# ID: svediakorp-per572
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,254
# sentences: 1,019
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 47.
IIl 81, &amp; tockholm den 2 1 November 4 - 1 2 Prenumerationspris: a r.
kr.
4: 50 119 a r.
kr.
2: 50,.
,, 3: 50,,,; i: 25.
.
.
1 Redaktion: Klarabergsgatan 48, tva tr..
.
.
ELLEN KLEMAN.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: 1.
U t g i f n i n g s t i z r j e torsdag.
Mottagningstid: .. kl. 11-12.
Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
l 5: e Expedition och Annonskontor.
: tr- 48, Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
I Annonsprts: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per girig 10: .Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Olu, 20 ggr 20 .. 0 / 0, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m.
-.
I K r i s t i n a G y l l e n s t i e r n a s staty.
P - arg.
, a Stockholn~s slotts yttre borggard, framfor sodra koloimadens midtelbage, star nu Kristina Gyl- lenstiernas staty.
Bilden aterger henne i rorelse, som hon trader ut pa slottsvallarna for att taga forsva- Den vida kappan, sammanhaktad vid ret i sin h-d.
halsen, slar tillbaka fran gestalten i boljande veck,.
den vanstra handen fangar en flik i ett fast, hardt grepp.
Mufvudet, iilrarnadt i hattan, ar hogburet tillbakakastadt, fornamt litet; profilens starka stilla linje ar adel kraft.
Sa kunde hon i sanning se ut den oradda kvinna, som tog pa sig Sveriges ode.
Vi kunna vara glada ofver och tacksamma for den bild som gifvits oss af Kristina Gyllenstierna.
Just sa ville vi se henne trada fram, i medve- ten vilja, samlad.
styrka och kraft till handling.
Tvisten om platsen forstar man ej.
Har kan ju ej vara tal om att slottet som bakgrund trycker ned konstverket.
Bakgrunden ar koloiinaden, ' mot hvil- ken det.
kackt och vackert stiger fram.
Och hvar skulle Kristina Gylleiistierna sta om ej vid ' det slott hon forsvarade, nar mannen stodo modlosa.
och, rad-.
villa.
, ' Ip Om hogtidligheten vid aftackandet, som skedde sistlidne lordag, kunna vi ej narmare yttra oss, da '
vi ej blifvit safta i tillfalle att narvara.
Af dagspres- sens referat framgar att de kungliga och ett flertal namiigifna herrar vor0 p i platsen.
Det a r att for- moda, att afven ett flertal bemarkta kvinnor v o r 0 iiarvarande vid det tillfalle, d a Kristina Gyllenstiernas stod aftacktes, den forsta kvinnostatyn i vart land; darom .har emellertid ej mera an ?oterats an fru Li- zinka Dyrssens namn, detta sjalffallet, da det var hon, som talade ' vid stoden.
Fran varldens rostrattsfalt.
F ' or nagon vecka sedan har ju det till sa manga stridigheter och!
' systemskiften ", som det heter, foranle- dande presidentvalet i Forenta Staterna iigt rum.
Vi ve- ta darom nu, att guvernor Woodrow Wilson ar vald, ehuru han ej tilltrader sitt ambete forran den 4 mars 1913.
Vi veta att han varit det demokratiska partiets kandidat, att han personligen alltid varit emot K.
P.
R. samt att han i en intervju kort fore vaid sagt, att han icke amnade forklara sig ha andrat asikter fore valet.
Intetdera af de stora demokratiska eller republikanska partierna har K.
P.
R. pa sitt program, men darvid ar det dock den skillnaden,, att bade ofverste Roosevelt, re- publikan, och det nya framstegspartiets kandidat, och president Taft, det gamla republikanska partiets kandidat, forklarat sig f o r K.
P.
R., den forre oforbeh~allsamt, deni seiiare i mindre grad SA.
Socialdemokraternas och for- budsmannens respektive kandidater, mr Debt och mr Chafin, ha utan forbehall uttalat sig for politisk rost- ratt At kvinnor, men.
att dessa kandidater aldrig haft na- gon som helst utsikt att erna majoritet, har varit all- mant kandt, emedan deras partier aro alltfor svaga: Woman ' s Journal forklarar i sista numret, att tidnin- gen i sitt nummer for den 2 november, som annu icke hunnit hit, kommer att meddela uppgifter, hur kvinnorna i mera an 40 stater skulle ha rostat, on1 det varit dem medgifvet att valja president.
" Siffrorna, som ju afgifvas tre dagar fore det verk- liga valet, aro icke profetiska men intressanta ", sagep tidningen, och Ida Husted Harper slutar i oktobernum- ret af Jus Suffragii sin resume af presidentkandidaternas stallning till K.
P.
R. med dessa ord: " Hvarfor da icke ' bestamdt arbeta e m o t mr.
Wilso.
Darfor att,.
trots hans personliga Asikter i denna sak, tusentals demokratiska man komma att nu i.
november rosta f o r K.
P.
R. i de stater, dar fragan star.
under omlrostning. ".
Dessa stater aro som bekant f e m, Michigan, Wisconsin, Kansas, Oregon och Arizona, den inom forbundet sist upptagna staten; hvars Supreme Court fallt det utslaget, att omrostning om K.
P.
R. skall ske deii 5 november.
Annu har ingen underrattelse natt mig, men jag hoppas med de amerikanska suffra- gisterna pa framgang i nAgOn eller nagra af dess sta- ter.
Jag tror att man icke ens i Amerika tanker sig, att rostrattsstaternas antal skall okas med fem pA en @ ng.
I alla handelser synes det som om intresset f o r ' eller e m o t K.
P.
R. stegrats i hog grad.
Vid den ny- ligen forda och forlorade kampanjen i Ohio afgafvos flera roster f o r saken an sistlidna ar i Californieil; dar seger vanns, ehuru an flera roster gafvos e m o t.
Mera och mera!
synes salunda kvinnofrAgans egentliga- innebordi skjutas fram, det vill saga fragaii om maktstallningen, fragan om makten att ratta missforhillanden iilom sam- hallet och makten att ge samhallets bud och forbu,d at sig sjalfva och andra.
Det forefaller, som om kanslo- skal och teorier icke radde langre, ehuru desamma allt emellanat upprepas.
Nu galler det, om makteii inom de o r d 11 a d e samhallena fortfarande skall innehafvas af dem, p2 hvilka den lades i handerna, under ' det att sam- hallena o r d n a d e s; nu galler det om kvinnor skola.
f2 dela makten i stallet for att vara beroende af ofver- makt.
Den, som skrifver detta; ar den forsta att .medge, att makten ofta utofva ' ts med mildhet, att godhet och rattvisa ofta gjort sig gallande, men - tiderna forandras och vi med dem.
Kvinnorna aro ej langre iiojda - med att dem bevisas godhet, rattvisa och barmhartighet, e h u h de villigt och med gladje erkanna dessa egenskapers fe- refintlighet.
De begara rattighqt, liksom det ar deras ratt att saga " v i v i l j a " eller " v i v i l j a i c k e ", da det galier anordningar, som angi samhallet i dess helhet.
Och om det gar langsamt framat, sa gar det dock.
Forra aret omtalades det, att Islands.
Allting antog en andring af vallagen, hvarigenom alla man och kviniior ofver 25 ar gamla skulle fa politisk valratt och valbarhet till Alltinget.
Fragan uppskots emellertid pa grund daraf att meilanhafvandet mellan Danmark och Is- land forst skulle ordnas och ett he !t nytt fordrag landen emellan skulle uppsattas och antagas.
Detta innebar att kvinnornas frigorelse komnier att fordrojas tva eller tre ar, ehuru de icke hysa nagon som helst farhaga for att fragan om K.
P.
R. kommer att uteslutas ur den nya grundlagen, ' utan att denna kommer att ge samma poli- tiska rattigheter %t kvinnor som At man.
Kvinnorna pa Island ha begart, att deras fraga skul- le sarskiljas och redan nu afgoras, sa att deskola kunna fa ' vara med om att rosta for ' eller emot den nya grund- lagen, men harvidlag ser man just, att de b u n. d n a v i l j o r n a icke kunna hafda sin ratt.
Och med de bundna viljorna foljer, icke bokstafligt men bildligt taladt, de b u n d n a h a n d e r n a s ofordga.
Handerna, som vilja verka men icke kunna det, emedan de aro fjattrade af gamla bojor, som visserligen aro murkna, men icke ofverallt fallfardiga.
Desto .mera underligt ar det att .hora, hur kvinnor lAngt borta i Ostern rest sig, i h ina, dar utom alla andra band afven f o t t e r n a bokstafligt taladt varit bundna och deras naturliga form och funktioner fordarf- vade.
Det sages, att a l l a kvinnor med bundna fotter halta, att manga af dem icke kunna ' ga ett steg utan stod och att de, som nodgas arbeta for sitt uppehalle) icke kunna g2 eller sta pa vanligt satt, utan aro tvung- na att liggande pil a. '
eller sittande p&amp; huk, hur de bast kunna, utfiira.
sitt arbete.
Tidigt gifta doraldrar bort.
sina dottrar, och om hustrun.
ej foder sin man en son, ' l
Reglementeringsfragan och Svenska lakare- sallskapet.
har han rattighet att taga sig en eller flera bihustrur.
En enda frihet ' har en kvinna.
Efter att ha varit gift i tre dagar far den unga hustrun besoka sin mor, och manga ha da begagnat sig af tillfallet att berofva sig lifvet.
Det ar det enda satt, hvarpa de unga kvinnorna kunnat gora uppror mot fortrycket, och " de tragiska pro- testerna " ha icke varit f&amp; Mrs Chapman Catt talar om Kina i sitt sista bref till Jus Suffragii och betonar, hur rent af " fenomenalt ' " de kinesiska kvinnorna pa sista tiden gatt framat.
Da den senaste revolutionen forbereddes och kvinnor uppma- nades att vara med, bildade de " Vaga-att-do7 ' - klubbar,; glada och stolta att fa hjalpa sitt land till frihet och framatskridande.
Nastan alla dessa unga kvinnor, ' jama- sonerna ", borjade sin bana med bundna fotter, ehuru de " gyllene liljorna ", som de onyttiga, hopkrympta lem- marna kallas, hos dem mahanda icke vor0 fullkomligt missbildade.
I alla handelser voro.
de icke fullt norma- la, men ' ingen af desa unga kvinnor undandrog sig samma tjanstgoring som mannen.
De " vagade do " for sitt land.
Nar kriget var slut, ombildades " Vaga-att-do " - klub- barna till rostrattsforeningar, och kvinnorna begarde att fa ha sitt ord med i laget, nar den nya republikens lagar bestamdes.
" De ha icke lamnat nagot tillfalle oforsokt att be- gara rostratt ", sager mrs Catt.
" De ha upptradt i na- tionalforsamlingen, hos provinsforsamlingarna.
och i na- tionalradet; de ha talat med presidenten och ministrarna.
Deras praktiska och politiska insikter fylla mig med hap nad, de aro intelligenta, starka, snabba i uppfattning och statliga.
Kvinnorna i provinsen Kanton rostade for den forsta provinsforsamlingen dar, men inga andra kvinnor ha an- nu fatt rostratt i Kina, och i Kanton aterfa de den med all sakerhet icke.
Jag tror icke, att utsikterna for kvin- norna att under den narmaste tiden fa politisk rostratt aro sardeles ljusa ", slutar mrs Catt, " men i alla han- delser ar det underbart nog, att tusen kvinnor i Peking vilja ha rostratt och att flera rostrattsforeningar finnas dar. "
Ellen Wafer.
.
venska lakaresallskapet har sagt sitt ord i regle- menteringsfragan.
De under forliden vinter .sig utspiiiriande debatterna i denna sak inom sallskapet ha afslutats genom den resolution som Lakaresall- skapet antog tisdagen den 12 dennes och genomhvil- ken - reglemen.teringskommittens fortjanstfulla utredning och uttalanden till trots - Svenska lakaresallskapet i stort sedt anslot sig till den asikten, att reglemente- ringen ar nagot godt, som bor vidmakthallas.
En sak ar emellertid hirvid att beakta, majoriteten ' be- stod af t v a rosters OfverLikt.
Och till arendets be- handling hunno icke de, som i forlitande pa att dag- ordningen var den i annonsen for motet tillkanna- gifna, ej brydt sig om att infinna sig forr an efter det foredrag, som stallts forst af aftonens forhand-.
lingar.
Ofvervagande antalet specialister pa konssjuk- clomarnas omrade vor0 af denna grund ej narvaran- de vid omrostningen angaende resolutionen.
Utgan- gen hade ined full sakerhet Blifvit en annan om sa varit fallet.
En reservation fran detta hall mot reso- lutioi~en lar ocksa vara att forvanta, troligen ocksa en, fran de kvinnliga lakarne.
Under sadana forhallanden kan Lakaresallskapets uttalande tagas ined mera lugn, om man afven ma- ste djupt beklaga at€ det k u n n a t goras.
Fran de hall, dar man med gladje ser att anfall pa det gam- la systemet tillbakaslas, kan nu alltid framhallas, att Svenska lakaresallskapet faktiskt gjort sig till forsva- ' rare af detta gamla system.
Afven om det varit med forsok till Iiurnaniserande af detsamma.
.
Detta sist.a.
torde emellertid vara sa godt som det beklagligaste af hela saken; ett i och for sig forkastligt system ' far ej hvitinenas och snyggas upp sa att svaga ogon kunna forvillas daraf.
Lyckligtvis ar att- antaga, att forslaget i detta hanseende i realiteten ingen pafoljd kommer att ha.
Tanken att de kvinnliga lakarna skul- le Ataga sig de prostituerades ofvervakande ar nastan grotesk.
Kunna herrar lakare verkligen pa allvar tro, att det finnes kvinnliga lakare, som skulle vilja lana sig Ros trattsframgangar ikForenta dartill.
Forsta de icke den stickande smarta hvarje - k v i n n a kanner infor dessa af samhallet hannmark- Staterna.
ta och sasom utkast stamplade olyckliga, hvilkas skuld id omr0stning den 5 sistlidne november erhtillo kvin- dock afven ar mannens skuld.
Vi vaga tro att ingen - Vnorna i A r i z o n O r e g o och M i c h ' i g a n kvinna skulle tillata sig att vara med om ad p2 dem till: politisk rostratt.
Narmare uliderrattelser saknas annu-.
lampa de sarrestriktioner och bestammelser, som man- ---- - nen, medparten i handlingen, palagger ensamt dem.
Be- stammelser, afsedda att vara till h a ' n s skydd, men hvilka trycka kvinnan ned i dyn, sa djupt, att dar.
knappast finns en skymt af mojlighet for henne att ' ~ooooo~ooooooooooooooooooooooooooooooooo ater resa sig.
Medan mannen star moraliskt ren och fri fran all skuld - i sin egen uppfattning.
Mycket mera ar att saga om denna.
sak, icke o o o o o o o o ~ ~ ~ minst o o om den ~ punkt ~ ~ i resolutionen, ~ o ~ som ~ asyftar ~ att ~ S ' ' - .. s. --.
Pren u m erera pa D A G N Y!
~
gora reglementeringen l a g s t a d g a d.
Vi torde ock- sa iiterkomrna med nya uttalanden i denna sak.
For narvarande ma det vara nog att uttrycka den vissa forhoppningen, att kvinnorna samt och synnerligen matte stalla sig i skarp opposition mot Svenska 1a- karesallskapets resolution.
a - er en Forst efter genomgangen profarskurs erhnll fil.
magister hogre kompetens.
Hittills ha rnaiiga kvinnliga fil.
magistrar, kanske de flesta, .underlitit att ga profar, men .skalen harfor aro talande nog.
Det finnes ingen flickskola med profarsrattigheter, ctar~ studentskorna maste ga sitt profar vid ett gossih- verk.
Det ar naturligt, att manga draga sig for ait gora sina larospan infor en pojkklass.
Alla kviii~ili- ga fil.
magistrar passa sakert icke heller att iinder visa i gosskolor, fast de icke darfor behoha sakna pedagogisk formaga.
Att tvinga alla in p i ileiiila vag ar knappast lampligt.
Antalet kvinnliga p iofrirs- sokanden vaxer dock for hvarje ar, da ju profirskiw sen medfor sa patagliga fordelar.
Tillstrcrn.
: iinger; af manliga profarskandidater till laroverken k c&amp;ler- tid sa stor, att den sokande i allmanhet icke hr !.
i i sin ansokan genast bifallen utan maste vank ett i tva ar.
For en studentska, som lycklige^ dia@ sir, fil.
rnagisterexamen, men antingen fatt si: i profarsan -- sokan afslagen eller af olika skal icke onskar gA prof- Ar, aterstar att vid flick- eller samskolor s6ka rifigoi~ lararinneplats.
Hennes lon blir enligt lag 1,200 kl. .. medan en seminarist genast har ratt till 1,400 kr.
Denna forsta anstallning ar dock icke latt att erofsa for en fil.
magister utan praktisk pedagogisk iithild- ning.
(En teoretisk kurs i pedagogik ar obligatorisk i fil.
magisterexamen).
Men 11agoi1 plats niilste ju vara den forsta.
Flickskolorna foredraga enieiIerlid afven nyexaminerade seminarister framfor fil.
ni !gist- rar utan tjanstgoringsbetyg.
En serninarisi- ha: j2 a!! ..
tid tack vare sina proflektioner en smula - pBegvgisZ praktik, hvilket den nybakade fil.
magisterri.
ofta saknar.
Det aterstar alltid for en kvinnlig fil.
magister utan profar att hos Kungl.
MajA begara dispens och erhalla ratt till lonetursberakning vid statsu~6erstodcki flick- och samskolor enligt den hogre Io; icska: ai:.
Men den~ia utvag har visat sig ganska osakcr, och det fordras flera terminers tjanstgtiringshetyg (autaki terminer ar icke faststalldt) for erhallande af ciispr~is.
Kungl.
Ofverstyrelsens vagar aro visa, meii stiiiiclorr~ sasom Var Herres outgrundliga.
Vid universiteten aro fasta amneskombinati~~ie~ i14- forda i fil.
magisterexamen.
A4an far icke langre ht:; .. ler on1 buller efter egen sxak sammanfora htrilla ax- nen som helst.
Denna rattighet ar daremot aiinu foia- behallen flicklaroverken, hvilkas amnessamrnanst~llnin- gar stundom aro nagot egendomliga.
I allminhet ta- ges foga hansyn till de vid universiteten faststallda kombinationerna.
Detta okar svarigheten for de kviiinli-a ga fil.
magistrarna att fa anstallning vid flickskoioriia.
Hvilken fil.
magister kan soka en plats i k f i ~ t e t i ~ i ~ ~.
!
: och naturkunnighet eller i engelska och matematik?
Mangen ser kanske i detta sarskiljande imlim aka- demiskt och icke akademiskt bildade %ar; rriri !ior bhit ett utslag af akademisk bildningshogfard.
ili.tta h: ii-, de kanske var sannt, om det gallde ett sarski1jancIe af individerna.
Men hvem medger icke gama, zfi en .si !- Uppsala Kvinnliga Student- forenings Upplysnings- och Platsformedlingsbyra.
Nhgra synpunkter.
Af fil.
kand.
Anna Berg-Mortensen.
ar Hogre Lararinneserninariet for ungefar 50 ar sedan oppnades som den hogsta laroans !alten for kvinnor, halsades detta som en seger for kvinnoroa reken och for det, kvinnliga intellektuella arbetet.
Men nar Kungl.
Maj: t for endast ett par ar sedan forla- nade fyra nya seminarier samma privilegium, som af hafd tillkommit Hogre Lararinneseminariet, mottes den- na atgard pa manga hall af kritik.
Tack vare dessa fyra semiriariers nyforvarfvade rattighet att utexa- minera lararinnor med hogre kompetens, har un- der de senaste aren en ofverproduktion af lararin- nor gjort sig allt mer kannbar, och det finnes inom detta verksamhetsomrade icke langre nagon balans mellan tillgang och efterfragan.
I- denna haftiga kon- kurrens om platserna ha de fran universitetet utexa- minerade filosofie magistrarna den svaraste stallningen och - den drygaste utbildningen.
Tar man for jam- forelses skull som utgangspunkt en afgangsexamen fran iittaklassigt laroverk, omfatiar en fil.
magisters studietid 6 % i 7 ar, salunda beraknadt: till student- examen tvi Ar, till fil.
magisterexamen tre och ett halft a fyra ar, profarskursen ett ar.
Forst efter dessa sex och ett halft i sju ars utbildning ager en aka- demiskt bildad lararinna samma kompetens och ratt till samma loneformiiner som en seminarist, hvilken efter genomganget attaklassigt laroverk endast har tre ars studier vid magot af de fem hogre lararinnesemi- narierna.
Det forefaller nastan, som om man pa hog- re ort ansage den akademiska undervisningen - nar det galler kvinnor -.
sasom varande mindre tjaiiiig - an seminariernas.
Man vore ju benagen att tro mot- satsen.
Det ar val knappast troligt, att dessa fem se- minarier kunna prestera lika kvalificerade lararkrafter som universiteten, icke heller samma utmarkta under- visn ' ngsmaterial, som lamnas t. ex. vidsuniversitetens fy- siska, kemiska, botaniska och zoologiska institutioner.
Att utbildningen vid seminarierna icke motsvarar uni- versitetens visas bast af att pa sista tiden en del se- minarister kommit till universiteten for att fortsatta sina studier och efter ett par terminers arbete p5 pri: vat vag aflagga tentamen i nagot amne pa en kurs motsvarande fordringarna i fil.
magisterexamen. '
I Joh, Lundstrom &amp; C: o A,-B, Kungl.
Hofleverantor.
1: ma Maskinkr o s s a d Anthracit Hush$llskol, Cokes, Brikettter.
Riks-i ' el.
4 27, 9427.
Allm.
1 el.
2288, 2249- Kontor: Skeppsbron 18.
- -.
.-.- -- - - p - P.
.
.
-.
.
...
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
D A C N Y - C I -.
.
.
.
.
.
-.
.
.
...
-.
.
.541.
.
-.
minarist kan vara en dugligare lararinna an en fil.
Ett " Kvi-nnornas hus ' ' P&amp; Baltiska.
-.
magister med eller utan profar!
.
.-.
Det.
galler har.
.
.
.
.
.ute -- *.
.
.
.
.
.
- - - ._.
_ ._ utsthhingen.
slutande en principbaga.
p ar man med framgang om .synes af ett foreningsmeddelande.
pa annat stalld utbildat sig under.
.en: studietid: af:.
sex.
.k sju: .&amp;r,: ikan i digens nummer har redr rika-~remei-~ijibundsj man.
ha en viss ratt.
att fordra, att dessa studiear: sko- kretsen Malmo med omnejd: inkommit tili la forranta sig i en, rimlig proportion till hvad- de sen i Stockholm med forslag om att forbundet .ville $al: kostat.
Kgl.
Ofverstyrelsen har ju sja1-f anlagt en lik- % a .-sig i ' - cpetsen for ordnandet af ' ett.
' &gt;~vi~nbr&amp;is husi9 nande synpunkt pa.
forhallandena, da den: tilldelat 1a- p i Baltiska utstallningen i Malmo sommaren 1914. rinnorna fran de treafiga seminarierna hogre " k0mp.e- tens med ratt till ' en begynnelselon af 1,400.
kr.
; me!
hade tankt sig att dar skulle finnas statistiska uppgifter, dan lararinnorna.
fran de tvaariga seminarierna blott litteratur och annat upplysnings~aterial a~gaende de.
i&amp; erhalla lagre kompetens och e n begynnelselon - af 1,200 satser den svenska kvinnan gjort i. det samhalleliga lif- kr.
Afven en seminarist .meil lagre kompetens har.
ra.tt vet, ' m. m., m. m.
Planen och forslagen m emeller- till lonetursberakning och far efter fem ars tjamtgo- tid annu sa svafvande, och.
framfor allt har man annu ring loneforhojning, men en fil.
magister utan profar med ej kunnat hora sig sa mycket for, stt man, med visshet en lon enligt lag af 1,200 kr.
har icke ens ratt till kan tanka sig foretagets realiserande, hvarfore ett uj- ' forligare ordande om saken annu ej kan / Fragak6mrna.
.
lonehirsberakning enligt den lagre loneskalan.
.
.
.
Inom Uppsala Kvinnliga Studentforening har fra- gan om de kvinnliga fil.
magistrarnas stallning varit.
.
foremal for .liflig diskussion, och man har debatterat: Grannl&amp;nderna: .. olika medel for att i ' nigon ' nian forbattra deras fram- De norska kvinnorna och stortinget.
Stortingsvalen i tidsmojligheter.
T a ett decembersammantrade 1911 be- Norge nu afslutade och utghngen beltankgjor4 - slot foreningen att.
pa.
nyaret starta en Upplysnings- och icke aro e n kvinna har blifvit ' vald till riksforsamli.ngen, och Platsformedlingsbyra for akademiskt bildade kvin- icke ens som suppleant.
Af de sju sisom " varamaerid " nor.
Medel till byrans oppnande sammanskots genom uppstallda, som bekant sattes ingen pa ordinarie plats; frivilliga bidrag af foreningens medlemmar, ' en1 follo samtliga igenom.
De osakra, platser, pa hvilka de forestandarinna tillsattes pa ett ar, och ett cirkuliir, stallts,.
gjorde ju for ofrigt, att man redan pa forhand berakna denna utgang.
.
utskickades till ' kvinnliga studenter.
- Byrans uppgift ar kunde Det ar att antaga, att nar Norges kvinnor ' erhillit att kostnadsfritt lamna upplysningar i fragor rorande a l l m a n politisk rostratt, nagot ' som under den annal- studier, lone- och pensionsforhallanden, dispensansok- kande stortingsperioden med stor sannolikhet ' genomfores, ningar, laroverksforfattningar o. s.
' v.
Man kan han- kvinnorna skola p i ett kraftigare och effektivare satt.
.an vanda sig till byran savlal muntligt som skriftligt.
nu kunna arbeta pa att deras egna representanter ' f&amp; I sin upplysningsverlisamhet har byran tagits i gan- taga sate och stamma i riksforsamlingen.
Lamnas.
detta at mannens afgorande ar, som synes, tydligen ej mycket.
.
ska lifligt ansprak.
B y r h har vidare som uppgift att fora att hoppas for kvinnorna.
.
.. ...
medla platser och samarbetar for detta andamal med.
.
Flick- och Samskoleforeningens byra i Stockholm, som - *.
.
..
. '
.&gt;., -.
.
med stor valvilja lamnat Uppsalabyran sitt stod.
Pa.
.
Utlandet.
byran ha tjugofem studentskor varit inskrifna, af hvil- ka nagra icke aflagt examen och endast sokt tillfalli- ~ e o s ' t e.
r r i k i s k a k v i n n o r n a ha anhal1it: fios.
ga vikariat.
Anmalningsafgiften .ar 1,5O kr., platsfor- Osterrikes regering, att den.
matte ataga sig fru Vik-KUL medlingsafgiften 2 kr.
Af dessa tjugofem inskrifna ha netickas sak.
Denna valdes som bekant - till representant nio erhallit platser.
.
Resultatet ar ju icke lysande, for Jung-Bunzlau vid landtdagen i Prag, men har an- men heller icke alltfor nedslaende.
Hittills ha endast nu icke fatt intaga sin plats, emedan myndigheterna.
- .vag-.
.
.
lararinneplatser formedlats, men i den man b y r h ut- ra.
att anse hennes val giltigt.
.
vecklas, vore det att hoppas, att dess arbete afven komme att omfatta andra verksamhetsomraden for.
V i d d e n i n t e r n a t i o n e l l a ro !s ' t~i$tisb,a- - kvinnlig akademisk arbetskraft.
Det ar .annu sa lange z a r,.
som den 13, 14, 15 och 16 november holls ' i Chel- omojligt att uttala sig om byrins framtidsmojlighe- sea.
p i initiativ af Women ' s Freedom League, oppnad6 ter, da detta forsta ar uttryckligen ar amnadt som en afdelning af bazaren af dr T e k l a H. u 1 t i n fran en .. forsokstid.
Det vore emellertid onskvardt, att kan- Finland.
Jamte henne fungerade Sir J o h n C o c k. b. u r n, nedomen om denna ~ ~ ~ l ~ s n och i n Platsformed- ~ s - F. d. premiarminister i Sodra Australien, Mrs A d i,.
lingsbyra trangde afven utanfor Uppsala och att dess H o l m a n, gift med statssekreteraren i Sydd Wal&amp; och arbete toges i ansprak i en storre och mer frukt- Mrs R a m d u l a r i ' D u b ' e, hinduiska till borden; ' giR bringande omfattning.
.Det galler for de akademiskt med en engelsk jurist-.
Mrs Dube var .sekreterare .vid de bildade kvinnorna, liksom for alla karer och klasser indiska kvinnornas kongress och.
' ar ytterst intresieradd ' a&amp; med gemensamma mal och.
intressen, att folja den allt som angh sarskildt hennes landsminninnois $il-.
.
Fard.
.
.
.
.
gamla socialistiska maningen: Slut er samman!
.
- ' S ":, forbunds hr el^ a ' ' P r .. b, ' -- e i bora gynna DAGNYS ANNONSORER e 0. e i e e ee~+e * * * ~e~~~rrrrrr~~+eeeeeeeeeeae4eeeeeeeeeeeeeee6eeeeeeeee
M a n n e n I ' dornaresatet.
.Den svarta domen.
Af HiIda Sachs: Wahl- strom &amp; Widstrand, Stockholin.
, Arbetet, som ' ar ett inlagg i prostitutions ' frbgan, bar undertiteln M a n i e n s s k i i l ' d o c h k v i n n o r - n a s s t r a f f. Betraffande denna mannens skuld ' sages i slutkapitlet: " Det ar om den, denna oerhorda skuld, haii talats.
.
Mangen skall mahanda saga, att det skett ur en- sidig synpunkt, med bittra och ofverdrifna ord.
.
Men det ma da fragas: hvad ar val detta i jamforelse med all den - forkastelse, det tvang, den vanara och det vald, som mannens ensidiga svartande dom frambragt? "
Sutte mannen liksom kvinnan pa de anklagades bank, skulle forfattarinnans framstallning onekligen fordalla bit-i ter och ensidig.
Men det ar endast kvinnan, som sitter dar, mannen sitter i domaresatet - en situation, i hvil- ken man och kvinna snart i bittraste verklighet skola befinna sig infor Sveriges riksdag.
Om.
det satt, hvarpa mannen hittills fullgjort sin sedliga.
domsratt ofver kvin- nan, afvensom om hans ratt och befogenhet att fortfa- rande utofva detta domarevarf, har forf.
svarligen kun- nat saga ett ord, som varit for bittert bittert.
Icke he1lkr: harl hon om mannen fallt nagot omdome sa tillnarmelsevis ensidigt som det partiskt ensidiga satt, hvarpa mannen sjalfva alltid behandlat prostitutionsfragan.
Allt hitintills!
fortjanar mannens dom ofver kvinnan i sanning att stamplas som " den hjartlosa, fornuftslosa, rattsvidriga, den hela kvinnoslaktet fornedrande ".
Med- det forestaende afgorandet af reglementeringksystemet.
for ogonen och det genom den omfattande utredningen sasom aldrig forut har i landet tillspetsade sedlighetssp~rsmalet borde ' kvin- norna enstammigt bitrada forfattarinnans: " Vi forklara horiom jafvig, emedan han domer i sak, dar han sjalf ar part ".
- Ett jaf, som i den fraga det har galler har tveeggad innebord .. Forf.
gor manga fortraffliga och slaende uttalanden och kastar ibland en egendomlig bjart blixtbelysning of- ver forhallanden, for hvilka man forut knappast * haft blick.
Angaende det af reglementeringskommittena majoritet.
gjorda forslaget om en indelning i hel- och halfyrkes- prostituerade har federationens styrelse uttalat den me- ning, att staten genom godkannande af en.
sadan lag sjalf skulle kasta in prostitutionen som en konkurrens- faktor p&amp; arbetsmarknaden.
Forf.
af D e n s v a r t a: d o- m e n uttalar sig ganska ingaende mot detta forslag.
Hon kommer dock inte fragan sa nara in p i lifvet som onskligt vore och som det nog ville till en med arbets- fragan mycket fortrogen.
Egendomligt ar, att konsekven- serna af detta forslag fran arbetarhall sa foga beaktats.
I ofrigt ar kritiken ofver reglementeringskommittens, lagforslag det minst intressevackande i boken.
- profes- sor Johanssons kritik har sin vetenskapliga pondus och ar.
dessutom praglad af en sadan.
humanitet, ' att den svarligen lar kunna ofvertraffas.
Och federationens sty- relse har i den lilla broschyren R e f 01 r m e r o c h ',.
s k e n r e f- Q i m e r med stor kraft och klarhet granskat lagforslagets olika vador.
Saken kan dock knappast bli nog mycket paipekad.
D e n s v a r t a d o m e n kan ma- handa na kretsar, som ofvannamnda broschyrer ej natt; Ett sa arligt.
och oraddt uttalande &amp; m fru Hilda Sachs?
ar vardt stort erkannande, och det oppna - visiret gor det ju an mer fortroendeingifvande.
.
.
.
Med afseende h.
utredningens eventuella praktiska re sultat yttrar forf.
: - - - " Vi ha bevittnat att vid - de undersokningar, som nu blifvit gjorda i vart land, har $t stort, ett markligt fynd blifvit gjordt: man har.
upp- tackt den manliga parten i prostitutionsforeteelsen.
Det tycks som om upptackten icke skulle behoft lata vanta sa lange p i sig.
Men nar den nu efter arhundraden af prostitution, efter artionden, som dryftat dessa ting, andt- ligqn blifvit gjord, sa latom oss hoppas desto mer af dess verklighet!
.
Den for med sig nya satt - i fraga om att forma allmanheten att lata behandla sig vid sjukdo- mar, satt, som kunna bli tillampliga.
for mannen, saledes humanare metoder.
Ar icke haraf en del att hoppas? "
Utofver detta hopp tyckas forf.
: s forvantningar i nar- varande stund icke ga.
Och dock borde det sista artion- det gjort mannen vida mera ansvarsmedvetna i denna punkf.
Ett sanktionerande af en reglementerad prostitu- tion blefve i sa afseende dbbbelt sorglig nu mot forr .. Och ju mer utvecklingen gar framat, ju ' mera manghof- dadt maste det onda blifva, som tillvaxer genom .ett .dy- likt ' orattfardigt forsok att fa en smula bukt med ensam- hallshydra.
Det blefve dessutom an mer odesdigert dar- igen,om att domen ofver kvinnan icke langre skulle blifva blott en administrativ dom utan skulle forlanas lagens " helgd ".
Ordnandet af en hagkultiverad, hygieniskt till- fredsstallande och.
korrekt prostitution hor nog, lindrigast sagdt, till .absurditeterna.
Som namnts, ligger arbetets styrka i det gatt, hvar-.
p&amp; det gar till boks med mannens ratt .och behorighet som domare ofver kvinnan.
" Sannerligen ", utbrister forf., " sasom Moses lat Is- raels barn vandra fyrtio ar i .oknen for att de gamla fand, skulle do och endast det nya slaktet fA se sa., tycks det, maste ocksa tidyn lata de ' foraldrade tan- karna ' do, innan den ena delen af manskligheten kan hysa manskliga kanslor.
mot den andra. "
Myndigheters och karers utlatanden ofver regianente ringsfragan aro icke agnade att ingifva stora forhopp- ningar om ett aflysande af prostitutionen sasom sam- hallsinstitution.
Men dessa ha ju att bedoma den, fran sina facksynpunkter, nagot som de ocksa med sallspord yrkesensidig begransning tyckas ha gjort.
~ r k e s s ~ n ~ u n k t och e r fackutlatanden aro dock en sak, det safgorande domsluntet och lagstiftningqn en annan.
Visserligen lefver val en ' och annan af reglementerings- vasendets riksdagsveteraner och fanatiska troskampar kvar, som antagligen komma ah fora kah-yen med den aran.
Det torde dock vara ovisst, huruvida riksdagsmajoriteten ' ' ' ana ans
.
D A C N Y skall lata sig forstummas af alla " dessa saltomortal&amp;, som ' ges u t som bevis ", samt trots dess ' juridiska, hu- manitara och sociala betankligheter fastsla inskridandet mot: kvinnan i ' foljd af den lilla nytta det m o j l i g e n gor.
Om nagonsin borde val den gamla domarregeln: Hellre fria an falla, bli tillimpad i detta fall, dar det al- drig finns en ' kvinnlig synderska utan en manlig mot- .part i .. synden.
Sa kan det tyckas i somliga ogonblick.
Det finns dock andra, da man kanner sig ovissare om utgangen.
Ty pa intet annat omrade har val vantron och obskuran- tismen varit mera kompakta och morka an pa kvinno- religionens.
Forf.
till D e n s v a r t a d o m e n gor en traffande jamforelse mellan trolldoms- och haxprocesserna och vara dagars kamp mot konssjukdomarna.
Vid den ena saval som den andra af dessa farsoter ar det foretradesvis kvinnan, som varit forvunnen i det ondas vald, prostitu- tionsforeteelse ' ns manliga missdadare ha blott forekommit an mera siillan an trollkarlarna.
Fran de mest frigjorda intelligensens spetsar inom var ' .riksforsamling ha vi anda in pa det yttersta i dessa dagar sett bevis, att de i fraga om den urgamla kvinnoreligionen kvarsta som de ortodoxaste bland orto- doxa.
Med alldeles samma obskurantism, som en gang lat haxeriets styggelse representeras af kvinnan, skola sani nolikt dessa,.
om de an annars pladera f6r fri veten- skaplig forskning, i fraga om prostitutionssp8rsmalet va- ra i. stand att forneka vetenskapliga resultat och med allskons spetsfundighet och jesuitism fastsla dogmen om kvinnokonet som harden for otuktssyndens styggelser.
- For snart tva tusen ar sedan, berattas det, leddes det i Jerusalems tempel fram en kvinna beslagen: med hor: Bade de skriftlarda och de fariseer ilberopadeMose lag, att sadana skulle stenas.
Da lod nagra ord: Hvil- ken som sjalf ar utan synd, han kaste forsta stenen.
Och mannen gingo bort hvar efter annan, tills det hvar- ken fanns aklagare eller domare.
Kanske kan ett sadant.
psykolo@skt ogonblick intraffa afven i ' var riksforsamling ' trots .skriftlarda, fariseer och alla utlatanden fran myndigheter och karer.
Det vore onskligt, att D e n s v a r t a d o m e n trang- de till dem, som bast beliofva lasa den, Sveriges riks- dagsman: dess kvinnors formyndare och dess mans re- presentanter.
Den borde kunna vara agnad att gora dem en smula betanksamma, innan de skrida till afgo- rande; den borde komma dem att besinna, huruvida na- gon kan bidraga till att " det roda skokomarket " in- brannes pa kvinnokonets skuldra, utan att han darmed pa sin egen panna inbranner ett vanarans marke.
Hilda Sachs ' bok ar en modig, varmhjartad och i vissa delar gnistrande bok, for hvilken alla vi kvinnor ha stor anledning att vara henne tacksamma.
Elsa Ek.
Annonsera i Z M G N Y!
543 Sveriges handelsintressen i: ryska riket.
Af.
Ida Backrnnnn.
Denna var utkom pa P.
.A.
Norstedt &amp; Soners for- lag en bok med ofvanstaende, titel.
I de mycket enhal- ligt gillande omdomen, som dagspressen bestod boken, talades om " .den bekanta forfattarinnan ", " den kanda svenska j~urnalisten ' ~, hvilken var upphof till boken, me6 den " bekanta forfattarinnans ' ' och den, ' kanda journali- stens " namn,, I d a B a c k m a n n, var atergifvet med for- bluffande ortografiska variationer, n, a och e p&amp; de mest omvaxlande satt inplacerade.
For att inte tala om att hon for en anmalare var den kanda Ida Backstrom.
Sedan hon emellertid har nu fatt sitt ' ratta, riktigt staf- vade namn, ar jag for min del saker pa att hon verk- ligen sasom val bekant for Dagnys lasare af dem ome- delbart identifieras sasom den mangf restande resenaren.
och resebeskrifverskan, hvilken gjort sig vida kand s&amp;om alltid tillstades pa en plats, dar nagot utomordentl ' igf forsiggar.
Vare ' sig det nu ar i Sydafrika 1899 for att fa hora .Ohm Pnuls krigsforklaring debatteras sasom allra farskaste nyheten eller att en del a r senare i Paraguay under blodiga revolutionsdagar omsvarmas af ' hvissl&amp;~de kulor, bli tvungen att schappa for lifvet i gatustriderna och till sist falla offer for de blodtorstigaste af alla, Paraguays s m Zi hemdjur.
Eller det ar i det stora heliga Ryssland, dar luften skalfvei af de utarmades, de bedrag.
nas, de piskades klagolat, bland Moskvas tiggare, Gam- mal-Svenskbys hederliga folk, vid.
.
Poltavas.
krigargraf, hos den gamle p2 Jassnaja Poljana.
Alla Ida ~ a c k k a n n s J o u r n a l ' i s t i s k a s t r G f t i l g och F a r l i g a f a r - d e r o c h r o l i g a sta plotsligt fram for minnet.
hlen Ida Backmann ar icke endast afventyrsskildraren.
Med sitt arbete A r g e n.Y i n a 1 8 1 0-1 9 1 0, hvilket under stora ekonomiska uppoffringar skrefs till republiken Argentinas 100-arsjubileum och i hvilket Sveriges andel i republikens utveckling framholls, slog Ida Backmann!
in pa en ny vag, studiet af forbindelserna mellan vart land och andra lander.
Hennes ide att skrifva om .Ar- gentina mottes, berattar hon sjalf, med entusiasm af ett par af de aldsta firmorna darstades, daremot af miss- tro har hemma.
Hennes begaran om statsunderstod afslogs, d&amp; saval kommerskollegium som regering funno iden for nymodig och dessutom " inte ansago sig ha nagon garanti for att forfattarinnan skulle kunna fylla sin uppgift ".
Boken kom emellertid, som sagdt - statsiinderstodet forutan.
Efter detta var.
det som hon beslot, uppmuntrad af det intresse for saken som generalkonsul Hagelin i .J ?c tersburg visat, att skrifva om Sveriges handdsintressen i Ryss !and.
Resultatet blef den bok, som kom ut.
i vams.
Byggd pa generalkonsul.
Hagelins erfarenheter fran det ryska arbetsfaltet, kombinerade - med forf.
: s egna studier pa platsen, och granskad af ' experter pa de olika omra- dena har denna bok allmant forklarats .sasom af stort varde, nar det galler att vinna upplysning - om de ry ' ska ', l '
handelsforhallandena.
- Drygt, ett och ett halft Ar har Ida Backmann agnat at- arbetet.
- Som bidrag till de cirka sex tusen kronor boken kostat - herme, erholl hon i varas ett statsanslag af .1,200. kronor.
.
.
Bokens inmhallsforteckning anger redan det allvarliga och omfattande.
arbete, som ligger till grund for den- samma.
.
Rysslands ' areal och befolkning, kommunikatio- ner, kreditforhalllanden, industri, skogsbruk,.
landtbruk,i mejerihandtging, fiske, export, import aro amnen forde olika kapitlen.
Kartor ofver den odlade arealen jord och en stor jarnvagskarta komplettera boken.
Sakerligen finns det alltjamt mer an .en gammal dog- matiker i fraga om h v a d.
k v i n n a n d u g e r t i l l, som forvanad fragar huru det ar mojligt att en kvinna kan skrifva en sadan bok.
Ty annu paedet allra ytter- sta i dessa dagar fasthalles ju p i sina hall sexualteorien om att kvinnorna, p i ' grund af rent fysiska betingelser, omojligen kunna komma upp till det intellektuella mattet att istadkomma det eller det.
Och att ' nu nagon tar sig till att skrifva om Sveriges handelsintressen i Ryssland.
Nagot sil alldeles utanfor k v i n n a n s.
intressed!
Men Ida Backmann h a r gjort det - och gjort. '
det .tillforlitligt och val.
Sa afven den som ej faster sig vid en Rosa Mayre- ders, en Charlotte Perkins Gilmaiis, en Olive.
Schreiners eller Kathe Schirmachers utredningar af det godtyckliga i den af mannen dragna begransningen for - kvinnans intelligens- och fardigheter far boja sig for det enkla faktum, att ida ~ackmann ' .har trangt in pa ett mannens hittillsvarande .. omrade.
- Dock, han kan.
j u denna gang.
radda sig och sin teori med att papeka att d@ fall.
aldrig kan bli typiskt.
ju forr.
visat, att h o n ar specialist Ida Backman har.
.
.
.
p i det omojliga.
.
.
.
.
...
E. y-n.
- -- - - - - - - .- - ' ' '.
.
.
Mannen, hustrun och lord Byron.
Af Mathilda Malling.
Albert Bonniers forlag, Stockholm.
Det ar nu aderton ar sedan MathiIda Malling gaf ut E n r o m a n o m f o.
r s t e k o n s u l n.
ett stycke lef- vande och charmfylld romantik, som med nyhetens be- hag slukades af den lasande allmanheten, ty - historiska bilder hade man sett sig matt och ofvennatt pa, men denna konstnarliga, med det hela harmonierande infatt- ning var af ny och ' betagande verkan.
Sedan dess har man sett Mathilda Mallings namn sa godt som hvarje Ar under ett nytt arbete, och den popularitet, som hon med E n r o m a n o m f o r s t e k o n s u: l n forvarfvade sig, har, om afven i nagot vaxlande grad, sedan dess foljt henne.
Den inspiration, som uppbar denna hennes forsta succ&amp;sbok, har val sedermera mattats, men alltjamt star hon framom de flesta i miljoteckning, lokal- och tidsfarg.
Hennes gestalter verka.
inte utkladda, de aro trovardiga produkter af .. sin, tid, En@ mer an tro~ardiga historiska personligheter, ty - MathiIda ar ganska suveran da det galler ' handhafvandet af biografiska ma: terial, men - d i hon .lyckas - som bast i sin diktarkonst, ar - mar, henne Inastan.
tacksam darfor.
S % kinner man sig afvm infor den, lat vara fabulerade, gestalt af Ca- roline Eamb, som hon ger oss i sitt sista arbete, en gestalt si bedarande gracios, sa ursprunglig och verk- ligt naturligt lefvande i aU sin forryckta oberaknelighet, att man med verklig gladje ar med p&amp; d a n a version af den.
skona synderskan och hennes oskuld midt upp i all skuld.
Ar det icke Caroline kamb, strangt: taget, sil ar det den trovardiga bilden af hvad en ung, varmhjartad, varmblodig och at sig sjalf ofverlamnad kvima kunde forledas till under denna upprorda tid utan statris qtm, med schavottens sltrack i bakgrunden och •˜: i Helena i forgrunden; ingen stod ju pa sakra fotter, dira minst dygden, i detta virrvarr af vacklande troner sch vack- lande seder.
.
Den karlek, hvarmed forfattariman omfattar dm liUa Caroline, racker emellertid inte till d2 det giller lord Byron.
Bilden af Englands store diktare ar val mera historiskt hallen an den forras, mcsi den ar alltfor ensi., di@ belyst for att verka fullt sanii.
ivlan ser den bort- fjasade och nyckfulle kvinnotjusaren, s~ongernas enfant gate et terrible, fafiing, arelysten, flammande upp i sensuell foralskelse och slocknande i kall berakning, neri mar1 ser intet af den med sig sjalf och det bestilende kampctndd titanen, ingenting af den vilda energi, som i hinsynslost frihetsbegar kastar handsken i ansiktet p2 hafdvunneii rno- ra1 och fariseisk respektabilitet.
- Mathilda Malhgs lord.
Byron ar lika man om att bevara s !cenet ock sitt eget skinn som hvilken liten kalkborgar-don Juan so= helst, och man har svart att i den for blamage s&amp; skirgg.
radde Ilorden igenkanna den af samhallet stenade rehelkn, som i trots och fortviflan lamnade sitt land.
Det ar inte heller lord Byrons bild, som utgor behallningen af den begafvade forfattarinnans sista fangslande arbete, det ar framfor allt Caroline Lamb - bokens, inte verklighetens CaroIine h m b.
- betagande, fargstark, IiffyM CC ?.
k.2~- monislrt framhafd genom den masterligt utarbL,aie 1 ' 2.- men, den briljanta tidsmiljon, ett nytt bevis Mallings gedigna kulturhistoriska vetande.
Sigrid ' ' ', h all in^.: - .. - ..
- i L .., Till Dagnys Iffsekpets i landsorten.
Som Dagny dinskar rara e f t enande band mellan Sveriges kvinnor samt htar till sitf mtil att tillva- rataga allas intressen p l skilda platser, fd vi har- med uppmana vara Iiisariiisnot= d ffa~adssrtea att de far att araderllibta denna v&amp; uppgifYP M i e fil1 tid-
545 IBAGNV - - Inslnd litteratur.
Notiser, P.
A.
N o r s t e d t &amp; S o n e r, Stockholm: Den af mannerr ska-: Dansk fortjanstmedalj till svensk kvinna.
konungen^ pade varlden eller var maskuli&amp; kultur.
Af Charlotte Perkins Gil- af Danmark har tilldelat lararinnan vid ~ ~ m n a s t k k a man.
Bem.
ofvers.
af Alma Faustman.
- Arbetsgladje-Lifs- Af Orison Sweet Marden.
Bein.
ofvers.
af Oskar Ahl.
- centralinstitutet i Stockholni froken Sally Hogstrom for- gladje.
B i l d e r fran r e v o l u t i o n e n.
Gamla byggnader och gamla pap- tjanstmedaljen i guld.
per.
Af G. Lenotre.
Fjarde samlingen.
Bein.
ofvers.
af G. Bortzell.
- Eva Kurks dotter.
Barndoms- och uilgdomsar af Julia Svedelius.
Ungdomens disciplinara uppfostran, Moderata Kvin- A h i e n &amp; A k e r l u n d s f o r l a g, Goteborg: Dikter.
Af Skne noforbundets i Stockholm diskussion i denna fraga ' for- L agerlow.
liden vecka inleddes af fru Cecilia BaAth-Holmberg med H u g o G e b e r s forlag, Stockholm: Carmen Bangk.
Af Frida ett valtaligt foredrag.
I diskussionen yttrade sig bl.
a. fru &amp; und.
- .Mi812 * 6.
D e n e v i g a s o m n en.
Af Sophus Michaelis.
Elliot, froken Wickstrom, direktor Holmberg och fru Ofvers.
fran.
aiidra upplagan af Ernst Lundquist.
- Gamla Aiiteekningar ur tryckta .och okanda kallor, framletade, Berencreutz.
Diskussionen fick utgora svar p i fragan.
Stockholm.
sam lade och utgif na af Claes Lundin och August Strindberg.
Motet bitradde enhalligt den protestresolution i biograf- Tredje oforandrade upplagan.
Nionde-tionde haftet.
(Dubbel- och sluthafte).
fragan, som blifvit det forelagdt.
A l b e r t B o n n i e r s f o r l a g, Stockholm: P o p u l a r t v e t e n - skapliga forelasningar i Goteborgs hogskola.
N y foljd.
IX.
Johan Henrik Kellgren.
En ofversikt af hans lefnad och for- fattarskap.
Af Otto Sylwan.
- V a g a r n e. Daniela Herz.
Roman af Marika Stjernstedt.
.- Valdrie.
Roman af Anna Branting.
- Som.margarden.
Nagra bref och dagboksanteckningar.
Af Linda Oberg.
- Niir karleken hamnas.
Fn konstnarshistoria.
Af Gustaf Ullman.
- Dad och drom.
Dikter af Bertil Malm- Fredrika-Bremer-Forbundskretsen Malmo med om- berg.
- Bonniers manadshiften.
November.
- 68 satt att nejd.
sammantradde den 12 d: s i Malmo.
Ordforanden, tillaga sill och stromming.
S~nimanstallda af D. F. fru Anna Soderstrom, ledde forhandlingarna.
.
E. Lu n d q ui s t s b o k f o r l ag; s to ck ho lm: Lifvets verklighe- lamp- i .Froken Anna Nilsson antydde, hur tanken @ ter.
Af Gunhild Paltnav-.
ligheten af att kvinnorna deltogo i Baltiska utstallningen i Malmo 1914 uppkommit inom styrelsen, samt meddela- de att styrelsen, som uppdragit tankens narmare utfor- mande at en kommitte, bestaende af initiativtagarna, fro- ken Anna Nilsson och arkitekt Alfr.
Arwidius jamte for- eningens kassor, fru Elisabeth Quensel, anmodat Fre- drika-Bremer-Forbundets centralstryrelse att satta sig .i ' spetsen for en kvinnornas utstallning i ett kvinnornas hus.
pa Baltiska utstallningen.
Slutligen holls foredrag af stadsingenioren i Malmo, Foredraget,, ' major A. Nilsson, om " Stadsplanekonst ".
som skildrade stadsplanekonstens utveckling och dess u$p- gifter, illustrerades af ett 1Wtal skioptikonbilder frani Malmo, frin gamla tyska stader o.
s. '
v. samt fran den blifvande Baltiska utstallningen.
.
Till ordforande i kvinnornas andelsforening Svenska Hem har utsetts fru E. Boheman, till vice ordforande fro-, ken I. Almen, till sekreterare fru A. Glasell Andersson- samt till kassaforvaltare Svenska Hems direktor froken H. Carlberg.
Ofriga medlemmar i styrelsen aro fruarna A. von Zweigbergk och M. Wessel samt froken A.
.Johans- son.
Styrelsesuppleanter aro fruarna S. Dahlerus och S. Kjederqvist.
.
.
Sprid D A G N Y!
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO. '
.
.
.
&amp; itteiser.
I artikeln S l o j d u n d e r V i s ni i n g e n '.
v i d v $i r a f o l k s k o1 o r i foregaende veckas num- mer star i forsta spaltens nast sista rad:!
7-94 r i n) g a r s: s m A a r b e t e n, skall vara: 7 - 1 4 - a r i n g a r s etc.
Notisen i samma nummei: om hyllningsfeste,n i Stock- holm for fru Anna Wicksell hade kommit att gifva in- - - - - tryck af att den darvid ofverlamnade gafvan varit fran.
- damer i ' Stockholm.
Fran alla delar af landet hade man varit med om att p.
~ detta satt hylla fru Wicksell.
.
ULSTRAR, enligt vidstaende cliche. '
, af prima engelskt ulstertyg Sr.
45: - AKTIEBOLAGET Prenumeration a DJPGNY sBer shval i NORDISKA KOMPANIET landsorten som i StocBholm a narmaste.
.
STUREPLAN.
.
postanstalt eller bokhandel.
.
. '
F r a ~ o och r svar.
-.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och bokllidor kan man bestalla huru rnanga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa st&amp;Ilen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Nvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for ' / I, 2: 50 for 1 ', och 1: 25 for l /, lir.
Hvllka villkor erh8lla prenumerantsamla~e d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
l: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvadalsprenumerant.
Huru skall man farfara fdr denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga pli ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men d t i d minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander ollar bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Ekr: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, dli vi orngaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och till hvllket pris kan man nummervis Idsa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rbrande expeditionen adresseraa: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
SMASKOLELARARINNA S, ker lats tiden mellan 1 dec.
oc 1 h r.
i familj att undervis barn mot fritt vivre.
Svar sni rast till ') Lararinna1), Munkfoi IPlatss6kaniie fb sina annonser infotda i D. Dagny fFr halfia priset eller 7 ' 1s 6re pr mm.
I r.
Ung bildad dam af mycket aktad schweizisk f; milj i Berntrakten, som har njutit den basta uppfostran, z onskar fran den 15 dec.
till 1 mycket musikalisk.
beharskar t febr.
plats i familj att mot fritt I ka, engelska och franska, ons % vivre deltaga i hushallet.
Svar l komma i finare familj - garn med tacksamhet till Alma Jons-.
p i storre egendom - for a son, Rolkens skola, St. Melllby. '
undervisa barn i sprak och rni sik (speciellt violin- och sans Svar till Grosshand Ung smtkkollararinna (i lektioner), Josef Berghoff, Villagatan Z onskar plats under ierien 25 nov.
Stcckholm.
- 10 febr.
som skriib., hjalp i iamilj e, d. Sma fordringar pa Elementerbildad flicka lon.
Svar markt " Varmlandska '), af god familj onskar nu eller p Edane p. r. lyaret plats som guvernani Svar till " G.
B. W. 19 Ar ' s Postk.
Odennatan 37.
Stockholm allvarlig lararinna onskar fr. 3 jan.-15 febr.
plats i ord.
hem i 3 unga bhttre flick01 stad eller st6rre samhalie att som genomgatt hushAllsskola on mot fritt vivre deltaga i fore- ska 1 febr.
plats i god famil kommande goromal.
Tacksam for ?ar jungfru finnes.
Lon onskas svar till Lararinnan.
E. Samuels- svar hvar for sig till " Maj 3unne1, GretaJ), Uppsala p. r son, Angosund.
I LA RARINNA, undemisti,ings van.
musikalisk onskar uats ni eller vid varferminens ' borjan an ' ingen scm hjalp i hemmet el ler att lasa med mindre barn Basta rek.
Tacksam for sva: markt ' F J 1912 ".
Allm.
Tid ningskontoret Stockholm.
EN FLICKA onskar komm som sallskap At yngre persor eller sjuklig dam, (Helst i 110; ra Sverige.)
Svar till ' 9Sbiliiska Hoganas p. r.
Privat sjukvard onskas af sjukvardskunnig flicks Bitrader afven r~ied h,usliga ge LARARINNA onsk.
under fe romal om sa onskas.
Svar ti: rien fran den 1 dec.
till den l (" SjukviCird ", Kalmar p. r. febr.
plats i battre familj, hels prastfam.
Ar villig hjalpa frur i lattare husliga sysslor sam Ung musikalisk flicka dcssemella ' n, om sa onskas, lasi med barn.
Onskar anses son onskar plats i god famiIj, hciz familjemedlem.
Svar markt " La dar jungfru finnes.
Goda bety rarinna ", Valsebo, Habol.
fran hushallsskola.
Kunnig enklare och finare handarheter Ar fran godt h.em.
Svar til " Familjemedlem E.
E. "
unde Hurtig adr.
S. Gumzelii Art~topshyrS och frisk landsflicka, som ge.
Stockholm, f. v. b. nonigAtt arskurs vid Handelsin stitut,.
soker plats i familj dal skrifgoromA1 forekommer, (; amt al Tradgardsarbete.
villig att deltaga i hemmets go, Ung elementarbildad flicka, son roinal.
Tacksam for svar til: Karin Peterson, Haga Gard, genomgatt tradgardskurser vit Naas och Atvidaherg, hvardcr, Blackstad.
g Ar, samt sedan 1 is prakti serat i stor tradgard i Skane onskar plats i tradgird.
Skull Finnes tradgardsagande dam reflektera nagon barnlos familj eller en.
ar sokanden villig bitriida nie (sam dam, som mot hitt bivre honsskotsel, hushillsarbete etc. vill ha en flicka som sailskal: min tiden tilliter.
Svar med lu och nagon hjalp.
Kunnig i fi- neformaner tt11 arbetsvillig ' ^ nare handarbeten.
Svar till ' 34 Ostgota Correspodentens An kr ' &gt;, Holsljunga p r. nonskontor, Linkoping.
En flicka 24-Mg flick&amp; af god, Mlitlig karaktar, fullt hemmastadd i skotseln af et1 hem, afven p1 landet, kunnig.
i matlagning, somnad och handar- beten, soker anstallning som husforestandarinna.
Vidare ge- nom Godsag.
J. Hedengren, Lanna pr Hidingebro.
kunnig i bak och matlaping; amt somnad, onskar i januar plats i ordningsfullt hem.
Sval till Z.
S., Smogen p. r. Hushallerska.
Ung flicka, fr. Dalarna, val att skota battre hem pi eger hand, kunnig i matlagning, hand .beten, nagot s6ianad och vi1 iig bitrada med si&lt;rifgorornill jnskar plats hos Bldre herre el ler dam.
Goda rek.
Svar til ' D.
K.
28 ", Linkoping, P. r. insprakslos flicka fran godt hem ~a landet onskar plats i familj [heist pii landet) for att deltaga hushallet.
Ar villig att p5 le- liga stunder hjalpa till med; omnad och handarbete.
Har EN BILDAD, lilUSL1G FLIC; enomgatt kvinnlig yrkesskola.
h k a r anses som familjemed- KA onskar komma i finare $ami1 Stockh,olm eller dess rxarhei eni.
Lon onskas.
Goda rek.
iinnes.
Svar till " 21 Ar ", Din-; om hjalp och sallskap, giirna iar barn finnas.
Vill anses som; elvik.
amiljemedlem.
Svar emotses tack.
kanit under adr., " Snar;; i ".
rilstuna p.
P.
Bildad flicka jnskar plats som hjalp och sa&amp; ' kap.
Hushillsvan och kunnig i # om.
Utmarkt handstil.
Tack-; am for svar tili) ' Eva R.
) ', joteborg p. r. ANSPRAKSLOS 25 I r s flicka, 1o1n genomgatt hush&amp;llsskola or3 .r kunnig i somnad och hand- xbeten onskar plats.
Svar till ' Landtbrukaredottc:.
", 1 i6g; tn. % b. r.
___I____ Bildad flicka, barnkar och intresserad af hus- iA11, onskar pa nyaret plats i in familj som husmoderns hjalp ivar motses tacksamt till " Fa- niljemedlem K.
", Annonskont.
lrottningg.
65, Sthlm.
- -.
- _ I _ - Ung flicka inskar mot fritt vivre, i prist- amilj i stad e: ier landet, g?
run tillhanda.
Viilig deltaga I jukvArd.
Svar markt " Ikg nar ", JarpAs p. r.
LEDIGA PLATSER, .Vid Huskvarna kom- mumla mellanskola I behofves under instundande var- termin kompetent vikarie for en ordinarie amneslarare med un- dervisningsskyldighet i kristen- dom, historia, modersmalet och tyska.
Lonen ittg6r enligt lag 1,600 kronor for lararinna och 1,800 kronor for larare, berak- nadt efter lasar och fitl!
tjanbt- goring.
Ansokningar insandas snarast ~Ojligt, under adress H u s k v a r n a, till Skolans rektor.
1 I I Vikarie, examinerad folkskollarare eller lararinna.
onskas fran den 15 januari 1913 vid fasta folksko.
lan i Axmarsby, H a m r A n g e, sodra Gastrikland., Lon efter 900 kr.
och vedbrandsersattning ef- ter 80 kronor pr lasar, 2 rum och kok m. m.; platsen ar som ordinarie annonserad ledig.
An- soknin en gores snarast ' hos skolraPiet under adress B e r g- b Y- E n nyinrattad bitra- d a n d e lararinnetjanst vid fasta f~~lkskdan i Vastanbyn, H o g b o forsainling, Gafleborgs Ian, sokes hos skolradet, adr.
S a n d v i k e n, fore den 1 in- stundande december.
Kompetens- villkor: aflagd smAskollararinne- examen.
Lararinna, kompetent att undervisa i flickslojd, har fo- retrade.
Undervisningsti ' d 36 vec- kor.
Skolhuset nytt, belaget c: a 3 kilometer fran Sandvikens bruk och jarnvagsstation.
Lon 700 kr.
jamte bostad i 1 rum och kok med centralupparmning samt ersattning for koksved med 75 kr.
Tilltradestid 1 januari 1913.
Eventuellt kommer tjansten efter 5 ar att indragas.
Sandviken den 5 nov.
1912.
Skolradet.
I Yld Avesta kommunala mellanskola l ar.
en ordinarie amneslararinne- befattning i modersmalet och geo- grafi (foretradesvis) ledig att till- tradas fr. o. m. nasta termin., Kompetensvillkor och loneforma- uer enligt kungl.
kung.
af den 8 dec.
1911.
Vederborlig anso- kan, st21Id till iko~lstyrelsens ordf. skall vara inlamnad fore den 30 nov.
1912.
Avesta den 30 okt.
1912.
~ STYRELSEN. '
Vid Melleruds ko.
pings folkskolor I HushAllsfroken, enkel och sparsam, med god och vanligt satt och fullt kom petent i saval enklare soni fi.
nare niatlagning far genast goc plats I tjanstemannafamilj pi landet.
Tre personers hushAl2 Jungfrur ainnas.
Svar med be tygsafskrifter, ref. och helst foto tilh,): Plikttrogen9), under adress S. Guniceli Annonsbyra, Stocks holm f. v. b.
Tvenne sjukskoterskeelever erhalla plats i slutet af denn manad pA MorsPs Sanatoriurr Mo,rsil.
Svar med rekommendi tioner till kamrerarekontoret.
ar plats ledig for en vikarieran- de folskollarare- (lararinna) fol Sasom husforestandarinna.
varterminen 1913 med tilltrade och vardinna hos kopman vi (den 15, januari.
Sonkes fore den stor bruk i .Bergslagen erhalle 15 december detta ar.
bildad, yngre,.
allvarlig och god Platsen skall ulnder varen be, lynt samt i hushallsbestyr va saltas med ordinarie.
bevandrad och kunnig dan Melleritd den 4 nov.
1912. plats.
Svar med Ionepretentio Sjukskot erska Georg Lindvall.
med 600 kronors Arlig lon al ner, betygsafskrifter och rek, til Skolradets ordftirande, landstinget samt vid tjanstgoring)) Kopman ' J, under adr.
S. Gu 1 krona dagligen i kosth&amp;llser.
nm !ii AnnonsbyrA, Stockholm i sattning, med Olands norra v. b. till1 tjanstgo~ prov.-lak.-distrikt ringsomride och station i Borg.
holm, far plats den l: sta Fru och dotter nastkommande januari.
Ansokan med merit- och Aldersuppgifi onska en battre flicka som sall samt friskbetyg fore den 1 dec, skap och hjalpieda med hemmet: vid fasta mindre folkskolan i ii11 Provinsiallakaren, Borgholm, alla sysslor.
Alla nutida be Harkiet, K a r r b o forsamling, kvamligheter finnas.
Lon 15 kr sokes Iios skdradet under adress pr manad.
Svar till Nord.
Tj.
V a s t e r a s senast den 15 de- En ordentlig, byran, Vasteras.
cember d.
A.
Antal barn om- matlagning fullt kunnig flicka, kring 25.
Lon enligt lag;, Sko- lan nybyggd med naturskont 1a- c k e t j a n a r i n n a, erhaller p1 ge vid Malaren och r iiilig bo- genast i prasthus.
dar jungfru fin- itad.
Platsen, som tidri-ides den les.
Begynnelseloii 250 kr.
for ar, I februari nasta ar, raknas f6r Joda rekommendationer fordras til.fallig, for en eller nagra ma rikariat under vartermin, hvarun- Mali hanvande sig till prostinnan nadtx, finnes nu genast ledig ler prof aflagges tilil ordinarie Zdelberg, Eslof.
finare aifar.
Lon 50 kr., pr ma: jansten.
nad.
Svar till)) Administration ') En ung dam.
under adr.
S. Gumaelii Annons leharskande fiillkornligt i tal och byra, Stockholm f. v. b. l Vara kuplngs fyrklasslga komm.
samskoll; krift svenska, tyska, ev. franska, ir en lararinnetjanst med under-; okes genast for en fin engross ~isningsskyldighet i tyska och 3 exportaffar.
Ben.
svar bedes: ngelska spraken ledig for var- nlanina till Sv.
Dagbladets an- ermineii 1913.
Undervisningstid ionskon !or sub AB med u inkeman med 2 sma barn,: 16 !immar i veckan.
Lon for zift af meriter och 1oneansprK ungfrur, och vacker bostad pi Endast prima krafter torde be- erminen 650 kronor.
Ansok-; vara sig.
jkAnes vastkust, ar husfo~.estan iingstid till den 1 december., iarinneplatsen ledig mt genas !or bildad dam (garna ankefri Vara den 7 november 1912..
dan ' barn) med ordni,ngssinni Vardinneplats.
Samskolans styrelse.
Bildad, sym atisk, huslig, enkel,) ch forniaga att sprida trefnac xaktisk, hef) st engelska spraket ~nikring sig, helst ocksa .musi olverskoterske- och Husmodersbefattningen iiaktig, hogst 30-arig flicka af (alisk.
Svar till D r E.
L i n rid Hogbo tuberkulossjukhus na- god familj och nied utpragladt l a h l, B a r k a k r a, med foto - a Falun blir ledig d.
15 nast- xdningssinne erhaller foirmanlig p-afi rekommendationer och upp ronimande december.
Lonefolrma- installning.
Svar med foto.
och cift om loneansprak.
ler: 700 kronor per Ar samt nppgilt om utbildning, tidigare illt fritt.
An: soknjngar atfwljda verksamhet ni.
m. till)) Pa landt- if betygsafskrifter och lakarebe- ?gendoni)), under adr.
S.
GUL BILDAD FLICKA, barnkil yg kunna insandas fore den l 5 nzlii Annonsbyra, Stockholm f. ar plats m genast i familj vic iastkusten som sallskap ocl iovernber till undertecknad, som r. b. ijalp at husmodern.
Na ot mu ifven lamnar narmare upplys- iikalisk onskvardt.
J m &amp; ~ fin, iingar.
les.
Rek., loneansprak till " Barn, Vid Nynashamns samskola Hogbo, Falun i okt.
1912.
Air fran varterminens borjan en (ar1 ', Onsala.
V. MALMSTROM.
ararinneplats ledig.
I-Iuivudani- Sjukhusets lakare.
!en: Matematik och biologi, war till Ellen Akerblad, Ny- iashamn.
Engelska Bildad, sympatisk, huslig, en (el, praktisk, helst engelska spri rhaller plats i liten enkel fa- Bildad dam, (et niaktig, hogst 30-arig flicka milj i vacker och frisk trakt p i andet, for gifvande af eng. lek- kicklig pianist, med godt satt if god familj och med utprag ioner rii.
m.
Bor nagot kanna, ch god saljareformaga, erhaller adt ordningssinne erhaller for.
il1 svenska forhalanden.
Svar dats som resande for pianofa- nanl ' g anstallning.
Svar mes ngifvande lonepretentioner, refe-) rik.
Svar med uppgift halder, oto och uppgift om utbildning,, enser in.
in.
torde insandas till oregaende platser, referenser, 1o- idigare verksamhet m. m. till ' F.
K.))
under adress S. Gu- ieansprak, foto iii.
m. sandes ' Pa landtegendom ') under adr tiaelii Annonsbyrh.
SttxkhMm, narlzt)) Pianist),, Svenska Dag- j. Gumaelii Annonsbyra, Stock.
.
v. b., ladets hufvudkontor, Stockholm.
iolm, f. v. b. Kassorske plats Sprid Veckotidningen D A GNY!
Fonder 4,000,000 kr.
Hufvudkontor: Arsenalsgatan 9, Afdelningskontor: Sodermainostorg 8, Sturegatan 39, Deposition Kapi talraknin J (Sparkassa 4 Fondafdelning, - Kassafack Aberopa all tid annonserna i DAGNYI STOCKSUHDS SJUK- och HVILOHEM.
+ Hogt och soligt lage.
Modern inredning.
Exani.
skoterska.
Pris for enskildt rum f ~ i n 5,50 till hogre priser.
A.
T. Stocksund 66.
6 R.
T.
" 1.
15 kr.
, 119.
Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arvlka.
- Naturskont Kvinnliga: * arbetsomraden.
+ + * + 4 Utbildningskurser m. m.
Muntliga ooh skriftliga i t + 1 i + + upplysningar genom 2 Fikbundets Byra, i: + lage.
Billiga lefnadskostnader.
i i Arbeta for Dagny 1 2 e. i genom att gynna dess annonsorer Allm.
tel. 48 16.: Fredrika-Bremer-Forbandets Sjaksk6terskebyra: Tannelg.
25.
Rikstel.
68 98.
54 Drottninggatan.
+ + e f Fredrika-Bremer-Fikbandet: Klarabergsgatan 48, 2 tr. Rikstel.
2762.
Forbundets byri oppen 11-4.
+ + 4 + i + Allm.
tel. t32 11.
Lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnkliider m.
m.)
Praktisk metod, utan trkkling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EGNER, Stockholm.
Sibylleg.
36, R.T.
35 30.
A.
T.
21004.
EVA EONER, Malmo.
Fersetas vag 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
Aberopa alltid annonserna i DAGNY!
(LEDIGA PL A TSER) Examinerad vikarie, larare eller lararinna, onskas for instundande vartermin, som bor- jar den 15 januari, 1913, vi fa- sta folkskolan i Vastemas af V a d d 6 forsamling, Stockholms lan.
Lcn efter c03 kr.
for Ar.
Ansokan insandes iore den 15 december till skolr9dets ordfo- rande, adr.
V a d d o. Ordinarie befattningen vid sam- ma skola kommer att annonse- ras ledig att tilltradas den l juli * 1913.
Skolradet Vikariat vid Bjorka folkskola i G l a n s- h a m m a r, Orebro lan, fr9n 1 ianuari 1913 till 1 juli 1913 so- kes af manlig eller kvinnlig la- rare fore den 1 december 1912 hos skolradet i Glanshammar.
Kontant Iararelon efter SO0 kis.
for ar.
Slojdskola for gossar efter 120 kr.
for ar.
Fortsatt- ningsskola, oni ett tillrackligt an- tal larjungar anmala sig.
Plat- sen kommer att under nasta var- termin tillsattas med ordinarie.
For ord.
folkskollararinna sokes examinerad sjukvikarie for tiden intill den 2 nastkommande december.
Lon enligt lag.
Plat- sen tilltrades snarast mojjigt.
Varberg den 4 november 1912.
Skolradet.
Hos Jukkasjarvi forsamlings skolrad, adr.
V i t t a n g i, aro foljande larareplatser till ansokan ' ediga senast den 18 instundan- de december: E. o. folkskollarareplatsen i K 11 r r a v a a r a, (endast for var- terniinen 1913), larare- (- inne- platserna i P i i l i j a r v i (till!
sattes for ett Ar i sander) samt i K u o k s u cch eventuellt i V i v ii n g i mindre folkskolor.
Loneforminer, forutom husrum och vedbrand (i Piilijarvi utgh ersattning harfor ined 100 kr.
), for e. o. folkskollarare 1,550 kr., for e. o. folkskdiararinna 1,150 kr.
; for larare eller la- rarinna i mindre folkskola 850 kronor i grundlon samt tre 91- derstil !agg 21 100 kronor efter resp. 5.
10 och 15 Ars ofor- vitlig tjanstgoring.
Dessa loner utg9 dock endast under den forutsattningen, att nyligen beslutad lonereglering for forsamlingens lararekar icke ge- noni eventuellt besvar andras, hvarom de sokande ' skola i tid underrattas.
Kunskap i finska behoflig.
Lararen i Kurravaara (1 % mil fran Kiruna) far tillgodogora sig lararebostaden, tre ruin och kok, i den darstades nyuppfor- da skolhusbyggnaden.
Narmare ivpplysningar lamnas af undertecknad.
Vittangi den 1 november 1912.
Georg Bergfors.
ANNONSORER!
Inneh8llsf orteckning.
Dagens nummer inneh&amp;ller t Kristina Gyllenstiernas staty.
Frain varldews riastrattsfalt.
Af Elben ' Westero Reglementeringsfragan och Svenska lakaresillskapet.
Uppsala Kvinnliga Upplysnings- och Platsformedlingsbyra.
Af Anna Berg-Morfetzsen.
Ett " Kvinnornas husu p i Baltiska utstallningcn.
(m rdonnlinderna.
Utlandet.
Mannen i domaresatet.
Af Efsit Ek.
Ida BIckmann: Sveriges handelsintressen i rysko riket.
Xec.
af E. K-n.
- Mathilda h \ alliog: Manne$ Iiustrun och lord Bgrk~n.
Rec.
af Sigrid Ehblad.
Notiser.
Foreningsmeddelanden.
Insand litteratur.
Skolridets ordforande.
Prenumeration h Dagny sker narmaste postanstalt eller bokhandel.
