# ID: svediakorp-per570
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,117
# sentences: 1,187
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
- - I --- ~: r .45.
Stockhoim den 7 November 1 9 1 2 - Prenumerationspris: 119 Ar.
kr.
2: 50,, 3: 50 ' 14,,,, 1: 25.
,,.
.
' 11 ar.
kr.
4: 50 I.
.
.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sHval i landsorten som i .Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv&amp; tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
I Redaktor o. ansvarig utgifvare: l I ELLEN KLEMAN.
.
.
Utgifningstid livarje torsdag.
Mottagningstid: kl. 11-12.
1 Sthlm 1912, F. Englunds Boktr, Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tvA tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
6: e I D ' arg.
Annonspris: 15 ore per mm: Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gAng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, l0, ggr lOoi~, 20 ggr 20: / 0, 50 ggr- 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast m h d a g f. m. Preussen och den kommunala kvinnorostratten.
en 22 oktober var eii betydelsefull dag for de preussiska kvinnorna.
Da behandlades i A b- g e o r d n e t e n h a u s fragan om aM bevilja Preussens, kvinnor konimunala rattigheter i likhet med inaniien.
Kvinnorna sjalfva hade gjort allt for att i~iom kam- maren vacka forstaendet af att detta var en fraga af storsta vikt och betydelse for dem och for att visa, att mangtaliga kvinnoforeningar stodo bakom krafvet pa kvinnans ratt att deltaga i de kommunala angela- genheternas ordnande.
En rad petitioner for saken hade inlamnats till kammaren.
SA hade P r e u s- s i s k a L a n d s f o r e n i n g e n f o r k v i n n a n s politiskb r o s t r a t f i, F o r e n i n g e n for k v i n n a n s p o l i t i s k a r o s t r.a t t i F r a n k- f u r t a.
O d e r, O s t p r e u s s i s k a. l a n s- f o r b u n d e t f o r k v i n n o r o s t r a t t i K o- n i g s b e r g m. fl.
.
petitionerat om kommunal rostratt och valbarhet for kvinnor.
Med stor span- ning motsags debatten i kammaren.
Ahorarelak- tarna vor0 talrikt besatta af kvinnor, bland hvilka marktes flera af ledarna inom rostrattsrorelsen och afvensa ett stort antal af den studerande kvinnliga ungdomen.
De oroligt spejande kvinnliga askadarna kunds snart nog konstatera att kammaren i god tid fylldes till sista plats.
Man hade saledes denna gang 5tmin- stone att rakna pa intresse for saken.
bland kammar-.
.
-.
h ...... -. '
ledamoterna; vare sig nu sympatierna vor0 f o r eller e m o t, den annars vid indra tillfallen manifesterade l i k g i l t i g h e t e n for fragor, som rora kvinnorna, tycktes denna gang fatt vika.
Nar vice talmwnen slog sin klubba i bordet vor0 sa godt som alla le- damoter pa sina platser.
Den mangranna samlingen.
visade sig dock ha hafb en helt annan orsak an intresse for kvinnornas ' fri- ga.
Det gallde att narvara vid minnestalet ofver kam- marens aflidne talman, och sedan ledamoterna val deltagit i denna hedersbevisning mot sin forna le- dare, uppstod en formlig rusning mot utgangarna, och nar den.
kommunala kvinnorostratten kom fore, sagos endast spridda representanter har och.
dar i bankarna, medan flera om andra, angelagenheter hogt ofverlaggaiide grupper omintetgjorde sa godt som alldeles mojligheten att hora de talare, som yttrade sig i saken.
Sa mycket blef det ej heller.
att hora.
Efter den forsta, socialdemokratiska talaren, som an- s i g att kvinnornas fordringar vor0 berattigade, kom- mo fran andra hall de gamla, utslitna invandhingar- na mot saken.
Det var bade detta, att kvinnorna ej sjalfva onskade dessa rattigheter, likasa kom den sto- ra oron for henimets och familjelifvets upplosande, om kvinnorna fingo rostratt, fram, m. m., m. m.
Visst hojdes en oce annan lugn och insiktsfull stam- ma, som t. ex. Dr Lippmans, hvilken erinrade om att ' r
.
n.
i o m i l j o n e r a r b e t a n d e kvinnor knackade,.
.
, pa dorren till Abgeordnetenhaus och m e d f u l l ratt f o r d r a d e m e d b o r g e r l i g a rattig- h e t e r.
Men de fordomsfria orden funno ingen re- sonans, och den mycket matta omrostningens resultat var pa.
forhand gifvet.
Fragan foll, och .kvinnornas .petitioner ofverlanmades at regeringen sasom m a t e- r i a l.
Och som sadant komma de val att for ' lang tid framat i2 slumra i sallskap med allt ofrigt i skap.
och pa hyllor samladt utredningsmaterial, hvilket allt-.
jamt vantar p2 en samvetsgrann materialforvaltare, som sorjer for dess ratta anvandning:,, ' ' ' ' .. 1.
.
n.
Fran arbetsstraten.
T ank om fruns mamma hade lefvat hvad hon ' nu skulle vara ledsen, sade jungfru Carolina, medan hon hjalpte sin fru med ytterkladerna och, reseffekterna.
- Skulle hon vara ledsen!
utbrast frun ' hapen.
Hon skulle val snarare vara glad att jag kan utratta nagot litet har i varlden.
- For rostratten ja, men den skulle gamlafrun al- -.
drig ha velat veta af.
" Ungafrilnu ' hade inte tid just nu att orientera Ca- - rolina i motsattningarna mellan gammalt och nytt.
Det skulle bara af p&amp; foredragsturne i landsorten.
Tambur- laset ' knappte igen efter henne.
.
P&amp; forsta plats, dar foredrag skall aga rum, ar lo- kalen inte sa val besatt.
Nagra ansikten, sympatiskt for- vantansfulla och lugna, lysa upp langst fram i salen.
De, tillhora kvinnor, Som for.
lan&amp;edan lamnat.
fmlan: det bakom sig, som veta hvad ' det ' ' ai-betas for och livil- ket pris som maste betaias for trohet mot ofvertygelsen.
Det gor resetalarinnan godt att mota de dar ansik- tena, uttryckande en fullstandig inre seger.
Bredvid dessa synas andra, dar.
langtan och hopp ar det forharskande uttrycket.
Ater andra spegla blott en obestamd nyfiken- het, och aiinu andra en lurande kritik i blick och min.
De alka yng- synas .vanta ett noje, de allra.
aldsta tyckas saga: vi aro for gamla for det .har, men nog kunna vi hora.
pa for en gangs.
skull.
Mannen.
aro - som oftast da naturvetenskap och ekonomiska friigor aro utelyckta fran ett kvallsprogram - i stark minoritet.
De se stela och afvaktande ut.
Da klockan slar, stiger frun upp pa katederil.
Hon gor. '
det s a latt och gladt.
som.
om hon skulle plocka plommon i. sin egen tradgard.
Detta imponerar.
Den traning, som ligger bakom sakerheten i ett sadant ogon- blick, ar alltid beaktansvard.
Hon sager.
iiagra hals- i~ingsord med ett vackert.
leende och sa - borja ratt, manga vidrakningar med ' lagars och forfattningars, upp: hofsrnan, som i forfluten tid aldrig velat skatta kvinnan som en kraft, utan i henne endast sett den " svaga ", och.
som i narvarande tid f&amp; upp ogonen for hennes behof.
endast genom kvinnans egna, ihardiga bernodan- den.
' Sa visar talarinnan en d d saitihallskonsekvenser af - gammal askadning.
- ', ', n.
. '
, L, ' a '.
Sa mycket obefogadt prat, tanker den &amp; orform&amp;na.
gamla borgmastarinnan, som i det stora hela styrt sin.
,,.
.
.
alltjamt man och sin stad en ostord racka af, iir ' .och.
-.
.. svaller i orubbad valrnaga.
.
.
Det ar, da ingen grans for kvinnornas fordringar, tanker en.
yngre obefordrad tjansteinan ..
De ha tillgang bade dem de till snart sagdt alla platser i landet kunna och icke kunna skota, de sakna ju- .intesse for ambetsgoromal.
Hvilket ofvermod hps dessa talarinnor, ' tanket en stolt medborgare.
De kritisera .f.
d. statsrad, .professorer och tranade .riksdagsman.
Kunde ' halla sig.
till det de ha djupare insikter ' ' i an samhallsstyrelse.
,;.
fivarfor namner frun inte Snagot om.
sijdana som jag, tanker den aldrade, fattiga, inkan.
.Vi ensamma bli .all- tid glomda, fast vi ' ofta fostrat flera barri a t staty med offer af ' alla vara krafter och.
af den yttersk skarfien.
Talarinnall belyser nu,.
en del kvinnors arbetsvillkor.
, Hon later bl.
a.
.nigra sjalfforsorjerskor, Anna, Botilda och Cecilia, beratta om stenar pa deras vag - hinder- samma skraprester,- s o m.
maste.
plockas.
bort,.
kvarlefvoy fran en tid, da k&amp;nnan.
utan hem.
var absolut v a d o s, ett byte ute .pa allmanningen, emedan hon saknade kun- skaper och utvagar att sla sig fram till sjalfstandighet och anseende.
Talarinnan borjar med att aterge " ett sam- tal emellan Anna-, .och hennes gifta * bekantskap:.
- " Att ' vara ' nojd som man har det ' ar sannolikt en ganska mattlig dygd, da nian har fullt upp af hvad man.
behof- ver.
Den som har hem, arbete eller pengar och dartill ' halsa, vill hon inte vara belaten, sa, bor honskickas p i forbattringsaiistalt, ' det ar min Asikt.
D u skulle, ' vara i mina klader, vara sh alldeles lamnad.
At ditt ode, att om du forsvann denna kvall, vore det ingen som mark- det, sa finge du profva hur pass latt det vore att va- ' bela- ten med som det ar '.
Nej, min basta du, vanta att pre- dika fornojsamhet for andra tills .du sjalf varit i oknen.
och fatt noja dig med grashoppor och kknelhar. "
.
" Du tror forstas ", svarade den gifta bekantskapen, " att bara man har siii man, e?
vaning och bestamda hus- hA1lspengar for ' veckan eller manaden, sa gar man midt i Arkadien.
Meil det kan handa,, att forargelser dagligr dags af alla dag ganska ' val.
motsvara dilla grashoppor, och med sAdana kameler, som man ou for tiden.
.kan fa .noja sig med i hushillet, SA.
.
. "
- " Jag afundas dig!
inte ett.
graiid.
Jag bara konstaterar:, du: har hvad, du behofver, jag har det inte, det iii den stora ~ k i l h a d - den mellan oss tva.
Men om jag bara nu med ens kunde fil en plats, skulle.
jag Varit sa innerligt gl ' ad.
Du hor.
hur sma mina pretentioner aro.
.Det ar s i ondt om sjalfva arbetet,, att nu for tideii auses lyckan rent af ligga dari, att man far arbete, far strafv.a och odmjuka, sig for en principal, likagodt hvilkei~.~~ - &gt;,Men en plats ' ar da val inte svart att f&amp;! ' '
-. " Inte?
Nej, inte som ensam- jungfru eller barnjungfru-husa.
Men till dessa y-ken.
h ?r jag inte blifint uppfostrad, da min, @ r ' var ofverordnad ambetsman.
Den som Gkat komma till.
" arlde~ femton ar fore den har alka nyaste tiden har sini utsikter ' att s12 sig fram.
Att man har van1i.g skdunderbyggmad ' ',!
i ':,. '
' ':.
. '
.
,,, ',.
.
:
och ar en hygglig, praktiskt ' klok manniska har ringa varde - man har ju inte fackkunskaper, man forstar inte allting.
Och ' inte heller har man konsten inne att lefva pa tredjedelen af hvad en.
normal fysik krafver.
Ar man dotter till bankdirektor eller statsminister, kan det nog stalla sig annorlunda. ' '
- " Du '.
ofverdrifver ratt bra, det skall jag saga dig.
Signe Veber fick en utmarkt plats i forsakringsbolaget i forra veckan och fick god lon ge- nast. "
- " Ja for all del, farbrodern ar ju verkstallan- de direktor i bolaget, och hon var just inte i. behof .af nigon plats.
Men hur latt .gar det for oss, som behof.- va plats, att fa en, som ger tillrackligt ldvebrod?
Forst kom jag ut soni sallskap hos ensam formogen gammal ankefru.
Sallskapa - ja, det fick.
jag, men inte ' ata. '
Smaningom blef jag SA genomskinlig, att jag flaktade for minsta luftdrag.
Doktorn sade da till mig,.
att ville jag lefva, fick jag resa min vag.
SA blef jag lararinna utan lon.
Ty att ge lon nu, ' da hundratals flickor ta plats for bara vivret '.
.
.
Sedan solkte jag plats som vardinna i battre hus.
For att i den egenskapen fa tak ofver .huhudet maste man om mojligt vara.
artist pa pia- no, tala ett par lefvande sprak,.
kunna informera gossar- na till fjarde klassen och flickortia i malning och, mo- derna .arbeten och naturligtvis vara.
expert p2 kokkonst och allt dit horande.
Fullstandigt hade jag inte allt det dar p2 mitt program.
.
Da tankte jag pa telefon.
Vid den tiden var .afloningen dar 45 kr.
Mat,, husrum och klader for denna rninadssumma - det problemet kunde jag inte losa.
Till telegrafen gafs det for tillfalleb ingen!
kurs.
I posten var det.
lika tappt.
.
Jag forsokte pA tryc- keri i hopp att kuiina sla mig fram en dag som skick- lig sattare.
Mitt brost talde ej vid den osunda.
luften.
Pil en bankplats kunde jag aldrig ' hoppas, dA jag ej hade, biskopen till morbror '.
Aterstod kontorsplats.
Jag har svarat pa alla mojliga annonser ' i den branchen.
Pa ett hall begar man - ryska, p (i ett annat spanska, ste- nografi efter ett visst system, kannedom o m.
raknemaski- ner och rader af andra ' system ', som jag inte har en aning om.
Pa ett kontor begarde man att jag skulle satta in tre tusen kronor i, affaren, pa ett annat kunde jag bli kompanjon mot insattning af tio tusen.
Men jag har inga tio tusen.
Hade jag det behofde jag knappast en plats,, och da stode mig nog bAde en och tva till buds. "
Botilda berattar: " Da jag borjade med manieure for elfva Ar sedan, slog jag mig ned vid en badort.
Pa den tiden.
hade mitt yrke sardeles daligt anseende, man antog helt enkel, att det blott var en sorts skylt.
De forsta fjorton dagarna hade jag inte.
en enda kund, jag var rent af fortviflad.
De enda som kommo vor0 herrarna - men efter kl. 10 om kvallarna, da.
de kastade sand ' p2 fonstren och pockade pa att bli inslappta.
En gling gick jag ut och fragade med hvad ratt: de betedde sig pA: sadant satt och fick da.
till svar ett forvAnadt: ' Det ar ju manicure har, vet ja '! "
Cecilia ' berattai-: " Jag ha&amp; en god ' kontorsplats, men pa grund ' af dodsfall och affarens snara upphorandema: ste jag se mig om efter ny anstalhiing.
SA fick jag syn ',, Smarts tillande .. -.
p i en annons o m fordelaktig plats for ung dam, kun- fram- nig i ma~kinskhfnin~.
Sokande borde lamna betyg, mottagas e. m. kl. 2.
Adressen lydde, Pa en af hufvudstadens finare gator och dito ' husnumm&amp;.
.
Jag ringer p3 vid utsatt tid ' och blir inslappt i en kom- fortabel vaning af en elegant herre.
Det undgick mig ej, att han laste dorren i det han stangde den- bakom mig.- ' Jag kande pa mig att nligonting var pA tok har, men.
kunde i verkligheten inte klara begreppen.
Da jag med blicken sokte en kontorslokal, skyndade herrn att ' forkla-.
ra, att han hade sitt kontor pa annat hall i staden, det- ta var privatbostaden.
Sa borjade han fraga, om jag ' verkligen var durchdrifven i maskinskrifning.
.Jag forsak- rade att jag var ' fulltranad, och nu hade jag klart for.
mig, att skulle jag komma val ifran det har, fick jag latsa gA in pil allt.
Jag visade mig alltsa ofantligt an- gelagen om platsen, men som jag pilstod mig ha gjort upp om sammantraffande med annan person pA visst klockslag, hade jag for ogonblicket mycket bradtorn.
Slut- ligen gjordes upp att jag skulle komma igen nasta dag kl. 4 e. m. for villkorens, definitiva uppgorelse.
Sa blef jag utslappt.
u rolig en tankte.
annonsoren att jag.
var ett.
.
lattfangadt byte.
Emellertid berattade jag genast.
saken for min chef.
Denne anstallde efterforskningar och fick.
veta, att personell.
i fraga alls icke - hade nagot ' kontor i staden, ' att hans.
existensmedel vor0.
okanda) att, han upp-.
.
, tradde hogst elegant p i gator och restauranter och att.
han forr pLi annonser om plats lockat flickor till sin ele- ...
.
, ganta ' bostad. ".
Har gjorde talarinnan en liten paus. "
.
.
Kan det falla sig sa krangligt att fA en bra plats, det.
har jag aldrig forr forstatt, tankte hvarenda ungi.
.
flicka i salen, som hade ' sjalfforvar-f i perspektiv.
,.
..
De dar obehagen, som mota sjalfforsorjerskor, beror:,.
.. nog mycket pA dem sjalfva, tankte ' nagra mammor,.
hvil- kas egna &amp; ttrar aldrig forsokt sig: pa andra uppg ' ifter,. '
an laxlasriingen i skolan och .inharntahde af sallskapslif-.
.
vets former.
.
.
Men modrar.
till redan anstrangda) i forvaifskampen.
bleknade dottrar tankte: hvarfor har.
hon inte.
talat om jaktet, ofvertidsarbetet och bristen pa hansyn for, den, ar-. '
betande.
Talarinnan hade.
nog vetat hvad hon gjorde: jaktet ar inte d g o t som speciellt drabbar den arbetande nu- tidskvinnan: Den underordnade nutidsmannen klammes.
.
.
lika frankt.
Sa gjorde talarinrian en liten antydan om det krist- liga samhallsidealet: min nasta som mig sjalf.
Da sjod det till inom en repesentant for platsens hogre moral.
Skulle sadana damer, som i rak strid med budet " kvinnan tige " upptrada offentligt, nu ocksa med religiosa argument stodja sin verksamhet.
Och sa sma- ' ' log han ironiskt at talarinnans eftergift for publikens fordran pa en angenam sensation till sist.
Hon afsluta- de namligen med att uttala den forhoppning, att manni-, skorna en dag i hvaiandra skola se vanner och framja- re i stallet for - som nu ofta ar fallet - likgiltiga fram- lingar eller.
motstandare. '
' " ' ' ' '.
I,.
; ' a, ' ' Icke pa grund af nagon egenskap att minska eller haha kanselformagan, utan pa grund af sin .egenskap att hafva orsaken till smarta verkar Salubrin ' smirt- stillande sival vid fall af yttre skador som vid forstrackningar, reumatisk vark, - magplagor m. q., da det anvandes.
enligt bruksanvisningen.
Iakttag sarskildt,.att vid alla svarare fall Salubrin bor anvandas utspadt och dess afdunstning forhind-, ras medelst gummitaft; vaxtaft ar foga lampligt.
Partilager hos Geijer t3 C: o, Sthlm.
516 D A G N Y - P - - - Skada med den har sista satsen, tankte de sympati- serande, starka kvinnorna, som hade oklarheten bakom sig.
Alltid kasta vara antagonister oss det dar i ansik- tet: Di tro, att bara kvinnorna komma med i lagstiftar- kallet,.
sa skall jorden bli ett paradis.
Talarinnan matte genom niigot magnetiskt fluidum er- farit protesten, ty hon tillade hastigt nilgra ord: sa naiv ar emellertid ingen ratt rostrattskvinna, att hon tror pa en kommande mansklig fullkomlighet, p&amp; - en fulltonig harmoni, ett nytt eden p2 jorden.
Men det ar ju i alla fall sh, att ju fastare nagon sluter sitt .vasen for lappri-ini flytelser, ju sakrare bildas darinom, liksom hos den sa- rade ostran, en parla, kanske flera.
Af det aktvackra har varlden stort behof, och ju flera parlor, som komma i ljuset, ju rikare maste tillvaron gestalta sig.
Metta G r e p.
Insilnd litteratur.
A l b e r t B o n n i e r s f o r l a g, Stockliolm: Gustaf II .Adolfs ungdom.
Historisk berattelse af Anna Walzle~zberg.
H u g o G e be r s f o rlag, Stockholm: Illustrerad svensk litte- rafurbistoria.
Af Henrik Schiick och Karl Warburg.
Ny fullstan- digt omarbetad och tillokad upplaga.
Haft.
10-1 1.
- Gamla Stockholm.
Anteckningar ur tryckta och otryckta kallor, framle- tade, samlade och utgif na af Claes Lundin och August Strindberg.
Tredje oforandrade npplagaii.
Haft.
7-8.
- De tre gracerna.
Minnen och anteckningar fran Gustaf 111: s Stockholm.
Af Carl Forsstrand.
.- Det nya ansiktet.
Roman af Ester Nennes.
- Lojtnant Gustl jamte andra noveller.
Af Arthur Schnitzler.
Be- myndigad ofversatining af Gustaf Linden.
- Hvad skogen lar.
Nagra studter ur lifvet af djurens instinkter och vanor.
Af W d - liam J.
Long.
Bemyndigad ofversattning af Jane Lindblad.
A.-B.
E v a n g e l i s k a F o s t e r l a n d s s t i f t e l s e n s forlag Stockholm: Miniiesord ur Bibeln for hvar dag under 1913.
Ny- arshalsning fraii Svenska bibelinstitutet.
- Frideborg.
Folkka- lender for 1913.
Utgifven af B. Wadstrom.
Fyrtiosjatte argangen.
- Fgr tron och lifvet.
Vittnesbord ur ordet och erfarenheten.
Af Aners Aberg.
III.
-- Vingeslag.
En samling djkter af A-der.
(Anna Olander).
- Fralsningsordet.
Af D.
A. Arnstrom.
Andra uppl.
- Sondagshvilans betydelse.
Af G. Skovgaard-Petersen.
Ofversattning af A.
A. Bwg.
- Missionsbibliotek f o r fol- ket.
XXII.
John Williams, Soderhafsoarnas apostel.
Af N. O. Hansen.
Bemyndigad ofversattning af B.
H.
- En ' liten andakts- bok.
Af Th. Freihow.
(Luthersk bogmission.)
ofversattning f r h Af pastor B.
S.
G. Bom- norskan.
- Andaktsbok for deamgamla.
hoff.
(Luthersk bogmissioii.)
Ofversattning fran norskan.
- Andaktsbok .. for bemmet.
Af pastor 0.
Gude Due.
(Luthersk bog- missiqn.)
Ofversaitning fran norskan .. - Brinnande bon.
Af Ashton Oxenden.
Ofversatt ning fran engelskan af Axel Lybrckw.
- Evangelium At ungdomen.
Foredrag af P.
.. W. I (.
Bochan.
Ofversattning fran norskan.
- Unga p i nytt.
Ofversattning fran tyskan af Agnes Hoffman.
- Missionsfaltens hjaltinnor.
5kild- ringar af framstaende kvinnliga missionarers lif och verksamhet i skilda varldsdelar.
Af D: r E.
C. Dawson.
Bemyndigad ofversatt- ning af Emma Beskow.
II.
Kina, Borneo, Persien och Syrien.
III.
Afrika.
- B e r a t t e l s e b i b l i o t e k Utgifvet af B. Wadstrom.
.VIII.
Ungdomssegrar.
Skildringar f r h olika tider och folk.
- Salgblommor.
Berattelser for ung och gammal af M. v. O. Fran tyskan af E.
W@dn.
- Under linden.
Skildring ur storstadslifvet af M.
Er ' tner.
Ofversattning fran tyskan.
- I julsolens ljus.
Tv % berattelser af Ernst Evers.
Bemyndigad ofversattning fian tyskan.
- Lille Otto och Sakkeus, med flera berattelser.
Af M. v. O. - Annonsera i D A G N Y!
.
I E. v - -- -- - -. -- p______ -. -- .- - .- -.
.- Mannens rostrattskon- gress i London.
id dennyligenaf M a n n e n s i n t e r n a t i o i l e l l a f o r b a n d f o r kvinnans politiska rost- r a t t halha kongressen i London antogcs fiiljande rc- solutioner: I.
Mannens internationella forbunds for K.
P.
R. Ior- sta kongress onskar att fasta mannens inom alla natio- ner uppmarksamhet pa de allvarsamma ekonomiska verk- ningar med afseende pi afloning och sakerhet af anstall- ning, som uppsta genom den standigt tilltagande an- vandningen af oorganiserade och politiskt orepresenterade kvinnor, hvilka nodvandigtvis acceptera en lagre skala for godtgorelse af lika arbete.
Den papekar, att bevil- jandet af rostrgtt for kvinnor i tdf lander, euro- peiska stater, Forenta Staterna och Australien, nastan i hvarje enskildt fall foljts af atgarder, gtiende ut pa ett utjamnande af loneformilnerna for man och kvinnor i milnga yrken och handteringar, och den anser inforandet af kvinnorostratten i ofriga lander af storsta vikt for iivagabringande af ekonomisk likstalldhet for att samecielst hejda det oriktiga ersattandet af mani med kvinnor, hvilket oundvikligen kommer att fortsattas, ifall de senare icke erhalla lika ansvar och samma medborgerliga rattiglie- ter som mannen.
II.
Denna kongress faster uppmarksamheten p i der1 allvarsamma skada, som tillfogas slaktet genom hvitii slafhandeln och kvinnornas sociala beroende, och amsci att forlanandet af rostratt At kvinnorna ar af yttc: s ' Ci nodvandighet for att f&amp; till stand en rationell 3c.h r %: Lwis lagstiftning med afseende p2 dessa forhallanden.
Den pi- visar att i aYa de lander, dar kvinnorostriitten ar in- ford, har skyddsiildem hojts och hvita slafhandeln afse- vardt minskats.
III.
Mannens internationella forbund for K.
T.
R. finner med beklagande att pa sina hall en oyirrion exi- sterar, hvillken foreger att kvinnornas politiska och soci- ala frigorelse skulle innebara en fara for moderskapet och slaktets halsa.
For att bevisa motsatsen faster kon- gressen uppmarksamheten pa att den allmanna siiv51 som barnadodligheten i Australien, dar kvinnorna lange hatt politiska rattigheter, ar den lagsta i varlden samt fram- hiller som sin bikt att slaktets intressen bast tjanas ge- nom att: gifva kvinnorna fria mojligheter till utveckling.
IV.
ivkannens internationella forbunds for K.
P.
R. forsta kongress onskar att framhafia sitt bestamda af- standstagande frAn den ofta horda meningen att hevil- jandet af rostratt at kvinnorna skulle utgora en fara for nationens sakerhet och militara styrka.
Under det att ' kongressen anser, att kvinnornas politiska inflytande kom- mer att gli i riktning af ett fredligt ordriaiidc af inter- nationella tvistigheter, vill ' den p %peka, att senaten och riksforsamlingen i Australien offentligen ha intygat kvin- nornas vederhaftiga hallning i forsvarsfragor och att Nya Zeeland och Australien varit framst i att praktiskt stoda kvinnornas Asikt om att fullgoda militara rustniiigar ar medlet att skydda nationen.
.J.
F. H o ~ ~ ~tocliholms z Specialaffar H. iirotmingans iiofleveratat Brunkebergstorg 5 St. Nygat.
35 Sturegat.
S - - - for GARNERIIIGSARTIKLAR Stiindigt nyheter t
D A C N Y C Bhnd de hoppfulla uttalanden, som gjordes af de olika landernas representanter, kan namnas dr A. Munch- Petersens, hvari den danska regeringens rostrattspropo- sition framholls sasom.
lofvande for en lycklig losning af kvinnornas rostrattsfraga i Danmark, samt hr Ernst Beck- mans om att de svenska kvinnorna " icke voro utan for- hoppningarv att forslaget om rostratt for kvinnor skulle antagas.
517 af kraftiga hurrarop.
Froken Lilly Engstrom talade dar- efter for den nya lokalen och dess foretraden, men droj- de dock i tankarna, med nagot af det vemod, hvarmed ' inan ser tillbaka pa det man for alltid lamnat, vid min- net af de gamla rummen, all strafvan, alla forhoppnin- gar, all arbetsgladje, som lefvat inom deras vaggar.
Hon talade om alla de olika lokaler b y r h haft, hur man vid h v a r j e ombyte frojdat s i g at de fordelar flyttningen medfort och h v a r j e gang varit glad at att fa lamna en trang och mork och olamplig lokal for en rymlig och ljus och hygienisk.
Det var emellertid icke byran ensamt, som.
flyttat, hvarje gang hade forbundets vanliga En fest i Fredrika-Bremer-Forbundets och kloka tomtar flyttat med och gjort sinnena ljusa och nya lokal, 48 Klarabergsgatan, arbetet gladt - och nu onskade talarinnan bade dem och byraii tomtebolycka vid Klarabergsgatan liksom forut un- Stockholm.
der alla de gamla adresserna.
Det hurrades for den redrika-Bremer-Forbundets byra invigde onsdagen deq nya lokalen, och medan annu de glada vibrationerna 30 oktober sin nya lokal med en fest, hvilken tillika lago kvar i luften, reste sig froken von Plomgren for var afsedd som en hyllning at froken Mathilda Silow, att lata sin spirituella musa hylla ' froken Silow med da hon, sasom forut har namnts nu under tjugofem ar i rytmer och rim, framsagda med en lysande brio och egenskap af sekreterare lankat stipendiei.nstitutioiiens oden.
mottagna med jubel af siv.al festforemalet som de ofriga Den nya byralokalen, Klarabergsgatan 48, tva trap- Ahorarna.
por upp, ' liar enstammigt prisats af alla besokande och Froken Silow ' tackade i hjartliga ordalag for den fortjanar det ocksa.
Jamfor man dessa stora, soliga, hyllning forbundet bringat henne och uttalade varma gammaldags hemtrefllga rum med byrans forra lokal, for- viilonskningar for forbundets framtid och- for allas straf- star man val att framfor allt byrans egen personal har vanden och forhoppningar.
hiilsat, om ocksa icke precis, sjalfva flyttningen med dess Forvantansfulla blickar hade riktats mot froken Lot- rdk och damm och betungande arbete, sa dock dess re- ten Dahlgren, och hon lat icke hoppet komma pa skam, scilt.at, med den storsta tillfredsstallelse.
Byran forfoga$ utan det visade sig att hon strangat sin lyra och diktat ofver tre rum; ett.
stort expeditioilsrum, dar kassan och om minnena fran den gamla lokalen, speciellt Dagnyre- sekreteraren ha sin plats och dar eventuella vantande fa daktionen, och sorgen vid skilsmassan - men ' hennes antichambrera vid dagens tidningar och under hagn af sorg ofver det forgangna gick emellertid betydligt i ro- Carl Larssons Fredrika Bremer; vidare forestandarinnans senrodt och got samma, glada skimmer ofver hela det rum,.
dar afveii styrelse och kommitteer halla sina sam- tacksamt lyssnande bordssiillskapet.
mantraden och som salunda praglas af en mera oftciell Ett antal halsningstelegram till froken ' Silow upplas- helgd, nagot ' mildrad genom niirvaron af Fredrika Bre- tes, hvarpa gasterna intogo kaffe i pe~isionskassans till mers spinnrock i ett horn, samt slutligen ett mindre salong apterade rum och efter ytterligare en eller.
.
annan rum for platsformedlingen.
Det fjarde rummet i vanin- timmes angenarit samsprak at ' skildes.
::.
_ .. gen tillhor Svenska Sjukskoterskornas Pensionsforening Och da byralokalen foljande morgon kl 11 oppna- och utmarker sig genom sina moblers moderna elegans.
des, hade den atertagit sin vederborligen och expedi-.
.
Vid onsdagens fest visade det sig, ' att detta det offi-.
.
tionsmassigt allvarliga yttre gestalt.
ciella allvarets hemvist, nar sa krafves, kan forvandlas A.
L.
B. till .en charmallt festlokal.
De stora, gammaldags inredda rummen, som bilda en s2 fortrafflig .ram till byrans mobler, stalade valkom~~ande gasterila till motes, expe- ditionsprageln var borttrollad och ersatt med en glad- lynt festivitas, buren af gamla traditioner och nya ange- ilarna intryck.
I festen deltogo f6rbundets styrelse, kom- Till Dagnys Igsekrets i landsorten.
mitteledamoter och byrapersonal - men ' en stor mjssrak- Som Dagny onskar vara.
ett enande band mellan ning for alla var det att ordforanden, fru Agda Mon- Sveriges kvinnor samt .har till sitt mdl att tillva- telius, af sjukdomsfall var forhindrad ngrvara.
Sa fort gasterna samlats, strax efter k1.ockan 8, ser- rataga allas intressen p4 skilda platser, fa vi har- verades supen, och sedan froken Laurell i byrans namn med uppmana vdra Iiisarinnor i landsorten att de halsat alla valkomna, holls det forsta hogtidstalet for for att underlatta denna vdr uppgift, ville till tid- froken Silow af doktor Lydia Wahlstrom, som forskat i ningens redaktion insanda sddana notiser, som stipendieinstitutionens ' hafder och dar funnit manifesterad.
utofver lokal~ntresset InnehAlla h k e r a f vikt for den storartade insats som sekreteraren genom personlig en- kvinnororelsen i dess helhet.
tusiasni och ' inalniedvetet arbete gjort i ' institutionens utveck- ling.
Den skal, som utbragtes for froken Silow, atfoljdes, F, ' ',, doh.
LU-ndstrom &amp; C: o A.-B.
Kungl.
Hofleverantor.
Maskinkrossad Anthrscit Hush$llskol, Cokes, Brikettter.
Riks-Tel. 4 27, 94 27.
Allm.
Tel. 2288, 2249.
Kontor: Skeppsbron 18.
515.
D A G N Y - O -- C a m i l l a och Fredrika.
den fullt geiiomfordes, blicken till ' nastan oofver- skadliga vidder.
En hel kultur- oc ' h litteraturhistorisk epok upprullas, psykologiska, tids- och nationaltypiska drag framtrada, sociala och ekonomiska omhvalfnin- gar genomkampas, med ett ord, hela 1800-talet tra- der oss till motes liksom forkroppsligadt i dessa tva till det yttre sa brackliga kvinnogestalter.
Sa.
hogt Siktar jag forstas ej med efterfoljande lilla studie ..
Jag vill endast genom att draga upp nagra jarnsides 16- pande ytterlinjer af Camillas och Fredrikas lifsbil- der soka icke forklara men accentuera clessas mest i ogonen fallande likheter och olikheter.
CAMILLA COLLETT.
M.
edan jag laste den till forra julen af Camilla Colletts son, expeditionschefen Alf Collett; utgifna vackra boken om " C a m i l l a C o l l e t s l i v s h i s t o r i e ", som jag fatt mig tillsand af en norsk vaninna, hande mig nagot markvardigt.
Genom en egendomlig tankeofverforing sag jag aldrig Camil- las portratt fristaende, vid sidan daraf aftecknade sig alltid ett annat ansikte, en sjiilsbeslaktad svensk kvin- nas: F r e d r i k a B r e m e r s.
Idekombinationen ar nar allt kommer omkring ej sa underlig.
Voro de ej andligen systrar de tva?
Befryndade genom samma strafvan, samma lifsbaran- de ide?
Hade ej en gnista fran samma heliga eld berort deras vasen, vor0 de ej i sa hanseende ett hjarta och en .sjal?
Men det intressanta i sammanstallningen ligger.
naturligtvis langt mindre i likheten an i de kolossala kontrasterna.
Dessa senare ar det som mest frap- pera, da man soker studera sig in i de bada mark- liga kvinnornas lif, karaktarer och verk.
Genom kon- trastverkan belysa och fullstandiga de hvarandra om- sesidigt.
De aro tvenne stjarnor pa samma firma- ment, hamtande glans fran samma eviga varmekalla, inen stralande hvar och en med sitt egendomliga l j ~ s och beskrifvande skilda banor.
...
Lat oss borja med likheten.
For det forsta vor0 de samtida.
De tolf ar Ca- milla raknade mindre an sin svenska kollega utgora historiskt sedt en forsviniiande minut.
Det att Camil- la Collett, som redan passerat 50-talet vid Fredrika Bremers dod, ofverlefde henne i 30 ar och saledes kommit var tid s2 mycket narmare forklarar att Ca- milla i vart medvetande framstar som den moderna, Fredrika som den klassiska forfattarinnan.
Men under.
samma for tiden karaktaristiska for- hallanden hade de uppvaxt.
Deras ungdom.
hade kant samma bundenhet i fraga om de bildade famil- jedottrarnas rorelsefrihet.
De hade lidit och vandats under tvanget och under liarda inre och yttre stri- der rest sig mot fortrycket.
Och vapnet, som natu- .ren satt i deras hand, var af samma smide: en makt.
ofver formen, tack vare hvilken de kunde klada sina taiikar i ord, en medfodd stilistisk .valtalighet, som tilltvang sig uppmarksamhet.
De gjorde s i g horda.
Bada debuterade ined skonlitterara alster.
Deras forsta bocker bildade epok i - de respektive landernas litteratur.
Fredrikas " Teckningar utur hvardagslifvet " gAfvo ju anslaget till en helt ny litterar riktning, uppmarksammad afven inom den stora europeiska bokvarlden; Camillas " Amtmandens Dotre " var p&amp; fik- tionens omrade en enastaende foreteelse, forelopare till Norges litterara storhetstid, utohrande inflytande pa de stora andar, som inom problemdikten skulle komma att vinna varldsmasterskapet.
Att sarskildt Ibsen och Lie varit paverkade af fru Colletts forsta - och enda - storre roman ar allmant erkandt; Pafallande ar ocksa likheten i badas utveckling som forfattarinnor.
Ifran fantasiens omrade med dess omedvetna eller understuckna tendens fordes de steg for steg in pa det fullt medvetna och teoretiskt, val afvagda tendensskriftstalleriet.
De blefvo de sociala problemens utrederskor, samhallsideernas forfattarin.
nor.
Och om badas namn stod det strid.
De ledo och kampade for sin tro samt brandes for den skull fi. '
'
D A G N Y - 519 - bile af den allmanna opinionen - for att, som det sjalf manga ar efterat, " hin .vaarlige Time endte min plagar ga med trosmartyrer, forst efter doden kronas Ungdoms korte, danrende Tryllenat for attvcekke mig til den lange trcette Dag. "
- Vi forsta att det ar med segerglorian.
Deras missionerande bland manskligheten hade Welhavens bref har menas, det hvari han bryter ocksa manga gemensamma drag.
De ' sokte aldrig sitt.
med sin.
trolofvade, finnande en forening mellan sig .Oegeni~ytta, godhet och den sjalfforglommande - med- och dottern och systern till hans afsvurna fiender, ' kanslan for allt lidande var utmarkande for Camilla prasten Wergeland och hans son, omojligt.
Camilla hade saledes genoinleft sin roman, ero- som for Fredrika.
Under manniskokarlekens baner gingo de framat hand i hand som stridskamrater; tiken var for henne en lefvande verklighet, under pil den barmhartige saniaritens vag mottes de som det att - Fred.rika mast fantisera ihop sin; hennes rid- dare, som kom stormande.
pa sin eldige springare systrar.
for att enlevera skon jungfrun pa.
farden till julot- En sista likhet: bada vor0 de i bokstaflig me- ning jordens v a ii d r e r s k o r.
De, som sa genia- tan, fanns endast.
till i drommens varld.
Naturligt ar att deras,.novellistik maste rona in- liskt, sa lefvande och traffsakert skildrat hemmet och framtrollat sa bedarande familjescener, vor0 icke ska- tryck af deras erotiska erfarenheter, eller, hvad den pade for en stilla hemlycka.
" Ut bland manniskor- ena betraffar, brist darpa.
Camilla, den storre dik- na " var deras losen.
Varlden utanfor hemtroskeln taren af de tva, med konstnarslynnet i blodet, om- utofvade pa bada en oemotstandlig dragningskraft.
diktade med eller mot sin vilja sin egen lifsroman i sina hjaltinnors.
Hos Fredrika daremot, den for- Men hem komino de for att do.
Manga andra likhetstecken skulle kunna uppdra- triiffliga beratterskan, svek talangen, nar hon kom in gas, men ' det blefve ' endast att oka summan af de pa erotikens omrade; da blef hon naiv, tafatt, allmanna dragen.
I alla enskildheter divergera dessa opersonlig.
Man stalle blott " Hertha ",.
slutstenen i den nordiska kvinnans framsta banerforerskor full- Fredrika Bremers skonlitterara produktion, bredvid .standigt.
Men det ar, som jag redan anmarkt, ge- " Amtmandens Dotreyl, begynnelsepunkten men pa nom att jamfora skiljaktigheterna man forst far klart samma gang hojdpunkten i den norska forfattarin- nans!
Hur - svart har man.
ej att tanka sig, att de grepp p2 badas individualiteter.
* bada bockerna vor0 sa godt s o m arsbarn!
Ja, den Man tanke sig forst deras ungdoms yttre gestalt- forra, med utgihingsaren 1854-55, t. o. m. ett ar ning.
Man jamfore Camilla Wergeland, den af sa aldre an Hertha.
Det ar ej tu tal om hvilket som ar det storre mycken poesi omstralade prastdottern fran Eidsvolds konstverket.
An i dag njuter man af " Amtmandens priistgard, den firade, beundrade och eftertradda skon- heten, och den lilla.
fula Fredrika med hennes konstig- Dotre ", som af ett fullodigt sadant.
Arbetet har, som lieter och excentriciteter!
Camillas sensationella debut i, det framhalles i Camilla Colletts biografi, haft den ~sallskapslifvet, af Welhaven skildrad i hans mangci- sillsynta lotten att eftervarlden satt det hogre an sam- tiden, det har aldrig blifvit gammaldags och foral- terade dikt: dradt.
Icke sa med Hertha, den lases icke mer.
Ja, " Der kom en Stands i Soireen, alltfor ofta har man hort okonstnarligheten i " En da Prcestens Datter traadte in sjals historia " forkattras for att man skall ' kunna og Sladren, der gik om til Theen, gora sig nagra illusioner i det afseendet.
Som be- blev stum ved hendes lette Trin.
kant var forfattarinnan den sista att hysa nagra sa- Den fine Alf paa sexten Aar dana.
var fostret i de gronne Dale, og i vor vinterlige Dvale I allt vor0 de bada kvinnoromanerna saledes olikar- vi studsede \ ed hendes Vaar, " tade utoni i ett vasentligt - i verkningarna.
De astad- och Petrea - som bekant identisk med Fredrika - kommo bada en revolution i det allmanna tankesat- pA hennes forsta bal, en episod som med sjalfkri- tet.
Om fru Colletts bok har det med sanning sagts, tisk humor beskrifves i " Hemmet " dar man ser den att deii var en stridsskrift, ehuru det var ytterligt stackars baldebutanten med sin stora, efter en hard- fa, som den tiden forstodo, att denna roman inledde handt behandling uppsvullna nasa sitta bortgL6md en langvarig kamp for kvinnans hela frigorelse.
Dess tendens ar, som vi minnas, att hafda kvinnans ratt och ouppbjuden i en vra!
Mer an en lyrisk utgjutelse agnades den vackra att satta den personliga karleken, icke foraldramyn-.
prastdottern af tidens skonandar, men man har ej digheten, som grundval for aktenskapet.
Med afsikten hort omtalas, att nagonsin en ung poet inspirerats var forfattarinnan, som hon sjalf intygat, fullt pa af den lilla Arstamamsellens yttre behag.
Och aldrig det klara, men ej sa i fraga om resultatet.
Hon tve- ofverraskar man Fredrika i en romantisk situation kade ocksa lange, innan hon vigade satta sin bok liknande Camillas, da denna under det blommande pa tryck.
Mer malmedvetet gick Fredrik Bremer, den redan ' appeltradet i Eidsvolds " prcestegaardshave " en varaf- ton fick sitt ode besegladt i ' form af.
ett litet rosen- erfarna och erkanda forfattarinnan, till sitt verk.
Hon rodt bref, " det rosenrode brev, som ", berattar hon visste, att hon i och med.
Hertha vedervagade sin po- ' ' F.
D A G N Y 520 v. pularitet, hon erkande dess.
manga brister.
- likval, som hon under sitt sista lefnadsar yttrat, i sin dods- stund skulle hon vara glad darat.
Men annu anade ingen, ej ens modern till det dodfodda barnet, som, de illvilliga recensenterna ville gora Hertha.
till, att ' detta bar pa ett for tusenden af kvinnliga individer lifsomskapande framtidsprogram!
Men lat oss aterga till Camillas och Fredrikas personligheter och deras divergenser.
.Vi ha i Camilla sett den borna prinsessan; prydd med de egenskaper, som i varldens ogon satta drott- ningkronan p2 en kvinnas panna: skonhet och be- hag, har parade med snille och en tidigt anad dik- targafva: Melankolien, som var ett med hennes va- sen, gaf blott okad charm at all denna " ynde ", hvarmed naturen smyckat sin alsklingsdotter.
Och Fredrika, askungen, familjens styfbarn, sakerligen sag ingen i den tyngd, som hvilade afven ofver hennes unga sinne och som kom henne att under ungdo- ' mens ar - se varlden i svart, ja mangen ons!
; a sig doden, en intressant och poetisk foreteelse. '
Men sa blefvo rollerna ombytta.
Prinsessan ma- ste stiga ned fran sin tron, under det att den fula ankungen blef en svan, val icke en sadan, ifall man tanker pa den yttre gestalten - men hvem fragade ef- ter om fjiiderbekladnaden var flackfri infor flykten hos de maktigt uppat barande vingarna?
Ticligt, heter det om Camilla Collett, forlorade hon sin stora skonhet.
Sorger, bekymmer och den somn- loshet hon liivet igenom led af kommo hennes drag i .fortid att vissna.
Endast sin smarta figur bibeholl hon.
Benainningen " die nordische Sylfide ", som den tyske forfattaren Mundt gifvit henne i sin sa mycket oin- talade.
dikt, passade val annu in pa henne.
Men en sylfid bor nu helst vara ung!
Cainilla var en aldrad skonhet; Fredrika aldrades i skonhet.
Oerhordt mycket betyder denna skillnad i kvinnans lif.
* Men ej blott aren blekte Camillas kind, lifvets " genvordigheder " ristade gramelsens djupa faror ' dari.
Forst ungdomens aldrig ofvervunna hjartesorg, forlu- sten af.
Welhaven.
Sa hennes makes, den adle, fint begafvade och kannande Colletts dod efter ett tioarigt historia fon oss bekant.
Sa veta vi, att i den svenska forfattarinnans .tillvaro ingen sankning i socialt afse- ende nagonsin agde rum.
Tvartom, med aren okades.
, blott hennes rykte och anseende .. T. o. m. bakslaget- med Hertha berorde henne endast foga, da hon vid denna tid, en firad och eftersokt framling, fardades- langt fran hemmet.
Afven hon drabbades af sorger; den ena efter den andra af sina narmaste miste hon, tills hon stod ensam, den barnlosa, aldrande kvinnans ensamhet.
Men hur forstod ej.
Fredrika att fylla sin ensamhet, gora den rik och fruktbarande for sig och andra!
Sorgerna, motgangarna, striderna ve; -.
kade blott luttrande pa hennes ljusa, sjalfprofvande och uppatblickande ande.
For agget fanns dar intet rum.
Har koinrna vi till det, som langt mer an skill- naden i yttre.
omstandigheter och lefnadsoden grafde en klyfta mellan dessa tva markvardiga kvinnliga per- sonligheter: olikheten i temperament, i karaktars- och sjalslaggning.
Bjartast framtrader detta, da man stal- ler dem bredvid hvarandra som vandrerskor.
- Pa- fallande ar, a t t maii i ingenderas historia laser om att de nagonsin traffats pil jordens fardestigar, liksom det ej framgar, att ' de ront nagot som helst inflytan- de af hvarandras skrifter.
- Det var alltid ett hogre inal, nigonting utomhen- ne sjilf, som Fredrika hade i sikte med sina ' stora resor i occidenten och orienten och i den nya varl- den pi3 andra sidan Atlanten.
Hon sokte.
att.
tranga in i folkens sjil, hon var stadse pa jakt ' efter .de evi- ga och allminmanskliga sanningarna, och aldrig har.
en vaknare,.
mer lifligt intresserad resande trampat Guds grona jord an denna lilla svenska kvinna.
In- geiistades har heller.
hennes forfattarskap.
natt hogre an i de skildringar hon framlagt som frukter ' af sitt reselif.
Meil hvacl var det, som gjorde Camilla under en stor del af hennes lefnad till en irrande framling pa jorden?
Var det ej, i motsats till Fredrika,.
hvilken kunde satta sig ofver det egna jaget, att hon jamt spanade efter sitt battre sjalf, det hon forlorat pa lifs-.
vandringen och som i hemlandet med dess sma.
vill- ' kor gatt ohjalpligt vilse?
En, standig oro.
i blodet aktenskap, de tio ar, hvilka man kallat oasen .i Camil- dref henne fran plats till plats, hon kunde aldrig las lefnadslaga okenvandring; vidare foraldrarnas och satta.
sig ofver det dagliga lifvets sma fortretligheter, den afgudade broderns, diktaren Wergelands bortgang.
och hennes till ytterlighet sh-bara vasen lat henne kanna Foljde sa ensamheten, den i sma forhallanden lefvan- hemfiirhallandenas knappnalsstygn som lika manga cle ankans och moderns ensamhet midt i en osympa- inordande .dolkstotar.
Darfor ut, ut i frammande land, tisk smastadsmiljo, sadan Kristiania framstod for den dar hon hoppades - men.
alltid forgafves - finna trefnad och lugn.
.
andligen fornama och fordrande fru Collett.
Den fi- Sardeles pa senare ar erbjuder den gamla hemlo- rade, beundrade och omhuldade sag sig forvandlad till den ofvergifna, kritiserade och isolerade.
Den so- sa kvinnan, ' d i r hon slapar sitt missnoje, sina pretentio- ciala tillbakagang, som foljde med de andrade forhal- ner, .sina aldrig tillfredsstallda onskningar fran det landena, var for Camilla en schock, som hennes stolta ena utlandska pensionatet till.
det andra, en tragisk sinne aldrig ofvervann.
Bitterheten bet sig fast i hen- syn.
Intrycken och erfarenheterna fran de langa, en- dast af kortare besok i hemmet afbrutna: vistelserna nes sjal.
Vi behofva knappast ' i, fraga om ' Fredrika draga i utlandet lamna.
ej heller ' nagra vidare spar ' il fru Col- upp nagra parallellinjer, sa viil ar hennes utvecklings- letts skriftstallareskap.
Hennes mognare ars rika 1i.tte- ' ' i fordelaktigast for damer hos V I C T O R I A ZU B E R L I N K o n finen f ens sforsta Ir ' fforsakringsbo lag.
Kontor: Drottninggatan 5 (f. d. Skanebankens hus) Stochholm.
.
i Arbeta for Dagny i ',
, rara produktion, " Forkllinger ", " I de lange N&amp;- ter ", " Sidste Biade ", " Fra de Stummes Leir ", " Mod Strommen ", dessa till dels sa intressanta och for for- fattarinnans personlighet sa belysande samlingar.
i strodda amnen, tillkomna de flesta pA frammande bot- ten, syssla mest, utom med egna lifserbrenheter,med motiv frAn hemlandet.
Alla Camillas bocker fran 1870. och 80-aren aro inlagg i kvinnosaken.
- Fredrika Bremei-, sa fore- gangerska och banbryterska hon an var, gick ju ur ticlen utan att veta af nagon s a k.
- Men for Ca- milla blef den lifsuppgiften, under hennes sista 25 ar ledmotivet i hennes skrifter. '
En af hennes biografer en nara personlig van, den danska forfattarinnan Clara Bergsoe, karak- tariserar i sitt " Livsbillede " ofver Camilla Colletti denna salunda: " Fru Collett!
.
med hvormange f orskellige Betonin- ger er dette Navn ikke udtalt, snart med en Klang af Ironi, snart af ligefrem Antipathi, saa med.
Beun- dring; dog ofte halvt raillerende, og saa - en sjael- den Gang - med Kaerlighed.
Grunden hertill er let forklarlig.
Hun kempede det meste af sit Liv for en Ide Kvindesagens, en Ide, som i sit forste Udspring havde omtrent alt og alle imod sig, og hun kaempede med Vaaben, der maatte synes overdrevent voldsomme; Vaaben, der.
til Tider tog en noget skaev Retning og som tilmed fmtes af en Personlighed, der i Folge hele sin ' Natur ikke kun- de blive populaer, aldrig vaekke Massernes Sympa, thi. "
- Men det kom ett ogonblick .af upprattelse afven under Camillas.
lif, dementerande saledes hvad jag of- van sagt om ett erkannande forst efter doden, for sa .vidt nagra festtimmars entusiasm utgor dementi for en lifslang kamp mot missforstand och oforstaende.
" Da hon fyllde 80 ar, var ", sager samma bio- graf, " andteligen stunden kommen, da man klart kun- de ofverblicka hela rackvidden af hennes stridsifver.
Stridstrumpetens toner hade icke ljudit forgafves.
FrAn fjall till fjall tandes hanforelsens fackla, tills hela landet kralade .under den framtids sol, som kvinnorna dromde om.
I Kristiania nhdde festen sin hojdpunkt.
Tidigt om morgoneri drog ett tag af kvinnor i alla Aldrar4 och .af.
alla stand forbi Camilla Colletts bostad for att hylla henne.
Pa middagen samlades hundraden till en ' stor fest, hvarvid Henrik Ibsen forde hedersgasten till bords.
Aftonen var dock glanspunkten, i det att studentkaren - kvinnosakens hyllning af man - halsade henne i ett statligt fackel- tag, hvars flammor bokstafligen gjorde denna dag i hennes lif till.
ett lysande minne.
- - Nagon sadan apoteos i ' lefvande lifvet kom aldrig Fredrika Bremer till del.
Man hade - kan man ej ' ' n.
.,saga l * kligt for .henne?
- da annu icke hurinit jubi- .. leernas .tidehvarf.
* ...
En af fru Colletts staende anmarkningar skall ha.
varit den, att Danmark - och naturligtvis afven Norge - saknade kvinnostatyer.
" Jeg er ked af de Chri- stiatier og Frederikker paa de der Hestene ", brukade hon saga.
- Och anda .hade danskarna, menade hon, .sa manga praktiga kvinnogestalter: en drottning Mar- ' - gareta, en Tyia Danebod, en drottning Filippa.
Hvar- for finns det inga bildstoder ofver dem?
Minst anade hon, att hon sjalf, forevigad i brons, nagra fa ar darefkr skulle pryda en af den norska * hufvudstadens ' offentliga platser.
Hade hon kunnat.
forutse detta, otvifvelaktigt.
skulle det fyllt henne med en djup och stolt gladje.
Icke af personlig fafanga; stort anlagd, som ho11 i det hela var, skulle hon har - sett bortom sig sjalf och betraktat bildstoden som en hyllning at den sak, for hvilken hon sa ' modig {och, ofortrutet.
kampat.
Daremot torde Fredrika Bremer med andra ogon, ha betraktat det plastiska forharligandet af sin person,.
.nar och ' om d d en gang kommit ' till stand och for- ulsedt att hon fankt sig dess mojlighet.
Sakert - skulle hon med en glimt af forvanad humor ofver sitt vanliga gamla ansikte ha utbrustit: " A kors, att man gitter gora sa mycken affar af en fattig, syndig manniska! "
Hvilket icke hindrar, att det bor for en nation .vara en ambitions- och hederssak att hedra sig sjalf genom att i bild foreviga icke blott sina stora soner utan afven sina stora dottrar.
Lotten Dahlgren. '
' ' - + * Har ma erinras, att med anledning af fodelsedagsfesten den 23 januari 1893 tidskriften Dagny innehallit en biografisk teckning ofver Cam ' illa Collett af Esselde.
.
Forfattarinnans den 6 mars 1895 timade ', dod uppmarksammas afven af en minnesruna.
Clara.
Berg ' soes lifsbild Camilla Collettl~, utgifven 1902, ar lika- ledes foremal for en recension.
i haft.
6 af Dagny for samma ar.
STUREPLAN,.
.
.
t
II ~ ~ r a och ~ o svar.
r Hvar kan man prenumerera.
p8 Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla lpwu manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera H dessa stiUlen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man afitid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och bokliidor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhdlla ~renume~antsamlare H Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helhs-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara far denna provlslone er- - hiillande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af - foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur rnaiiga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress.
i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) E k: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stides) far de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens * adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
H.var, och till hvilket pris kan man nummervls I8sa Dagny 3 IStockholmg tidningskontor och cigarr ' affarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore.
pr.
nummer.
Alla skrihelser riirande expeditionen adresseras: ' I 1 D A O N Y S EXPEDITION, STOCKHOLM.
SMASKOLLARARINNA, 22 a onskar under tiden 15 dec.-!
(e.
15) febr.
plats i finare familj f (att deltaga i hushallet och f. o. 5 - och lara allt som forekommer i e (PlatsstYkande fd sina annonser inforda i val ordnadt hem.
Fritt vivre or D a p y fbr havva Priset kller 711s 6re pr mm.
skas och fastes stort afseende vi att fil anses som familjernedlen - Svar emotses tacksamt under ad D Hemlif D, Sv.
Dagbladet Sthlm.
PLA T S S O K A ~.
I I Under ' julferierna Dec., Jan.
onskar van rararinna plats .att tmdervisa mindre barn.
Ej sprak el.
musik.
Svar till ') Fritt vivre o. resa '), Svenska Dagbl., Stockholm, f. v. b..
GUVERNANT.
Ung flicka, so.
aflagt realskoleexamen, onskar pla som guvernant.
Helst p8 herrgal i mellersta Sverige.
Svar till a18 ar Ystad p. r. UNDERV.
LARARINNA onsk; TILL UTLANDET onskar bil- plats under dec.-jan; for att la!
dad flicka medfolja som sjuksko.
med mindre barn.
Svar t. fritt vivi terska eller hjalp och sallskap.
och resaD, Sv.
Dagbl.
Sthlm.
Har langre tid vistats utrikes och sedan genomgatt sjukvards- kurs.
Bet.
och rek.
Svar:) ' Dec.
- Jan.
) ', Lasarettet, Falkiiping.
.
I GODT HEM dar jungfru fin- nes sokes lats af battre hus- hillsvan f l d a, kunnig i matlag- ning, bakning, somnad o. s. v. Goda betyg.
Svar) ' Arbetsam- Duglig ", Sv.
Telegrambyran, Stockholm f. v., b. '
Lararinna, elementarb., onskar ofver julfc rierna (20 nov.-l febr.)
plats fam. att lasa med mindre bar samt deltaga i husliga okom&amp; samt hand.
Goda ref. t v a r ti " Ensam ", M u l s e r y d p. r. ii m 8 dagar.
SMASKOLLARARINNA onskar fran 2 jan.
till 15 febr.
plats i fa- milj att mot fritt vivre deltaga i hushallet.
Ar villig undervisa barn, Svar markt tack sa mo, Nassjo, p. r, Sjukskoterska R. '
.
-,.
C ' onskar plats som up,: fostrarinna af barn eller hos sjuk person, vusikalisk, kunnig i hvarjehanda, Svar S.
M.
K., poste rest.
Sthlm 1.
Ung engelska Skoterska, onskar sysselsattning nagra timmar hvarje formiddag.
Vidare upplys- van i siiiness jukvard, onskar plats, ninear &amp; Fredrika Bremer Forbun- Svar till ~Sjukvard 1912 %:, tlpp- det: Byra, Klarabergsgatan 48, kl. sala p. r.
12-4.
UNG, musikalisk, elementarbil- dad flicka onskar, att mot fritt vivre, komma i finare familj (helst i stad eller brukssamhalle) som sallskap och hjalp.
Ar villig att hjalpa till med laxlasning, under- visning i musik samt forekomman- de skrifgoromal.
Svar till, Oktober 19129, under adr.
S. Gumaelii An- nonsbyra, Sthlm, f. v. b. st&amp;ndarinneplats sokes af bildad, rnlisikalisk dam, som blifvit ledig genom dodsfall.
Sokande ager jamnt och godt lynne, stor erfarenhet i ett hems skotsel, utpriigladt ordningssinric samt vari vid sparsamhet.
Utm.
betyg och ref. Svar emotses tacksamt till samvetsgrann D, Engelbrektsgatan UNG FLICKA onskar plats som barnfroken samt husliga ' &amp; irorn&amp;l, Bildad flicka, afven somnad.
Har forut inne- haft dylik i tva ar.
Helst till arbetsam, rask och duglig, onskar landet.
Svar till) ' Barnkar ", Kap plats den 1 nov.
att under mat- lansgatan 18, Sodertelje.
moders ledning och Iiclst dar tja- narinna finnes sko !a Iien~m~f.
Cie- BILDAD FLICKA med fler- nomgatt Sundsvalls fIustiallsskola, arig vana p&amp; kontor onskar lik- hvarifran fullstandigt betyg och nande plats eller som skrifbitra- rek.
erhallas.
Svar till duglig och de och hjalp med forefallande!
raskt#, Hushallsskolan Siincisvalt.
goromal i privatfamilj.
Svar emot- ses tacksamt till " Villig ", p. r., .Plats i familj Helsingborg.
att bitrada husmoder sokes: d ' en UNO FLICKA (landtbrukare- stillsam och ordnirigsfiiii flicka, van dotter) onskar komma i familj.
vid husliga goromfil, dock ej grofre Ar villi a !t under skicklig hus- sadana.
Nagot kunnig i ~natl.
och moden Edning deltaga i alla in- somnad.
Svar med ~ p p g i f t omg om hemmet forekommande goro- Ioneforminer forvantas tacksa$.
mal.
Har genomgatt Hedda Cro- helst inom 8 dagar, till {IT.
J.
30: w1 nius Hushallsskola i Stockholm.
under adress S. GumxIii Annons- Svar till) Farni1 jemedlem ", Kyr- byra, Sthlm, f. v. b. kogardsgatan 3, Eskilstuna.
I FINNES nigon snall och vanlig ' amilj som vill ha en 20 ars lattre flicka till hjalp och sall-; kap nu strax eller efter jul, Ar kunnig i enklare och finare iandarbeten, samt nagot inatlag- iing.
Pa lon fastes mindre af-; eende.
Svar emotses snarast nojligt till " Vanligt hem ", Fa- geras p. r. Vng, bildad flicka med utm.
ref. onskar piats soni jallskap till aldre person.
Kiiniiig i skrifgorom3i.
Svar till 321 iu ':, 3.
Gumzelii Annonsb~rA, OStcbcrg.
_-.
: __L_ - _ -- _C_ 23-ars enkel flicka 5nskar plats snarast riiojligt soiii ~arnfroken eller husmoders hjalp.
Helst i Stockholm.
Rek.
fiiinas.
Svar till ~Villign, Eskilstuna, p, r.
Ung bildad flicka, som genonigatt fullstandig hus- hAllskurs onskar plats i bildad, treflig farn.
Helst i Sthlm eller dess narhet.
Svar till " Sallskap onskar plats i ett fint hem, dar nian satter varde p&amp; ordning och hjalp ", Kinna p4 a. o: li omtanke.
De hiista betyg Finnas, innehar nu plats, iiten Hushaliiskunnig onskar ombyte.
(jarna hos 211- battre flicka 6nskar plats.
Sv.
kenian eller unghcrrc.
Glad och till " Musikalisk 27 &amp; ru under liflig till lynne.
Svar tifl ' ' Plikt adr.
S. Gumaelii Annonsbyra, och fli? "
under adress S. Gti- 3ockholm, f. v. b. inaelii Annonsbyr;?, Stochholui, f. P 3 a 4 timma; re, contorsarbete dagligen eller till- alligt skrifarbete onskar ung fru, lagot skrifmaskinskunnig och, iiycket intresserad af alla kon- orsgoromlil.
Betyg fran inne- iafda platser finnas.
Svar till) Sysselsattning " under adress S. Jurnidii Annonsbyra, Stockholm,.
v. b. v. b.
En biittre flicka onskar plats god familj for att deltaga i hvarjehanda sysslor.
Ilar gatt i rekniska skolan, varit irtonilands, talar tyska, kan imdervisa.
i tcck- ning, monsterritning och milning.
svar tili " Noggrann ", 11. ijobaden.
I -
Ordinarie Iarare- (Iarari n ne-) tjansten LEDIGA PLA TSER, vid fasta folkskolan i Hylte, litt.
Ordlnarie larir ' e- eller lararjnne- F, i o r.s forsamling, Kron * tjansten.
bergs lan, kungores harmed till ansokning ledig inom 60 dagar vid.
fasta folkskolan i L y n g- fran den 1 oktober detta ar.
s.j o forsamling, Kristianstads Praktig bostad i nybyggdt skd- lan, med folkskole- och smasko- hus, belaget i vacker trakt ej leafdelning, litt.
F, och med nio land friin kyrka och jarnvags- manaders.
undervisningstid.
kun- station .. gores harnied ledig till ansokan VIKARIAT till namnda skola inom sextio dagar.
fran .fomta for instundande vartermin afvenl kungorandet harom i Post- och0 ledigt.
Ansokningar insandas till Inri kesitidningar.
Uto.ni den lagliga skolridets ordforande, adress M o-, lonen o: h ersattning for oiver- h e d a.
lasningstid atnjuter .lararen eller O r den 30 september 191 2. lararinnan ar1ige.n.
100 .kronors.
.
Skolradet.
loneforhojning, till.
dess han el- ler ' hon kommer .. i atnjutande af sitt forsta lagliga aldersti %iggi.
Ordinarie folkskol- Skolan,. '
soni a r, belager!
vid all- man vag, nara Lyngslo jarn-.
larare- (larari n ne-) va sstation,.
har stor tradgard.
.
.
befattningen fdress G a r d s K o l p i n g e.
v i d S k y d d s h ' e m m e 1 i Ro- Lyngsjo, den.
l oktober ' 1912 .. d a ' f o. l k s k o l a, Vasternorr- Skolradet.
lands lan, kurigores harmed till ansdiaii ledig att tilltradas den l - januai-i, 1913 med tre mana- o r d i n a r i e folkskolla- ders.
Cmsesidig uppsagningstid.
Afloninpn, ar 800 kr.
pr ar rarebefattningen lamte ri kost, ' tvatt, 1 bostads- vid fasta folkskdan (litt.
C) vid rum, vedbrand och 1jse samt 2 Ljungby kyrka sokes inom GO Alderstillagg ' ii 100 kr.
hvardera da a r.
fran 5 oktober hos skol- att utga efter 5 och 10 Ars rafet i Ljungby, Kalmar lan, tjanstgorihg.
Ansokan insandes: adr.
f j u n g b y h a l m.
.
Lon den 18 ' noveniber.
till enligt lag, fodsattniflgsskola,.
Skyddshemmet i Boda,, slojd.
La e strax invid Ljung- ' Viskan.
.
byan ocf - L ' ungb holms.
jarn- I y vagsstation, 1 / 4 mil fran Kal- mar.
Guvernant, Inom sanima tid sokes fullt.
kompetent att lasa med tvenne vfkariatet gossur I s t a kl. kurs i.
laroverk on- under varterniinen 1913..
Ljungbyholni i oktober 1912. skas.
.
Loneansprak, ref., betyg for- dras.
Svar fortast ni.ojligt till Hall- Anders Carlseon.
freda Gard, Barlingbo, Visby.
SkolrAdets ordflorande. '
.
.
2 ' a ' - - - - ',, Lararinne befattningen vid mindre folkskola litt.
H i Blad ' hult, F a F i n g t o f t a for- samling, Kristianstads lan, kun- gores harmed till ansokan ledig att sokas hos skolradet fore den 20 november.
Lon enligt lag ersattning for.
slojd och.
en manads ofver- tidslasnmg.
Skolradet.
Adr.
L j u n g b y.
h e d. '
+ .. - Undervisningsvan lararinna med goda bet.
fr: hogre flick- skola, frisk och enkel, kompe- tent att undervisa 2 flickor, 14 och 10 ar, i vanliga skolamnen, sprak och musik samt villig att, da sa lampar sig, hjalpa husmodern med lattare sysslor, erhaller plats nu genast.
Svar jamte betyg, ref. och foto, samt uppgift a Ioneansprilk sandas till f. d. forvaltaren A.
G. Sevon, Axmar Bruk, Axmar.
Siker.
snabb maskinskrifverska erhaller plats vid storre Forsak- ringsbolag i Stockholm.
Gen.
Re- mington, Hamngat.
10.
En aldre re&amp;ektab&amp; Hushallerska erhaller plats att pa egen hand skota brukshushZil1 for 2 A 3 ung- herrar.
Svar till n bruks hus hall^ under adress S.
G u m d i Annonc- byra, Stockholm, f. v. b.
Intelligent, bildad, frisk, obero- ende yngre dam - med .den verkliga.
, kvinnans alla goda vid Sundbo fasta fiirenade folk- egenskaper sokes som, och smaskola i V a s t a nf o r s forsamling i Vastmadands Ena Ior varterminen ar 1913 sokes for h.eqinmt hos 30-iirjg.
tjanste- h,os skolradet (adr.
V a s t a n- man i god samhallsstallning E o r s) fore den l december 1912.
(bosatt i Stxkholni.).
Svar med Lon efter 1,100 kr.
pr Ar jamte fotografi (sam returneras) ' och.
iri bostad af tvii rum och k6k narmare upplysningar torde can- samt fri vedbrand och vedhugg- das under signatur ning.
Skolradet.
svenska Telegrambyr~ri, Sthlm, f.
I tjanstemanaafamil j v. b..
E n e x t r a ordinarie lararinnetjanst ' Forestandarinna '.
i Sthlm finnes plats for en enkel; battre, ordningsfull flicka i 20 ars- ildern kunnig i enklare niatlagning och villig att med husnioders led- ning skota ett hiishall dar 2 barn om 8 i - 10 ar finnes.
Obs.!
Fri resa erhalles.
Svar till.
, Familje- medlem B, Stockholm 3. requir ed.
Thoroughly competent book- keeper required, who understands English.
Lady or Man.
Apply by mail stating age, previous ex- perience and salary required.
Reply to, Book-keeper., S. Gumzlii An- nonsbyri, Stockholm: ' ' Skicklig ~ k k i n s k r i f v e r s k a, helst Continental, perfekt stenograf, tyska och engel- ska, erhaller plats i en af de stor- sta mekaniska verkstader.
Narmare upplysningar af Continental Skrif- maskinsaffar, Norrlandsgat.
29.
R.
124 19; A.
234 72.
Plats pa.
storre kontor .. erhaller vu genast en ung dam, kunhig i bokforing samt tyska och engelska spraken.
Svar med fil1.
?
K o n ~ p l ~ s ' referenser.
19.1 2 "., .under adress.
: S.
.Gumklii ...
Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
., Kvinnlig kurr espondent ' och n&amp;skiiskrifveriki med n i g k Ars kontorsvana erhauer genast bra plats pA grosshandelskontor.
Den, som har sprakkunskaper, har foretrade.
Svar till J) Duglig7 '), adress Svenska Telegrambyrans filial, Orebro.
Skicklig Stenograf o., Maskinskrifverska kunnig i tyska, ingeiska och hebl afven franska sprakets skrifvande) erhaller genast stadigvarande an- stallning vid stor mekanisk verk- Den, som ar vatf vid affars- I STILLA HEM p&amp; landet i stad.
korrespondens, ochs kostnadsforslag, Skane far har foretrade.
Svar med meritf ?~ ans ' praksl,os flicka, teckning till &gt;Lady,, under adr@$ soni genonigatt sjukvardskurs vid1 S. Giimzlius Annonsbyra, Stock- hospital, plats att skolta.
aId !rq Iiolm, f. v. b., dam och for ofrigt vara be- .. hjalplig med forekommande go-.
.
romal.
Goda rek.
fordras.
Svar.
DAM,;.
: i. till)) A.
B.
", Ystad p. r..
kunnig i stenografi.
och maskin- skrifning, engelska, tyska och fran- ska erhaller formanlig anstali ' niag, Framstaende4 form %ga kan piiirakna pilitlig och van erh.
god pl.
a god afloning.
Svar med uppgift 3 storre herreg.
Ej.
landthushlill, koksa finnes.
Svar nied rek.
och alder, betyg, lonepretentidner etc till ~Shorthand, Lady ' Typist,, S lonepret.
till " E.
T.
", Nor~kii- Gumaelii Annonsb., Goteborg.
1.
ping ' p. r. s .. ' Bildad dam, kunnig i allt hvad till ett storre landthushall horer - far pa grund af sjukdomsfall genast anstall$ng a egendom i Vastergotlan&amp; war med rekommendationer, ' lonean- sprak o. helst fotografi, till, Fru O.,, Kjehene.
skicklig pianist, med godt satt och god saljareforrnAga, erhaller plats som resande for pianofa- brik.
Svar med uppgift Aalder, foregaende platser, referenser, Io- neansprak, foto m. m. sandes inarkt ' Tianist ", Svenska Dag- bladets hufvudkontor, Stockholm.
ordentlig och arbetsam,.
kunnig i maskinskrifning och bokforing sam1 kompetent att pa egen hand gora bokslut, far genast plats 8 kontor, Goda rekommendationer fordras, Svar, med fotografi till nKontor9- plats genast), under adress S. Qu- mzlius Annonsbjra, Sthlm, f. v: ' b Sprid V-eckotidningen D A GNY!
':.
' ".
.
.
' .s-
411 Deposition 1 ~apitalraknhg].
2 01 0 KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sade~malmstorg 8, Sturegatan 82, STOCKHOLM.
Fonder 4,000,000 kr.
Aberopa alltid annonserna i DAGNY!
.
(iifven blusar, barnkliider m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EONER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.
T.
21004.
EVA EONER, Malmo.
Fersens via 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arvika.
- Naturskont lage.
Billiga lefnadskostnader.
SJUK- och # VILOHEM.
Hogt och soligt lage.
Modern inredning.
Exani.
skoterska.
Pris for enskildt rum f d n 5,50 till hogre priser.
A.
T. Stocksund 66.
R.T.
119.
1, Fredrika-Bremer-Forbundet: Klarabergsgatan 48, 2 tr. Rikstel.
27 62.
Forbundets byra Oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Farbundets Sjukskoterskebyrh: Tunnelg.
25.
Allm.
tel. 82 1 1.
Rikstel.
68 98.
Vid (LEDIGA PLATSER) Nyheter i bokhandeln!
Frideborg.
Illustr-erad folkkalender far 1913, redigerad af Pastor B. Wadstrom.
47: de argangen.
Kart.
1,23, kloth.
2 kr.
Minnesord ur Bibeln for hvar dag under 1913.
Xycirs- haisnitig fran Svenska Bibelinstitutet.
I vaggalmanacksfor- mat.
Pris 30 ore.
For tron och lifvet.
III.
Vittnes5ord ur ordet och crfarenhe- ten af Redaktor Attders Abe=.
Haft.
1,75, kart.
2 kr., klotb.
2,50.
Fralsningsordet, Af Kyrkoherde D.
A. Arnsfrom.
Andra uppl.
Haft.
25 iire.
Brinnande bon.
Af Biskop Ashton Oxenden.
Haft .. I kr, klb.
1,50.
Andaktsbok for gamla.
Af Pastor B.
S.
G. BonrAoJf (Lut- hersk Bogmission).
Haft.
40 ore, klotb.
50 ore.
Andaktsbok for hemmet.
Af Pastor O. Gude DIIP.
(Luthersk Boginission).
Haft.
40 ore, klotb. '
50 ore. '
E n liten andaktsbok.
Af Pastor Th. Freilzotv.
(Liithersk Hogmission).
Haft.
30 ore, klotb.
40 ore.
Evangelium &amp; t ungdomen.
Foredrag af Biskop P.
1K K. Bockman.
Haft.
10 ore.
Sondagshvilans betydelse, Af Pastor C. Skovgnard-Pefev- sen.
Haft.
30 ore.
Vingeslag.
En samling dikter af A-der.
Haft, i kr., itart.
1,25, klotb.
1,50.
Missionsbibliotek for folket.
XXII.
John Williams, Soder- hafsiiarnas apostel, af H.
0.
Hansen.
Haft.
30 Ore.
Berattelsebibliotek.
VII.
Ungdomssegrar.
Skildringar fdti olika tider och folk af Komminister B. Wndstrom.
Haft.
1 kr., kart.
1 ' 50, klotb.
2 kr.
Under linden.
Skildring ur storstadslifvet af M.
El ' fner.
Haft.
30 ore.
l julsolens ljus.
Tvi berattelser af Ernst Evm.
Haft.
60 ore, kart.
75 ore.
Unga p&amp; nytt.
Af Agnes Hoffman.
Haft.
10 iire.
Lille Otto och Sakkeus med flera berattelser af M. v. 0.
Haft.
20 Ore.
Salgblommor.
Berattelse for ung och gammal af &amp; f. v. 0.
Haft.
15 ore.
Bilderbocker: Onkel Toms sluga.
Med text af Marta Lagerfeit.
80 %ci, Sin&amp; bersittelser om barnens viinner, vara husd ur.
Med t.x.
dF; %nf 5 % Med t u t af Mtirta Lager] &amp;.
Pris 75 6 c.
N&amp;@ tbr barnen att inflla.
Pris SO ore.
Vld halsstrailden.
Evang.
Fosterlands-Stiftelsens F6rlags-Exy edit im.
fatt ningen rid Hvetlanda kiipings forsorj- iingshern kungores harigenom till insokan ledig.
Sokanden bor vara ullt .kompetent att icke blott leda) ch ofvervaka allt arbete vid hem- net samt dar lippratthiilla ordning, nygghet och renlighet, utan Afven rara beredd att sjalf utfora mat- agning, bakning, somnad och an- lat arbete med bitrade, som kan rhallas af arbetsfora understods- agare; nagon vana vid sjukvard insklig.
Loneformaner: kotitan t l00 kr.
pr ar och fritt vivre.
Tre nanaders omsesidig uppsagning.
3oda rekom.
erfordras.
Ansok- iingar kunna fore den 10 nastkom.
lov.
insandas till ordforanden i ivetlanda ' kopings fattigvardssty-, else, adr.
Hvetlanda.
Fattipdrdsstyrelsen.
forklaras harmed lediga till an so- kan tvenne lararebefattningar, en manlig och en kvinnlig, att tilltra- das kommande vartermin.
Amneskombination: for larare, Matematik, Fysik och Kemi; for lararinna, Biologi och Geografi 3 hogre stadiet, Historia och Mate- matik a lagre stadiet.
Kompetensvillkor: fil.
kandidat- examen med profar eller (for la- rarinna) genomganget hogre lara- rinneseminarium.
Lon: grundlon for larare 2,500 kr., for lararinna 1,500 kr.
Laroanstalten, som star under ofverstyrelsetis inspektion och dar- med lamnar ratt till tjanstearsbe- rakning, ager saval realskolexa- mens- som dimissionsratt.
Eventuella forfragningar besva- ras af Skolans rektor, till hvilken ansokan, stalld till Samskolestyrel- sen, insandes senast den 20 no- vem ber.
Solleftea, 19 Okt.
1912. lararinnetjansten vid fasta folk-, kolan (litt.
F.) vid Traneberg Otterstads skoldistrikt for nas- a vartermin 1 februari-30 juni;; 5kes senast 1 nasta januari.
Len efter 900 kr, pr Ar.
I brist pa examinerad sokande intages smAskolIararinna.
S kolradet Adr.
Kaiiandso.
GYNNA DAGNYS ANNONSORER!
InnebAllsf Orteckning. '
HUGO SANDSTRO~I, Vikariat I Stockholm O. Rektor.
Bagens nummer inneh8llei.r Preussen och den kommunala kvinnorostratten.
Frin arbetsstraten.
Af Metta Greger.
Mannens rostrattskongress i London, -- NU GENAST erhaller enkel an- sprakslos flicka plats A egendom at1 lasa laxor med tvenne gos- sar i e1eni.-skoians tredje och forsta klass samt att deltaga i lattare husliga sysslor.
Svar jam- te betyg foto., ref. och lonean- sprak tik &gt; ' Nu genast '), Stigtorn- ta.
p. r.
Prenumeration $ En fest i Fredrika Bremer-Forbundets nya lokal.
Camilla och Fredrika.
En parallell.
Af Lottett Dnltlgrett.
Insand litteratur.
Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
