternationella Kvinnoradets exekutivmote har i ningsbegar.
Forf: s uttryckliga forklaring, att.
det inte \ Stockholm - forlidet a r anmaldes Serbien till intrade varit detta intryck hon asyftat, visar endast att hennes formaga icke rackt till for hennes afsikter.
Och sa har afven i denna internationella organisation.
Kommu- varit fallet afven i ett annat afseende.
Ty de kanslor det ar nal rostratt aga Serbiens kvinnor sedan 35 a r .till- fraga om i denna bok fortjana i allmanhet icke karle- baka.
Att detta endast var en rattighet pa papperet kens vackra namn; det ligger nagot af begarets kvalmiga visade sig emellertid da kvinnoforbundets ordforande luft ofver alla dessa forhallanden mellan medelalders, pa ville begagna sig.
af densamma.
Man nekade henne andra hall gifta man och kvinnor.
I Helena Reuter- helt eiikelt att rosta.
Da hon pa laglig vag besvara- skolds kansla for den ende verklige man, som Sveaborgs- de sig harofver, erholl hon - till svar, att visserligen garnisonens officerskar tycks ha hgt att uppvisa, vill val agde hon enligt lagen kommunal rostratt, men hon forf.
inlagga nagonting hogre .och battre, men den scen, kunde icke tillatas att gora bruk daraf, da seden icke dar hon forklarar sig och han utvisar henne, gor unge medgafve att kvinnorna begagnade sig af denna rat- far samma intryck som allt det ofriga, och det hat, hvar- tighet!
De serbiska kvinnorna ha afvenledes haft sin strid med hon efterat hamnas p&amp; honom, visar tydligare an om liksfallighet med mannen i anstallningar och yr- nagot annat hvad denna " karlek " fran borjan varit.
Denna skildring skulle kanske verkat akta, om den ken.
Sa tidigt som a r 1903 satte de kvinnliga lakar- kommit " aus einer kleinen Garnison " i das grosse Va- na, hvilka det finnes manga i Serbien, tillsammans terland i vara dagar, men den verkar groteskt och oaste- med lararinnorna en kampanj i gang for erhallande tiskt som bakgrund tiil: en af hi~tori~eps dystraste trage- af samma villkor i arbetet som sina ' manliga kamra- dier.
Kontrasten blir for stor mellan det oerhorda brot- ter.
Vid detta tillfalle stallde sig.
flera deputerade .pa tet mot " fiiderneslandets majestat ", for att begagna hjal- kvinnornas sida och gingo sa langt, att de ville till- ' ' ' ' kvinnor .. M " Louis " Silfverpulver, " Louis " Nickel pulver, ' som forsilfrar kop- p a r ~ m~ssingl brons och nysilfver, som forsilfrar jarn, =tri, britannia, .IP~C-.
ca och nickel siljes numera i flera speceri-, filrg-, jirn- och bosattningsaffirer i alla stadsdelar, Partilager hos Elling Svendgaard, Linnegatan 50.
Riks 3405, - - - -,
dela dem politiska rattigheter.
vid omrostningen i parlamentet angaende kvinnornas arbetsformaner lago emellertid deras vanner under i rostetal, och fragaii foll.
Nuvarande ecklesiastikmi ' nistern, en af ledarne for det ungradikala partiet, lar vara for kvinnornas.
.
sak och anvanda sitt inflytande for att for dem opp- na allt flera af staten aflonade yrken.
Inrikesrnini- ste.rn, det gammalradikala partiets ledare, a r en for- klarad van af.
politisk rostratt for kvinnor, hvilken han anser skulle bli en valsignelse for landet.
B u l g a r i e n s kvinnor ansloto sig 1908 till Interna- tionella Kvinnoradet, och deras rostrattsforening till- hor sedan samma ar Internationella Rostrattsalliansen och raknar ungefar 1,700 medlemmar.
Mangen af Dagnys lasare paminner sig kanske fran rostrattskon- gressen i Stockholm Bulgariens representant, M: me Bojilowa Patteff.
Afven Serbien var ju for ofrigt vid detta tillfalle representeradt, af fru Draga Hult- quist.
De r u m a i i i s k a kvinnostrafvandena ha hufvudsakli- gast koncentrerat sig kring reformer af aktenskapslag- stiftningen, sarskilclt fragan om den gifta kvinnans sjalfstandighet i pekuniart hanseende.
Likasa har kam- pen statt o m kvinnors tilltrade till ambeten och an- stallningar.
A r 19 10 ingick Rumaniens rostrattsfor- ening i Internationella Alliansen.
Att afven T u r k i e t s kvinnor ej sta frammandefor de frihetsstrafvanden so ' m kanneteckna tiden har litet emellanat omtalats ute i Europa.
Tyngre och besvar- ligare an nagra andras torde deras v a g till frihet och sjalfstandighet blifva, kvinnornas i det Osterlandska rike, som n u haller pa att trangas undan fran Euro- pas jord.
Elpis. '
' Instind litteratur.
A l b e r t B o nn i er s f o r l ag, Stockholm: Fransk litteratur- historia.
I.
R enassan sen.
Af Oscar Levertin.
- Lifvets blom- mor.
Af Henning Berger.
- Hiistdagar.
Dikter af Elsa Dahlen.
Lindhska Bo.khandelns forlag, Orebro: ~ i n n e s b o fr4n i skoltiden.
Af A. och E.
P.
A.
N o r s t e d t &amp; Soners f o r l a g, Stockholm: Almanack for alla, 1913.
- Kristina af Milano.
Af Borge Janssen.
Bem.
of- vers.
fran danska originalets fjarde upplaga.
Af Axel Nihlen.
Wa h Is t ro m 8: W id st r and, ' Stockholm: Allmant musiklexi- kon.
Af Tobias Norlind.
Haft.
2.
Moderata Kvinnoforbundet i Stockholm- anordnar ett mote i K. F. U.
K: s stora s a l fredagen den 6 decem- ber kl. i / 2 8 e. m. Foredrag komma darvid att hallas af fru Lizinka Dyrssen ofver amnet: Foraldraansvar och af froken Lilly Engstrom om Skola och hem.
Lunds F. K.
P.
R. hoii tisdagen den 19 d s sitt ordi- narie hostrnote med val af styrelse, centralstyre~~emedl~ och.
suppleant, samt ombud vid Skaneforbundets arsmote 1913.
Vidare diskuterades lampligaste sattet for kvinnor- na att ga tillvaga vid de stundande stadsfullmaktigevalen i Lund.
Foreningen beslot att fira sin tioariga tillvaro. '
med en fest: och att inbjuda Skaneforbundet att samma dag halla sitt arsmote i Lund.
~ i i s t i a n s t a d s ' F.
K.
P.
R. holl sitt ordinarie @ - mote onsdagen den 20 nov.
Den officiella delen, hvarvid sty-.
relse, revisorer och centralstyrelsemedlem atervaldes, vafl snart ofverstokad, och samkvamet borjade med en i hog grad.
senterad rostrattssing.
Efter en tesupe under lif-.
ligt samsprak vidtog diskussion ofver amnet " Riktlinjer for flickors uppfostran ", inledd af tre foreningsmedlem- ': mar, hvilka behandlade amnet hvar fran sin utgangs- punkt.
Fru Rodhe betonade hemmets och miljons infly- tande for danandet och utvecklandet af flickans moderliga och ' allmanmanskliga egenskaper, larariniian froken Widere ' berg talade om samarbetet mellan skolan och hemmet, och skolans skyldighet att uppfostra flickorna till1 inte bara: arbetsamhet ' utan ' afven arbetsgladje, att ge dem en sund hygienisk .och estetisk uppfattning, att lara .dem reda * sig- sjalfva, samt papekade det.
socialt uppfostrande inflytande som jamnliklieten.
i skolan bor ge at flickor frin olika hem.
Slutligen kritiserade fru Backman nojesbegaret, och!
vande sig d i sars ' kildt mot biograferna, som direkt mot- ' verka den sparsamhet och den sunda lifsuppfattning man; pa alla andra hall.
strafvar att bibringa de unga.
- Efter en helt kort diskussion enades man om att tacka inledarinnorna .och motet var slut.
.
.
Arvika F. K.
P.
R. hade den 22 nov.
mote, hvar -- vid styrelse for 1913 valdes och fick fo: jande sam- mansattning: ordforande froken Olga Segerberg, vice ordf. froken Anna.
Svensson, sekr. froken Elsa Nord- strom, kassaforvaltare ' fru Annie Robsahni, fruarna Anna Rennerfeldt, Greta Rogstadius och froken Ingrid Johnsoni samt suppleanter froken Walborg Myren och fru Hildur Winblad.
Till centralstyrelsemedlem valdes fru Annie ' Robsahm med fru Greta Rogstadius soni suppleant.
.
Ef -- ter styrelsevalet beslots att kvinnorna skulle ga f r a m till stadsfullmaktigevalet den 13 dec.
med egen lista och par- tibeteckning och uppsattes tva kandidato och en supple- ant. '
Stockkolms F. K.
P.
R. sammantradde mandagen den.
25, hvarvid en del foreningsarenden behandjades och val af cen.tralstyrelsemedlemmar for ar 19 13 forrattades, For-.
eningen atervalde samtliga forutvarande centralstyrelsemed-7 lemmar och suppleanter: froken Signe Bergman,, fru ' Eza- ' line Bol~eman, doktor Karolina Widerstrom, friherrinnan Ebba Palmstierna och fru Ester Brissman.
, Fru Wicksell hyllas.
Anna Bugge-Wicksell firades pA sin 50-arsdag den 17 nov.
i Lund.
Dels med uppvaktning af saval F. K.
P.
R: s styrelse som af Luads kvinnliga studentforenings styrelse, dels fick hon mottaga telegram fran lokalforeningar och enskilda medlemmar af F. K.
P.
R., andra kvi ' nnoforeningal-, Svenska fredsforeningens styrelse, lokalforeningen af svenska fredsforeningen, Lunds.
frisinnade klubh, samt.
en stor del enskilda vanner som, uppvaktade henne med bref, telegram, blommor m. m.
D A G N Y S E X P E DITIOIV.
halles frin och med december manads ingang.
oppen a l l a dagar kl. 11-2.
- OBS!
Andrad tid.
. '
.
.
Ung flicka F ' r a ~ o och r svar.
Hvar ka!
man prenumerera pA Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru mariga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stallen?
Ja, ifall mar1 onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man.
alltid gi; ra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for.
l / i, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
HviJka villkor erhdlla prenumerantsamlare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och ' 20 ore for hvarje kvartalspreniimerant.
Huru skall man forfara far denna rovi is lons er- - P - P - - P - - - P - - - - Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga pa ett af foljande satt: l) Antirqen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d2 att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar 3 narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaetide pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lasa .Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris ' 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
fPlatss6kande fB sina anrrorrser infoda i Dagn.y for halfva priset eller 7119 (Tre pr rnrn.
Sma skollararinna onskar fran den 15 dec.
till 1 febr.
plats i familj att mot fritt vivre deltaga i hushAllet.
Svar iyed tacksamhet till Alma Jons- son, Rolkens skola, St. Melllby.
- P -.
Ung P smaskollararinna onskar plats under ierien 25 nov.
- 10 febr.
som skrifb., hjalp i Familj e., d. Sma fordringar pa lon.
Svar markt)) Varmlandska '), Edane p. r. ung, sllvarlig lararinna onskar fr. 3 jan.-15 febr: plats i ord.
hem i stad eller storre samhalle att mot ' fritt vivre deltaga i fore- kommande goromal.
Tacksam for svar till Lararinnan E. Samuels- son, Angosund.
LEDIGA PL ATSERJ (25 ar) fran battre hem onskar plats i finare familj att bitrada Kungorelse.
husmoder vid hemmets skotan- de; kunnig i enklare matlagning.
Tre nyinrattade ordinarie la- ar villig att deltaga i barnens raretjansler, diiraf t v a m a n- vard, dar sadana finnas.
Lon l i g a o c h e n k v i n l n l l g, o,iiskvard.
Svar markt)) Familje- vid fasta folkskolan i F o r s. medlem '), Ludvika p. r. b a c k a (litt.
A) af Valbo skol- distrikt, Gafleborgs Ian, .kungo- ras harmed till ansokan lediga, Skolan, nyuppfordt stenhus, ar Bildad fransyska beragen vid Forsbacka jarnverk, (lararinna) onskar anstallning i cirka, 3 km.
f r h.
Forsbacka jiirn- fin familj i Stockheh, for att vagsstation och 16 km.
fran undervisa i franska spraket, mot Gafle stad.
L o n: for lararna, 250 och fritt vivre.
Vidare upplysningar a Fredrika Bremor Forbu: idets och, for lararinnan 200 kronor Byra, Klarabergsgatan 43, Stock- utofver n u v a r a n d e lagliga lon, af hviiket lonetillagg Fors- holm, kl. 12-4. backa jarnverks Akt.-Bd., bidra- ger med 100 kronor, jamte bo- stad om tva rum (med central- uppvarmning i lararnas bosta- I verkligt fint hem.
der) och kok med nikiigt bransle.
i landsortsstad eller prastgard, Klasserna aro delade i goss- onskar en 23-arig, bildad flicka och flickafdelningar, af hvilka de plats, .att g4 frun tillhanda.
Har forra undelvisas af larare, de se- genomgatt 8-klassigt elementarla- nare af lararinnor, skolradet roverk nied dartill horande hus- dock obetaget att dari gora an- hallskurs.
LiPn onskvard.
Svar dring, om sa skulle erfordras.
genast till W. E.
.A.
", Post- Undervisning i slojd skall kontoret Goteborg 7. meddelas, on1 skolradet sa be- stammer, mot en ersattning al 150 kronor for manlig o: h 100 kronor for kvinnlig slojdgrupp.
Ung bildad flicka Ansokningshandlingar insandas som genomgatt bank- och skrif- till undertecknad fore den 15 ja- maskinskurs 6nskar plats i fa- nuari 1913. milj som skrifbitrade eller som FGrfragningar besvaras och an- hjalp och sallskap at ensam solkningshandlingar atersandas en- dam.
Ar ku.nnig 5 handarbeten.
dast da postporto bifogas.
Svar till)) A.
K.
) ', Linkoping Obs.!
Inga vikarier finnas pi p. r. plat,sen.
Valbo den 12 november 1912.
Oskar Hedberg Bildad svenska Kyrkoherde Adress Hagastrorn s a n vistats tolf Ar i Tyskland, soker plats i fin familj dar hon SmAskollararinnetjansten kan fa tillialle undervisa i tv- vid Arhamrnars fasta mindre ska.
Svar till)) A.
L,. "
S v.
~ e - En 22-arig flicka legrambyran, G.olteborg.
folkskola, litt.
H, i N y k y r k a, 7 kilometer fran Stigtomta jarn- onskar plats i familj; ar nigot vagsstation, sokes fore den 15 kunnig i handarbeten och klad.
december 1912.
Barnantal 15 i solmnad och enklare matlagning.
20.
Loneformaner enligt lag.
Bildad Lon onskas.
Svar)) Familjemed- 1 januari 1913.
Var- le111)).
Nya Platsbyran.
Vaners- 25 ars flicka onskar plats i fi- Tilnltrade terminen borjar 15 januari.
La- borg.
nare familj att deltaga i syning, karebetyg torde bifogas ansok- hushalls- och andra goromal, ningshandlingarna.
udom disk och skurning, mdlan Skolradet i vykyrka 9 f. m. och 7 e. m. NAgon onskvard, jamte mat.
Svar onskar under 2 man.
julferier lon ii11:.
' Oificersdot er ", Stockholm l. komma till nagot treflid hem, p. r, som sallskap (garna hos ensam dam) mot fritt vivres el.
nagon billigar.
inackorderingsafgift.
Bildad d a m Svar till " Sl&lt;olkokslararinna ", Sv.
Dagbladets kontor, f. v. b. Stock- onskar pa nyaret plats sasom holm.
" husmor ') i godt hem, garna dar barn finnes.
Flerarig erfa- renhet i ett hems skotande.
Har Elementarbildad flicka ett jamnt och gladt lynne.
Myc- af god familj onskar nu1 eller pa ket goda ref. kunna lamnas.
nyaret plats som guvernant.
Svar till) j30 Ar '), S. Gumce1.i Svar till)) G.
B. W. 19 ar)), Annonsbyra, Goteborg.
Postk.
Odengatan 37, Stockholm.
3 unga battre flickor som genomgatt hushallsskoia on- ska 1 febr.
plats i god familj dar jungfru finnes.
Lon enskas.
Svar hvar for sig till ') Maj, Gunnel, Gre: aJ ', Uppsala p. r.
U n g flicka onskar mot fritt vivre, i prast- familj i stad eller landet, ga frun tillhanda.
Villig deltaga i sjukvird .. Svar markt)) Dag- mar '), Jarpas P. r.
Adress Stigtoomta.
Ordinarie larare- (la- rari n ne-) tjansten vid flyttande folkskolan Lango- Sandvik inom Nydala forsamling i Jonkopings lan sokes hos skol- radet, adress V r i g s t a d, inom 60 dagar efter forsta kungoran- det haraf i Post- och Inrikes tidningar den 7 nov.
Lon en- ligt lag.
Ny tidsenlig och rym- lig bostad i Langsjo vackert be- lagna skolhus: Praktig bostad.
janival i Sand.vik.
Vikariatet i samma skola for stundande vartermin, som borjar den 3: ebruari, sokes af kompetent per- son fore den.
l jan.
1913.
Nydala pr V r i g s t a d den 5 nm.
1912.
Skolradets o- dforande.
KOPMANNABANKEN, En bok.
for kvinnororelsens vanner och motstdndure Fonder 4,000,OOQ kr, DEN A F MARINEN SKAPADE VARLDEM Hufvudkontor: Arsemaisgatam 9, Afdelningskontor: 88deamaleeasto~g 8, Stwegatan %2, Deposition - Kapitalrakning Sparkassa Fondafdeining.
/ 4 T 01.
1 0 J 4 Oi0 - f ass af ack, ' l5 kr.
eller, var ' masl.ullna kultur.
Af Charlotte Perkins Gilman.
Ofvers.
Pris kr.
2: 25 Den forsta bok, som har till ute- slutande uppgift att framstilla man- nen sasoin sidan, d. v. s. i sin egenskap af man och icke i sin egenskap af manniska, alldeles pli samma satt som orakneliga forfat- tare tiderna igenom framstallt och bedomt kvinnan.
P.
A. Norstedt &amp; Soners for la^.
Utbildningskuirsw m. m Muntliga och skriftliga upplysningar geno::?
Wirens China Pomada, valgorande for harvaxten.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt f r h 54 Da~ %4nGnggade; n..
(3.
Wirena Tvil- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Kg [.
Ho@ 21 Lilla Vattugatan Z!
- - - Stockholm.
arbeten fiiiiias nu att tillga i bokhandeln i en likformig, solidt utstyrd upplaga: Grannarna.
Hemmet Familjen W " u E (3 kr.)
(3 kr.)
(1 kr.
50 are) 9xeI och Anna Presidentens dottrar Nina (I kr.
50 ore) (I kr.
75 ore) (3 kr.)
Strid och frid S k i s s e r, uppsatser och poem (1 kr.)
(1 kr.
50 6re) Sjalfbiografiska anteckningar och bref (2 kr.)
Lektioner i Linnesoxmirnad (afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trtckling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
beropa alltid KARIN EGNER, SQOCICM~II.
~3clitorr ' nnaix Erikssons HviXolictti.
EVA EONER, Malm&amp; Postadr.
: k; ?,ikn, - 3attirskGn Fersens v i g 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Isge.
Billiga le~riaiIs~r~stnac1c.r.
Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
- p____._ (LEDIGA PLA TSER) Vid Melleruds ko- pings folkskolor: p !ats ledig for en vikarieran- vid Porjus kraftverksbyggnac sjukstuga ar ledig.
Nytt tilltri de 15 december eller 8 januar Ansokningar ined, lonepetentic ner, skol- och sjukvardsbetyg,f (tografi och referenser skola ii sandas fore den 7 december.
Porjus i november 1912.
Arbetschefen * fol; ko !larare- (lararinna) for irterminen 1913 med tilltrade !n 15 januari.
Sokes fore den i december detta Ar ..
Platsen skall under varen be-.
[tas med ordinarie.
Mellerud den 4 nov.
1912.
En ordinarie foll~skollararinnc Georg Lindvall.
vid Hudiksvalls f011 Skolradets ordforande.
befattning skolor kungores harmed ledig ti ansokan 60 dagar fran den 2 oktober 1912.
Loneformanern Sju kskoterskepPaQsen for 36 % veckors M i g undervii ningstid aro, inberaknadt msat Lyrestads fors., Skbgs lan ar ning for bostad och bransl i ansokan ledig att tilltradas samt ofvertidslasning, krona n mojligt den 1 jan.
1913.
1,400 i forsta, 1,550 i andr: 3n: 500 kr .. fri bostad och 1,700 i tredje och 1,90 i fja: ' d; under tjanstgoring 50 ore de lonegraden sned uppflyttnin n dagen jamte fri kost.
Full- i hogre 15negrad efter 5, 10 oc indiaa ansokningshandlingar 15 Ars of3rvitlig tjanstgoring si ed 2irskildt.
intyg om tjanstgo- som ordinarie, hvarvid hogst ii epideniisjukhus insandas inom annat distrikt forvarfvad &lt;e den 15 dec.
till kommunal- tjanstear f5 medraknas.
Ersat immans ordf., Lyresfad.
ning for bostad och bransle u giir endast i de fall, d5 dess forinilner icke lamnas in natur; Med tjansten foljer skyldighet a undervisa afven pA smAskolest: diet, darest folkskolestyrelsen s ungkarlsheni ledig efter jul.
Bil- beslutar.
Jamte i fdkskolestadgan fort id niusikalisk, garna utlandsk im foretrade.
Svar med foto., skrifna handlingar skola ansol der, lonepr.
m. m. till " B. ningarna atfoljas af rakareintyg Folkskolestyrelsen.
", Co: eborg p. r. Hudiksvalls folkskolor.
Bus for es t andar ino eplat s ~ ~ d e r d o n i s i o r s i i k r i n ~ s k o m m % i ~ d t a ~ ~ g ~ cm ailm4n pen- sionsforsakring.
Handarbetets Vanners iuitstlillwhg i S$oc~s ' adm.
; ?f G. il- Jans Geraandt-Claine: Sveaborg.
Rec.
af L.dia iY / n / i.istr&amp;n.
Bal kanstaternas kvinnor.
Af EIpk.
hsand litteratur.
Prenumerationi h, Dagny sker $ narmaste postanstalt Uer bokhandel.
Q
