# ID: svediakorp-per567
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,784
# sentences: 798
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' N: r 42. lo ore * Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bok- handel.
-- 5: e Arg.
Stockholm d e n 1 7 Oktober 8 8 1 2 _ _ _ _ _ _ _ - ___ _ ___- Prenumerationspris: Redaktion: 111 i r.
.
kr.
4: 50 119 Ar.
.
kr.
2: 50 Klarabergs@tan 48, tri tr.
VI,, ..,, 3: 5 0 1 ~ k,,.
.
,, 1: 25 - - Telefoner: Allm.
' 63 53.
Riks- 122 85.
1 E L L EN K L E MI \ N. Redaktor o. ansvarig utgifvare: Mottagningstid: kl. 11-12.
Expedltion och Annonskontor: Klarabergsgatan 4 8 ~ Annonspris: tr. ' Post- och telegrafadress: Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1912, P. Englunds Boktr.
DAGNY, Stockholm.
15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per ging 10: .Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 1o0h 20 ggr 2 0 9, 50 ggr 25 Olo.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m.
-.
Madame ~liska Vincent.
En af den franska kvinnororelsens ledare.
0 riginalen, de egendomliga undantagsmanskorna med sina oftast stora fortjanster och i Ogonen fal- lande later, obekymrade af han och begabbelse for afvi- kelsen fran ett utan och innan antaget hafdvunnet snitt, bli allt mer och mer sallsynta foreteelser.
Inom feminismen ' som annorstades tillhora de snart myten.
Men den som haft tillfalle att traffa m: me Vincent, ent af den franska kvinnororelsens fornamsta ledare, har i henne!
sett forverkligadt ett original af ofvan antydda art. M: me Vincent kallar sig sjalf en kampande feminist, " une feministe militante ", och ar forutom.
detta kvin- nan med det goda hufvudet och det adla hjartat, ena- staende till vasen och enastaende till lifsgahning.
Ute p2 hennes landtgard i Asnieres, en forstad till Paris, traffade jag henne.
Stora vor0 de morka ogonen, som forskande sago pa mig, kortklippt och grasprangt var haret, som holjde det hogburna och valformade hufvudet.
Omgifven var gardens harskarinna af hun- dar och kattor, tuppar och honor, mangder af boc- ker och manga besokande.
Fodd i Mezikres 1844 bildade m: me Vincent 1868 sin forsta forening for kvinnans politiska rattigheter.
Ar 1893 var hon hjaltinnan i en process, som vackte berattigadt uppseende inom franska politiska kretsar.
Forsedd med alla nodiga papper installde hon sig hos fredsdomaren i S: t Denis och fordrade att blifva ' MADAME ELISKA VINCENT.
godkand sasom valman.
Pavisande att paragraf 14 i lagen af 2 april 1884 ar allmangiltig och gallande for alla franska medborgare af det ena eller andra konet, fordrade hon ratt till tillampning af namnda lag.
Men valkommissionen afslog utan vidare diskus- sion hennes anhallan, och Hogsta Domstolen, till hvil- ken hon vadjat, stadfaste kommissionens utslag.
Forutom medlem i flera filantropiska, litterara och larda sallskap ar m: me V. ordforande i Kv.
Sall- skapet for jamlikhet, vice ordforande i Foreningen for Hvita Slafhandelns bekampande och ordforande i Frankrikes F. K.
P.
R. Kunskapsrik och framstaende talare har m: me V. ett uppmarksamt, auditorium vid de kongresser, dar hon tar till ordet till forman for kvinnoemancipationen.
, Men framfor allt ar m: me V. den franska femini- stens historiker.
Agare till varldens storsta privatfe-; ministiska bibliotek, innehallande 1,000,000 volymer, af henne sjalf samladt och ordnadt, har hon ur det fordolda, ofta forvanskade, framdragit och fram- lagt den franska kvinnosakskampens historiska ur- sprung.
M: me Vincent piivisar hurusom den franska kvin- nan under l ' ancien regime haft fullt samma rattighe- ter som mannen dels sasom jordagare och dels i egenskap af lansherre.
Hon besatt kommunal rostratt och atnjot vissa provinciella formaner, narmare an- tydda i da gallande lagar.
Enligt stadgar, tillampade p5 bade man och kvinnor, agde hon rattighet att deltaga i valen af E t a t s g 6 n e r a u x alltifran denna forsam- lings stiftande 1302 till revolutionens utbrott .1789.
Kvinnan under l ' ancien regime agde saledes bade kommunal och politisk rostratt pa samma villkor som mannen.
Det var revolutionen med sina stora tal och sina fraser om frihet och jamlikhet, som berofvade kvinnan hennes rattmatiga egendom, hvilken hon sedan hvarken af den eller dess efterfoljare aterfick.
Nu pa aftonen af sin verkningsrika lefnad arbetar m: me V. for tider och generationer som skola kom- ma, da hon en gang icke finns.
" Ser Ni ", sade hon till mig, " ser ni alla de dar stora kartongerna, som ligga i hogar pa nedersta hyllan i mitt bibliotek!
De innehalla sedan aratal samlade urklipp ur tidningar om allt af intresse for var feministiska rorelse.
Hvarje dag bringar posten mig allt i tidningstryck fran hela varlden om kvinno- rorelsen.
Jag samlar, jag gallrar, jag uppklistrar, ef- tervarlden har blott att aflasa och afskrifva. "
E G. Nordin.
Slo j dlararinIIorna vilja vara med.
tockholms slojdlararinneforeiiing har till k. maj: t ingatt ined begaraii att loner, pensioner och bidrag vid sjukdomsfall for la rar inria i kvinnlig slojd matte blifva jamnstallda med hvad som kan blifva bestamdt for lararinna i huslig ekonomi.
Har man ogon att se och oron att hora med, s&amp; skall man snart kunna rakna ut att det i skolonia nu sa tillbakasatta handarbetet inom en ej allt for aflagsen framtid skall komma till heders igcn.
I ut- landet har man redan fatt klart for sig handarbetets stora uppfostrande och praktiska betydelse och borjat inratta sig darefter.
Det ser ut som om den svenska regeringen ocksa hyllade dessa nya kraf pa att fol-a fram det mera praktiska arbetet i skolorna, da den faststallde genonigiiendet af utaf den godkinda semina- rier for erhallandet af lonetursberakning.
Men detta har ju i sin tur okat handarbetslararinnornas utbilclnings- tid.
Da det nu af handarbetslararinnorna fordras hogre kompetens an hittills, sa ar ju en anhallan att fa vara med pa ett horn, da lonerna hojas f6r de andra lararinnorna, icke mer an rimlig.
Stockholms slojdlararinnor ha ocksa, med ta~ikc pa sina systrar i landsorten, sarskildt pipekat baiid- arbetslararinnans osakra rattsliga stillning, som iii- beroende pa enskilda kommuners goda vilja.
Det vore onskvardt att afven detta togs i beaktade vid loneregleringen.
H&amp;?
Sjfiberge S Dagnys Redaktion och ar flyttad till Klarabergsgatan 48, 2 tr. Stockholm.
Annonsera i DAGNY!
Stockholms Sodra K. F. U.
K: s 25-arsjubileum.
elt nyligen - torsdagen den 10 oktober - firade Sodra Kristliga Foreningen af Unga Kvinnor i Stockholm sitt tjugufemarsjubileum me ' d en stamnings- full och hogtidlig fest, som afven kan sagas vara en illustration till den framgangsrika verksamhet forenin- gen utofvat under detta sitt forsta kvartsekel.
Att det vackra arbetsresultat, som har kunnat frami visas, inte har uppniitts utan strid med svarigheter, det forstar man val.
Och laser man igenom den lilla festskriften i brefform till Sodra K. F. U.
K: s med- lemmar ined dess ofverskadliga historik ofver de gang- na arbetsaren, utgifven af foreningens ordforande fru A. Ingelman, fodd.
Palmstierna, far man en klar upp- fattning af hur mycken talmodig energ.i, sjalfuppoff- rande manniskokarlek och tro, som langsamt men sakert fort frain mot malet.
Nar foreningen for 25 ar sedan borjade sin verk- samhet pa Sodermalm, afsag denna uteslutande fa- briksarbeterskorna, - bland hvilka det sociala odlings- arbetet d a ej alltid var det lattaste, obruten och hard som jordmanen var. '
Men i den man man ronte fram- gang utvidgades ocksa foreningens verksamhet och omfattade sa smaningom unga kvinnor ur skilda yr- ken, lefnadsforhallanden och samhallsstallning, hvilka har motas odi Atnjuta skydd och stod forutom den trefnad och forstroelse,.
som hor samman med sam- kvamen, motena och diskussionsaftnarna pa forenin- gens lokaler.
Fran forsta borjan har denna verksamhet sokt motsvara de behof, som genom nya sociala forhallan- den gjort sig gallande, och har lagts synnerligen prak- tiskt.
Salunda ha de materiella vardena ingalunda for- bisetts, &amp; h de unga kvinnor, som foreningen skankt sitt andliga stod, ha har afven haft tillfalle att erhalla naring for sin kropp.
Bade som hyres- och matga- ster togos de emot; och efter hand utvidgade fore- ningen sin verksamhet pa detta omrade, tills den for fem ar sedan oppnade en husmoder- och tjanarinne- skola i samband med middagsservering.
Forsta initiativet: hartill togs af divarande husmodern, skolkokslararin- nan froken Thora Holm - och hor till de manga framgangsrika foretag, som utmarka Sodra K. F. U.
K: s 25-arsperiod.
Intresset for denna skola har varit sa stort och arbetsresultatet sa godt, att dess fore- standarinna froken Alma Bauer ' fran och med instun- dande 24 oktober kan borja med en vinterkurs for- utom de bada fem-manaderskurserna, som hittills ar- ligen hallits.
Den som under de gangna aren statt i spetsen for hela detta ofta nog betungande arbete ar forenin- gens ordforande fru Agnes Ingelman och vid hennes sida sekreteraren froken Anna Lindberg.
Men ha de harunder mott hinder af olika slag, sa ha de och deras medhjalpare sakerligen ej heller saknat gladje- irnnen och uppmuntran.
Och ett godt stod i arbetet H ' ar det af stadsfullmaktige senast beviljade anslaget af 4,000 kr.
till foreningens hushallskurser.
Huru varm den sympati ar, som denna verksam- het vackt, marktes ock val p a.
den vackra jubileums- festen, hvars forsta afdelning holls i Sofiakyrkan, hvil- ken kostnadsfritt upplatits.
Har holls hogtidstalet af hofpredikanten F. Beskow, hvarpa foljde.
sang- och musiknummer.
Afslutningen agde rum i foreningens lokal Ostgotagatan 24, dar tesupe var anordnad.
En alltigenom vardig och minnesrik fest, med samma pra- gel af allvar och gladje, som varit utmarkande for den arbetstid,.
till hvars hugfastelse den hallits.
M. R-M.
En permanent utstallning i Stockholm for kyrk- lig konst.
\ D et ar i sekellang dvala, som intresset for denl kyrk- liga konsten hvilat - har hos oss.
Under det att de flesta slagen af vara prydnadsforemal sa smaningom stallts under ett allt mer medvetet konstforstands kritik och harunder tvingats upp till ett hogre plan i samma man som de konstnarliga mojligheterna hos oss sjalfva natt en allt rikare utveckling, sa ' ha vara kyrkinteriorer fatt bibehalla sin banala godtkopsutstyrsel utan att nagon funnit sig stord af banaliteten.
Tills for nagra ar till- baka, da en och annan utstallning hade att framvisa en del kyrkliga konstforemal, speciellt altarprydnader, och man fick ett bestamdt intryck af att den ande, som en gang besjalat vara medeltida konstutofvare, ater vaknat och funnit tiden mogen.
Nu ha: vi hunnit sa langt i konstnarlig lifaktig- het att har i Stockholm oppnats en permanent utstallning for kyrklig konst och konsthandtverk.
Och - det ar af spe- ciellt intresse att i Dagng pApeka, att den egentliga ini- tiativtagaren ar en kvinna, fru Auga Nilson, samt att mycket af det basta pa utstallningen harror fran kvinn- liga konstnarer, I utstiillningskommittenc broschyr fortaljes hurusom varen 191 1 inlamnats forslag til1 Svenska Kyrkans Diakonistyrelse om ordnandet af en utstallning, hvilken med anledning haraf tillsatte en kommitte med uppdrag att pB eget ansvar ' realisera planen samt beslot att dar- jamte for ar 1912 ekonomiskt stodja foretaget med ett belopp af 3,000 kr.
I sin ' fortsatta verksamhet ar det dock ' beroende af frivilligt understod och af det intresse: det, kali tillvinna sig.
Att de, som stallt sig i spetsen for detta foretag val ' tankt sig in i saken och veta hvilket vidt och ode om- rade de betradt, daraf har detta forsta framtradande gif- vit ett bestamdt intryck.
Och for att vara ett forsta re- sultat har utstallningen haft att framvisa forvanansvardt manga ocli intressanta nummer.
Sarskildt galler detta altarprydnaderna, bland hvilka ' froken Ingeborg Wettergrens antependium och vaggstyc- p ' '
ken tillvunnit sig allman och berattigad uppmarksamhet.
Det ligger nagonting af religios inspiration och en ' diktares fantasirikedom i dessa kompositioner med sina luftiga anglagestalter, som tyckas svafva i rymder afhim- melskt Ijufva farger och blomdoft.
Och ofver antepen-.
diets bildmonster, framstallande Kristus omgifven af angd lar, hvilsr en helighet som minner om medeltidens konstverk.
Hvad- som.
ej minst gor dessa arbeten sa anmarknings- varda ar den harmoniska helhetsverkan som astadkommits, da formgifning, farg och material pa det fullkomligaste sluta sig till amnet.
.
Afven Sofia Gisbergs statliga passionsantependium ar af ypperlig verkan med sin broderade svarta botten och en i applikation och rika silkes- och guldbroderier ut- ford bard.
Monstret med tistel- och tornemotiv och som midtelgrupp en pelikan, matande sina ungar med eget blod, ar utomordentligt vackert och star delikat och mjukt tonande mot den svarta fonden.
Ett tredje!
antependium komponeradt af froken Maja Sjostrom, ar utfordt i garninalt guld- och silfverbroderi mot violett botten och utmarker sig for en verkningsfull ornament- stil och fornamt hogtidlig prakt.
De tre altarskrudarna ha lamnats till utstallningen at Trosa kyrka, Liciurn och Handarbetets vanner.
Altarbor- dens ofriga utrustning med altarkarl och stakar ar utford dels i massing, dels i matt silfver och tenn, af hvilka olika material det sistnamnda onekligen vacker storsta in- tresset och bor blifva synnerligen anvandbart.
.Den brist pA lampliga kyrkmobler, som i allmanhet rader i mindre kapil, forsamlingssalar och prastgardar, dar ju kyrkliga handlingar ofta begas, har arkitekt Berg- sten sokt afhjalpa med sitt val funna forslag till hem- altare med vigselbank och talarestol.
Den svartlaserad&amp; furumobeln med karfvade ytor och sin rodvioletta hem- sliijdskladsel af finrandigt ylle gor liksom det enkelt hall- na antependiet ett tilltalande intryck och lampar sig val for andamalet.
Ett annat af herr Bergsten komponeradt arbete ar den vackert originella kollektbossan af koppar med jarnbeslag.
Bland konstsmidet lagger man afven marke till Petrus Forsbergs armatur och " apostl.aljusstakar~ ' i hamradt jarn samt hans stora kollektbossa, som kanske bor &amp; ttas framst af hans arbeten, da den i motsats till de andra ar utford i en enkel stil, fri fran onodig utsmyckning, som just detta material krafver.
For Ofrigt omfattar ut~taklh ' lgeIl ' en del traskulptur, konsttryck och bokkonst, som ha atskilligt vardefullt att, bjuda pa och lofva godt for framtiden.
Daribland ett krucifix af Tore Strindberg samt ett par intressanta bib- liska grupper af fru Ellen Roosval, som utgora delar af en serie pelarkron till altarskrank.
De med rik forgyll- ning och farger belagda skulpturerna aro hillna fyrsidi- ga och ha till amne den ena Isaks offer, den andra.Kri- sti korsfastelse.
Och de komma sakerligen med sin flakt af legend och gangna tiders trasnidarkonst och afven tack, vare den mAttfullt kraftiga kompositionen att bli af stor dekorativ verkan pa den plats, for hvilken de aro af- sedda.
.
Till denna afdelning hor ocksa ett statligt valniits- skap med lonninlaggningar fran 1600-talet.
Med siria rika reliefornament framstallande tron, karleken och sanningen, och sina imponerande former bor en dylik mobel.
bli ett vardigt forvaringsrum for sakristians dyrbara skrudar.
Inom tryck-, och bokkonsten finns slutligen mycket af intresse.
Sarskildt drojer man har med gladje framfor det vackra profbandet af Gustaf V: s bibel med konstnar- ligt fullodiga teckningar af Olle Hjortzberg.
Endast dc forsta sidorna aro fardigtryckta, men detta ar tillriickligt for att lamna en forestallning om detta arbetes utsokta varde sasom produkt af samverkan niellan olika konst- handtverk och konstnarlig inspiration.
En annan bok, som ar vard allt berom, ar deii vackra, i gladaste farger utforda brudpsalmboken, kom- ponerad af Greta Sellberg efter gammalt svenskt allmoge monster.
Och jamte denna en del forslag till handboc- ker och andaktsbocker samt en mangd tryckprof af dop- sedlar och andra inom kyrkan forekommande dokument och papper, hvilka har framtrada i en hvad material, tryckstil och konstnarlig utsmyckning betraffa fullt vardig form.
Slutligen har utstallningen att framvisa en del re- produktioner af kanda kyrkliga konstverk samt ritningur till kyrkor, nybyggnader &amp; val som restaureringsarbeteri.
Det ar utan tvifvel en stor uppgift, som denna ut- stallningskommitte har att fylla, och den ar val fortjiht af allt stod utifran, som kan skankas den, pa det att den inslagna vagen matte kunna foljas.
I kommitten sitta rektor F. W. Amark, och kyrkaher- de Sven Nilson samt fru Auga Nilson, kvilken sisom forut namnts afven ar den som tagit initiativet till detir foretag.
Som utstallningens konstnarliga radgifvare och.
anordnare har arkitekten Carl Bergsten fungerat.
Ett.
ar- bete, som han har all heder af, liksom af den del han sjalf hait dari sasom producerande konstnar.
A4 R - M..
- - .- --- - - InsiCnd litteratur.
Albert Bonniers f orlag, Stockholm: Mannen, hustrun och Lord Byroa.
Roman af Mathilda Mallina.
. -- 209 satt att tillaga varma smilratter for det fina srnbrghiisbordet, jamte 37 olika beskifningar p i varma och kalla saser.
Sammanstiilldz af D. F. Sveaborg.
W a h l s t r o m g Wids t r a n d s orlag, Historisk roman frgn 1808 af - Jane Gemandt-Clairze.
-- Lefnads- vishet.
Strodda tankar, verser - och utdrag.
Forsta samlingen.
Om- arbetad och utgifven af Caroline Lavenhaupt.
- - Glimtar, Fan- tasier och kiserier af Apnalia Fahlsfedt, Ahlen &amp; Kkerlunds forlag, Goteborg: Riisercra Skri: E bar " ahelveten.
Af Elf Norrbo.
f Prenumeration a D P G N Y &amp; er saval i landSOrten i ~ t ~ ~ l a l narmaste h ~ l ~ postanstalt eller bollhandel.
D A C N Y Litteratur.
Karlekens skugga.
Roman af Marcelle Tinayre.
F. C. Askerbergs forlag, Stockholm 1912.
Marcelle Tinayre a r sakert den i vart land bast kanda och mest lasta bland de moderna franska forfat- tarinnorna, och afven ' jag vagar namna henne som en af de mest inflytelserika skriftstallarinnorna i hennes.
hem: land, dar hon vunnit lysande segrar med sitt forfattarh skap.
Hennes bocker ge prof p i en uttrycksfull och !pla- stisk berattarkonst) de aro fyllda af fina detaljstudier och analytiska kansloiakttagelser, och - framfor allt - ' de ha ' nagot att saga dem som forsta att lyssna.
" Karlekens skugga " ar en allvarlig och af patos fylld bok.
Att Marcelle Tinayre fangslais forst och framst den ') asadde kvinnovarlden ar naturligt ' genom det: fasta grepp hon har om kvinnornas fantasi och kanslolif samt genom den intensitet, hvarmed hon forstatt att intranga uti och aflyssna deras hjartans doldaste och hemligaste ' rorelser. '
Hon har med mer eller mindre styrka granskat forhallandet mellan kvinna och man, och hennes asikter a r o vidsynta och ej sa litet di&amp;-fva, en djarfhet, som ej ryg- gar for att blotta fel och svagheter, afven hos de gestalterj som helt och ' hallet h a ' h e ~ n e s, syfnbati.
Snarare tyckes hon alska dem hogre just genom dessa fel, val liktydigt med att de .aro fullt manskliga - ' att det ar fullt ' markk- ligt att vara ofullkomlig.
Syftningen som hon har gemensam ' med alla skrifvande kvinnor inom den skon- litterara varlden - ar karleken.
I Karlekens skugga vi- sar hon fran borjan i ~ e i i i s e s ods - hvart hon vill komma.
- Qu ' y a-t-il d ' autre q; e l ' amour?
Hur val an doktor Cayrole, fadern, har beredt detta hjartas b$riga och fasta mark - bakslaget ar dar och haller obevekligt i beredskap.
Och karleken.
gestaltar sig ' har med verklig elementar makt.
Denise cayrol6.
ar tjugusju $r och har.
annu icke mott karleken p i sin vag.
Den okande, som hon dromt om som helt ung flicka, kom aldrig - i stallet kom- mer den degenererade Jean Favieres, och det ar - allra innerst - medlidandet,!
) denna skugga af.
karleken) som sa forvillande liknar karlek ", som afgor Denises ode.
Men ar det inte ocksa nigot annat?
Hon sager sjalf.
p2 ett stalle, att " det enda hon langtar efter ar ett barn ".
Och pa ett annat stalle sages det ' om henne, " hon ar icke erotisk - hon ar moderlig ".
- Som barare aE Denises forsta karlek kommer siledes en dag Jean Favikres.
Han ar dodsdomd (lungtuber- kulos), och hans anstand med lifvet synes vara raknadt; han har e n utsikt att lefva mot hundra att duka under.
Han har kommit till Cayroles hem for att under doktorns vard, om mojligt, atervinnas till lifvet.
Denise blir hans sjukskoterska.
Hos Denise Cayrole finnes in- genting svagt, ingenting sentimentalt, hon ar typen forf ') en kraftig, i folkets led foryngrad ras9 ', och " hon har de starkas lugn)).
Att Denise intill den stund hon moter ' Jean Favikres hallits utanfo-r lifvet - om man med lif- ' ' - ' - ' ' - - Innan N i koper eller bestaller - - MASTERSAMUELSO.
37,l fr. hornet af Malmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af alla slags palsvaror.
Reparatiotier och moderniserinear billigt och omsorgsfullt.
Spec. Jaquetter och Palskappor.
Allm.
115 85.
Kiks Norrm.
241..
481 vet meiiar fladdret fran noje till noje, flirt och ogenerad sammanvaro med unga man - ar sant .. Har hon vun- nit darpi?
Ja, for sa vidt som fordjupning och lyss- nande inat ar for mera an hvad den moderna unga flic- kans vanligen sa ytliga och kaleidoskopartade lif erbjuder, som det ar splittradt i en mangfald af tomma och ba- nala intressen.
I Denises hittills stillastaende lifserfaren; het maste sammantraffandet med Jean, den nervose och omtiligt kanslige hufvudstadseleganten, bli en.
evolution; .en omkastning af hennes lugn; sammanvaron med denna nervose och omtaligt kansliga man maste framkalla oreda och forvirring i.
hennes fran borjan sa regelratt lagda lif4 - Doktor Cayrole har den Asikten, som afven represen- terar fo~i-fattarinnans asikt, att en ung kvinnas ommare kanslor for en svag och sjuk man innerst inne bottna i hennes okunnighet om fysiologiens enklaste lagar och i missledd modersinstinkt.
Doktor Cayrole, som ar en massivt och praktigt tecknad figur, foretrader det nyktra i lifvet, det sunda fornuftet, och han fordrar ovillkorli- gen uppgifvandet af den personliga lyekan, nar den kom- mer i konflikt med det allmannas val.
Cayrole framhal- ler pa det obevekligaste,.
att en - forbindelse mellan en frisk manniska och en kroniskt sjuk ar nagonting afsky- vardt och nagonting som inte bor talas -.
ett brott; Denise kanner sin .fars tankesatt och delar dem, men hon har last karlek ' i Jean.
Favi$-est Ogon, och karleken ar smittsam .. Denise, som forefallit som en af dessa undan- tagsvarelser, hvilka sta utanfor och ofver .karleken.
- slumpen - a r dar och vacker den - eller " det.som forvil- lande liknar karleken " - till lif.
.
~oljd.erni.
.
.
lata.
inte vanta pa sig.
Det.
a r nastan som om gudarna vredgades pa doktor Cayrole for det han vill vari dem lik och forma man- niskolif efter sin vilja.
Men med alla.
sina teorier och sin bergfasta ofvertygelse - for lifvet sjalft.
maste dock " till slut afven han boja sig, nar det moter honom i dot- terns lidanden.
Lifvets somsman ar knappt tillmatt, och hvarje varelse har ratt till karleken - afven en sid.an stackars dodsdomd som Jean Favikres.
t1elt foi-klara Detiise - det gor inte forfattarinnan,.
och kan nagon .egentligen helt forklara en annan man- niska, d i man har kansel for lifvets osakerhet och for- star att afven den vissaste visshet star under inflytande af lifvets oforberedda och osiikra omkastningar.
Denises sjalfforklaring att hon, som helt och hallet ager sig sjalf bade till kropp och sjal, alltsa har sin fria ratt att bringa detta i ordets verkliga mening fullstandiga kar- leksoffer, for alt darmed bereda en doende en sista " glad- je ') (gladje?
), innefattar nagonting oforklarligt.
Det fo- refaller nastan som om forfattarinnan menade, att Denise. -- genom det kvinnans mysterium som hon bar inom sig -.
vore predestinerad till sitt ode.
Allt som allt, Denise Cayrole ror sig pa ett plan, som star utanfor och ofver.
det vanliga mattet, och .eftertryckligt franihal- les det, att det blott ar hennes medlidande, som sa in- sveper detta karlekspar.
i sin.
forradiska sloja, att.
Jean drommer om .karlek och.
.Denise.
famlar, s q n i .en .blek och skum drom, efter det stod, som endast ager ' e.n, e '
drombilds verklighet.
Hur djup hennes " karlek " fot Jean varit, bevisas nar han ar dod och sjalfbesinningen kommer; hon har en kansla, som hon knappt vill tillsta for sig sjalf, " en kansla af fysisk fornedring ".
- Trots det som intraffat forefaller Denise Cayrole som en full- komligt kysk varelse, om man an hissnar for det tvar- branta braddjupet i hennes sjal; hon ar lika kysk som den lilla Fortunade, som med sitt lif far betala sitt med- lidsamma hjartas of orsiktighet.
I bredd med Denises ode glider Fortunades ode ' som en tunn, blekrod och bristande fin trad, hvilken plot&amp;gt och valdsamt afslites - en sakta sorlanderannil, som pa ett fasavackande satt slutar i en pol af svartnad# blod.
Afven Fortunade kanner det dofva och blinda medlidandet, " som ar lika starkt som karleken " och som obarmhartigt for henne till undergangen.
Denise Cayrole a r i all sin outransaklighet en varelse med fasta och sakra linjer, Fortunades sjalslif ar holjdt i morker, dar det inte ar genomtrangdt af gudsdyrkan.
Denise alskar sin far hogre an allt annat, Fortunade alskar Gud i annu h e r e grad.
Till den forra kommer karleken (l ' amour passion) i en dodsdomd ynglings ge- stalt - till den senare kommer icke karleken men pro- fanationen af karleken.
Fortunade ar cibariet, hvari den heliga hostian - hennes af barmhartighet och medlidande brinnande hja~ta - forvaras, cibariet, som skall.
skandas och trampas i smutsen.
Hennes lycka ar att fA driimma om " klostrets malade och blomstersmyckade kapell, dar ': Jesus i purpurmantel bjuder sitt blottade, blodiga hjarta, At de unga jungfrurnas karlek9 ', men hennes hjarta om- mar for alla olyckliga och det manskliga elandet tynger pA hennes sinne.
Och hon doljer inom sig en hjalte- sjal.
Fortunade ar helgonet, som vill oppna himlen for den obotfardige rofvaren, tjufskytten och naturvilden: Veydrenne.
- " Jag vill fralsa hans sjal " - sager hon, " Gud har talat. "
- Men alla brander lata inte rycka sig ur elden.
Fortunade har langtat efter martyrskapet, och det bju- des henne pa ett fasavackande satt.
Parallellen mellan Denise.
och Fortunade ar tydlig.
Bada bli offer for " karlekens skugga " - offer for sina alltfor omma hjartans medlidande, och bada fa nedstiga till det Inferno, dar den yttersta skarfven krafves.
Denise och Fortunade aro grafofferbarerskor i ordets djupaste betydelse.
talet till sitt lilla sammelverk: " Till alla dem, so %.
ii- stamma i detta motto, ofverlamnar jag dessa strocic.in ii:: - kar, verser och utdrag, som jag samlat (och cieivis ci .. versatt) i den forhoppning att de matte kunna skank.
mina medmanniskor, p i vandringen genom Bifvd, samrix gladje, kraft och hjalp, som de skankt mig. "
Med godt omdome och med tanke p i att i c ~ i x ~.
gladja andra ha de olika forfattarna blifvit lasta cc11 dcrzs basta bitar afskrifna.
Just sadana bitar, som lampa sig for trotta, sorgsna manniskor, kvilka behofva en stunds vederkvickande lasning och ett uppmuntrande ord.
De!
ar ej alltid man orkar lasa en hel bok, dar guldi&lt;oslien aro fordelade pa ett 100-tal sidor, och darfor har denna samling sin stora mission att fylla.
Den borde redan ntl sattas upp p&amp; onskelistan till julen, sa att den icke Ca glommes bort, ty i ensamma stunder, p&amp; resor och under sjukdom, kan den blifva en ovarderlig van och folje- slagare, som man inte vill undvara.
Min egendom.
Utgifven af Claes och &amp; th Fors- gren, Linkoping.
Att pa rak arm uppge det exakta vardet af sin losegendom torde for de fiesta vara svart nog.
Och afven om man fick tid dartiU, skulle det kosta an- senligt besvar att uppstalla en praktiskt och ofvaskid- ligt ordnad tabla 6fver densamma.
En sadan kan dock vara till stort gagn vid olika tillfalkn, exempdvis vid brandforsakring, boutredning och arfskifte, h a r f o r de!
nog vore fordelaktigt om hvarje PiushABQ och afvm hvarje enskild person uppsatte en dylik forteckning.
En bok, som i hog grad kommer att underlatta ar- betet darmed, har nyligen utgifvits af Claes och Ruth Forsgren.
Dess fullstandiga titel ar: " Min egendom, prah tisk handbok for familjer och enskilda i och for brand- forsakrings- och annan vardering af Iosorebo ".
Uppstall- ningen ar till synes mycket praktisk, med de Erra Bsi.
dra namngifna foredilen sammanforda i olika gi-upps.
: sAsom, f0r att namna en del: antikviteter, djur, kliider, jordbruksredskap, silfvervaror, Jlinneforraidd, mobler.
Sik.
skilda kolumner finnas for antal exemplar, forvaringsrum, inkopsar och varde.
En anmarkning som kan goras att afdehingen " Bocker och noter " fatt sig sa Knapp: utrymme tillmatt i boken.
Forteckningen p i sodana huru litet .husliaU som helst torde nappdiger, ~ y m m s " Karlekens skugga " ar en fangslande skildring a• ’ pa tjugu rader.
Detta fel faller desto mera i ogoncr.,: mansklig passion och mansklig svaghet, och hela roma- som nagon dylik anmarkning ej kan goras n o t riigcxi nen ror sig p&amp; ett hogt plan af intelligens och fantasi; annan afdelning i boken, hvilken sakerligen koxner att det enda jag ville ha emot den ar, att den kanske ar blifva mycket spridd och omtyckt.
skrifven med en alltfor stor virtuositet.
Maria Jouvin.
- Lefnadsvishet.
Strodda tankar, verser och utdrag.
Omarbetad och utgifven af CaroLine Lewenhaupt.
Wahl- strom &amp; Widstrands forlag, Stockholm.
Med 1bsen; ord som ofverskrift: " Det ar en konst att kunna lefvali, sager Caroline Lewenhaupt i fore-
D A G N Y - Krig eller fred?
o.
Ett kapitel ur en bok om viinskapen.
II.
, P a tal om den manliga frontforandringen gentemot kvinnoarbetet a r.
det en sida daraf, som synnerli- gen nara tycks berora forf.
- antagligen emedan dyr- kopta personliga erfarenheter ligga under.
- och det ar falttiget mot den kvinnliga litterara produktio- nen.
Detta falttag daterar sig, sager hon, forst fran i gar.
Inte ansag man sig i England och Frankrike berattigad att lasta en George Eliot, en George Sand, en m: me de Stael for att de buro kjolar?
Icke fann man att deras kon minskade deras skriftstallar- fortjanster!
Men utan att namna de lysande stjarnorna, hur mangeii framstaende kvinna inom konsten och littera- turen har ej tillkampat sig verkliga framgangar utan att deras manliga yrkeskamrater stallt sig .i harnesk mot dem.
Tvartom, de ha uppmuntrat, bistatt, hyllat dem, ja, de ha omgifvits af en skara beundrare,+om, visserligen ofta till ofverdrift, hojt dem till skyarna.
Nu ar detta forandradt.
Ett systematiskt nedsvart- ningssyskm mot hvarje ' yngre kvinnlig talang bar borjat gora sig gallande.
Denna hatskhet anser forf: obegriplig.
JU ' mer mannen kanna sig obertygade om den kvinnliga underlagsenheten, ju mindre bora de frukta att deras egna verk i skonhet, styrka och djup skola ofvertraffas af kvinnornas.
Konsten och litteraturen hora ju till de yrken, hvilkas utofvande ej ar beroende af nagra gynnare eller foresprakare.
De aro ett .oppet taflingsfalt, dar det star hvar och en fritt att profva sina krafter och dar allmanheten.
ar den enda domaren.
For ofrigt kunna mannen lugna sig.
Manga af de kvinnor, som agna sig at studier och gora det val, stanna pa halfva vagen.
Det felas dem vetgirighet och ihardighet '.
Under en lang t i d framat kommer den intellektuella konkurrensen att in- skrankas till ett fatal.
I stallet for att trada i harnad mot dessa ofor- synta inkrakterskor borde mannen adagalagga sin of- verlagsenhet genom att ridderligt inbjuda dem att visa hvad de duga till.
Det vore mera nobelt och klad- sammare.
Och hvilken triumf, da kvinnornas inkom- petens ovedersagligen blefve konstaterad!
Det ar i synnerhet d e u n g a inom det manliga lagret, som gora sig till tolkar for denna kvinno-af- voghet och ha sin frojd i ' att framstalla det motsatta konet i den mest forklenande dager.
Om man satte tro till dem, ar kvinnan antingen ett klent utrustadt och perverst barn eller en varelse med kurtisanens: instinkter.
De tyckas tro, att kvinnorna uteslutande !.
aro upptagna af att springa efter karlar och darfor varda att foraktas.
I basta fall aro de hysteriska, folj- akt1 igen oansvariga.
.
DA man laser vissa prosaforfattare, fragar man sig ', ' ' 483 - om dessa manniskor aldrig haft nagon mor eller sy- ster, sa snedvriden ar deras uppfattning afiikvinnorna.
Men om man gjorde sig underrattad, skulle man sa- kert uppdaga, att dessa obarmhartiga smadare nagon- stans aga en gammal mamma, som de afguda, eller nagon syster, hvars oskuld och heder de p i det no- gaste ofvervaka.
Men hvarfor denna revolterande cy- nism i uttrycken?
Afven om det endast ar ett jong- lerande med ord, verkar det depraverande pa svaga hjarnor, de raa orden fa latt ett utslag i raa hand- lingar.
Men forf.
forespar, ej utan en viss skadegladje, en kvinriokonets .revansch.
Hon kan ej lata bli att le i mjugg, da hon hor mannen fara ut mot de arbe- tande kvinnorna.
De ana ej.
att faran kommer f d n annat hall.
De se ej den uppdykande nya kvinnotypen, hvilken endast reklamerar e n rattighet: njutningens, och strafvar efter e t t mal: mannens exploaterande.
Man finner denna oblyga och parasitiska kvinnotyp inom alla klasser, fran den lattjefulla fabrilisarbeter- skan, som jagar efter en man, hvilken forsorjer hen- ne, antingen ' som make eller alskare,.
till den borger- liga damen, som for sin toalett - och for att.
tillfreds- stalla sin fafanga .ensam lagger.
beslag pa hufvudpar- ten af familjensa tillgangar.
Nagra soka dolja sin ratta sinnesart, .andra fora ' den frackt till torgs.
.
.
Nar kvinnan ej a r - upptagen a f sitt arbete, soker hon oforbehallsamt mannens sallskap, men fornam- ligast i ' exploateringssyfte.
Pengar, makt, nojen, se dar hennes diktan och traktan.
Kvinnor af denna typ kanna ej karleken.
De hanle at den lifslanga tro- heten mellan tvenne makar, den andliga sjalsfrand- skapen.
Men det ar pa modet att ha en man, och darfor gora de de mest fortviflade anstrangningar att fanga en sidan.
Han forhjalper dem till all lyx och vallefnad.
Det ar i alla handelser bekvamt och.
dekorativt!
Dessa kvinnor ha ocksa hort talas om kvinnans rattigheter.
Men ar det fraga om arbete, att afsta fran sin.
bekvamlighet, betacka de sig.
Ratten till lyx och nojen, den aro de med om.
Och i en hand- vandning fa de hvad de onska.
Under det att de stackars feministerna fakta lifvet ur sig for sin poli- tiska rostratt, gora de andra sitt intrade i det poli- tiska lifvet pa andra och sakrare vagar.
Och mannen, som se sig eftersokta af denna nya kvinnotyp, lata lura sig och marka ej den annalkan- de- faran.
De tro sig vara herrar ofver situationen.
Fran hojden af sin manliga intelligens och ofverlag- senhet se de ned pa dessa sma depraverade kvinno- varelser, som de tro sig beharska, medan dessa ex- ploatera dem och skratta at dem bakom deras.
rygg.
Da nu mannen ej garna .kan undvara kvinnan, ar han ej afundsvard om denna kvinnotyp blir allman.
Den verkliga fara, som hotar hans lycka, ar att soka har och ej i suffragetternas excesser. '
Hur fa dessa missforhallanden att forsvinna?
Jo, menar forf., om man och kvinnor verkligen blefve vanner.
Vanskapen mellan de bada konen utofvar p2 bada ett foradlande inflytande.
At kvinnan ger den storre manlighet i uppfattningen, at mannen storre mildhet i kanslan.
Den grundlagger en omsesidig aktning,, och denna forlanar en storre inoralisk jarnvikt i t personligheten.
De man, som forsta att med urskill- ning viilja sina vaninnor, omfatta hela kvinnokonet med storre vordnad.
Man marker det pa deras tal.
De aro mer finkansliga, de veta att draga granser och.
kunna skilja mellan hederliga och ohederliga kvinnor.
Pa samma satt med de kvinnor, som ha manliga vanner - icke bara s. k. beundrare - de vardera mannen mera.
Under fortroliga samtal ha de lart att kanna hvarandra och att visa fram sina basta1 sidor.
(Hur ofta visar ej karleken de samsta!)
For- bindelsen hvilar pa en in.tellektuel1 grund, .och sjalfva koinrna vannerna andligen ett trappsteg hogre.
En kvii~na, som ar van att urngas med framstaende man,.
forsoker stalla.
sig pa deras niva, hon laser, hon haller sig au courant ined.
tidens fragor, nagot som hon .ej ' skulle gjort om.
hon ej # onskat behagavannen,.
.
Vanskapen tjanar sgm stod.
och: trost i .de svarig heter och forveckli.ngar, som vi kalla lifsvandringen, men.
.
som, .yarare borde heta .. en.
fard mot doden.
utan att &amp; ra sig daraktiga illusioner betraffande densamma eller ' betrakta dem med smisinnad misstro borde man respektera, odla, omhulda denna kansla som en dyrbar egendom.
Jag tror, sager.
forf., att framtidens karlek kommer att grundas pa vanskapen; den sanna, verkliga ' karleken, som gor man och kvin- na till viigfardande kamrater, ett kamratskap grundadt p$ omsesidigt fortroende, huru an de forhallanden m3 vara, under hvilka man blir stalld i lifvet.
Tva vanner, de ma vara 25 ' eller 40 ar gamla, som ofverenskomina att forena sina oden, aro nastan alltid skyddade mot ofverraskningar.
Det band, som forenar man och kvinna, kommer aldrig att slitas, slaktets genius vakar ofver att sa icke sker.
Men det kan vara en.
slafboja, hopsmidd af grof metall och sammanlankad af raa hander.
M5nniskosliiktets bada parter ha ett gemensamt intresse att forhindra detta.
Mannen ha i afseende pil karleken langst bibehallit den gamla illusionen.
De inbilla sig, att den makt de utofva pa kvinnorna alltjamt ar densamma.
Hvil- ket sjalfbedrageri!
En betydlig modifikation har in- tradt i kvinnans kanslor for mannen.
Vissa sensuella element och egennyttiga motiv spela visserligen annu in, meii det sentimentala draget ar pa vag att for- svinna.
En naturlig reaktion mot ' den manliga ego- ismen och den atmosfar af ofverdrifven sentimentali- tet - och romantik, hvari den unga flickan fordom iippvaxte.
Den karlek, som hos helt unga manniskor ar grundad pa barndornsvanskap, brukar vara den tryg- gaste.
Senare i lifvet finns det ingen sakrare grund- ' ', val ' for karlekeii an en vanskap, som forenar tvenne beslaktade sjalar.
All vanskap for ej gifvetvis till kar- lek, men den kan stiga till hogre rymder och for- vandlas till en varmare kansla.
" Sa snart min sjal.
fattar en skon.
tanke ", skref Guizot till m: me de Lieven,, " lamnar den mig och gar att uppsoka er?
Efter en sidan borjan, kunde en.
forbindelse, knuten genom sjalarnas frandskap) ej bli annat an bestaende.
De flesta af nutidens man hoja pa axlarna at denna slags vanskap, de anse den for en poetisk exaltation och tro ej p2 dess tillvaro.
De tro sig hojda ofver sadana barnsligheter.
Men hur manga exempel skulle man ej kunna citera! '
" Skall det bli krig eller fred mellan de bada ko- nen "?
hor man fragas.
Svaret ligger i framtidens skote.
Ett ar likval visst, att det ar sa val i.
man- nens som .. i kvinnans intresse att.
halla frid.
Naturen har ju hestamt, att de.
skola dragas till hvarandra, cle .behofva hvarandra, icke bara i slaktbevarelsein-.
tresse utan inom1 alla forhallanden af.
det sociala; mo- raliska .och.
iiitellektuel1.a lifvet.
Det ar darfor .nagot barnsligt och.
naturvidrigt denna hatskhet konen emel:, hvaiandras medverkan hvarken.
den ena lan, da - eller andra skulle existerat!
Denna odisputabla san- ning barde.
hejda det upproriska.
talet a ena sidan, det.
ironiska: och foraktfulla a den andra.
Och sedan nlaii nu i .arhun&amp;-aden hallit pa .att disputera om sa- ken, borde.
det ej vara tid p i att man slote fred?
Ett .arinat.
beklagligt tidssymptom ar tron att kar-.
leken haller pa att do ut.
.Man talar om slapphet i karislall, om fysisk trotthet, t. o. m. biologerna han- visa p2 vissa tecken till degeneration, poeterna hoja verop.
Dessa dodssyinptom tillskrifva somliga femini- sternas frammarsch, andra formogenhetens minskning eller brist p i tid.
Forf.
tror ej pa karlekens forsvinnande; hon tror ett ofvergangsstadiurn, efter hvilket den skall utga segrande och iner ideell.
Tack vare kvinnans intellek- tuella och moraliska utveckling kommer den att base- ras p2 en andlig gemenskap och darigenom foradlas.
Men vi lefva i en kris.
A bada sidor har man gjort sig skyldig till misstag.
ar af denna spiinning, som forsvarat det omsesidiga forstaendet mellan ko- nen.
For att na detta mil borde kvinnorna visa sig mindre pastridiga, de borde forsta, att da de begara betydliga uppoffringar af mannen, ligger det i deras eget intresse att.
gent emot h o n o m upptrada med mera mjukhet och forsonlighet, for att han i sin ord- ning matte visa sig adelmodigare.
Man skall mahanda saga mig, slutar forf., att jag.
varit alltfor strang i min uppfattning .af kvinnan.
Men det kommer daraf, att .jag vantar mig sa mycket af henne i .framtiden for mansklighetens lycka och.
.
att hennes misstag gora mig sorg.
.
Jag ville att hon skulle hysa .mer vordnad for kvinnokonets .hoghet.
.
Denna hoghet staller pa henne trenne, fordringar, tystnadens, eftertankens och.
odmjukhetens.
Kvinnan ' "
har brakat for mycket under be senare aren.
Hon har forlorat sin prestige.
Hon behofver lugn for att aterfinna sig sjalf och odla sitt forstand.
Aristoteles har sagt, att under hvilan blir sjalen vis.
Det ar blott i tystnaden och begrundandet man finner hvila.
Hvad odmjukheten betraffar, hanfores den numera till de gammalmodiga dygderna.
Man kanner ej odmjukhe- tens skonhet, sasom Dante motte henne i skarselden: " Odmjukhetens angel: Detta ljufva vasen nalkades oss, hvitkladd, och hennes ansikte .stralade sasom man ser morgonstjarnan dallra pa.
himmelen. "
Likval ar odmjukheten kallan till kvinnans var- dighet, mildhet och hela tjuskraft.
Allt hvad som gor en manniskas sjal alskvard for andra sjalar harror al hjartats Odmjukhet.
Vi forneka det val i var stolt- het, men allt som hos oss verkar som en tilldragan- de makt hamtar sin naring darifran. '
.
Kristianstads F. K. '
P.
R. borjade hostens verksamhet med foreningsmote den 4 olktober, hvarvid forekom refe- rat fran Nackarpsmotet i juni, diskussion om kvinnornas deltagande i hostens stadsfullmaktigeval samt darpa sam- kvam med musik och teservering.
Stockholms Lansforbund och Vaxholmsforeningen far Kvinnans Politiska Rostratt anordna a Vaxholms hotells stora sal sondagen den 20 okt.
kl. 2 e. m. med anslut- ning till Lansforbundets Arsmote ett offentligt mote.
Ta- lare: Fruarna A. Midebeck och Else Kleen.
Stockholms F. ' K.
P.
R. har i afton kl. ' / e 8 samman- komst .i Strandhotellets festvaning. '
Se vidare notisen och annonsen i foregaende veckas nummer.
* Detta i sammandrag och i fri ofversattning huf- vudinnehiillet af den italienska forfattarinnans kapitel ofver " vanskapen " och de utvikningar in pa andra omraden, hvartill de foranledt.
Som fran borjan pa- pekats, ligger det for oss intressanta i hennes reson- neniang mer i kontrasterna an i likheten med vart eget.
Men vare sig man reagerar mot en del af satser- na eller forkastar dem som for oss foga tillampliga, sa utgora de ett inlagg.
i dagsdiskussionen, en af * dessa aldrig for ofta upprepade maningar: " Manni- ska, kann dig sjalf.? '
Alltsa en uppfordran till sjalf- kritik.
och sjalfrannsakan.
Lotlen Dahlgren.
Notiser, Fredrika Bremer-Forbundets ~ti~endieinstitntion.
Genom for andamalet inom Ostergotland utsedda kommitterade har till lanets afdelning af Allmanna stipendiefonden .of- verlamnats kronor 8,500. i Till Dagnys Msekrefs i landsorten.
Som Dagny dnskar vara ett enande bend mellan Sveriges kvinndr samt har till sitt mdI att tillva- rataga allas ' intressen pi4 skilda platser, Pd vi M r - med uppmana vdra / &amp; arinnor i landsorten att, de fdr att underlatta denna vdr uppgift, vMe till tid- ningens redaktion insanda sddana notiser, som utdf ver lokalhtresset innehalla saker a f vikt fdr kvinnor6relsen i dess helhet.
ULSTRAR.
enligt vidstaende cliche af Kvinnliga bitraden inom posten pa ordinarie stat.
K. m: t liar forordnat, att pil postverkets afloningsstat f. o. m. nasta Ar skola uppforas 25 kvinnliga bitraden hos gene- ralpoststyrelsen och.
l6 kvinnliga bitraden vid postverkets distrikts- och lokalforvaltningar. '
Vikariatskassa vid de enskilda laroverken.
Centralsty- relsen for Flick- och samskolelararinnornas forening har inkommit med en framstallning till k. m: f afseende reg- lering af lararinnornas vid enskilda laroverk loneforhal-1 landen under sjukdom.
For ordnandet af dessa forhal- landen har inom foreningeii framkommit tanken pa att bilda en " De enskilda laroanstalternas vikariatskassa " och, till denna sokes ett statsbidrag af 8 kr.
for hvarje leda- mot, som ar fo.restandarinna eller amneslararinna, samt for hvarje ansluten ofningslararinna ett sadant af 35 ore pr veckotimme. '
AKTIEBOLAGET NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
486.
D A G N Y Fraaor och svar.
Hvar kan man prenumerera H p Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid menumerera H dessa stiillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man a W gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4: 50 for l / ~, 2: 50 for l /, och 1: 25 for ' 1, ar.
Hvilka viflkor erhdlfa prenumerantsamlare 1 Dagny?
Den, som samlar minst 5. prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfirs- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fiirfara f6r denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: l) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men allfid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elkr: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis 16sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAONYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
UNG nigot musikalisk battre Flicka onskar helst geiiast plats i onskar plats som lektris och sall- trefligt hem att som familjemedlem skap hos ensam dam eller herre deltaga i forefallande goroniil.
Svar eller familj (mindre) som hjalp eller [il1 el sa^, Halmstad p. r. slllskap.
Hushallskunnig.
Tacksam for svar (inom 8 dagar) till uEn- samD, Uddevalla p. r.
Bildad, musikalisk 37 ars dam onskar plats som sallskap och hjalp i bildadt 18 ars flicka godt hem, garna pa landet i frisk som kan forete bet.
fran Iiandelssk., trakt, nu eller till nyiret.
Svar till onskar plats i aff.
eller p i kont.
s37 ar, 19123 under adress S. Ciu- Nagon lon otiskv.
Svar t.
•âFritt malii Annonsbyra, Stockholm f. v. b. vivre^, Eksharad, p. r. BATTRE FLICKA onskar plats I enkelt, godt hem som husmoders hjalp.
Kunnig i husliga goromil.
Lon onskas.
Svar onskar elementarbildad 24-irig flic- ka niats som barnfroken eller som - till an sprak slos^, Bersbo.
hjaip med forekommande goromal, som hjalp cch saIlskup till I VANLIGT HEM soker en an- event.
ensam, dam.
Genomgatt sprakslos, allvarlig och ordentlig hushalls- aldre och sykurs.
Nigon lon battre flicka, med lust for husliga och en e. m. hvar 14 dag onskas, goromal, plats.
Svar till ?&gt;Villig ledig.
Goda rek.
finnas f r h forut - 26., Kalmar p. r. innehafda.
platser.
Tacksam for svar med fordringar och formailer) Ordningsam:, under adress Kv.
gymnastikdirektor S. markt Gumrielii Annonsbyr;, Stockhoitn!
H onskar plats a gymn.
institut hos f. V. b. lakare eller i familj i Sverige el.
Tyskland.
Svar till * Vintern 12-13 ", Bildad flicka Lund p. r. onskar plats i battre familj, for att!
under skicklig ledning lara Iiiish !ill- Svar till 018 ar:), Solvesborg p. r.
Ung daan, kunnig i stenografi och tyska med I nagon kontorsvana, onskar plats p2 kontor i Stockholm eller Norr- landsstad.
Svar mlrkt llNorrlandska 21-arig flicka rzed god skolun- X ", Allm.
Tidn.-kontoret, Gust.
Ad.
derbyggnad, som i tre $r innchaft anstallning pH ritkontor, soker plats torg, Sthlm.
som elev hos landtmiitarc ffir att lara kartritning.
Vari vid skrifgii- romal.
Tacksam for svar till .I Van ritare, Uddevalla p. r.
I Kartritning.
Ban kplats.
Ung, battre flicka fPlatssGkande f; sina annonser inforda i Dagny f6r halfia p r M eller 7 % 6re pr mm.
Flicka som genomgatt smaskolesemina- rium, onskar plats som skrifbitrade eIler som guvernant for minder- ariga barn.
Svar.
under adress K. A., Sollebrunn, p. r. Leg. sjukgymnast UNG battre flicka, som genom- soker plats 2 bank.
Svar till " Bok- gatt folkhogskola m. m. onskar foring 2,000 " torde sandas till Nor- lira matla ing i battre familj i diska Annonsbyran, Goteborg.
stad eller flandet mot att lasa och spela med barn i familjen.
Svar till ~Matiagning~, Nordiska Annons- Som hjalp och sallskap byrh, Goteborg.
onskar ansprakslos flicka plats d.
1 Nov.
hos ensam aldre dam dar For att praktisera jungfru finnes, eller hos barnlos i alla hemmets sysslor onskar 23- farnili, helst i stad.
Lon onskas.
arig flicka komma i ett val ordnadt Svar till norrla land ska 2311, .p.
r., battre hem nu den 15 okt.
Ar Falun.
frisk och van vid arbete, har ge- nomgatt praktisk slojd- och hus- hallsskola.
..
Kunnig i nagot linne- Ung bikttre fiicks, somnad.
Onskar anses som fa- som genomglitt Husmodersskola miljemedlem samt nigon lon onskas.
Tacksam for svar nu geiiast till med goda rek., soker plats som husforestandarinna.
Svar till [[Mu- &gt;X.a, Nykopings p. r. sikalisk [[, p. r. Akarp I godt hem onskar plats i familj i in- eller ut- landet.
Svar till, Frisk och glad0 .. under adress S. Gumalii Annons- sokes plats som vardinna eller hus- byra, Stockholm, f. v. b. forestandarrirna af dlrtill kompe- tent person.
Den sokande ager Bildajd, musikalisk stor erfarenhet i ett hems praktiska 37 ars dam onskar plats som sall- skotsel och utpragladt ordnings- skap och hjalp i bildadt godt hem sinne.
Mycket goda rekommenda- glrna pil landet i frisk trakt, nu tioner kunna foretes.
Svar till eller till nyaret.
Svar till 1137 ar, 1912 " under adress S. Gumalii Wardinnall under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockhom, f. v. b. Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. Barnskoterska.
Exam.
barnskoterska soker plats i battre familj: Svar till " Barnsko- terskan, Flen, p. r. u NG, musikalisk, hushalkvan battre flicka onskar till 1 nov.
plats i treflig familj.
Svar till ltSrn4- landska ", Bredsjo p. r. r I I onskar plats i famiij som Iijalp och sallskap.
Svar tiI1 QB.
C.11 adr.
Saffleallen, Stif@- LEDIGA PL A TSER4 Ordinarie Lhrarinnetjhnsten vid lagre afdelningen:, f N i s Justa folkskola (litt.
B) i Norbergs for- samling, Vastmaniands Ianj km- gores harmed ledig till ansokan inom sextio dagar frin forsta da- gen, da kungorelseii infores i Post- och Inrikes tidningar.
Lon enligt lag.
Bostad i sknl- huset 2 rum och kok jamte ved- brand.
Skolan ar vackert bc lagen cirka 4 km.
fran Norbergs k31-k:: och - station.
Sokandena fordagges prof. Er- sattning for resekostnad lamiias de profvande.
Tjiinsten sokes hos skdriidet iin- der adress Norberg.
Norberg den 24 september 1912.
_ - -.
SkoZrirlaE.
1
Vikaria ten silsom foresthdare och hus moder vid Skyddshemmet fo gossar il Vrhgsholmen, bt laget vid hafvet i Tanums socke i Bohuslan, iiro lediga under tide 1 januari-l juli 1913 och kur goras harmed till ansokan ledig; Forestandaren skall vara gif Hans hustru bor vara lamplig ti husmodersbefattningen och aga for maga att foresta ett storre hushal Ansokan skall vara atfoljd af be tyg for mannen ofver aflagl folkskollarareexmen, prast- oc Iakarebetyg for rnakarne oc deras barn samt de ofriga hand lingar, som de sokande vilja abe ropa.
Efter den har kungjorda vikarir tidens slut torde iniiehafvarna hafv utsikt att erhalla ordinarie anstall ning.
Vikarierna erhalla full or dinarie lon.
Loneforminerga aro for forest&amp; daren 1,600 kronor pr ar sam tvi alderstilliigg, hvartdera a 301 kr., for husmodern 400 kr.
pr a med tva alderstiliagg, hvartdera, 100 kr.
A~derstiiia~~en utgar efte 5 och 10 ars val vitsordad ' tjanst goring.
Forutom namnda kontant, loner tillkommer for makarna ocl deras barn, tills dessa uppnatt 1i ar, fri bostad (3 rum), vivre, tvatl bransle och lyse 2 anstalten sam fri Iakarevard och medicin .. Ansokningar, stallda till styrel sen for Skyddshemmet i Vrangs holmen, insandas senast den 9 nov till folkskoleinspektoren i Goteborl doktor Rurik Holm, som ock be svarar inlamnade forfragningar.
Goteborg den 1 oktober 1912.
Styrelsen.
Ordinarie lararinnebefattningen Extra larare eller lararinna vid Gustafstorps fasta folkskola (litt B) i Morrums forsamling, Blekingc Ian, ar ledig till ansokan inom 6 (dagar fran forsta kungorandet har af i Post- och Inrikes tidningar God hostad, 3 rum och kok.
Lor enligt lag.
Platsen tilltrades 1 jan 1913.
Laget idylliskt invid mindrr jarnvagsstation.
Ansokningar in, sandas till skolradets ordforande adr.
Morrum.
Morrum den 25 sept.
1912.
Skolradet.
i svenska, rakning och naturlara cirka 12 veckotimmar, erhaller an stallning vid Mora folkliogskola in stundande Iiis %-, 25 oktober til midten af maj.
Ersattning i likhe med extralarare vid laroverk.
Ref lekterande hanvande sig fore dei 17 oktober till Rektor J. Romson Mora.
En ordinarie folkskollararinnebefattning vid Lunds stads folkskolor kun.
gores harmed till ansokan ledig inom foreskrifven tid fran forst2 kungorandet haraf i Post- och In- rikes tidningar.
Lonefornianern2 iro i ett for allt i forsta Ione.
graden 1,450 kronor, i andra 1,600 i tredje 1,800 och i fjarde lone- graden 2,000 kronor.
Till folkskolestyrelsen stallda an.
sokningar insandas till folkskole.
ityrelsens expedition.
Lund den 23 sept.
1912.
A f01 kskolestyrelsens vagnar: J. Stromberg.
Nils Lundahl. '
vid storre bruk i mellersta Sverige onskas frisk och ordningsfull, nago sykuiinig flicka, att.
tillsamman!
med husmodern skcta de huslig; goromalen.
Svar till 11Hemtrefnad ' p. r., Askersund.
I enkelt hem p2 landet, finnes plats ledig til 1: sta november .for en frisk, stad gad och hushallsvan battre flick helst landtbrukaredotter, som vi1 Sjukskoterskeplatsen utfora och se till allt ' inom ett herr goromal, samt var: vid Epidemisjukhuset i Flen ar le, Forekommande till god hjalp.
Tvennr dig att tilltradas den 15 iniiev.
okt husmodern jungfrur finnas.
Svar med betyg eller senast den 1 inst.
nov.
Lon och lonefordningar till nFamilje kr.
450 pr ar jamte 50 ore i ar, medlem Svenska Dagbl vode och 75 ore i kostpengar fol kontor.
f. C. v. S.#, b. hvarje dag, sjukhuset ar belagdt Skoterskan ombesorjer mathall * ningen m.ot ersattning af 75 ore pi dag och patient.
Bitride finnes an.
Duglig .korrespondent stalldt.
.
Ansokan insandes till underteck stenograf och maskinskrifvare, man- nad, som laninar narmare upplys lig eller kvinnlig, fullt beharskandc tyska spraket och med goda kun- ningar.
Epidemisjukhuset i Flen den I skaper i engelska och franska, er- haller den 1 nastkommande Januar: okt 1912. iormanlig, val aflonad anstallning Carl Nedstrom.
Styrelsens ordforande 1 engrosaffar i Goteborg.
Energi &gt;ch god arbetsformaga forstavillkor, Ansokningar med uppgift om re- ' erenser och foregaende anstallning; amt atfoljd af vidimerade betygs- Kvinnlig ifskrifter till l1B.
, D.
18741i, S. Gu- naelii Annonsbyra, Goteborg, f. v. b, Korrespondent, l ar ar inne befattningen lid fasta smaskolan vid kyrkan j V. Solberga forsamling, Jonkopings an, med lon efter lag och ersatt- iing for slojd for flickor, farklaras iarmed till ansokan ledig fore 1 iovember 1912.
Tilltrade 1 jan.
1912.
Ax.
Hallberg.
Skolradets ordforande, Adr.
Flisby.
Drdinarie lararinnetjansten Till ansokan lediga kungora harmed tre ordinarie lararinnebe fattningar i Brannkyrka forsamlinl en vid Liljeholmen, en vid Blom mensberg och en vid Enskede, at sokas hos skolradet i Brannkyrki (adress Huddinge) 60 dagar frar det denna kungorelse forsta ganger blifvit inford i Post- och Inrike$ tidningar.
Lon och ofriga formanel bestammas af stadsfullmaktige Stockholm.
Prof erfordras ej.
God- kanda vikarier finnas p3 alla trc platserna.
Huddinge den 21 sept.
1912.
A skolradets vagnar: Aug.
~orssman.
I liten familj rid Axmars bruks fasta folkskola cungores ledig till ansokan innan ien 19 oktober 1912.
Lon enligt ag; till bransle 80 kr.
for ar; bo- itad 2 rum och kok; fortsattnings-; kola 100 kr.
Barnantalet ringa.
Hamrange i Gastrikland, adress Sergby, den 16 augusti l9J2.
P. O. Obevg.
For skolradet.
rid Salby treklassiga smaskola i Ursta, Stockholms lan, ar ledig ch sokes hos skolradet fore den 6 november d. a.
Lon enligt lag.
Skolradels ordf &amp; ande.
Flink i stenografi och maskinskrif.
ning, kunnig i tyska och engelsks spraken, erhaller nu .. genast plat$ p2 fabrikskontor i Ostergotland Svar med referenser och betygsaf- skrifter emotses till liExport ", undei idr.
S. Gumzlii Annonsbyra, Sthlm, F. v. b. Kassorska o. Bokforerska!
3 0 s FRU jamte 15-arig dotter hskas en battre flicka som familje- nedlem ' och som ar villig att skota: n ensamjungfrus sysslor, utom le grofre.
Ref. onskas.
Svar till 3.1 Breitholtz, Strengnas.
Husforestandarinna.
Bildad och om mojligt nagol nusikalisk ung dam, med jamn1 h:) gladt lynne, verkligt skicklig i; aval finare som enklare matlag- iing och bakning samt i - all1 ifrigt, som hor till ett val ordnad1 lems skotsel, erhaller plats hos ildre, ogift, respektabel godsagare, or att helst p i egen hand jamte mg jungfru eller annars under ildrig moders ledning foresta och ikota hushallet i hemmet samt, prida gladje och trefnad omkring, ig.
Betygsafskrifter, foto.
och ref. Kvinnlig Kontorist; amt uppgift a alder och lonean- ullt hemmastadd i bokforing er- prak sandes genast till " Godsagare " ialler nu genast plats a fabriks- rranas.
rontor i Stockholm.
Egenhandig insokan med betygsafskrifter och otografi samt uppgift om forut- En battre flicka rarande anstallning, alder och lone- insprak mottages under marke .f stand erhaller god lonande plats !Kassa och bokforing " Svenska .tt undervisa nyborjare i musik.
lagbladets Annonskontor, Stock- ivar med foto och alder motses il1 m mu si kli, Goteborg 5. iolm.
Fullt hemmastadd med grosshan- ielsbokforing, rutinerad, noggrann och med god handstil, helst nagol sprakkunnig, far genast fortroende- plats i Stockholm mot uppvisande af erkandt goda betyg och refe- renser.
Svar till # Intelligent kontorist^, Postbox 243, Stockholm 1.
Sprid Veckotidningen D A GNY!
..
18,008,500 kr.
skola ittlott ?~ g 1889 Ars Stockholms Teater-premie-obligatloner.
Dragning den 1 NOV: och ar hogsta vinsten Sparkasse- rakning 4 15,000 kr.
olo K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, SBdermalmstorg 8, Sturegatan 82, STOCKHOLM.
Fonder 4,000,000 kr.
Kuinnliga arbetsom riden.
For endasf kr.
Z; 50 erhalles kontrakt med ensam vinstratt a en obligation- for kr.
5: - i fyra st. o. for kr.
10: - ii ti8 obligationer, portofi itt.
Drag- ningslista gratis.
Bestallningar insandas till OBLIGATIONSKONTORET, Stora Nygatan 27, Malmo.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
upplysningar genom Postadr.
: Arviha.
- Naturskont lage.
Billiga iefnadskostnader.
- Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande oofvertraffad!
54 Drottninggatan.
ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l. Hoflev.
21 Lilla Vattrigatan 21 = Stockholm.
.
- - Fredrika-Bremer-FBrbandet: Klarabergsgatan 48, 2 tr. Rikstel.
2762.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Flirbandets Sjaksk8terskebyra: Tannelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 1 1.
Lektioner I Liainesiirnnad (5fven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EGNER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
EVA EGNER, Malmo.
Fersens vag 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
Aberopa all tid annonserna i DAGNY!
(LEDIGA PLATSER) Ordinarie vid Gustafstorps fasta folkskola (litt.
B) i Morrums forsamling, Ble- kinge lan, ar ledig till ansokan inom 60 dagar fran forsta kungo- randet haraf i Post- och Inrikes tidningar.
God bostad, 3 rum och kok.
Lon enligt lag.
Platsen till- trades 1 januari 1913.
Laget idyl- liskt invid mindre jarnvagsstation.
Ansokningar insandas till skolra- dets ordforande, adress Morrum.
Morrum den 25 september 1912.
Skolrddet.
Folkskollararinnetjansten vid Saljesta nyinrattade folkskola inom Jar$sO forsamling ar till an- sokan ledig fore.
den 24 oktober detta ar: Flickslojd kan anordnas.
Bostad 1 rum och kok med er- sattning for bristande rum.
Till- trade 1 januari 1913.
Jarvso den 22 augusti 1912.
Einar Bergwall.
Skolradets ordforande.
Smaskollararinnebefattningen vid Minslunda smaskola sokes se- nast den 10 december ' detta ar hos Figeltofta forsamlings skolrid.
An- sokan, atfoljd af betyg, torde in- sandas till undertecknad.
C.
G.
Lundblad.
Skolradsordforande, adr.
Loyvesfad.
1) Fasta folkskolan i Myra (ny- inrattad) af Norra Rddra forsamling af Varmlands lan sokes af exami- nerad larare eller lararinna fore den 21 november 1912.
Skolan ar belagen nara station och landsvag, omkring 3 kilometer frin kyrkobyn.
Lon enligt lag, hvar- jamte forsamlingen betalar atgifter- na till pensionsinrattningen samt iinke- och pupillkassan.
Slojd och fortsattningsundervisning aro fore- nade med skolan.
Tilltrades den 1 januari 1913.
2) Fasta folkskolan i Uddheden af Norra Rada forsamling sokes af examinerad larare eller lararinna fore den 21 november 1912.
Lon enligt lag samt 100 kr.
i ersattning For bristande planteringsland, hvar- jam te forsam lingeii betalar afgifter- na till pensionsinrattningen samt anke- och pupillkassan.
Skolan ar forenad med slojd- och fortsatt- ningsundervisning.
Tilltrades den 1 januari 1913.
Adress Rada.
Skolradet.
EaB.a9irn8 sn ' all, enkel och barnkar, sokes for tvanne nyborjare, bosatta nigra mil utanfor Stocksolm.
Svar med referenser och b e - pretentioner till Harjaro Gard, pr an@.
Caesar, Stockholm.
GYNNA DAGNYS ANNONSORER!
Bagens nummer lnnchllller i hkme Eliska Vincent.
Af E.
G. Nordin.
Sltijdlararinnorna vilja vara med.
Af Hila!
S] dUcrg '.
Stockholms Sodra K. F. U.
K: s 25-arsjubileum.
Af M. R- M.
En permanent utstallning i Stockholm for kyrklig konst.
Af Maria Rieck-Miilfer * Marcelle Tioayre: Karlekens skugga.
Rec.
af Mnrilt JorrirW.
- Caroline Lewenhaupt: Lefnadsvishet.
-- Claes och Ruth Forsgren: Min egendom.
Krig eller fred?
Ett kapitel ur en Lok om vanskapen.
Lotten Dahigren.
i !.
Bmsand litteratur.
Notisen.
Prenumeration a, Dagny sker ib narmaste postanstalt eller bokhandel.
Af
