# ID: svediakorp-per568
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,037
# sentences: 783
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 43..
.
--.
---- Prenumerationspris:.
S.
Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm A narmaste, postanstalt eller bok- handel.
-- T e l e foner: Allm.
6353.
Riks- 12285.
(&amp; e arg.
-- Redaktion: 3: 501114, ...
., 1: 25 Losnummer 10 ore. '
k,.
Stockholm den 24 Oktober 1 8 1 2 Utgifningstid hvarje torsdag.
Expedition.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: Mottagningstid: kl. 11-12.
Klarabergsgatan 481 tr. - Post- och telegrafadress: DAONY.
' Stockhdm: Sthlm 1912, F x g 1 u n d s Boktr.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gAng 10: Rabatt: 5 ggr 5 Olo, l0 ggr 10 Olu, 20 ggr 20 010.
50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlamnad.
senast mandag f .. ' m.
-.
I La,rarinnornas ablderdoms- och hvilohem.
R edan sedan lange ha de svenska flickskolelararin- norna af forhallandena kannt sig manade itil1 sam- manslutning for att pa basta satt ' komma dem inom karen till hjalp, hvilka ej sjalfva aro i stand att skapa ett hem, dar de efter slutad arbetstid kunna med lugn ' mota alderdomen eller dar de efter sjukdom och ofveranstrangning kunna soka nagon tids hvila., Och for nagot mer an ett Ar sedan hade onskningar och tankar tagit en bestamd form, resulterande i det for- slag om upprattande af ett alderdomshem for lararin- nor, som framlades af Centralstyrelsen for Flick- och Samskoleforeningen under det d3 pigaende allmanna flickskolemotet i Falun.
Harvid utgick man fran liknande foretag utom- lands, dar lararinnornas strafvande att skydda sig mot en hemlos och ensam alderdom af allmanheten hade motts med sa frikostigt intresse, att de - sarskildt i Tyskland och Schweiz - blifvit i stand att uppfora sina hvilo- och alderdomsheni i den ' man behofvet kraf- de det.
.
.
.
Att ett forslag sadant som det har namnda mottes af sympati fran flera hall ar ju ganska visst, under det att det samtidigt starkte den solidaritetskansla in- om karen, som har miste blifva den barande kraften.
Ett vackert uttryck fick ocksa denna kansla i den varmhjartade skrifvelse af Selma Lagerlof, som i sam- manhang med det gjorda forslaget infordes, i vara flesta tidningar och dar hon - sjalf f. d. lararinna - framlade sina kamraters onskemal och forhopp- ningar.
Sedan dess ha deras forhoppningar yt&amp;ligare starkts, i det a ' tt man numera har att rakna med mera reella varden och andtligen kan tanka pa fokerkligan- det af de vackra drommarna.
I detta nia och lyck- ligare skede har man kommit tack vare en frikostig gafva af ingenior Hj.
Andersson .pa Lidingon, %m skankt en dar belagen vacker tomt ' till det planerade hemmet.
Och for erhallande af lagfart pa denha tomt har vidare bildats en forening, som antagit ' namnet &gt;,R o, forening for - svenska lararinnors ald&amp;dorns- och hvilohem ", och hvilken allt framgent skall arbeta for de gemensamma framtidsiritressena.
Dessa galla nu naturligtvis i framsta rummet detta sa lange planerade forsta hem, som en gang skall oppna sina dorrar valkomnande at de allra mest en- samma och ' behofvande inom den vida kamratkretsen.
Men hvarifran taga pengar till detta hus, dar det liksom i himmelriket maste finnas manga boningar?
Den unga foreningen skulle inte kunna astadkomma dem af eget tillskott - inte ens tills den sjalf blefve gammal och gra.
Och att nagon skanker ett helt hus lika villigt som en tomt, det ar val inte att hoppas pi! '
Men nagonting som daremot ar ganska troligt, vi kanske inse, att det odragliga laxlasandet, skrifnin- ar, att lite hvar, da de nu fa.
hora talas oai den garna och tvanget i allmanhet inte varit ' .sa alldeles vackra, obebyggda tomten och om alla dessa gamla utan sin nytta - eller af ondo.
lararinnor, som i sa manga, langa ar langtat efter ett Och nu kanske att nagon, som fran borjan: inte rum, dar de finge kanna.
sig riktigt hemma, kanna kunde kanna vidare intresse for denna " Ro9 ' - forening, lite trefnad och varaktigt lugn - att lite hvar da sa smaningom borjar tanka efter, om inte anda de skulle vilja.
bidraga i den man de kunna.
for att allra flesta h a r i landet pa ett eller annat satt ha " R o " sa snart som mojligt skall fa binda takols- eii liten tacksamhetsskuld att afbetala har; om detta kransarna till sitt forsta hem.
anda inte ar en ren ambitionssak eller kanske afven Visserligen ar det val ocksa.
troligt att atskilliga.
nagot annu mer bjudande och om det inte skulle tanka annorltinda ' i det formenandet, att vara lararinnor kannas tillfredsstallande att deltaga i uppbyggandet af numera ha sa bra stalldt for sig, att det hela var en detta hus med.
dess manga innerligt atradda bonin- ganska onodig sak,.
eller att d e val inte sakna .anho- gar.
Huru atradda och valbehofliga de verkligen aro.
kan man forsta, da man Mr veta att hos foreningen riga och .hem mer an andra.
fedan hogar af ansokningar ligga 0th ' vanta - an- Detta antagande beror dock endast ' pa bristande sokningar fran f. d.
- laraiinnor, som redan kanna sig kunskap.
Sant ' ar ju, att en lararinna - enligt den nya i behof af det hagrande hemmets hagn - och fran pensionslagen for enskilda, statsunderstodda laroan- andra, som i medvetande af sin otrygga stallning.
stalter -.
hvilken vid omkring 25 .ars alder erhal- vilja forsakra sig om plats dar for stundande ar, da lit anstallning vid en dylik skola kan, ifall hon oaf- arbetstiden ar slut och krafterna utnotta.
Att har afven kommer att pa basta satt sorjas brutet tjanstgor med ' s.
k.
.full tjanstgoring tills hon for den trefnad och hvila, som astundas, darom vitt- fyller 60 ar, vid sin afgang erhalla 1,200 - kr.
i pen- nar den delvis redan ' uppgjord8 planen till det blif- sion.
- -.
- Men har hon ater pa grund af sjuk- vande Lidingohemmet.
Salunda har man tankt sig dom haft.
tjanstledighet under denna tid, eller maste att till hvarje lagenhet skulle hora en liten koksafdel- hon upphora med skolarbetet fore fyllda 60 ar, sa ' reduceras afven pensionen.
- - - Och alla dessa larar- ning, dar frukost och kvall kan lagas, under det att innor sedan, som, da den nya pensionslagen 19 1 1 middagen intages gemensamt.
Denna anordning skulle: tradde i kraft, redan vor0 40 ar eller darutofver och afven ge mera intryck af eget hem och storre kansla som blott undantagsvis uppna en pension, som .of- af oberoende - nagonting som ar oskattbart for den, verstiger 600 kronor! '!
Det ar dem, som vi forst som under storre delen af sitt lif varit sjalfforsorjan- bora minnas, helst som vi afven skola komma .ihag, de och ensam.
For ofrigt skulle har finnas gemen- att flickskolans lararinnor anda tills de senaste aren samt.
las- och samlingsrum samt all den komfort, fatt arbeta mot sa lag afloning, att det ej varit dem som ett tidsenligt hus, afsedt for detta, andamal, hor.
.
aga.
mojligt att sorja for sin framtid.
Att den skankta tomten.
.
har.
.ett sa utmarkt lage, Och hvad den till synes hoga 1,200.
kronors-pen- sionen betraffar, sa skola vi har afven rakna med .mkd en iugn &amp; h landtlig orngifning,.
vacker natur pengarnas arligeil minskade varde och lifsfornoden- och goda kommunikationer ' med hufvudstaden satter hekrnas standiga ' prisstegiing.
Huru stort verkligt man stort.
varde pa, da de, h " ilka har en gang kom- varde manne da 1,200-kr.
aga tio eller femton ar har- ma att fa sitt he,m, hora till d e m som mer an de efter?
och kan en manniska med enkla men kultive- flesta ha sin- gradje i fordelar sadana som dessa.
rade .vanor lefva .bekymmersfritt harpa - afven bestri-.
Och n u aterstar ej ' mycket .att tillsvidare saga om det- ' ta foretag, hvars vara, bestaende och vidare utveck- dande mojliga sjukdomskostnader?
.
ling till stor del beror pa medmanniskors goda vilja Hvad nu aterigen angar den aldriga f. d. lararin- ' och goda hjarta.
De bidrag,, som sakerligen inte ilans ode att oftast sakna eget hem.
eller anhoriga, komma att utebli, skola endera lamnas till Flick- och som kunna ta hand - om henne, sa forhaller det sig i verkligheten sa, att hon i likhet med flertalet af var Samskolebyran, Kungsgatan 3, eller till froken Au- tids arbetande, ogifta kvinnor intagit en sa isolerad gusta Lithner, valhallavagen 37, ordforande i forenin- stallning, att hon utom i allra gynnsammaste undan- gens styrelse, hvilken for ofrig bestar af froken Anna tagsfall kan, betraktas som ensamstaende.
Har hon Whitlock, doktorinnan E. Steinmetz, froknarna Ma- foraldrar eller syskon, sa lefva de pa sitt hall, eme- thilda Widegren, Gerda von Sydow och Laura.
.Lo- dan h-e n n e s arbete hallit henne fjarran fran hem- wenhjelm samt fru Siri Carleson fodd Sabelstrom.
-, Matte deras " Ro " vaxa sig stark och maktig - met, hvilket fatt ersattas af det ena pensionatet eller grenande, ut sig likt ett vidt skuggande trad!
hyrda rummet efter det andra, dar foga trefnad ges Maria Muller.
men .dryga summor krafvas.
Harunder har det arbete, som hon .agnat sin unndoms och medelalders basta.
.
krafter, varit fullt af ansvar och forpliktelser.
pch a l.
vi alla, ' som gatt i skola, inte alltid gjort det arbetet.
.
sa latt, det fa vi val erkanna, pa samma.
gang som ...
. '
' ' ' ' ' ', ' ',, ' Antionsera i: D &amp; G N Y!
-
Gerda Wallanders ut stall^ ning i Konstnarshuset.
D e vackra och intressanta malningar, med motiv fran var hufvudstad och dess omgifningar samt fran Frankrike, som fru Gerda Wallander under de senaste veckorna haft utstallda i Konstnarshuset, vittna om ett konstnarstemperament af det slag, som man med odeladt noje stiftar bekantskap med.
Det forsta och mer allmanna intryck man far af hennes taflor ar att hon i likhet.
med en stor del af vara kvinnliga konstnarer ar for arlig och sund for att soka forvanska konsten till mode- eller reklamgeschaft.
Darfor bli ocksa effekterna osokta, och den natur, som aterges pa duken, star igenkannlig och verklig.
Ett re- sultat som i sanning allt for sallan uppnas af flertalet bland var tids konstutofvare af senare data, hvilka i stal- let tyckas framfor allt lagga an pa att forbluffa, i det de raskt och pa alla tankbara afvagar fortskrida baklan- ges, frambringande en dekadanskonst af den mest trostlosa beskaffenhet.
Gerda Wallander malar med en kraftig och rask pen- sel o c h har saker blick for karaktaren.
Det senare gor sig synnerligen gallande, dar hon Par Stockhoimsmotiven under behandling.
Ja, hennes malningar harifran aro sa.
lefvande och akta, att de ej kunna annat an vacka gladje hos enhvar, som alskar var vackra hufvudstad.
Och det ar just det draget i dess karaktsr, hvilket for- anledt benamningen " Nordens Venedig ", som hon fram; for allt har blick for - liksom hennes palett ager de erforderliga fargerna.
Se till exempel den ypperliga du- ken " Skeppsbron i sol " med sommarens hela glans ofver den vattenomflutna stadsdelen!
Men afven andra delar af hufvudstadens vaxlande fysionomi har har fatt sin tolkarinna.
Sa har hon bland andra en synnerligen duk- tig malning af " Prestgatan i gamla sta ' n ", som med sin delikata fargbehandling och hela stamning kan raknas till utstallningens allra basta dukar.
Likaledes den karatari- stiska " Snoglopp " med Riddarhustorgets valbekanta hus- fasader och gatumynningar skymtande genom drifsnon.
.
l Fint utford ar ocksa en annan Stockholmsbild -.
den lilla duken " Skeppsbron och tyska kyrkan .i sno " med dess genomskinliga skymningsdager.
Den minst lyckade af Stockholrnsrnalningarna ar kan- ske " Dramatiska teatern ", som star alltfor tung, da dar i stallet just borde finnas nagonting skimrande glansfullt o• ’ ver bakgrundens hufvudparti.
Med dessa hora malningarna fran Haga och Djur- garden pa det intimaste ihop, af hvilka den stora du- ken " Gustaf 111: s paviljong i Haga " framvisar ett ut- omordentligt vackert prof ph Gerda Wallanders formaga att ge landskapet dess ratta pragel - har i stark belys- ning med skarpa ljuseffekter och skuggor.
En liknande uppgift har hon lost i den saftiga.
Utobilden " Skomaka- reghrden i sol ".
Och i en annan mindre malning fran samma plats - " Bygatan " - har hon lyckats .fa.
in sa mycket af skargardens: oroliga luft, att man bakom de.
gamla trakakarnas sneda tak tycker sig ana haf och hvit- ryggiga vagor.
Forutom detta utstaller fru Wallander afven ett tju- gutal dukar fran Paris, Moret sur Loing .m.
.fl.
franska orter, hvilka samtliga vittna om noggranna studier och - dar fargbehandlingen ar konstnarligt mattfull o c h utmar- ker sig genom mycken charm.
Sarskildt fangslandqbland dessa ar " Utsikt .ofver Paris fran kyrkan Sacre Goeur ".
Denna lilla duk med sin solmattade, genomsiktiga luft och den rokholjda stadens i bakgrunden skymtande tak och tinnar ar utsokt fin i stamningen, liksom ett par af m a l n i n g a ~ a fran Moret.
Afven " Bokladorna vid Seine " drojer man garna framfor, malad som den ar med en friskhet och ett lif, som verkar alltigenom akta.
De sma torg- och gatbilderna fran Montmartre med de- ras hopgyttrade gronsaksstand, saljare och ko.pare, gora sig for litet gallande.
Och dar fattas luft och illusion af rorelse.
Skulle man slutligen gora en jamforelse mellan denna afdelning och malningarna fran Stockholm och dess om- gifningar, sa maste man ge de sistnamnda framsta plat- sen.
Ty, om det i n ligger ar af studier med intresse for amnet bakom det ena motivet, sa forefaller det dock som om Gerda Wallanders eget skaplynne och arten af hennes begafning pa ett innerligare satt knote sig till detta andra, dar Stockholms gamla spetsgaflar, torg och kajer afteckna sig mot himmel och vatten eller dar det sormlandska kustlandskapet, omsom yppigt och leende, omsom karft med tall och enebuskar mellan1 klipporna, bjuder sig som modell.
Till en annan slutsats kommer man afven efterl.att ha tagit Gerda Wallanders utstallning i betraktande - den namligen, att det ar en vinst och en lycka att .denna malarinna, som under sa lang tid latit penseln hvila, iter pa allvar tycks hangifva sig at kallet.
Och det ar s2 myck&amp; mer gladjande, som hvilotiden har matte ha, skankt en ' mognad och utveckling, som annars i basta fall plagar bli ett oupphorligt arbetes resultat.
Att.
hennes konst hor till det slag, som.
blir bade forstad.d och omtyckt, markes afven darpa, att htskilliga af de utstallda taflorna funnit kopare.
l Och med s ' in gif- na specialitet som Stockholmsmalare ar det ganska, tro- ligt, att hon inom kort kommer att bli en af.
vara po- pularaste konstnarer.
. '
M. R-M.
Mobilisering.
.
.
Vid Stockholms F. K.
P.
R: s sammantrade sistlidne torsdag talade fru Else Kleen om det utmarkta satt hon funnit pa for att mobilisera kvinnorna for rostrattsrord- sen.
Pa nhgra veckor har hon genom besok i affarer och bodar, hvarvid hon.
- alltid med chefernas tillatelse - talat med de kvinnliga bitriidena; varfvat mellan 130 i 140 nya medlemmar at F. K.
P.
R ...
.
Detta visar hvad entusiasm for en sak och foretag- samhet kunna utratta.
Exemplet manar till efterfoljd!
.
,.
.
.
Litteratur.
Oskar Patrick Sturzen-Becker (Orvar Odd).
Hans lif och garningar, framstallda pa grundval af bl.
a. dagboksanteckningar och korrespondens till och fran Af Ragnar Stunen-Becker.
hans samtida 11.
1857-69.
Stockholm 19 12.
Nar.
jag forra aret anmalde forsta delen af detta ar- bete, hade jag inte narmare fast mig vid den langa un- dertiteln; nu har jag observerat den, men endast for att finna den vilseledande.
Den.
lofvar en biografi, men man finner endast en urkundssamling, dar de olika akt- styckena har och dar aro sammanbundna genom nigra korta rader, som understryka och papeka allt hvad 1a- saren langesedan observerat utan pekpinne.
Uttrycket " endast en urkundssamling " innebar visst ingenting, for- aktligt; vi kunna tvartom vara slakten tacksamma for att den icke med den vanliga " drakens dolska ro pa guldet " vaktat familjepapperen for obehoriga blickar, utan insett, att en offentlig personlighets offentliga garning mast6 allsidigt belysas.
Men en titel sadan som " Orvar Odd, en s j a l f b i o g r a f i ur bref och anteckningar " hade haat varit den enda riktiga.
Totalintrycket af denna andra del blir nigonting gan- ska vemodigt.
Det ar som en mycket trott och missmo- dig man, som den gamle outtrottlige " skandinaven " skils hadan d.
16 febr.
1869 i Helsingborg, dit han slut- ligen 1863 flyttat ofver fran Kopenhamn, nar han andtli- gen insett, att det var lonlost att drifva politik i ett frammande land.
Nog hade det varit honom svart att lara sig betrakta Danmark som f r a m m a n d e l a n d, och den forstar honom alltfor val, som en gang haft skandinavismen i blodet, arfd fran en far, som vid stu- dentmotet 1845 under Orla Lehmanns tal i ridhuset gatt eden for Danmarks sak.
Sjalf har Orvar Odd i en p&amp; danska skrifven sjalfbiografi for en dansk tidning berattat, att han en gang i en jarnvagskupe for tvA ita- lienska ' damer hallit en forelasning om staden Gotirn- borgo i La Svezia, dar " v i s k a n d i n a v e r a r o i f a r d, med att uppratta ett iemensamt parlament for de tre nordiska landerna ".
(" Sverige, Lappland och - Ryss- land "?
hade den ena af damerna trohjartadt fragat).
Det ligger en sjalfironi ofver den lilla historien, som verkar sympatiskt, men som ocksa visar, att det inte langre var sa helt med tron pil den heliga saken.
Men denna varma barnsliga tro fick annii manga knuffar, innan .den var fullstandigt dod.
Orvar Odd fick ofver- lefva bade den hufvudlosa danska politik, som utmana- de Preussens erofringsplaner, och den oberattigade dan- ska harmen ofver att Sverige inte offrat sin sjalfstan- dighet ' pli forsoket att radda en tysk provins at Dan- mark.
Och redan fore utbrottet af det andra slesvig- holsteinska kriget fick han se det danska regeringsorga- net aftrycka hanande utgjutelser mot Sverige ur den ry- ska pressen!
Da var kretsloppet fullbordadt for den gamle journa- listen, fran kosmopolit till skandinav och fran skandinav till patriot, och det var da han samlsde all si11 ung- domsentusiasm till foljande utbrott: 11Hvern vagar saga oss det frackt, att vi, att Sverige lefvat ut, en gammal stam, af stormen kniickt, att re ' n vart skadespel ar slut, ridaen fiilld och kronan slackt?
Tvartom!
Ridan skall upp igen, ny akt och annat sceneri!
Aux places!
Den nya tidens man vi vilja spela, afven vi, och ge var roll; vi kanna den.#; Detta var i forsta gladjen ofver att andtiigen vara hemma igen.
Men efter det forsta festruset och vaniier- nas valkomnande, efter de glada lagen pa Eiasselbackc~i med Crusenstolpe, Hierta, Blanche och Ridderstad, korn ett hastigt uppvaknande till nykter kritik: " I: Stockholm har jag aterfunnit alla gamla svagheter och synder.
Lit- teraturen ar dar endast ett tidsfordrif rnellaii punschgla- sen; jag talar ej om litteratorerna, bland hvilka det vis- serligen finnes ett par b a t t r e, men hvilka e n b l o c utgora ett af de minst respektabla kameraderier i viid- den ".
- Utgjutelsen kompletteras af Egron Imidgrciis beska ord om sina vardshusutflykter i Stockholm 1860; han hade " dariander haft den tillfredsstallelsen att sc huru de mest betydande sival som de minst pilitliga af statsmaskinens kugghjul fa sin smorja, hvilken nojsamhet vanligen pagar * ifran kl. 2 pa dagen till iiarmarc.samn1a klockslag pa natten ".
- Det sista vittnesbordet parniil- ner osokt om en passus i borjan af Brandcs9 xei32- rer, dar han berattar hur han som helt ung en ging pA 60-talet fick gora en resa till Stockholm i sillskap med en dansk grosshandlare och darvid kom med p2 en middag p i Hasselbacken, tillstalld af divararide daii- ske ministern for nagra af den svenska regeringelis med- lemmar.
Georg Brandes, som dar var den yngste i la- get, medforde darifran det intrycket att ha varit i myc- ket dAligt sallskap!
Huru som helst kande sig Sturzen-Becker inte hi- gad att tillbringa sin Aterstaende tid i hufvudstaden, utaii slog sig ned vid Sundet, dar han atrninstoiic hadc ii i- s i k t e n kvar at Danmark och dar vanners kikostighet skaffade honom ett litet eget hem med ro att skrifva vers.
Omar Odd var en af sina vanner mycket afhal .. len man - darom vittna Atskilliga af de i Imkel1 med- delade brefven.
Och att en sadan personlighet som S.
A. Hedlund kunde vara sa varmt fast vid horiom det vittnar ocksa om att han var vard att vara afhiil- len.
For sa vidt inte de meddelade brefven fran ho- nom sjalf redan gifvit oss samma intryck.
Han ar, som ocksa redan portratterna med det bulldoggskiirfva ansik- tet och den goda blicken tillfyllest intyga, inte sa litet af ett stort brakigt barn, kranglig och istadig ibland, men dessemellan vanlig och lattrord.
9 ' Allenast s t i l t j e n ar att angslas ofver, passadens lugn, som sinnet langsamt sofver ", skrifver han i en af sina senaste dikter, och nog pas- sar det in p i Orvar Odd, att man alltid far det slags
493 - D A G N Y - -- Iif man behofver, ty han sidde vind och skordade me- Var tids arbete for de utom aktenskapet eller eljes stadels storm.
Som de flesta, hvilka fatt vara med bak- af ofvergifna modrar fodda barnen gar ocksa i riktnin- om politikens kulisser, utan att dock delta i handelsernas gen: modern at barnet och barnet at modern.
ledning, har han ofverskattat sin roll, men sjalfva hans Vid de smibarilshern, som nu finnas, fa modrarna Iilla belatna skryt ofver sitt eget inflytande pa " Fredrik " stanna ett Ar, och sjalfva amma och skota sina barn.
och " Oskar ", som de fortroligt kallas, har nagot alsk- Dessa smhbarnshem iiro till utomordentlig nytta for de virdt ofver sig: det verkar pojken, som.
njuter af att modrar, som exempelvis varit tjanarinnor, sommerskor; klampa i nya stoflar.
.
Och hvilken modern journalist har eller dylikt.
Sadana daremot som haft butiks- eller fa- inte nAgon gang trott sig ha varldens .oden i sin hand, briksarbete kunna vanligen ej begagna sig af dem, da nar han eller hon intervjuat Roosevelt?!
ett helt ' ars bortovaro fran fabriken eller affaren for dem J o u r n a l i s t - det var och forblef Sturzen-Becker, skulle betyda ej endast forlusten af plats utan afven och darmed iiro bade hans fortjanster och hans fel ut- s.ankning al lonegraden.
sagda.
Mur mycket han an, atminstone pa gamla dar, Efter studier vid de anstalter, hvilka i.
Kopenhamn sag skaldens ' kallelse som sin egentliga, sa skulle han1 upprattats af " Foreningen till hjazlp for ulykkelig stillede dock svarligen ha kant sig nojd, om han inte da och modre ", har har i Stockholm fru Signe Bergner-An, d2 fatt vara med och " gora historia " - AtminstonefrAn d e m o n tagit initiativet till bildandet af ett hem for of- skrifbordet.
Men for journalistiken i ' vara dagar skulle vergifna modrar, hvilket skall inrymmas i huset Scheele- det otvifvelaktigt vara en stor akvisition att bland sina gatan 8 och vantas bli, fardigt i slutet af.
november.
I leder kunna rakna man med Sturzen-Beckers poesi och detta skulle modern - som under dagen h a r.
sitt idealitet.
a !-bete utom hemmet - ata och bo, skota sitt barn om Lydia Walzlstrorn.
natterna och dessutom bitrada med inom hemmet fore- fallande goromal.
Moder och barn skulle fA stanna i hemmet till dess barnet slutat sin skolgang, savida det ej dessforinnan erbjudit sig annan utvag for modern att fa ett hem for sig och barnet.
.
For att starkt betona hemiden kommer hemmet ej att bli storre an for 6-8 kvinnor med.
barn; det.
ar ej heller meningen att det skall kunna utvidgas.
Meningen, ag vill minnas, att jag nagon gang sett en statistik, ar i sfiillet, att det skal.1 bli det f o r s t a i sitt slag och hvilken pavisade, huru stor.
den procent af antalet sa smaningom efterfoljas af andra, belagna i olika delar brottslingar var, som utgjordes af sa kallade " oakta " af staden, sarskildt i affars- och fabrikscentra.
barn.
Att denna procentsiffra var hog, kan val ej for- Foretaget ar ej arnnadt vara en valgorenhetsinratt- vana nagon.
Ty begreppen uppfostran och hem ha sapass iiing, utan modrarna skola for sig och barnen erlagga innerligt samband med hvarandra, att en uppfostran, hvil- en viss afgift p r vecka.
Denna ar dock sa pass lag, att ken ej djupast hvilar pa hemmet, maste bli mer eller hemmet ej kan existera darpa.
Man maste darfor vadja mindre bristfallig.
till manniskors hjalpsamhet.
Hittills har tecknats 800 kr ..
Men de " oakta " barnen - hvad ha de for hem att minnas, hvilket hem skall liksom halla dem om ryggen, i arliga bidrag, men det torde behofvas, 1400 for att hemmets tillvaro skall.
kiinna anses .sakerstalld, da den da de ga ut i lifvet?
inrattningen, det stora.
summa pensionarerna betala endast anses kunna forsla barnhemmet, dar de vaxa upp tillsammans med hundra- till vivre, hemmets underhall samt forestandarinnans lon tal andra barn, allt for manga .for att nagon syskon- hyran.
men icke till kansla skall kunna vaxa fram, - dar allt gar som exer- Till hemmets uppsattning har beraknats kr.
3,000, cis och efter klockslag och dar allt ar for stort och summa man redan, pa ett par hundra kronor hvilken odsligt for att kunna omfattas med hemkinsla.
Eller, ut- liar, lyckats hopbringa genom gafvor.
.
.
ackorderingsstallet, dar " oaktingen " tales endast for be- Hemmets ekoriomi har omhandertagits och kommer talningens skull, dar den langtan efter omhet och for- att skotas af en sardeles dugande kraft, och fru Berg- staende som, om an omedvetet, finnes hos hvarje barn, - sjalen i foretaget, pa hvars realiseran- ner-Andersson aldrig tillfredsstalles - men i stallet forvandlas till bit- de hon nedlagt ett uppoffrande och energiskt arbete .- terhet och hat och afund mot allt och alla.
Och sa saken fran annu en sida - moderns.
Om, har ljusa forhoppningar om saval hemmets framtida be- hos henne till att borja med moderskanslan undertryc- stand som ock den stora och betydelsefulla nyttan daraf.
En ofvergifven mors belagenhet ar sannerligen, sa kes af fortviflan, skamkansla, angslan ' for framtiden; och svir, att hvar och en maste gripas daraf, - ett barns hon s5 lamnar sitt barn at frammande - nagot hvar- ratt att ia vaxa.
upp under sin mors ogon sa sjalffal- till hon ofta rent af tvingas af forhallandena -, skall hon dock forr eller senare erfara pinan af det brott len, att ingen bor kunna forneka den.
Darfor vagar som ligger i den onaturliga skilsmassan mellan mor och man tro, att de skola finnas, som vilja .gora sin ekono.
barn.
For att nu ej glomma, hvilken omatligt uppfost- miska .insats for att sakerstalla foretaget att skaffa hem rande betydelse det skulle vara for henne att fa ha ' At ofvergifna modrar och deras barn.
A .. H-n.
sitt barn hos sig - f2 vara mor.
Ett hem for Ofverpifna.
modrar och deras barn.
V J ' ' 7 Joh.
Lundstrom &amp; t C: o Kungl.
Hofleverantor.
A.-5.
1: ma M s s k i n k r o s s a d A n t h r s c i t Hush&amp;llskol,.
Cokes, Brikettter.
Riks-el.
427, 9427.
Kontor: Skeppsbron 18.
Allm.
Tel. 2288, 2249.
-
Nagra dagar i Touraine.
Af Kerstin Hard a f Segerstad. '
lott for ett par manader sedan stod jag nere i Tou- B r a i n e.
De syns mig knappast mojligt nu, da den, sven-, ska oktoberhimmeln och Stockholms graa stenar och hus!
vilja gora allt for att komma en att glomma, att det d ' ar nere finns en soligare och rikare natur, omslutande en gammal harlig byggnadskonst.
Och dock var det endast nagra manader sedan den morgon da jag vandrade genom Chenonceaux ' parkalle.
Luften var underbart latt och solbemangdt ljuflig.
Breda grasmattor utbredde sig framfor mig, vida tradgards, anlaggningar med en rikedom af rosor, dar tradgards- arbetare sysslade.
- Som ' en af hojdpunkterna under min resa forefoll mig detta ogonblick, da.
jag med en kansla af att aga hela det .yppiga Touraine omkring mig, i denna orngifning af rosor ' och blommande orangetrad, Radhuset i orlians med Jeanne d ' Arcs staty.
sag Frans 1: s och, Catharina af Medicis Chenonceaux resa sig framfor mig, med floden Chers vagor strommande under sina brohvalf.
Mar, i en aldrig byggnad, kroner hennesbild enigards- brunn.
Ring sedan pa klockstrangen till Musee de Jean- ne d ' Arc.
I detta 1400-tals hus strommar allt det gamla emot dig.
Drakslingan i en uraldrig tradorr i gangen ut till garden for din tanke till normandernas harjnin-: gar, och nar du kommer ut pa garden, ar det rena 1404) - talet.
Uppe i det gamla huset med dess loft och gangar, bland rustningar fran hennes tid, afbildningar af henne i alla slags material, gamla bocker om henne, stiger hon fram i enkel och hog klar- het.
Dina tankar folja henne fran Domremy pa hennes fard till Vaucouleurs, till Chinon och till Orleans.
D % du sedan star infor Fouquets portratt af Karl VII, kom- mer dig mahanda sarskildt i minnet detta underbara mote i Chinon, da bondflickan anslog en sa djup ton i denne konungs sjal, att han trodde henne.
Mahanda stan^ nar man lange infor detta gatlika, tunga ansikte och fri- ' Chenonceaux.
gar: Var denne man, som, da faderneslandet harjades af engelsmannen, blott skotte sina nojen pa sina tour- naineska slott, han, som da intrigen borjade spinna sig Da de franska pilgrimerna under langst forflutna ti- kring Jehanne ofvergaf henne, han som lat ' sig ledas der, 1000-talet, 1 100-talet, besokte vallfartsorterna i sitt af den med hvilken .han sist talat, var han verkligen, land, sa skedde det efter en viss route.
- TiU Sankt sa som en fransk forskare uttalat, en diplomat som vak- Jago i Spanien ledde tvenne vagar genom Frankrike, ' tade pa battre tider?
Och man frammanar bilden af den en som pa sitt band tradde upp det ostra Frankrikes maktige motstandaren Filip af Burgund, af Bretagnes pilgrimsorter med Arles som en af slutpunkterna, hertig och af arkebiskop Cauchon, af alla de intrigorer, en annan genom vestra Frankrike, dar en af de sista som spelade med i detta drama.
.
.
Amboise!
Vi aka ofver bron, som forbinder den lilla;.
stationerna var Roncevaux.
En klok spansk biskop lat utarbeta ett slags resehandbok for dessa pilgrimer, och staden Amboise ' s bagge delar pa omse sidor om Loire.
sa stroko pilgrimsmassorna fram, omedvetet forande till, I aftonens halfdunkel reser sig pa andra stranden det hvar pilgrimsort penningar och valstand i utbyte mot sin taggtiga slottet Amboise med sitt valdiga rundtoni.
Grymt och obonhorligt.
Huru val skulle ej den hemska andakt infor de store dode.
Vi aro modarna pilgrimer, var resroute ar den val- prydnad passat, som det hade da ofver barriaren har bekanta: Les chgteaux de la Touraine, var resehandbok mot Loire voio uthangda de mordade huguenotter, hvil- den nutida resandes, men var andakt infor de store dode ka deltagit i konspirationen mot Frans II.
Denna fasad ar densamma som de medeltida manniskornas, och vi mot Loire forsatter en helt till grymheternas tidehvarf, njuta af den SA som tva ensamma, okanda vagfarande, sa fullstandigt, att det liksom griper en om strupen, och hvilka kanna ensamhetens och okandhetens harliga vid- detta foljer en anda - in i ' det lilla idylliska vardshuset " du Cheval-Blanc ".
Men morgonen gor underverk.
Vi der och lugn omkring sig.
Orleans ar v a r forsta pilgrimsstation.
Vi ha lam- aro tidigt uppe och n a ~ m a oss nu monstret fransidan.
nat andlosa, enformiga slatter bakom oss med tofsiga Och se, da nar vi kommit upp p i terrassen, bjuder sig trad, som paminna om Corots, och vi intrada i Jeanne for vart oga det ljufligaste skadespel.
Latta gra skyar d ' Arcs stad.
Pa torget star hon i Foyatiers ryttarstaty, drifva ofver den vida himlen, som annu har en svag Utanfor det statliga radhuset fran 1500-ta1et.i Marie d90rq anstrykning af skart.
Loire rullar ut sitt band sa langt leans staty i brons.
I Orlearis ' katedral ar det hon, Je- ogat nar.
Den mjukt tonande slatten linjeras af ' tradrader hanne la Pucelle, som star pa hogaltaret.
- Men .vill du1 med luftiga kronor.
I dag komma vi snarare ihag, att komma henne narmare och hennes tid, sa tag rue du liar uppfostrades Margareta af Navarra och hennes bro- Tabour.
Har ligger det hus, dar hon bodde ar 1429. der Frans I.
Vi minnas.
att Lionardo da Vinci hvilar
495 D A G N Y Aln boise. '
har.
Och ofverallt eka Anne de Bretagnes, " la bonne duchesse en sabots " och hennes bagge ' mans, Karl V1II: s och Ludvig X1I: ' s namn, i de harligt slagna hvalfven; och ' du namner dem afven, da du intrader i det underbara S. Huberts kapell med dess basrelief ofver portalen, som1 taljer den helige Kristoffers och den helige Huberts le- gender och dess utsokta skulpturdetaljer i det inre, hvilka liksom ge en bild af Touraines ofverflod och skonhet.
och af den latthet, med hvilken dess befolkning arbeta- de - - " Molt fut povre saint Gacien, Saint Martin et saint Julien, Unc nyen furent meins crestien Ne de pechie plus en lien. "
Dessa ord: Mycket fattig var den helige Gatien, den1 helige Martin och, den helige Julien, ej vor0 ' de darfor nigonsin mindre kristna eller mer bundna i synd " ur en gammalfransk dikt fran ungefar 1175 af en biskop lydande under Tours ' arkebiskopsstol och hvilken vander sig mot den davarande arkebiskopen Barthelemy de Ven- dornes praktlystnad, arelystnad och sloseri, ljuder oafbru- tet i mitt ora, da jag star infor Tours ' imposanta basi- lika, till hvilken just grundstenen lades, da denna dikt skrefs.
Och mahanda bidrog detta bygge till detta.
utta.
lande.
Nu reser sig katedralen maktig, ett valdigt vitt- nesbord om arkebiskoparnes af Tours ' makt och myndig- het .. Tva strafvor, som tva gripande armar, slar den p5 ena sidan ofver till en underbart vacker, halft i ruiner liggande klostergard, pa den andra sidan utbreder sig det forna arkebiskopspalatset med ett aldrigt torn.
- " Molt fut povre saint Gacien.
.
. "
Just till den helige Gatiens, denna trakts forste apostels ara, - ar denna kate- dral byggd.
- Den helige Martin ar en traktens anmer kande apostel.
Af hans fordom som vallfartsort vida beromda basilika kvarsta nu endast ett par torn.
Men bland dessa ruiner stiga oss till mote namnen Gregoriud af Tours, Alcuin.
Kronikan, Gregorii kronika om fran- kiske konungar och stoiman rullar upp sig for vart minne, Clotarer och Clodvigar, en Sigebert, en Brune- haut, hela det blodiga, sonderslitna merovingiska Frank4 rike .. Och .i skuggan af dessa torn moter oss Alcuin, den vise skolmastaren, liar elkr da man bojer sig ned ofver de underbart enluminerade manuskripten i Tours ', Katedraien i Tours bibliotek, dessa spillror fran Karl den stores konstnar- liga tidehvarf, fran denna S. Martin-skolan eller det, gam- la klostret Marmoutier pa andra sidan Loire.
Den lilla staden Loches ligger soder om Tours vid Indre.
Vi hade tur den dag vi besokte Loches.
Det var marknad, och ett vimmel-sags af man i blusar ba- rande pittoreska korgar, och unga och gamla kvinnor i, hvita linonmossor med utsokta broderier na kullen.
Mas- sor af delikata frukter - persikor och aprikoser - och hons och alikor, buntade lefvande.
Allt under hagn af det gamla S. Antoine-tornet och dar ofvanfor Ludvig XI: s Loches; under det att stillhet bredde sig omkring en, da man vandrade bort ofver bron, som for ofver floden och fordjupade sig i det dar liggande, ack hur pittoreska och forfallna Beaulieu med sin aldriga kyrka till halften i ruiner.
Ludvig XI: s Loches ger inom sin areal en god forestallning om en medeltidsborg och allt hvad som rymdes darinom.
Dar reser sig pa borgplatan ej blott slottet utan afven kyrkan, och langre bort pa det omra- de, som en gang omslots af ringmuren, ett valdigt borg- torn fran 900-talet och andra tornbyggnader.
- Det ar Ludvig XI: s Loches, liksom det ar hans Plessis.
Trots det, att mycket talar om Karl VII och Agnes Sorel - sa denna relief, som sages afbilda dem bagge i skogen, sa Agnes Sorels gafsten, med hennes liggande bild!
- trots det att Atskilligt talar om Anne de Bretagne - Det gamla borgtornet i Loches.
496 D A G N Y --------- hennes harliga lilla bonrum med stuckaturer - trots detta ar det Ludvig XI: s Loches.
Det ar han som 12- tit uppfora det ena af de tvenne yngre tomen - och han alskade.
Loches p i sitt satt.
FrAn slottet gick en underjordisk g h g till dessa torn, och ofta betradde ko- nungen den for att ga och njuta af sina i tornen in- sparrade fienders marter.
Har ar Ludvig Sforzas fan- gelse, fylldt af inristningar, dem han gjort for att for- drifva tiden.
Har, i en annan hala, forsmaktade tvenne biskopar, och pa den midt emot den lilla ftinsterglug- gen liggande murytan, i den enda svaga dagstrimman, hai de uthuggit ett klumpigt kors och daromkring i en cir- kel antydt passionens stationer.
Har i en jarnbur var det som kardinal La Balue satt insparrad, och innantor denna hala, bakom en dorr, som trotsar alla angrepp, ligga oublietter, hvarifran den fangne aldrig ater uttradde i dagens sol.
Man finner det nastan underligt att an en @ ng komma ut i det fria, att fran tornets platta tak, stodd mot dess brostvarn, blicka ut ofver denna vidd, sa ' hirligt fylld af maktig gronska och minnas, hur den va- rit vittne till lidanden utan matt.
g Langeais. '
Portalen till slottet Blois.
Blois ar.
var sista pilgrimsstatim.
Hvilken kontrast mellan vart enkla harbarge, " de la Gerbe d ' Or ", med sitt lilla lustiga impluvium och asfaltgarden, dar man inta- ger sin tidigaste morgonmaltid, och det ofvervaldigande renassansslottet i stadens midt, hvars portal krones af Ludvig X1I: s ryttarbild och hvars vidtberomda gard in- ramas af praktfulla byggnadspartier fran olika tider.
I ' all denna formfullandning, bland praktiga trappppgan-, gar och chemineer, dar Frans 1: s salamander glanser bland eldtungor, inneslutes mahanda den starkaste stam- ningen i tvenne dyrbart boaserade rum, det dar Henrik III mordade hertigen af Guise och det dar Catharina af Medicis hade sina fruktansvarda lonskap.
Men for mig, soni ej ar mycket renassansmanniska, saknar allt detta sjal, for mig forblifva de rika ornamenten: orna- ment.
- Eller storde den stamning af nutidslif, jag fick.
.
i Langeais, pilgrimens andakt?
Och dock var det som komme man tillbaka fran en annan varld, da taget rullar in p2, stationen i Paris och det bedofvande bullret ' slar emot en, brytande medi- tationens ro.
Da man harifran kommer till slottet Lanieais vid far man, efter uppskakande kanslor, Gt valg&amp; rande opersonligt intryck.
Slottet Langeais verkar i.
.
sin strategiska fullkomlighet, till det yttre; forunder- Insand litteratur.
ligt medeltida miniatyr i en smyckad handskrift.
Vore H u g o G e ber s f o r l ag, Stockholm: Stormakterna.
Kontu- ej trappan upp till slottet, vore ej staden, som med kring samtidens storpolitik af Rudolf Kjellen.
Andra, omar- sina foga alderdomliga hus tranger sig in.pA e&amp; rer betade och tillokade upplagan.
Andra delen.
Frankrike och Tysk- skulle man nastan kunna tanka sig, att Ivain, fran dik- land.
- ' Jan Klopper och hans hustru och andra aktenskaps- och ten om lejonriddaren, kunde storma in ofver vindbryg- karlekshistorier fr2.n flydda tiders Stockholm.
Af Mila Hallman.
., gan, forfoljande sin mystiske angripare fran kallan un- - Hei m d a l s s m a s k r i f t er.
13.
Universitetens uppkomst.
- Af Henrik Schiick.
14, Treenighetslarans uppkomst.
Af August der granen ' i skogen.
.
.
- Arftlighetslagarna och deras betydelse for sam- Men medeltidsstamningen brytes snabbt, jag skulle Johansson.
halle och rashygien.
Af Ernst Almquist.
- Huru man skall nastan vilja saga brutalt, da vi intrada i de af konstsa- tillaga och konservera den svamp man plockat.
En ny praktisk.
ker fyllda gemaken, restaurerade efter " le livre d ' heurs svampbok med recept p5 150 svampratter: Af Ellen Gyllsdorff.
d9Anne de Bretagne ".
Dar pa kaminen i skrifrummet Albert B o n n i e r s forlag, Stockholm: Bonniers mjnads: ligger en fransk officers roda kepi vid sidan af ett par haften, Oktober.
- 60 satt att tillaga ostratter.
Sammanstallda gula handskar.
Det ar ej medeltidsmanniskor som bo af D. F. F r a m t i d e n s B o k f o r l a g, Malmo: Fragment och minia ' ty- har.
Pa skrifbordet bredvid hogkatolska tidskrifter ar uppvikt " La democratie ", som forkunnar att " la ligue rer.
Af Bengt Lidforss.
Andra, forandrade upplagan.
- - Ur min de la Jeune Republique " for ett par dagar sedan bil- lefnad.
Af August Bebel.
Haft.
8. dats.
Loire, ' E
Grannlanderna.
anforande hafdade froken Bertha Welin byrans stora be- tydelse saval for sjukskoterskeforeningen som for sjuk- Stortingsvalen i Norge.
Sa vidt valforberedelserna for skoter~ketidnih~ens tillkomst och utveckling.
Efter en stortinget i Norge nu aro kanda, har ingen kvinna stunds angenamt samkvam afslutades sammankomsten med namnts till ordinarie, representant i riksforsamlingen.
Dar-, ett anslaende tal till sjukskoterskorna af kyrkoherde Kal-.
emot ha, nar detta skrifves, sju kvinnor namnts sasom lander.
suppleanter (varamand), namligen: fruarna Marta Tynaes, Gunhild Ziener och Margit Nygaard, socialdemokrater; froknarna Ottilie Tonning och Karen Retvedt samt fruar- na Louise Keilhau och Thora ~ ~ n s i n vanster.
, Notiser, Angaende att kvinnorna ej stallts pa annan plats an suppleantens, uttalar Nylnnde sin uppfattning af att detta Statsanslag till landthushallningsskolor.
Rimforsa och ej, sasom somliga tyckas halla fore, ar af nagot Brogard .landthushallningsskolor ha af K.
M: t beviljats varde for kvinnorna.
Fa utsikter finnas till att supp- statsanslag for 1913 a * resp. 6,000 och 4000 kr.
.
Som leanterna komma att ersatta den ordinarie stortings- villkor galler bl.
a. att fyra och tva flickor skola Atnjuta kostnadsfri undervisning.
medlemmen.
Detta var visserligen fallet med froken Rogstad, da hon intog.
general Bratlies plats, .men.
Stockholms Lansforbund af F. K.
P.
R. holl den ' 20: e sadant blir ju alltid en tillfallighet, som- ej ar att dennes sitt arsmote i Vaxholm.
Ars- och revisionsberat- rakna med.
Funnes en verklig onskan att .fa in kvinnor- telserna genomgingos och ansvarsfrihet beviljades arbets- na i stortinget, borde de naturligtvis uppstallas som or- namnden.
For det kommande aret valdes till ordforande fru A. Lenstrom, Vaxholm, efter froken A. Lindhagen, dinarie kandidater.
Som det nu ar; menar Nylaende, tyc- som afsagt sig uppdraget, till vice ordforande fru Maria.
kas kvinnorna i sjalfva verket ej vara efterlangtade som Dehn, Sodertelje, till sekreterare och kassaforvaltare fru, stortingsledamot er.
Maria Bohlin, Ronninge, s a l a till ofriga ledamoter i ar- betsnamnden ofverstinnan Virgin, Vaxholm, froknarna A..
Ljungberg, Stockholm,.
och S. Jacobsson, Osthammar.
Till revisorer utnamndes froknarna A. Lindhagen och N. Kohnberger, Stockholm.
Vid det i samband med arsmotet anordnade offentliga Ett tioarsjubileum.
motet i Vaxholms hotells stora sal talade fru A. Wide- redrika-Bremer- Forbundets sjukskoterskebyra firade ons-, beck och fru Else Kleen,.
Efter arsmotets slut intogs gemensam middag a Vax- dagen den 10 dennes sin i host 10-ariga tillvaro med ett samkvam a byrans lokal, Tunnelgatan 25.
Den af Iiolnis hotell.
byran utfardade inbjudan hade, forutom af medlemmar af Fredrika-Bremer-Forbiilidets styrelse och sjukvardskom- mitte, horsammats af ett stort antal af de vid byran in- skrifna sjukskoterskorna samt andra for verksamheten in- tresserade personer.
De inbjudna halsades valkomna af sjukvardskornrnittens ordforande, froken ' Sigrid Ulrich, som darefter i ett sakligt och varmhjartadt foredrag gaf en redogorelse for byrans verksamhet och utveckling un- der den gangna 10-arsperioden.
Vidare framholl froken Ulrich, att Fredrika-~rerner-a or bundet redani fore denna tid lange intresserat sig for sjukskoterskornas sak och att ', F ULSTRAR denna hade legat dess stiftarinna, friherrinnan Sophie ', Adlersparre, sarskildt om hjartat.
En af de forsta kom- mitteer, som af forbundet bildades, var ocksa dess sjuk- vardskommitte, hvarjamte forbundsbyrh dessutom fotrmed- lade platser for sjukskoterskor.
Da emellertid denna plats+ formedling gifvetvis ej kunde vara tillfredsstallande - byran var endast oppen for allmanheten nagra timmar om dagen - lag det ju for sjukvardskommitten, nara till hands att bilda en sarskild sjukskoterskebyra, som skulle, hallas oppen dygnet om.
Vid startandet af denna nya.
bir2 hade.
kommitten formanen att som dess forestandar; inna kunna engagera Sophiasystern froken Sally Peter- son, som allt fortfarande beklader denna post.
Froken Ulrich slutade sitt anforande med att i varma ordalag uttala sjukvardskommittens tack till froken Peterson for, hennes insiktsfulla och intresserade arbete till sjukskoter;, skornas basta och skoterskekarens hojande.
I ett senare enligt vidst8ende dich6 prima engelsh ulstertyg AKTIEBOLAGET NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
P UNG nigot musikalisk battre flicka onskar helst genast plats i onskar plats som lektris och sall- trefligt hem att som familjriiiedlein skap hos ensam dam eller herre deltaga i forefallande goroliiii.
Svar eller familj (mindre) som hjalp eller till pr el sa^, Halrnstzd p. r. slllskap.
Hiishfillskunnig.
Tacksam for svar (inom S dagar) till uEn- Bildad, samn, Uddevalla p. r. musikalisk 37 &amp; - s dain iinskar plats som sallskap och hjiilp i bildadl 18 Ars flicka godt hem, garna 112 laridrt i frisk som kan forete bet.
fran ha ii dels sk^, trakt, nu eller till nyaret.
Svar till onskar plats i aff.
eller p5 kont.
937 $r, 1912:) under adress S.
(iii- Nigon lon onskv.
Svar t.
&gt;Fritt mailii Annonsbyrli, Stockholiii f.
v. b. vivren, EMarad, p. r.
25-hrig dam kTragCor och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stdillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for - l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for 1 ', ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfilrs- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fdrfara f6r denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man-tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Anfingen: insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen tifl de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar 8 narmaste postkontor (q annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och .ens adress, begar kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi ornggende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Nvar, och till hvilkef pris kan man nummervis 16sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skritvelser rorande expeditionen adresseras: a en om DAONYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
UNG battre flicka, som genom- gatt folkhogskola m. ni.
onska1 lira matlagning i battre familj: stad eller a landet mot att lasa och spela med barn i familjen.
Svar fPlatss6kande f6 sina annonser injorda i till ~Matiagning~, Nordiska Annonc- D a p y fbr Ralfva priset eller 7 % ore.
pr nrm.
byran, Goteborg.
.
For att praktisera i alla hemmets sysslor onskar 23- Ung, bildad flicka arig flicka komma i ett val ordnabl som genomgatt kurs i sjukvard, on- battre hen1 nu den 15 okt.
At frisk och van vid arbete, har ge- skar plats.
nomgatt praktisk slojd- och hus- Svar till, Box 30,) Hjo.
hilllsskola.
..
Kunnig i nigot Iinne.
somnad.
Onskar anses som fan miljemedlem samt nigon lon onskas.
Plats som tekniskt bitrade Tacksam for svar nu genast till ~ X.
D Nykopings, p. r. vid apotek onskas af ung flicka, som genomgfitt S-klassigt elemen- tarlaroverk.
Svar till M.
T., poste Sympatisk, bildad och enkel rest., Jonkoping.
28-arig flicka onskar plats 1 eller 15 nov.
at1 ensam skota hemmet at ensam dam eller som sallskap och god och pil.
ljtlig hjalp at husmor i god familj Ar van vid matlagning och andr; onskar flicka med mangarig praktik.
husliga sysslor, (ej grofsysslor) Svar till DXD under adress S. Gu- intresserad och ordentlig.
Onskai rn~lii Annonsbyra, Stockholm, f. anses som familjemedlem.
Svar til, r&gt;Varmlandska-o, Karlstad, p. r .. v. b. Kontors- eller Kassorskeplats BATTRE FLICKA onskar p !ats I enkelt, godt hem som husmoders hjalp.
Kunnig i husliga goromal.
Lon onskas.
Svar onskar elementnrbildnd 24-iirig flic- ka plats som bar1ifrokt.11 eller sotii till 8 ~ n s p r a k s i o s Bersbo.
~~ hjalp med forekommande gijron61, event.
hjalp och sillskap till I VANLIGT HEM soker en an- ensam, som aldre dam.
Genoingatt sprakslos, allvarlig och ordentlig hushills- och sykurs.
Nigon lot1 biittre flicka, med liist for husliga och en e. m. hvar 14 dag goromal, plats.
Svar till:, Villig ledig.
Goda rek.
fintras f r h onskas forut 26n, Kalmar p. r. innehafda platser.
' Tacksam fiir svar med fordringar och forn~aner markt 2Ordningsanr.1 iiiider adress Anstallning som Annonsby&amp;, Storkliolm husfo.restandarinna f. S. v. Giitnaelii b. i mindre hem, eller som husmo- ders siillskap och hjalp, onskas af Bildad flicka 21-arig skanska af god familj.
Ref. onskar plats i biittre famiij, fiir att finnas.
Lon enligt ofverenskom- under skicklig ledning larii IiiisliS11.
melse.
Svar till sekreterare Magn.
Svar till n1 8 Hr::, Solvesborg p. r '.
Mattsson, Slottsg.
6, Landskrona.
Musikaliskt bildad prastdotter fran landet, kunnig i alla inom ett hem forekommande goromill, on- skar plats i familj att ga frun till- handa.
Helst dar ungdom och till- falle till forstroelse finnes.
Piano eller orgel bor finnas.
Villig un- dervisa i musik och broderi.
Svar till ~Musikalisks, Perstorp, p. r. onskar plats i battre familj, helst prastgard, for att erhalla under- visning i inomhus forekommande goromil.
Fritt vivre.
Onskar an- ses soni medlem af familjen.
Svar adresseras fijre 25 oktober till:) f=a- tiiiljemedlemn, Tallasen, p. r. Battre landtbrukaredotter Kartritning.
21-arig flicka irncc!
god s ?&lt;oliin- derbyggnad, som i tre; r. itllielinft anstallning pa ritkontor, soker lits som elev hos Iandtsnatare for ritt lara kartritning.
Van vid skrifgii- romal.
Tacksam for svar till a Van ritamo Uddevallfl p. r.
U N G, anspri !&lt;slos?
ordcritlig, verkligt barnkar f !ickc.
Siishr plats att skota barn.
Sv.
ti !l.
1Snrnic %.:.
Oskarshamn p. r.
Ordinarie Zararinnetjltnsten med vana i ett hems skotande on- skar plats som vardinna.
Fina vid lagre afdelliingcn; if iVcj-s.fnsfn betyg.
Svar till &gt;Kompetent 23:)) folkskola (litt.
B) i Norbcrgs fiir- Ludvika.
saniling, Wistmaniniidc En, klin- gores harnied ledig till ansokan inom sextio dagar friiii fiirsiri da- gen, da I&lt;ungiirelseii iiiforcs i Post- och Inrikes tidnirigar.
Lon enligt lag.
Hostnd i skol- i familj att hjalpa till med alla inom hem forekommande goro- huset 2 rum och kiik j5iirie ved- mSI.
Svar emotses till), Hosten brand.
Skolati ar vaziwr t ht Iiigen cirka 19122, Nassjo Nyheter, Nassjo.
4 km.
fran Norbcrgs kyrk: ~ ocli station.
Sokandena forclaggcs prof. Er.
Plats att g&amp; frun tillhanda sattning for rcsckostnact 12iiiiias sokes till d.
1 nov.
af vanlig och de profvande.
hurtig 17 i r s flicka, soni genom- Tjiinsten sokes lias s !co !r,3iiet m - gatt hush8llskurs och deltagit i der adress NoI ' ~E~Q.
husliga goromal.
Svar till slisa.
), Norberg den 2.1 septeniber 11) 12.
.Ckolriirict.
Gurnaelii Annonsbyril, Malmo.
Ung flicka Onskar plats -- p
Vikariaten sasom foresthdare och hus- moder vid Skyddshemmet for gossar a. Vrhgsholmen, be- laget vid hafvet i Tanums socken i Bohus1an; iiro lediga under tiden 1 januari-l juli 1913 och kun- goras harmed till ansokan lediga.
Forestandaren skall vara gift.
Hans hustru bor vara lamplig till husmodersbefattningen och aga for- maga att foresta ett storre hushall.
Ansokan skall vara itfoljd af be- tyg for mannen ofver aflagd folkskollarareexmen, prast- och Iakarebetyg for makarne och deras barn samt de.
ofriga hand- lingar, soni de sokande vilja abe- ropa.
Efter den har kungjorda vikarie- tidens slut torde innehafvarna hafva utsikt att erhalla ordinarie anstall- ning.
Vikarierna erhalla full or- dinarie lon.
.
.
Loneformanerna aro for forestan- daren 1,600 kronor pr ar samt tvi alderstill~gg, hvartdera a 300 kr., for husmodern 400 kr.
pr ar med tv3 alderstiliagg, hvartdera a 100 kr.
A~derstilla~~en utgar efter - 5 och 10 ars val vitsordad tjanst- goring.
Forutom namnda kontanta loner tillkommer for ' makarna och deras barn, tills dessa uppnatt 16 ar, fri.
bostad (3 rum), vivre, tvatt, bransle och lyse i anstalten samt f r i Itikarevard .och medicin.
Ansokningar, stallda till styrel- sen for Skyddshemmeto a Vrangs- holmen, insiipdas senast den 9 nov.
till fo1kskoleinspektoren i Goteborg doktor Rurik Holm, som ock be- svarar inlamnade forfragningar.
Goteborg den 1 oktober 1912.
I I Kungorelse Till ansokan lediga kungoras harmed tre ordinarie lararinnebe- fattningar i Brannkyrka forsamling en vid ' - Liljeholmen, en vid.
Blom- mensberg och en vid Enskede, att sokas hos skolradet i Brannkyrka (adress Huddinge) 60 dagar fran det denna kungorelse forsta gangen ' blifvit inford i Post- och Inrikes tidningar.
Lon och ofriga forminer bestammas af stadsfullmaktige i Stockholm.
Prof erfordras ej.
God- kanda vikarier finnas p i .alla tre platserna.
Huddinge den 21 sept .. 1912.
A skolridets vagnar: Aug.
Forssman.
I- PA forekommen anledning erhaller guvernant genast an- stallning som lararinna for 3 barn i elementarklasserna II 8r III.
Musik- vid Gustafstorps fasta folkskola (litt, undervisning onskvard.
Svar med R) i Morrzcms forsamling, Blekinge referenser.
och fotografi till BL,, lan, ar ledig till ansokan inom 6C Smedjebacken.
dagar frin forsta kungorandet har- af i Post- och Inrikes tidningar, Lararinna, God hostad, 3 rum och kok.
Lon enligt lag.
Platsen tilltrades 1 jan, 22-24 ar far plats a Herregard.
1913.
Laget idylliskt invid mindre Svar markt, Duglig och ordnings- jarnvagsstation.
Ansokningar in- full., under adress S. Gumaelii sandas till skolradets ordforande, Annonsbyra, Stockholni f. v. b. adr.
Morrum.
Morriim den 25 sept.
1912.
Skolradet.
Sjukskoterskeplatsen Ordinarie lararinnebefattningen En ordinarie folkskollararinnebefattning vid Lunds stads folkskolor kun- gores harmed till ansokan ledig inom foreskrifven tid fran forsta kungorandet hiiraf i Post- och In- rikes tidningar.
Loneformanerna aro i ett for allt i forsta lone- graden 1,450 kronor, i andra 1,600, i tredje 1,800 och i fjarde lone- graden 2,000 kronor.
Till folkskolestyrelsen stallda an- sokningar insandas till folkskole- styrelsens expedition.
Lund den 23 sept.
1912.
A f01 kskolestyrelsens viigliar: J. stromberg.
Nils Lundahl.
Lararinne befattningen vid Epidemisjukhuset i Flen ar le- dig att tilltriidas den 15 iniiev.
okt.
eller senast den 1 inst.
nov.
Lon: kr.
450 pr ar jamte 50 ore i ar- vode och 75 ore i kostpengar for livarje dag, sjukhuset ar belagdt.
Skoterskan ombesorjer mathall- ningen mot ersattning af 75 ore pr dag och patient.
Bitriide finnes an- stalldt.
Ansokan insandes till underteck- nad, son1 lamnar narmare upplys- ningar.
Epidemisjukhuset i Flen den 3 okt 1912 ...
c a r l Hedstrom.
Styrelsens ordforande.
, palitlig och barnkar, samt ej ovar vid husliga goromal far plats familj.
Svar med upplysn: .och fotc till Prasthem, Tadened.
.
Tvenne bildade flickor, med ordningssinne och formag2 att i tjanarinnors stalle skota all2 inom ett hem forefallande sysslor fa plats a egendoni .i Sodertorn Svar helst med foto med betygs- afskrifter och lonepref.
tili ~Familje- medlem 1 nov.
), under adress S, Gumaelii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b Ung Dam Kvinnlig Korrespondent, perfekt i maskinskrifning eventuell1 stenografi, med nagon kunnighet i bokforing kan genast fa anstallning pa kontor i sodertalje genom ati skriftligen hanvanda sig till Nor- diska Jarnvagsbyggnadsaktiebolagel i Saltsjobaden.
flink i stenografi och maskinskrif- ning, kunnig i tyska och engelska spraken, erhaller nu .. genast plats p i fabrikskontor i Ostergotland, Svar med referenser och betygsaf- skrifter emotses till llExport ", under adr.
S. Gumaelii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b.
HOS FRU jamte 15-arig dotte~ onskas en battre flicka som familje- medlem och som ar villig .att skota en ensamjungfrus sysslor, utom de grofre.
Ref. onskas.
Svar till Fru Breitholtz, Strengnas.
vid fasta smaskolan vid kyrkan i N. Solberga forsamling, Jonkopings lan, med lon efter lag och ersatt- ning for slojd for flickor, forklaras harmed till ansokan ledig fore 1 november 1912.
Tilltrade 1 jan, Kvinnligt kontorsbitrade.
1912.
Ax.
Hallberg.
I bokforing och andra kontors- Skolradets ordforande.
goronial erfaren dam far stadig- Adr.
Flisby.
varande plats genast.
Svar med uppgift a alder och referenser in- liimnas markt DL.
B.,,.
under adr.
Ordinarie lararinnetjansten S. Gumzlii Aniionsbyra; Stockholm, f .. v .. b. vid Axrnars bruks fasta folkskola kungorps ledig till ansokan innan Pa grosshandelskon tor den 19 oktober 1912.
Lon enligt lag; till bransle 80 kr.
for ar; bo- har i staden finnes platser lediga stad 2 rum och kok; fortsattnings- att genast tilltradas, dels stadig- skola 100 kr.
Barnantalet ringa.
varande for: Hamrange i Gastrikland, adress Kassorska Bergby, den 16 augusti l9j2.
van att handhafva storre kassa P. O. Ooerg.
och kompetent att pa egen .hand For skolridet.
.
.
afsluta rakenskaper, dels tillfiillig for: ', Sm~skollar~rinnetjansten lid Salby treklassiga smaskola i Kdrsta, Stockholms lan, ar ledig 3ch sokes hos skolradet fore den 16 november d. a.
Lon enligt lag.
Skolradets ordforande.
Bildad, allvarlig, verkligt barnkar flicka, kunnig i somnad, villig att del taga i skotseln af en 17 man .. gosst och f. o. i hem forekommandc goromal far plats 1 nov.
a herr * gard.
Jungfru finnes.
Svar mec betyg och helst foto till familje- medlemll, Jularbo, p. r.
Kvinnlig kontorist Husforestandarinna.
Bildad och om mojligt nagol musikalisl&lt; iing dam, med jamn1 och gladt lynne, verkligt skicklig i saval finare som enklare matlag- ning och balhing samt i.
all1 ofrigt, som hoj till ett val ordnad1 hems skotsel, erhaller plats hos aldre, ogift, respektabel godsagare, For att helst pa egen hand jamte ung jungfru eller annars under aldrig moders ledning foresta och skota hushallet .i hemmet samt sprida gladje och trefnad omkring sig.
Betygsafskrifter, foto.
nch ref. samt uppgift a alder och lonean- spr&amp;k sandes genast till llGodsagare~d Tranas.
med god handstil och saker i ' rak- ning.
.
En ' battre flicka Egenhandigt skrifna ansokningar nied uppgift om.
alder, foregaende af stand erhaller god lonande plats platser, loneansprak m. m. emotses att undervisa nyborjare i musik.
till marke Colonialll.
under adress Svar med foto och alder motses till m mu si ko, Goteborg 5.
Sprid Veckotidningen D.A GNY!
Deposition) Kapitalrakning j Sparkasse- rakning.
411 01 2 4 01 0 Kuinnliga Aberopa all t id annonserna 1.
.
O K~PMANNABANKEN, 6 Utbildningskurser m. m. i.
~ r s e n a l s ~ a t a 9, n Sfidermalmstorg 8, .. Sturegatan 84,.
STOCKH ' OLM.
Muntliga och skriftliga + 4 + 2 4 Fonder 4,000,000 kr.
upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, 4 W i i b s ' Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande oofvertraf ' fad!
, Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. WMns Tval- och parfyinfabrik.
21 Lilla Vattagatan 21 pa rundad - - - 1860.)
i + v + +: w. Hofha Stockholm.
Fredrika-Bremer-Farbundet: Klarabergsgatan 48, 2 tr. Rikstel.
2762.
Forbundets byri oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-FEirbundets SjukskBterskebyrB: Tunnelg.
25.
Allm.
tel. 82 1 1.
Rikstel.
68 98.
+ Lektioner i Linnesomnad Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arvika.
- Naturskont (afven blusar, barnkliider m.
m.)
lage.
Billiga lefnadskostnader.
Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EONER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
EVA EONER, Malmo.
Fersesis vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
SJUIa- och HVILOHEnB.
Hogt och soligt lage.
Modem inredning.
Exam.
skoterska.
Pris for enskildt rum frin 5,50 till hogre priser.
A.
T. Stocksund 66.
R.
T.
119.
(LEDIGA PL A TSER) Ordinarie vid Gustafstorps fasta folkskola (litt.
B) i Momums forsamling, Ble- kinge lan, ar ledig till ansokan inom 60 dagar f r h forsta kungo- randet haraf i Post- och Inrikes tidningar.
God bostad, 3 rum och kok.
Lon enligt lag.
Platsen till- trades 1 januari 1913.
Laget idyl- liskt invid mindre jarnvagsstation.
Ansokningar insandas till skolra- lets ordforande, adress Morrum.
Morrum den 25 september 1912.
Skolradef.
Folkskollararinnetjansten lid Saljesta nyinrattade folkskola norn JarJsO forsamling ar till an-; okan ledig fore den 24 oktober letta ar: Flickslojd kan anordnas.
Bostad 1 rum och kok med er- sattning for bristande rum.
Till-: rade 1 januari 1913.
Jarvso den 22 augusti 1912.
Einar Bergivaii.
Skolradets ordforande.
inrattad) af Norra Rdda forsamling af Varmlands lan sokes af exami- nerad larare eller lararinna fore den 21 november 1912.
Skolan ar belagen nara station och landsvag, omkring 3 kilometer fran kyrkobyn.
Lon enligt lag, hvar- jamte forsamlingen betalar atgifter- na till pensionsinrattningen samt ilnke- och pupillkassan.
Slojd och fortsattningsundervisning aro fore- nade med skolan.
Tilltrades den 1 januari 1913.
2) Fasta folkskolan i Uddheden af Norra Rdda forsamling sokes af examinerad lirare eller lararinna fore den 21 november 1912.
Lon enligt lag samt 100 kr.
i ersattning for bristande planteringsland, hvar- jamte forsamlingen betalar afgifter- na till pensionsinrattningen samt anke- och pupillkassan.
Skolan ar forenad med slojd- och fortsatt- ningsundervisning.
Tilltrades den 1 januari 1913.
Adress Rada.
Skolradet.
- Smaskollararinnebefattningen rid Manslunda smaskola sokes se- last den 10 december detta ar hos Fageltofta forsamlings skolrad.
An- sokan, atfoljd af betyg, torde in- sandas till undertecknad.
C.
G. Lundblad.
Skolradsordforande, adr.
Lopestad.
A DAGNYS 1) Fasta folkskolan i Myra (ny- Lararinna, snall, enkel och barnkar, sokes for tvanne nyborjare, bosatta nigra mil utanfor Stocksolm.
Svar med referenser och lone- pretentioner till Harjaro Gard, pr angf.
Czesar, Stockholm.
Prenumeration ANNONSORER!
Inneh411sf orteokning.
Dagens nummer inneh8ller: B Ron.
Lararinnornas Alderdoms- och hvilohem.
Af Maria Rieck- mul le^.
Gerda Wallanders utstallning i Konstnarshuset.
Af.
M.
Mobilisering.
Ragnar Sturzen-Becker: Oskar Patrick Sturzen-Becker Odd).
II.
Rec.
af Lydia Wahlstrom.
Ett hem for ofvergifna madrar och deras barn.
Af A. H-n.
Nigra dagar i Touraine.
Af ye~stirt napd +f Scgersfad.
Grannlanderna.
Ett tioiirsjubileurn.
Insand litteratur.
Notiser.
sker narmaste d e r bokhmdel.
