# ID: svediakorp-per571
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,685
# sentences: 804
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nrr 48.
111 Prenumerationspris: Hr.
kr.
4: 50 112 Ar.
kr.
2: 50,,.
,, 3: 501,,,, i: 25.
.
.
.
.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sHval i landsorten som i Stockholm % narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- 5: e cebtockholm den 1 4 November l 8 1 2 I Redaktion:, Klarabergsgatan 48, tt4 tr. Telefoner: Allni.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifnin~tid hvarje torsdag.
1 Redaktor o. ansvarig utgifvare: l E L L EN K L E MA N, Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: tr. Klarabergsgatan ' 48, Post- och telegrafadress:, DAGNY, Stockholm.
I arg.
Annonspris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10010, 20 ggr 20 010, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast m h d a g f. m.
-.
Kvinnofrhgan och manskoekonomien.
Brittish Museum hanger bland andra larorika 1 kollegium saker till beskadande afven ett af ett medicinal- afgifvet yttrande angaende de viidliga folj- derna for mansklighetens halsa savida jarnvagarna infordes.
Det kunde nastan vara pa tiden att som pendang utstalla diverse representativa uttalanden fran olika tider mot utvidgningen af kvinnans rattigheter.
Samtidens motstand mot kvinnornas strafmnden ar ytterst en sorts tillampning af troghetslagen ps det andliga omradet.
Man har trampat sii lange i sam- ma spar, att man inte orkar ur dem.
Sa finner man uppbyggelse i den gamla satsen, att kvinnan tillhor hemmet, utan att betanka, att det gamla hemmet spo- lats bort af tidens strom, att vi intet gjort for att radda det och att vi inte ha en tanke p&amp; att skaffa kvinnan en de moderna existens- och utvecklingsvill- koren motsvarande skyddad tillvaro.
Dem, som p&amp;- sta att kvinnans andliga prestationer sta under man- nens, skulle vi vilja fraga, om den moderna rostrat- ten verkligen utportioneras efter andliga prestationer eller om nya samhalllsgruppers inflytande begransas efter den summa af skapande genier, som framgatt ur dem.
Rattigheter aro tvartom numera ekvivalenter for be- hof och fordringar och for den kraft och uthallighet, hvarmed dessa gora sig gallande, Om nagonsin en klass hade vantat pa uppfyllandet af sina fordingar, till dess man forklarat den mogen for dessa, sa hade ' den allt fatt vanta.
.
Fullkomligt vaxer man sig forst in i ratten, nar man har den.
Utofningen skanker den storsta mognaden.
Hur.
vi an resonera, sa stanna vi emellertid vid problemets yta, sa lange vi ej se, att en samhallsfra- ga, framvuxen ur utvecklingsprocessens centrum, har vantar pa sin losning.
Det viktigaste ar ej hvad kvinnorna fordra, utan hvad forhallandena fordra af kvinnorna.
Kanske det rent af vore var skyldighet att patvinga kvinnorna nya rattigheter, afven om de sjalfva alls inte skulle onska sadana.
Kvinnan i det moderna samhallet maste godtaga de existensbetingelser samtiden bjuder.
henne och fullgora det anpassningsarbete dessa alagga hen- ne.
Men darfor maste hon ocksa med eller mot sin vilja skaffa sig de oundgangliga forutsattnin- gama, savida ej samhallet skall lida skada af hennes forandrade sociala funktioner.
Statistiken visar hurusom bade gifta och ogifta.
kvinnor i allt storre utstrackning intranga pii forvarfslifvets omrade.
Vi kunna endast forsvara eller underlatta anpassnings- processen harfor.
Och sjalfva kunna kvinnorna ej af- fragan " moderskap eller yrke ".
Mannen kan.
gora det ej.
Ej ens socialt kunna vi den dag i dag.
ar praktiskt gora nagot darat.
Hela vart ekonomiska lif, hela vart kulturarbete ar sadant,, att vi ej kunna afsta fran den kvinnliga arbetskraften.
Inte heller kunna
v i ' pa produktionsteknikens nuvarande standpunkt for- .behalla hemmet at kvinnan pa det gamla sattet.
Slag- ordet " moderskap eller yrke " ar helt enkelt en ana- kronism, Var tid maste i stallet losa problemeti Hvilka forhallanden maste vi skapa for att mojliggora den basta tankbara forening for kvinnan af moderskap och yrke?, Man klagar ofver nativitetens tillbakagang, gor.
den enskilda ansvarig for denna- " degeneration " utan att besinna, att afven alstringen a i ett socialt anpass- ningsfenomen.
Det ena omradet efter det andra ha vi lagt under rationell vard.
Manskoproduktionen har lingst varit underkastad endast karlekens och hungerns regulation.
Men med stigande bildning vak- nar afven hos de bredare lagren kanslan af Unsvx for de efterkommande.
En manska med samvete satter inte langre planlost barn till varlden utan att friga om hon kan lifnara och uppfostra dem.
Den utom hemmet forvarfsarbetande kvinnan k- forresten ej i stand till att uppvisa samma nativitets- siffror som forna tiders hembundna kvinnor.
Hon hvarken kan eller vill.
Ty hon har funnit, att hcn- nes viktigaste del i den ekonomiska produktionen just ar manskoproduktion: Och hon anar da, att hon har ansvar for allt lattsinnigt sloseri ' med mansko- lif, att hon har att bara kostnaderna for den nib- skoforbrukning, som medfoljer vart kulturforvarf.
Hon ar forvaltaren af inanskoekonomien.
i et var.
misstaget betraffande manskoekonornien jamte varuekonomien, som gjorde kvinnokonet till " oversexed sex ", hindrade kvinnan fran att taga del i den personlighetens frigorelse ur arten, som of- verallt kommer till uttryck i den organiska varldens utveckling och som utgor den.
betyd.elsefullaste uppen-.
barelsen i individualitetens historia.
Pa ju hogre ut- vecklingsstadium en varelse befinner sig, desto mer kommer det hos densamma samtidigt med artens bi- behallande ifven.
an p i individualitetens.
Endast hos lagtstaende arter bildar i forsta rummet afkommans kvantitet basen for existensen.
Hogtstaende raser upp- ratthallas alltid framst genom individernas kvalitet .. '.
, Alla varors pris, rattar sig efter tillgang och ef- terfragan.
Afven manskan ar underkastad denna lag.
I-iittiils har manskan skattats efter ett visst marknads- varde.
Hennes manskovarde daremot har ekonomiskt ej tagits ' med i berakningen.
ofverproduktionen har clirfor sankt det ekonomiska vardet.
- Nativitetens sjunkande orsakar en fundamental omhvalfning i de samhalleliga forhallandena, och fran denna omhvalfning kan bortses endast dar, hvarest genom den samtidiga sankningen af dodligheten fo-.
delseofverskottet blir ' relativt hogt.
Men afven dar gor man.
bast i att ej forlora.
den omstandigheten ur sikte, att helt andra existensbetingelser och sarnhallsforhal- landen uppsta, da befolkningstillvaxten garanteras ge- nom sankning af dodlighetsnivan i st. f. som hittills .genom .nativitetens omfattning.
~ ~ d l i ~ t.
v ~tall&amp;.
i s &amp; g artfornyelseprocessen ekonomiskt langt fordelaktigare, nar samma generativa nyttoeffekt uppnas med mindre.
.
generativ omsattning.
Manga fodelser - manga dodsfall, detta ar ai~nu rent extensiv manskoekonorni.
Oin emellertid befolk- ningskallan borjar sprudla mindre rikt, sa nodgas man utjamna det kvantitativa minus med ett ' kvalita- tivt plus, battre .utnyttja manskomaterialet.
Hansyns- los exploatering och fordelaktigt utnyttjande iiro hvar- andras diametrala motsatser ej .blott betraffande jord- bruket utan afven med .afseende pa manskorna ...
Vi ha hittills alltid riktat blicken pa de skapade vardena, matt var kultur endast efter- deras mangd och kvalitet.
Nu maste vi agna de vardeska ' pande krafterna storre uppmarksamhet, om vi skola kunna astadkomma nagon afsevardare produktionsstegring i var manskohushallning.
I detta faktum ligger.
kvin- nofragans vildiga betydelse.
Nyare forskningar ada- galagga, att det ar kvinnan vi ha att tacka for jord- bi-ii ksekonomiens uppkomst.
Da nu kvinnan soker fri- gora sig fran forceradt arbete i artens tjanst, for ' att vinna kraft till kulturarbetet,.
och saledes ej uppvisar samma nativitetssiffror som forr, blir hon praktiskt endast skaparen af manskoekon ' omien.
Nar farre man- skor fodas, upphor minskan att bli en vara, pa hvil- ken man har ofverflod.
Hennes ekonomiska varde sti- ger, och pa samma gang maste man ocksa hushalla battre med # henne.
Hela forra arhundradet skramde man manskorna med ofverbefolkningens spoke.
Hvad som hotar ar emellerlid sakerligen affolkningsfaran.
~ativitetssiffror- iias nedgang i alla kulturlander visar detta dagligen allt kraftigare.
Men vi behofva ej frukta denna fara, om vi blott draga den nodvandiga konsekvensen ur de foriinclrade sakforhallandena.
Och konsekvensen ar: manskoekonoirii.
Endast pA denna grundval kan en fast nationell hushallningsbyggnad uppforas.
Vi ha hitiills tirt p5 det organiska kapitalet i stallet for att begransa oss till dess naturliga rantor.
Men alla tecken tyda pa att vi sta vid en vand- Blott en ytlig uppfatlning kan komma oss ' att tro, att t. ex. den forandrade synen .. pa de oakta bar- nen endast och allenast hvilar pa humanitara gsun- der.
Det ar lifsprocessens egen forandring, som ut- ofvat sitt inflytande: .all aikornma maste sorgfalligt.
tillvaratagas.
Daraf alla strafvanden for minskande af spadbarnsdodligheten, for ungdomsvard, for moders- skydd, moderskapsforsakring, barnsangsvard o.
s. v. Afven den samhalleliga forsakringslagstifiiiingen ver- kar i riktning mot manskoekonomi.
Den forsakrade indrager samhallet afven finansiellt i sitt individuella ode.
Men nar man en gang klargor for sig, af hvil- ken oerhord betydelse for samhallet den hushall-: ningsgren ar, som heter.
manskoproduktion och man- skokvalifikation, da kommer man .att betrakta kvinnan som hufvudarbetaren i denna hushallningsgren med
helt andra ogon.
Man kommer att ime, att alla cle rattigheter hon fordrar miste beviljas henne, just i den produktionsgrens intresse, till hvilken hennes na- turanlag hanvisa henne, att rasdugligheten endast kan uppbyggas pa grundvalen af tillrackligt rattsskydd at kvinnans organiska och generativa formaga.
Och da all historia lar oss, att hvarje skydd, som verkligen skall komma rnanskan till godo, maste vara fo.railkradt i henne sjalf, att endast stark kon- troll inifran lamnar garantier, under det yttre tvang stadse maste betalas dyrt och aldrig verkar tillforlit- ligt, sa kan man slutligen ej varja sig for den ofver- tygelsen, att vi i samhallets intresse maste arbeta pa en utvidgning af kvinnans rattigheter, till och med om alla kvinnor skulle gora a !lt hvad i deras for- maga stod for att bevara de bestaeiide forhallandena.
D.et senare ar emellertid ej att befara.
Nar kvinnan blifvlt medveten om sin stallning och insett hela sin betydelse sasom manskoframbrin- gerska, nar hennes forandrade stallning i samhallet genom de forandrade reproduktionsbetingelserna st: r fullt klar for henne, sa maste denna insikt for hen- nes uppitstigande spela sainma roll som .insikten om sitt lage spelade for proletariatet, da den lyfte detta till.
dess maktstallning.
Manskoekonomien ar pa vag att lyfta slojan ofver kultursamhallets organiska ro- relselagar, ofver vaxelforhallandet mellan teknisk pro- duktion och organisk reproduktion.
Liksom det nit- tonde arhundradet var teknikeris, sa kommer det tju- gonde att bli organikens arhundrade.
Om for det forra naturen var utgangspunkten, sa skall for det senare liivet vara det.
Lifsbeharskningen kommer att folja pa naturherravaldet.
Och p a.
samma satt som den anorganiska naturvetenskapens segrar omgestaltat vetenskapen fran grunden, sa skola vara dagars oer- horda frainsteg inom biologien frambringa en ny hus- liallningsteori och hushaUningspraxis, dar manskan stalles i medelpunkten for intresset, manskan so111 vardekalla.
Men den fordjupade insikten om manskolifvets ut- vecklingsekonorniska varde och strafvandet att utnyttja de inneboende krafterna, sa att arbetet lamnar bade det storsta yttre och det rikaste organiska och, sjals- liga mervarde, maste ocksa fora till en vida grundli- gare undersokning af kviniians utvecklingsvarde.
Och var strafvan maste inriktas p i att gestalta afven hen: nes- lifsprocess, och sarskildt hennes arbete i slaktets tjanst, s i ekonomiskt som mojligt och darvid medgif- va, att alla hennes fordringar, hvilka vi hittills blott ansett som en vadjan till var rattfa.rdighetskansla, pa samma gang aro ofrankomliga forutsattningar for forbattranclet af den sociala utvecklingstekniken.
Framtidens organiska teknik skall soka att inifran minska kraftforlusten vid arbetet och hindra rnanskan fran att i fortid utnotas af arbetet.
Och denna for- innerligade teknik skall alldeles sarskildt strafva efter att komma kvinnan till hjalp att med minsta kraft- forbrukning och storsta nyttoeffekt fylla sina genera- tiva uppgifter.
Ju mera kvinnan befrias fran sitt al- stringsarbete, tttan att den alltid Onskvarda befolk- ningstillvaxten uteblir, dess lattare blir foreningen mel- lan moderskap och ' yrke, dess fler krafter frigoras hos kviiman att anvandas i medarbete for kulturen.
Alla lagar, som nu doma lararinnor och kvinn- liga tjansteman till celibat, skola da ' raknas som bar-.
bariska dokument.
~illsarnmans ' med mycket annat, som nu tas p5 allvar, skola de ' endast adraga sig ett medlidsaint loje i det kvinnomuseum, som saker- ligen icke lange kan lata vanta pa sig.
, ' (Efter Rridolf Goldscheid i Der Zeitgeist.)
.
.
~ s a d - E- 12.
Vara Roda-Korssystrar till kriget.
D ag for dag ha bud bringats om de offer kriget pa Balkanhalfon krafver.
De d o d a s lott har vi1 darvid varit det minst beklag&amp;varda; de sarades, de lemlastades, genom krigets ohyggligh ' eter grymt lidande, daremot hvad som djupt griper och uppror.
Att det gifves offervilligt och dartill skoladt och tranadt arbete till dessa olyckligas hjilp ar den lilla ljusglimten i elan- det.
Och fran vart eget land har i dessa dagar sidan hjalp utgatt.
Tre olika ambulanser af sjukskoterskor har - Forenin- gen Roda Korset sandt ut till kriget - till Grekland, till Turkiet, till Serbien.
I grupper af fem och fem ha dessa modiga kvinnor dragit Mad.
H i l m a T r a d g a r d h, Mascha Beskow, E l s a A n d e r s s o n, Maria P e t t e r s s o n, E l l a H o o k, den grekiska ambulan- sen; A n n a V o g e l, R u t h B e r t e l i u s, E m m y Myrsten, E b b a Otterborg, Lisa Wester- l u n d, den turkiska; E m m a K r u s e, T o r a S am- sioe, K a r i n T o s b r a n d, A i n a Rietz, A n n a L i d b e c k, den serbiska.
Det ar halsa och krafter de vedervaga; lifvet kan det ocksi galla.
For Roda Korset har utrustningen af dessa ambulan- ser betydt ett forceradt och drygt arbete.
Med berom- vard snabbhet har emellertid allt ordnats pa otroligt kort tid.
Att utsandandet af dessa skoterskor asamkat foreningen stora utgifter - och kanske afven kommer att asamka dem vidare utlagg trots de betingade villkoren ' af fri kost och fritt husrum for systrarna vid de sjuk- hus, dar deras tjanstgoring blir forlagd - ' a r klart.
Roda Korset raknar darfor med allmanhetens beredvil- liga stod i form af pekuniart bidrag for att kunna full- folja sitt vackra foretag. '
Annonsera i DAGNY! '
528 DAGNY - Anna W i c k s e l l - 5 ' 0 ar ...
eeeeeeeeeeeeeeeeeoeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeteeeeeeeeeeeeeeee,e 6 6 e Nar vi kvinnor nu, vid firandet af hennes 50-ars- dag, bringa henne en hyllning och ett tack for hvad hon varit och a r for oss, si innebar detta ocksa en maning till oss sjalfva att racka henne handen till hjalp i arbetet for vara gemensamma mal.
Vi kunna vara ofvertygade om att afven om .ytterligare - studier i, hennes vetenskap skola krafva mycket af hennes tid, sa skall helt visst ' ocksa detta i sinom tid komma de ideer till godo, for hvilka, hon sa varmt kampar.
Louise av Ekenstam i Fru Wicksell hyllas.
Fru Anna ~ i c k s e l l s vanner i hufvudstaden, hvilka ej vor0 i tillfalle att fA hylla henne pA sjalfva hennes 50-Arsdag, hade gripit ett tilifalle, som erbjod sig den 17 dennes att personligen bringa henne sin lyckonskan.
Ett 50-tal damer hade dA samlats A Grand Hotel Royal, dar fru Ann-Margret Holmgren sAsom var- dinna gjorde les honneurs och dr Karolina Widerstrom i den svenska rostrattsrorelsens namn, tackade fru Wick- sell for det stora och upp~~ffrande arbete hon utfort.
i rostrattssakem tjanst.
Ett hangsmycke, ett parlbesatt hjar- ta af y l d .och det internationella rostrattsmarket, olver- lamnades at fru Wicksell som en gard af tacksamhet.
Med gafvan foljde gifvarnas visitkort, upptradda pa en silfverkedja * For fru Wicksells ofortrottade arbete i fredsrorelsens tjanst tackade fru Fanny Petterson i ett varmhjartadt an- forande.
Fru Wicksell sjaif framforde i ett vackert, improvise- radt tal sitt tack for den hyllning som bringats henne.
i i eeeeeeeeeeeeeeeeeeoeeeeeeeeeeeo * eeoeeeeeeeeeeeeee * +eeeeeeeee e e A nna Wicksell a r manhiskan, kvinnan i ordets vidstracktaste bemarkelse.
Hon har visat huru och en kan racka till pa samma gang inat.
Men sa har ocksa hennes lif varit pragladt af ett oafbrutet arbete, ett och och tilltro, som bibehallit hennes &amp; dant, i sen ungt och friskt, trots manga bittra erfarenheter.
.
.
Redan fran hennes tidigaste ungdom blef kvinnans sjalfhafdelse hennes lifs mal, och detta har hon all- Kommitten for Fredrika Bremer-statyen konstituerad.
tid varit trogen.
For oss rostrattskvinnor har namnet Anna Wick- oreningen for kvinnans politiska rostratt i Stockholm, sell en mer an vanlig klang.
De stora insatser hon hvilken som vi veta upptagit fru Hilda Sachs ' gjort inom vara led kunna redan de anses sasom ett ide att verka for resandet af en staty at Fredrika Bre- jattearbete.
Den mangsidighet inom rostrattsrorelsen, mer och som satt sig i spetsen for arbetet med detta, som hon adagalagt, ar .beundransvard.
har nu en kommitte for detta andamal fardigbildad, be- Fredssaken, denna mansklighetens forbrodrande staende af representanter for en del andra kvinnoforenin- ide, har ocksa, som naturligt ar, i Anna Wicksell gar sava1 som for den egna foreningen.
Fredrika-Bre- en af sina varmaste anhangare ..
Under en foljd af mer-Forbundets representanter aro:.
fru Agda Montelius, ar har hon varit en af dess framsta och mest infly- froken Sigrid Leijonhufvud och d: r Lydia Wahlstrom; Hvita bandets: froken Emilie Rathou och fru Tora Fries, telserika forkampar i Skandinavien.
Jamsides med det hon agnat dessa mycket kraf- och Nya Iduns: froken Bertha ~ u b n e r och fru Sigrid vande - arbetsomraden sitt intresse, har Anna Wick- Elmblad.
Rostrattsforeningen sjalf har valt fruarna Ann- sell aflagt vid Kristiania universitet filosofie kandidatexa- Margret Holmgren och Hilda Sachs, froknarna Stina men och vid Lunds universitet juris kandidatexamen.
Quint, Anna Frisell och d: r Kerstin HArd af Segerstad.
Vid nyligen hallet konstituerande sammantrade har Till allt detta arbete utat har Anna Wicksell icke uraktlatit en husmoders, makas och moders plikter.
kommitten till ordforande valt d: r Hard af Segerstad, Mer an de flesta har hon sorjt for sitt hem och sin till vice ordforande froken Leijonhufvud, till ' forste sekre- familjs behof, sa t. ex. har hon undervisat sina barn terare fru Sachs, till andre sekreterare fru Fries och till intill 13-14 ars alder.
Och i hennes hem moter man skattmastare froken Frisell.
Till revisorer ha froknarna det stilla lugn och den hemtrefnad, som bara vittne Kerstin Wall och Elin Rosen utsetts och till revisors- om det omsesidigt goda forhallandet mellan familje- suppleanter froknarna Mathilda Silow och Adile Philip- medlemmarna '.
son. '
F - I Allm.
Pensionsforsakringsbolage t, Stockholm, meddelar till s&amp;rdeles billiga, premier: Lif-, Blandade Lif- &amp; Kapital- samt Barnfiksakringar Liberala invaliditetsbestammeIser.
Bolaget ansvarade den 31 dec.
1911 for en lifforsakringssumma af 89,650,951 kronor.
v Kvindevalgretten i Danmark.
i har i de sidste Aar gentagne Gange staaet over- for et udkast ' til en Grundlovszndring, som ind.e- holdt Forslag til Indfmelse af Kvindens politiske.
Valg- ret.
Vi har ligesaa ofte set disse Forslag lide Skibbrud, ikke paa Grund af Kvinders, Valgret men fordi, .de politiske Partier.
ikke kunde enes om andre i Forslaget indeholdte Punkter om Endringer i den Forfatning, un- der hvilken Danmark har levet siden 1866 og hvori for- " uden Valgretsindskrankningen tili Maend alene tillige Valg- kredsenes og Landstingets uretfzrdige Inddeling og Sam- menszetning.
har virket utilfredsstillende.
- Det var mod Konservatismen i Landstinget, der Gang paa Gang blev bbet Storm.
Den liberale .Regering for- sogte at skyde en Bresche i Muren ved at foieslaa en Endring i to Skridt.
F B r s t en .Forandring af Fol- ketinget og d.e r n a s t med Kvinderne og de 25-aarige Mznd som nye Vcelgere til dette: at fors~ge en Orn- formning af Landstinget.
Kvinderne var tilfreds med den-: ne Fremgangsmaade og erklzrede dette i en Resolution.
Den vilde give dem lndflydelse paa vigtige Spmgsmaal.
Men Konservatismen var ikke tilfreds, den begravede alle Forslag i.
et Udvalg.
Den maatte da menes at se sin fordel ved en s a m l e t Revision, og Forslag til en saadan, hvori Folketing saavel som Landsting foreslaaes forandrede, var det altsaa, vor Konsejlsprzsident fore- lagde den 23.
Oktober 1912, 64-Aarsdagen for den i vor Historie saa navnkundige " grundIovgivende Rigsdags " Sammentrzden.
Det; der vaesendtljg vi1 interessere " Dagnys " Lasere, e t Kvindens Stilling i dette Forslag, og det er da med den stqste Tilfredshed, at man kan fremhaeve, at der ikke.
paa noget Punkt er gjort Undtagelser overfor hende.!
Hun ' faar - 25 Aar gammel - gift eller ugift til beg- ' ge Kamre samme Valgret ogJ Valgbarhed som MMd.
Hun bliver, som Manden, kun politisk urnyndig, hvis hur har faaet Fattighjdp, der ikke er tilbagebetalt, eller hvis hun er ude.
af ' Raadighed over sit Bo (Mandens Raadighed over Fallesboet bringer .ikke Hustruen ind under denne Undtagelse).
- Lighedsstillingen har ogsaa vaxet hende tildelt.
under alle ovenfor omtalte Forslag, saa noget uventet, der kun- de give Anledning till sterrre Udslag af Begejstring, var dette ikke, - det er noget andet, der bevirker, at ogsaa Kvinderne hilser d e t t e Forslag med skme Glzde og Fortrmtning end de tidligere.
- Den Trang og Vilje til virkelig at handle ikke blot forhandle -, som tydeligt f ~ l e s hos Regeringen, - den Fasthed og Alvor, hvor- med Forslaget lagdes paa Tingets Bord, * var velgmende - - ' - * I foljande ord berorde konseljpresident Berntsen i Folke- tinget d.
23 okt.
kvinnornas sak: " Kvinderne har her til Lands uden stmre forudgaaet Kamp erholdt kommunal Valgret, o g alle komtnunalt interesserede Men- nesker erkender, at.
det har vnret af Betydning for de kommu- nale: Raad, at Kvinder har faaet Szede i disse.
Naar man nu ' skrider til e?
Forfatningsforandring, er det kun et simpelt Ret- - - Innan N i koper eller bestaller Pal s ' a t d j k n, - = Inneh.
Alb.
Stridsberg, MASTERSAMUELSO.
37.1 fr. horn&amp; af Malmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af alla slags piilsvaror.
Reparationer och moderniseringar billigt och omsorgsfiillt.
Spec.. / aquctter och Piilsknppor.
Allm.
11555.
Riks Norrm.
241. i Modsztning till den Form, hvorunder tidligere " Prme- balloner " sendtes till Vejrs, og den varsler for Kvinder- ne sikre Tegn paa, at det, en lille trofast Rok i mange Aar har k~mpet for, inden lange Stunder.
og under vzr- dige Former rzkkes fil alle, ogsaa ti1 dem, som ikke kmpede, men som.
forhaabentlig hurtigt vi1 - opdrages gennem Besiddelsen af Retten ...
Det er, som bekendt, grumme vanskeligt at profetere i politiske Spmgsmaal; jeg skal ' derfor iridskrznke mig kl at omtale nogle Forhold, som er af Interesse, hvis man.
f or dette ' Forslags Gennem- vi1 bedmme 91Jdsigten9&gt; fpelse.
- Mederis Konservatismen.
tidligere var i absolut er dette.
Flertal.
nu indskrumpet til.
Flertal i ~andstih~et, e e n - i dette ' Tilfzlde endda ret .tvivlsom - Stemme -.
Den ~ri~serklaxing, som W r e.
bl.
.
a. paa Grund af det i Forslaget.
indeholdte Punkt om den privilegerede Valg- rets f u l d s t ~ n d i ~ e Afskaffelse har ' udsendt, har derfor ikke bragt nogen til at skzlve. '
h q r e kan f.o r e n T i d det kan ikke f o r- s t a n d s e ~orfatnin~szndrin~&amp;,.
men.
.
h i n d r e den, og.
det turde som.
sagt vme - tvivlsomt, om H ~ j r e ser sin Fordel ved .. at udsztte Operationen Izn- gere.
.
.
.
.
Forslaget er ga&amp;t i Udvalg efter en tre Dages Debat.
De tre frisindede ' Partier: Venstre (Regeringsparti), Ra- dical Venstre og Socialdemokrateme, tilsagde Forslaget deres Sbtte og Sternmer, medens W r e, der tzller ca.
14 Stemmer af de .l14 Folketingsmznd, talte imod.
En Fraktion indenfor Venstre vides at vaere i Opposition M Forslagets Plan om, at Kommuneraadene skal vzlge Stsrsteparten af Landstingets Medlemmer.
Denne Diver- gens tillzgges mere og mindre Betydning.
Skynder Ud- valget ~ i g og Forklaget.
sendes till Landstinget i god Tid, inden Jul, kan vi r e p e med en Mulighed m e r e for at vi i 1913 ser det som Lov.
- Danmarks Riges Grundlov af 5. juni, 1849 gav os den frie Forfatning med almindelig Valgret til alle Maend, og til Trods for den " reviderede Grundlov ", der d.
28.
Juli 1866 saa Lyset, som Landet siden er styret under og som indfqrte privilegeret Valgret till Lands- tinget, har det danske Folk haardnakket holdt fast ved den 5.
Juni som " Grundlovsdag ".
De Kvinder, der her i ~ a i d e t er kornen ti1 Bevidsthed, har hidtjl kun kun- net fejre denne .Dag ved Protest.
Maatte vi - herefter kun- ne fejre den under fuld Frihed og fuldt Ansvar.
- Kqbenhavn, den 3.
November 1912. '
' ' ' I Thora Daugaard.
fzrdighedskrav, der sker Fyldest, naar man benytter den_g % Lejlighed til at give Kvinden samme politiske Myndighfl som Manden.
Og jeg gaaer ud fra, at naar en ny Grcmdlqv-er: vad- taget, da er Kvindens Valgret her Landet en fuldbyrdet en&amp; gerning. "
Reds anm. Annonsera i DAGNY!
.
En oradd svensk kvinna.
I a dessa dagar reses i Stockholm en minnesvard at Kristina Oyllenstierna, och sallan har val nagon varit sa fortjant daraf.
Har hon icke aflockat den ordknappa historien hederstiteln: " h o f d i n g for det fosterlandska partiet i affallets dagar "!
Det ligger oandligt mycket i denna enda rad.
En kvinna ar hofding i Sveriges rike, icke for laglosa oroselement och utlandska partigangare utan for det fosterlandska partiet.
Och mark val " i affallets dagar ", da det fordrades mod att tillhora det parti, som sveks till och med ' af sina fordom varmaste vanner.
Det var icke forsta gangen en kvinna satt som hogste befalhafvare pa Stockholms slott.
Forut hade det en gang segt forsvarats under ett halft ar af en annan ' Kristina, kung Hans ' drottning.
Den gangen forde belagrarna svenska falttecken, och den varme fosterlandsvhnen doktor Hemming Gad var deras ledare.
Senare anfortroddes stad och slott af Svante Sture at hans maka, fru Marta, och ehuruval ingen belagring da hotade, vor0 tiderng icke mindre bryd- samma.
Samtidigt med Kristina Gyllenstiernas forsvar af Stockholms slott holl Anna Bjelke lika tappert stand i Kalmar.
Tiden synes i sanning ha varit rik pa dugliga och oradda kvinnor med myndighet att be- falla ofver jarnkladda man.
" Min hjartans kara stall- broder " brukade gamle herr Sten kalla sin kloka husfru Ingeborg Tott.
Och att unge herr Sten afven hade en honom fullt jambordig maka, det har Kri- stina Gyllenstierna visat.
Sjalf djupt nedbojd af sorg ofver sin kara hus- bondes forlust, kande hon sig styrkt af den vordnad och tillgifvenhet som visades hans efterlefvande.
Att hvarje barare af det stolta Sturenamnet kunde lita pa allmogens, enkannerligen dalamannens trohet visste hon.
Har var en fast grund, nar allt annat vackla- de.
Och hon beslot att bygga pa den.
Val mojligt att hon, som kanske hade sett kunga- vardigheten vinka for sin make, i borjan framst hade i sikte att trygga sina soners framtid.
Var icke den aldste i hennes ogon sa godt som erkand arftagare till faderns makt och myndighet!
Och kanske hoppa- des.
hon att i sin halfsysters kacke son, Gustaf Eriks- son, finna ett manligt stod at den unge franden.
Darfor holl hon i det langsta mod och hopp uppe hos de fa palitliga man, som delade hennes tankar.
Men hvad skulle hon, hvad skulle alla tanka, nar den trogne Sturevannen Hemming Gad nu uppvad- de utanfor vallarna under de danska fargerna och dref underhandlingar for kung Kristiems rakning?
Den ene efter den andre lat sig daras af hans rost, Gustaf Eriksson hordes icke af, och snart stod hon ensam kvar.
Det hette att Kristiern nu vore ratter herre till Sveriges land, och med hvad ratt vagade hon val d i undanhalla hans slott? '
Med tungt hjarta har hon dock helt viss: satt sitt namn och sigill under den skrifvelse, hvari med od- mjuka ordalag stad och slott ofverlamnas efter att ha hallit stand i tre manader.
Detta bref, utfardadt en af de forsta dagarna i september, ar sa lyclandc: Vi Kristina Nilsdotter, Herr Sten Stures efterlefversiia, Bengt Arendson, Magnus Green, Mikkel Nilsson, Erik Kuse, slottslofvarne pa Stockholms slott, desslikes borg -- mastare, ridman och menigheten i Stockholms stad, gcra alla veterligt med detta vart oppna bref, att efter tid vi af Guds forsyn aro .komna till en vanlig och iiiicitc- lig ande med hogborne fursten och herren, herr Cliristi.
ern, Danmarks och Norges, Wendes och Gotas konu~g, utvald konung i Sveriges rike, hertig af Schleswig-Hd.
stein etc. for alla de brister och forsummelser vi haha haft mot hogborne fursten och Sveriges rikes: hd, i det vi mot honom Hans nade och de goda herrzr haivsi samfaldt sa lange hallit vid like Stockholms slott och stad, desslikes om all skada och fordarf som har i riket i detta langliga orlig uti konung Christierns, kulig I Iaris: tid och nu i forenamnde hogborne furstes tid skcclt lir med mord, brand, rof, fangelse och ehvad mot det skecii ar, utanfor riket eller innanfor riket, till lands eller vat- ten, sa skall det vara en alldeles klar, aftalad sak ock hafver hans nade lofvat att hAlla oss alla fattiga clch rika vid Ilag, ratt, privilegier, friheter ock nader, s m.
de bref hans nade daruppa gifvit hsfver yt: emeru inx; ~.
nehalla och utvisa: darfore forplikta vi oss vid var godc tro, lofven, ara och redelighet att halla Stockholms staii och slott till hans nades och Sveriges rikes rads tro hand efter denna timme och samfaldt ofverlamna foren: slott och stad At hans nade och riksens rad nastkoin- mande fredag, nar klockan 8 dar, mottagande da strax forenamnde hogborne.
furste med tillborlig vordnad odi.
ara som oss bor att gora (at) var ratte herre cch II (- vald konung till Sveriges rike.
Detta lofva vi alle sam-.
faldeligen under allas var goda tro, ara och reddighet.
Till vittnesbord hafva vi foren: latit hanga allas v i t a och Stockholms stads sigill nedanfor detta vart o p p a!
) rci, som gifvet ar aret efter Guds bord tusen fem hundrr p&amp; det tjugonde, onsdagen nast fore varfrus Ctidelsedzg.
(15 sept.
1520.)
Det ar svenskhetens sista officiella kvarkfva som har anklagar sig sjalf for sin trohet mot det a r m, forodda fosterlandet och som i sack och aska p5 god tro kastar sig for den af det danska partiet L&amp; valde konungen.
Hyste man annu ett hemligt hopp att under den korta fristen fran onsdag till fredag ett mirakel kunde intraffa, som skulle radda fran ilesait.
att nodgas ofverlamna landets hufvudstad, s i hlef det sviket.
Och hur kung Kristiem II holl sina loften visade sig jamt tva manader senare vid kroilingsfest- ligheterna i Stockholm.
An en gang trader da fru Kristina fram i for- grunden.
Nar arkebiskop Trolle infor konungcr~ och
531 D A G N Y de ' forsamlade herreman och fruar har upplast sin gemena ' anklagelseakt och fordrat " all lagens strang- het " mot alla dem han namngifvit, ar det - Kristina Gyllenstierna, hvilken rnidt i den skrackens stelkramp, som gripit alla, ensam finner ord for att radigt och oforskrackt tillbakavisa de orattvisa beskyllningarna.
Kanske var det vid detta tillfalle den oforvagne Soren Norby for forsta gangen imponerades af hen- nes mod.
Foll det pA hans lott att fangsla henne bland de manga hail pa sin konungs bud forde ut ur salen, har det sakert skett med all ridderlig hof- viskhet.
Och var det sedermera han som pa sitt skepp forde henne och hennes familj till fangelset i Kopenhamn, har han i henne under resan mer an en gang funnit sin like i stolt tapperhet.
Det behof- ver icke ha varit ensamt for att framja sina arelyst- na planer, som han nagra ar senare giljade till Sten, Stures anka.
Och hon, som ensam i fiendeland under sin for- nedrings dagar kanske endast af honom ront upp- marksamhet och godhet och som i honom skulle ha funnit det basta stod for sina planer - det far ej fortankas henne, on1 hon ett ogonblick tvekade.
Men hennes frande Gustaf hade da redan bestigit Sveri- ges tron, och hennes kvinnliga takt, ej mindre an hennes omtanke for landets basta, forbjod henne att knyta en forbindelse med dess forne oforsonligaste fiende.
Hon var angelagen att sta pa god fot med kung Gosta, af hvilken Sverige nu hoppades allt och om hvilkens misstroende hon ej var okunnig.
Alltfor val visste hon, att Sturenamnet, annu s % allmant ak- tadt och alskadt, innebar saval en fara som en for- pliktelse.
Hur val fru Kristina hos sina barn inskarpte lag- lydnad och obrottslig trohet mot det regerande stats- ofverhufvudet, darom vittnar ' den ende till mogen alder komne sonen Svantes lefnad, alltifran hans for- sta ungdoms standaktighet i frestelsen intill den dag; da Vasaattlingen tar hans och hans soners at rikets tjanst hangifvet agnade lif.
Sannolikt har " Sten Stures efterlefverska " under fangelsetiden i Kopenhamn fattat beslutet att med den unga dotter, som .dar andade sitt lif, afven jorda alla arelystna drommar for de sina, blott de finge med lifvet slippa darifran.
For egen del hade hon ingen annan onskan an att om.
mojligt utplana sig sjalf och de minnen, som foljde med Sturenamnet.
Kanske var det darfor som hon, trots sitt lofte att icke for andra.
gangen trada i aktenskap, dock till sist skankte sin hand- at den konungens frande och troman, som bar namnet Tre Rosor.
Me11 till eftervarlden har namnet Kristina.
Gyllen- stierna gatt, och som sadant, namnet pa en.
oradd svensk kvinna, star det outplAnligt inristadt pa den svenska hafdens blad.
S-d H-n.
Litteratur.
Glimtar.
Fantasier och ' kaserier af Amalin Fahlstedt.
Wahlstrom t3 Widstrands forlag, Stockholm. '
Urider senare ar har Amalia Fahlstedts namn en- dast varit synligt p5 ofversattningsbocker eller i tid- skrifts- och tidningsspalter.
Som ofversattare hor hon till vara basta, och det ar ett betydligt an: -: lasvar- da arbeten pa franska, tyska, engelska, holliiii~ska och italienska, som hennes flitiga penna .ofverfort till vart sprak.
For oss alla, som lart kanna henne som forfat- tarinna - vare sig under eget namn eller dold un- der pseudonymen " Rafaels " veckrika mantel - ' &amp; det emellertid.
en angenam ofverraskning att aterigen ' fa se ett skriftligt bevis pa att ofversattarinnan &amp; te ' for all tid undantrangt forfattarinnan.
Och sakerligen skall hennes nu utkomna bok " Glimtarn motas af in- tresse fran m h g a hall, om den ocksa inte rojer mycken slaktskap med dem af hennes foregaende ' ar- beten, som vackt storsta uppmarksamheten: den pa sin tid lifligt omdebatterade novellen " En passions- historia ", dar hon for forsta gangen framtradde som " Rafael ", och " I sommartidv, en ungdomsbok, med hvilken Amalia Fahlstedt vann namn som lyckad for- fattarinna inom en genre, dar man i Sverige har ondt ' om verkligt roande och litterart fullmaliga boc- ker.
" Glimtar " besitter dock en egenskap, som ar be- tecknande for allt hvad ' denna forfattarinnna skrifvit - men ingalunda for bocker - i allmanhet - - den ager innehall.
Och hvar och en som laser igenom d e s a 7 ' fantasier och kaserier ", som underrubriken lyder, maste tanka, att har bakom finnes en personlighet - och en som inte later pennan ga bara for skrifvan- dets skull, utan emedan hon verkligen har nagonting att saga.
I flertalet af de utan minsta skymt af pose eller viktighet nedskrifna smabitarna ar det samhallets och inanniskornas svagheter och lyten, som dragas fram i dags1 juset.
J ' Pedanter ", " dubbelgangare ", herrskapet " Sans Facon ", humbug, - alla dessa dussintals af umgan- geslifvets och tillvarons brokiga gestalter och foreteel- ser aro med i revyn och f&amp; sitt kapitel allt efter for- tjiinst.
Amalia Fahlstedt kanner sitt folk, och hvar och en far sin beskarda del af upptuktelsen.
Men det gis- sel hon svanger ar hvarken det ofverlagsna hanets eller den blodiga satirens.
Visserligen ligger det atskilligt af satir i det som har sages och tankes, men den ar af en sa speciellt alskvard ' art, att den hvarken ger hugg eller stick.
Det ar som bures den af sa stark medkansla och godt humor, att den rent af ej nanns ge ens den.
minsta brannblasa ..
Detta forfattarinnans gemyt som tuktomastare och, sanniiigsagare fortar dock knappast,
532.
t D A C - N Y -- - - - p tydligheten af de mer och mindre fula innersidor hon belyser; och forfaringssattet sticker betydligt af mot det mer vanliga - att utan misskund hudflanga.
Visst kan det vara ratt nojsamt * ibland att hora en uddig satir och gnistrande kvickheter, bara man sjalf slip- per vara foremalet.
Men de elaka kvickheterna aro ej svara att astadkomma.
Den godmodiga satiren dar- emot utgar endast fran ett vidtseende och odladt for- stand.
Nara till detta lidelsefria och behagliga satt att aga och vanda ut och in pa folk sluter sig .ocksa forfattarinnans stil och hela formgifning, som ej har .att framvisa nagra ofverraskande vandningar eller blixtrande infall.
Lugnt och med en viss fyndighet be- gagnar hon sig af sina uttrycksmedel och saknar sal- lan det ratta ordet for hvad hon vill saga - om an ocksa spraket stundom kunde vara rorligare och kan- ske afven mindre utsmyckadt.
Detta hennes bildrika, jamnt flytande sprak pas- sar daremot val samman med en del af " fantasiernav, dar det bares af akta poetisk stamning och djup i tanken, sasom t. ex. i " De tv2 s ~ n g a r n a " och " Lif- vets fullhet ", dar diktarinnan makat at sidan.
den kritiserande, haift raljerande samhallsfotografen - har- igenom blottande sin egen " dubbelnatur ".
Men kanske a r det, nar allt kommer omkring; just dessa framtradande sarskilda egenskaper - dualismen - som gora att man laser Amaba Fahlstedts " Glim- tar " med odeladt noje - pa samma gang som man erkanner att denna bok innehaller tillrackligt af tank- vardt och vackert for att kanna lasas om en gang till.
.
Och dock hor.
den hvarken till de glansande el- ler utomordentligt djupsinniga bockerna - men sakerli- gen daremot till dem, som vi stundom behofva i ogonblick af ledsnad och tomhet - eller af djupt varldsforakt.
Ty afven alskvardhet och formagan att bibehalla jarnvikten ' infor oefterrattligheten kan .smitta.
M. R-M.
Textilutstallningen i Nor- diska Kompaniet.
. '
Tyra Grafstrom.
D en venetianska spetsen iger en aristokratisk och for- nam skonhet.
Intet under att den pa 15- och 1600- talet spelade en sa betydande roll saval for kyrkans skru- dande som for kladedraktens prydande.
Det berattas ' t. ex. om en fransk hofman, Cinq-Mars, att han lamnat efter sig ej mindre an 300 garnityrer venetianska kragar och manschetter.
.
Aran att med vart lands textilkonst ha inforlifvat den- na sarskilda art af spetssyning tillkommer fru Starck-Lil-.
ienberg och fru Tyra Grafstrom, den ena som den ut- forande,.
den andra som den stodjande kraften.
Uppsla- - g&amp; gafs genom den af Slojdforeningen anordnade spets-.
Doktor Hj.
Helleday ' s Homoopatiska I n s t i t u t, Sibyllegatan 16, 1 tr. (Hornet af Linnegatan).
Forestiiidare: Doktor H, Osiier, legitim.
amer.
lak.
Annialriing for mottagning: Riks 11837.
Allm.
16,648.
Hvardagar 10-12,30 och 2-4.
- - - - - - - utstallningen ' i Stockholm 1904, hvarest en rj k samling spetsar fran skilda tidehvarf och skdlor, uppgaende till ej mindre an 1,435 nummer, exponerades.
For spetskonsten intresserade hanvisas till Meddelande fran ' Svenska Slojcl- foreningen ar 1904, II.
I den sedvanliga hostutstallningen, som nus i ' dagarna agt rum i Nordiska Kompaniets vackra lokal for textil- arbeten, har den venetianska spetsen intagit en heders- plats.
Det exponerades dels en vacker samling garnityrer och spetsstycken: reticella - den i Italien tidigast fore- kommande spetsen - och points de Venise i gamla eller- nykomponerade monster; dels en af damer i Ronneby ' for darvarande aldsta kyrka bestalld altarduk af utsoktaste finhet i det tekniska utforandet och sakraste stilkansla ' vid inkomponerandet af de kyrkliga symbolerna: vinet och bro.
det - framstilldt i drufklasar och ax -, evighetshjulet,.
triangeln och timglaset i det traditionella monstret af slingrande blommor och blad.
Somsattet ar points plats, d .. v. s. att ofvanpa monstrets konturer icke nagra sar- skilda ' konturtradar aro anbragta.
Mastaren ar fru Starck- Lilienberg.
Och sagas kan, att denna altarduk skanker verklig kansla af kyrklig hogtid.
Froken Annie Frykholm ar erkandt en af vara for- namsta textilmonsterriterskor.
Kunnandets sakerhet ' och kans-!
lans kultur hvilar ofver hennes arbeten.
Hvad .hon har exponerat ar icke nummerart mycket, endast nagra kuddar i sidenbroderi och ett par stolsbekladnader i hautelisse- vafnad, men ofvannamnda egenskaper forneka sig icke: Sarskildt bor framhallas i hennes haute-lisseteknik den utomordentliga finess, hvarmed hon sammanstrimlar far- gerna for astadkommande af den fargverkan hon hyftar.
Ett nytt somsatt, s. k. Kretastyng, tyllbotten och schatter- som, upptaget fran bulgarisk allmogesyning, har hon till- lampat pa en gulgron sidenkudde med motiv vinblad och drufvor.
Detta arbete maste betraktas som synnerligen.
konstnarligt.
.
.
Afven en mangd vackra gardiner: prydnadsgardiner, sammandragningsgardiner och skyddsgardiner, har ut- stallningen att uppvisa - gardiner utgora ju.
ocksa en sardeles viktig del la vie des chambres, '.
Froken Marta Cristerson har komponerat flertalet.
Ett par roda gardiner i libertysiden med halsommar och ornering i violett och rodt ha en .monstergill hallning och god ef- fektverkan.
En prydnadsgardin i mjukt.
svenskt hemvafdt linne, ornerad med tvarbarder i kedjesom, hvilka med ett lyckligt grepp fortsatta pa den underhangande sam- mandragningsgardinen, ar mycket tilltalande.
Af statlig effekt ar ett fonsterforhange komponeradt af doktorinnan Sutthoff: materialet siden, bottenfargen mellanbla, det kraf- tiga ornamentet blad och blommor i rodt och lilas, .somsatt delsbo, schater och stoppsom.
.
.
Vidare bor antecknas ett par charmanta sidenborddu- kar af fru Sutthoff och froken Fischer, den forstnamndas p5 guldgul botten med blommotiv i rod fargstiillniig, den senares med pafagelmotiv pa ceriserod fond.
B. ii: ' ' ' ' b.
e * eeeeeeeeeeeeee * eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee4eeeeeeeeeeeeeeeeeee.
DAGNYS LASARE ' e e:
.
Slo j dundervisningen vid vara folkskolor.
Att undervisa i somnad ligger val anda oss kvinnor Atskilligt narmare an t. ex. att skota gymnastik eller teck: ning, hvartill dock sallan eller aldrig hjalp lamnas pa det lagre stadiet.
Som vi finna det fullt lampligt att det har berorda sporsma- Vi skulle djupt beklaga, om klandrandet af var slojd- let behandlas ur skilda synpunkter lamna vi med noje plats for nedanstaende.
utbildning skulle medfora, att detta amne ' blefve &amp; s den artikel med ofvanstaende rubrik, som stod att frantaget.
Vi vaga pasta, att man vid ingen an ' nan.
Uri .. lasa i ett foregaende nummer af Dagny, gjordes nig- dervisning kommer barnen, sa nara som just vid slojd- ra pastaenden, som ej garna kunna lamnas obesvarade.
undervisningen.
Och dessutom ar det synnerligen val- Artikelns forf.
tycks ha fatt den uppfattningen, att gorande fos trotta nerver att for en stlund fa utbyta laxplugget mot praktisk verksamhet - sakert lika halso- folkskollararinnorna skulle vara inkompetenta att skota.
nagon slojdundervisning och att vi just vid denna skulle samt for lararinnor som for barn.
Flera folkskollarn~innor.
.
behofva ersattas .af facklararinnor afven pA skolans lagre stadium.
Var formenta inkompetens skulle bero p i den i detta amne sa underhaltiga seminarieutbildningen.
- Vi sjalfva anse emellertid, att var utbildning harutinnan inte varit samre an i andra amnen, i hvilka vi aro skyl- diga att undervisa afven pA hogsta stadiet utan nagon Diskussion.
i disciplinfragan.
Moderata Kvinnoforbun- som helst hjalp af iimneslararinnor.
Och hvad betraffar det i Stockholm anordnar i ' dag a K.
F .. U.
M: s ' stora: Stockholms seminarium, som ju sarskildt angreps, ha horsal diskussion i disciplinfragan.
Inledare ar skriftstal-.
storsta delen af de i Stockholm anstallda fran detta ' se- larinnan fru C e c i l i a - B a a l t h - H o l m b e r g, ' som ' minarium utexaminerade lararinnor haft seminarieadjunka forelaser om: B e t y d e l s e n a f u n g d o m e n s d i s - c i p l i n a r a u p p f o s t r a n f o r individ, sam-.
.
ten froken H. Sidner till lararinna i detta amne, och ' det h a l l e o c h k u l t u r. Forbundet inbjuder aila intres-; tycks da nagot egendomligt att tala om " dalig utbild- serade att deltaga i detta mote.
ning ".
De lararinnor, som undervisats af den n u v a- r a n d e handarbetslararinnan vid seminariet, aro fa, och dessutom torde val ingen kunna pasta, att denna larar- inna hvad f a c k s k, i c k l - i g h e b och u n d e r v i s - n i n g s f o r rnl !i g a betraffar ej skulle halla mattet - det ar ju som bekant hennes p e d a g o g i s k a forrni- ga, som varit.
omtvistad.
Detta fall visar just, att den pedagogiska sidan af amnet ar annu betydelsefullare an den fackliga.
- Men hvarfor stampla folkskollararinnorna sasom mindre dugliga att handhafva ~lojdundervisn~ing, da de ju ha de basta pqiagogiska forutsattningarna?
- Slojdinspektrisens - froken Blomberg - asikt om folk skollararinnornas kompetens torde for ofrigt helt sakert ha missuppfattats af den arade artikelforf., ty froken B. har sa ofta uttalat sin belatenhet med klasslararinnornas satt att undervisa i slojd, att vi ha svart for att tro enligt vidstaende dich6!
henne hysa den liga tanke om var duglighet i detta amrie, som pastas.
Vi skulle da snarare tro, att froken af B. onskar skaffa oss den okade hjalpen i detta amne for att gora oss mera jamstallda med de manliga 1a- prima engelskt ulstertyg ' * ' rama, hvilka i sina slojdafdelningar som bekant aldrig ha ofver 20 gossar.
Vid Stockholms folkskolor forfar- digas for ofrigt i flickslojdsafdelningarna sa mycket " fyll- Kr.
45: -.
nadsarbeten. "
utofver den ordinarie serien, att vi verkli- gen ej kunna annat an forvanas, da vi nu helt plots- ligt fa hora oss vara oskickliga att undervisa i slojd.
- Om ocksa slojdundervisningen vid e t t seminarium AKTIEBOLAGET skulle ha handhafts en tid ' af en i c k e e x a m i n e r a d lararinna (!
), sa fA vi val hoppas, att atminstone var medfodda kvinnliga fallenhet for handarbete ej darige- nom skall kunna ha tagit den skada, att vi nu samt och synnnerligen i ett slag blifvit hardt nar odugliga STUREPLAN.
att leda forfardigandet af 7-9-Aringars smA arbeten och inlara de stygn, som brukas. '
I P - - -. '
', NORDISKA KOMPANIET
1 Fraaor och svar.
Nvar kan man prenumerera pB Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man .bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera B dessa stJIlenP .Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex .. skall man aIltid gora det ..
Hvad kostar Qagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for ' / I, 2: H) for l /, och 1: 25 for l /, ar.
.
Hvilka villkor erhdlla prenumeranfsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara fdr denna p~ovlsions e p billlande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, g&amp;r man tillvaga p i ett af foljande satt: l) - Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: h n prenumererar 8 narmaste postkontor (e ' annor- $t-es) for de samlade prenumeranterna, detta un er hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och fil1 hvilkef pris kan man nummervis ldsa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande e~~edi !t~foI !4e !IU adressersra: d DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM * fPlatss8kande fd sina artnonser W r d a i SMASKOLELARARINNA si ker lats tiden mellan 1 dec.
o (1 Lbr.
i familj att undervis barn mot fritt vivre.
Svar siii rast till ') Lararinna)), Munkfoi p. r. Dagny for hnlfva priset eller 71h ore pr mm.
Ung bildad dam Under julferierna Dec., Jan.
onskar van lararinna ?lats att undervisa mindre barn.
Ej sprak el.
musik.
Svar till ' &gt;Fritt vivre o. resaJ), Svenska Dagbl., Stockholm, f. v. b.
TILL UTLANDET onskar bil- lad flicka medfolja som sjuksko- erska eller hjalp och sallskap.
i a r langre tid vistats utrikes, ch sedan genomgatt sjukvards rurs.
Bet.
och rek.
Svar: " Dec.
- Jan.
'), Lasarettet, Falk~ping.
GODT HEM dar junglru fin- les sokes plats af battre hus- iallsvan flicka, kunnig i matlag- iing, bakning, somnad o. s. v. Joda betyg.
Svar " Arbetsam- 3uglig)), Sv.
Telegrambyran,; tockholm f. v., b.
[af mycket ak !ad schweizisk f; milj i Berntrakten, som har 5 njutit den basta uppfostran, i mycket n~u; ikalisl&lt;.
beharskar t ka, engelska och franska, ons6 komma i finare familj - garr p1 storre egendom - for a undervisa barn i sprak och mi sik (speciellt vidin- och san1 lektioner), Svar till Grosshand Josef Berghoff, Vil !agatan 2: Stcckholm.
Lararinna, eleinentarb., onskar ofver julfc rierna (20 nov.-l febr.)
plats Pam.
att lasa med mindre bar samt deltaga i husliga goYomAi sanit hand.
Goda ref. Svar ti)) Ensam ", M u l s e r y d p. r. ix srn 8 dagar.
LARARINNA, undenhinigsa van, musikalisk onskar pats n1 eller vid varterminens borjan, anlingeii som hjalp i hemmet el ler att lasa nied mindre barn Basta rek.
Tacksam for sval markt &gt;F J 1912 ".
~ l l m.
Tid, ningskontoret Stockholm.
EN FLICKA onskar komin: som sallskap At yn,grc person eller sjuklig dani, (Helst i nor ra Sverige.)
Svar ti2)) S !unsku " Hoganas p. r.
I .I.
- * p Privat sjukvard onskas af sjukvardskimnig flicka Bitrader afven med hiisliga gom LARARIXNA onsk.
under fe roinal on1 s i onskas.
Svar tii rien fran den 1 dec.
till den l ()) Sjukvard1 ', Kalmar p. r. febr.
plats i battre familj, hels ptastfam.
Ar villig hjalpa frur i lattare husliga sysslor sam Ung musikalisk flicka dessemellan, om s i onskas, lasa med barn.
Onskar anses son onskar plats i go6 fainiij, hets farniljeinedleiri.
Svar markt &gt; ' La, dar jungfru finnes.
Goda bety!
rarinna ", Valsebo, Hibol.
fran hushallsskcla.
Kunnig enklare och finare handarbeten Ar fran godt h.m. Svar fil En niusikalisk o. intelligent 24 " Faniiljernediem E.
E.? '
iuidei Ars svenska, exain.
lararinna foi adr.
S. Gum Ail .Ai~sm~sl~yri Stockholm, i. v. b. sinnessloa, onskar plats i svens1 familj i trtlandet eller t Sthlm Betyg och rek.
Svar till ' Il Jan.
1913 ", St. Dagblad, Sthlm Ung elementarbildad flicka, so ?i genomgatt tradgardskurser vic Naas och Atvidaherg, livarder: BILDAD FLICKA med fler i /, ar, samt sedan 1 Ar prakti Arig vana p i kontor onskar lik serat i stor tradgrid i SMne nande plats eller som skrifbitri onskar plats i tradg5rd.
Skiillc de och hjalp med forefallandt tradg5rdsagande da111 reflektera.
goromal i privatfamilj.
Svar emot ar sokanden villig bitrada rircc ses tacksamt till " ViBlig '), p. r. honsskotsel, hmhiillsarheie etc. Helsingborg.
man tiden tillater.
Svar med lo neforinaner tt11 ~1A4.rbctsvillig ' 1 Ostgota Correspodeiiteri s AII UNG FLICKA (landtbriikare nonskontor, Linkoping.
dotter) onskar komma i familj Ar villig att under skicklig hris moders ledning deltaga i alla in * 24-&amp;rig flicka om hemmet forekommande goro, mal.
Har genomgatt Hedda - Gro kunnig i bak och matlagning nius Hushallsskola i Stockholm, samt somnad, onskar i jai; bizi- Svar till familjemedlem^), Kyr- plats i ordningsfuil: hem.
Sila: till Z.
S., Smogen n. r. kogardsgatan 3, Eskilstuna. '
Hushallerska.
FINNES nagon snall och vanlig Familj som vill ha en 20 ars battre flicka till kjdp och sall.
skap nu strax eller efter jul, !&amp;r kunnig i enklare och finare handarbeten, samt nagot iiiatlrig ning.
PA lon fastes mindre af.
seende.
Svar emotses snaras1 mojligt till Vanligt hem '), Fa.
geris p. r.
Ung flicka, fr. ilalarna, val att skota battre ilcm r,d e p hand, kunnig i mzdlcgning, hand arbeten, nigot somnad och vii lig bitrada =cd skrifgoroniil onskar plats hos aldre.
herre el.
ler dam.
Goda rek.
Svar til ') D.
K.
28 ", Linkopitig, p. r.
Ung biidadl flicka,; om genoriigitt fullstandig hus- ~illskurs onskar plats i bildad,: reflig fam. Helst i Sthlm eller iess narhet.
Svar till)) Sallskap x h hjilp ", Kinna p, i.
EN BILDAD, IIUSi.l&lt;i Fl ' aiLa F A onskar komma i h a f e tamil i Stockh.olm eller dcsb aarkcl som hjalp och si!
!skap, garna dar barn finnas.
Vlil aascs som iatniljemedlem.
Svar ernafses tack-; mit tinder adr., " Sna7.1; Y '.
; -: J- dstuna p. r. I %ushaUskun.nig lattre flicka onskar plats.
Sv.
ANSPRKIZS ' LoS 25 ars flicka, il1 ') hlusika3isk 27 Ar ') under; om genomgAtt Iiii.c; liSllsskota orh $dr.
S. Oumselii Annonsbyra, ir kimnig i soninad odi hand- uheten onskar plats.
Svar till; tockholm, f. v. b.
" Landtbrukaredoticr ".
1 li5~; 1.n: is I. r.
3 a 4 timmms rontorsarhete dagligen eller till- En battre flicka Briskar plats a1Iigt skrihrbete onskar ung fru, god familj for att deltaga i iagct skrifmaskinskumig och, iiycket intresserad af alla @ n- ivarjelianda sysslor.
I Iar @ tt i orsgoromal.
Betyg frAn inne- rekniska skolan, varit irf~nilands, iafda platser finnas.
Svar tiii alar tyska, kan undervisa i teck- sysselsattn ni ng ' ^ under adress S. iing, ~nonsterrituiiig och malning.
3umzelii Annonsbyra, Stockholm,; var till " Noggrann ",; z.
Y., Salt-.
v. b. jobaden.
Ordinarie Iarare- (Iarari n n e-) tjansten LEDIGA.
PLATSER, l vid fasta folkskolan i Hylte, litt, F, i o r s forsamling, Krono.
bergs lan, kungores harmed till ansokning ledig inom 60 dagar fran den 1 oktober detta ar.
Praktig bostad i nybyggdt skol- hus, belaget i vacker trakt ej land fran kyrka och jarnvags- station.
VIKARIAT till namnda skola for instundande varterniin afven ledigt.
Ansokningar insandas till skolradets ordforande, adress M o- heda.
d r den 30 september 1912.
Skolradet.
Ordinarie larare- eller lararinne- tjansten ' vid fasta folkskolan i L y n g- s. j o forsamling, Kristianstads lan, med folkskole- och smasko- leafdelning, litt F, och med nio manaders undervisningstid kim- gores harmed ledig till ansokan inom sextio dagar fran forsta kuligorandet harom i Post- och Inrikes tidningar.
Utoni den lagliga lonen och ersattning for &amp; er- lasningstid atnjuter lararen eller lararinnan arligen 100 krono,rk 16neforhojning, till dess han el- ler hon kommer i Atnjutande af sitt forsta lagliga Aldersti ' ltlaggi, Skolan, som ar belagen vid all- man vag, nara Lyngsjo jarn- va sstation, har stor tradgard.
idress G a r d s K o l p i n g e.
Lyngsjo den 1 oktober 1912.
Skolradet.
l o r d i n a r i e folkskolla- l rarebefattningen I I vid fasta folkskolan (litt.
C) vid Ljungby kyrka sokes inom GO da ar fran 5 oktober hos skol- rafet i Ljungby, Kalmar lan, adr.
L j u n g b y l i a l n ~.
Lon enligt lag, fortsattningsskola, slojd. '
La e strax invid Ljung- byan oc!
Ljungbyholms jarn- vagsstation, 1 ' /, mil han Kal- inar.
Inom samma tid sokes.
vi tariatet under varterniinen 191 3.
Ljungbyholm i oktober 1912.
Anders Carlsson.
Skolradets ordforande.
I Ordinarie folkskollarare- (lararin- ne-) befattningen vidSkyddshenime1 i B o d a f o. l k s k o l a, Vasternorr- lands lan, kungores harmed till ansokan ledig att tilltradas deii 1 januari 1913 med tre mana- ders hnsesidig uppsagningstid.
Aflonin en ar 800 kr.
pr Ar jamte / Ii kost, tvatt, 1 bostads- rum, vedbrand och lyse samt 2 hlderctillagg a 100 kr.
hvardera att utga efter 5 och 10 Ars tjanstgoring.
Ansokan insandes.
den 1 s november.
.till Skyddshemmet i Boda, Viskan.
[Forestandarinna Plats pa st orr e kontor NU GENAST erhaller enkel ansprakslos flicka plats pa egen- dom att lasa laxor med tvenne gossar i eleni.-skolans 3: dje och l: sta klass samt att .deltaga i lattare husliga sysslor.
Svar jamte ke: yp, foto., ref. .och lone- anspr.
till)) Nu genast ", Stig- toritta o. r.
Kvinnlig korrespondent 3ch inaskinskrifverska medi nagra Prs kontorsvana erhaller genas1 bra plats p i grosshandelskontor.
Den, som har sprakkunskaper, iar foretrade.
Svar till) ' Duglig ", idress Svenska Telegrambyrh iilial, Orebro.
En ung dam Vara kopinfls fyrklassifla komm.
sainskola beharskande fullkomligt i tal och ar en lararinnetjanst med under- visningsskyldighet.
i tyska och engelska spraken ledig for var- terminen 1913.
Undervisningstid 26 timmar i veckan.
Lon for terminen 650 kronor.
Ansok- ningstid till den 1 december., Vara den 7 november 1912.
Samsko !ans styrelse.
Larari n ne- befattni ngen ofverskoterske- och Husmodersbefattnlnflen vid mindre folkskola litt.
H i Bladhult, F a r i n g t o f t a for- samling, Kristianstads lan, kun- gores harmed till ansokau ledig att sokas hos skolradet fore den 20 noveniber.
Lon enligt lag ersattning for.
slojd och en manads ofver- tidslasning.
vid Hogbo tuberkulossjukhus na- ra Falun blir ledig d.
15 nast- kommande december.
Ltineforrna- ner: 700 kronor per ar samt Alt fritt.
Ansokningar atfoljda ~ f betygsafskrifter.
och lakarebe- tyg kunna insandas fore den l 5 november till undertecknad, som ifven lamnar narmare upplys- Skolradet.
nin ar.
Adr.
L j u n g b y h e d.
# ogbo, Falun i okt.
1912.
+ V. MALMSTROM.
Sjukhusets lakare.
Avesta kommunala mellanskola ar en ordinarie ~ainneslararinne- Engelska, befattning i modersmalet och geo- grafi (foretradesvis) ledig att till- irhailer plats i liten enkel fa- tradas fr. o. m. nasta termin., nilj i vacker och frisk trakt pa Konipetensvillkor .och loneforma- andet, f&amp; ' gifvande af en uer enligt kungl.
kung.
af den ioner n ~.
ni.
Bor nigot S dec.
1911.
Vederborlig anso- .il1 svenska f6rhalanden.
Svar kan, stalld till sddstyrelsens ingifvande lonepretentioner, refe- ordf. skall vara inlainnad fore renser m. in.
torde insandas till den 30 .nov.
1912.
" F.
K.))
under adress S. Gu- Avesta den 30 okt.
1912. licelil Annonsbyra.
Stbkkhbllni, STYRELSEN.
'.
V. b.
1 I Vid, f;, 1 Intelligent, bildad, frisk, obero ende yngre dam - med der verkliga kvinnans alla god; vid Suridbo fasta f6renad.e folk, egenskaper sokes som och sniAskola i V a s t a n f o r s forsamJing i VastmanRands Ian for varterininen ar 1913 stikes [or h.enimet ' hos 30.arig tjanste.
hps skolradet (adr.
V a s t a n- man i god samhallsstallning f o r s) fore den l december 1912 (bosatt i Stxkholm).
Svar mec Lon efter 1,100 kr.
pr ar jamte fotografi (som returneras) och fri bostad af tv&amp; rum och kok narmare upplysningar torde san samt .fri vedbrand och vedhugg das under signatur ning.
Skolradet.
Svenska.
Telegrambyran, Sthlm, f, Sjukskoterska, v. b. nied 600. kronors Brlig lon al landstinget samt vid tjanstgoring 1 krona dagligen i kosthallser- sattning, med Olands norra prov.-lik.-distrikt till- tjanstgo~ rings0rnrAd.e och station i Borg erhaller nu genast.
en ung dam holm, far plats den 1: sta kunnig i bokforing samt tyska nastkoniniande januari.
Ansokan och engelska.
.s raken.
Svar med tilr 9) Koni !orsplate med merit- och aldersuppgifl referenser, samt friskbetyg fore den 1 dec.
1912jJ, under adress S.
G u m ~ l i: till.
Provinsiallakaren, Borgholni.
Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
E n e x t r a ordinarie lararinnetjanst skrift svenska, tyska, ev. franska, sokes genast for en fin engross 8r exportaffar.
Ben.
svar bedes inlamna till Sv.
Dagbladets an- nonskonlor sub AB med u gift af meriter ozh loneamprg Endast prima ' krafler torde be- svara sig.
.
inkenian nied 2 sma barn, 2 ungfrur, och vacker bostad pil Skines vastkust, ar husfoirestan- iarinneplatsen ledig nu genast ior bildad dam (garna ankefru dan barn) med ordnbgssi-nne 3ch formaga att sprida trefnad I STILLA HEM p&amp; landet i mkring sig, helst ocksa musi- talisk.
Svar till D r E.
L i n- Skane far i a h l, B a r k a k r a, med foto.
ansprakslos flicka, yrafi rekolmnendationer och u p p joiii genomgatt ' sjukvardskurs vidl rift om loneansprak.
hospiital, plats att skota aldrq dam och for ofrigt vara be- hjalplig med forekommande go- BILDAD FLICKA, barnkar romal.
Goda rek.
fordras.
Svar Ar plats nu genast i familj vid Jastkusten som sallskap och till)) A.
B.
", Ystad p. r. ijalp i t husmodern.
Nagot mu- iikalisk onskvardt.
Jungfru fin- Hushallerska, les.
Rek., loneansprllk till " Barn- palitlig och van erh.
god pl.
a (ar7 ', Onsala.
storre iierreg.
Ej landthushAl1, coksa finnes.
Svar ined rek.
och .onepret.
till " E.
T.
)), Norrko.- ping p. r.
Bildad, sympatisk, huslig, en- [el, praktisk, helst engelska spra- Bildad dam, ret maktig, hogst 30-Arig flicka,; kicklig pianist, med godt satt if god familj och med utprag- x h god saljareformaga, erhaller adt ordningssinne erhaller for-) lats som resande for pianofa- iianl ' g anstal.lning.
Svar med) rik.
Svar med upp~ift aalder, oto och uppgift om utbildning; ' oregaende platser, referenser, 1o- idigare verksamhet ni.
m. till leansprak, foto 111. in.
sandes ' Pa landtegendom ') under adr.
narkt)) Pianist) ', Svenska Dag- i. Gumzelii Annonsbyra, Stock- bladets hufvudkontor, Stockholni.
iolin, f. v. b. '
Sprid Veckotidningen DAGNY!
.
.
.
1.
7,082,000 kr.
skola utlottas A 1893 Stockholms Teater-premie-obligationer.
Dragning den 2 Dec.
och ar hogsta vinsten Ars KOPMANNABANKEN, Fonder 4,000,800 kr.
- Hufvudkontor: Arsenalsgatan SD Afdelningskontor: SiDderma~mstorg ' 8, Sturegatan 82, 1 1 4 01, Deposition .. liapitalrakning Sparkassa ' Fondafdelning.
.
- 10,000 kr.
For endast 75 Ore erhalles kontrakt med ensam vinstratt A en obligation; for kr.
3-75 a fem st. for kr.
5: - a sju st. o. for kr.
10: - A femton obliga- tioner.
Om minst 5 nummer tagas, porto- fritt och dragningslista.
Bestallningar in- sandas till OBLIGATIONSKONTO- RET, S t o r a N y g a t a n 27, Malmo.
+ + i 4 Kassafack 15 kr, Doktorinnan Erikssons .Hvilohem.
Postadr.
: Arvika.
- Naturskont lage.
Billiga lefnadskostnader.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom.
t + Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, Wirens utsokta PARFYMER, eleganta daniers fortjusning!
ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt f r h L. Q.
W i r 6 1 1 1 1 Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l. Hafbv.
21 Lilla Vattngatan 21 ~tockholm.
- - - Fredrika-Bremer-FOrbandet: Klarabergsgatan 48, 2 br.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra Oppen 11 - 4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbandets SjakskGterskebyri: Tannelg.
25.
Rikstel.
68 98.
(LEDIGA PLA TSER) Vid Tollarps Landt- hushallsskola, Kristianstads Ian) anstalles en orestandarinna och en bitra- lande Iararinna.
Kompetens enl.
: ungl., kungorelsen rorande landt- iushallsskolor.
Ratserna tilltradas den 14 ja- iuari 1913.
Lonen resp. 1,200 ch 800 kronor pr ar, fri bo- tad in.
m.
Kurserna paga tir- a 8 manader af aret.
Ansokningar torde .insandas se- last l december till skolans sty- else adress Tollarp, ' Styrelsen.
KV.
GYMNASTIKDIREKTeR, an fA ofvertaga mindre institut Tyskland till pilsken 1913. var till S .. W. denna tidnings: ontor.
vikariat lararinnetjansten vid fasta folk- kdan (litt.
F.) vid Traneberg Otterstads skoldistrikt for nas- s vartermin 1 februari-30 juni,, ' ikes senast l nasta januari.
, on efter 900 kr, pr ar.
I brist pi % examinerad sokande .ntages smaskollararinna.
S kolradet Adr.
&amp; L !landso.
Allm.
tel. 82 1 l. i i: 4 + Utbildningskurser m. m.
+ 4 + 4 + I Kvinnliga arbetsomraden.
i.
+ 54 Drottninggatan, + + + + + ...............................
Lektioner i Linnesomnad (ifven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trickling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EONER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.
21004.
EVA EGNER, Malmo.
Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
+ 4 + +: + + + + + 4 Aberopa alltid annonserna I DAGNY!
Vid Solleftefi Samskola G Y N N A D A G N Y S forklaras harmed lediga till anso- kan tvenne lararebefattningar, en manlig och en kvinnlig, att tilltra- das kommande vartermin.
Amneskombination: for larare, Matematik, Fysik och Kemi; for lararinna, Biologi och Geografi i hogre stadiet, Historia och Mate- matik a lagre stadiet.
I&lt;ompetensvillkor: fil.
kandidat- examen med profar eller (for la- rarinnn) genomganget hogre lara- rinneseminafium.
Lon: grundlon for larare 2,500 kr., for lararinna 1,500 kr.
Laroanstalten, som star under ofverstyrelseiis inspektion och dar- med lamnar ratt till tjanstearsbe- rakning, iiger saval realskolexa- mens- som dimissionsratt.
Eventuella forfragningar besva- ras af Skolass rektor, till hvilken ansokan, stalld till Samskolestyrel- sen, insstides senast den 20 no- vember.
Solleftea, 19 Okt.
1912.
HUGO SANDSTROM, Rektor.
NU GENAST erh (il1er enkel an- sprakslos flicka plats a egendom at1 lasa laxor med tvenne gos- sar i e1em.-skolans tredje och forsta klass ' samt att deltaga i liittare husliga sysslor.
Svar jam- te betyg, foto., ref. och lonean- sprak till " Nu genast ", Stigtom- ta p. r. ANNONSORER!
Innehilisf orteckning.
Dagens nummer innehilleit Kvintaofragan och manskoekonomien.
Vara R6dca-Korssystrar till kriget.
Anna Wicksell - 50 air.
Af Louise av Ekenstim.
Kvindevalgretten i Danmark.
Af Thom Daugaard.
En oradd svensk kvinna.
Af Sigrid Piafen.
Amdia Fahlstedt: Glimtar.
Rec.
af Maria lQeck-sMiiller: Textilutstallningen i Nordiska Kompaniet.
Af B.
N. SIBjdundervisningen vid vara folkskolor.
Notiser.
Prenumeration h Dagny sker $ ntirmaste postanstalt eller bokhandel.
