# ID: svediakorp-per565
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,233
# sentences: 1,046
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


~: .. 40. r Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv5 tr.
Prenumeration ' sker sival i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
- - - - r.
- - ' .&amp;e arg.
Stockholrn.den 3 Oktober 1812 - - - ' -.
- Redaktor o .. ansvarig utgifvare: Telefoner: Riks- 122 85.
Utgifningstid ivarje torsdag.
.
Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
...
.
Expedition.
och finnonskontor: Klarabergsgatan 481 tv8 tr- I ' I Post- och telegrafadress: ' DAGNY, Stockholm.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd .50. mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010, 50 ggr.
25 010.
Annons vara inlamnad.
-.
bor - - senast mindag f. m.
...
I - Mottagningstid: kl. 11-12. lim: 63 53.
I l ELLEN KLEMAN.
I - - - - - -. -- --. --- Ekon. -.
.
I .. ange har det framgatt saval af yttranden i pres- manga Ar med laror - predikade med ursinnig h.an2 sen som genom foredrag af en del kvinnliga synsloshet och forakt for sanning.
och ratt - som skrihentei.
och talare att det numera hos oss sa pres- ytterst gatt ut pa att forstora det nationella lugnet santa och for husmodrar ofantligt svarlosta husfo- och att gora klyftan mellan de nuvarande samhalls-.
ringsproblemet.
torde antagit sin beklagliga karaktar, lagren oofverstiglig i godo.
Denna flitiga sadd ' har tack v y e " den bildade.
nutidskvinnans sjalfhafdelse " burit frukt, men dess battre icke hundradefaldt.
- hur ' - kan ocksa lasas: rostrattsintresse.
Inte for det att har ej var bevaring och landsstorm hedrat sig under tjarkrinnenoden ar det enda tidsonda, som fores upp mobiliseringen!
Men karnan i de resonnemang, som pA samma konto.
En.
i breda lager framtradande foras i arbetarhem angaende dottrars.
forvarf, ar emel- antireligiositet eller indifferentism, manlig.
aktenskaps- lertid denna: " ofverklassen kan passa, sig sjalf, vi be-.
.
inte tjana. "
radsla, " hemmens .dod " m .. m. anses ocksa hora dit.
behofva Pressens skolade man gora sig icke skyldiga till, - Det ar pa grund af denna ' begreppsforvildninf, i sadan mirakulos ofvervardering af den bildade kvin- iraga om arbete, som tillstromningen ' till exempelvis nans inflytande i landet.
De ofverblicka garna den de uslaste butiksplatser ar sa stor, att.
lonen kan sat- europeiska.
siiyationen i ett som annat fall.
I vara tas betydligt under minimum for den ' torftigaste exi- lysande kommunikationstider na kulturlandens strom- stens.
Da nu emellertid arbetardottrarna forsvinna ' fran ningar snabbt nog till Ultima Thule.
Lika litet som den .skolade .journalisten forlagger orsakerna till vart de bildade hemmens hushAllsafdelning, tanker !$ig man- religiosa lifs ungdomsstyrka eller gammalmanssvaghet ' gen fru i goda villkor, att de bildade hemmens dott- till, kvinnligt framtradande ' i det offentliga lifvet, lika rar e n m a s s e borde rycka in i koken, och barn- litet skrifber han den .. sociala omhvalfning, som finner kamrarna.
Medgifves att detta - alldeles i stil med ett af sina uttryck i tjanarinnebristen, p a.
det kvinn- Johannes Mullers program for ogifta - ar ' en nog.
liga bildningskontot.
O m man skulle ta sig for att sa lattfunnen losning af husforingsfragan for sa vidt till en enda orsak, begransa ' en sadan foreteelse som denna angar fruarna.
Flickornas synpunkter kgske.
bildade flicka, som ar han- ' tjanarinnenodeni si vore det resonligare att peka pa inte borde forbigas.
D en sadan agitation som t. ex. " Brands " och saga: visad $11 eget forvarf, ar ofta nodsakad skaffa sig in- ', vart folk har matats manad efter manad i sa och sa komster for att.
hjalpa till med uppratthall ' andet af ... L.
, ' ' ' ',
' den egna familjen.
Hon .kan .t.
ex. ha smasyskon, som skola uppfostras.
Om hon sjalf far sitt vivre i ep frammande hus, far hon sa ' mycket mindre kon- tan.t lon.
Men det ' ar just med kontanter man upp- retthalk ett hem, det ma vara stort eller litet.
Da flera vuxna barn i samma familj arbeta utomhus, bi- draga d e .alla hvar med sin andel af manadsloiieii till hemmet; som kanske endast pa detta satt kan bi- behallas.
Hvem af oss har ' ej sett flickor - s. k.
" kontors- hastar " - ' aldras och grana ofver sitt enformiga och strangt slitande arbete och vetat, att de gjort sin fyrtiofim okenvandring med intet annat Kanaan i sikte an att ' de skulle barga syster- eller brorsbarn.
Men ingen af oss har nagonsin sett, att en flicka, som tagit .till lifsuppgift att skota.
andras hus, kommit i tillfalle att pa samma gang ta vard om sina egna narmaste, och blott i mera sallsynta fall har man sett en bildad sadan kvinna sjalf vara bargad pa alder- domen,.
Harmed .ar icke sagdt, att den goda viljan pa min- sta vis fattats hos de familjer, som tagit hennes tjan- ster i .ansprak.
Men hela det ekonomiska laget nu- mera - dyrtiden - gor.
det faktiskt .omojligt for t. ex. mangden af tjanstemannafamiljer att visa sig gene- rosa, och i regel ar behallningen vid en husfaders dod otillracklig redan for ankan och barnen.
I rika familjer saknas aldrig den kvinnliga ar- betskraft som behofs, och dar forblir den goda hus- liga hjalpen visst icke olont.
Men, -.
Ja, fordrin- garna i somliga dylika hus skola vi inte inlata oss pil och inte heller pa de aprilvader, som.
gora den husliga luften bestandigt osaker.
.
Nar ' kontorsflickan eller bankdamen sluppit ifran sitt geschaft, kan hon understundom kanna sig en smula fri for den dagen .atminstone. '
Sa lange hon i r ung, satter hon varde pa vackra klader och vill gama ta sig bra ut.
Hvad ar det for ondt i det.
Samma Onskan bes jalade de forna " kvinnliga ', h i n - norna i annu hogre grad.
Om hon offrar mera an hon borde pa sin toalett, sa ar detta bevis pa stort oforstand.
Men ack, hur manskligt!
Och hvem gar i spetsen med ofverflodig och raffinerad lyx om inte d e n ' oberoende damen, " k v i ~ a n " par preference.
Denna har vanligen sa mycket annat att frojda sig at - i yttre matto - .ett vackert hem, umgangestref- nad o. s. v., medan den arbetande nutidsflickan ofta fullstandigt saknar allt sadant och far soka stimulera sig med en chic.
hatt eller blus.
Men inte ar det denna litet for stiliga hatt eller nagot for.
eleganta blus, som halla en eventuell fria- re ur hennes vag.
Han kan rakna och det kan hon.
Bida forsta hvad som ar ekonomiskt mojligt eller omojligt.
Till flickan med hemgift hitta friarna raka vagen.
Den hemgiftslosa har.
i Frankrike sedan langa ar tillbaka lamnats alldeles ur rakningen - .vi aro nu inte sa sardeles langt efter " la belle France " i .det har- afseendet. '
B Men for Yiktenskapsradslan ", konstaterad i~iom manga kulturfolk, skall %utidskvinnan " aterigen bara hundhufvudet.
Hon gor visst inte ansprak pa att vara felfri.
Och hon ar ingalunda gammaldags for- nojd med - intet.
En, dylik fornojsamhet ar i hen- nes ogon absolut ingen dygd utan lojhet.
Som kom- mit en hel del samhallsondt att forbli lifskraftigt allt- jamt, ehuru det hor till i tider, frammande for kri- sten civilisation.
Den socialt verksamma nutidskvinnan -- lat oss kalla henne rostrattskvinnan - arbetar ofortrutet p5 att skaffa sitt kon den aktning det har ratt att for- dra, hon soker utverka rattvisa aflonirigsvillkor holii alla fack, strafvar att astadkomma effektivare skydd for varnlosa o. s. v., ar med ett ord en social kraft, som kunde gora ansprak pa att motas med iiagoii tacksamhet, atminstone af det egna konet.
l stallet ar det till och med knappt med toleransen.
Ingen frivol, enfaldig eller fafang kvinna byter natur darfor att hon mojligen skrifver i11 sig i en forening.
Hon ar klandeward och osympatisk, men icke darfor att hon tillhor t. ex. rostrattsforeningen.
Men Ilur snabba aro icke antagonisterna att visa p5 henne och saga: " se, sadana aro rostrattskvinnorna ".
Hvad sarskildt kampande och bekanta rostratts- kvinnor angar, har man ingaende studerat dem afveri j deras husliga lif men icke lyckats jafva, att just dessa ha en lefvande pliktkansla mot make och hem.
Det ar inte dessa hemmens kvinnor, som foretrades- vis desertera fran harden och - byta om namn =ed nagsa ars mellarirum.
Novellen eller romancn, tiii- komme11 i syfte att forringa eller forlojliga de af medborgaranda besjalade, saknar betydelse som tids- bild, hur flott svartkriteutkastet till samhallsruin %n kan vara gjordt.
En konsistoriemedlem i en af vara uiliversitetssta- der svarade en dag pa fragan om hvilken part, som oftast begar skilsmassa: " mannen i langt flera fall an hustrun - i regeln harda kvinnorna ut under de svaraste forhallanden, sa lange det finns en mojlig- het. "
Inte ens " nutidskvinnan " har silunda " lyckats utrota " det vackra kvinnliga talamodet.
Det ar en oforratt att tilltro henne sadana afsikter tinder det hon offrar sa mycket af sin personliga fordel for riktigare principers inforande i det allmanna niedve- tandet.
Emellertid - om ett eget hem, ett ljust och varmt, dromma manniskor litet hvar.
Manga fA aldrig sin drom forverkligad.
Dess battre behofde dessa hemlo- sa motas af varme fran medmanniskor.
Men ar det inte i allmanhet ganska kallt pa arbetsmarhiaden bade utom- och inomhus.
I senare fallet bara kariske afveri de solida hemkvinnorna nagon skuld?
Mettiz Griepr.
Jane Addams och hennes skapelse.
Hull House.
.
.
.
.
II.
Deif fortroliga kannedomen.
om noden i dess olika vandig kommunalpolitisk upprensning.
Genbm - sin!
forrher forde settlementets medarbetare ovillkorligen mansklubb *, i hvilken hon sokte ' fostra en hogre p l i - i ofver till ett teofetiskt studium af de sociala forhallan- tisk moel, kastade hon sig in i tre valkampanjix eqid dena och de.
ekononiiska lagarna.
Chicago var pa distriktets miktiga radman, hvars mutbarhet hindra&amp; 1890-talet en hastigt uppblomstrande industristad, dar genomforandet af afven de nodvandigaste rkfbrnier.
ingen yrkeslagstiftning skyddade manniskomaterialet!
Ehuru hans - falhet var kand i hela Chkago, &amp; huru.
mot utsugning.
Varst drabbades gifvetvis den svaga- man visste, att han holl sin hand ofver spelhus och:.
.
reyarten, kvinnor och barn.
Samtidigt borjade dock andra beryktade stallen, kunde han d * wk i .mA.nga l r samhallet att vakna upp ur sin sdciala likgiltighet, halla sig kvar i ett distrikt, dar fattigdomen.
g j o r d e.
~ - och %hicago.
blef under samma tidsrum en de sociala sammanblandning af politik och.
lefvebrod sa ' rny&amp;et diskussionernas stad.
Att .. Hull House skulle bli en af lattare.
i.
.
.
brannpunkterna for den nyvaknade lifaktigheten var Sasom ett nodvandigt villkor for ett.
settlements ut.
.
nastan.
pa forhand gifvet.
, Dar bildades en arbetarnas veckling namner Jane Addams formagan.
af en snabb.
diskussionsklubb, * en fri tummelplats for olika me- och smidig.
anpassningsformaga efter stundens.
behtbf.
ningar, ur hvilken bl.
a. en kristligt-social rorelse .ut- Sjalf synes hon aga en rent intuitiv formaga att, paa.
gick.
Darifran leddes en noggrann undersokning af en gang finna roten till d.
.onda och botemedlet det.
industriella barnarbetet, saval som af halsovards- darfor.
.
.
forhallandena inom utsvettningslokalerna, hvilken un- Under ett mote af strejkande skoarbeterskor, som.
dersokning utgjorde grundlag, for det forsta forslaget holls i Hull House, blefvo .salunda nagra ord,.
ut&amp;- till skyddslag for barn och regulering af de sanitara lade af en af de narvarande, anledningen till.
upp-.
forhiillandena pa .. arbetsplatserna.
For att lagen skulle rattandet af ett hem for arbetersk.or i forbinde1semet.I bringas i hamn.
behofdes.
dock ett energiskt bearbe-, settlemelitet.
Och det blef inga famlande forsok med.
tande af den allmanna opinionen, och en liten grupp arsbidrag utifrin och svhrigheter att fa det att.
ga fr&amp; .. Hull H O ~ hade S ~ att, afton efter afton under tre ihop, sasom den.
v-liga gangen .brukar vara, utan manaders tid.
tala for forslaget i alika f oreningar1 hemmet stalldes fran borjan pa k o o .p e r a t i v basis.
och,, .vid ' kyrkliga sammankomster!
Trots ett hardnac- under arbeteGk6rnas eget ansvar.
Resultatet hlef en, kad$ motstand ' fran industriens man, gick forslaget.
ftillkomlig succks.
Hemmet upptar nu.
en &amp; l feiqva- igenom, ' &amp; h darpa har senare byggts vidare, sa att ningsbyggnad och bar sig fortraffligt.
.
.
~llioni ' s numera i - fraga om skyddslagar for barn in- Ett annat exempel visar .. kanske annu battre Jgne, tar: ett framstaende rum.
.
.
Addains genialiska formaga a@ finna hjalpmedel for Det ar larorikt att lasa om, men om.ojligt, att har nagot socialt ondt.
Hon hade.
icke lange vistats bland - upprakna, de manga olika undersokningar, som satts immigranterna, forran hon lade marke till.
den .klyffa, i g8ng fran Hull House och som alltid vor0 veten-, som smaningom bildades mellan dem och derasbarn.
skapligt ledda .. Har skall ytterligare blott namnas Barnen lara sig latt engelska, glomma.
sitt modersmal .-.!
.
undersokningen af bostadsforhallandena i och losgoras fran sina fadernetraditioner.
De strafva den.
viktiga dessa invandiarkvarter, dar snikenheten och likgiltig- efter.
en amerikansk " Schwung ", hvilken ater undex-,.
heten fran: hyresvardarnas sida i forening med de lattar deras strafvan.
efter fortjanst, och de komma.
&amp; $ l .staende.
folkens brist pa snygghet underhollo epi- latt att.
med ringaktning se ned pa sina i enklare demier a f olika slag.
H a r slaktade en grek sina far forhallanden u.ppvuxna faraldrar,; Detta leder till.
ett i kallaren till sin bostad. '
D a r sorterade en italiensk Forsvagande af familjebanden, .hvilket ater fof med sig,.
kliinna direkt bopsamlad lump, orngifven af lekande A ena .sidan gramelse och kansla af ofvergifvenhet- i barn.
De flesta bostader vor0 ofverbefolkade.
., Un- det frammande.
landet, a de.n andra en losslappthet, dersokningen lade i dagen en sadan.
vanskotsel af den som ar en af orsakerna till den starka kriminaliteten.
sanitara- kontrollen, att e l f v. a af halsovardsbyrans hos den invandrade ungdomen.
.. Jane.
Addams synes i hog grad vara i besittning.
24 ambetsman maste afskedas.
.
Det sager sig sjalft, att ' sadana undersokningar,^ af historiskt sinne med.
dess klara uppfattning af som.
.blottade korruptioner hos tjanstemannen eller kontinuitetens betydelse for individer som for natio- som tradde andras ekonomiska intressen for nara, ner, och det blef henne snart klart, att nagot ma&amp;.
skulle skaffa Hull.
House manga fiender.
En ratt kann- goras for att hindra ett dylikt svalg mellan genera., i bar foljd af bagge de namnda.
foretagen blef ocksa, tionerna att uppkomma.
Men i stallet for - att ' inrikta.
att flera stora arsbidrag drogos in, men trots detta arbetet pa att stopa de aldre i en mera amerikansk och en.
synnerligen haftig pressfejd, gick Jane (Addams form, vill hon bevara allt af varde fran deras fore- oforfaradt pa och kampade afven for en hogst nod- gaende.
lif och lara ungd~men att respektera dettai-.
.
.
.
.
n,,, ' ',, o: va ' ' *) The Man ' s club.
*) The working People ' s social science club.
Harmedel.
-.
Harets affallande ' forekommes ' genom att halla ' har: 0th Mrbotten rena och fria fran har- och hudsjukdomar.
En mangirig erfarenhet har visat, att Salubrin ar verksamt mot en iiel del hudsjukdo,mar,.
och det W ' ett ' fullt.
pil-,.
litligt medel mot mjall, skaggsvamp och flera ' andra harsjukdimar, savida det anvandes i enlighet med bruksanvisningen.
Salubrin t.illhan.dah !illes i Parfym-, Speceri- 8r Fargaffarer.
I parti hos Geijei- 8r C: o, Stockholm.
' Redan de forsta aren arrangerades i hvar vecka sallskapliga sammankomster, dit hela familjer - hvar nation for sig - inbjodos, och den aldre generatio- nen .fick besta underhallningen.
PA detta satt drogos de.
nationala skatter i poesi .och musik, som kanske vor0 pa vag att glommas, fram, till sjalfkanslans ho- jande hos de aldre och till halsosam lardom for de yngre.
.
Detta var en borjan, men kraftigare medel behofdes.
Det.
var okunnigheten, bristen pa formaga att se lif- vet som ett sammanhangande helt, hvilken ytterst var orsaken till den yngre generationens ringa uppskatt- .ning- .. af den aldre.
En dag, da Jane Addams just gick och grubblade ofver denna fraga, fick hon se en italiensk gumma sitta och spinna pa sin slanda med.-$ .uttryck, som om hon annu hade hemlandets harliga.
berg och icke Chicagos fattigkvarter framfor sig.
I. ett .nu hade Jane Addams en losning pA g %- tan.
Inom en manad hade man: i Hull House arran- gerat en utstallning af gamla redskap, hopsamlade hos ' de invandrade folken.
Medelst fyra olika slag af slandor och tre af spinnrockar lyckades man fram- stalla en historisk rackfoljd, som visade utvecklingen af den enkla handtenen till spinnrock, och denna ater kunde sattas i sammanhang med den industriella spinnmaskinen.
Pa samma satt var det med vafsto- lama och med atskilliga andra redskap.
En gang i veckan hollos foredrag ofver industriens utveckling, ilhstrerade af i g h g varande spinnrockar, vafstolar o. d., 0th harvid fick den aldre generationen tillfalle at: upptrada som larare for den yngre.
Dessa ut- stallningar gjorde utomordentlig lycka och voro till gladje ' och utbyte for bade aldre och yngre.
Genom dem lades tillika grunden till ett L a b o u r M u s e- u m, dar den textila hemslojdsafdelningen vuxit ut till ett sjalfbarande foretag.
Det ar dock icke blott hos de fattiga och okun- diga invandrarna, som Jane Addams konstaterar ett sprang i utvecklingen mellan generationerna.
Detsam- ma aterfinner hon inom de bildade klasserna, och e h u k detta kanske skarpare framtrader i Amerika an hos oss, aro hennes yttranden i denna sak varda all uppmarksamhet.
Enligt hennes mening har den generation af unga flickor, hvartill hon sjalf horde - den forsta, for hvilken bildningens skatter gjordes till- gangliga i storre utstrackning - alltfor ' bradstortadt lamnat den praktiskt verksamma sfar, hvari deras mod- rar lefde, ' for att kasta sig in i en ensidigt intellek- tuellt-estetisk.
.
Hela deras ungdom g i r At att samla en massa kunskaper till examensbruk eller till uppod- landet af sina talanger.
Intet gores for att oppna deras blick for lifvets realiteter eller for att lara dem forsta ' omsesidigheten i de sociala forhallandena.
Men darigenom bli dessa " bildade " flickor i sjalfva verket frammande for lifvet, och handlingskraften stackes just i en tid, da handlingslusten borde vara starkast.
Allra varst ar det bestalldt for de formogna flickor- ' ' ' ' na, som ej af forhallandena tvingas att p i nagot satt gora sina kunskaper fruktbarande.
De komma att lefva i en varld, afskild fran det, som i forsta haiid ger lifvet varde och intresse.
Sjalf hade ' Jane Adclains under sina atta sokandets ar varit nara att fastna i " forberedelsens snara7 ', hon, som dock agde ett lifs- mil.
Men ahen i detta fall hade Hull E-Iouse niigot att bjuda.
Dit skulle unga flickor, som endast kande lifvet ur bockerna, komma for att lara af lifvet sjalft.
8 Lika naturligt som det ar att ge den huiigrande brod och att varda den sjuka, lika naturligt borcie det vara att skaffa ungdomen gladje och forstriielsc.
Efter en dag, tillbragt vid maskinerna, iir &amp; jet eii rattighet, sager Jane Addams.
Denna i~ojeshuiigci-, som man ofverallt kan iakttaga hos fabriksungdorneri, ar en konsekvens af det arbete, som i sig sjalft ej gifver " iillfredsstaIlelse.
Vill man undertrycka den, slir den ofver.
Den kloke ungdomsvannen bor darfor soka leda den in i ofarliga och fornuftiga banor.
Denna gru~dsats har blifvit fullt medvetet och systeniatiskt tillampad i Hull House, hvilket smiinirig- om vuxit ut till ett verkligt forstroelseceritrun~ for trakten.
For att draga ungdomen bort frki dc offeritliga danslokalerna med dess milnga faror uppriittades darts- klubbar.
Dessa ha under alla ar bevarat sin tilldrag- ningskraft saval som sitt goda namn, si \ att afveri den mest angsliga mor tryggt sander sin clottei dit.
Som motvikt mot folkteatrarna med deras underhal- tiga eller rent af daliga pjaser inrattades en teater.
Denna visade sig efterhand motsvara ett verkligt be- hof, sa att en egen byggnad maste anskaffas.
Och det var intet skrap, som dar uppfordes af traktens egna dilettanter.
Man bildade en klubb ' for uppforandet af Shakespeares arbeten, en annan for Ibsens.
Grcker- na uppforde med nationell stolthet Sofoklcs ' verk; ryssar och polacker njoto daremot mest af revolu- tionsdramer pa deras eget sprak.
For de yngre - to- gos amnena ur hjaltars lif och bedrifter och for de allra yngsta ur sagorna.
Vid de stora hogtidema upp- fordes religiosa eller nationella skildespel.
Eti grupp judegossar uppforde dramatiska framstallriiiigai ilr Jo- sef~ och hans broders lif, ur Esters historia o. s. v. Kulisserna malade de uppforande sjalfva.
Eftcr ' rnaii- ga Ars erfarenhet anser Jane Addams den dramatiska konsten som ett af - de yppersta medlen till folkupp- fostran, i det att bAde tankesatt och maner darigenoni pa ett osokt satt paverkas.
Utom dessa tillfallen till • ’ &amp; stroelser bjuder Ht111 House afven pa populara konserter och konstiitstall- ningar.
For tillgodoseendet af bi !dniiigsbehofvct firi- nas en ~nangd olika kurser ock.
billas i hvar vecka popularvetenskapliga forelasningar.
En sex veckors sommarskola, forlagd till en vacker trakt och afsedd for arbeterskor, besokes irligen af ett huiidra fal ele- ver.
F. H o l t z ~runkebergstorg 5 St. Nygat.
35 Sturegat.
8 - - - o StocKholms Specialaffar for GARNERINGSARTIKLAR.
Standigt nyheter
I amerikanska stader finnas i innevarande stund ofver 80 settlements, de flesta utgangna fran hogsko- lor, men hur omfattande de an kunna vara i sin verksamhet, ar det intet, som i betydelse nar upp till Hull House.
settlementet omfattar nu ett helt kom- plex af tretton.
olika byggnader, skankta efterhand af ' nagon mecenat; 25 medarbetare bo pa stallet - de manliga i en byggnad for sig - och icke mindre an 9,000 personer samlas hvar vecka i de olika loka- lerna.
Detta kan ge en forestallning om den mang- grenade verksamhetens omfattning, liksom den forut gjorda redogorelsen skanker en om ocksa svag fore- stallning om dess betydelse.
Och allt detta utsprun- get u r en kvinnas hjjirta och ledt af hennes klara forstand!
Man vet knappast hvilken gafva, som hos Jane Addanis ar mest framtradande:.
hennes andes formaga att omfatta och beharska sa manga af lifvets omraden eller detta varma samforstand * med mansk- ligheten,.
.
som absolut icke kanner nagra granser ..
Hvarken farg, .. rate eller religios olikhet kan for, hen- ne skymma bort m a n n i,s k a n.
Med oppen blick for lifvets sammansatthet, ka.n hon med sin sympati afven, omfatta den ursparade.
Men - med all denna medkansla, i forsta hand for de sma och undanskid- na, som ar hennes lifs patos, ar hon dock icke en karaktar med halft utplanade konturer, utan en hel- gjuten personlighet med sallsynt kraft, att bevara sin sjalfstandighet.
Sarskildt under den forsta tiden i Hull House hade, denna tillfalle.
att profvas.
.Blla.
slags agitatorer forsokte da att erofra henne och verk- samheten, hvar for sin speciella sak.
Men Jane Ad- dams ville icke tillhora nagot slags parti, och settle- mentet skall bevaras politiskt .neutralt.
Afven i and- liga fragor visar hon samma sjalfstandighet och sarn- ma vidh jartade fordragsamhet.
Sjalf ~ r e s yteriansk b kristen ',.
lagger.
hon ingen vikt vid larosattningar, men hvad.
hon fordrar ar, att iifvet i ett settlement skall vara en uppenbarelse af kristendomens sannin- gar och ett uttryck for Kristi anda.
Det ar naturligt, att en person med denna sjalf- standighetsanda, stark nog for att kunna sta ensam utan stod af ett parti eller riktning, fordragsam nog for att kunna mottaga sanningen, fran hvilket hall den an kommer, ar utsatt for mycket olika.
be- domande.
Jane Addams har ingalunda gatt fri, men 42 hon alltid fort striden med blanka vapen, ha dessa brutit udden af smadelsen och fortalet.
Det ar hen- nes karaktars renhet, som icke mindre an hennes fortjanster om det allmanna, har forskaffat henne he- derstiteln C h i c a g o s f o r s t a m e d b o r g a r e.
Notiser, ' ' '.
*) Hon mottog dopet vid fyllda 25 ar.
,.
.
.
Rostrattsrorelsen.
En ny lokalforening for kvinnans politiska rostratt har bildats i Bengtsfors (Dalsland) efter foredrag af froken Signe Wollter. '
Kars i .Stockholm for arbetsstrigelararinnor.
En, laro- kurs for arbetsstugeforestindarinnor och lararinnor har pai foranstaltande af arbetsutskottet inom centralkommitteq for, Stockholms * arbetsstugor under september hiillits i Adolf Fredriks arbetsstuga i Stockholm under ledning af froken Augusta Blomqvist.
Till denna lerokurs, som raknat ej mindre an &amp; J elqer, ha deltagare sandts frAn de mest olika ' ' delar af landet, fran1 arbetsstugestyrelser.
i Norrbotten och Vasterbotten siisom Nattavara, Arjeplog, Sorsele, UmeA, fran Ornsk5ldsvik, Hissmofors och Ann, fran sodra Sverige siisom Malmo, Landskrona, Karlskrona, Kalmar och Vaxjo, fran de nya arbetsstugor, som skola inrattas i Skara, Linkoping och Goteborg, fran Korsnas, Karlstad Skofde, Uppsala, Sala, Sodertalje samt Stockholm.
Afven frin Island har en ung dam gjort den langa resan for att deltaga i kursen och sedan infora arbetsstugor efter svenskt monster i ' sitt hemland.
I kursen deltog vidare en qng lararinna .fran Ilaris, dar svenska arbetsstugor varit upprattade sedaq nagra ar tillbaka.
Kursen afslutades med en vacker ' utstallning af " de tillverkade.
arbetena samt med, en fest for lararinnorna och for de damer, som haft ledningen af kursen om hand, hvarvid.
en.
af,.
kuskieltagarna frambar elqvernas tadsamhet till anordnarna af larokursen.
Denna kurs ar den 26: e i ordningen sedan arbets- stugorna stiftades ' ar ' 1887.
.
.
.
.
... '
, ', ' ' ULSTRAR enligt ' vidstaende cliche.
af.
prima engelskt ulstertyg Kr.
45: - ' AKTIEBOLAGET NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
Annonsera i D A G N Y!
Valsorteradt lager af alla slags palsvaror, Reparatioiier och moderniseringar billigt och omsorgsfullt.
Spec. / aqualtar och Piiskappor.
Allm.
115 85.
Riks Norr:.
211.
(. '
Rekom menderas.
.
.. ' -.
.
Litteratur.
~ i ~ o s o f i e och n lifvet Fyra.
foiedrag af0klenri Bergson.
Till svenskan af Algot Ruhe .. Stockholm 191 5 Wahlstrom och Widstrand.
133 s.
Kr.
2: 25.
L ' if o c h m e d v e t a n d e, f i&amp;jsofi ' ska i n t u i t i o n e n och O m u p p f a t t ~ i n g e n af f o r - a n d r i n g I och II aro titlarna pa de fyra foredra- gen, af hvilka det forsta och de tv2 sista aro hallna p2 engelska, vid universiteten i resp. Birmingham och Ox- ford, det andra pa franska vid .filosofiska kongressen i Bologna 19 1 1.
Bergson ar for narvarande tankaren p&amp; modet, och det ar darfor med en viss tvekan man tar.
hans bocker i handen: man .har ju goda skal att misstanka, att det skall vara nagot ytligt floskelmakeri i stil med var ame- rikaniseradt journalistiska tidsanda.
Men borjar man lasa den franska filosofen, finner man snart, att misstankarna dunsta bort, och man ar glad att ha gjort hans bekant- skap.
Skada bara, att en sadan fin och skarp varldsska- dare skall ha rakat i det nyckfulla modets klor och sa- ledes inom kort skall kasseras sasom icke langre agande nyhetens behag!
Na, samma ode drabbade Nietzsche.
Men liksom Nietzsches tankar aro sa djupt rotade.
i var rassjal, att han hade full- ratt till sitt stolta utrop: " Sterben?
Sterben kann ich nicht!
", sa torde afven Bergson med.
jamnmod kunna motse den tid, d2 modet glommer honom.
och valjer sig en ny gunstling.
Ty ock- sa han kommer att lamna stora och synliga spar efter sig i det manskliga tankandets historia.
Har Nietzsche intuitivt bragt till uttryck ' den germanska rasens anda, si har Bergson tagit korn pa det allmanmanskliga och traf- fat det sakrare an de flesta.
Gemensamt ha bade den franskbeundrande tysken och den internationellt vidsynte fransmannen e n sak, som motiverar deras popularitet i trots af deras djup.
och allvar: valdet ofver spraket, som ju alltid brukat vara fransmannens styrka.
Och detta ar ingalunda n2g0t ringa ting.
Man hor visserligen ofta p&amp; stas, att de riktigt djupa tankarna icke kunna uttryckas pa ett klart och vackert sprak; men detta ar naturligtvis endast ett bevis pa den talandes brist p&amp; sprakliga in- sikter.
Bergson ar ett af de basta bevisen for att tan- kar, som ga bade djupt och vidt, kunna klas i en smi- dig och ledig spraklig drakt.
Skall man etikettera det Bergsonska systemet, far man val kalla det en spiritualistisk dualism.
Och vill man for- soka helt kort uttrycka dess karna, torde man kunna sa- ga, att den ligger i uppfattningen af materien som ett slags filtrum och sil for medvetandet samt af forandrin- gen som det enda verkliga och i samband darmed af det forflutnas och .det tillkommandes narvaro i nuet.
Medvetandet bildar enligt Bergson ett flode, som strom- mar genom den troga materien och genom dess mot-.
stand forgrenas och individualiseras, p2 samma gang det organiserar materien och.
af denna orsaksbundna, lag- bundna automatiska massa gor ett frihetens verktyg.
Ma- terie och medvetande ha samma ursprung: den forra ar ' e en ' en omvandning af det senare.
Medvetandet ar hariciling som kontinuerligt skapar sig sjalf och hopar nytt, matc- rien daremot ar handling som kontinuerligt upphafver sig sjalf och svinner bort.
I hela lifsutvecklingen pA jor- den ser Bergson en strafvan hos medvetandet att gciiom materien n&amp; fram till nagot som endast hos rniniiiskari och t. o. m. dar blott ofullstandigt forverkligats: frihc tm.
i o r a n d r i n g ar alltings sanna vasen.
Nagra varaktiga tillstand finnas ej, de aro rena hjiirnspoken, tankefoster, som visserligen aro praktiskt ournbiirliga, men icke aga nagon motsvarighet i verkligheten.
i for- andringens oupphorliga strom finnas inga granser: dets forflutna, det narvarande och det tillkommande bilda ett oupplosligt, odelbart helt.
Det forflutna ar salunda icke forsvunnet, forintadt, utan ingar i det narvarande - hur.
skulle val nuet kunna skiljas fran det forgangna, hvar skulle gransen ga?
Bilden af tiden som en racka af ogonblick ar fullkomligt falsk.
Det ar inga hopp mellan ogonblicken, allts2 aro de icke atskilda, alltsa samman- falla de.
Nuet ar endast hvad som inrymmes i var upp- marksamhet, och denna kan tanjas eller sammandras.
Stundom, i en utomordentlig situation, kan det handa oss, att upprnairksamheten spannes ut ofver hela vart lif, sa- som t. ex. infor dodsfara.
Men i det dagliga lifvet hop- tranges den, och detta ar en nodvandighet for allt hand- lande, ty detta krafver koncentration.
Fran denna synpunkt sedt finner Bergson Iosningeri till manga gator.
Frligan efter " tinget i sig ", 9 ' strbstan- sen ", forfaller t. ex. helt och hallet.
Forandrfngm, 2.6- relsen ar den sanna verkligheten, den krafver icke nagot underlag.
Och lika meningslos blir i den franske tanka- rens ogon fragan om viljans frihet eller ofrihet.
' %n- ken p2 nodvandig determination forlorar.
hvarje skymt af mening, alldenstund det forflutna - - - utgor ett med det narvarande och oafbrutet skapar jamte detta - - om sa blott genom att foga sig till det - nagonting alxolut nytt. "
Mig synes det nu likvisst, som skulle man hari kunna finna ett precis lika godt skal for asikten om vil- jans bundenhet.
Men mAnne det i grund och botten iir nagon motsattning mellan dessa bada bikter?
Det %IT- faller mig som om forkamparna for viljans fi-ihet och forfaktarna af dess ofrihet egentligen menade samma sak, fastan de ha litet svart att forsta hvarandra.
Determini-.
sterna halla ju fore, att viljan ar bestamd af det1 per- sonliga individualiteten, som i sin tur har sitt mer cller mindre pivisbara upphof, att viljan salunda inte k- ria- got, som utan sammanhang kommer flygande in i till- varon.
Och om man med Bergson jamfor vart lif och var personlighet med en melodi, som visserligen bildar en foljd af ljud, men likval ar en odelbar enhet, si sy- nes det mig som om man kunde resonnera p5 foljaiide satt: emedan melodin ar en enhet och icke vore samma melodi, om den upphorde tidigare eller senare, s i ar hvarje detalj daraf bestamd af det hela och kunde icke vara annorlunda; och da vart %if ar en odelbar enhettt,
ar hvarje viljeakt, hvar kansla ' och ' hvar forestallning be- stamd af det hela.
Vad.
viljande ' kan lika litet som na- gon annan.- aida af, sja.lslifvet.
vara nagot godtyckligt,: nyck- fullt,.
ur.
det.
rena intet kommande, utan ar just de hand- lingsimpulser, som, framspringa ur vart, vasen.
Att jag.
skulle vilja annorlunda an jag.
, gor, vore: .. otankbart, .. da.
vore det ej, langre jag.
.
Detta innebar naturligtvis icke, att viljan ar en produkt af de reagenser de olika kemi- ska elementen i var hjarna astadkomma.
sinsemellan - ifall det nu verkligen finns nagon mannjska, som hyllar en sa enfaldig determinism.
Men hur som helst: Bergson har lart oss att se lif- vet och varlden frh nya sidor, sidor, som vi ha gagn af att kanna och, hvad mera ar, g l a d j e.
Ty for Berg- son som for Nietzsche ar filosofin den g l a d a vetenska- pen.
Materien ar, .sager Bergson, bade ett hinder och en eggelse for medvetandet i dettas strafvan efter klarhet och, precision.
Och hvar gang det lyckats medvetandet att ofvervinna materiens.
motstand och ge individualiteten ett ' materiellt uttryck, det ma vara i ord, i farg, i form, i praktisk verksamhet af hvilket slag som helst, da ha vi lyft oss upp ofver oss sjalfva, och dA sker ett tecken, som visar, att YAr aktivitet gjort ett fullt utslag.
Detta.
tecken ar g 1.a d j e n, signalen for lifvets triumf.
.
Det kan ju forefalla, som om ett sadant satt att se pA varlden skulle vanda upp och ner ' pa atskilligt, sdm for oss ter sig solklart, patagligt, i erfareriheten gifvet: Och i synnerhet blir det fallet i ett sadant sammandrag som det ofvan gjorda.
Men laser man Bergsdns eget resonnemang, sa skall man finna, hur det som forefaller sa uppochnervandt i sjalfva verket ar mycket naturligt och rimligt.
Och den ' franske tankarens varlds- och lifs- syn saknar icke tillknytning~pu~kter pa nordisk botten., Oklait uttryckt, men intuitivt kand och fullt skonjbarr finna vi i den gamla nordiska mytologin samma uppfatt- ning om medvetandet som genomstrommande materien, organiserande och utvecklande den och pA samma gAng sjalft stigande t.ill st6rre klarhet och individualitet.
De gamla nordboarna gingo likval ett .steg langre an Berg- son, i det att de i materien icke sago nagot enbart pas- sivt, utan jamval nagot aktivt, nagot psykiskt, som just gjorde den till hvad den var.
Stenen var for dem en sten emedan den ville vara hard, tung och gra, den ramlade ner fran en hojd med fullt uppsat att falla och krossa hvad som fanns nedanfor.
I den innebodde kraf- ter, bodde en sjal, som verkade hardhet, " tyngd o. s. v. Denna sjal var det, som konstituerade materien som sa- dan - darforutan skulle den ha upplosts i intet.
Men, nar .allt- kommer omkring, ar det inte ungefar detsamma som Bergson sager: " Ju langre den (d. v. s. den fysi-.
ska vetenskapen) fortskrider, dess.
mer upploser den ma- terien i verkningar som soka sig vag genoam rummet, i rorelser som lopa hit och dit liksom skalfningar, p i sa.
satt att rofelsen blir sjilfva realiteten.&gt; ' A r det senare icke helt .enkelt en exaktare, mer vetenskaplig formule- ring af samma blick pA tillvaron, som uppenbarar sig i det ftirra?
.Det blefve for vidlyftigt att har narmare ga in pa den forngermanska varldssynen, men jag hanvisar, a ' ' I de.
speciellt intresserade: till * ' professor Vilhelm, Grmbechs.
. '
i -.
bok - '?
' Midgaard-.og: Menne&amp;elivet9 ",.
.
n: r 2 i - hans: sfatli ' ga.
...
.
serie V o r Folke&amp; i!
; O~dtiden ", en af: de.
asjalfullaste !och:, djupaste- bocke ' r, som pA ' nordiskt tungomAl utgifvits .. ~Un-S der: de.
senare aren: Och Bemons uppfattning af ' tid ' &amp; ': och skendet skulle: vara " forfader .i: forntiden f~likohligt; ha gillat,.
under det $de .skulle.
ha haft-.
mycket svart ' att -: satta sig in.
i " ' det moderna foresta~llningssattet om ' nuet som en punkt pa tidens linje och denna punkt s6m detl.
enda verkliga.
For dem som for Bergson var det for- flutna och det narvarande .ett, och afven1 foradem var glad-.
jen kannetecknet pil sann och hog mansklighet, lycko- lmannens, are-mannens, att-mannens sarmarke gentemot ' den gladjelose nidingen.
Mahanda ar det just i laran om gladjen som kannetecken pa hvarje verkiigt framsteg; som Bergsons filosofi har sitt storsta praktiska varde.
Den gamla laran om arbetet som en borda och en forban- nelse - som vi for afrigt icke fatt enbart fran judarna, utan till ej ringa del jamval fran de lattjefulla grekerna - den sjunger allt pa sista versen, som val ar.
Och ufip kommer i stallet 6fvertygeisen om att aibetet kan och skall alstra gladje.
Hvarje form af verksamhet bor kurina ge tillfalle till sjalfstandigt skapande - naturligt-.
vis i mycket olika .hog grad - och kanslan af att ha skapat nagot ar det just, som vallar gladjen.
Att det annu i var tid finns verksamhetsformer af annat, gladje- lust slag a r ett sorgligt faktum; men starka krafter aro ju re ' dan pA alla hall i rorelse for att undanrodja detta missforhallande, dels genom reformer i arbetsforhallinde- - na, dels och kanske mest genom uppfostran till insikt om arbetets varde.
.
Vi ha sakert ej sa langt kvar till den tid, da Bergsons och de gamla germanernas upp-, fattning af gladjen som det utmarkande for den normala, fullt utvecklade, fullt lifsdugliga manniskan.
allmant slar igenom.
Det ar karaktaristiskt for fornmannen, att v i l i; icke blott betydde vilja, utan jamval var synonymt med g1 e d i, gladje;.
SA intimt kande de sambandet mellan den genomforda viljan och dess korrelat gladjen.
Och g l a d r ar ju i Eddakvadena ett staende epitet for hjaltarna, for dem, hos hvilka manskligheten natt sin hogsta hojd.
Det starkaste - uttryck for o olycklig^^; som fornkvadena kanna, ar v i l j a i a u s S, hvars innebord ar foreningen af-vilje-: ' ' " ' i ' loshet och gladjeloshet: det tillstand, da all viljekraft lacktr .. ut och darmed all formaga att vinna gladje.
Under ett sadant tillstand, forutsatt att bot i form af en.
arofull garning ej star att vinna, tvinar manskligheten smaning- om bort ur individen, och kvar blir endast en sjallos, djurisk varelse - en foreteelse, som tyvarr ej ar sall- synt i var tid och vara samhallen, utan tvartom.
tycks.
vara nagot med storstadslifvet och industrialismen i nara samband staende.
.
Det a r riktigt rbligt att se, hur gamla, goda tankar; lange glomda, dyka upp igen och vinna utbredning.
Visserligen frmhaller Bergson med kraft, att de ideer en filosof upptar fran sin3 .foregangare i allmanhet endast aro den form, hvari han klar sin varldsaskAdning; inne- hallet ar alltid ett annat, personligt, och tankaren menar nagot helt olika, individuellt, da han ror sig med det.
,.
Fjokla.
filosofiska material, som hor hans samtid tiil.
Men i detta.
fall ar det icke fraga om paverkan, om upptagning af andra filosofers tankar, utan om en intuition af sam- ma slag.
Bergson har efter all rimlig sannolikhet ej den dunklaste aning om forngermansk lifssyn - p5 sin hojd formodar han val, om han nagonsin tanker darpa, att den var nagot obeskrifligt ratt och barbariskt, utan spar af filosofiskt varde.
Men den aldrig till ett klart medvetet system utbildade, intuitiva syn pa varlden och lifvet, som vara forfader annu for nio arhundrad.en sedan hade - ja delvis lefde den kvar mycket langre, och den ar annu icke helt och hallet dod, blott undanskymd - den fore- ter markvarda ofverensstammelser med Bergsons.
Troli- gen rinner det germanskt blod i hans adror, och for ofrigt sta ju germaner och galler ej alldeles vasensfram- mande gentemot hvarandra.
Den hlita rasens egen ande ar det, som i var tid soker sig egna, klara uttryck efter att lange ' ha .hallits i val strangt beroende .af osterland- ska tankesatt.
Som ett led i var nya europeiska renas- sans ma Bergsons filosofi halsas valkommen!
Den loser ej varldsgatorna, den lamnar - liksom alla andra sy- stem - mycket oforklaradt; men den hjalper oss att fin- na oss tillratta i tillvaron.
Ofversattningen ar pa det hela taget god, ehuru jag for min del inte kan inse hvad det skall tjana till att skrifva " anhopa ", " erna " med flera halftyska samman- sattningar, da ' de enkla svenska orden " hopa " och " na " saga precis detsamma.
I de fa fall, da de osammansatta orden icke uttrycka tanken med tillracklig skarpa, bor man forst se till, om icke svenska forstafvelser kunde!
gora lika god tjanst som de tyska, t. ex. " upphopa " och %ppna9 '.
Men detta ar ju sinasaker, som blott ffi lasare - alltfor fa, tyvarr .- fasta sig vid.
Varre ar det, da Algot.
Ruhe aterger " lignes de faits " med &gt; ' faktabanor ".
Mot ett sadant sprakligt vidunder torde val afven en svag sprakkansla resa sig.
I forsta ledet af en sammansattning nyttja vi ej.
garna en pluralform - vi tala.
icke om en tankarkedja eller en svamparstufning, utan om en tanke- kedja och en svampstufning.
" Faktumbanor " skulle ju lata sig hora, men vore tungt och ovigt.
Bast vore likval ett osammansatt uttryck: rackor af fakta.
Det skul- le, savidt jag.
kan se, pa pricken aterge det franska ut- trycket.
Roij Nordenstreng.
F ' A N N 0 N S E R A 1 DAGNY.
I fordelaktigast for damer hos V I C T O.
R I A ZU B E R L I N Kon f inen fens sforsfa Zt ' fforsakringsbolag.
Kontor: Drottninggatan 5 (f. d. Skanebankens hus) Stocllholm.
I orsta gangen jag horde Fjokla namnas, fick jag den fo- restallningen, att det var en vilsegangen-!
(att, som fr " ittl huld och skydd hos ett ungt och nygift par bland mina - bekanta i St. Petersburg.
Sedermera uppdagades det att Fjokla bekladde den ansvarsfulla befattningen att vara medmanniska och darjamte en ung och oerfaren rnatrno- ders enda stod.
Herrskapets vaning var liten, och Fjokfa fick darfor till en borjan noja sig med att bo i en alkov.
Detta arrangemang motte ej heller nagra svarigheter fran hen4 nes sida, hon var van att ligga som den tionde i ett litet rum och ansag sig bo kungligt i alkoveri, for att ej saga kejserligt.
Hennes blick for sokande ofver kokets hogra h.
5 ~ 1, och ett uttryck af missrakning fordunklade glansen i lien- nes stralande ogon.
Kanske onskar hon en klocka for att kunna hAiIrr reda pa tiden, tankte den unga husfadern, ccf; som han annu ej var maktig det ryska spraket ' i deri gra6 att han kunde samtala ingaende med Fjokla, Iiit han i.ttan vidare dithanga ett slagur.
Fjokla skakade sorgset pa hufvudet.
l-Ion iladealdrig sett en dylik tingest forr, och alla forsok crtt Sibringa henne forstaelse for de bada visarnas forhiiil~~de iili si!
!- rorna och inbordes visade sig fruktlosa.
Kon dyog rii lattnadens suck da klockan nedtogs och bugate sig!
: og- tidligt for det tomma hornet.
" Hvarfor gor du sa ", frigade hennes q z h c r.
" Du har ju uraktlatit att uppsatta helgozbi5dcd7 pii dess plats ", svarade hon, " men jag har nu funnit pi, att jag kan tanka mig den dar och buga mig som om jag verkligen sage den. "
" onskar du se en helgonbild, skall jag garna Iita satta dit en2 ', sade matmodern.
" Blir jag nojd med dig och du med mig, vcre ddd kanske trefligare, om han hangde dar ", med@ kcn.
Valet af helgon tycktes henne fullkomligt Ilikgil: igS, och pil min inradan forskaffade man den Edige AP- tonius.
Matlagning i dess egentliga bemarkelse hade Fjc !rEz aldrig sett forr an hennes matmor tillredde rniddagefz, och om hon ej kunde annat, kunde hon atminstone i de mest hanryckta ordalag ge luft at sin beundran for hvad hon darvid blef vittne till.
Kanske skulle hon om nagon tid sjalf kunna anratta en sa delikat pudding, som den Anna Karlowna iiu tagit ur ugnen, och tank sa byn darhemma da skiille hapna!
Fjokla frojdade sig hogeligen i andanom.
Fjokla var lika villig i tjansten som hon var okun- nig i sina aligganden, och det ar nog sant, att hon ej var sin matmor till stor hjalp, - -.
men hon var henne till desto storre gladje genom sitt af all slags civilisatiorr oberorda vasen.
Da Fjokla omsider irisag, att hennes herrskap med seg envishet fastholl det hogst onodiga bruket af bod- - -.
-.
- -.
.
- .-.
duk, sekietter, aflera slags knifvar och gafflar etf., fann.
r ri manniskas hjjarta, som deil som lefver i ditt, och hon s i g i att framlagga dessa ' utensilier, och efter ii: lag hoppas, att ' du inte lurar mig utan tar mig till-.
.
, - .manad glomd6 hon ej, bort stort mer an halften,.
da duk- birh.
.
.
.
.
.
ning&amp; anfortroddes henne.
Di, .Fjokla aterintradde i tjansten, hade hon fatt vark.
dag beslot herrskapet, att Fjokla skulle ase e d i nasan, och trots hennes protester maste man tillkalla .cirkiisforestallnixig.
Ung och vacker som hon var samt en lakare.
Denne forklarade att varken orsakades i f en ' framfot.
allt oerfaren vid storstadslibvet inbjods darjamte elakartad polyp, sjalf trodde .hon sig ha fatt ett nyp af.
till, .sallskap at henne chauffoien ~ a &amp; i l i med fru, i den helige Sebastian, darfor att hon atit solrosfron; un-.
der fastan.
tjailst.
' hos hennes matmors foraldrar.
~ j o k l a fordes till sjukhuset och opererades.
hon.
Framemot midnatt aterkommo de, och ' ~ j o k l a i,kyn- ' sitt ansikte vanstalldt af det darvid uppkomna ar-.
dade ' alldeles vild af frojd.
in till sitt herrskap.
...
.
Nej aldrig hade hon da - tankt sig att har.
pa jorden ret, suckade hon och sade: Nog var jag val anda bra k p n a f a skada nagot sa vackert som det hon sett den- dhn; som.
ej ' gifte mig, medan jag var vacker, nu nar.
, " na ' afton, ' utbrast hon.
Praktigare hastar hade inte jag ar ful kommer ingen att vilja ha mig.
.
9 s tsaren, och kladda i: guld och silfver vor0 de, all- ' Ida Blickrnann.
ddes .. som pa de allra finaste trycktaflor, " ~ a ~.
s k u l inte le: mer, 6nska9 ', tillade hon odmjukt,.
.
" an.
.
ajt en ' dag kunna.
bii sa klok som den forevisade grisen.
Han forstod allt.
.
hvad man sade, fast man.
talade till honom pa ett sprak, Insand litteratur.
lika obegripligt.
som det herrskapet talar sins emellan.
.
.
Forevisaren sade ' att det ' var.
'?
svinska ", men Wassili Wall Is t r o in &amp; W i d s t r a n d, ' Stockholm: Tiden och den frla.
Som varit.
i Sodertelje med Karl Wassiljevitsch p a ~ t o d viljan .. En undersokning af de omedelbara medvetenhetsfaktaas.
.
att det var.
svenska.
.
.
, 4 f Henri Bcrgson.
Till svenska af Algot Ruhe.
- Langlefvan-, dets konst.
Af Jean Finot.
Ofversattning fran franskan.
Nar hastarna och grisen och en mangd fula gubbar P.
A.
N o r s t e d t 8r S o n e i s fbrlag,,stockhoim: Kristina af gjort silla konster, fingo vi hora den allra l j ~ ~ f l i g a ~ Danmark, t~ ~f BBrgeJanssen.
Bemrndigofvers~ttningfr~ndanskan -: musik, och nagra af himmelens anglar ipsvafvade med af Axel M M h - - - - - H ug o G e b e r s f 0.1- 1.a p. Stnckholrn: Illustrerad svensk 111- kransar i haret och borjade dalisa.
Jag trodde el1 lang.
teraturhistoria.
At Henrik Schuck och Karl Warburg.
Ny full- .. ~ t ~ l l d att, sjag kommit direkt ' il1 i himmelen och borjade standigt o ~.
, tillokad upplaga.
Andra deleil.
~ a f 8 t grlita a f, lycksalighet., Sa har.
rorde de sig ' ' - och gak- -: g.
.z Gamla Stockholm.
Anteckningar ur tryckta och otryckta kallor.
Framletade, sainlade och utgifna af Claes Lundirt och.
- la,.
borjade under ett sakta nynnande svifva omkring j ~~~~~~t Strindberg.
Tredje o f o r ~ n d i.
~ d upplagan.
e q d t e Iiafter.
.
rummet.
.
.
F. C.
A s k e r b e r g s Bokforlags-Aktiebolsq, " Stockholin: Etna och.
Vesuvius.
Berattelser fran.
Syditalien.
; Af Nils D&amp; gallde ny ' att.
kunna halla sin munterhet inom Fran Wilhelm Lundh.
.
behoriga granser; Fjokla dansade full af andakt och med,.
tarar af hanryckning i ogonen.
DA h o n slutat sjonk:.
,.
.. hon pa kna framfor sin matmor, kysste hennes ' klan: 1.
--, B: ' ', ar ' ' S l ' '. '
.
, ' ' '.
.
r:.
, O.
.
ningsfall och sade: " Gud hjdpe mig nu att hadanefter kbnna hava er S&amp; troget, som all er godhet mot mig.
.
krafver! "
...
.
.
.
Fjokbs dufvoogon, glansande svarta har * och fina ansiktsform gjorde henne till en typ for den milda skon- iieten, och kvarterets.
.uhge man forsummade ej att brin-.
.
ga.
henne, sin hyllning.
Men Fjokla stallde ?ig ' mycket.
T ' afvisande mot hvar och en,.
som i ' detta ' syfte narmade D a g n y s Redaktion.
.
och sig henne.
. '
:.
Ett giftermal betyder .blott slit och slap och bekym-.
k r, forklarad?
hon, aiven om mari far en aldrig sa.
.
.
.
.
- god man.
Hur svart blef det ej.
for Wassilis hustru nar dct .forsta barnet kom, ochf t a ~ k sedan nar &amp; t ' andra d i ' tredje och fjarde.
kommer!
Nej, nej, hon.
skakade tln~rgiskt hufvudet~ ' ~t sjalfva tanken harpa.
Fjoklas herrskap rekte.
pa.
iiagra manader ' till SV&amp; flyttad till.
&amp; e, och Fjokla skulle under tiden fa besoka sin mo;.
.
V i d afskedet hade hon tagit ett hogtidligt lofte att fa Klai-abergsgatan 48, 2 tr. Stockholm.
komma tillbaka i ' sin tjanst, da hennes herrskap Ater- +inde till St;, Petersburg.
Men ej nojd med en muntlig.
.
f&lt;rsiikr&amp; harom ' lat hon genom en skrifkunnig affatta.
.
'.
.
.
-.
bref p2 bref till sin.
matmor.
- Det ' forundrar mig,.
.
'.
.
' skriher - hoh dan, att &amp; mycken godhet kan rymmas i.
OOOOOOO~OOOOOOOOO~OQOOOOOOOOOOOOOOOOO~OO ' ~, ' Expedition, I ' l, I.
I Fragor och svar.
I Ung9 bildad flicka Flicka med realskoleexamen onskar plats i familj att undervisa i de lagre klassernas kurser eller hjalpa till med kontorsgoromal.
Svar till BE.
H. R,&gt; Eksjo, p. r. '
I / Hvar kan man prenu&amp;erera pil D a p y?
1 landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru m h g a ex. som helst.
skall man alltid arenumerera B dessa stSllen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man autid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for ar.
Hvllka villkor erbBIla prenumerantsamlare il Dagny?
erhiller en pro- Den, som samlar minst 5 vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvarfalsprenumerant.
Huru skall man farfara for denna arov ?sions er- j /, Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga pa ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fr %n Dagnys exp., Stockholm, som tinder samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar 8 narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto 3 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man numrnervls Idsa ~ P Y?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer sanit hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore .pr nilrnmer.
1 Alla skritvelser rarande expeditionen adresseras: D A G N Y S EXPEDPTPON, som har stor duglighet och fler- arig vana i tradg3rdsskotsel1 kon- servering, undervisning, korrespon- dens m. m. och afven ar hemma i husliga bestyr, siiker sig for na- gon tid en mindre anstrangande sysselsattning inom ett verkligt Bildad engelska bildadt och solidt hem.
1-onefragan med mycket goda referenser onskar sekundar, Svar till direktor P. j. Rosio, anstallning i Stockholm for att ge Hagarberg, Jonkbpitzg.
lektioner och tala engelska, mot fritt vivre.
Vidare upplysningar a Fredrika Bremer Forbundets Byra, Ung, bildad 19-&amp;ring kl. 12-4.
Riks 27 62, A.
T.
48 16. af god familj onskar plats som hjalp och sallskap i verkligt fin familj helst p % landet, dar jungfru Bildad tyska finnes.
Ar kunnig uti kladsomnad, afven kunnig i engelska, franska handarbeten, nagot viifning sam1 och musik onskar anstallning i alla husliga sysslor.
NAgon lon Stocknolm.
Vidare upplysningar i onskas.
Svar emotses tacksamt Fredrika Bremer Forbundets Byra, till, Hervor,, p. r. Fjugesta.
Stockholm.
Riks 27 62, A h.
48 16.
Gladlynt NorrlBndska Sjukskoterska, utexaminerad i sinnessjukv8rd1 on- skar plats i host att skota nervos person.
Tacksam for svar " Sjuk- skoterskal ', Annonskontoret Svea, Norrkoping.
Ung flicka, duglig och kunnig i alla i ett hem forekommande goromal, sarskildf matlagning, onskar plats i hem.
Afven kunnig i linne- och konst- somnad, knyppling samt digot klad- somnad.
Svar till Ilung skolkoks- lararinnaU, Uppsala p. r. Slojdlararinna fPlatssbkande f6 sina annonser inforda i Dafly fsr halfia p r M eller 7119 ore pr mm.
Lararinna 5 Att skota hushAllet hos ensam person onskar en dar- till kompetent, ordningsvan och hurtig flicka plats nu genast, helsi i Stockholm.
Kan bitrada i skrif- goromal.
Svar Pill W.
A .., Hedernora p.
STOCKHOLM.
som praktiserat och med vackra betyg genomgatt Hulda Lundins slojdkurs, Handarbetets Vanner samt i ar utgatt fran Naas slojd- seminarium, onskar snarast moj- ligt plats.
Svar markt " K. F. ", Svensk Lararetidnings exp., ' Sthlm.
onskar plats i okt.
eller 1 ROV.
i godt hem, helst i Stockholms xiar- het.
Kunnig i matl., bakn., syltn, och somnad, sanit van vid husliga sysslor, ej tvatt och skurning.
Garna dar barn finnes.
Onskai anses som familjemedlem.
Nigon lon onskviird.
Tacksam for sval till ~P %litlign P.
R. ostersund.
barnkar, musikalisk flicka, en kel och arbetsam, som genorngatt 8-kl. Iiiroverk och hushalls~kola onskar till vintern plats i god familj eller att skota hem pa egen hand.
Rek.
Box 67, finnas!
Svar till ~Villigr~, Skofde.
.. r.
S h o m Forestandarinna For.
landthrishall, dar husmoder saknas, onskar medelrilderc .. landt- brukqredotter plats 1 ncv.
Ar fidlt kunnig i ett battre hems skotande och van att handled2 tjanare.
Re- tyg finnes fran forut inneliafda platser.
Svar till •âA.
J.:?, Gamleby, p. r. musikalisk, hushAll~van U NG, battre flicka onskar till 1 nov.
Kvinnlig gymnastikdirektiir plats i treflig familj.
Svar till %na- landskan, Rredsjo p. r. undervisningsvan i skolamnen, utexaminerad fran Gymnastiska sprak o. musik, soker plats.
Goda Centralinstitutet onskar plats sa- betyg.
Svar " Energisk-barnkartt, som sjuk-.
eller friskgymnast hos enskild eller p % institut.
Svar DM.
Battre flicka, Sv.
Telsgrarnb., Sthlm f. v. b. E.&gt;, Sodertel je Post Restant.
19 Ar, som genomgatt 8-kl. elemen- tarlarover k, hush %llskurs, kinder- garten-seminarium onskar plats i kindergarten eller i god familj som Kvinnlig 18-arig flicka hjalp och sallskap at minderariga.
Familjemedl.
Svar till fiL-la, Tid- af.
god familj, som genomgatt.
8- gymnastikdirektor ningskontoret, Birger Jarlsgat.
96, klassigt Iiroverk, onskar plats sa- Stockholm.
onskar under vintern 1912-13 ar- som husmoders hjalp.
Van att i bete a sjukgymnastiskt institut eller hemmet deltaga i husliga goro- sjukhus, eventuellt privat eller som mal.
Ar kunnig i finare handar- assistent at lakare i Sverige, Eng- Glsdiynt ung skanska, beten och enklare kladsomnad, afven land eller Amerika, eventuellt an- soker plats hos aldre, bildad dam Svar med upplysningar villig undervisa barn i vanliga norstades.
om arbets- och lonevillkor torde som hjalp och sallskap, afven i skolamnen.
Svar till a18 ar,.
En- sandas till Anna Lagerfelt, Gisme- battre familj.
Smi pretantioner.
Svar till " J.
011.
Helsingborg p. r. stad, Bankeberg.
koping p. r. hos respektabel ungherre sokes till den 1 nov.
af ung, bildad flicka fran godt hem.
Ar kompetent att med ordning och sparsamhet fore- sta ett hem.
Tacksam for svar till frisk och glad ", p. r. Halmstad.
MOT FRITT VIVRE onskar battre, ansprakslos, musik, Flicka plats i godt hem att deltaga i lattare hushallsgorom~l.
Prakti- serat forut.
Svar till " F.
L.
' #, Nerikes Allehandas kontor, Orebro&lt; UNG FLICKA fr %n godt hen1 onskar plats i faniilj.
Har ge-nomgatt hiish&amp;lls- och sy- kurs.
Ar villig deltaga i alla inom hemmet forekommande goroniill.
Svar till 418 irll, HudiksvalI p. r.
Bildad - Var dinns.
enkel flicka onskar, som husmo- ders verkliga: hjilp, plats helst a storre egendom.
Har genomgiltl husmodersskolh; linnesomnads- och vafkurs Svar tiI1 i l oktober 1912r, Vastervik o. r., Ung.
' flicka.
onskar plats som ~Lektrisr hos aldre dam eller herre nigra tim- mar dagligen.
Svar till, Student- s k a ~, Sv.
Dagbladets kontor, f. v. b .. eller Riks te].
134 99.
Daglig ykrdinna sOker plats i host .. eller p i nyaret i bild .. gentlemans hem.
Sokanden ar ' 40-5rig representativ o. sympa.
tisk .dam af basta familj, iiger god hand med barn, .ar pliktt., prakt.
o. sparsam, .har stor.
formaga att med ordning och smak kunna skota ett fint hem och sprida trefriad om- kring sig, hvarom de basta refr.
o. intyg finnas.
Tacks.
svar till, Erfaren Vardinpao, Sv.
Dagbl.
kontor.
,.
a ' 27-arig elementarbildad -.
.
flicka.
.
onskar plats som vardinna i battre hem garna dar barn finnes.
Har vistats 2 ar i England; ar musika- lisk och val kunnig i ett hems sko- tande.
Svar till Post box 39, Stock- holm.
- Flicka, kunnig att undervisa en 9 ars flicka i lasning, musik och handarbete samt villig deltaga i lattare.
husliga sysslor, erhaller god plats.
Svar med rekom., foto., upp- gift a alder och lonepret.
till aFa- miljemedlem D, Lidingo-Brevik.
- - - Vid Kronobergs och Blekinge lans landstings smaskole- seminarium Duglig.
husfroken; En 35- A 40 arig dam, so111 kan verkligt kunnig i matlagning, bak- foresta och skota ett mindre landt- ning afvensom i somnad och som hushill; kan erhalla god .anstallning vill deltaga i alla forekommande pa en vacker egendom.
Tilltrade sysslor for hemmets vardande far c: a 20 okt.
Svar inom 8 dagar god, plats hos familj i Goteborg.
med uppgjft a ref., och onskade loneformaner samt ' foto., som ater- Svar med betyg .fran foregaende platser och foto.
till ~Familjemed- sandes, emotses under marke IIS.G.
(I lem 19122, Telegrambyrans annons- Smalands Anneberg.
afdelning, Goteborg.
, Battre frisk flicka Bildad barnkar flicka med godt lynne och vanligt satt far plats som hjalp och sallskap at klen ' ung.
dam (ej brostsjuk) och bor dessutom deltaga i hushallet.
Svar med Ionepret.
och helst foto.
i Vaxjo I r en lararinnebefattning till kunnig i somnad erhaller plats i liten familj,, Hjo p. r. ledig med tilltrade den 1 januari godt hem - for - vardandet.
af .. en 3 1913.
Tjiinsten ar med afseende ars gosse och sasom husmoders pa tjanstearsberakning forrpensions Smiskollararinnet jansten hjalp.
Svar med fotografi och be- och Alderstillaggs erhallande lik- vid Salby treklassiga smaskola i tyg jamte uppgift il loneansprak beriittigad med ordinarie .folkskol- mrsta, Stockholms lan, ar ledig emotses under adress lararetjanst.
Lon i ett for allt 1,300 och sokes hos skolradets fore den kr.
med ' 3 iilderstillagg om 200 16 november d. a.
Lon enligt lag.
Fru Elin Nordfors, h o, finland: kr.
6 inanaders omsesidig uppsag-.
Skolraldets ordforande.
ningsratt.
Ansokning, stalld till seminariets styrelse, skall fore den Till en ledigblifven sma- 1 november vara insand till ' under- tecknad Jacobsson, seminariets fo- skollararinnebefattning vid restandare.
Grenna stads skola Vaxjo den 7 september 1912. hafva kompetenta sokande att sina nagot sprakkunnig stenograf sokes.
A styrelsens vagnar: p. r., Stock- ansokningar ingifva till Grenne Svar till ~~Rutineradll, Alfr.
Fornander.
stads skolrad fore utgangen af nasta holm St., oktober manad.
Lon enligt lag N. Otto Jacobsson.
jamte .. dyrtidstillagg af 50 kronor.
Grenna den 18 september 1912.
A. Holmberg.
Ordinarie Skolradsordforande.
Kvinnlig, Ett kvinnligt bitrade lararinnetjansten 22-arig arbetsam och anspraks- Ordinarie lararinnetjansten som iiger godt satt att bemota 18s battre flicka, vid Grangsbo fasta folkskola (litt.
vid Lugnets fasta folkskola, litt.
E, kunder, god saljareformaga, samt.
.
.
van vid alla i ett hem forekom- mande goromal onskar plats.
Tack- 3am for svar, till, Verklig hjalp *, Katrineholm p. r.
Ung flicka - d god familj onskar komma i hus- hallslara m. m. till nigon storre Herrgard eller Pr&amp;stgard om kring den / 5de Okt.
Ar villig betala nagot for sig.
Svar emotses tack- samt~ med snaraste till ~ 2 0 a % r ~, An- ' nonskontoret Svea, Norrkoping. "
' LEDIGA FL ATSER.
Ordinarie lirarinnebefattningen i.
Tolfa forsamling, Uppsala Ian, lasta folkskolans liigre afdelning vid kyrkan ar ledig att tilltrada den l januari 1913 Lon och formaner mligt .lag.
Skolform litt.
B.
Barn- !ntalet omkring 40.
Mojligen till-: Ille till undervisning i flickslojd.
Skolan .belagen vid allman lands- lag knappt ' /, mil fran Tierps sta- iion.
Lararinnebostaden invid skol- huset innehaller 3 rim och kok.
4ns.okningar inom laga tid till rolfta forsamlings skolrad under idr.
Vessiand (Uppsala Ian).
F.) i Alfta forsamling, Gafleborgs lan, sokes hos skolradet inom 60 dagar efter forsta kungorandet haraf i Post- och Inrikes tidningar.
Lon enligt lag.
Om fliclisloljd 80 kronor pr ar.
Bostad 1 rum och kok, 50 kronor arlig ersattning for bristande rum.
Skolhuset belaget c: a 2,5 km.
frin jarnvagsstation .i naturskon, folkrik trakt.
Alfta den 24 augusti 1912.
Skolradet.
Adr.
: Alfta.
i Vusterlofsta forsamling, Vastman- lands lan, sokes inom - 60 dagar fran forsta kungorandet haraf i Post- och Inrikes tidningar hos skol.radet i Vasterlofsta (adress Heby).
Lon .efter lag.
Ei-sattning for bostad och vedbrand 4200 kr.
samt for kvinnlig slojd 100 kr.
Skolan ar belagen strax intill Heby muni- cipalsamhalle och jarnvagsstation.
Vasterlofsta den 16 se,: temb; er 1912.
Skolrhdets ordforande.
Forest&amp;ndarinneplatsen Husforestandarinna.
+ vid n y in rat tade L andthushallsko- Bildad dam sokes att foresta en lan i Tomelilla ar till ansokan ledig anklings hushsll.
' Forutom god fore den 25 september.
Lon 800 kr.
for ar jamte fri bostad och fri mat under pagaende kurser.
Sokan- den bor innehafva den for sadan plats erforderliga utbildningen.
Platsen tilltrades den 1 november innevarande ar.
.
F6lkhogskolan, Tomelilla, den 4 september 1912.
Styrelsen.
alImanbildning och ett behagligt satt krafves att hon skall besitta de egenskaper som erfordras for.
att full borda 3 unga flickors uppfostran till verkligP dugtiga husmodrar.
Goda v,illkor mot fullgoda egen- skaper.
Svar med ref. till .D Godt hem).
under adr.
S. Gumalii An- nonsbyra, Stockholm f. v. b..
For en 25- eller som ar van att foresta landthushall finnes plats den 1 Nov.
att med jungfrus bitrade foresta hushallet for ungherre a landtegendom i Sma: land.
Platsen ar mycket lattskott och fordelaktig.
Reflekterande har3 torde insanda svar med fotografi under adress: Alfr.
Carlsson, p. r. Hvetlanda.
En.
kunnig och verkligt palitlig far god.
plats 1: sta eller senast 15: e Nov.
pa egendom i Sodermanland.
2: dra skoterskeplatsen vid spad- i Asa folkhogskola i Sodermanland Svar med betygsafskrift, lonepr.
o. barnsanstalt i Landskrona, ledig 1 ar till ansokan ledig.
Vidare med- foto.
till IIB.
M .., under adress S. okt.
Hanvandelse till Fru H. Neess, ddsr skolans forestandare Rektor Gumalii Annonsbyra, Stockholm, Landskrona.
G. '
Brockman, adr.
Kantorp.
f. v: b. Husmodersplatsen Sprid veckotidningen.
med flerarig vana i forstklassig ma- nufakturaffar jamte syatelier, erhiil- Ler genast eller forsta novembei- plats.
Anmalan atfoljd af fotografi och loneansprak sandes till, Militar- stad *, under adress S. Gumalii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b..
., .. D A GNY!
.. '
Sparkasse- rikning 4 0, O KOPMAN~ABANKEN, Arsenalsgatan O, Sodermalmstorg 8, Sturegatan 32, STOCKHOLM.
Fonder 4, OOQ), OOB).
kr.
Aberopa all tid annonserna I DAGNY!
per hektopaket 45 ore delikat med eller utan mjolk Fredrika-Bremei-Fbrbnndet: Klarabergsgatan 48, 2 tr. Rikstel.
2762.
Forbundets byra oppen 11-4. sirrtieles ' jina och uUilswruklande.
Lektioner i Linnesomnad Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
(LEDIGA PLATSER) Gafle folkskolor.
Irdinarie lararinnetjansten I Grangsbo fasta folkskola (litt i Alfta forsamling, Gafleborgi I, sokes hos skolradet inom 6C gar efter forsta kungorandet har.
i Post- och Inrikes tidningar n enligt lag.
Om flickslojd $ kronor pr ar.
Bostad 1 rum I kok, 50 kronor irlig ersattning bristande rum.
Skolhuset be-: it c: a 2,5 km.
fran jarnvags- tion i naturskon, folkrik trakt.
4lfta den 24 augusti 1912 S kolradet Adress Alfta.
Doktorinnan Erikssons iivilohem.
Postadr.
: Arvika.
-- Xatiirskotit lage.
Billiga lefnadskostmder.
(afven blusar, barnklader rn.
m.)
Praktisk metod, utan trickling.
ivarje elev disponerar en symaskin.
Marianne Nordquist KARIN EONER, ~ t o c k h o l m.
Lektioner i gyllenlader, Iaderplas- Sibylleg.
56.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
tik (marmorerin~ efter pariser- metoder) och porsllnsmalning.
:: EVA EONER, Malmo.
Drottningafan 35, 4 ti: =erseais vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Stockholm.
: Allni.
' Tel.
Hr.
1 11 ..
Energiska Damer!
Fredrika-Bremer-Fbrbnndets Sjnkskbterskebyrtl: Tnnnelg.
25.
- - hdlsosam.
MAZETTIE SPIS-CHOKOLA DER - - -.
kraftig ~ n g e l s ~ lektioner a Wirens China Pomada, valgorande for harvaxten.
ErhHlles i hvarje valfbrsedd parfymhandel samt direkt fran G.
V h h s Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Kgl.
Hofhv 21 Lilla Vattugatan 21 ~tockholm.
.
- - Kurser, 4 d 5 elever, 20 tim Elin Spak, 195 81..
OGON-CACAO MAZETTP En ordinarie f~lkskollararin~ nebetattning vid Bonans folk.
skola (1Itt.
E) med lon i ett for allt af 1,500 kr.
jamte tre lonetill- lagg ii 200 kr.
efter r ~ s p.
5, 10 och.
l 5 ars oforvitlig tjanstgoring sokes inom 60 dagar efter forsta kungorandet haraf i Post- och In- rikestidningar den 14 september 1912.
Af ordinarie tjanstefir, for- varfvace utom Gafle, tillgodorak- nas intill.
5 for uppflyttning i hogre lonegrad.
Den arliga iastiden ut- gor 37 veckor.
Annan aflonad be- fattning eller afionadt uppdrag far icke utan skolstyrelsens medgifvan- de forenas med tjansten.
Ansok- fiingar bora helst vara atfoljda af- ven af Iakarebetyg.
.
Gafle den 12 september 1912. rdinarie larare- (Iararinne-) befattningen C. W. Berggren nyinrattade fasta folkskolan i Fol kskolestyrelsens ordforande.
erberg, Svegs forsamling, Jamt- ds Ian, sokes inom 60 dagar fr. A. Nordlander ina .kungiirelses forsta intagande Folkskoleinspektor.
' ost- och Inrikes tidningar.
Bo- j 3 rum och kok i nytt skol-; med centraluppvarmning.
La- invid blifvande Inlandsbanan.
I enligt lag.
Slojdskola for Seminariebildad studentska; sar eller flickor.
erhiller vikariat under varterminen iveg den 9 september 1912. vid samskola.
Svar till ~Stockholms narhet a, Allm.
tidn.-kont.
Skolradets ordf orande.
Ett gynnsamt tillfalle gifvcs att fortjana penningar och even- tuellt vinna framtidsplats genom praktiskt-ekoiiomiskt arbete bland vanner och bekanta.
Svar till, Praktisk nutidskvilina-; iiiid~r ack.
S. Gumaelii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
A DAGNYS NONSORER!
dame Addams och hennes skapelse Hull House.
II.
M. Anholm.
Henri Bergson: Filosofien och tifvet.
sfmg.
Fjokla.
Af Rec.
af !&amp; !f Norgkiin- Af / da Biickman.
Bnnsand litteratur, Notiser.
Prenumeration A Dagny sker ii narmaste postanstalt eller bokhandel.
