# ID: svediakorp-per564
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,534
# sentences: 886
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


UTGINEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF N: r ' 4.
111 ar.
5: e A r g.
Stockholm d e n 2.9 Januari 1 8 1 2, Prenumerationspris: kr.
4: 50 112 Hr.
kr.
2: 50.
FORENINGEN DAGNY.
3: MlJh,, .. -,, l: % Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. ' Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utglfninstid hvarie torsdag.
1 Redaktor o. ansvarig utgifvare:.
(ELL ' EN K I, E M A N- -.
1 Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, P. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr .. Post- och telegrafadress: DACNY.
Stockholm.
1 I ~nnonspris: I 15 ore er mm.
Enkel spaltbi-edd.
5 0 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g i n g 10: Rabatt: 5 ger 5 %, 10 ggr 10k1, 20 ggr 20 .. 0 / 0 50 gr_ 25 %.
Annons bor bara Tnlamnad senast mandag f. m.
- Kvinnofragor i konungens trontal.
.
I sitt trontal vid riksdagens hogtidliga oppnande be- rolrde k o ~ m g m f a s t - i samband ' med omnamnan- det af att svenska folkets mallsmlan nu forsamlats till sitt forsta riksmote sedan de nya grundlagsbestammelserna angaende utstrackt rostratt i f6rening med prqmrtionellt valsatt tillampats - kvinnornas poiitiska omyndighet och nlodvandigheten af att upphafva denna oformlighet.
Ko- niungen yttrade: - " &amp; n genomforda forandringen af rostratten till andra kammaren har borttagit den skarpa skiljelinje som han- fort sig till medborgai-nas olikhet i ekonomiska villkor.
Men alltjamt galler att kvinnan i det vasenltligaste saknar den folrn4imsta af medborgerliga rattigheter.
Hansyn1 SA- val till rattvis.a som till statens valforstZidda nytta kraf- ver att detta missfOrhiYllande andras.
Det ar darfor min afsikt att vid innevarande riksdag forelagga eder fikslag till andringar i riksdagsardningen i syfte att kvinna nia erhaila valratt och valbarhet till riksdagen pa samma vill ko: r som f or man. "
Vidare oimniimnde konungen att " u,nder arbete aro vissa andringar i strafflagen, af hvilka en afser bestam- melsernia om barnamord ", samt att " p5 det sociala om-,.
.
r2d~d kommer jag att foresla eder lagar om arbetarskydd, om uni~derstodsforeningar och om moderskapsforsakring. "
*.
Det kungliga trontalet .oc.h regeringens upptagande af den kvinnliga rostrattsfrZigan ha f6raniledt hvarjehanda ege~~domliga uttalanden i pressen ..
Det anniarkningsvarda- ste i sin art AT man1 val anse Svenska Dagbladets vara, som sager att " de (kvinnorna) sjalfva torde val knappast haha strackt sina forvantningar sa hogt som, att med ett slag erbjudas bid ' e rostratt och valbarhet alldeks lika med rnanwm ".
K a n det verkligen vara miiijligt att Sv.
D. aldrig hart talas om det programs, efter hvilket Landsf6ireningen for kvinnans politiska rostratt fran for- sta stimden af sitt bildande arbetat: p o l i t i s k r ti s t- r a t t o c h v a l b a r h e t.
f 6 r k v i n n o r p ' &amp; s a m - m a v i l l k o r solin f 6 r m a n.
Det krafvet har val ocksa vid det har laget sa pass dryftats - och af veder- sakare bekampats - att det Atminstom icke skulle kunna framstallas aso om 115got som kvinnorna sjalf va icke va- satten aro mangahanda i politik!
gat begara.
Men Af den orsaken vilja vi ej heiiier har yttra oss om Sven- ska Dagbladets ofriga funderingar i detta sammanhang.
-
Moderskapsforsakring.
D et betankande, som af de sakkunnige i denna fraga nyligen afgifvits, innehaller, utom ett ratt detalje- radt lagforslag med Atfijljande allman och speciell moti- vering, afven en utforlig utredning af hela fragan saval som af dess stallning inom olika industrilander i var varldsdel.
Lagforslaget anknyter sig omedelbart till d m paragraf i var fabrikslag af 17 okt.
1900, som forbjuder inom in- dustrien anstalld kvinna att arbeta viss tid efter nedkom- sten, och utg6r salunda ett ytterst ibehofligt komplement till ' tlenna.
Det ar tydligt, att sa lange ingen utsikt till underhall under den nodtvungna barnsangshvilan pA 4 veckor kan erbjudas arbeterska4 maste enl sadan bestarn- melse i - praktiken visa sig ganska vardelos och darmed forfela sitt syft,e, som ar att s k y d d a mor och barn under en for dem bagge ytterst kritisk tid.
Pa detta missforh8llande vill det nya 1agfo: rslaget rada bot.
Det afser att skaffa industriens kvindiga arbetare tillfalle till barnsangshjalp; meni begransar sig ocksa uttryckligen till dessa.
Det innehaller i hufvudsak foljande bestammelser: Hvarje kvinna mellan 15 och 51 ar, h a r s anstallning i industriellt arbete ijfverskrider en tid af tva arbetsvec- kor, skall vara moderskapsforsakrad.
For hvaje foisak- rad upptages en fo~rsakringsafg.lft af 27 ore i mbaden, hvaraf arbeterskan betalar tva tredjedelar och hennes ar- betsgifvare en tredjedel.
Hvad ytterligare behofves for &amp; r- sakringens genomforande tillskjutes af staten.
7.Jnderst6det udgAr med 2 kr.
pr sockendag sa lange den lagliga barn- sangshvilan varar, och berattigad att utfa sadant ar hvar ar- beterska, hvilkenl omedelbart fore barnsborden varit for- sikrad under minst 180 dagar.
Arbetsgifvaren aligger det, att till vederborande f6rsakringsorgan manatlig@ udkmkila hela afgiften, och ager han att af arbeterskans lon inne- halla hennes andel.
Mderskapshjalpen skall tillstallas d m forsa krade personligen eller hennes bef ullma ktigade om- ' bud - en bestammelse, som i sadant fall, dar en kvin- na har malsman 6fver sig, kan hafva stor betydelse - och utbefalas pr vecka efterat.
Endast om sarskildt nod- staMd belagerihet foreligger, kan den utbetalas i forskott veckovis.
I sammanhang med barnsangshjalpen utbetalas en amningslon p i 15 kr.
till den kvinna, som under minst 90 dagar narmast efter barnsborden sjalf ammat sitt barn.
Denna beloning jamte en fjardedel af moder- skapshjalpen och samtliga f6rvaltningskonstnader best&amp; das af staten.
Som forsakringsorgan utses foretradesvis registrerad sjukkassa eller i nodfall kommunens halso- vardsnamnd.
Dar sadan icke finnes, skald kommunalniim- den funn@ra som formedlare.
--- Hvad vi forst o&amp; framst ha att lagga marke till vid detta forslag ar, att genom detta infores en all- deles ny princip, tv~ngsforsakringen, i var sjukkasseverk- samhet, som alltigenom ar fotad pa frivillighetens grund.
Detta sammankopplande af en obligatorisk moderskaps- forsakring med frivillig sjukftirsakring erbjuder tydligen ratt stora svangheter, hvilka icke heller i fokliggande lag- forslag kunna sagas vara till fullo ofvervunna och hvil- Juvel-, Guld- &amp; Emaljarbeten.
DAVIID A N D E R S E N ka sakerligen vid den praktiska tillampningen skola tyd- ligt framtrada.
Vida enklare hade det varit, om man.
.- .. sasom det i lander med obligatorisk sjukfcrsakriag litit endast haft att lata en redan tagen sjukfor- sig gora sakring utvidgas till att ocksa omfatta moders~apshjalp.
Men da detta pa grund af var sjukkasseverksamhets fri-, villiga karaktar icke latit sig gora, ha de sakkmniga af flera, sarskildt ekonomiska skal ansett sig bora foliorda tvingsforsakring formedlad af sjukkassorna.
Sasom varande ett fo.rsta forsok i vart land has At lasforslaget med ratta gifvits ett begransadt tillampnicgs- omrade, och darvid har man fulistandigt EtonseItvcc: berjat med de kvinnor, hvilka redan genom lag aro b e rofvade ratten att skaffa sig lifsuppehalle under viss tid efter nedkomsten.
Men det ar att hoppas, att rnoderskzpa- forsakringen efterhand skall kunna utvidgas tili att om- fatta alla kategorier af arbetande kvinnor, som i e k o m miskt hanseende kunna i nagon man anses jamstallda med fabriksarbeterskorna.
Enligt kommersko !legii redog5rdse for 1909 voro 56,231 kvinnor sysselsatta i fabriker, me- jerierna icke medraknade, och 6,914 inom handtverkef.
Enligt tillgangliga statistiska uppgifter funnos vid szm- ma tid i vart iand omkr. 20,090 kvinnliga bitriklen inorr, handeln och bara inom jordbruket icke mindre iiii 230,000 kvinnliga tjanstehjon.
Lagger man tiii dessa S ~ G - ra tal den har af oraknade hemarbeterskor, hvillca let ' va under samma eller annu mera tryckta exister,svilIkor an falbriksarbeterskan, sa framgar haraf, att det 5C,OCC-ta: kvinnor lagforslaget afser endast ar en forsvinnandc tic1 af den mangd, som i lika man aro eller kuma vara i behof af moderskapshjalp.
SA mycket nodvandigare ar det darfor, att redan vid rnoderskapsforsakringe~~s grum- dande i vart land finna en ram, inom hvilken dessa oli- ka kategorier af arbeterskor efterhand kunna flyfhs in.
Under var nuvarande sjukkasselag ar en sadan doc!
(knappast att finna inom tvangsforsakringens.
Att obligatorisk forsakring ar den e n k l a s t e for- men far genomforandet synes otvifvelaktigt, men a !t xc5 na m tvangsmoderskapsforsakring efter fullt rattvisa prin- ciper erbjuder dock sina svarigheter.
Da ofvan namnda 5 7 af den s. k. rninderirigl-le * lagen genomfordes i vart land, motiverades uttryckliges.
dess tvang till hvila fran arbetet fcr barnsangskvinrar.
x- der synpunkten af s l a k t e t s bevarande och forbattran- de.
Det var sAlunda samhallsintresset, som i fiirsiz hazd betonades.
Man kunde da med nagot fog (ha vantat, att statsintresset ocksa skulle ha gjort sig i forsta hatid gallande i fraga om den ekonomiska bordan af fors %- ringen.
Men sa har icke varit fallet, utan det a r a r b c- t e r s k a n, som, i det hon skall draga halfva omkostiia- derna, ocksa kommer att bara Siufvuclparten zf denna ".
Vore nu forsakr~ngen frivillig, eller obligatorlsh e: t.dzst for den fruktsamma kvinnan, sa vore mindre att anmar- ka daremot.
Den forsakrade kunde da antagas zti:; i riklig ersattning for sina inbetalda afgifter.
i k ~, s o n 1x1 foreslaget ar, drabbar forsakringsplikten tillikz &amp; a U e x, - * Den andra halfvan fordelas sasom ofvan niimnts ' r;: cllai-1 arbetsgifvare och staten.
i Arbeta for Dagny i e b
39 D A G N Y for hvilka en barnsangsrisk ar ingen eller janiforelsevis ringa, och denna plikt foljer dem som skuggan under storre delen af lifvet.
De sakkunnige ha pa ett lofvardt satt bemodat sig om att satta afgiften sa, lagt, som det pa nAgot satt ar mojligt; men -.
2,16 om aret, det gor dock under 35 ar en summa af 75 kr.
60 iire, ett for en klent aflonad arbeterska ingalunda ringa kapital,, hvilket for den; som aldrig erhallit moderskapshjalp; dartill maste a n s a som all ' deles bortkastadt.
Hartill ' kommer, att det Tor en viss kate- gori kvinnor kan vara i hog griid tvifvelaktigt, huruvilda dessa, f6rsakringsplikten till trots, ' kunna utfa moderskaps- hjalp Med den osoj som ailtjamlt rader pa arbetsmarl (nade !nj har lagforslaget mast forutsatta tillfadliga afbrott i arbetet, under det att moderskapsftirsakringen bor tankas i oaf- bruten verksamhet.
I handelse af arbetsbrist, af strejk eller .lockouit - hur skall forsakringen ordnas?
Och hur skall, det sarskildt stillas for sasongarbeterskorna, som under en storre eller mindre del af %ret i regeln g&amp; ar- betslosa?
Lagforslagets 5 7 lamnar harvidlag Foljande bestam- melser: Lamnar forsakrad kvinna, af patvungen eller frivil- lig anledning, sitt arbete utan att inom 90 dagar aterupp taga det (vare sig pil det gamla arbetsstallet eller pa ett annlat industriellt), skall forsakringen anses vara upp ' liotrd, siivida icke barnsbord inom denna tid intraffar.
Aterupp- tager hon daremot arbetet fore 90 dag ' ars utgang anses folrsakringen fortfarande aga b,esthd, men ' &amp; ligger det ar- beterskan, att for den tid hon varit arbetslos erlagga sa- val sin egen som arbetsgifvarens del af forsakringsafgif- ten.
For sasongarbetena forutsatter lagforslaget (5 41) mojligheten af att sarskilda besta1nme: ser kunna vara af nioden., hvarom det da tillkommer konungen- - att f6rordia.
Gifvetvis beholfvesj en sarskild !irordning f6r detta slag af arbeterskor, om de $ver huivud taget skola ha nhgon for- del af moderskapsforsakringen och icke blott ofoaskyllda utgifter.
Det finnes yrken dar den arbetslosa mellantidein.
varar langre an 90 dagar, under hvilken tid det lam- nas at afbeterskorna att soka sitt lifsuppehalle annorsta- des.
Sallan sker val detta vid annat.
slag af industriellt arbete.
De 90 dagarna gA till anda, fo.nakringen upp- hor.
DA sasongarbetet ater borjar, intrader ocksa fos- sa: kringsp~likten, mml for att utfa moderskapshjalp maste 180 dagar forflyta.
Under sadana oregelbundna arbets- forhallanden skall det sarskild tur till, om arbeterskanvid foirefallande behof skall utfa understodei.
Har belhoiver lagfokslaget tydligen.
komplekras, och samtidigt kmida man rattvisligen stlyka fordringen p2 att kvinnan for.
den arbetslosa perioden skall erlagga okad forsakringsafgift. '
ra delade.
Sarskildt fos sadana arbetsgifvarq.
som af princip ' ej sysseilsatta gifta kvinnor, kan den till och '.
med sattas i fraga.
Staten ' daremot, ' for hvilken det ar af srolrsta intresse atf den nya arbetaregenerati~~nml far gora sitt intrad,e i lifvet under forhallanden, som ej afventy- ra dess bestand, maste betraktas som sjalfskrihen till att kraftigt stoidja m &amp; idano forsakring, Tillika, med.
staten finns det dock en annan part i saken, soim lagforslaget lamnar helt till sido.
men.
hvars skyldighet att ocksa bidraga till forsakringen ombjligen kan jafvas - jag menar f a d e r n a.
Vore det .icke fuIIuit rattvist att lata de manliga medlemmarna af sadana- sjuk- kassor, som formedla mo~derskapsfo~sakringen; bara sin andel af fomakringsb91rdan?
Om de ' kvinniliga arbetarna af lagen1 skola bet.raktas som solidariska, s5 att afven!
sa- dana, hvi: lka aldrig komma I tillfalle att eilhalla utbetal- ning, maste erlagga sin afgift - i huru mycket hogre girad bolrde icke de manliga arbetarne i ett fall som detta b,etraktas sasom solidariska med de kvinnliga?
Att la- gen genom ett sadant forsakringstvang betonade f a d e r- s k a p e t s ansvar kunde endast vara gagneligt.
- Fbrslaget om1 amningsbe16ning, tillkommet for att upp- muntra moidrarna till a@ sjalfva amma sina barn, torde knaplplast bland den kategori kvinnor har ar fraga om fA stiirre praktisk betyddse.
For att u-tfil beloningen ar det icke nog med att modern ammar sitt barn om nat- ten.
Hon skall gora det " i mojligast storsta ultstrack- ning ' '.
~rbets~ifvarne alaggas visseriigeii att lamna no- dig tid dartill, men da vara fabriker ej aro forsedda med ammstulgbr, kan tidspillan latt blifva sa stor, .att mhsk- ningen i arbetsfo~rtjanst gor en belcning pa 15. kr.
foga 1o.ckandle.
Lagfo,rslaget har namligen ej forutsatt bibehal- len arbetslon under afbrotten i arbetet.
Otvifvelaktigt ar det for folkhalsan af yttersta vikt, att sunda, kraftiga modrar sjalfva amma sina barn.
Men sakert ar det lika of6rclelaktigt o h klena, under nar da^ kvinnor med en i allo forsummad fysik soka fullgora denna modersplikt, och sadana traffar man i massa bland de in ' divider folrslaget afser.
Det finns t. o. m. sadana yr- ken, dar man, i stallet fos att uppmuntra tal amnimgs- plikt, bols afrada fran hvarje fijrsok att fu~llgoli-a dm.
Framst galler detta om sadant arbete, dar arbeterskan ar utsatt for de s. k. yrkesgifternas inverkan,.
Sarskildt hvad nikoltinet betraffar, ' har man i Tyskland gjort den1 erfarenheteni, att barn, uppammade af tobaksarbetande: m6drar, uppvisa ent mycket hog dodlighetssiffra.
* F~iirso~ningsplikten vid intraffad .barnsbord plahvilar salunda i folrsta hand arbeterskan, darnast arbetsgifvareni och staten.
Om a$betsgifvarens skyldighet att bestridna en viss andel af en forsakring, sa fristaende fran sjalfva ar- betsfolrhAllandena som tankas kan, kunna menhgarna va- I sammanhang med det omhandslade lagfodaget f&amp; reslas en andring i den s. k. minlderarighetslagens 5 7, enligt hvilken barnsangshvilan bor omfatta 6, i stallet for 4 veckor, af hvilka de tva kunna forlaggas till tiden fore barnsborden.
D&amp; moderskapshjalpen skall ut&amp; % for hela denna tid, forskonas arbeterskan fran den tunga plikten
att, S A S ~ nu ~ ar fallet, sta kvar pa arbetsplatsen, tills hennes.
stund ar kommen.
Men ocksa for barnets skull ar det af yttersta vikt, att modern under den sista vante- tiden forskonas fran tungt arbete.
f et ar att hoppas, att vlira lagstiftare skola forsta att till.
full10 uppskatta be- tydelsen af en- sadan anordning och icke &amp; Ra niigra af- pruiningar pa tiden.
Moderskapshjalpen skulle salunda, beraknad efter 6 arbetsveckor, komma att utgora 72 kr.
(sa vida da icke under dessa veckor infaller niigon af vara stora hwider), hvilket i betraktande af den laga forsakrin.gsafgiften maste anses som en mycket god utbe- talning och ett verkligt stod under en kritisk tid.
Sv&amp; righet&amp; att forena moderskall med forvarfsarbe ' te, hvilken fos den nutida arbeterskan ar synnerligen stor, skuille sa- lumda Atminstone for denna period vara hafd.
M. Anholm.
Reform ningens omrade.
Ben af Paderewsky f Newyo~fn och London infocika, " Vhgii ' s method ".
D et var i London jag forst sig ett af de m u pil kcn tinenten sa vanliga tysta (l~fningsklaveren~~.
Jag sag huru en dam - en pianist, hva:: s Biariiga, klangskiina touche pli pianot jag ofta beundrat meti djupaste intresse spelade Bachs fugor pa ett litetljud-.
lost klaver af gult tra, omfattande fyra och en &amp; alf ok- taver.
Jag kunde ej undertrycka ett smaleendes d i jag sade: " Det matte vara trefligt att spela piano pi.
de ' ka satt, da man ej hor en ton. "
- " Om ni visste hur ic- tressant det ar ", svarade hon.
" Forsok att spela litet sjalf pA det. "
Jag fiirsokte.
Ej en tangent rordc sig m- der mina fingrar.
Hela klaviaturen stod stilla som ett bard.
- 99Hvad vi %l detta saga ", menade jag.
" Ni spela- de ju nyss med storsta latthet Hoiz skrattade.
Kvinnorna i Norge och statstjansterna.
- " Det ar darfor att ni annu ej har nog spanstighet orska odelstinget har vid sammantrade torsdagen den och kraft att behandla det, sasom det nu ar uppkriif- 18 dennes antagit ett lagforslag, enligt hvilket kvin- vadt, men forsok en gana till ", och sa skrcfvade hon nor kunna under samma fikhallanden som man uMm- ned ett par klaffar, och nu gick det nagorlunda, ehuru nas till innehafvare af alla statens ambeten, med undan- ganska ojamt.
- " Detta maste ni lara mig ", Abrast jag, tag af statsradsambeten samt prasterliga, diplomatiska, " och farklara nyttan af det tysta klaveret. "
- " Giirrnca ", konsulara, militara och civilmilitara ambeten.
Det forslag sade hon, " nien det gar ej sa fort som ni kacske:!; ' or. ' '
som framko: mmit om att kvinnor skulle kunna erhalla Vi borjade med fingerofningar pa ett litet bord, se- a l l a ambeten med undantag af statsradsambetena af- dan med gymnastiska hand- och arrnofningar och s % sm2- slogs med 68 riisier mot 28.
Likasa forkastades med 49 ningoin med studier pi " Ofningsklaveret ".
For att de s. roster mot 39 ett forslag om att kvinnor skulle kunna k.
" c l i c k s " -, ett litet knappast horbart ljud siisom af erhalla prasterliga ambeten.
en liten pianohammares latta slag pa tra - skola upp-.
Nar skola svenska kvinnor komma tillnarmelsevis sa sta, maste tangenterna anslas fullt korrekt, hvz,rend.z €2.
IAngt som de norska gora genom detta beslut?
Instrumentet ar namligen sa byggdt, att en slapande, oks stamd fingerrorelse icke frambringar nagon " k 8 i c: c9&gt;.
Genom detta ovillkorligt korrekta anslag uppstar den mest Iialnogena klang, nar man sedan kommer pa flygeln.
t. bijrjan stalles klaveret mycket lattspelt, men dtet-haiid Sveriges kvinnor lyckonskas.
skrufvas det hogre och hogre, alltefter soin hande:: erof-.
" The National Union of Women ' s Suffrage So- rar storre kraft och spanstighet.
cieties " " i ~ o n d b n har till Dagnys redaktion insandts fol- Vid vissa detaljer i undervisningen fastes siirskiicl jande telegrafiska lyckonskan: V a r m a s t e l y c k 6 n s k- stor vikt.
Man maste t. ex. ofva sig att andas r a t o:?
n i.
n g a r t i l l u p p t a g a n d e t a f k v i n n l i g a djupt, ungefar sisom vid sangundervisning, allt u d e r det rtistrattsfragan i konuingens trontal.
handen hvilar pa klaveret.
En annan detalj 5r t n z- Till Landsfolreningen for kvinnans politiska rostratt m e n s u n d e r s a t t n i n g vid utforandet af skalor, ha likaledes ingatt lyckonskningstelegram^ fran den ameri- passager m. m., som ar foremal for grundliga.; tridier.
kanska landsforeningen genom dess ordforande Rev.
Anna Likasa ar hvarje detaljarbete pa det noggrannaste ritstri- H. Shaw, frin Finland frin kvinnosaksforbundet Unionen deradt.
Underligt nog bli ofningarna p i " klaveret " har .. samt fran Svenska kvinnoforbundet i Finland; dessutom igenom ytterst intressanta, och nar man sedan kommer ha lyckonskningsskrifvelser ingatt frin Norge, England m. pa flygeln, forvanas man ofver den skillnad i touchen, fl.
till den internationella kvinnorostrattsalliansen anslutna som uppstatt under den korta laratidm af nagrz veckor.
lander.
For dem, som forut studerat pa annat satt, oppnar sig nastan en ny varld, d i musikens klangskonhet framtra- der sa godt som af sig sjalf.
Att det drar tid att stii- dera pA detta satt ar dock tydligt; Bikval Iara, efter hvad jag hilrde i London, barn i allmanhet muast be- hofva halften sa lang tid som eljes, och deras spel ut-.
marker sig for en klarhet, korrekthet cch sakerhet, s o r N F Sprid D A G N Y!
_ _ _ _ _ Birgitta-Skdans Sykurser i Kladsomnad, Fransk linnesomnad, Konstbroderi, Spetssom och Knyppling.
OBS.!
Rysk spetsknyppling i silfver o. guld.
Larar- inna: Fru Ebba Salwkn.
Upplysningar och prospekt i skolans lokaler, Regeringsgatan 19-21.
Tel.
Riks.
N.
504.
Allm.
152 35.
PorestBndarinnor: -.
_.
__ _ _ ___.
.. _ - e e e e e e ~ e e e e e e e e e e e e e ~ e e e e e e e e e e e e e ~ e e e ~ ~ ~ i i i DAGNYS LASARE bora gynna DAGNYS ANNONSORER e e i
D A C N Y 41.
Nyvalda kvinnliga stadsfullmaktige.
Froken .ALFHILD CNATTINGIUS, Nora.
Froken ANNA TOLL, Oskarshamn.
Froken HANNA PETERSSON, Lund.
-- - P ---.
- -.
.
. --.
Fru EMEL1.E JOHANSSON, Roping.
1. --.
1 P!
aro forvanansvirda.
Man kunde tro., att detta vaal vo,re Annu en gang fru Emilie Demant Hatt fordelaktigt for vinnande af teknisk fardighet men att den och Muittalus Samid birra.
musikaliska uppfattningen ej skuille vinna harpa.
S&amp; ar emellerti,d ej forhallandet.
Da tekniken ar saker, ager min artikel " Lapparnas talman och deras danska van? '
eleven afven mlojlighet att fa fram hvad han kanner, hvad i Dagny n: r 2 har jag mig Lyldig till ett.
ledsamt han hor inom1 sig, och detta ger honom den1 djupaste misstag, som jag harmed ber att fa ratta.
Jag har upp- tillfredsstallelse.
gifvit, alt fru Demant Hatt vore af, judisk harkomst; men NAgra ord ur foretalet till " Virgil ' s rnethod " torde, sa ar icke fallet, enligt hvad hon nu sjalf i bref med- vara af intresse: delar .mig.
Och fastan fri fran judehat vill hon dock " Elevens (och ofta iifven lararens) ifver att komma naturligtvis ogarna bli tagen for hvad hon icke ar.
.
framat, att fa spela storslagna saker - Beethoven, S&amp;UL For mig aterstar endast att odmjukt be om w-sikt for manin, Chopin, Liszt m. fl.
- ar sa stor, att han, iniii villseledande uppgift.
Formiidrande omstandigheter sa snart han amer sig fullt ha inhamtat en elementar finnas liakva.l.
Dels later ju namnet Deinant bestickande princip, tycker att ' den dagliga direkta ofningen af dem- judiskt, dels ar bararinnans typ utpragladt osterlandsk.
i dess ursprirngliga, enkla form - ar 6fver- Och fastanl hon icke ar judinna, torde jag l.i.kva1 kunna samma f l l i g, och nar han efter Aratals studier af etyder och sta for min uppgift om hermes semitiska blod.
Enligt stycken lan@ ofvkr hans formaga framtrader, kan ingen, hennes egen utsago ar hennes slakt kommen fran Spa- som i grund foistar .hvad ' som.
menas med verkligit fuall- nien#, fran Sevilla.
Man har val da ratt att anta, att det andad pianoteknik, ana, att han nAgcnsin lart sig di- arabiska erofrarfolkets blod flyter i hennes adror och att got om kroppsstallning, arm- och handrorelser m. m. hoa darifrh arft sitt utseende.
Han har spelat " Gradhs ad Pamassurn ", Chopin, Liszt, 11 samma bref dar fru Demant Hatt rattar mitt pasta- m.
fl., m.
fl., han.
staller sitt ideal hogt, dyrkar ~teslutand~e ende om h e m s harstamning, meddelar hon mig, att sin idol och just genom detta allt - misslyckas han,.
Turis " Muittalus " nu har uikomrnit i e11 ny, billkare.
Lat honom slappa sina favoriter lange nog for att upplaga utan den lappska originaltexten.
Priset pa den- studera sig till en positiv teknik och sedan.
agna en1 tim- na upplaga ar kr.
5,50.
~n ny fullstandig upp: laga,med nies daglig o.fning at att underh3lla densamma, och ' h,ans den lappska originaltexten?
foreligger af; en till ett pris forrnlaga af ett artistiskt utforande skall vaxa och standigt af kr.
8,50.
Skillnaden mellan denna och den forra 10- fortsatta att vaxa.
Sanningen ar, att dessa fundamentala kr~no~rsiqpplagan bestar dari att planschverket i den; sist principer, ehuru hycket enkla, aldrig inlaras fullkomligt, utkomna ej utgor en del for sig.
Detta ar likaledes f&amp;- d.
.v.
S '.
sa att.
hvarb teknisk princip blir en.
naturlig va- h2llandet med 5,50-kro~norsupplagan.
na for elev.en.
Betraffande lararen maste denne vara futlt Ma boken % den spridning den sa val fortjanar.
.
besjalad af iden och hafva grundligt tillagnat sig meto- Roif Nordenstreng den, innan han forsoker att lara bort densamma, dZtdenS i mangt och mycket skilier sig fran de harskande nieto- dern ' il. "
.
1 alla de hogre " Colleges " i London, dar pianospel- ning ar ett af studieamnena, ar metoden antagen, och.
tidningarna beromma den stadigt.
P a d e r e w s k y in- forde den forst i Newyork och sedermera i London.
1 ' --, Annonsera i Dagny!
Ada Fallste&amp;.
Fru maria Callmens Dansundervisning, Riddaregatan 17, ' 1, tr., borjar for Skolungdoiii den 17, for Aldre den 19 jan.
Ann~al- ningar kl. 12-2 och 5 -- 7 e. iii.
Riks Ost.
27.
Allrn.
Ost.
2 86.
AdUe Callmen, l a r a r h m i dans nrh nlactik GERDA von SYDOWS ' SANGSKOLA 11 B i r g e r j a r l s g a t a n (hornet af Mastersamuelsgatan, 4 tr. hiss). '
Alla upplysiiiiigar lainiias niellan 10 -- 11 f. iii.
tillsvidare.
Allm.
Telef.
21.5 8 6 R ~ a i r n i - n c n ~ L t '.
D A G N Y 42 - En kvinnlig slaktforskare.
Fru JULLY RAMSAY.
ar man forst rakar fru J u l l y R a m s a y fran ~els ' ingfors, kommer man inte i forsta hand pa den ideen, att man har en af Nordens fornamsta spe- cialister pa statistik ' och genealogi, en framstaende biografisk forskare fi-amfor sig.
Hvad man genast upptacker ar en liten och mycket blond kvinna i oklanderlig toalett, och nar man sedan finner, ' att hon an sena- torsfru med fyra barn, antar man, att det markvardi- gaste som kan sagas om henne a r sagdt - sa framt man inte kommit att se djupare in i hennes ogon och frapperats af ett par drag i hennes konversation.
Hvad som dar vackte undertecknads nyfikenhet var det starka sinnet f6r realiteter och den torra, halft forstulna humorn, som bada hjalptes at att at hen- nes ord ge en frisk originalitet af just den rattfram- iila o,ch odraperade sort, som man ibland rakar hos Fredrika Bremers kvinnofigurer men sallan i den slat- strukna verkligheten.
Nar mitt intresse val var vackt, ville jag veta mera, och sedan jag nu har tva dryga kvarthaften af frii Ramsays stora lifsverk " Fralseslak- ter i Finland intill Stora ofreden ' ' pa mitt skrifbord, a r det mig en gladje att for svenska kvinnor fa pre- sentera forfattarinnan till ett.
arbete, som har sa man- ga Ars ofortruten forskning bakom sig.
For den svenska adeln ar fru Rarnsay en farlig personlighet, ' da hon ofta skoningslost reducerar deras stamtrad till itskilligt blygsammare dimensioner a11 hvad apokryfi- ska riddarhusgenealogier ritat upp.
Men vi andra dodliga, som inte ha nagonting otalt med henne i fra- ga om vara slaktregister ha ju bara anledning att vara stolta ofver att en kvinna och till pa kopet en hernlifvets kvinna haft tid och kraft att utfora ett stor- verk inom ett forskii: n.-somrade, som jag knappast tror, att den ortodoxa ogmatiken annu vagat forlag- ga till, ' kvinnans spe ': a omrade ".
Att det i alla N handelser ar fru Ramsays speciella oinride, darom kan intet tvifvel rada.
Jully Rarnsay ar fodd 1865 och uppvuxen i ' Vi- borg, dar hon genomgick ett tyskt attaklassigt laro- verk.
Fadern, ingeniorkaptenen C.
A. Ekstrom, Var af en varmlandsk grufagarslakt, och i hemmet " dignh-.
de skap och bord under bocker och tidskrifter ", ii- ger hon sjalf.
" Jag laste allt, men atervande standlgt ' till Alrnanach de Gotha, hvars hoga slakter fran min spada alder vunnit mitt lifliga intresse.
For bespa- rade fickpengar kopte jag statistiska arsbocker, for hvilka jag afven hyste en synnerlig svaghet. ' '
- Re- dan vid aderton ars alder gifte.
hon sig med davaran: de rektorn for ett laroverk i Helsingfors, August.
Ramsay, som 1892 blef inspektor for det finska for- sakringsvasendet, men i den man barnen vaxte upp, kunde hon atertaga sina studier, som nu alltmera to- go formen af bestamdt inriktad forskning pa den fin- ska historiska genealogiens omrade.
Vi lata henne sjalf beratta: &gt; ' Jag var darunder starkt paverkad af min mans uppmuntran och tog exempel af hans brinnande ar- betsifver och uthallighet.
Under en foljd af ar ge- nomgick jag i Finlands Statsarkiv alla aldre harads- protokoll samt statsrakenskaper och alla kallskrifter, ur hvilka jag kunde vanta upplysning om mina fral- seslakter.
Forskningen har afven fort mig till arki- ven i Stockholm och i Reval.
Kyrkoarkiven, har i Finland annu befintliga p2 ort och stalle, har jag uppsokt och darunder lart kanna vidstrackta delar af mitt hemland. "
Vid sidan af sitt stora arbete, som hon hoppas fa afsluta om nagra ar, har fru Ramsay medhunnit spridda uppsatser i tidningar och tidskrifter.
V!
till- onska henne all framgang i ett arbete, som ar af sa stor betydelse for Finlands och Sveriges gemensamma historia och, som for ofrigt innehaller en rikedom detaljer af allmant kulturhistoriskt varde.
Lonereglering for kvinnliga bitraden i statens verk; Finansministern har i Arets statsverksproposition fram- lagt ett forslag soni afser reglering af arbets- och IoYnefolrhAllalderi vid mera kvalificerade kvinriliga bitra- d ' ens uppforande pa ordinarie stat hos vissa ambetsverk och myndigheter.
Vi Aterkomma till detta med m utfor- ligare redogiorelse.
A postverkets afloningstat i 3 1 ' 913 .har vid.are foreslagits att uppfora 25 kvinnliga bitraden h os genmalpoststyrelsen samt 16 kvinnliga bitraden vid postverkets distn kts- och lokalfoirvaltningar (1 2 vid postdi- rektionerna och 4 vid postkontoret Malm6 I) med 1,250 kr.
lon (hvaraf 550 kr.
tjanstgoringspengar) jamte.
tva.
alderstillagg A resp 200 kr.
efter 3 och 6 ar, dessuitom ortstillagg med 100 i 150 kr.
.
Litteratur.
Den ljusa natten.
~f Gustava Svaistrom.
Ahlen och Akerlunds forlag, Goteborg.
Den Otvergang fran naturskildringens omrade till man.
niskostudium, som uharkte Gustava Svanstr6ms foregg- ende bok " Det starkaste ' ' och hvartill man redan kunde skonja den forsta ansatsen i " Drommen om1 morgonstjar- nan ", har hon afven i sitt senaste arbete vidhallit.
" Den ljusa natten! '
- en samling manniskoskildrh- gar, nolveller i dialogform - ger kanske ett annu bestam- dare uttryck for forfattarinnans lust att syssla med lifs- konflikter och .sjals&amp;alyser.
Och om det ocksa ej lyc- kats ' henne att har ingjuta det lif och den askadlighet, som ar sa betecknande for hennes teckningar af d b nordsvenska naturen och det omedelbara folket dar, sa ar hon dock sjalf till den grad besjalad af sina nya am- nen- att intresset afven vackes hos lasaren.
Detta galler dock i forsta hand den1 forfattarepersonlighet, som har moter en, med en oradd och brinnande ande gifvandesig helt at sin atra efter nya rymder.
Att intresset ej alltid i nagon hogre grad racker till for det soin har.
.gifvits beror hufuudsakligast pa att den erforderliga klarheten saknas.
I ntigra af ~lialogerm blir man ratt tveksam om hvad forfattarinnan egen,tligen me- riar.
Starkast och kllarast aro " Riket ", " Den hvite djaf- vulen " och den sista noudlen, " Piskslaget ", dar konilik- ter och karaktarer ges rngd lefvande drag och .tidligt understrykande af det vasenitliga.
I de ilfriga dialogerna finlies det nog afven.
en och annan person och detalj, som verkar akta och val genomtankt, men sa kommer har annat till, som gor att intrycket forsvagas och det ar som om forfattarinnan sjalf ' ej fait det ratta greppet pA eller beharskade sitt amne.
I allmanhet ligger det ett dampadt valljud i Gustava: Svanstroms satt att uttrycka sig.
Och bade i beskrifnin- geni och dialogen ar henng stimmit uttry&amp;ksfull &amp; h varm.
Men under det att hennes tidigare arbeten framfor .allt utmarka sig genom en god nyanserin.gsfbrmAga, sa a r det som om ej rackte till, nar det galler att - teckna de.
mer sammansatta manniskor och lifsoden, som hon i sina senaste bocker agnat sig At.
Och just pa des- sa doda punlkter ar det som1 om spr&amp;et forlorade sin naturliga klangfarg.
Det blir affekteradt och oklart och ger det mest otiilfredsstallande uttryck for hvad forfatta- rinnan vill saga.
T. ex. sisom " damen " och den " blon- de herrn " i dlen lilla .dialogen " I vantsalen " - liksom ett par af de andya di,alogernas personer - samtala, ar d,et val anda inga n o l l a l a manniskor soni uttrycka sig.
Gustava Svanstrdm hor dock till dem,.
som verkligen ha nagonting att saga.
Och det finnes hos henne en etisk barkraft - sarskildt i denna senaste bo !k - hvill.en, trots bristerna, gor den vard att lasas.
Hon hor mojligen afveni tiU dem som behofva en bestamd miljo, dar hon sjalf kanner sig hemmastadd &lt;ch dar inte endast manniskornas sfammor ljuda.
Det kan ju i ' lutlken ocksa tyckas, att da en fork 7- rinna ager en sa tydlig och redan!
fardig beg %ning r a, en speciel ' l diktart, som Gustava Svanstrom visat med sina nonlandsskildringar, da bor vageni afven vara gif- ven.
D a r finas alltjamt vidder att erofra, dit.
annu ingen hittat.
En djup blick och ett lyssnande ora kraf- ves for att finna dem - nagonting ' som denna fastta- rinna ager framfor manga ' and.ra sa snart hon ror.
sig pa egen mark.
Och hvem vagar pAsta att lifsforeteel~~a har aro mindre varda!
...
:.
.. M; .R-M .. '.
,.
.
Suff ragette Sally.
Af G.
Colmore.
Stanley Paul and Co., London 191 1.
I London ' hor kvinriorostratt och: rostrattskvinnor som motiv for konstnarlig och litterar behandling inte lang- re till de mer begransade omradena for skamkamma (?)
vykort eller till de burleska kasorernas repertoar ' pa de stora vanetierita eller dylikt.
Denna.
vinter ha atminsto- ne tre af de allra basta teatrarna haft verkliga succks- stycken, dar d&amp; ' m o d k a kvinnosak,en varit det centrala intresset.
Jag tanker pa en kommediforfattare som B a r- r i e och hans w h a t E v e r y, W o m a n ~ n o.
w s eller, den lilla.
genomkvicka T h e T w e l v, e P u1 n d.
.
L o o k.
Att fore jul en massa mer eller mindre besta- de rostrattsp jaser lampliga for jullbasarerna utppf6rdes ar klart.
Men af stok; och varaktigare intresse ar S uf f- r a g e t t e S a l l y, m roman, skrifwa efter forfattarinnans egna erfarenheter som sdfragett.
Jag horde ' ' en gang en forlaggare saga tal om en roman;, dar rostrattskam- pen var en betydande faktor, en bok som han inte alls hade last etler kande till: &gt;&gt;Det ar sa svkt att salja t e n d n s-r.omaner. "
Med den etiketten forses afven af ' kakkunniga " ogeneradt bocker, som r6ra sig om sam-.
tidens problem.
' Meri samma person.
hade inte ' med o,rdet tendensroman, om bokens personer upptradt i t. ex. medeltida skrud o&amp; slagits i korstag.
Asikter, prtistallnling till sainhallsproblem, lifsfilosofi, alla dessa saker h a sasom beroende pa ir~tellektuell utveckling uiteslu- tande raknats till mera sekundara ' karaktarsd~ag vidi skil- dringen af en persodighet.
Numera inser man, ' att en manniskas ofvertygelse ar inte bara en intelligensplrodu~M utan innerst ett uttryck for temperamentet, for " h jartats inre beskaffenhet ".
Med den ' synpunkten ar ofvamIarnnda roman mycket lasvard.
Sally ar sutfragett i ordets egent- liga mening, " militant suffragette ".
Rostrattskarnpen1 i London, ddai fredliga och ' den ' icke fredliga, ar viil bland det egendomligaste af allt intressant och &amp; rkvardigt -, i ondt s h a l sosn godt - som den underbara staden .har att bjuda p %.
I denna bok om.
striden far nian veta hvad suffragetterna mena med sim dernorisrationer, man far ocksa veta hur ' det gar .till i fangelset, som sannerli- gen inte ar nIagot teater-fang ' else eller en plats f6r en1latt- kopt martyrgloria.
Nar vi hemma kanna oss tacksamme att ingen " mflitani " rorelse existerar hos oss, tror jag vi delvis kunna tillrakna detta det manliga slaktet har, som.
inte har den traaktigt harda, konservativa envishet, solm i England drifver fiirnuftiga, biltiade kvini-mr till ytterligheter.
Ty bland suffragetter finns,.
det folrnuftiga k 01 t e '.
.
. '
.
.
och bildade kvinnor, i verkligheten som.
i romanen.
Nar man .efter demonstrationerna i november denna vinter hbr- de fordomande af deras handlingssatt och sjalf hade li- tet svart att forsta hvarfot- ater igen stenar skulle kastas och rutor krossas och sa horde klagolaten, hus manga tusen pund .den stackars regeringen far ge ut for okad polisbevakning, kande man sig ratt svarslcs men pA sam- ma gang att nagot skulle sagas till f ol r s t a e l s e - om ocksa inte till gillande.
Hade jag redan dA last S u f f- r a g e t t e S a l l y skulle jag ej varit svarslos, da skulle jag kunnat tala om hvarfor demonstrationstaktiken begag- nas ar efter ar.
Sally ar en tjanstflicka, som blifvit vunnen for saken, som sa manga andra genoin det personliga inflytandet fran " sakens " foresprakare, i detta fallet " en fin fru ", lady Geraldine, som hon hort tala pA ett offentligt mote.
Sally ar en drapligt rolig och rorande hangifven varelse.
Hon har en akta c o c k n e y-humor, som hjalper henne ofver bade sorgerna med sondagseftermiddagsfastmannen Joe och att genom eii oforgatlig q~psagningsscen komma fran sin plats som ensamjungfru i en.
typisk Londonfa- milj itr den enklare bokhallar-medelklassen.
Satiren och fraffsakerheten for individer af det manliga slaktet ar sarp skildt en af bokens starka sidor.
Mr Bilkes, som Sally tjanar hos, ar en " Elizas Husband " i full - blom.
Det ar h a n s familj och systrar och svagerskor, som sitta samlade kring h a n s juldagsmiddag.
Och nar portvinet borjar ' losa ut hans sjalslif i ord, borjar han breda ut sig om hvad som hander och sker i ' varlden, d. v. s. i tidningarna, och bjudna svagerskor och systrar ha att le instanimlande och uppmarksamt at hans: " Ja, forr i varl- den, da hade fruutimmer annat att gora an att braka med rostratt, da hade de fullt upp med att skota etc., etc., etc. - Prasten Beauchamp ar ocksa val traffad, for honom star och faller religionen.
med staten, kyrkan och 6kade flott- anslag, han tycker att Pope " skrifver battre " an Swin- burne o&amp; sager att ens bekanta " pA landet ' ' tycker sa ' na a ' konstiga bara, som talar om rcstratten.
En framtida samlare af nutida kultuifenomen kommer att bli tacksam for Suffragette Sally, ty den innehaller en hel kollektion af dessa petrificerade fraser, gangse talesatt, som vid en diskussion oin kvinnans rostratt kastas om- kring som ofarliga men irriterande korksmulor.
" Kvin- nans plats ar hemmet. "
he va if or skall de ha rostratt, som inte ha begart det? "
" Okvinnligt. "
" Hyskriskt. "
" Om de vore kvinnliga skulle de fa den mycket forr. "
" " Martyrt8rst. "
" Hysteri. "
" Degenera tich~fehiomenl.
" Plattformsmani. "
" Indirekt inflytande mycket nog. "
- Pressen far sina gliringar for dess satt att fortiga viktiga framghgar for kvinnosaken men noga ofientliggora hvad som kan verka sensation, shsom stenar, polisbrak.
(Nar boken kom ut, hade The Standard annu inte sin dagli-.
gen anslagna helsida for kvinnororelsen.)
Parlamentsle- damoter undslippa inte heller.
Men bokens ton ar aldrig brutal eller upphetsad.
En del latt genomskadade fingerade namn som Chri- stina Amherst ange hvarifran forebilder och ingifvelse till - ' j.
- -.
-.
-.
.
.
- -.
- - - -.
.
- - -.
.
.
.
- - - - - - --.
.
-.
- -.
.
- - - -.
- - -.
-- - de tecknade personerna i romanen tagits.
En hufvudfi- gur jamte Sally ar Lady Geraldine.
Hcn ar en af de k- ke fa kvinnor i Englands hogsta samhallskretsar, som rc- solut saga adjo till varldsforbattrardilletantismen txedelst soppkok, aftonunderhallningar med tepaketsiitdelning och sidant, och vilia den rationella hjalpen n i d l a g o c ?I r a t t.
Hon vet, att det finns kvinnor som naturligtvis " vill ha rostratt ", ideellt sedt, soin ett plus Iiil deras manga andra fordelar i lifvet, men lugiit kunria iiil il tu.
Men hon vet ocksa, att det finns hela klasser af kviiliior, som i n t e ha tid att vanta, for hvilka rostratten ach dess tillampning skulle betyda raddning n u ckor,otnisk och moralisk riiddning.
Lady Geraldine, for1; ladd till ar- beterska, gcr sitt suffragettarbete och far sina garningars lon uian anseende till personen, lika oformildradt soil: Sally.
Bokens varde ligger i de upplefda skildringama fran de olika stridsplatserna i London: mc " lokaler, g; !- tor, parlament, innanfor och utanfor polis2tamrnarc, f i k - gelseceller.
J_ag minns, for nagot ar sedari hade jag ett samtal med en engelsk officer, som jag traffadc i 7 ' hc International Women ' s Franchise Club.
Lian var r8st- rattsvan och talade med skarpaste iiidignatizn om det upprorande i att tvinga de hungersstrejkandz suffragetter- na att intaga foda.
Han hade varit tjanstgorande officer i Afrika och verkade ingalunda blodig.
Forst iiti forstar jag fullt hans upprordhet, nar jag last Suffragett?
Sal! !.
Dar finnes en realistisk skildring, hur detta tvangsmatan- det gick till.
Hvarken dessa lidanden eller vistelser, i osunda illaluktande celler eller konflikter med farniaj sch vanner kan kallas b i l l i g t pris for den s % ofta omta- lade suffragettmartyrglorian.
- Bcken ger en svar pa m h g a h v a r f o r?
Den unga novisen Edits karlekshistoria halles tamii- gen ansprakslost i bakgrunden.
Forf.
sjalf ariser den sa- kert bara som eil hoflig tribut at en bredare engelsk pirh- lik; for svenska lasare ar den mer tidsspillan.
Dar ar ett och annat typiskt engelskt romantekniskt, som p5 oss svenskor verkar sentiineiitalt.
Bland annat hinder det of- ta, att mottot ofver e: t kapitel - hvarjc kapitel har ett sadant, som i sa manga engelska romaner, nyare och i l - dre - verkar f o r m y c k e t p i nagot satt, hvarigenom effekten af det kommande kapitlet blir forsvagad.
E:: va: valdt motto, som forekoniiiier dir, kunde ha statt p2 sjalfva titelbladet som uttryck for hela bokens grurrci-.
stamning.
Det ar George Merediths karida: M e n III a y h a v e r o u n d e d S e r a g l i o P o i n t: t h e y Iiav ' not yet doubled Cape Turk.
Ida Buergel (ioodwh.
- Films III.
ordi, kladd i en billig men modern kappz, soni l i t ~ i i bar upp med rniirkbart behag, skyndar brAdslian: !r lit- At allen; ett stycke fran Stora teatern blir belysiiiiiqrii hit- vis nagct osaker.
En elegant manlig individ halsar oclr -- - MA.LA~BADET B R Baandtverkarega fan I I.
BAD- TVATT- och STRYKINRATTNING P: a klass f alla afseenden.
OBS.
P Shr~ndervr ' snin1) f.: damer och herrar R.
T.
3814 - 3885 .A.
T, y3 43 93 4 4
D A G N Y borjar promenera vid hennes sida.
" Jag sag er darinne i teaterfiorstuigan ", sager han.
Och Dordi svarar: " h t f a n n s karlek p&amp; sjuttonhundratalet.
Att den lams sa vacker som Cyranos, det visste jag inte.
Hur skulle den maderna ta sig ut for oppen rida?
', ' " Lat oss spela en akt ' medan vi ga ' at ert hmhall. "
" Hvilken id$! "
" Ho.r mig nu, Dordi!
Det ar sa latt att finna de rik- tiga orden medan Iofvet ' dalar har i allen och gaslyktans sken faller sparsamt.
.
.
Hvarfoz- fick jag ej ' svar p.&amp; mitt bref? "
" Var det dgoating att svara pa? ' '
" Jag bad om, ett ' mote. "
" Som jag ej kunde bevilja. "
" Hvarfor? "
" Hvartill tjana moten? ' '
" Jag far til~lfalle att saga.
.
. "
" Hvad? "
" Att jag alskar .er. "
" Det vill saga mitt Ilar, mina ogon., mi.11 figur.
Det har ni visst redan laiit fo,rsta manga ganger. "
.
" Och ni har hiirt pa - med noje .. ' ' " Jag var sa oerfaren.
.
.
jag trodde p2 en kansla hos er - som.
.
.
NI vet, att jag saknar far och hem och hur latt en flicka som jag kan forlora sitt rykte, men det $r icke pa mig ni tanker.
.
.
Cyrano har lart mig, hus den sanna karileken handlar. "
" Cyrano.
.
.
sapristi!
Ni vi41 alltsa ej? ' '
" Hvad? "
" Tillhora mig, sa lange som ni sjalf har lust. "
" Sa langie som n i har lust, menar ni.
Och sedan? "
" Jag har alltid lust. ' '
" Hvad skuille forma mig till detta steg? "
.
" Ni alskar mig. "
" Jag borde visst hata er. "
" Men ni gor det inte. "
" Ack, jag skall lara mig det.
Men jag har varit s&amp; tacksam mot er.
Det ar sakert genom nagon er bemed- ling som jag fatt kontorsplats och fatt det battre. ')
" Men ni skall fal det annu mycket battre, orn ni blott vill.
Luft och ljus, som ni sa tranar efter, kan), jagskaf- fa er. "
" Om ni fortsatter att forfolja mig, skall jag blott fa lilda for det.
.
.
jag borde hata er. "
" Men ni alskar mig. "
" Nej, nej!
...
nu star min kamrat vid polrten och vantar - farval! ' '
d * * Mer an et; t ar har gatt.
Det ar ofver midnatt.
Vandrare borja bli tunnsadda pii X-gatanl, som niistan helt uppslukas af notkret.
Natt- vinden rasslar dampadt med nagra streckraka poppelske- lett, medan ett inferhliskt jamrande af grannskapets kat-.
tor tranger igenom nattstillheten med obehaglig tydlighet.
1 luften anas snoglopp, och de fa nattsolarne oka fait&amp; f6r att hinna under tak innan marsvintern borjar en1 ny dust med sista dagens vadantasier.
Nu 6ppnas tyst och liksom forsiktigt ' en port vid X- 45; - gatan.
En aldre .kvinna stiger utanfoc porten och ser sig om i den klena belysningen.
fran en afiagsen lykta.
Strax bakom henne blir nu en annan kvinnlig figur i vid af- tonkappa synlig.
Mvar gatans sten tycks for den sist ut- k m n a vara.
som.
ett olofverstigligt hinder, hon stapplar och skulle falla tjugu ganger om, ifall den aldre e j holl henne uppe: " Langt igen!
?, ' stoter hon fram.
" Vi ar strax framme, straxy ', svarar den gamla.
f sjalfva verket ar det sh kort vag till barnbordshuset, att en droska tja- m r till intet.
Men minuterna bli evigheter matta ined kvalets matt.
Nu ringer din - gamla pa naftklockanl.
" Te- legrammet? "
stammar hon i aftonkappan.
" Ja, ja. ' '
Nu dppnlas porten .. Dem aldre afkmnar sini fiiljeslagerska och forsvinner sjalf 5 nattdunkle, medan den andra halft med- vetslos och helt viljelos.
tas omhand af skomterskat.
Kampen1 mellan lif och dold begynner.
Den ' sjuka ser, upp ibl.and med forvildade blickar.
Munnen ar forvrida.
.De fina, hvita handerna sluta sig krampaktigt om ett stycke.
hopsnlurradt lakan.
Det rika haret faiiler i en1 ore- dig blond massa ned ofver pannan, .dar kallsvetten par- lar fram oafbrutet.
Icke nilgon, som en gang kant den- na unga flicka med langtansfulla morkbla ogon.
] ch ett vekt leende ', skulle i dessa.
vanstalida drag tro sig se hennes.
Gamg pa gang flyga de dodsskramda blickarna srokaade kring rummets vaggar - kommer ingen som a1- skar henne, ingen som vill lida med henne, som vill ta.
emot hennes sista ord?
Lefvai~de lamnar hon icke detta rulm ...
Nu ar rned.vetandet korta.
Den ena konvuilsion+ af- loser den andra.
Stora skumhattar borja fasta sig p&amp;, de hvitnade lapparna.
.
.
Detta ar icke langre nagot.mansk- ligt, detta ar ett skaldespel ur an tes helvete.
Kommer ej d ' bden;?
En .blek solstrale faller in genom vasterfoinstren.
Det ar eftermiddag alltsa.
Stralen triiffar - kanske den sme- ker - det ~vettdrypand~e hufvudet, och nu faller det at sidaln! ..
.
ansiktsdragen borja jamnas ut, men marter- stampeln ar en gang dittryckt och sitter kvar.
D m okandas korta lefnadssaga har n&amp;t.
.
sitt uppska- kande slut.
.
.
* Fram brusar t&amp;er norrifran.
Sa snart det stannar inne pa perrongen hasta tvi framlingar ut ur en tredje klass kupk.
En enkelt kladd dam och en yngling, ' kan- ske damens son.
De ila till en droska, kasta sig upp och tillsaga.
kusken att kora till barnbordshuset fortast inoljligt.
Damen.
med det graa haret knapper Omsevis ihop sina hander eller for dem me ' d muffen till ansiktet.
Ynglin.gm1 tummar nervost tidtabellen eller ropar: " K6r fortare !&gt; ' Har hjalper ingen skyndsamhet.
De filrskrack- ta ogonen kunna icke mer lugnas och ljusna, de ha s h - iits for alltid.
&amp; bleka handerna skda icke besvaara en1 ~meknin~g, de ha inigenting mera att utratta har .i varl- den.
Ni tvaj solm skynda har, ha blott - att besorja en graf, en namnlos.
Metia Gieger. '
.
.
magor O svar.
C ~ Hvar kan man prenumerera pB Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla hum manga ex. som helst; Skall man alltid lorenurnerera B dessa sbiillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man aUtid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddw?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfirs- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fdrfara for denna ro visions er- Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p8 ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eiier: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi orngaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Nvar, och till hvilket pris kan man nummervis / &amp; sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAONYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
I I I I 1 I I I I folkskolans Barn tidning dgvven och red&amp;md af STINA QLIIMT utkommer 1912 i sin tjugoforsta drgang- Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka, 36 veckor under aret.
k %~tk~ och IrunplIgaste lasnhg for barn af alla samhalkkhser.
Prenumerera a &amp; rmaste postko&amp;.
PPPis for heit ar Kmmr 1: 65, ha@ ar 90 ore.
ANNONSERA I DAGNY.
34-arig flicka, (Platssokande fd sina annonser infirda Dagny for iinlfva priset eller 711s ore pr mm.
som plats hjalp o-ch kurs.
ping, onskar ett godt hem, r; okei hos ensam, $bar dam som i hemmet.
Ar skrifkiiiinig har genomgatt hushills- Svar till: .A.
M \).
Norrko- p. r. som aflagt realskoleexamen, onska plats i en god familj att lasa me (barn och deltaga i lattare hushills eller skrifgoromil.
Svar till ~ l i onskas nu eller framdeles af 24-irig i r ~ Sala,, p. r. flicka som innehar plats i affar, ar villig att afven hjalpa till med lius- En rask och gladlynt ficka liga sysslor, ar kunnig i sornnnd.
Betyg och rek.
finnzs.
Tacltsarnt onskar komma i battre familj at emotses 530x 20, svar till -) B.
N. %!, ga frun tillhanda.
Ar kunnig skrifning samt nagot musik, skick, Heberg.
lig i handarbete.
Svar till ~ 1 9 1 2 ~ Ljungby, p. r.
Bildad, sympatisk och gladlynt flick; Fran godt hem, kunnig och intres serad af allt i ett hem, afven somnad onskar plats som husforestinda rinna (garna dar barn finnes.)
Sv till postfack 5, Ryd.
I hvilket verkligt godt och van !igt hem kan ung varmlandska bli tili hjalp och salIskap?
Van och intresserad af husliga sysslor.
Kunnig i hand- arbeten.
Lon onskas, Svar till ~Februar i ~ Box, 19, Moll&lt;om.
Anspraksliis pastdot ter Enkel, bildad och van vid ett hems skotande, onska] plats hos ungherre eller ankemar som husforestandarinna.
Svar til r tacksam^, Almhult, p. r. onskar plats i godt sam hjalp och sallskap.
Svar till 1123 art!, Odensbacken, ordentlig flicka.
Bildad dam af god familj, synnerligen huslig och praktisk, soker plats att fore- sta battre hem pa landet i treflig kakt - i ambets- eller landtbru- karhem, dar husmoder saknas.
- 4r villig att med hjalp till grof- sysslor p i egen hand skota hus- lillet jamte att ha ofverinseende ai lemmet i ofrigt.
- God musika.
isk talang, van lektris, godt lynne, ch utseende.
- Finaste ref. - h a r till &gt;Nytta och trefnad~, Sv, 3agbladets Annonskontor, Gote- iorg, f. v. b.
$n gladlynt, Bsslig, ans~raks- los sniilinih af god familj, onskar nu eller till vireii plats som htisfores~~iidarinna hos bildad herre.
Pi ?.
lon fastes mindre afseende.
De basta betyg finnas.
Svar torde sii~das fore den 21 jan.
under adr.
)) Vinterny 1912: 4, Vislanda, p. r. Ambetsmannadot ter onskar komma till biittre familj, [helst i Stockholm eller dess narhet) For att under husmoders uprsikt; om genomgatt kartritningskm, dellaga i alla inom henmet fore- inskar arbete.
Svar emotses .med kommande goromil.
Kunnig i acksam het till nI (artriterska8, Alm- enklare matlagnitg, bakning, vif- iult.
D. r. ning och handarbeten.
Svar anskas garast mojligt till,.
Fritt vivre)), Dstersund p. r.
Plats, - p.
_.
- _ _ - - - r _ 1 ... w 1___ Bildad tyska,) om sallskap eller sekreterare i verk- igt fint bildad familj eller hos for- lam aldre dam sokes af 30-arig licka med studentexamen och 3- .riga stud. vid hogskola i Sthlm.
hedfoljer garna utomlands.
Svar, Ia vidare meddelas, till " Plats, va- en 1912 " under adress S Ciumz- ii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
25 ar, svensktaIande, onskar plats; om sallskapsdam eller barnfrokel, il1 l april 1912.
Lei-Iin, S.
Svar till DE.
W. W. 19.
' KRIFARBETE onskas af ung kunnig i bokforing och ndra kontorsgorom %l.
Svar till Skrifarbetell, Tidningskont.
Drott- iingg.
65, Stockholm.
; unnig uti matlagni:: g, bakriing, inklare somnad och riagot musik, oker plats i Stockholm.
Svar till M.
Februari 191 2 v, Laiigedrag, p. r.
3 flicka,
D A C N Y 47 - - p -- I I Pli kttroeen flicka u I Una elementar- o. fackskole- I I bildad flicka soker sjukvardsplats.
Basta rek.
finnes.
Svar till nBG.
1912, und. "
- - - - - - - - adr.
S. Ciumaelii Annonsbyra, Sthlm.
soker for nagra man.
.plats som sallskap och husmoders hjiilp i tref- f. v. b. lig.
familj.
Helst i Sthlm eller dess nzrhet.
Svar till ~Lilljanta 1912, inom 8 dagar, Svenska Telegram- byrans Annonsafd.elning, Halsing- Trettiotrearig battre flicka frin ett godt cch praktigt hem, onskar plats uti aktadt ungl&lt;arls eller ank- lings hem, ar fullt kompetent uti allt som dartill fordras, ordentlig och sparsam, kunnig i all sorts van att fora och afsliita bocker somnad.
Goda betyg och refe- soker plats genom renser.
Sv.
till * A. N.,, Orebro p. r. Tjaders Byra, Brunkeber~store 12.
-.
- - I I I Hos for es tandir inni.
1 Plats onskas af medelalders dam, i ett hem dar husmor saknas.
Mhg- arig erfarenhet att foresta storre battre hem.
Ager pliktkansla och stort ordningssinne samt duglighet i allt som hor till ett val skott hem.
Skriftliga och muntliga ref. finnas fran mangarig plats.
Svar till # Ord- ningssinne och dugligheb, Norr- koping, p. r. i soker 29-arig flicka plats dar jung- Tru finnes.
Ar fullt kunnig i ett hems skotsel afvensom handarbete 3ch somnad samt nigot musikalisk.
?eda betyg och ref, fran forut hafda platser.
Svar till ~ P i l i t l i g ~, Bjarges, p. r.
Plats som hushillsfroken att vara frun behjalplig vid skot- seln af aldre nervos fru samt del- taga i inom ett landthushall fore- kommande gorornil kan erhallas af kompetent person, allvarlig, ej for ung.
Svar sandes till St. Ruds egendom, Lugnas.
I Plats finskas i februari I Som husmoders -.
hj %lpreda, LEDIGA PL A TSER.
Fullt kontorsvan Kassorska E N battre flicka, nggot kunnig i matlagning, och som af villig att deltaga i alla inom ett hem forekommande goromal, dar jung- fru finnes, erhaller genast plats om fotografi med uppgift om lone- pretentioner och referenser sandes till Box 28, Kinna.
I Driftig och palitlig kassorska van vid hotellbokforing erhaller fordelaktig anstallning.
Svar till uHotellkassorska 191211 under adr.
S. Gunmlii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b. kan bildad, ung flicka, kunnig i handarbete och somnad, erhalla plats i mindre, enkel tjanstemanna- familj i Karlstad, sasom barnfroken.
Jungfru finnes '.
Svar med uppgift ang. alder, loneansprak, fotografi, referenser till ~~Februarill, poste restante, Karlstad.
Ung, musikalisk flicka jnskar plats som hjalp o. sallskap it aldre dam, boende helst i Stock- lolm.
P i lon fastes mindre afse-: ride, men onskas ett vanligt bemo- ande och som familjemedlem.
Jppgif om piano finnes.
Svar niarkt Hjalp o. sallskap~ under adr.
S.
3umzlii Annonsbyra, Stockholm.
v. b. Jng bildad flicka,, om genomgatt kurs i barnavard, inskar plats som barnskoterska.
Iar forut innehaft liknande plats.
- ' ina betyg.
Svar emotses tack-, amt till ~Familjemedlema, Strom- lad p. r.
I u U n g Dam kunnig i S t enogr aE &amp; Mas kinskrifning flicka,.
ej under 20 ar, finnes plats p i landet i battre fainilj, att tillse och lasa laxor med fyra barn Kunnig i somnad onskvard.
Svar med betyg- och loneansprak till # Agen, Gafle, p. r., f. v. b.
Bildad och.
aneprakelos engeleka - GYNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER!
Kvinnliga bolaas kontor + + + + + t ' i t + + + + + Utbildningskurser m. m.
~ u n k l i ~ och a skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, erhaller genast bra plats i nybil- dadt bolag.
Svar med betygs- afskr., referenser och Ioneansprak till %Smith pr er ni er^, Dag.
Nyh.
Annonskont.
Giist.
Ad.
torg, Sthlm.
Sprid Veckotidningen I For en enkel, musikalisk. '
Sasom hjalp och sallskap 1 A sveeoskt forsakrinusaktie- finnes plats ledig for ung dam med god skolunderbyggnad, vardad stil samt vana i stenografi och maskinskrifning (Smith Premier).
Egenhandigt skrifvet svar med upp- gift om ilder, genomgangna kurser, referenser m. m. iifvensom atfoljdt af betygsafskrifter och fotografi torde snarast insandas till asteiio- graf och maskinskrifverskan, Sven- ska Telegrambyran, Sthlm, f. v. b. HUSHALLERSKA, kunnig i mat- lagning, bakning, m. m. som forekommer i. ett mindre landt- hushail, erhaller plats 1 febr.
Lo- neansprak, betyg och aldersuppgift behagade af sokande insandas.
Aldern onskas .halst 30-50 ar.
Vordsammast anhalles, det ingen soker platsen, som ej vet sig kom- petent och ej tror sig om att trif- vas i ett vackert niett tyst och stilla hem.
Narmare under adr.
.Sveanas, Ulfsby, p. r. onskas i god familj pa Stocksund.
Svar markt nFritt vivre, Stocksunds.
erhaller genast anstallning 5 affars- kontor.
Svar till, En, Annons- dler dylikt onskas med forsta af kontoret Svea, Norrkoping.
ing flicka fullt kunnig i finare och wklare matlagning, bakning m. ril.
&lt;Iadningssomnad, handarb.,: ors- o. skrifaoromal.
Svar snart .il1 nConstanc&amp;, Ido gard, Ando, %tergotland.
I.
I Sprakkunnig dam i god och vanlig familj dar jungfru finnes, af bildad 22-arig flicka, kunnig i matlagning, kladsomnad och handarbeten.
Lon onskas samt att anses sasorn familjemedl.
Fina betyg fran handarbetsskola i saval kladsomnad som handarbeten samt fran hush %llsskola.
Svar till G. Nilsson, Styrinansg.
31, Norr- koping.
I Flats D A.GNYI + 4 + 2 i: 4 ..
D A G N Y Deposition 1 4 1 1 Kapitalrakning \ 2 01 Atta priikfiga ifventyrsbdcker for barn o. ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Tsarens k~rir.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl AspelBn.
b- &lt; 0 ~ r s e n a i s ~ a t a 9, n Sode~malmstorg Sturegatan 82, STOCKHOLM.
, Sprid Dagny!
Wirens China pomada, valgorande for harvaxten.
ErhAlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt friin 9.
G. Wirens Tvil- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
ygl.
Hoflev.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - - Prenumerera pa D A G N Y!
Lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnkliider m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
I ivarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EGNER, Stockholm.
A Fredrika Bremer-Forbundet iibylleg.
36.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004. finnas anmalda lektionsgifvare, in- EVA EGNER, Malmo.
utlandska, hushallsbitraden af: ersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083. och olika slag, barnfroknar, kontorsbi- traden, gymnaster m. m. Astrid Wittborn Manicure, P edicure, Hygienisk ansikfsbehandling.
IRAHEGAT.
6,2 tr. R.
T.
12359.
A.
19716 Marianne Nordquist.
tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hngb ayllmder.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udd4n.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
En samling Sagor af Harald 6stenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Beratteke for barn h,, tt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Etlstri3a.
Kartonnerad.
Bris 75 ore.
Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
KOPMANMABANKEN, Aktiekapital 3,000,800 kr.
Mottagningstid kl. 12- 4.
Hjalten bland hjaltar.
Charles G. Gordons lif och stordad, Nybyggarna i Kanada.
Forbundets byri oppen 11-4.
Allm tel. 48 16.
' redrika-Bremer-Forbundets Sjukskoterskebyra: Toinnelgat.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Sprid DAGNY!
a 6 (t I Guldslottets RosengArdar.
Guldsokarna i Mexiko Sagor berattelser och a R af Harald Ostenson.
151 sid., 39 iii.
Kartonnerai.
Pris 75 ore " arbetning af Harald a Ostenson.
l60 sidor.
21 illustrationer af David Ljungdahl.
Kartonnera&amp; Pris 75 ore.
; Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frin 4 Folkskolams Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quirk) m ANNONSERA X AGNY.
Forberedande Skola, Fredrika-Bremer-Farbundet: Drottninggatan 54.
&lt; z; $; &amp; " ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berilttelse for barn och ungdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
39 illustr.
af Nils Larssori.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Adr.
Drottninggatan 54, Stock- holm.
Allm.
te].
48 16.
Riks tel. 27 62. val upparbetad och belagen i resi- densstad i mellersta Sverige, kan fa ofvertagas p l formanliga villkor.
Svar till, God framtid, under adr.
Drottninggatan 35, 4 fr. S. Gumzlii Annonsbyra, Stock- Fel.
Brunkeb.
I I I Stockholm.
holm f. v. b.
I Den hemlighetsfulla On.
, ektioner i Porslinsmalning, Gyllen- ader o. Laderplastik.
Marmorerin-: ar efter Pariser-Metoder.
Traffas sakrast 2-3 e. m. iikstel.
27 62.
5 Kvinnofragor i konungens storta %.
Moderskapsforsakri~ig.
Af M. Anholin.
K~innorntI i Norge och statstjlnsterwa.
Sveriges kvinnor lyck6nskas.
Reform pa pianoundervisningens omride.
Af Adc~ .&amp;dls,Ctidt.
Annu en gang fru Emilie Demant Hatt och Ahittalus Samid birra.
Af Rolf Nordenstreng.
Era kvinnlig: slaktforskare.
Af Lydia Wahlstr6m.
(iiustava Svanstrom: Den Uusa matten.
Rec.
as M r r h Riedi.
Muller.
- Q. Colmore: Siaifrasette ~ i y.
%cc.
~; f Idri Buergel Goodv~in.
Films.
III.
Af Metta Greger.
Notiser.
Prenumeration a, Dagny sker h n-aste eller bokhandel.
postanstalt
