# ID: svediakorp-per569
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,609
# sentences: 862
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


P Prenumerationspris: ' 11.
.
kr.
4: 50 ar.
.
kr.
2: 50,.
..,, 3: 50Is / 4, ...
., 1: 25 Br 112 Losnummer 10 ore.
Preniimeration sker sBval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
-.
.
- - .-.
.
.
P - P - P - Stockholm den 3 1 Oktober 1Q12 N t r 44.
I Redaktion: Klarabergsgatan 48, tvi tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
I Redaktor o. ansvarig utgifvare: I E L L EN Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 4 % tvg tr. I (L E M A N, Mottagningstid: kl. 11-12.
-. --.
Sthlni 1912, F. Englunds Boktr.
.. -.
I I.
Post- och telegrafadress: --- Utgifniiigstid hvarje torsdag. '
DAGNY, Stockliolm.
.
.
.
.
.
.
.
.
.- - -- 5: e arg.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 nim: s hojd per glng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Ola, 20 ggr 20 010, 50 ggr 25 Ola.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m.
-.
.. ------- M e d tidsvdigen.
D anmarks regering har i dessa dagar framlagt sitt bebadade forslag till forfattningsrevisio~i, och si- som vantadt var inneholl propositionen, bland andra viktiga grundlagsandringar, fordran p i att afven kvin- norna skulle erhalla rostratt och.
.valbarhet till folke- tinget.
Gladjande som underrattelsen harom ar, drojer man dock ej enbart vid det tillfredsstallande faktum, att de danska kvinnorna genom detta regeringsfor- slag i sin kamp for medborgerliga rattigheter kommit atminstone sa pass langt - om den slutliga utgan- gen vet man ju annu intet med visshet - som kvin- riorna i det andra af de nordiska landerna, dar kviii- norostratten annu ej ar inford, vart eget.
Darutofver finner man sig foranlaten att filosofera nagot ofver det forhallandet, att trots segt och ihardigt motstand bland massan af man fragan om beviljandet af poli- tiska rittigheter at kvinnorna dock i det ena ' landet efter det andra af regeringarna upptages till behand- ling.
Och alldeles sjalffallet installer sig da den tan- ken, att starkare bevis an detta kan i verkligheten ej framlaggas for att det ar ett kraf, ' som t i d e n s j 2 l f bringat till mognad.
I skilda lander, under olika forhallanden, fora de ledande mannen detta problem fram till sin losning, och det fast man ofta har skal att fraga sig, om entusiasmen for saken ens bland dem ar vidare stor.
D e t o a k t a d t tages den upp, d e t o a k t a d t arbetar man for reformen.
' I ' id&amp;en har skoljt fram .och i maktig kraft burit ' ined sig kvinnornas stora fraga.
Det obevekli- ga framrullandet kan icke hejdas; afven om flo- den pa vissa punkter svallar tillbaka, ar det blott for en kortare stund, den kommer igen, och for det oemotstandliga flodet bagnar okh brister gamla for- damningar.
Sa ar det afven med den sak den bar fram.
Den kan tvingas tillbaka pa en punkt, for en kortare tid, men den kommer upp igen.
Sa gick det nyss for oss svenska kvinnor.
Det ar mojligt att det ej gar battre for de danska kvinnorna nu.
Men det blir dock blott ett kort bakslag.
Med tids- vagen lyftes kvinnornas sak till viss och osviklig fram- gang.
Q
:.
.
Sloj,dundervisningen vid vara folkskolor .. verkligt dugliga slojdlararinn ' or, som kunna pa ett ftillt tillfredsstallande satt skota en plats vid ett semi- narium, men icke bor man darfor- ta den forsta basta, som icke har nagon som helst forutsattning att kunna Facklaxarinnor eller slo j dliirarinnor, skota en sa krafvande och ansvarsfull plats.
Dessut- ill foljd af slojdinspektrisens nastan arligen ater- om finnes det seminarier, som icke foljt med de.n ut-.
konimande begaran, om flera slojdlararinnors an- veckling, som sl5jden under de senaste aren geiom- stallande vid ' Stockholms folkskolor har folkskoleofver- gatt.
.
.
styrelsen, efter forslag af undervisningsnamnden, be- Ryck upp slojden vid dessa efterblifna seminarier, slutit uppdraga at en kommitte att utreda i hvilken skaffa kompetenta lararinnor samt laga att amnet allt omfattning slojdundervisningen vid folkskolorna bor fortfarande kommer att skotas som det bor genom att handhafvas af laslararinnor och i hvilken omfattning tillsatta en fullt sakkunnig inspektris for alla folk- af fackutbildade lararinnor.
Till ledamoter i denna och smaskoleseminarier i riket.
Ja, da bli laslarari~i: kommitfe ha, som dagspressen redan kunnat meddela, norna sakert idealiska.
slojdlararinnor.
pa det lagre titsetts fabrikor Lund, doktor Karolina Widerstrom, och mellanstadiet.
For det hogre stadiet maste alltid semi ' narieadjunkten froken Hedvig Sidner, fru Emilia fordras sarskild fackutbildning.
Broome och slojdinspektrisen froken Fanny Blomberg.
Hvad de stora klasserria pa 30-40 barn angir, Vid Stockholms folkskolor undervisar laslararin- sa tycks man allmiint vara pa det klara med att de nan siil klass i alla amnen, under de fem forsta Aren sa fort som mojligt maste delas, om arbetet skall afven i slojd.
Slojdlararinnorna ha dels varit.anstal1- ktinna skotas som det bor.
.
.
da pa det hogre stadiet, dar klad- och linnesomnad ' HM * Sjoberg.
forekommer, dels som hjalp at Iasliirarinnor, da de haft en ' allt for stor klass att skota.
Slojdlararinnor- ila, som i samtliga Stockholms 17 folkskol ' or endast uppga till.
42, ha icke pa langt nar rackt ens till detta.
Annu hor det ej Aill ovanligheten att en la- rarinna maste skota en klass pa 30 a 40 barn utan Rostraht $t kvinnorna.
hjalp.
Detta ar fallet med eftermiddagsafdelningarna, Den af danske konseljpresidelhen Berntsen i folketin- och d2 sarskildt i de barnrika forsamlingarna Maria get framlagda rostrattspropositionen foresk, att valratt, och Kungsholmen.
Kommittins tillsattande synes mig till folketinget skall tillkomma alla valfrejdade man och darfor varit af behofvet pakalladt.
k v i n n o r, som ha dansk medborgarratt, ha .fyllt 25 Som det kunde vara af intresse att - har meddela ar och aga fast bostad i valkretsen.
Endast tv.a " streck " kommittemedlemmarnas egen uppfattning af den sak forekomma, fattigvards- samt konkurs- och o-myndighets- d e behandla, har jag vandt mig till nagra af dessa streck (" den som icke rader ofver sitt bo ").
Hustrun har valratt, afven om mannen, rader ofiver det gemen- for erhallailde af upplysningar.
Dr. Widerstrom, som samma boet.
ar upphofvet till kommitten, och froken Blomberg ha Valbarhet till folketinget tillkommer alla, som ha " al- emellertid icke velat lamna nagra som helst medde- rait.
landen.
Froken Blombergs asikt om saken ar dock klar i och med hennes begaran om flera facklararin- ilor.
Af ofverstyrelsens sekreterare fick jag, daremot Mannens rostrltttskongress i London.
.
nagra, vardefulla upplysningar: Man har pa senare.
Under den sist forflutna veckan den 23-29 oktober, har.
aren kommit underfund med slojdens stora pedago- M a n n e n s, i n t a r n a t i o n e l 1.
a; f o r b u n d fo ' r giska betydelse.
Det anses diirfor att den, sa mycket k v i n n a n s p o l i t i s k a r o s t r a t t hallit sin for- som mojligt, bor han$hafvas af pedagogiskt utbildade sta kongress i London.
Direktor Ernst Beckman var darvid 1,ararinnor.
Laslararinnorna ha storre pedagogisk ut- narvarande siisom representant for forbundets; svenska afdel- Bland ofriga delegerade marktes: professorn vid bildning an facklararinnorna, eftersom genomgaendet ning.
Budapests universitet Gustaf Dirner, d: r Katschen, Un- af deras seminarium fordrar 4 ar mot slojdlararin- gern, ofverste Mansfelt, Holland, herrarna de Breuil .de rioriias 1 ar.
St. Germain, Louis Marin och grefve de Seguier, Frank- rike, hr Franz Lehnhoff; Bremen.
Vid den valkornstmid- Allt deka liter ju bra och skulle ha sitt fulla be- dag, som anordnats af forbundets engelska afdelniing, ta- rattigande, om slojden vid vara folk- och srniskole- lade bl.
a. Israel Zangwill, Sir .John Cockburn och Mrs seminarier skottes pa.
ett fullt tillfredsstiallande satt.
Despard och pa motet i: Portman Rooms Lord Russel1 Att sa ej ar fallet ha vi fatt till fullo bekraftadt ge- och parlamentsledamoten Mr Philip Snowden.
nom braket vid Sodra seminariet, som for ej sa lange sedan gick genom pressen.
Det ar icke battre stalldt vid landsortens seminarier, jag vet atminstone eit, darj d a 9 slojdlararinnan blef sjuk, hennes syster, som icke hade genomgatt nagot sorts seminarium, fick skota platsen en langre tid.
Visst ar, att det a r ' svart att fa fatt i T ' ' Danska regeringens rost: rattsproposition. '
' Annonsera i DAGNY!
-
De svenska kvinnorna och kooperationen.
D en kooperativa roielsen har i Sverige har i mot- sats till, dess yttringar i en del andra lander ej pa sitt program anslutit sig till nagot visst parti eller till nigon sarskild samhallsklass.
Gifvetvis har den dock afven har funnit storsta anslutningen bland so- cialdemokraterna och den kroppsarbetande klassen, samtidigt med att det hufvudsakligen varit man, som praktiskt verkat for de kooperativa intressena.
De " kvinnogillen ", som har - urider senare ar - bildats efter engelskt monster, afse endast agitation och spridande af kunskap om kooperationens andamal och ide bland arbetareklassens kvinnor, hvilka liksom kvinnorna i allmanhet statt ganska mycket utanfor och frammande for rorelsen, ehuru ju de i egenskap af husmodrar aro de narmaste konsumenterna.
Den af kvinnor bildade och af kvinnor bestaende andelsforeningen " Svenska Hem ", hvilken hufvudsakli- gen p r a k t i s k t arbetar i kooperativt syfte, utgaende fran ofvertygelsen om kvinnans betydelse pa det eko- nomiska omradet, kan saledes anses som en ganska ensamstaende foreteelse i kooperationens historia.
Men ehuru denna ofvertygelse tyckes delas af den kooperativa rorelsens malsman, har dock fran detta hi11 sympatien for " Svenska Hem " ej varit sa stor som man skulle tanka, utan synes man har i stallet anse, att en forening, bestaende enbart af kvinnor - och sasom sadan ii11 viss man begransad - sak- nar berattigande fran kooperativ synp~nkt.
Detta in- om en rorelse, son1 teoretiskt sager sig s t a o p p e n f o r alla!
Sedt fran den utomstaendes mer ofverskadande standpunkt ter det sig emellertid snarare som om en kvinnoforening af den art som " Svenska Hem " maste blifva till oberaknelig vinst for kooperationen i vart land.
.
Genom denna sammanslutning har det blifvit mojligt att vacka intresse for saken inom alla klasser.
Harigenom ha ocksa olika, hittills for hvarandra frammande element kunnat samverka.
Och ingen kan val pasta, att kooperationens ide forfuskas, darfor att bildning och forfining fa tillfalle att intranga i kret- sen.
' Tvartom bor val denna varldsomfattande rorel- ses innersta och djupaste afsikt helt nas forst nar den ekonomiska jamvikten atfoljes af samverkan mel- lan likstallda andliga varden - det enda, som val rattvisligen berattigar till den losen man valt: " en for alla och alla for en ".
I " Svenska Hem " motas nu kvinnor ur de mest skilda samhallsklasser och stand - arbetarhustrun och den fint bildade damen - med ett begynnande for- staende narmade till hvarandra genom de gemen- samma intressena, hvilka for en del galla i forsta hand de egna lefnadskostnadernas nedbringande och oforfalskade, fullgoda varor - for andra galla de sammanslutningen sjalf som medel till samhallets ho- jande.
Harmder fa de alla sa smaningom ogonen oppna for.
att den ekonomiska fragans losning ar af lika stor vikt for alla samhallsklasser och att det ar dogmtro att arbetarklassen ar den, som egentligen berores af dyrtid och prishojning.
Ty lika stor or- sak som arbetarhustrun har att taga vara pa sina intressen som medlem i andelsforeningen, lika stor orsak dartill har afven den klent aflonade tjansteman- nens hustru och alla dessa tusentals andra kvinnor af olika stand och sainhallsstallning, som maste vanda p9 penningen - och dessutom just pa grund af stall- ning eller andra forhallanden ej kan nedbringa lef- nadskostnad,erna sa mycket som arbetarens hustru, hvilken mangen gang kan ha storre kontanta medel att rora sig med.
Den utveckling, som " Svenska Hem " natt, trots alla svarigheter som motte under dess forsta lefnads- ar, har ej minst haft sin grund i den idealitetens anda, som allt fran forsta stunden ingots i detta foretag.
Den har har varit den barande kraften och maste hora samman med allt arbete af koopxativ art. Ofver det praktiska resultatet, hvilket.
ju ar det kraftigaste och patagligaste beuiset for en affars nodvandighet, fick man redogorelse under det ny- li ' gen hallna Arsmotet.
Och hur liflig tillslutningen till foreningen varit liksom omsattningen sager sig sjalft, da foreningens nettovinst utgor 31,490 kr.
.
For att kunna forse och nojaktigt expediera ' alla utom hufvudstaden boende medlemmar vacktes dar afven forslag om upprattande af nya filialer, och be: slots att redan till 1 september nasta ar en filial.
sk~ille oppnas i Lidingo villastad.
Foreningens upplysningsnamnd, som utofvar den agitatoriska delen af dess verksamhet, amnar ocksi % utstracka denna under kommande ar genom att soka intressera de blifvande husmodrarna for kooperations- idens forverkligande genom kvinnorna.
Detta skulle ske medels kurser; foredrag och diskussioner i sam- band med undervisningen i vara fackskolor, hushalls- och husmoderskolor.
Och man har redan satt sig i forbindelse med en af vara framsta skolkokslararin- nor, som i England skall studera amnet sarskildt for detta andamal.
Fackskolan i Uppsala ar lifligt intres- serad for denna sak, hvilken siikerligen skall motas af sympati fran flera hall.
Att det gangna arbetsaret ledt till ett for " Svenska Hem " i alla afseenden sa tillfredsstallande resultat be- ror slutligen och i mycket pa den styrande handen.
Froken Carlberg, som sedan arets borjan innehaft den syiinerligen krafvande direktorsbefattningen i " Svenska Hem ", har visat sig vara en dugande for- maga och en vardig eftertradare till foreningens for- sta direktor, froken Ina Almin, hvars arbetsitisats har vi alla kanna till, liksom vi veta huru hennes arbete besjalats af den ideella uppfattning af forenin- gens uppgift, som ledt fram till utveckling. '
M. R-M.
.
,,
Fru Anna Preinitz.
Sedan januari 1909 har fru Preinitz redigerat Hvita Bandets Bdskrift samt foreningens julpublikation.
" Jultoner ".
Anna Preinitz var en skaldenatur.
Ifran hennes penna har ocksa flutit en hel del sardeles fina stam- ningsbitar, och aningar om de morka skuggor, som tatnade kring henne mot slutet af hennes lefnad, samt hennes tidiga bortgang tyckas mer a n en gang fram- skymta i henties dikter.
Ur den lilla diktsamlingen)) Mot hojden " anfora vi foljande: Ar det vazdt?
Ar det vardt att oppna sjalen Till en tuniinelplats for allt, Som i varlden lefver, kampar Och i dig vill ta gestalt?
Ar det vardt det hoga priset, Vardt det offer som du gor, Da din sjal blir sargad, sarad Och den frid du 3ger dor?
Vill, hvad du kan!
Vill, hund du kan!
For den dadlosa langtan Svinner ju lifskraften bort.
Vill, lwad du kan!
Och se krafterna svalla, Viljaii blir stark inom kort.
Viljestark handling gar fram ur det lilla, Vaxer sig smilningom stor.
Vill, hvad h kan!
och soni tradet ur froet Vaxer din handling och gror.
ondagen d.
20 oktober afled i Stockholm efter ett langvarigt och svart, men ovanligt gladt och taligt buret lidande, redaktrisen for tidskriften " Hvita Ban- det ", fru Anna Preinitz fodd Hellstrom.
Sasom ledarinna for Hvita Bandets afdelning for verksamhet bland fabriksarbeterskor var fru Preinitz ifven medlem af Hvita Bandets Centralstyrelse.
Anda ifrlin barndomen kan man saga att f.ru Pieinitz agnat sina krafter at arbetet for andra, ty fran sina spadaste ar hade hon fatt folja med sina foraldrar till nodens och.
fattigdomens boningar och redan vid fjorton ars alder ofvertog hon en klass i en sondagsskola.
Hennes mest betydande insatser ha varit i arbete for fabriksarbeterskans hojande.
Inom Sodra K. F. U.
K. i Stockholm, livars styrelse 11011 tillhorde, har hon nedlagt mycket arbete under en lang foljd af ar.
Fru Preinitz ' sociala iritressen forde henne sa sma- ningom in i Hvita Bandet, dar hennes varma kansla for industriarbeterskan ater tog sig uttryck i strafvan- den att inom lokalafdelningarna landet rundt soka vacka intresse for denna verksamhetsgren.
Sa fick hoii till stand inom sin egen lokalforening ut6 vid Malarens strander vid Hillersjo ett sommarhem for arbetande kvinnor, hvilket, under de tva somrar det varit ilverk- samhet, tagits i,.
ansprak till sista plats.
Af sina fabriksflickor var fru Preinitz innerligt af- hallen och samlades dessa massvis for att hora henne tala.
S ' Utom denna samling har afven utkommit en be- iiamnd " Boljeslag ".
Fru Preinitz skref afven for de svenska barnen samt riktade tidningar och julkalen- drar med rnhiiga berattelser.
Hennes mest kanda be- rattelser aro: " Solvik ", " Den Eviges vagar " och " Mors ' lilla solstrale ".
Anna Preinitz var personifikationen af det.
kvinhligt veka och milda, men dock viljefast och energisk, nar hon ville drifva igenom en ide.
Begafvad med ett soligt temperament och det rena barnasinnets fortro- stan till Gud, fick hon, kanslig som hon var, under de sista aren sasoni redan haiitydts bara manga tun- ga bordor och ' djupa sorger och dessutom ett mang- Arigt tarande lidande, men aldrig svek henne infor andra det taliga lugnet eller solen i blicken.
Hemkommen fran en foredragsresa for Hvita Ban- det nedlades hon i paskas p5 sjukbadden for att al- drig har i lifvet uppstiga darifrh.
Fodd 1870 gifte sig Anna Hellstrom redan vid 22 ars alder, och hon sorjes narmast af man och Aldrig fader.
A. Symonds Ohlin.
Sprid D A G N Y!
Fran hostutstallningen hos Giobels.
D,, -,.
et ar alltid med noje man tar i beskadande arbets- resultalet frari detta konstslojdshall.
Och den nyss.
afslutade vackra utstallningen i Stockholm har ytterliga- r e gifvit d o d At det goda intryck man forut fatt af ett insiktsfullt och malmedvetet arbete.
Framst af de medverkande krafterna lade man marke till froken Ellen Stalilbrand, hvars konstckickliga hand inte blott utfort kvalitativt anmarkningsvarda saker utan!
afven bidragit till en sa omfattande del af denna utstall- ving, att man nastan hapnar ofver .en dylik produktivi- tet.
Helst nar man far hora, att hon inte blott gjort kompositionen till utan ocksa egenhandigt utfort en mang.
af - dessa olikartade arbeten.
Det kariske mest betydande af dem a r ett antependium, utfordt pa bestallning af Edebergs kyrka i Orebro lan, hvilket.
kan betraktas som ett sardeles vardefullt tillagg till var samling af kyrkli- ga konstforemal.
Monstret med sitt stralmotiv och mid- telpartiets symboliska kors, sydt med guldtrad pa mork- violett botten, ar af mycken dekorativ ' verkan och astad- kommer den helhet i stamningen, som oftast ar fallet, da den ledande tanken och materialet harmoniskt samverka.
Bland de ofriga arbetena, markta med froken Stahl- brands namn, ma afven namnas den utsokt vackra gar- dinluften med tvarrander i halsom och bard med rosen- motiv samt en synnerligen treflig afdelningsskarm, rikt.
broderad pa gratt larft med skanska h.il; ommar.
Afven doktorinnan Agnes Sutthoff har visat flera prof- pa gedigen smak och god kompositionsform~ga.
Sarskild!
lade man marke till hennes stora duk af hvitt linne med ett stilfullt monster, utfordt i plattsom, hedebo och ' hal- som samt en i varma farger hallen linnekudde.
Fru Ingrid Giinther utstallde en charmant bordduk af gron$ siden med rika silkesbroderier och froken Th. Samuelson en vacker kudde ' med eklofsmotiv.
Dessutom fa vi ej glomma de af fru H.elin utforda sma masterprofven pa spetssomnadskonst, af hvilka det ena - en liten fjaril, luftig och gracios som dess lef- vande forebild - afven komponerats af henne.
Monstret till den eleganta, spindelvafsliknande solfjadern ar en af froken Stahlbrands kompositioner.
Slutligen hade den rikhaltiga utstallningen att fram- visa en intressant grupp arbeten, som bara Alf Wallan- ders namn.
Bland dem fangslades uppmarksamheten forst af den i nedre hallen uppsatta stora kartongen %: t Go- ran och draken ", som kommer att sandas till utstallnin- g e n i Chicago - ett duktigt arbete med kraftiga linjer och praktiga farger.
Dessutom har han komponerat en utomordentligt vacker gobelang - " Jungfru Maria ",.
da11 han alltigenom.
lyckats fa in den ljuflighet och poesi, som ar utmarkande for dess motiv, den Karlfeldtska dik- ten.
Den textila delen af arbetet, som har utforts.
p&amp; bestallning af froken Simmerdahl, ar afven fortjant af allt berom, och man kan med skal rakna detta konstverk till utstallningens prydnader.
' Innan denna korta aterblick far sin afslutning, maste, - - Innan N i koper eller bestaller - - P A L S V A ~ O ~ " k ': Pal satelj6 n, Inneh.
Alb.
Stridsberg, MASTERSAMUELSG.
37,l fr .. hornet 4 Malmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af alla slags palsvaror.
Reparitioiier och moderniseringar billigt Q&amp; amsor~sfullt.
Spec. Jaquettq och Palskappor.
Allm.
115 85.
Riks Norrm.
241. afven en liten grupp trefligt lergods fa ett par ord.
Det ar.
nagi-a.
vackert gjorda blomkrukor, arbetade i relief, som .jag har afser, och hvilka borde ha utsikt att ut- tranga dessa ofta dyrkopta, annu oftare smaklosa krukor .af.
utlandsk tillverkning, som vanligen uppfylla.
fonster och.
blomstall i vara hem, dar inte de tarfliga gaml?
lerkrukorna 9,prydas " med pappersfodral i olika k&amp;ieA, '.
.
M. R-&amp;.
.
.
v.
.
Insand litteratur.
.
.
.
.
.
.
H u g o G e b e r s foriaq, ' Stockholi~l: Tanke och religion.AF Vitalis Norstrom.
W a h l s t r o m 8r W i d s t r a n d s f o r l a g, Stockholm: ~ i l d &amp;.
&amp; den Heliga Skri.
?, med dartill horande text.
Utgifna utider ofver- iriseende af J. Norrby.
Haft.
11 &amp; 12.
- Vi och vara blomm0.r.
En bok, om prydnadsvaxterna inne och ute.
Af C.
A.
M.
Lind- man.
Haft.
S.
- Den svarta domen.
Mannens skuld och kvin- nornas straff.
Af Hilda Sachs.
P.
A.
N o r s t e d t &amp; S o n e r s forlag, Stockliolrn: Hvad man aldrig kan vara utan.
A f, Charles Wagner.
Bemyndigad ofver- sattning af Signild Wejdling.
E u g e n Diedericlis Verlag, J e n a: Vom Sinn der Liebe VOII MargareLe Susnzan.
n Ett hem for kvinnliga alkoholister.
Hvita Bandet, som for omkring ett a r sedan igangsatte en insamling i af- sikt att f2 medel till upprattandet af ett alkoholisthem for mindre bemedlade kvinnor, har i dagarna inkopt egendo- men Hakantorp belagen i Vingakers socken vid sjon Kolsnaren i andamal att dar ordna ' det afsedda hemmet.
Insamlingen har dock annu ej gifvit det resultat, som mojliggor idens fulla realiserande, hvarfore foreningen alltjamt maste vadja till den allmanna offervilligheten.
enligt vidstaende cliche prima engelsltt ulstert ' yg I.
Kr.
45: .- AKTIEBOLAGET NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
.. - Vasterns Mekka,.
" den valsignade on ".
.
.
tamning, forunderliga makt,, som nastan sofver tan- S k a r n a och i stallet genom sinngintryckens underbara ' kraft hojer oss till fjarrsyner, dem vi pa reflexionens .vag mahanda aldrig natt!
Toner, farger, doft och form, hvilka associationsmedel aro de ej!
Genom hvilka oand- .li.ga rums- och tidstrackor.
kunna de ej fora oss, under det vir inre syn klaniar till forstaelse af mycket, som vi Iorut blott, dunkelt fornummit!
Utanfor Skottlands vastkust sjunger Atlanten samma sang den sjungit under tusentals Ar och med fradgande branningar famna dess vagor den iriskekonungaattlingen och hednamissionaren St. Colums (Cdumbas) o, I o n a, gaf Ioiia suprematin ofver alla skottska kloster utan af- ven fullstandigt genomtrangde.
hans hemland, Irland, dar han forut grundlagt ej mindre an 37 kloster.
Alla vor0 de bildniilgsanstalter i SA hog grad, att Irland langt ef- ter Columba af hela Europa betraktades som fromhetens.
och kulturens fornamsta sate.
Men framom dem alla - .som den keltiska odlingens centrum, soni norra Europas yppersta kulturhard - star dock Iona, " vasterns Mekka ".
Vid denna lilla o faste S: t Colum med nastan oforganglig kraft sitt namn, ej blott genom - styrkan af sin tro och sin.
missionering, utan lika., mycket genom si11 djupa bildning och lardom S: t Orans kapell.
S: t Martins kors.
, den v a-l s i g ripa d e o n, nagon gang afven kallad D r u i- och genom sin sallsynta formAga af initiativ och organi- d e r a a s o efter soldyrkans praster, dess forsta bebyggare.
; sation.
Af det stora bibliotek han salunda har grun- Infor denna sang i vaxlande rytmer, trollsk, vredgad, stilla och harmonisk, forstummas ocksa den etimologiskt ' ganska berattigade kritiken af namnets tolkning.
Och nar.
vind eller ' storm for vagornas sang vidare ofver Ionas bordiga marker, in bland de gamla klassiska, ruinerna, ar det som sokte den tolka och forklara sagnernas tyd-: ning ' af!
Ionas namn.
.
Fran den lilla viken i sydost, dar tidvattnet stiger cch faller, fornimmes ljudet af landande skepp och man.
_ Fjarran ifran komma de.
Skaror efter skaror bara an- horigas och vanners sista kvarlefvor upp till R e i l a g O r a n, begrafningsplatsen vid S: t O r a n s kapell, hvars heliga jord tillforsakrar alla en evig salighet.
Har redes: graf vid graf, konungars, furstars och lardes, fran Euro- pas olika Iander.
Vanner och fiender ligga de har, alla f orenade af samma makt: tron.
Genom denna tro.
ar det, som Columbas och hans larjungars orden, " det hvita sallskapet " - Cuildich (ere- miter) kalade de sig afven - vaxte till en makt, som annu tvA arhundraden efter Columbas dod (596) ej blott ' dade och af de 300 handskrifter han sjalf utforde finnes visserligen intet i behall: Sannolikt skingrades alla dessa dyrbarheter, daribland " en fullstandig tiviu$ ',.
icke af vikingarna, som man forut trott, utan under den period af kulturell likgiltighet, som intradde med reformationen.
.
Men ehuru af dessa praktfulla keltiska: prant ej en bok- staf aterstar, har dock anden genom inspiration.
och tra- dition bevarats lefvande genom tiderna.
Om - dess kraft och hoga ursprung tala an i dag Ionas ' rika ' foinlam- ningar, dess arkitektur och ornamentik.
Men Iona utdelade ej ' endast andliga och eviga var- den och vardigheter.
Dar agde exempelvis den forsta skottska konungskroningen rum, da Columba pa den forniriska kroningsstenen frin T ' a r a kronte sin fran- de Aidan.
Denna sten, " the st ' one of Fate ", flyttades sedan ofver D u n s t a f f n a g e till kroningsstaden S c o- n e.
Af Edward I fordes den darifran som byte till London, dar den nu visas och forvaras under tronsa-.
fet i Westminster Abbey.
.
.
Stilla susar ' vinden ofver gi-afstenarnas hofdinga- '.,
gestalter, deras skepp och rustningar, vapen och va- Men narmre.
oss, i den tredje af h n a s markliga m i - pe~skoldar, hvilka i klar askadlighet framkalla olika tiders, ner ar det som finge stenahas bildskulpturer lif.
Ar rasers och individers bruk och tankesatt.
Pa Reilag .Oran, det solen, som varmer de stela.
dragen, ar det vinden, denna af man at man helgade hviloplats - kvinnan var som sakta lyfter Augustinernunnornas hvita, veckade enligt Columba forvisad fran Iona - ligger Ionas ald- drakt, da de vandra.
fram genom de gamla klostergan- sta ruin,.
S: t O r a n s lilla vackra romanska kapell, .garns, mellan tradgardens blomstersangar och forsvind byggdt pa 10Wtalet af - drottning Margaret af Skott- na under de brustna hvalfven?
Det ligger ras, i deras land.
Sa egendomlig ar ibland den sociala psykologin!
hallning, medvetenhet i deras blick.
Deras darvaro be- In genom portiken med dess kraftiga " dogtooth9 ' - oms- tecknar ju ock det utvecklingsskede, .da Ionas valsignelse rnentik skrida Columbas andliga arftagare, " vasterns mun- blef delaktig afven for kvinnan, kanske genom kraften kar ", for att vid en kvinnas sida boja kna for lifvets af egen vilja.
Manne ej grundlaggandet af detta kloster,.
glid enligt lifvets lag.
Utanfor bilda de stora vero- helgadt at S: t Oran, var en gengald for drottning nicabuskarna hack, under det vinden sakta liksom till Margarets gafva?
Ej under att de veta hvad.
deras halsning bojer deras praktfulla violetta blomklasar, in- narvaro betyder och i sen tid kommer att betyda.
For nan den gar vidare och med en vemodig susning for- .glomska radas de ej; for konst och konstnarer har svinner bakom den i nyttans intresse restaurerade katedra- kvinnan under alla tider sin sarskilda.
betyddse.
Och de leii.
Dirbakom vittnar den vackra, ' lyckligen ej restaure- pietetsfullt utforda skulpturerna ofver klostrets abedissor rade klosterruinen, om katol~cismens seger ofver de " fal- (1 166-1545) ge dem ratt.
: Vackert och .sant ange om- ska " laror, som stamplade vasterns gifta munkar som af- gifvande ekornament dessa kvinnors.
duglighet och kraft.
fiillingar och i borjan af 13: e arhundradet fordref dem Finkansligt och klokt bevaras man: dock for en allt for - .. frin Iona.
farlig ofverskattning af sadana egenskaper genom det Inne i den romanska tempelbyggnaden med sinago- masterliga greppet.
att lata anglarna krona.
Anna, .den.
tiska spetsbagar - mojligen byggd pa Columbas gamla sista abedissan med de fina embl.emen - kam och spe- enkla palkyrka - bryter lifvet i stallet fram i andra, gel, ett drag, hvarigenom den gamle keltiske konstna- konstnarligt rika former.
Romersk-katolsk tro och kel- ren nastan rojer modern uppfattning.
pa andra sidan tisk anda i kontinental och inhemsk kroasering mota klostermuren, inom hvars dunkel dess kvinnors Iifl oss har i en ornamentik, hvars formgifning och fantasi- ' strangt och stilla runnit bort, faller .ljuset starkt och kraft ater och.
ater forkunna Ionas valsignade makt.
varmt pa en slat sten, det karga, nu solbelysta minnes- Djur- och vaxtmotiv - mest stiliserade - realistiska och market ' ofver den unga nunna, som pa helt olika satt symboliska allt efter tidens mystik, tro och vetenskap fornam lifvets rost och kallelse.
, ' ', viixla med figurskulpturer sa masterliga, att de skulle * gora en nutida skulptor, ofvermodig.
Flardlost och en- Ater oppna sig klo,sterportarna, men ej.
f6r Ionas kelt vidfogas har och hvar en karaktaristisk detalj, som stilla hvita nunnor, utan for en ny .tid, for framlingar niistan daterar konstverket och med impressionismens fran varldens olika lander.
Europeer, japaner, araber hela styrka an fastare fangslar oss i aflagsna tidersstar- och negrer, alla ha de insamlats i den stora turist- ka och mystiska stamning.
Endast den vetenskapligt strijmmen, som hvarje dag under arets vackraste mana- obildade, den dogmatiske esteten eller den ytligt mo- der finner vag till Iona, lockade af dess forntid, tjusa- derne star oberord infor skonheten och innerligheten, rorel- de af dess nutid.
Gripna afven de af stamningen draga sen och lifvet i denna sallsamma forn- och formvarld, de forbi, in ofver Ionas klassiska mark for att efter en som sa vidgar och fordjupar forstaelsen afven for sena alltfor kort timme pa turistangarens kallelse ater .. bege tiders foreteelser.
Hur klart belyser den t. ex. ej B u a n e; sig ut, skingras och uppga i kampen for tillvaron - J o n e s dekorativa kraft och symbolism, F i o na M a c- forvisso riktade med ny kraft - och ny spiinstighet.
Trots l e o d s blodfulla, poetiskt tjusande romantik, ja t. o. vikingatag och vandalism, reformation och likgiltighet m.
L l o y d G e o r g e s djarfva hugskott och sociala - hvilar valsignelsen annu rik och flodande ofver Ionas patos!
Hos konstnaren; skalden, politikern, ofverallt bryj .jord.
Olika tider kalla den blott p&amp; olika satt: f r u k t- ter den keltiska anden gamla former och egen vag.
b a r h e t, e v i g s a l i g h e t, a n d l i g k r a f t, ' skif-.
Med smidig seghet, passionerad styrka och framst en tande namn .endast for den storsta bland makter.
Ar fantasirikedom, som aldrig utmynnar i formlost dr6m~ det forunderligt da, att folk och historia s&amp; karleksfullt meri men val i saker skaparkraft, har den ocksa utom bevarat sagnernas tolkning af Ionas namn!
cch inom sitt lands granser befruktat en.
pa manga: Dock lika oskiljaktig som valsignelsen ' fran 1onas be- omraden ofta steril tillvaro.
Harifran har afven den stil grepp ar mahanda ock den moderna lingvistikens tolkning sitt ukprung, s c h hos oss ' genom bristande insikt kal- af Iona som den g r o n a on.
Manne ej afven, detta namn - lats nordisk.
K e l t i s k - n o: r ' d i s k ar dess namn.
har sitt ursprung i den kraft; som under .alla tider loc- Nastan som vagvisare for keltisk anda, som ett vagskal kat och aldrig upphor att locka tusentals forskare och mellan hedendom och kristendom star.
straxt utanfor kate- konstnarer till denna lilla, till utstrackning sa obetydliga dralen S: t Martins hoga kors med sin vackra phallosor- o i Hebridernas arkipelag!
namentik, sammanslutande och symboliserande det for- Nedanfor ruinernas minnesrika- rad, dar ett tjogtal - namsta hos dem bagge: l i f s t r o n..
.
och gatan by och of- hvitrappade hus bildar.
gata ' ' -; - ' ' ' ' '
vanfor, dar kulle reser sig vid kulle,.
ar gront i alla ' skiftningar naturens grundton och styrka.
Men .om va- primro,- ren.
.
.
Gira och.
skimra bland all ' denna gronska.
.
ses och iris ofver langstrackta vidder: Solens lifsstarka .farger fora de bada.
Trots katolicis ' m och ' reforrriatih ar Ionas jord trofast sina forsta.
gudar: G i a n, K e i t h o i r och: A e s u ' s, sol ' ens, den gronskahde.
valtt- lighetens och lifvets eviga makter.
Men afven nu, da endast blad och gronska tala om gangen och.
komman- ' de blomsterprakt, ligger det fargglans, ' varni och stark ofver Colums o. I vaster, dit solen sa ' sakta.
visar vag, forbi ruiiiernas - omrade, b.ortom: det.
lilla turisthotellet och de halmtackta sma kojorna, ofver.
angsmarker,.
dar hastar, kor, ' far och svi ' i beta sig kraftiga och .feta, skumma vagorna ofver en guldglansande sandstracka.
till viken litet mer i soder nA.
de ej.
Har hvilar liafvet stilla i turkos ' och violet ' t, bevakidt: af granitens ljusroda: vallar.
Sa vek och fin ar stamningen, .att man nastan onskar den - nej, icke bruten, men ' styrkt och hafd af n5ioh stark kontrast: .Annub eft par steg: At soder, dar den svarta basalten stark och kraftig: ' trader.
i dagen och vi ' fangas i en ' h&amp;-hoii.
s2 fulladig, ' att ' den.
.
plotsligen fjarranfran framkallar skaldens ord i " Denn wo das.
Strenge mit dem Zarten, Wo: Starkes sich und Mildes ' ' paaiten,:.
: '.
.
.
.
.
.- Da.
giebt es einen guten Klang - - 7 -. "
, stamningen.
: viker och tankarna ' .tranga fram med frar ' gan:: ~ a n n e ej de makter, som arbeta pa olikheters ut- jamnade,: ' skiljaktigheters upphorande afven.
innebara etts - hot mot de underbara, stimulerande.
motsattningar, hvilkas strider och segrar, spraket.
och kanslan betecknar med all ' valsignelses full.komning: l i f?
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Ellen Nnr&amp;xstreag:, ' ' ' s en ' ' ' ' ' '.
.
.
Till Dagnys IiZsekrets I Iantfsorten.
Som Dagny ilnskar vara ett enande band mellan.
. '
.
.
il1 Fredrika-Brerner-Forbundets landthushallnings~i&lt;ola f o i ut: Tbiidaniie.
af lararinnor, adr.
Rimforsa, ha ofyeriiimnats foljaride gafvor sasom bidrag till uppforande af ny skolbygg- ' nad i ' stadlet for den genom eldsva ' da den .l9 rhars 1910.
.
forsttirda:.
Af # H.
M. ankedrottningen (ar - 1910) kr .. 3,000.
Genonr .upprop, som hufvudsakligen vandt sig till kvinnliga, innehsf.
vare af egendomar eller andra personer, sQm kunde ' antagas.
vara- sarskildt intresserade af Rimfqrsasko !ans verksamhet:.
' genom fru Lizinka Dyrssen kr.
1,400, grefvinnan Anna ' Brah,e kr: 30, fru Signe, ' Blachert ' 10, fru.
Jeannette Bager 2, .grefvinnan Edith Bielke 175, froken Carolina Crafoiord 15, grefvinnan Ann Margrethe Cronstedt 109, fru Elna Cdlberg 72, fru Ebba Arfwedson 25, fru Bertha Enderlein 75, iru Pauline Flach 50, fru Mary Fock 50, friherrinnan Agnes v. Friesendorff 10, grefvinnan Louise ~leetwood 1 ' 5, froken Eig- .rid Goranson 50, fru Alice Hedenius 16, hr Erik Insuian- .der 20, froken Jacquette Kugelberg 10, generalskan Elin Li !-.
lieholok 25, froken Charlotte Lewenhaupt 20, byrachefen Aug.
Lyttkens 10, froken Tullia Lundbladh 3,300, fru Walborg .Mallmin 6, frtiken Marianne Momer 15, grerfvinnan Ebba .Morner 20,: fru Betty Nisser 100, grefvinnan Sofie.
orden- falk 10, froken Emelie Piper 10, fru Hanna Palme 5@, fri- herrinnan.
M !rtha Palmstierna 25, fru Henriette Reutersk:) X!
25, grefvinnan Ella v. Rosen 25, fru Elisabeth Sederho4m 20, @ verstinnan Eva v..
Stockenstrom 20; grefvinnan Louise.
Wachtnieister 75, friherrinnan Sophia Wrangel 25, frclken Sig- .rid Wachtmeister 50, fru Caroline Wijk 1,000, grefvi ' nnan Ebba Akerhielm 335, prostinnan He !ena Rudberg 50, fru in ni Trozelli 20 friherrinnan Augusta Tamm 30, grefvinnan Frances Wachtriieister 75, grefvinnan Elisabeth Wachtmeictx ' 50, fru Helena Ekelund 25, fru Sara Ringborg 60, froknar.
na Louise och Honorine Stackelberg 10, froken Emilia Fal- kenberg 1,000, doktorinnan Fanny * Aman 10, domprostinna n, Mathilda von ' Engestrom 10, froken E.
Lind af .. Hageby 20, fr!
Alice.
Sonden 40, professorskan Anna sjogren 150, fru Elsa .~indl16 .20, frtiken Evelyn Georgii 15, froken ~ellenius 30: ' 25, fru Hedvig von Axelson 100, frtiken Ingeborg v; schw&amp;i {70, ' grefvinnan Stina Morner 10, fru Judith Ho !- min 10, .fio.ken S., Melander 300, frtiken Gertrud Adelborg 3,600, fru M.
A. Treschow 35, grefvinnan Constance Harnil- ton 20, fru Liven v. Unge 1: 50, fru Ellen Lundberg.
10, ' fru Anna Thorell 10, frcken.
Ingeborg.
Wollin 185 kr., sum- rna kronor 16,266: 75.
Fok ofvanstaende giifvor, hvilka inkommit under Aren l910 - 1912, uttalas harmed a skolans styrelses vagnar ett varmt tack.
Gagnef den 16 oktober, 1912., ', Gertrud Ade&amp;org.
Sveriges kvinnor samt har till sitt mHI att tillva- rataga allas intressen pd skilda platser, fd vi har- imf forsa skolan.
.
.. Gafvor till.
.
Kassaforvaltare.
.
.. med uppmana viira lisarinnor i landsorten att fdr .att underlatta denna vdr uppgift, ville till tid- ningens redaktion insanda siidana notiser, som utdfver lokalintresset innehdlla saker af vikt far kvinnordrelsen I dess helhet.
Prenumeration a D J G N Y slrer saval i landsorten som i Stoclrholm a narmaste postanstalt eller bokhandel.
.
.
: ....... i.
Ett af hufvudvillkoren for.
i.
.
Hvad formil vi utan den?
: s =: * ..: .,.f.
:: .e. '
: ... ....
.
... ... ...: Den basta gafvan ar darfor.
- - - 1: ......
vuxna och barn.
som kanna sig sjuka i i och matta, nervosa, blodfattiga och utan energi, hvilkas arbetskraft ar nedsatt ge- norn psykisk eller fysisk ofveranstrang- ning, mattande sjukdomar, operationer.
eller haftiga sinnesrorelser.
i i.
.
.
.
a.
.
. '
r. i i i i i.
: i i.
: m tehornmens deras af an ' 1s000 lahare.
J I I J Z b i: i i i: i i i i SANATOGEN f i n n e s t i l s a l u i a l l a a p o t e h och i d r o g a f i i i r e r i o r i g i n a l p a l l e t a 50.
100 dc 250 g r a m.
B R O S C H Y R E R med uttalanden i: af lakare och andra framstiende per- soner sandas begaran till hvar: och en gratis och franko.
apningar.
varnas!
.
e.
.
.
.
.
SANATOGENS GENERALAGENTUR KUNGSGATAN 59.
.
For efier- i ... ...... * .................. ......
:.
?.f: *. *. *. * .........
.
.
.
.
.
.
.
i okar nervkraft och energi.
gifver god aptit och uppfriskande somn, for- battrar blodets harnoglobinhalt och okar de roda blodkropparnas antal, forkortar rekonvalescenstiden, skan- ker fornyad Iefnadslust och en be- haglig kansta af valbefinnande.
:::: STOCKHOLM.
i.
.
* i.
.
.
.
i.
.
gen i foreningens 4 affarer under rakeliskapsaret l juli 1911-30 juni 1912 uppgatt till 575,818 kr.
med en / netto- Fredrika-Bremer-Forbundskretsen Lund med omnejd vinst af 31,490 kr., som enligt styrelsens forslag forde- hade tisdagen den 22 oktober anordnat sammantrade lades sa, att pa andelarna utdelades 4 proc.
ranta, hvar- gemensamt med Malmokretsen a Hvilans folkhogskola, dit jamte 3 % proc.
utdelades p&amp; forsaljningssumman och kretsarna godhetsfullt inbjudits af doktor och fru Ingers.
personalens loner, 10 proc.
afsattes till reservfonden.
och Da Lundakretsens ombud pa grund af sjukdom var 5 till upplysningsmedel, 10 proc.
afskrefs pa mobilierna, forhindrad narvara, leddes dagens forhandlingar af Malmo-.
hvarefter resten anvandes till extra ' afskrifningar p2 mo- bilier och varulager samt till afsattning pa dispositions- kretsens ordforande, fru A. Soderstrom.
fonden.
Styrelsen beviljades arisvarsfrihet for sin forvalt- Efter en inledande valkomsthalsning h611 fru Holm- strom-Ingers ett synnerligen intressant, sakligt och varm-: ning.
Till styrelseledamoter valdes fru E. Boheman, froken hjartadt .foredrag rorande " Hemmets insats i barnens upp- ' Anna Johansson, froken Hilda Carlberg, samtliga om- fostran ", hvarefter diskussion foljde, under hvilken at- skilliga beaktansvarda synpunkter fran saval hemmens som valda, samt fru Anna v. Zweigbergk, nyvald efter fru Bromee, som pa grund af okade kommunala uplidrag.af- skolans representanter framlades.
Sedan sammantradet afslutats vidtog ett aligenamt!
sagt sig ledamotskap i styrelsen, dar hon alltsedan for- samkvam, under hvilket gemensam supe intogs.
Om- eningens stiftande bekladt ordforandeposten.
Till styrelse- ' suppleanter utsagos fruarna S. Dahlerus och S. Kjeder- kring 140 personer narvoro.
.
kvist samt till revisorer fruarna A. och E. Gyllencreutz med fruarna E. Wretman och A. Bergstedt som supple- Andelsforeningen Svenska Hem hade onsdagen den 23 anter.
P&amp; styrelsens forslag beslot motet att uppratta en dennes sitt Arsmote i Stockholm i Brummerska skolan filial pA Lidingon.
under ordforandeskap af fru Emilia Bromee.
Af den i tryck foreliggande Arsberattelsen framgick att omsattnin- Foreningsmeddelanden.
Sjukskoterska II.
F r a m r och svar.
I Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huni manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stgllen?
Ja, ifall m K onskar endast 1, 2, 3 eller 4 .ex.
skall.
man alftid gora det.
iivad kostar Dagny i postanstalter och boklridor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhHIIa prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvax ?alsprenumerant.
Huru skall man fdrfara fdr denna provls / ons er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur m h g a som helst, men anid mind 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar IL narmaste postkontor (ej annor-.
stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d8 vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och till hvilket pris kan man nummervis losa Dagny?
.
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- - P P - nys kommissionarer i landsorten.
Pris.
10 ore pr nummer.
II Alla skrilvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, milj atf mot fritt vivre deltaga i onskar plats soni 11.p fostr; iiiii tia barn eller hos sjuk pcrrsoii hushAllet.
Ar villig iitidervisa barii, af vusikalisk, kunnig i livarjelianda Svar markt aT; c * sam~, Naissjo, p. r, Svar S.
M.
I&lt;., poste rcsl.
Sthlm 1 -- P - - Ung engelsks 22 i onskar under tiden 15 dec. -- 1 (e 15) febr.
plats i finare familj f att deltaga i hushallet ocli f. o. och lara allt som forekommer i t ' Platssbkandc f6 sina annonser inforda i viil ordnadt hem.
Fritt vivre o Oapriy fir halfva priset eller 7 % ore pr mm.
skas och fastes stort afseende v att f2 anses som familjemedlei Svar emotses tacksamt under ac D Hemlif~, Sv.
Dagbladet Sthlm.
Ung, bildad flicka, GUVERNANT.
Ung flicka, so aflagt realskoleexamen, onskar pk; om genomgatt kurs i sjukvard, on- som guvernarit.
Helst pH herrgi:.
; kar plats.
i mellersta Sverige.
Svar till 18 31 Svar till) Box 303, Hjo.
Ystad n. r. UNDERV.
LARAK INNA onsk plats under dec.-jan.
for att la Plats som tekniskt bitrade med mindre barn.
Svar t.
•âPrittviv rid apotek Onskas af ung flicka, och resap, Sv.
Daabl.
Sthlm.
; om genomgatt 8-klassigt elemen- arlaroverk.
Svar till M.
T., poste Sym ' patisk, bildad och enk .est., Jonkoping.
28-arig Ricka onskar plats 1 eller 15 nov.
: ensam skota hemmet at ensam da Kontors- eller eller som sallskap och god och p ljtlig hjalp i t husmor i god fami Kassorskeplats Ar van vid matlagning och and inskar flicka med mhgarig praktik.
husliga sysslor, (ej grofsvsslo: ivar till DXD under adress S. Gu- intresserad och ordentlig.
Onsk nzlii Annonsbyra, Stockholm, f. anses som familjemedlem.
Svar t nVarmlandska~, Karlstad, p. r. r. b.
-- Skoterska, onskar sysselsattning nagra tiiiiniar van i si~inessjukvard, 6ii: kar plats.
hvarje formiddag.
Vidare tipplys- Svar till 3Sjukvartl; !Il:!
.
, Upp- ningar a Fredrika Brenier Forbun- sala p. r. dets Ryri, Klarabergsgatan 48, kl. 12-4.
UNG, musikalisk, elenientarbil- dad flicka onskar, att mot fritt vivre, komma i finare familj (helst i stad eller brukssan !hille) sotii sallskap ocli Iijalp.
Ar villig at1 hjalpa till med laxlasning, under- visning i musik samt forekoniman- de skrifgoromil.
Svar till oktober 1912u, under adr.
S. Guiriaelii An- nonsbyra, Sthlm, f. v. b. Anstallning som Rusforestindarinna i mindre hem, eller som 11iismo- ders sallskap och hjalp, onshas af 21-arig skinska af god familj.
Ref. Finnas.
Lon enligt cfvereiiskoni- nielse.
Svar till sekreterare Magn.
Mattsson, Slottsg.
6, Lnnolskronn.
Musikaliskt bildad prastdotter Fran landet, I&lt;iiirnig i alla inom ett hem forekomniande goroniil, on- skar plats i fzmilj att g2 frun till- handa.
Helst dar ungdom ocli till- Falle till forstroelse finnes.
Piano eller orgel bor finnas.
Villig un- iervisa i musik och broderi.
Svar till ~Miisikalisk:), Perstorp, p. r. Vardinne- eller ZXusfore- et&amp;ndarinneplats sokes af bildad, nil; siknlisk dani som bl if^ it ledig getionr dodsfall, Sokande ager jamnt och godt Iyrine stor erfarenhet i ett hems s1; 6tsi11 ntpragladt ordtiitigcsinnc samt vall vid sparsamhet.
Utrii.
Iletyg och ref. Svar emotses tacksam1 til ' ~Sanivetsgrann~, pappershandclri Engelbrektsgatan 10, Sthlm.
Bildad flicka, arbetsam, rask och diiglig, 5nskrir plats den 1 nov.
att itrider illat- moders ledning ocli helst dar t j i - narilina finnes skotii Iieuin~it.
Clc- nomgatt Sundsvalls X li~sli~llssknla, hvarifriri fulldandigt Iletyg ocli rek.
erliAllas.
Svar til; ldDiiglig och ras kla, Husli5llsskoi; in Suiidwall.
Plats X familj att bitriida tiusmo6x sok.
;;: f i - 1 1 stillsam och ordniiigsfiill tlic!
; u, v m vid husliga goromEl, dock ?j grbfrc sidaila.
Nagot kunnig i niati.
ocll soiiiiiad.
Svar mzd ~pi; gift on: IoneFormSner forvii~ltss tacltsnrni, helst inom 8 dagar, till J.
30 irli under adress S. Gum; rlii Aiitioril- byra, Sthlm, f. v. b.
II? '.
e._.
SMASKOLLARARINNA, ---.
-. --- d Drng, bildat!, flicka med utm.
ref. onskar plats 5nskar plats i battre familj, helst sallskap till aldre p~sso-.
.
!Zrirmi~ ?rastgard, for att erhalla under- i skrifgorom31.
Svar til: 1 !21 %r.
*, visning i inomhus foreltommalide S. Gumaelii Annonsbyrh, Goi: 111or-g, goromal.
Fritt vivre.
Onskar an- ses soni medlem af familjen.
Svar 23-krs enkel flicka dresseras f4re 25 oktober till aFa- onskar plats snarast rtiojligi son] !ililjemed !em Tallasen, p: r. barnfroken eller I~uriiioders hjilp.
Helst i Stockholm.
H ~ i i.
timas.
Svar till •âViIIip, F.: skilsiti: ~; l, p. r. Battre landtbru kamdotter ned vana i ett hems skotande on- skar plats soni vardinna.
Fina P enkelt, godt hem 3etgg.
Svar till .. Kompetent 23•â, onskar elementarbiidad 3-4-firi2 %i.- Ludvika.
ka plats som barnfrokel: eilcr som hjalp med forel&lt;otlitriai: ~lc giiromil event.
som hjiilp och s3Hsk: ip till eiisarn, aldre tiam.
Cicti~~i~ii$tt hushalls- och sykurs.
Xigon Iii11, familj att hjalpa till med alla och en e. m. hvar i4 (13g oiiskas nom hem forekomniande goro- ledig.
Goda rek.
finnas fr311 fiii-i11 mal.
Svar emotses till .. Hosten innehafda platser.
Tacksm fiir svar med fordringar och fiirriiiincr 19129, Xissjo Nyheter, Nassjo.
rniirlct ~Ordningsarn iiniler ndi-csi S. Giimalii Annonszyri, Stockliolni F. v. b.
Ung flicka onskar plats I; okes till d.
1 nov.
af vanlig och Bildad flicka iurtig 17 ars flicka, som genom-: Att hushillskurs och deltagit i onskar plats i battre fnrnilj, for att iusliga goromH1.
Svar till &gt;Licau, under skicklig lcdning lara 1ii: sliSlI.
Jumaelii Annonsbyra, Malmo.
h a r till 218 ar&gt;, Solvesborg p. r.
LEDIGA PLATSER, sasom forestandare och hus- moder vid Skyddshemmet for gossar a Vrangsholmen, be- laget vid hafvet i Tanums socken i Bohuslan, aro lediga under tiden 1 januari-l juli 1913 och Icun- goras harnied till ansokan lediga.
Forestindaren skall vara gift.
Hans hustru bor vara lamplig till husrnodersbefattningen och aga for- maga att foresta ett storre hushall.
Ansokan skall vara atfoljd af be- tyg for mannen ofver aflagd Folkskoliarareexmen, priist- och Iakarebetyg for makarne ocli deras barn samt de ofriga hand- lingar, som de sokande vilja; be- ropa.
Efter deii liar kungjorda vikarie- tidens slut torde innehafvarna hafva utsikt att erhalla ordinarie anstall- ning.
Vikarierna erhalla full or- dinarie lon.
Loneformanerna aro for forestan- daren.
1,600 kronor pr i r samt tva alderstillagg, hvartdera a 300 kr., fo.r lzusmodern 400 kr.
pr i r med tva alderstiliagg, Iivartdera i 100 kr.
A !derstillaggen utgar efter 5 och 10 ars val vitsordad tjanst- goring.
Forutom namnda kontanta loner tillkommer for makarna och deras barn; tills dessa uppnatt 16 ar, fri bostad (3 rum), vivre, tvatt, bransle och lyse a anstalten samt F; i Iakarevard och medicin.
Ansokningar, stallda till styrel- sen for Skyddshemniet a Vrangs- holmen, insandas s m m t den 9 nov.
ii11 folkskoleinspektoren i Goteborg joktor Rurik Holm, som ock be- svarar inlamnade forfragningar.
Goteborg de.n 1 oktober 1912.
Lararinna.
I Stockholm bosait lararinna, van alt undervisa i alla skolaninen, Snskas for att undervisa tva flickor i aldern 10 och 6 ar i deras hen1 pa Soder.
Svar nied ref. ocli iipp- zift pa Ioneznsprak till JM. B.
19122, under adr.
S. Gumrelii An- nonsbyra, Stockholm.
f. v. b. Undervisningsvan lararinna ned goda bet.
fr. Iiogre flick-; kola, frisk och enkel, kompe-: ent att undervisa 2 flickor, 14 och 10 ar, i vanliga skolamnen, sprak 3ch musik samt villig att, d3 sa lampar sig, hjalpa husmodern med lattare sysslor, erhaller plats nu renast.
Svar janite betyg, ref. och h o, samt, uppgift a loneansprak sandas till f. d. forvaltaren A.
G. Sevon, Axmar Bruk, Axmar.
Bildad, allvarlig, verkligt Pa forekommen anledning erhaller guvernant: genast an- barnkar flicka, stall ning som lararinna for 3 barn kunnig i somnad, villig att del- i elementarklasserna II 8r III.
Musik- vid Gustafstorps fasta folkskola (litt.
iindervisning onskvard.
Svar med taga i skotseln af en.
17 min.
gosse R) i Morrums forsamling, Blekinge referenser och fotografi ti !l nLn, och f. o. i.
hem forekommande goromal far plats 1 nov.
a herr- Ian, ar ledig till ansokan hoin 60 Smedjebacken.
gard.
Jungfru finnes.
Svar med dagar frin forsta kungorandet har- betyg och helst foto till " Familje- af i Post- och Inrikec tidningar.
Lararinna medleiiill, Jularbo, p. r.
God hostad, 3 rum och kok.
Lon enligt lag.
Platsen tilltrades 1 jan.
1913.
Laget idylliskt invid mindre 22-24 Ar far plats i Herregard.
jarnvagsstation.
Ansokningar in- Svar markt nDuglig och ordnings- Froken, sandas till skolridets ordforande, full~, under adress S. Qutnnlii Annonsbyra, Stockholmp f, v. b. palitlig ocli barnkiir, samt ej ovan adr.
Morrurn.
vid husliga goromal far plats i Morrum den 25 sept.
1912.
Svar med upplysn.
och foto I tjanstemannafamilj familj.
, Skolridet.
till Prasthem, Tadened:.
i Sthlm finnes plats for en enkel, biittre, ordningsfull flicka i 20 ars- En ordinarie ildern kunnig i enklare niatlagning Tvenne ' bildade ' flickor, och ~ i l l i g att med hiisnioders led- folkskollararinnebefattning med ordningssinne ocli.
form %ga ning skota ett hushlll dar 2 barn att i tjanarinnors stalle skota alla vid Lunds stads folkskolor kun- om 8 A 10 ar finnes.
Obs.!
Fri inoni ett hem forefallande sysslor, gores harmed till ansokan ledig resa erhalles.
Svar till ~Familje- fa plats a egendom i Sodertorn.
medlem D, Stockholni 3. inoni foreskrifveii tid fran forsta Svar helst med foto med betygs- kungorandet haraf i Post- ocli Iii- afskrifter och lonepret.
tili %Familje- rikes tidningar.
Loneforminerila medlem 1 Iiov.n, under adress S. iro i ett for allt i forsta lone- Gumalii Annonsbyril, Sthlm, f. v. b. graden 1,450 kronor, i andra 1,600, required.
i tredje 1,800 och i fjarde lone- graden 2,000 kronor.
Tlioroughly competeiit book- Ung Dam Till folkskolestyrelsen stallda aii- keeper ' required, who.
understands sok.ningar insandas till folkskole- English.
Lady or Man.
Apply perfekt i maskinskrifning eventuellt styrelsetis expedition.
by mail stating age, previous ex- stenografi; med nagon kunnighet i perience and salary required.
Reply bokforing kan genast fa anstallning Lund den 23 sept.
1912. to nBook-keeper., S. G~lm,l-Iii An- pa kontor i Sodertalje genom att A folkskolestyrelsens vagnar: nonsbyra, Stockholm.
skriftligen hanvanda sig till Nor- J. Stromberg.
diska Jarnvagsbyggnadsaktiebolagel Nils Lundahl.
i Saltsjobaden.
.
Skicklig Maskinskrifverska, helst Continental, Guvernant, perfekt stenograf, tyska och engel- Skicklig Stenograf o. erhiiller plats i eii af de stor- Maskinskrifverska Fullt kompetent att lisa med tvenne ska, sta mekaniska Narmare gossur 1: sta kl. kurs i laroverk on- upplysiiinuar verkstader.
kunnig i tyska, engelska och ' hels1 af Continental Skrif- skas.
Lfineansprak, ref., betyg for- maskinsaf ?ar, Norrlandsgat.
29. afven franska sprakets skrifvande, dras.
Svar fortast mojligt till Hall- erhaller genast stadigvarande an- R.
124 19, A.
234 72.
Freda Gard, Barlingbo, Visby.
stallning vid stor mekanisk verk- stad.
Den, som ar van vid affars- Kvinnligt.
kontorsbitrade.
korrespondens och kostnadsforslag, Saker snabb har foretrade., Svar med meritfor- I bokforing och andra kontors- teckning till lad ya, under adress maskinskrifverska goromal erfaren ' dam far stadig- S. Gunialius Aniionsbyri?, Stock- erhiller plats vid storre Forsak- varande plats genast .. Svar med holm, f. v. b. ringsbolag i Stockholm.
Gen.
Re- uppgift a alder och referenser in- lamnas markt BL.
B.,, under adr.
mington, Hamngat.
10.
S. Gumklii Aniionsbyra, Stockholm, f. v. b.
En iildre respektabel kunnig i stenografi och itlaskin- skrifning, engelska, tyska .och fran-.
har i staden finnes platser ledi.ga ska erhiller .formAnlig anst~llning.
erl~aller plats att pa egen Iiand att genast tilltradas, dels stadig- Framstaende formaga kan parakna god afloning.
Svar med uppgift a skota brukshushAll tor 2 ii 3 ung- varande for: alder, betyg, lonepretentioner etc, herrar.
Svar till nBrukshiishall~ Kassorska till nShorthand Lady Typistn, S. under adress S. Gunicelii Ariiiotis- van att hanrihafva storre kassa Gumaelii .Annonsb., Goteborg.
byra, Stockholni, f. v. b. och kompetent att pa egen Ii,and afsluta rakenskaper, dels tillfallig for: Ung Dam,.
Ordinarie lararinnebefattningen ' ' ' Hushallerska ' Hushallsfroken, Kvinnlig kontorist kunnig i allt livad till ett storre med god handstil och saker i rak- landthi~shill horer - far pa grund ning.
.Egenhandigt skrifna ansokningar d sjukdoinsfall genast anstalln_ing med uppgift om Alder, foreg5ende k egendoni i Vastergotland.
w a r platser, Ioneansprak m. m. eniotses med rekommendationer, lonean- till marke under adress sprak o. helst fotografi, till, Fru S. Gumalii, llColonial~~, Stockholm, f. v., b. O. n, I&lt;je: vene.
ordentlig och arbetsam, kunnig i niaskinsl&lt;rifniilg och bokforing samt kompetent att pa egen hand gora bokslut, far genast plats a kontor, Goda rekommendationer fordras.
Svar, med fotografi tlll nKontors- plats genastn, u ' nder adress S. Gu- mcelius AnnonsbyrJ, Sthlm, f. v. b, Sprid Veckot,idningen D A GNY! '
.
Deposition 1 4 1 1 Kapitalrakning J 2 Sparkasse- rakning.
.
4 01 0 01, O KOPMANNABANKEN, I annonserna I Kvinnliga +: + arbetsomraden.
+ 4 4 O Utbildningskurser m. m.
4 + Muntliga och skriftliga 4 Araenalegatan Sodermalmstorg 8,.
Sturegalan 82, STOCKHOLM.
i + * 4 Fonder 4,000,000 kr.
WirBns ofverfeta LANOLINTV&amp; fina varldens favorittval!
ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A. Q. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; f..
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - O Hoflev.
Rikstel.
2762.
Forbundets byra Oppen 11-4.
Allrn.
tel. 48 16.
.Fredrika-Bremer-F6rbandets SjakskGterskebyrA: Tunnelg.
25.
Allm.
tel. 82 11.
(LEDIGA PLATSER) Forestandarinnebe- fattningen vid Hvetlanda kopings.
forsorj- ningshem kungores harigenom till insokan ledig.
Sokanden bor vara Fullt kompetent att icke blott leda och ofvervaka allt arbete vid hem.
met samt dar iippratthilla ordning, snygghet och renlighet, utan Afven rara beredd att sjalf utfora mat- agning, bakning, somnad och an- lat arbete med bitrade, som kan rhiiilas af arbetsfora understods-: agare; nagon vana vid sjukvard jnsklig.
Loneformaner: koritani LO0 kr.
pr ar och fritt vivre.
Tre nanaders omsesidig uppsagning.
Joda rekom.
erfordras.
Ansok- iingar kunna fore den 10 nastkom.
lov.
insandas till ordforanden i ivetlanda kopings fattigvardssty- .else, adr.
Hvetlanda.
FattipRrdsstyP.elsen.
Folkskollararinnetjansten rid Saljesta nyinrattade folkskola nom Jaflso forsamling ar till an-; okan ledig fore den 24 oktober ietta ar: Flickslojd kan anordnas.
3ostad 1 rum och kok med er-; attning for bristande rum.
Till- rade 1 januari 1913.
- Jarvso den 22 augusti 1912.
Einar Bergwall.
Skolradets ordforande.
Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
4 o 4 4 +: 4 O * i t + 4 + d O O e 4+44+44+9480o8I++4+Q+++~44+4+++ Fredrika-Bremer-Fbbnndet: Klarabergsgatan 48, t tr. Rikstel.
68 98. upplysningar genom 5 Lektioner i Linnesomnad I Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arvika.
- Natursl&lt;on lage.
Billiga lefnadskostnadcr.
(iifven blusar, barnkliider m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
STOCKSUNDS Hvarje elev disponerar en symaskin.
SJUK- och rTuIr; OHEM KARIN EONER, Stockholm.
Hogt och soligt Iagc.
Xlnder Sibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
inredning.
Exam.
skoterska.
I ' ri Vid forklaras harmed lediga till anso- kan tvenne lararebefattningar, en manlig och en kvinnlig, att tilltra- das kommande vartermin.
Amneskombination: for Iarare, Matematik, Fysik och Kemi; for Iararinna, Biologi och Geografi a hogre stadiet, Historia och Mate- matik a lagre stadiet.
omp pet ens villkor: fil.
kandidat- examen med profar eller (for la- rarinna).
genomganget hogre lara- rinneseminarium.
Lon: grundlon for Iarare 2,500 kr., far Iararinna 1,500 kr.
Laroanstalten, som star under Sfverstyrelseiis inspektion och dar- med lamnar ratt till tjanstearsbe- rakning, ager saval realskolexa- mens- som dimissionsratt.
Eventuella forfragningar besva- ras af Skolans rektor, till hvilken insokan, stalld till Saniskolestyrel- sen, insandes senast den 20 no- lember.
Solleftea, 19 Okt.
1912.
HUGO SANDSTROM, Rektor.
Lararinna, inall, enkel och barnkar, sokes for: vanne nyborjare, bosatta nagra ni1 utanfor Stockholm.
Svar med referenser och lone- pretentioner till Harjaro Gard, pr Ingf.
Caesar, Stockholm.
Prenumeration $ ANNONSORER!
Dageae aumrner Insiehallero Med tidsvligen.
Slojduidetvisningenn vid vAra folkskolor.
Facidaiarinrior eller slojdlararinnor.
Af Hild Sjoberg.
Danska regeringens r~strattsgrogosition.
Mannens r6strattskongress i London.
De svenska kvinnorna och kooperationen.
Af Maiffl Rierk- Miiller.
Fru Anna Preinitz.
Af A. Symonds Ohlin.
Fram hostutstallninigen hos Giobels.
Af M.
R - h .. Vasterns Mekka, " den valsignade iin ", Af E h z Ntwde~z- strcng.
(iiifvor till Rimforsaskolan.
Notiser.
F8reningsmeddelanden.
~wa~rmd litteratur.
Dagny sker n-maste eller bokhmdel.
postanstalt
