# ID: svediakorp-per566
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,709
# sentences: 957
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


%ar.
Prenumerationspris: kr.
4: 50 11s Hr.
kr.
2: 50,,?
: 50I1l4,, ..,, l: q.
vi.,, .. 6: e A r g.
Stockholm den 1.0 Oktober 1 8 1 2 Ntr 41..
I Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv5 tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.,, Losnummer I0 ore.
Prenumeration sker sHval i landsorten som i Stockholm a narmaste ' postanstalt eller.
bok-.
handel.
Utgifningstid hvarje torsdag.
-- I Redaktor o. ansvarig: utgifvare: I I E L L EN K L Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, F. Englunds BoMr.
Expedition och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tva tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
I Annonspris: 15 Ore per mm.
- Enkel spaltbredd 50 mm.
* Marginalannons und0.r- texten.
l 5 mm: s hojd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, l0 ggr 10 010, 20 ggr 20~O10, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m..
- .- MathiIda S i l o w.
.
Ett 25-brs-jubileum.
D en 9 oktober var d e t tjugufeni Ar sedan Mathilda ~ i l o w intradde i arbetet for Fredrika-Bremer-For- bundets stipendieinsii- tution.
Alltsedan dess har hon i egenskap .af sekreterare.
verkat for.
institutionen, p2 ett satt som oupplosligt forknip- ' pat.
hennes namn .med historien om dess ut- veckling.
~ n ~ Som ' ~ a redan for ett ' par ar sedan * meddelade en skildring af ~ a t h i l d a Silows for- hallande till friherrin- nan Adlersparre och den af henne .vackta tanken p i yrkes- och studiestipen- dier for.
unga .. kvinnor, vilja vi under hanvisning.
till d ' enna skildring har endast paminna om nigra fakta, som belysa betydelsen af Mathilda Silows insats i det arbete, At hvilket hon agnat sina basta krafter.
, * Se n: o ' 50 for 24 dec.
1908..
.
.
.
.
Det var under en vistelse i Helshgborg sommaren 1887; som Es- selde larde narrtiare kan- na Mathilda Silow och forstod attevacka hennes ' entusiasm for .sin plan att for .unga, h i n n h r .underlatta .vagen.
till en utbildning, som.
kunde satta dem i stand.
att ' med hopp ' om fraingang upptaga kampen-for till- varon.
Ifrig att .agna sig at den goda saken, folj- de Mathilda Silow sam+ ma host till Stockholni sin med hangifven.
be- undran omfattade van, hvars hem hon seder-.
mera i nara atta Ar delade.
Under den dagliga sam- varon med Esselde fick hon del af hennes plan?
och intressen och larde sig ' af hennes foredome att alla ' hvardagsbekymmer och alla arbetets oundgangliga slit- ningar till trots halla fast vid de stora parande ideerna.
Bekymmer funnos nog under institutioneris forsta "
.
.$r, d&amp; efter den uppgjorda planen insamlingen till de olika lanens fonder sattes i gang och den stund, da de vuxit sfg sa stora, att: stipendier.
:, verkligen skulle kun- .va ' utdelas, annu hagrade i ett dimmigt fjarran.
Men svarigheterna endast sporrade sekreterarens energi.
Ej nojd med de resultat, som uppnaddes genom korre- spondens, .valde hon efter nagra ar pa Esseldes for- slagen annan uhrag.
Hon holl foredrag under resor i landsorten om Fredrika-Bremer-Forbundets verksam- het, sarskildt for stipendiesaken, och dessa resor, som hon borjade sommaren 1891, utstrackte hon sederme- ra sarskildt under de ' narmaste sju aren till sa godt som alla Sveriges lan.
Pa sadant satt bragt i bero- ting nied inflytelserika personer i de olika orterna, forstod hon att med sin entusiasm vacka till lif inires- set for den sak hon omfattat, och frukten daraf vi- sade sig pa sa godt som alla hall i okade fonder.
Ar l896 borjade stipendieutdelningen fran lans- fonderna.
Sammanlagda beloppet af stipendierna upp- gick da till 1,920 kr.
Under forlidet ar steg den till stipendier disponibla summan till 7,822 kr.
Det.
ar siffror som tala ett otvetydigt sprak om institutionens utveckling.
Det ar emellertid langt ifran att sekreterarens ar- bete minskats, sedan hon lyckats satta fart i insam- iiigen till fonderna.
Det har i stallet mer och mer tagits i ansprak for uppgifter, som aro minst lika krafvande.
Det galler ej blott att underhiilla forbin- delserna med landsorten och besvara alla forfragnin- Kvinnans stblhing i urkristendomen.
Af Docen ten Emanud Linderholm.
I. or ett riktigt forstaende och en rattvis uppskatt- ning af kvinnans stallning i den aldsta kristen- domen ar det nodvandigt att taga hansyn till hennes kulturella, sociala och religiosa stallning i den gamla varlden fore och utom kristen askadning.
Att har teckna denna stallning medgifver utrymmet icke.
Vi maste darfor noja oss med en allman erinran orii kvinnans foraktade, omyndiga och isolerade stallning i den gamla varldens samhallslif.
Markas bor dock, att hennes stallning var Iagre i Orienten och clef gamla Grekland an i Rom.
Har intog kvinnan af alder en friare stallning och var hogt aktad och arad i hem och samhalle.
Kejsartiden medforde snart un- der hellenismens inflytande en kvinnoemancipation, som i etiskt hanseende blef betanklig nog.
.Kristendomen framtradde forst i Orienten, och detta ar nagot, som maste tagas i betraktande vid bedomandet af kvinnans stallning inom den aldsta kyrkan.
Trots det nara sambandet med Orientens kultur far dock kvinnan p8 kristet omrade cn hogrc stallning an i den hedniska och judiska omgifnin- gen, om vi namligen utga fran synpunkten af heti- nes personlighetsvarde.
Emellertid bor det sagas, att urkristendomen har- gar fran sokande utan afven att taga reda pa utsik- vid i vasentlig man bygger pa det gamla Isr~eEs tema inom olika verksamhetsomraden och mojlighe- askadning.
Manniskolifvet har i Israels tro en hogre terna for en fullgod utbildning till ett visst gifvet hall.
helgd och ett hogre varde an annorstades i forkri- Afven dessa nya uppgifter har Mathilda Silow med sten tid, och det har detta, emedan manniskan betrak- aldrig slappnande intresse omfattat.
tas sasom Guds afbild.
Sa far afven barnet och hin- Betydelsen for stipendieinsti tutionens utveckling af nan, hvilkas vardering oftast foljas at, ett hogre var- Mathilda Silows hangifna och outtrottliga arbete, af de an annorstades.
Rent rattsligt sedt hade val eljes hennes entusiasm for den sak, at hvilken hon agnat den israelitiska kvinnan en mindre fri och sjalfst ' art- sitt lif, kan ej skattas nog hogt.
Ett erkannande dar- dig stallning an exempelvis Babyloniens och seiiare af frambars vid tjugufemarsjubileet i gar till henne Roms kvinnor.
Praktiskt taget intog dock den israe- af stipendienamndens v. ordforande, som meddelade att litiska kvinnan en aktad stallning.
Mirjam och Debo- en insamling pagar till en fond, som skall bara hen- ra, Hanna och Rut, senare teckningarna af Ester och nes .. namn.
.
" Mathilda Silows pensionsfond " skall for Judit liksom ock den beromda kvinnokaraktaristiken i framtiden fasta hennes namn vid institutionen och en Ordspraksbokens 31 kap. vittna harom, for ati icke gang komma hennes eftertradare pa sekreterarens an- namna Hoga Visans kvinnodyrkan.
Men framfor allt svarsfulla.
och krafvande plats till godo.
Det ar att bor markas, att den israelitiska kvinnan icke, skom hoppas att hon p&amp; m h g a ar annu ej skall behofva eljes ofta var fallet bade i Grekland och Orienten, tanka p i nigon eftertradare) men att, da den stunden fornedrades af nagon religios tempelprostitutio~i, lik- ar inne, med hennes namn ocksa den goda tradition som icke heller den vanliga prostitutionen tolererades.
hon skapat for det viktiga arbetet skall fortlefva.
Israels religion, Jahvismen, var kysk och strang och kande intet kvinnligt element i gudomen.
Profetismen lyckades till sist utrensa hvarje besmittelse af gruin- folkens osedliga kulter.
Alltf or sallan betankes, hvad det for kvinn&amp;s personliga varde betydt, lin.
israeli- tisk och kristen religion gjort slut p&amp; den for hin- nan odesdigra forbindelsen mellan det sexuella och den religiosa kulten.
I judendomen synes kvinnans sfalhing snararc sankas - an hojas.
edan en del ringaktande rabbinska Annonsera i DAONII!
F
uttryck tyda darpa.
Hustrun ' ar mannen strangt underordnad, och den judiska kvinnan i allmanhet ar pliktig att i det enskilda 05h offentliga lifvet visa den storsta tillbakadragenhet.
Hon aktas icke vardig na- gon undervisning i lagen och anses icke heller, lika litet som barn eller slafvar behofva lasa den ' bon, som hvarje, vuxen israelitisk man hade att lasa tva ganger dagligen.
Manggiftet ar tillatet men oftast tor- de ha ifragakommit blott en hustru.
I motsats till hvad fallet var i den romerska ratten kan blott man- nen men icke hustrun lata skilja sig, och pa Jesu tid tog man det ofta mycket lattvindigt med skilsmassan fran hustrun.
I allmanhet torde det sedliga lifvet bland judarna pa Jesu tid ha statt jamforelsevis hogt och i hvarje fall hogre an uti den hedniska omgifningen.
Likval synes krafvet pA kvinnans kysk- het hafva varit strangare an, pa mannens, sasom ju ' regel ar i hela den gamla varlden.
En sak, som icke.
bor forbigas, ar att kvinnan i senjudendomens teo- logi borjar betraktas sasom etiskt svagare an man- nen.
.
Sedan satans- eller djafvulsforestallningen ge- nom persiskt inflytande uppkommit i judendomen, blir det satan, som i o,rmens gestalt uti paradiset forleder kvinnan, hvilken sedan drar mannen med sig i fallet.
Sa inledes i forestallningen den for kvinnan i Artusen sa odesdigra forbindelsen mellan.
henne och satan och grundlagges den askadningen, att det ar kvinnans skull, att synden fatt insteg i mannisko- varlden.
Stanna.
vi nu infor Jesu stallning till kvinnan, finna vi flerstades af hans utsagor och liknelser, att han val gifvit akt pa hennes lif och +drid.
Ett mark- ligt faktum ar, att Jesus till sina narmaste larjungar och fo,&amp;ogna raknade flera kvinnor, bland dessa de bada systrarna Marta och Maria.
i Betanien.
En lika gammal som ogrundad forestallning ar, att Maria Magdalena .varit en fallen kvinna, medan hon i verk- ligheten sages ha varit besatt, d. v. s. sinnessjuk.
Vid beroringen med fallna kvinnor, som forts i hans vag, har Jesus handlat pa en gang med allvar och mildhet, i ofrigt riktande sina skarpaste ord mot si$ dana synder som det religiosa hyckleriet och hard- heten mot andra.
Mot det barbariska straffet for ak- tenskapsbrott har han stallt sig afvisande.
I fraga om aktenskapet forutsatter han det monogamiska (Mr.
10: 6-8) och anser i motsats till rabbinerna akten- skapet till sin ursprungliga ide oupplosligt och den i lagen medgifna skilsmassan sasom en eftergift for manniskohjartats hardhets skull (Mr.
10: 2 f.).
Dar- for ogillar han skilsmassorna.
Tillika utsager han tydligt kyskhetskrafvet afven for mannens vidkomman- Det behofver ju icke sagas, att de (Mt.
5: 2 ?-32).
.
denna stranga betraktelse af forhallandet mellan man och kvinna var agnadt att skydda och hoja kvinnans pqsonliga.
varde.
Med all ratt kan det sagas, att det hos ~ e s u s och i hans evangelium icke finnes ett spar af nagon sorts ringaktning for.
lyinnan.
Tvart- om har Jesus brutit med fariseismens ringaktande ' ', ' ~ l l m.
pensions f iir sakringsboliite t, Stockholm, I meddelar till s k d e l e s billiga premier: Lif-, Blandade Lif- &amp; Kapital- samt B a r n f h a k r i n g a r Liberala invaliditetsbestammeker.
Bolaget ansvarade den 31 dec.
191 1 for en lifforsakringssumma af 89,650,951 kronor.
kvinnobetraktelse och i strid med denna och till sina egna larjungars forundran aktat afven kvinnor varda undervisning och upplysning, harmed oppet erkan- nande deras personlighetsvarde och deras ratt att del- taga i lifvets hogsta fragor.
Ga vi ofver till den apostoliska tiden och dess skrifter, skola vi i dessa finna atskilliga utsagor, som visa att.
apostlarna delat sin tids och sarskildt juden- domens betraktelse af kvinnan sasom enligt Guds &amp; h naturens ordning mannen underordnad, en sak, soam dock icke bor fattas alltfor tragiskt.
.
Sasom Gud ar Kristi och Kristus mannens, sa ar mannen kvinnans hufvud, sager Paulus.
Mannen ar icke af kvinnan, utan kvinnan af mannen, och icke heller - skapades mannen for kvinnans, iitan kvinnan for mannens skull (1 Kor.
11).
Hustrun skall vara sin man undergif- ven, hvaremot han skall visa henne.
karlek (~ f.
5, Kol.
3).
Samma tankar hos Petrus, hvilkens kvinno- spegel (1 Petr.
3) icke kan frankannas sitt varde.
Dar dess kraf stallas pil kvinnan, ar hon icke lang- re for mannen blott ett lustobjekt, barnafoderska eller arbetstral utan den ideala personlighet, som han s o - ker och som han erkanner sig andligen likvardig.
Af utomordentlig betydelse for kvinnans liksom for mannens sedliga utveckling och hojande till ett hogre etiskt lifsplan blef kristendomens for antikens manni- skor radikalt nya aktenskapliga och sexuella etik.
Paulus foredrager val det ogifta standet och rekom- menderar detta sarskildt med hansyn till tidens nod och korthet, men han ar langt ifran att forbjuda ak- tenskapet och for stor manniskokannare for att icke.
inse, det aktenskapet maste vara regel.
Liksom Jesus anser han aktenskapet oupplosligt och sjalfklart ar, att det kan vara fraga blott om det monogamiska aktenskapet (1 Kor.
71.
Redan i sitt forsta oss beva- rade bref finner Paulus imledning att inskarpa det kristna aktenskapets etik.
Hans mening var icke att predika en fullkomlig afhallsamhet, men han inskar- per, att ' det aktenskapliga samlifvet skall lefvas uti, &gt;helgelse och arap9 och ' icke uti hednisk liderlighet (1 Tess.
4: 5).
Det sexuella umganget ar icke lang- re, sasom det eljes t. o. m. i stoicismens adla kret- sar betraktades, en etiskt indifferent handling.
Folj- aktligen fordomes ock absolut allt utomaktenskapligt!
umgange med prostituerade och andra (1- Kor: 6).
Den apostoliska predikan bryter absolut med den dubbla moral, som ofta raknade strangt med den unga kvinnan men icke ens hos hellenismens hogst staende man later formarka ett allvarligt klander af mannen i ty fall.
Kristendomen har fran borjan ab- solut forkastat den dubbla moralen och stallt samma kraf pa mannen som pa kvinnan.
Att kristendomens stranga sexuella etik var kvinnan till skydd och bi- drog att hoja hennes manniskovarde, borde icke be- hofva sagas.
.
Starkast framtrader kvinnans forandrade stallning inom urkristendomen pa religionens gebit, alltsa pa den gamla varldens heligaste omrade. '
, ' I
darinnor och forestandarinnor for de smil husforsani-, lingar, hvilka sa uppkommo.
Till kvinnor med deii- na stallning och uppgift kunna kanske raknas Febr i Kenkrea, hvilken Paulus varmt lofordar, jamte ari- dra kvinnor, som namnas i Rom.
16.
Med sikerhel galler detta i hvarje fall uti Kol.
4: 5, som eilligt basta lasarter, trots alla svenska ofversattningar, bor ofver- sattas: " Halsen broderna i Laodicea och N y rn f a (ej Nymfas) samt forsamlingen i k e n n e s (ej hans) hus. "
Skulle nu an dessa kvinnors verksamhet inskran- kas till ett vardskap for forsamlingen, s2 star hetraf- fande andra kvinnor fast, att de deltagit uti det rent evangelisatoriska arbetet.
Saval om Priskilla som hen- nes man Akvilas sages, att de undervisade den larde alexandrinern Apollos (Apg.
18: 24).
En forsamling finnes i deras hus (1 Kor.
16: 19), och bada beteck- nas af Paulus sasom hans " medarbetare i Kristus Jesus, hvilka ", tillagger han, " icke allenast jag, utar, alla hednaforsamlingarna tacka " (Rom.
16: 3).
Dar.
sammastades namnas ock flera kvinnor, som " arbeta i Herren ".
Afgorande ar Fil.
4: 3, dar Paulus on1 Euodia och Syntyke till en manlig medlem af forsain- lingen yttrar: " Bitrad dessa kvinnor, hvilka jamte mig haha k a m p a t i e v a n g e l i u m tillika med Kleriiens och andra mina medarbetare! "
Uppenba1Qer.i stal- las dessa kvinnor har i paritet med de manliga med- arbetarna i evangeliets forkunnande.
Vid sadant forhallande ligger det intet forvinandc Europa.
Redan i apostolisk.
tid synas kvinnorna ha dari, att Paulus i 1 Kor.
l l silsom nagot sJf - a n l x t varit de, som i forsta hand omfattade den kristna talar om kvinnans offentliga profeterande sch beGjazi tron, foga forunderligt, om man betanker deras for- de i forsamlingen och blott foreskrifver, att kvinnan aktade och betryckta lage och den nya religiosa stall- darvid bor vara beslojad, harvid foljande orientalisk ning urkristendomen gaf at kvinnan: sed.
" Hvar kvinna, s o m b e d e r e l l e r p r o f e t e - Kvinnan betraktas icke langre Xisom den orena, r a a med oholjdt hufvud, vanarar sitt hufvucl ".
Men hvilken.
icke ager tillgang till religionens heligaste att profetera, det ar att tala for mimiskor till och hogsta formaner.
Hon dopes liksom mannen, och uppbyggelse och formaning och trost (1 Mor.
!l: hon ager tillhade till nattvarden, de kristnas nya hog- 3).
Profeterandet ar salunda icke identiskt med det heliga kultmaltid.
Dop och nattvard blifva snart de ekstatiska tungomalstalandet, utan med den uppbygg- kristnas mysterier, utan att detta andrar.
kvinnans till- liga forsamlings predikan.
Det ar for ofrigt ett yt- trade till dessa.
Liksom de kristna mannen kallas terst markligt faktum, att det ekstatiska elementet.
trots broder, SA namnas de kristna kvinnorna systrar, an- sin styrka i urkristen tid icke framtrader hos nagori nu ett bevis pa deras delaktighet i den kristna for- af de kvinnor, som namnas, trots kvinnans disposi- samlingen.
tion for det ekstatiska och mystiska.
De hafva i st. An mera, kvinnan far i urkristendomen t. o. m. deltagit i predikan och undervisning offentligt och en- en aktiv stallning med ratt att deltaga uti det religi- skildt, och det sistnamnda blef tvihelsutan undcs d$- osa arbetet till omvandelse och uppbyggelse.
Afven varande umgangesregler af sarskild betydelse for ar- kvinnor blefvo barare af Andens utomordentliga gAf- betet inom kvinnornas afstangda varld.
Denna kvinnans aktiva stallning i urkristendox~ieris vor.
Enligt Apg.
21: 9 hade namligen evangelisten Filippus fyra dottrar, som profeterade.
1 Pauli bref forsamling och missionsarbete kan icke betraktas si- namnas flerstades kvinnor, som tjanat forsamlingama.
som endast en eftergift eller en oklarhet.
Dd fi~ilis Sannolikt ar val, att somliga gjort detta ungefar pa hos Paulus utsagor, hvilka tydligt fastslCi kviniians samma .satt som vara nutida diakonissor och alltsa religiosa paritet med mannen.
Samme Paulus, som d vardat sig om fattiga.
och sjuka.
Men otvifvelaktigt ar kraft- af sin judiska uppfostran skrifver, att det icke ock, att kvinnor deltagit afven, i det rent religiosa ar- ar mannen, som skapats for kvinnans skull, utan betet.
Det lag i sakens natur, att battre situerade kvinnan, som skapats for mannens skull, tillagger kvinnor, hvilka blifvit kristna och upplato sina hem Ogonblickligen de sallan citerade orden: " Dock ar i sisom samlingsplats for trosfrandema blefvo beskyd- Herren hvarken mannen utan kvinnan eller hkmari Den apostoliska tid&amp; var en den nya utomor- dentliga religiosa vackelsens, inspirationens och entu- siasmens tid, och det markliga intraffar, att afven kvinnor: frarnhada och fa framtrada sasom barare af de nya andliga krafterna.
Utan tvifvel ar det Jesu n, har fallt det afgorande forhallande till k ~ i ~ a som utslaget:.
Hans kvinnliga larjungar och fortrogna kunde icke hallas utanfor, sa mycket mindre som det i urkristen tid stod klart, att den uppstandne uppen- barat sig forst for Maria Magdalena.
Sa aro Jesu mo- der och andra kvinnor, sakerligen Jesu tidigare lar- junginnor, med vid forbidandet af den forsta kristna pingsten och naturligtvis med afven vid dess ande- utgjutelse .och ekstatiska foreteelser.
Det ar val heller ingen tillfallighet, att Petrus da anfort Joels ord: " Edra soner och edra d o t t r a r skola profetera ".
Kvinnorna blefvo i fortsattningen icke frammade for deii nya kristna forkunnelsen.
Hela skaror af ba- de man ' .och k v i n n o r kommo till tron (Apg.
5: 14).
De kristna samlas sedermera i Marias hus (Apg.
12), och.
afven tjanstflickan a r med.
Bade man: och k v i n n o r blefvo dopta i Samarien.
I Joppe nam- nes Tabita.
sasom en kristen kvinna, kand for sin valgorenhet.
Afven kristna k v i n n o rdrabbas af Sauli forfoljelse.
Pauli forsta larjunge i Europa och.
darmed dess veterligen forsta kristna bekannare blef en kvin- na, purpurwamerskan Lydia i Filippi.
I Berea vun- nos icke f i ansedda grekiska kvinnor, i Aten Dama- ris.
I Pauli bref namnas ett flertal kristna hinnor i L ' +.
.
.
- -.
469 D A G N Y utan mannen, ty sasom kvinnan ar a f mannen, sa ner den religiosa myndighetsstallning, som hon i ur- ar ock mannen g e n o m kvinnan och allt af Gud " kristen tid agde.
Det a r ock sannolikt, att den all- (1 Kor.
l l: l l, 12).
Afven i naturligt hanseende manna kulturutveckling, som gjort att man icke lang- fiterstalles har jarnvikten mellan konen, sa snart det re tager anstot af kvinnans offentliga.framtradande icke langre ar fraga om att motivera kvinnans under- och som gifvit henne tillgiing till den hogre bildnin- gifvenhet i aktenskapet.
I religiost hanseende styrkes gen, skall komma att medfora, att kvinnans religiosa pariteten an ytterligare, nar Paulus i Gal. 3: 28, ett befogenheter n i och kunna na an langre an i urkri- af religionshistoriens storsta ord, yttrar betraffande stendomens dagar, hvilka, trots all senare regressiv forhiillandet till Kristus: " Har ar icke jude eller grek, iitveckling, alltid skola betyda den stora vandpunkten har ar icke slaf eller fri, h a r a r. i c k e m a n e l- i kvinnans historia.
l e r k v i n n a, ty alla aren i ett i Kristus Jesus ".
Har ar den gamla religiosa granslinjen mellan man och kvinna i de tydligaste ord upphafd och kvin- Grannlanderna.
nans religiosa jamliket med mannen klart uttalad.
Det nya danska forfattningsforslaget och kvinnorna.
Infor nu pavisade faktiska forhallanden och prin- Enligt Roskilde Tidende kommer danska.
regeringen.
att cipiella utsagor af Paulus.
sjalf kan det icke garna framlagga ett utkast till forfattningsrevision, hvars borjani langre rada.
niigot tvifvel om huru det forhaller sig lyder som ' foljer: E n ny v a l k r e t s i r a d e l n i n g med det beryktade, i 1 Kor.
14: 34, 35 Paulus till- f o r f ~ l e k e t ~ i n g e t h, v i l k e t v a l j e s af k,vin- skrifna forbudet for kvinnorna ait tala i forsamlinge;.
Det heter dar: " Sasom i de heligas alla forsamlin- n o r o c h m a n, s o m u p p n a t t 2 5 a r.
Dansk Kvindesamfund har i dagarna till konseljpre- gar t i g e eclr ' a k v i n n o r i f o r s a m l i n g a r - sidenten och inri.kesministern ofverlamnat den resolution 11 a, ty dem tillkommer icke att tala, utan ma de vara med afseende pa den vantade grundlagsindringen, som undergifna, sasoin ock lagen sager.
Men vilja de lara foreningen antog pa sitt arsmote denna sommar .i .Kol- nagot, sa fraga de hemma sina man, ty det ar skam- ligt for kvinnor att tala i forsamlingen ".
Dessa ord ding.
Dari uttalades foreningens asikt att ingen storre ' kunna icke forenas med forut anforda ovedersagliga forfattningsrevision borde vidtagas forr an kvinnorna sa- fakta och akta Paulusord och aro i allmanhet att anse som valjare och valbara finge gora sina asikter gallande; sasom ofankbara for Paulus och hans tid.
De ma- Konseljpresidenten.
forklarade hartill, att det ej.
vore tro- ste darfor betraktas sasom oakta och senare, under ligt att kvinnorna skulle blifva i tillfalle att ofva ' direkt kampen mot kvinnans ursprungliga rattigheter, insatta.
inflytande pa revisionen, men val att ingen forfattnings- revision ' konime att genomforas utan att kvinnorna erholle i texten.
Harfor tala afven textkritiska skal.
lika rostratt.
med mannen.
Att regeringen.
for sin .del Vi aro harmed inne pii kvinnans religiosa stall- har denna afsikt bekraftas ju afven af det forslag,.
.
som n i n g i efterapostolisk tid och i allmanhet i den gamla ...
.
kyrkan.
Redan i forsta brefvet till Timoteus, hvilket har Omnamnts.
i sitt nuvarande skick af flertalet- " forskare.
.betraktas Kvinnliga stortingskandidater i Norge.
Vid nu paga- sisom efterpaulinskt och stammande fran slutet af det ende moten i Norge for namnande af kandidater till forsta kristna arhundradet, heter det: " En kvin- stortingsvalen ha tillsvidare ' tvanne kvinnliga sadana upp- na .tillstadjer jag icke att lara andra eller att rada.
stallts, froken O t i l i e T o n n i n g i Gamle Akers krets ofver mannen.
utan vare hon i stillhet; ty Adam vardt bch fru G u1 a h i l d Z i e n e r i Uranienborgs krets.
forst skapad, sedan Eva, och Adam vardt icke bedra- Froken.
Tonning, som tillhor vansterpartiet, har under tva gen, utan kvinnan vardt bedragen och foll i ofver- perioder varit medlem af stadsfullmaktige; ' fru.
Ziener, so- tradelse " (1 Tim. 2: 12-14).
Orden och hela betrak- cialdemokrat, ar ordforande i arbetarepartiets kvinnofor- telsesattet aro typiska och programmatiska i mer an ening.
ett hanseende, for den tid, som kom.
Kvinnan liksom lekmannen forlorar smaningom i den gamla kyrkan alla sina ursprungliga rattigheter och uppgifter och blix fullkomlig passiv.
Hierarki och af hedendomen kommen asketism ' verkade bada jamte mycket annat i denna riktning och med den senare foljer ater kvin- noforaktet.
och Medeltidens kyrka finner ater nagon anvandning for kvinnans stora religiosa begafning, reformationen got henne ater mera passiv.
an nagonsin.
Blott i ar flyttad till.
nigra fria religiosa samfund aterfar kvinnan sin ur&amp;rungliga stallning.
Forst i modern tid har hen- nes stallning borjat forandras i protestantismens stora Klarabergsgatan 489 2 tre Stockholm *.
.
.
kyrkor.
Sannolikt kommer ock en gang den dag, da den kristna kvinnan pa evangeliskt omrade atervin- ~ 0 0 ~ 0 0 0 ~ 0 ~ ~ ~ ~ 0 0 ~ 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0 0 0 - A S T R I D A H L S T R O M 8r C: o. Joh.
BL C: o A.43. '
, l ' ', ' \ Dagnys Redaktion MODEAFFAR 18 SMALANDSOATAN 18, Stockholm.
(Vid Norrmalmstorg.)
Rekom m e n d e r a s.
unds strok Kungl.
Hofleverantor.
1: ma MIaskinkrosssd Alitbracif Hush~llskol, Cokes, Brikettter.
Riks-el.
4 27, 9427.
Kontor: Skeppsbron 18.
Allm.
Tel. 2288, 2249.
Ettgulnadt minne,sblad. '
: en 28 oktober 1412.
- Hvilken handelse fran var historias.
oroliga varbrytningstider ar det som stiger upp nu i hostetid 1912 och sager: minns!
For fem hundra ar sedan tilldrog sig den dagen nagot sa vanligt som att en kvinna utandades sin sista suck - ombord pa ett fartyg i Flensburgs hamn.
Men det lif, som dar andades, hade varit mindre vanligt, och de kvinnoogon, som da for all- tid slotos, hade varit vidsyntare an de flestas.
Fartyget, i hvars tranga skeppsrum den i hast till- kallade gudsmannen laste dodsmassan ofver den from- ma sjalen, forde kungsflagg, och det plotsliga dods- fallet spridde sorg och bestortning i trenne kungari- ken.
Det behofdes ett helt arhundrade for att fylla det tomrum, som denna storvulna kvinna efterlamna- de i Nordens hi- storia, och pa dess blad skall namnet - drottning Margareta Valdemarsdot- t e r - sent for- blekna.
En stor tanke, som ingen af hennes eftertra- dare maktade lyc- kosamt fullfolja, gick med henne i grafven.
DROTTNING MARGARETAS BILD FRAN Det kan icke sagas, att drott- ning Margareta.
matt af lifvet gick till sina fader.
ty denna riksens " fru och husbonde och fullmaktige for- myndare " var, da hon midt i sin fulla verksamhet bortrycktes af den obevekliga doden, annu icke fyllda sextio ar.
Men lifvet lefdes fortare pa hennes tid.
Det begyntes tidigt och det slots tidigt.
Nar Valdemar Atterdags dotter trolofvades med Magnus Smeks unge son Hakan, da redan konung af Norge, var hon endast sex ar.
Vid brdlopet var bruden tioarig, och hon stod annu, sedan hon tret- tonarig kommit till sin makes hof, under sin stran- ga hofmastarinnas, den heliga Birgittas dotter, fru ' Marta Ribbings tuktan.
Vid 17 ar blef den unga drottnin- gen moder at sin ende son, hvilken var domd att endast lefva lika m5nga varar som hon d5 raknade.
Vid ' 27 ar var hon anka.
I sju ar agnade ' hon nu all sin eminenta kraft och klokhet at betryggandet af prins Olofs framtid.
Historien har intet att \ fortalja om modershjartats sorg och grymma besvikenhet vid hans fortidiga dod, men den har antecknat det fortroende hon genom sin star- ka p-ersonlighet forstatt ' att ingjuta hos samtidens yp- persta man inom de tre rikena, sa att dessa utan D '.
.
I storre svarighet enades om att ' lyda under en.
kvin- nas spira.
Till en tid, hette det visserligen, intill.
dess ett nytt kungsamne kunde uppdagas.
Sjalf be- traktade hon tydligen ocksa sin regentroll som ett intermezzo.
Men som sadant var det sa sallsynt full- tonigt, att klangen daraf annu lange fornams, - och dess eko skall aldrig helt forklinga.
Att den skona treklangen brast berodde icke pa henne, utan pa de furstar, som efter hvartannat klum- pigt fingrade pa de omtaliga strangarna.
Och ur dessa forvirrade, omkliga disharmonier fanns - 11 slut for Sveriges del ingen annan utvag an Gustaf Eriks-.
sons breda kungsvag.
Hade drottning Margaretas sista bristande blick en vision af hvad som komma skulle?
Val mojligt i den- na pa visioner sa fruktbara tid.
Nog.
sag hon redan i.
lifstiden hvart det.
skulle bara under hennes svage sys- tersons spira, ehu- ru hon gjorde allt.
for att gora honom uppgiften vuxen.
.
Hvilken smarta for en sa storslagen ande att se sin lefnads sol ga ned SARKOFAGEN I R O S K ~ E DOMKYRKA.
ofver ett redan ' at undergangen vigdt lifsmal!
Barmhartigt faller da dodens natt ofver denna klarvakna intelligens, som i samtiden sokte sin like, och ofver detta kvinnohjarta, som ' hade det gemen- samt med sa manga andra, att det visste hqad sorg ville saga.
Och ' langsamt glider kungssnackan norrut ' genSm de manga sunden, forbi Danmarks.
i hostens vemo- diga farger skrudade oar: Har ' sagnen ratt, som for- taljer, att den djupa Issefjorden pa den doda drott- ningens bud blifvit sparrad for sjorofvare, sa har.
den sista delen af hennes jordefard gatt genom Sjael- lands marker och skogar,.
och den ' kulna oktobervin- den har strott de hoga bokarnas sista ' gyllene lof som ett.
bartacke ofver hennes vag.
.
I Roskildes gamla dom har Margareta, den stora, sitt tysta hvilorum.
Har sofver hon lika trygg och oberord af tidens vaxlingar och aflan som.
den sko.- na bilden pa hennes sarkofag, och med henne bidar uppstandelsen den genom en kedja af olyckliga fel-.
.
grepp strypta storsta tanken i Norden.
- S-d H-n.
.
. '
,
D A G N Y Krig eller fred?
.
471 .ger, menar .forf., .alltfor mycket beslag pa manniskans alla sjalskrafter, mr att den personliga tillgifvenheten Ett., kapitel.
ur: en.
.
bok o m vanskapen.
skall fa ru,m att - utveckla sig.
Och hvad vanskapsfor-, I. bindelsen mellan, kvinnor betraffar, " den angenamaste fvanstaende rubrik har jag ' lanat fran ' ofverskrif- bland lifvets erfarenheter! "
som forf.
kallar den, be- ten af ett " kapite1 i ett i f den italiensk-franska for- fordras den ej under nutidsexistensens standiga jak- is arbeten, " Aniis et tande.
Hur finna tid?
Man ar tagen i ansprak pil fattarinnan Dora ~ e l e ~ a r senaste Ennemis ", dari en del foreteelser.
inom det moderna sa mang; hall.
Den tid, som skulle agnas at vanin-.
samhallslifvet behandlas, afven kvinnofragan, ehuru norna,.
kommer aldrig.
Forf.
yttrar ' sig saledes skeptisk betraffande h i n - har i sammanhang med de olika.
konens stallning ' till novanskapen, pa samma gang hon intygar, att den ar hvaran ' dra.
langt mindre vanlig i de latinska landerna an bland Dora Melegari ar till borden italienska,?
men har tillbringat mycket.
af sitt lif i Schweiz, hvilket forkla- de nordliga raserna.
Den har ej ingatt i de sydland- rar att hennes flesta.
arbeten aro skrifna pa fran- ska kvingornas vanor, hor ej till traditionen.
Harifran foras vi in p i den egentliga kvinnofra- ska.
Hon har utgifvit sa val memoararbeten som ro- gans falt eller f e m: i n fi s m e n.
Denna framstalles maner, men hennes egentliga ' ' genre ar den etiskt-mo-.
sasom intagande en fullkomligt fristaende position.
raliserande, och darinom har hon forvarfvat sig ett " Det ar ", heter det, " en afsevard skillnad mellan de.
ansedt namn.
Ett par af hennes bocker ha prisbelo- nats af Franska akademien, och allesamman foreligga allvarliga, tankande kvinnor, som for sig sjalfva och i talrika upplagor.
- Har ma om att hen- andra kvinnor onska intellektuell och moralisk frigo- nes arbete " Sofvande sjalar " (Ames iiormantes).
af- relse samt begara litet mer rattvisa inom lagstiftning och samhallslif, och de, som hogljudt proklamera och ven finnes i svensk ofversattnifig.
reklamera politisk rostratt.
De anvanda tva fullkom- Den ofvannamnda boken " Amis et ~nnemis " gar icke sa djupt in pa sjalslifvets omrade som exempel- ligt olika metoder.
De forra tro pa.
det tysta arbetets vis d.ormantes9 '; den sysslar egentligen med makt, de senare pa rorelse och agitation.
De forra en del samtidens sociala fragor - eller snarare den halla annu fast vid vissa .traditionella forestallningar, vaxelverkan, som ager rum mellaii dessa och nutids- de senare ta energiskt afstand fran dem.
Storsta delen manniskans utveling.
Forf.
skyr inte att satta fing- .af de kvinnor, som aro verksamma inom filantropien, ret pa samhallskroppens omma punkter,, men hon litteraturen, ' konsten, bara ej feministernas kokard i.
beror dem med en mild och varsam hand och hon sin hatt. "
misstrostar ej om en inre lakekraft, som till sist skall Att de - pa detta satt karaktariserade kategorierna hela de pa ' ytan.
fratande saren;.
Naturligtvis ar hen- i strafvanden och onskningar kunna sammansmalta nes omdome paverkadt af den miljo, i hvilken ' h m till e n ingar icke, som det vill synas, i det sydland- lefver.
Dora Melegari ar, som namnts, sydlandska, ska forestallningssattet.
M: me Melegari ar ingen f e- och sarskildt i det som ror kvinnans forhallandin har m i n i s t.
.
hon svart att blicka utom de nagot tranga granser,, Likval erkanner hon, att dessa framstormerskor for- som annu utestanga hennes landsmaninnor och med tjana aktning, for sa vidt deras asikter praglas af ar- dem beslaktade raser fran de jamforelsevis fria vidder, lighet och allvar.
Och bemotande de manliga ve- dar vi, nordens kvinnor, sedan lange aro vana att dersakarna, hvilka slunga " feminist " i ansiktet pa " rora oss.
Men ar det ej genom att jamfora olikhe- kvinnorna som ett skallsord, sager hon: varfor terna vi bast lara Kanna oss sjalfva?
SA erbjuda tala om den sno, som foll i fjol?
~ e gamla ' femi- m: me Melegaris tankar.
ofver en del nutidsfragor - nisterna, som trotsande loje och forfoljelse gjorde an- bakom .hvilka utan tvifvel doljer sig en rik lifser- sprak pa alla rattigheter, till och med den fria karle- farenhet - mycket af allmanintresse.
En sak skall i kens, kortklippte sitt har och anlade manliga faso- alla handelser ' studerandet af hennes bok lara oss, ner, hora numera till legendens omrade.
De moder- den, i hvilken grad sarskildt kvinnororelsen, till trots na.
kvinnosakskvinnorna folja modet ganska rigorost, for en del olikheter i sattet att uppfatta och tillampa halla pa sin kvinnlighet och idka flirt precis som de- den, till sin natur ar kosmopolitisk eller rattare all- ras mondana systrar.
T. o. m. deras program har manmansklig och universell.
underkastab en formell modifiering. "
* Skall feminismen, sasom dess apostlar med till- Som titeln utvisar, ar det v a n s k a p e n och dess forsikt forsakra afga med segern?
Det ar alltid svart motsats forf.
agnar sin bok.
Hon satter vanskapen att profetera, menar forf., och i detta .fall svarare an hogt, ' om an ej allra hogst bland manskliga dygder, nagonsin.
Den ekonomiska fragan, som doljer sig hon tror pa dess makt och hoppas pil - dess seger bakom feminismen och utgor dess styrka, gor .en till- men konstaterar med smarta, att det af en kansla pa bakagang omojlig.
Den ekonomiska grundval, pil retur.
Det nutida sarnhallslifvet verkar ej stimulerande hvilken den ar baserad, ar alltfor fast for att bygg- pa ' vanskapen, hvarken pa den mellan man och kvin- ningen skall kunna slopas.
Man maste saled&amp; antin-.
.
och.
na eller p i kvinnovanskapen.
" Humanitarismen " - lag-.
gen kasta.
flickebarnen i den bla - eller ' gula:.
.
fio ' den e ' O mes. '
a.
' 472 DACNY - endast behalla SA manga som oundgangligen behof- ---- -.
.. .. -- -.
.-.
.
kvinnans bestammelse.
Det &amp; r skarpa ord, soni riktas till de unga flickorna, men framfor allt till deras mod- Som det skulle falla sig svart i 2O: de seklet att be- rar.
Sa lange de forra hhlla fast vid denna fore- gagna sig af den forstnamnda proceduren, maste man stallning, taga de ej sitt arbete pa allvar, agna ej finna sig i den senare.
Hvad som tillspetsar proble- darat hela sin uppmarksamhet och skota det slott och met ar fragan om kvinnans moraliska stallning inom utan intresse.
Ty skall detta verkligen bli till kvin- familj och samhalle.
Aro kvinnans sjalsformogenhe- nans gagn, maste hon veta bevara sin sjalfstaiidighet, ter .och temperament tjanliga for det pblitiska lifvet bli en tankande varelse, som med nit och iiitelligens och dess strider?
Skall hon nedlagga mer ifver, mer skoter sitt aliggande och ej anser sig som en utstalld hanforelse, mer skarpsinnighet pa de offentliga upp- handelsvara till salu for den forstbjudande.
Men hur gifterna an mannen?
Och om SA ar, hvad blir det genomfora denna forandring sa lange modrarna bc- da af familjen, hemmet, barnens uppfostran?
Har sat- trakta det ogifta standet som en vanara for dfittrar- ter Dora Melegari en del fragetecken.
Men .ett ar for na?
De ge sig ingen ro forran de fa.
dottern place- henne positivt, att kvinnan framfor allt ar skapad till rad och halla till godo med de samsta gifternialsaii- uppfostrarinna.
Pa detta omrade bor hennes verk- bud.
Halsa, moral, alder, ytti-e foretraden tagas ej samhetssfar utvidgas utan inskrankning.
Har skall till- med i berakningen.
Med en forvanande Iattvindighrt trade till alla offentliga ambeten sta henne fritt.
ge de sitt samtycke utan att reflektera ofver eller for- 0 utse framtiden.
Om intet anbud yppar sig ar det &amp; I- Om det saledes icke ar nagra klara framtidsper- nu varre.
Den unga flickan, som genom lockande spektiy som oppnas for oss i " Arnis et Ennemisp9, forespeglingar fattat afsmak for sitt arbete, kiitinei- sig fa vi dar en desto tydligare tabl2 af det nuvarande tryckt af familjens missrakningar, framslapar sitt iif tillstandet, sa som forf.
ser det fran sin italiensk- missnojd och olycklig, och tjansten bar spar daraf!
franska synvinkel.
En frontforandring i fraga om den blir allt samre och siimre skott.
Forf.
tillagger: " Jag ar ofvertygad ztt kviririaiw mannens stallning till kvinnororelsen har, sager hon, frigorelse vinnes forst, nar hon beflitar sig Oiii att forsiggatt atminstone inom en del lander.
En mot- vara bogen mot sig sjalf, d % hon s a k r iii licla si1i vind har borjat .blasa, som tycks forbereda ett kommande vardighet, hela sin kraft pa att val uppfylla sina pik- hamadstig mot den kvinnliga invasionen pa arbets- marknaden.
na ambetsbanan.
inom litteraturen. '
ter, icke som vore dessa ett odragligt tralgora.
rri Hittills ha, sarskildt i Italien, mannen visat sig uppoffring, ett onodigt odande af tiden, utall ett virf?
mycket tillmotesgaende mot sina kvinnliga kamrater, till hvilket mon gar beredvilligt, frimodigt och iri,cd och de ha lanat ett villigt ora at deras kraf.
Plots- gladje.
Kvinnor af denna halt finna alltid ec pats i ligt ar allt forandradt.
Hvarfor?
Hvems ar felet?
lifvet, och mannen tala ej langre ironiskt oni deras Fruktar - mannen konkurrensen?
Ar han radd att for- arbete.
.
.
.
De unga kvinnorna, som skola ta upp lora sin prestige?
Tror han, att om kvinnorna rora kampen for tillvaron, maste gora klart for sig, att vid vissa omtaliga fragor, detta skall inkrakta p&amp; hans den yttre friheten ar af noll och intet vardc, orri de11 nojen?
Eller ar det kvinnan, som visat sig for ifrig, ej ager sin grund i den inre friheten.
Politisk r6st- for oskicklig?
Har hon missbrukat sina segrar?
Har ratt, kommunal rostratt, alla rattigheter i varlden f&amp;.- takt, talamod, matta, felats henne?
Eller - och detta hjalpa dem ej ur slafveriet, om de ej Iirz sig att st5 vore det varsta - har hon verkligen visat sig oduglig moraliskt fria och att lagga sin sjal i sitt arbete.
Framfor allt bora de frigora sig fran begaret att vilja att skota de atagna uppgifterna?
Om jag forsoker vara fullt objektiv, sager forf., S y n a s. ' '
Det ar aprop3 den sist antydda hillhaketi p i tror jag att sanningen star att finna i en samman- fattning af dessa orsaker.
Antifeministerna lagga sitt kvinnans frigorelse en nyligen utkommen bok af eii framsta argument mot det kvinnliga arbetet i dess un- fransk forfattare (" Sottisier des Meurs " af Octme derlagsenhet.
b, trostar hon oss, afven om deras Uzanne) citeras, dari modegalenskapeh gisslas och pastaende ej saknar grund, far det.
icke alltfor mycket framhalles som den framsta orsaken till.
kvirinaiis nedsla vart mod.
Det ar ej i brist pA formhga det opersonlighet.
M. Uzanne konstaterar, att t. o. m. fe- ligger, utan dari, att den unga flickan icke anser tjan- ministerna skatta darat.
Han gor sig smit [lustig das- sten som nagot definitivt utan som nagot Siergaende.
ofver i foljande yttrande: " Om de nya arilasoiienid Efter slutade studier, som ofta skotas fortraffligt, ar gjorde ratt, skulle de anlagga en faltuniform af ett hennes uppmarksamhet mindre fastad vid det hon nu visst enkelt snitt, som utvisade att de tagit afstand har for hander an .vid de mojligheter, som kunna fran modebjafsets tyranni.
benom att upptrada i el1 mork, slat och rat, men natt och prydlig skradclar- komma att yppa sig.
Har kommer forf.
in pa ett amne annu af a h a - sydd drakt, skulle de visa att ' den nya Eva ' ej lailg- litet i de lander, som ligga inom hennes erfarenhets- re ar vare sig ' en modedocka eller ett lyxdjur, som sfar, ehuru vi har i norden val kunna kalla det en i endast ar till for att behaga den nojeslystria m a n Modet ar deras (kvinnornas) litteratur, det narmaste ofvervunnen standpunkt: tvangsforestall- n e n h - - vetenskap och historia.
Feminismen blir aldrig j ningen om att giftermal, giftermhl a tout prix, ar vas eller forunna dem ratten att lefva af eget forvarf. '
J A J
rank rike nagot.
.
.. ...
.
- annat an ' en profning ', d. v. s. en - Foreningsmeddelandem.
.
modesak. "
Dora Melegari anser: den franska forfattaren.
val strang sina landsmaninnor, hon tror pa framti- -.
l redr rika- rem er-~6rb.ndskretsen.
und med omnejd sammantradde fredagen den 27 sept.
1912.
Darvid fore- kom en utforlig redogorel * for forbundsmotet ' i Helsing-.
borg den 14-15 juni.
1912, hvarpa froken Naemi udden- berg fran Malmo hoil ett synnerligen intressant och laro- rikt foredrag om &gt; ' Fort@ttnings- och yrkesskolor ' ' med .sarskild hansyn till de kvinnliga skolorna:.
...
Motet afslutades med Samkvam. '
' -.
, ' dens nya.
kvinna och att denna skall.
lyckas infora den rattfardigare, renare, mildare ande, hvaraf sa val den sociala som den moraliska .mhallsordningen a r i sa stort .b&amp;of.
Men de nuvarande .modema,.
d a r utan atskillnad pa alder och person ett oblygt frarnhafvan- de af formerna a r foreskrifvet, kommer.
henne att miss- trosta o m det tredie rikets.
snara ' ankomst.
" Nar man ser.
m a n g a till &amp;, gerl alder kommen dam.
med allt- ior ' stor frikostighet brotta sina mer an rika behag, fragar man: ~ a d ' a dessa kvinnor forlorat sinne for ' d e lojliga?
Aga de ingen sjalfkritik? "
Lotten Dahlgren.
.
~toekholms t oren in^.
' for Kvinnans Politiska Rostratt anordnar torsdagen d&amp; 17 oktober kl. 8 e. m. i Strandhotellets festvaning en sammankomst, hvaryid fru.
Else Kleen haller ett foredrag med titeln: Mobilisering.
Sang utfores af fru Eva Hultman.
Entre 25 ore.
For- friskningar kunna mot sarskild afgift, erhallas vid anord- nad byffe.
Biljetter finnas tillgaCgliga i A !lmanna tid- ningskontoret fran och med den 14 oktober samt vid ingangen. '
.
.
.
- b.
.
.-e,. '
' I ilsand litteratur.
.
H u g o G e b e r s .f orlag; Stoc ' kholm: Sven Vingedal.
Berat- telse af Marika Stjertzstedt (Mark Stern).
Andra upplagan.
Med forord.
af.
forfattaripan.
.
W a h l s t r o m 8r W.idstrands forlag, Stockholm: Allmant musiklexikon.
4f Tobias Norlind, fil.
doktor, docent i litteratur- och musikhistoria vid Lunds iiniversitet.
Haft.
1..
.
F ram t i d e n s bpkforlag,~Malrno: Ur min lefnad.
.Af August Bebel.
Haft, 4,.
5; '.
.
.
.. .Rattelse.
I artikeln om Jane Addams i forepaende n: r kom af forbiseende att uppgifvas, att de i Hull House bofasta medarbetarnas antal var .25.
Enligt en senare uppgift ar detta tal dock betydligt ofverskrid et, 1 det att i inneva- rande stund icke mindre an 40 ' settlementsarbetare del- taga i verksamheten.
U.
*.
.
.
.
.
...
.
.
.
,.
- .. Notiser.
_ _.
.
.-.
.
. '
n.
.
.
. '
I.
.
i.
Kvinnliga.
- bitraden i riksarkivet.
.
Riksarkivarien h,ar hos regeringen anhallit om uppforande pa riksarkivets or- dinarie.
stat. '
af tv&amp; kvinnliga bitraden med en afloning!
for hvardera af 900 kr.
lon, 550 kr, tjanstgoringspen- g a r.
och 150 kr.
ortstillagg eller tilsammans .1; 600, kr.
utom tva filderstillagg a hvardera 200 kr.
efter respektiije fem och ' tio ars: tjanstgoring.
, ' -.
.
.
.
, O O ~ O ~ O ~ o ~ ~ ~ O O ~ ~ ~ ~.
De forsta kvinnliga teologerna i Lund. '
Forliden ons- dag inskrefvos i Malmo nation vid Lunds universitet tvii kvinnliga studenter, som bada anmalde sig amna idka stu- dier: i .teologiska fakulteten.
Dessa i r o de forsta kvinnl liga studenter, som i Lund studera teologi. '
Nykterhetsundervisning for kvinnlig ungdom; Foreningen Hvita Band.et har, Ett 40-arsjubileum.
Kvindelig Lzseforening i Kopen- hamn har nu i oktober existerat i fyrtio ar. '
Foreningen, hvilken som bekant grundades efter monster af den af Esselde bildade .lasefo&amp;iingen i Stockkolm, sedermera Stockholms lasesalong, har under de gangna fyra ciecen- nierna genomgatt ' en storartad utveckling tazk vare med- lemmarnas starka sammanhallning.
.Vid starten hyrde for- eningen en liten- ansprakslos sal, nu ager ' den som Dag-.
nys.
lasare sakerligen paminna sig ett statligt hus, i hvil- ket fiireningen inflyttade.
i oktober, 1910.
Dar firades nu 40-Ariga ' 4illvaro med tisdaga den 1 oktober ' foreningens .-.
.
.
.
.
en.
a.ns1aende .. fest .. ..: ...
.
. '
,.
.
enligt vidstaende dich6 i anslutning till den ' af riksdagen ' be- garda.
planmassiga utredningen rorande nykterhetsunder- visning inom och utom skolan, fast k. m: tsuppmarksam- het - pa vikten af en dylik underviming i alla med of- fentliga medel understodda undervisningsanstalter.
och kur- ser for kvinnlig- ungdom ...
. '
I:: '.
.
.
prima engelskt ulstertyg.
.
NORDISKA .KOMPANIET ~
Fragor och svar.
Nvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru rnAnga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stallen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny I postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 2: 50 for l /, och 1: 25 for ' 1, Ar.
for Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfArs- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara fdlr denna provisions er- bdllande?
Sedan man samlat minst.
5 prenumeranter, gar man tillvaga pa ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alfa bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Efier: Man prenumererar i narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
iivar, och till hvilket pris kan man nummervis 16sa Dagny 3 I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos.
Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris l0 ore pr nummer.
Flicka med realskoleexamen onskar plats i familj att undervis i de lagre klassernas kurser ellei hjalpa till med kontorsgoromAl Svar till aE.
H. R,u Eksjo, p. r.
Ung, bildad flicka som har stor duglighet och fler- arig vana i tradgkrdsskotscl, kon- servering, undervisning, korrespoii- dens m. m. och afven iir lieinma i husliga bestyr, soker sig for na- gon tid en mindre anstringatide sysselsattning inom ett verkligt Bildad engelska bildadt och solidt hem.
ifmefragan med mycket goda referenser onska1 sekundar.
Svar till direktor P.
J. Ros$, anstallning i Stockholm for att g (Haga berg, Jonkoping.
lektioner och tala engelska, mol fritt vivre.
Vidare upplysningar L Fredrika Bremer Forbundets Byra Ung, bildad 19-Aring kl. 12-4.
Riks 2762, A.
T.
4816 af god familj iinskar plats som hjalp och sallskap i verkligt fin familj h ~ l s t pa landet, dar jungfru Bildad tyska finnes.
Ar kunnig uti kliidsomnad, afven kunnig i engelska, franska handarbeten, nagot vafning samt och musik onskar anstallning: alla husliga sysslor.
Nigon lon Stocknolm.
Vidare upplysningar 4 onskas.
Svar emotses tacksaiiit Fredrika Bremer Forbundets Byra till ~Hervoro, p. r. Fjugesta.
Stockholm.
Riks 27 62, Allm.
48 16 Oladlynt Norrlandska Onskar plats i okt.
eller 1 ROV.
i Kv.
gymnastikdirektor godt hem, helst i Stockholms nar- onskar plats a gyrnn.
institut ho!
het.
Kunnig i matl., bakii., syltii.
lakare eller i familj i Sverige el och somnad, samt van vid husliga Tyskland.
Svar till " Vintern 12-13 " sysslor, ej tvatt och skurning.
Lund p. r. Garna dar barn finnes.
Onskar anses som familjemedlem.
N %gon lon onskvard.
Tack~am for svar till ~PaIitlig~ P.
R, Ostersund.
kunnig i stenografi och tyska mec nagon kontorsvana, onskar plats Att skota hushallet pil kontor i Stockholm eller Norr- landsstad.
Svar miirkt ~Norrlandskz hos ensem person onskar en dar- Kl#, Allm.
Tidn.-kontoret, Gust.
Ad till kompetent, ordningsvan och torg, Sthlm.
hurtig flicka plats nu genast, helst, I i Stockholm.
Kar1 bitriida; i ofrr2 .. = Alla skrifvelset rikamde expediP8enean adresaeras: D A O N Y S EXPEDITBOPS, STOCKHOLM.
Bankplats.
gororniii.
Svar till W .. p. r. A.61, Hedernora Ung dam, som genomgatt Go-: eborgs Handelsinstitut och darefter mder flera k varit anstalld t bank Sasom Forestandarinna 5 soker plats t bank.
Svar till 1lBok- ' oring f 2,000 " torde sandas till Nor- For landthushill, dar husmoder ' Slojdlararinna (ilska Annonsbyran, Goteborg.
saknas, onskar medelilders .. landt- som praktiserat och med vacki ra brukwedotter plats 1 nov.
Ar fullt bety genomgatt Hulda Lundir 1s kunnig i ett battre hems skotande slold %urs, Handarbetets Varm,: r (och van att handleda tjanare.
Be- fPlats~6kande fd sina annonser infirda i samt i ar utgitt frin Naas slojc i- ' Som hjHlp och sallskap tyg finnes fran forut innehafda Dagny fbt halfiia priset eller 7 % 6re pr mm.
seminarium, onskar snarast mo ansprakslos flicka plats d&lt; platser.
Svar till; A. J.,, Oamleby, ligt plats.
Svar markt IIK.
F., l i inskar I Nov.
hos ensam aldre dam dar p. r.
Svensk iararetidnings exp., Sthln n. ungfru- finnes, eller hos barnlos i f ' amilj, helst i stad.
Lon onskas.
&lt; h a r till II norrlandska 23 ", p. r., Flicka Kvinnlig gymnastikdirektor 1 Fakm.
Biittre flicka; om genomgatt smiskolesemina-; a utexaminerad frin Gymnastisk km, onskar plats som skrifbitrade (unnig i matlagning och husliga: Iler som guvernant for minder- Centralinstitutet onskar plats si i- goromil, villig itaga sig en ensam- hc 1s som sjuk- eller friskgymnast Ung battlte flicka, iriga barn.
Svar under adress iungfrus sysslor, onskar plats i liten enskild eller p i institut.
Svar DA A. i stad.
Svar till 1 Novem- &lt;.
A., Sollebrunn, p. r. s; om genomgatt Husmodersskola: amilj E.D, Sodertelje Post Restant.
Der, Stenungsund, p. r.
I ned goda rek., soker plats som - t ~usforestandari na.
Svar till IIMU- Leg. sjukgymnast c ii kali sk^, p. r. kkarp.
jnskar plats i familj i in- eller ut- Ung, battre flicka andet.
Svar till, Frisk och glad^ Snskar plats i familj som 11jalp och rnder adress S. Gumcelii Annons- sokes plats som vadUrna eller ha s- Barnskoterska.
dllskap.
Svar till ((R. C.14 adr.
) yra, Stockholm, f. v. b. foratandarinna af dartill komp1 e- Exam.
barnskoterska soker plats %ffleallen, Sdffle.
tent person.
Den sokande agd ?r i battre familj.
Svar till " Barnsko- Bildad, mwikaiisk stor erfarenhet i ett hems praktisl ta t: erskal; Flen, p. r.
UNG FLICKA $7 Ars dam onskar plats som sall- skotsel och utpragladt ordning s- %in godt hen1 onskar plats i familj.
; kap och hjalp i bildadt godt hem sinne.
Mycket goda rekommendi a-: itrna pa landet i frisk trakt, nu tioner kunna foretes.
Svar ti iii 1 U N G, musikalisk, hushillrvan Har geapomgatt hiishAlIs- och sy- battre flicka onskar till 1 nov.
turs.
Ar villig deltaga i alla inom kller till nyaret.
Svar till " 37 ar, 1912 " under adress S. Gumcelii Wardinnall under adress S. Gumcel Iii ' r &gt;lats i treflig familj.
Svar till flSma- lemmet forekommande goromal.
1 andskall, Bredsjo p. r. innonsbyri, Stockholm, f. v. 6.
Annonsbyril, Stockhom, f. v. b. h a r till a 1 8 %v, Hudikrvall p. r.
I.
:!
- - I godt hem - - I
Ung flicka Ordinarie onskar plats som, Lektris, hc) S aldre dam eller herre nagra tin: I- lararinnebefattningen mar dagligen.
.
Svar ' till astudeni t- vid Gustafstorps fasta folkskola (lit1 ska,, Sv.
Dagbladets kontor, f. I ir.
B) i Morrums forsamling, Bleking b .. eller Riks tel. 134 99,. lan, ar ledig till ansokan inom 6i dagar fran forsta kungorandet har af i Post- och Inrikes tidningar Daglig valrdinna soker.
plats i host eller p5 nyaret i God hostad, 3 rum och kok.
Loi bild.
gentlemans hem.
Sokande n enligt lag.
Platsen tilltrades 1 jan ar 40-arig representativ o. sympi L.
1913.
Laget idylliskt invid mindr1 tisk dam af basta familj, ager gol d jarnvagsstation.
Ansokningar in hand med barn, ar pliktt., prakt.
c 1. '
sandas till skolradets ordforande sparsam, har stor formaga att me1 d adr.
Morrum.
Morrum den 25 sept.
1912..
ordning och smak kunna skota el t t Skolradet.
fint hem och sprida trefnad om kring sig, hvarom de basta refi o. intyg finnas.
Tacks.
svar ti: Il ahfaren Vardinna *, Sv.
Dagb: 1.
En ordinarie kontor.
folkskolltirarinnebefattning 27-arig elementarbildad flicka vid Lunds stads folkskolor kun.
gores harmed till ansokan ledig inom foreskrifven tid fran forst; onskar plats som vardinna i battri e kungorandet haraf i Post- och In- hem garna dar barn finnes.
Ha r rikes tidningar.
Loneformanernc vistats 2 ar i England, ar musika - iiro i ett for allt i forsta lone.
lisk och val kunnig i ett hems sko, 1,450 kronor, i andra 1,600 - tande.
Svar till Post box 39, Stock.
i i graden tredje 1,800 och i fjarde lone- holin.
- 1 graden 2,000 kronor.
Till folkskol ' estyrelsen stallda an.
sokningar insandas till folkskole.
22-Mg arbetsam och anspraks.
.
!
styrelsens expedition.
16s battre flicka, Lund den 23 sept.
1912. van vid alla i ett hen1 forekom mande goromal onskar plats.
Tack- A f01 kskolestyrelsens vagnar: sam for svar till.
verklig hjalpa 9 J. Stromberg.
Katrineholm D. r. Nils Lundahl.
* I liten familj Extra larare eller lararinna i svenska, rakning ' och naturlarc cirka ' l2 veckotinlmar, erhaller an stallning vid Mora folkhogskola in stundande lasar, 25 oktober tii midten af maj!
Ersattning i likhe med extralarare vid laroverk.
Ref lekterande.
hanvande sig fore del 17 oktober till Rektor J. Romson Mora.
vid storre bruk i mellersta Sverigc onskas frisk och ordningsfull, nagc sykunnig flicka, att tillsamman med husmodern skcta de huslig goromalen.
.Svar till IlHemtrefnadt p. r., A3kersund.
I enkelt hem p i landet, finnes plats redig til 1: sta november for en frisk, stad och hushallsvan battre f !icki Smaskollararinnet jansten gad helst landtbrukaredotter, som vi1 vid Salby treklassiga smaskola utfora och se till allt inom ett hen Karsta,, Stockholms lan, ar ledil For,ekommande samt var; och sokes hos skolradets fore der husmodern till.
goromal, hjalp.
Tvenn 16 november d. a.
Lon enligt lag jungfrur finnas.
god Svar med betyl Skolrhdets ordforande.
och lonefordningar till aFamilje medlem C. S.a, Svenska Dagbl Till en ledigblifven smal kontor.
f. v. b. skollararinnebefattning vii Grenna stads skola Duglig korrespondent hafva kompetenta sokande att sin; insokningar ingifva till Grenn: stads skolrad fore utgangen af nast; ~ktober manad.
Lon enligt lag amte dyrtidstillagg af 50 kronor Grenna den 18 september 1912 A. Holmberg.
Skolradsordforande.
stenograf och maskinskrifvare, man Iig eller kvinnlig, fullt beharskandc tyska spraket och med goda kun jkaper i engelska och franska, er haller den 1 nastkommande Januar ~ormanlig, val aflonad anslallninl engrosaffar i Goteborg.
Energ) ch god arbetsformaga forsta villkor Ansokningar m.ed uppgift om rem och foregaende anstallning Drdinarie lararinnetjiinsten ' erenser; amt atfoljd af vidimerade betygs, rid Lugnets fasta folkskola, litt.
E ifskrifter till IIB.
D.
1874 ", S.
Gun Vasterlofsta forsamling, Vastman- naelii Annonsbyra, Goteborg, f. v .. b ands lan, sokes inom.
60 daga1 Ung ficka ' r h forsta kungorandet haraf I af god familj onskar komma i hus ' ost- och Inrikes tidningar ho: Vid hallslara m. m. till nigon storrt s Ett kvinnligt bitrade; kolridet i Vasterlofsta (adress Herrgard eller Prastgard om kring!
Yeby).
den 15: de Okt.
Ar villig betali L Kronobergs och Blekinge Lon efter lag.
~ r s a t t n i n for ~; om ager godt satt att bemotr nagot for sig.
Svar emotses tack.
lans landstings smaskole-) ostad och vedbrand 200 kr.
sam1 runder, god saljareformaga, samG i forstklassig rna- samt med snaraste till n20 ar,, An.
or kvinnlig slojd 100 kr.
Skolan ned flerarig vana jamte syatelier, erhiil, nonskontoret Svea, Norrkoping.
seminarium ir belagen strax intill Heby muni- iufakturaffar: ipalsamhalle och jarnvagsstation.
er genast eller forsta novembei i i Viixjo ar en.
lararinnebefattning Vasterlofsta den 16 se .tember) lats.
Anmalan atfoljd af fotograf) ch loneansprak sandes till, Militar- 1 ledig med tilltrade den 1 januari, 912.
~tadn; under adress S. Gumzlii 1913.
Tjiinsten ar med afseende Skolrhdets ordforanile.
Innonsbyra, Stockholm, f. v. b..
1 pa tjanstearsberakning for ' pensiom x h alderstillaggs erhallande lik- l berattigad, med ordinarie folkskol- (assorska o. ' Bokf orerska, 1 !araretjanst.
Lon i ett for allt 1,300 I &lt;r.
med 3 alderstillagg om 200 ullt hemmastadd med grosshan- 1 tr. 6 manaders omsesidig uppsiig- lelsbokforing, rutinerad, rioggrann 1 Iingsratt.
Ansokning, stalld till) ch med god handstil, helst nagot om ar van att forestii landthushall C; eminariets styrelse, skall fore den prakkunnig, far genast fortroende- innes plats den 1 Nov.
att med, lats i Stockholm mot uppvisande l I november vara insand till under- ungfrus bitrade foresta hushallet .f erkandt goda betyg och refe- Till ansokan lediga kungoras; t ecknad Jacobsson, seminariets fo- enser.
or ungherre a landtegendom i Sma- harmed tre ordinarie lararinnebe-.
r mestandare.
Svar till, Intelligent Kontorista, and.
Platsen ar mycket lattskotl Vaxjo den 7 september 1912. fattningar i Brannkyrka forsamling r, ch f ordelaktig.
Refiekterande har3 ' ostbox 243, Stockholm 1. en vid Liljeholmen, en vid Blom- A st rekens avagnar: orde insanda .svar med fotografi mensberg och en vid Enskede, att A&amp;.
Fornonder, inder adress: Alfr.
Carlsson, sokas hos skolradet i Brannkyrka 1. r. Hvetlanda.
Kvinolig Kontorist N. Otto Jacobsson.
(adress Huddinge) 60 dagar fran det denna kungorelse forsta gangen ullt hemmastadd i bokforing er- blifvit inford i Post- och Inrikes aller .nu genast plats a fabriks- En kunnig och verkligt palitlig tidningar.
Lon och ofriga formaner Smaskollararinnetjansten ontor i Stockholm.
Egenhandig bestammas af stadsfullmaktige i nsokan med betygsafskrifter och Stockholm.
Prof erfordras ej.
God- v rid Salby treklassiga smaskola i ~tografi samt upp ift om forut- kr god plats 1: sta eller senast 15: e kanda vikarier finnas p i alla tre t i &lt;arsta, Stockholms lan, ar ledig varande anstallning, %der och lone- Vov.
p i egendom i Sodermanland., platserna.
c) ch sokes hos skolradet .fore den .nsprak mottages under marke h a r med betygsafskrift, lonepr.
o, Hud inge den 21 sept.
1912.
1 16 november d. a.
Lon enligt lag.
Kassa och bokforing " Svenska oto.
till * B.
M.
(#, under adress S skolrildets vagnar: lagbladets Annonskontor, Stock- 3umcelii Annonsbyra, Stockholm, Aug.
Forssman.
Skolrddeis ordforande.
kolm.
.
v. b.
I - I, l. '
, ' LEDIGA PL A TSER.
F o r en 25- eller 30-arig flicka - BARNSKOTERSKA 1 - I Sprid veckotidningen D A GNY!
Q A G N Y Deposition) 4 1 1.
Kapitalrakning1 2 Sparkasse- rakning 4 01 0 01 O Aberopa alltid annonserna I DAGNY! '
.S5dermalmstorg 8, - Sturegatan 82, STOCKHOLM.
.
Fonder 4,000,000 kr.
delikat.
.
- htakosana, med eller utan mjolk byr8 oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16. sardeles fina och ulilsrnakande.
Lektioner.
i Linnesiimnad Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arvika.
-.
Naturskont lage.
Billiga Ief nadskostnader.
(afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, tutan trilckling.
Hvarje elev, disponerar en symaskin.
SJUK- och HViLOZZEM.
KARIN EGNER, Stockholm.
Hogt och soligt lage.
Modem Slbylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.
21004. inredning.
Exam.
skoterska.
Pris for enskildt rum f r h 5,50 till hogre EVA EONER, Malmo.
A.
T. Stocksund 66.
Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083. priser.
R.
T. t 119.
- Fredfika-Bremer-F8rbundets SjukskoterskebyFH: Tunnelg.
25..
kraftig M A Z E T T E SPIS-CHOKOLADER Fredrika-Bremer-FBrbundet: Klarabergsgatan 48, Z tr. Rikstel.
68 98.
- Engelslra lebioner Kontorstid ' 1, 10-4.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 ' 36 r or bundets per hektopaket 45 ore.
Kurser, 4 d 5 elever, 20 tim, 50 kr.
EEl Spak, Tulegatan 27, xvinnligi Juridiska B y r h, Wallingatan 12.
Rikstel.
27.62.
M A Z E T T I ~ O G O N - C A C A O Energiska Damer!
Allm.
tel. 82 11..
Ett gynnsamt tillfalle gifves att fortjana penningar och even- tuellt vinna framtidsplats genom praktiskt-ekonomiskt arbete bland vinner och bekanta.
Svar till, Praktisk nutidskvinrm) under adr.
S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. VIPiRAlM PQLH ' IPI8Kd WOSTIB~ATT i Stockholm 1) Fasta folkskolan i Myra (ny- inrattad) af Norra Rdda forsamling Ordinarie lararinnetjansten af Varmlands Iiin sokes af exami- vid.
Grangs60 fasta folkskola (litt.
nerad Iarare eller lararinna fore F.) i Alfta forsamling, Gafleborgs lan, sokes hos skolradet inom b0 den 21 november 1912. dagar efter fofsta kungorandet har- Skolan ar belagen nara station if i Post- och Inrikes tidningar.
och landsvag, omkring 3 kilometer Lon enligt lag.
Om flickslojd 80 kronor pr ar.
Bostad 1 rum fran kyrkobyn.
Lon enligt lag, hvar- jamte forsamlingen betalar atgifter- och kok, 50 kronor arlig ersattning na till pensionsinriittnin en samt For bristande rum.
Skolhuset be- inke- och pupillkassan.
h o j d och laget.
c: a 2; 5 km.
.fran jarnvags- Fortsattningsundervisning aro fore- station i naturskon, folkrik trakt.
nade med skolan .. Tilltrades den 1 Alfta den 24 augusti 1912 januari 1913.
2) Fasta folkskolan i Uddheden ' Skolradet af Norra Rada f orsamling sokes Adress Alfa.
af examinerad larare eller lararinna fore den 21 november 1912.
Lon enligt lag saint 100 kr.
i ersattning Ordinarie Iarare- (lararinne-) for bristande planteringsland, hvar- jamte forsamlingen betalar afgifter- befattningen na till pensionsinrattningen samt vid nyinrattade fasta folkskolan i anke- och pupillkassan.
Skolan ar Ytterberg, Svegs forsamling, Jamt- Grenad med Slojd- och fortsatt- lands lan, sokes inom 60 dagar fr. ningsundervisning.
Tilltrades den 1 denna .kungorelses forsta intagande januari 1913.
Adress Rada.
i Post- och Inrikes tidningar.
Bo- Skolradet.
stad 3 rum och kok i nytt skol- hus med centraluppvarmning.
U- get invid blifvande Inlandsbanan.
Lon enligt lag.
Slojdskola for Seminariebildad studentska gossar eller flickor.
erhiller vikariat under varterminen Sveg den 9 september 1912. vid samskola.
Svar till ~Stockholms S kolrhdets ordforande.
niirhet~, Allm.
tidn.-kont.
anordnar en sammankomst Topsdagen den 17 Oktober kl. h a v 8 a m. i S f t.
a n d l i r o f e 1 l e f s f e s f v &amp; n t n g - Foredrag af fru Eke Ween: ~ ~ M o b i l i ~ c r i n g ~ l ~ Sdng af fm Eva Hultmarz.
Intre 25 ore.
Forfriskningar kunna mot sarskild afgift erhiillas vid anordnad hyff6.
Bil- etter finnas tillglngliga i Allm.
tidningskontoret fr. o. m. d.
14 okt.
sanit vid Ingangen.
+ Innehillsf orteokninq.
Dagens nummet innehdller r hlathilda Silow.
Ett 25-h-jubileum.
Kvinnans stallniag i urkristendomen.
Af Etnmud Eitrder- / wlm.
Ett gulnadt minnesblad.
Af Sigrid Platen.
Krig eller fred?
Ett kapitel ur en bok om vanskapen.
Af Dahlgren.
/ .o#ett Notiser.
Foreningsmeddelanden.
Prenumeration iL Dagny sker ii namaste postanstalt d e r bokhandel.
