# ID: svediakorp-per563
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,043
# sentences: 1,157
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm den 28 September; ' 1812 Ntr 39, Prenumerationspris:.
.
' 11 Hr.
kr.
4: 50 ar.
.
kr.
2: 50,,.
.,, 3: sol,,.
.
,, I: 25 Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sival i landsorten ' som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bok-.
handet I.
Redaktion: Klarabergsgatan 48, tv5 tr..
Tele foner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85. l I Redaktor o. ansvarig utgifvarc: (, E i L EN K L E M A N. Mottagningstid: kl. 11-12.
.l Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
Post- Och telegrafadtess: DAGNY, Stockholm.
Annonspris:, 15 ore per mm.
.
.
~ n k e l spaltbredd 50 m ~.
:.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt:.
5 ggr 5 ?lo, 10 ggr 10 " lu, '.
20 ggr 20 010, 50 ggr 25,010., Annons bor.
vara.
inlamnad, senast mindkg f.
.m .., - ' -- Utgifningstid hvarje torsdag.
Expedition, och Annonsko " for: Klarabergsgatan 4&amp;, tvh tr..
-.
-.
.
Kvinnan och arbetet.
:.
.
.
edan &amp; - kvinnckak~forenin~ar bildas, Asom nyli- gen gjorts i Tyskland, for att arbeta pa att be- vara kvinnorna: ensamt at familjen och hemmet, me- dan det pa atskilliga hall annu hogt och patetiskt deklameras om att dar ar hgnnes enda rat6 plats, gfir utvecklingen sin ging.
och ' man kan helt lugnt konstatera sasom ett f&amp;turn, att kvinnorna patraffas inom allt flera arbetsomraden, att stater och kommu- ner anstalla dem i sin tjanst och att .den enskilda kvinnliga foretagsamheten pa allt flera hall framtrader i jamngod tiaan iied den ' manliga.
Nagot af det mera anmarkningsvarda som i detta afseende a r.
att, anteckna ar att Berlins n$a kviryo: fangelse, som blif- fardigt denna host, kommer att helt och hallet sta under k v i nqn l i g ledning.
En f a n g e l s e d i r e k t r i s skall anstallas.
Harom skrif- ver en af justitiedepartementets medlemmar: " Detta ar forsta gangen i Preussen, som en ' kvinna kallas att beklada en chefspost inom en storre.
statsanstalt; det ar ett forsok, som troligen kommer att ' vinna efter- foljd. "
' ' St ' adshaktd i. Berlin ' har hitintills 5aft tva - skilda afdelningar, en for man och en for kvinnor, hvilka.
bada.
h a statt under en- gemensam.
direktors.
- lflning: Afdelningen for kvinnor visade sig otillracklig, och nar tillbyggnad gjorda, beslot departementet att helt afskilja kvinnornas fangelse frin mannen ' s, sam&lt;idigt M u ' -.
.
.
.
.
.
.
.
.
beslots da. '
ocksi aft f6reitandaren &amp; llg vara, en kvinna .. Fran och med den 1,: a oktober far.
nu Ber- lins kvinnohakte.
en kvinnlig direktor.
- Ett ito- h t a l sokande har, redan .- anmalt sig:. '
Begynnelselom har satts.
till ' 2,900 mark: nagot som visserligen ' synes.oer- hordt lagt tillkget, men forhallandet .. ar ' att i, .verklig: heten kommer platsen .att ' besattas ur .,de vid fangelsst anstallaa - ofvefiakferskornas kar, och ' - da dessas mini; milon ar 2,700 .. mark, i kommer direktrisens- lon-.
i hvil- ket fall som helit att ofverikrida denna ': .~hih&amp;a: ' - S6m vi sakna jamforande: Siffr~f, .vaga vi ha;!
ej - yttra oss ' om h u r i pass ' ofo~delakti~t ' detta staller .sig.
i forhal- lande till, en manlig fangelsedirektors elon - a t Y d e t stiller s ?g bfordelaktigt for ' den kvinnliga ' direktoren maste ' men ' gifvetvik Ut@ ' ifdn - men- ' detta far.
' " a1 blifva en senare fraga; - som: kommer att ordnas.
Som det ar, far h&amp; ' med tillfredsstallelse konstatera att staten ansett en.
kvinna kompetent till chefsposten.
Vi veta af egen sorglig erfarenhet,, a4 ' det helt kate- goriskt kan ' forklaras,att t i l l c h e f s p o s t e r d u g a.
e j k v: i n n o r n a.
. ' ..
.-.
.
.
Anstillandet .af ' e n k; inirlig polisassistent .i Strass- burgs polisdirektfon.
blir fran. '
.o&amp; .,med den l i a oktober ett faktum.
Lonen ar annu ej faststalld, men for forsta tiden anslas 1,000 mark ur en dispositionsfond, och aterstoden utgar fran Foreningen till hojandet af den offentliga sedligheten.
'.
.
.
...
.
.
... 1, ' ' ' ', 8 ' ' ' ' d I.
.
.
.
.
.
' I Baden h a r undervisningsdepartementet i dessa dagar namnt .en kvinna till professor.
Detta ar ej nAgot.
motsvarande en akademisk professorsbestallning hos oss, men ar dock fast anstallning i stakis tjanst, d: .v.
s. lektorsbefattning.
vid statslaroverk.
Den ny- utnamnda kvinnliga badiska professorn aflade larare- examen i naturvetenskap och matematik i Breslau 1907.
Efter att ha gatt profar vid Hogre flickskolan.
i Mann- heim, har hon nu af storhertigen forlanats professors titel och anstallts vid ofvannamnda statslaroverk.
.
.
I Osterrike har undervisningsdepartemen tet n u af- veniedes * beslutat att icke endast utnamna de manliga utan afven de kvinnliga ofverlararna vid flicklyceerna till profesorer. '
I.
~merika.
finnas ett stort antal kvinnor, som sta i.
' spetsen - for betydande foretag.
En fru Richard A. Alley t:.
ex. ar generaldirektor for ett stort fartygs- bolag, Alley-linjen, som formedlar forbindelsen mel- lan.
Nya Zeeland och Stilla Oceanens kust.
Denna angbatslinje grundades pa sin tid.
af hennes make, men sedan hans dod, som intraffade 1908, skoter fru Alley pa egen hand det oinfangsrika foretaget.
Nyli- gen har hon, efter langvariga underhandlingar med Kanadas regering, filtt det anslag, hvarmea staten ifran borjan stodt foretaget, forhojdt.
I regeringskretsar anses hon allmant som en auktoritet i allt som ror skeppsfart; vid alla viktigare besluts fattande vander man sig till henne for att fa hennes rad; En annan geniaiisk affarskvinna ar mrs Mary S. Halliday, hvilken ar ordforande i .ett jarnvagsbolag i St. Louis.
Efter hennes mans dod hade hon in- valts i styrelsen for ett litet nygrundadt jarnvagsbo- lag.
Hon agde en del aktier i foretaget, .hvilket emel- lertid gick allt utom bra, aktierna stodo lagt och ' det hela raknades med ratta inte mycket vardt.
I styrel- sen afdojade sig mrs Halliday emellertid snart som en rutinerad affarskvinna, med seg energi genomdref hon en del reformer, valdes till direktor, och under hennes ledning har nu foretaget gatt framat till den grad, att aktierna, som vid hennes mans franfalle ansigos vardelosa, nu representera ett varde af 10 miljoner i rundt tal.
Genom jamvagstransaktioner har likasa en fru Theodosia Beecham skapat sig en statlig formogenhet, hon raknar nu en brlig inkomst af omkring 70,000 dollars, soni hon alldeles pa egen hand forskaffat sig.
Texas visar framfor allt kvinnor, som forstatt sig pa att ur jorden draga sin formogenhet, driftiga far- mare, som i intet sta mannen efter.
En af dessa, mrs Harriet M.
King, har nyligen for sin monster- farm bjudits en summa af 20 miljoner, .en mrs Ken- nedey ager ett gods, som - talas om i hela landet sa- som nagot nastan oofvertraffadt, och ' mrs Clara Adairs kreatursbesattning, uppgaende till 40,000 not, lar vara nagot enastaende.
Annu en kvinnlig farmare i Texas fortjanar att namnas, mrs Hattie Coggin, som, forutom att hon sjiilf forvaltar sitt stora gods, sitter som direktor i ett nybildadt, framatgaende bank- s ' foretag, dar hon atnjuter en irlig lon som initiger1 gammal bankman kan afundas henne.
De amerikanska kvinnliga journalisterna.
ut@ra mera an 7 % af Amerikas samtliga journalister.
Dc.
utratta ocksa ett styft arbete och aro betalda darefter.
Den hastiga ofverblick, som har gjorts, lamnar naturligtvis en mangd betydande arbetande kviiinor utanfor, nagot som direkt faller i ogonen, nar vi tanka p i hvilka vi skulle kunna namna af vira egna.
Men deras narng aro ' redan tillrackligt kanda for Ikg- nys lasare for att har behofva upprepas.
Eri IIOR s i anmarkningsvard forteckning ar detia emellertid aiida, fast det blott ar nagra exempel tagna p i m5fA har och - dar i ett par lander -- anmarkningsvard &amp; r- skildt for dem, som omfatta teorien att kvinnor icke duga pa chefsposter och att de endast passa fOr osjalfstandigt, mekaniskt arbete.
Elpis.
, -.
- - -- i Glom ei H att i tid fornya hvartals- menumerationen.
Prenumeration a D H C N Y sNer saval i landsorten som i Stochholm a narmaste postanstalt eller bolrhandel.
443 D A C N Y Jane Addams och hennes skapelse.
.Hull House.
.
.
.
D.
,.
.
...:, ~ u r &amp; a s stora kulturcentra besoktes.
naturligtvis, en som mot slutet af 1860-talet brukade passe- men allt, under det att Jane njot af ' de.
dar hopade.
ra bysmedjan i Cedarville i staten Illinois, kunde.
knappast undga att lagga marke till en spenslig liten utomordentljga konstskatlema, ' drogs- ' hon .starkt till flicka med sned rygg, hvilken dag efter dag stod i de lysande stade ' rnas &gt;fattigkvarter och till.
dem, som dorroppningen och med spaiidt, intresse foljde gangen.
d a i lefde pa.
, kulturlifvets skuggsida.
~ a d.
e i.
de ita1i.-.
.
.
i smedjan till- enska storstaderna och i samhallena kring.
.
oster- af smedens arbete.
De fata besoken skrefyos sakert nagon barnslig nyck.
Att sexaringen rikiska.
saltgruhroina ' tradde noden em.ot henne.
i for: stod dar, tyngd af ett ofvernaturligt .ansvar, for ati farande gestalt.
Men den syn hon .sag en natt ' i Lon: lara.
smedens konst, .kunde val icke falla nagon in, dons East ' ~ n d; fran ' taket af en.
omnibus, upfil&amp;e i.
' hela dess och den lilla anfortrodde sin hemlighet till ingen.
som med blixtljus, fattigdomens Det var en flera ganger atervandande drom, s o m i. morka, hemska, nakna wbrklighet.
Det var en l %dags-.
barhets fantasi.
hade talat med verklighetens bindande natt, da de- matvaror, som ej kunde .sta sig till man- kraft.
Hon dromde - och alltid var forloppet det- dagen, brukade auktioneras bort.
fran nagon.
gatu-.
samma -, att jorden var utdod, hon sjalf den enda ' vagn.
Syneri af dessa .hundratals .knotiga eller ' ut- ofverlefvande och att hon stod i smedjan foo att smi- ' marglade hander, som med.
hungerns.
.
lystnad strackte.
di ett hjul.
Kunde hon blott gora hjulet fardigt, sig efter den utbjudna varan, forfoljde Ifenne sedan '.
skulle, lifvet och manniskorna atervanda till jorden.
i aratal som en mara.
Och ju $ngre ' det led; dess Men i drammen lyckades det aldrig,.
Det var darfor mera tviflade hon p2 kulturens och bildningens f&amp; ' hon om dagarna stod i dorren till smedjan och med maga att afhjalpa noden.
Att den moderna uppfost- sa ' djupt allvar foljde smeden i alla hans rorelser.
ringsmetoden, som: lagger hufvudviliten ' pA insamlandet, En och annan gang fick hon mod till att gora fral af kunskaper, rent af motverkar - utveckiingen .af med-.
gor.
Nar hon horde, att maii ej fick underlata att borgaranda och sann mansklighetskansla, - just darfor doppaedet glodgade jarnet i vatten, gick hori djupt att den aflagsnar den uriga flickan8.
' fran lifvets .verk- slickande darifran.
Hur skulle hon fa mod dartill?
lighet, syntes henne uppenbart.
Har .behoides tydli- ' - Denna lilla handelse, sa betecknande for barnets gen nagot.
som motverkade ensidigheten, .och hvad kynne, utgor en god inledning " till skildringen af.
detta nagot var skulle.
hon senare finna i .Toynbee J a n i A d d a m s ' p i ansvarsfylld verksamhet sa rika Hall.
* E t t blef under hennes resor allt.
mera klart lif.
Af ' den lilla flickan, som ' trots sin kroppsIiga: for hennes ' ' medvetandck h.e n e s lif, hur det an klenhet icke drog sig undan for ' en stark mans arbe- skulle ' komma att gestalta ii&amp; maste helgas: det lef- te, ' nar.
hon trodde, att det fordrades af henne, har vande lifvets verklighet; hon kmde ej " noja ' sig med blifvit en kvinna, hvilken som fa forstatt ' att lyfta att lefva i en " int-ellektuell ellei- estetisk Aterspegling " skold.
' till.
varn for denna varldens srnav.
Sa djupa daraf. "
.
.
.
,.
.
.
.
.
sp8r har hennes.
verksamhet satt i en moderns stor- * * *.
.
stads utveckling, att hon blifvit kallad " Chicagos.
for: Settleriients-iden utgar fran den uppfattningen, att- sta.
inedborgare ", - och likval vor0 de sociala pioblem, som ' dar lago vantande pa ' sin losning, .alldeles sar: ett lands lardornscei~tra hvarken kunna eller: bora ' * st %.
utanfor det lif, som ror sig ikring ' dem.
De * studeran-: sk.ildt invecklade genom befolkningens kosma~~olitisko.
de bora tvartorn forhalla sig till detta ' bide soin.giP sammansattning.
vande och mottagande.
: I e n tid, d a de sociala ' fra- .. ' Jane Addams var yngsta dotter ti ' ll ' .den hogt an- gorna sta i forgrunden, ar det i synnerhet.
viktigt, att sedda faliriksagaren John Addams i Cedarville.
Sorri spad ' miste hon sin m o r och slot sig under uppvax- ungdomen, hvilken en gang kommer att leda utveck) teii sa mycket narmare fadern, ' hvars allvarliga lagg- lingen, tidigt infores i '.
dem, och,: det.
saval teoretiskt ' ning - han var kvakare - synbarligen ufifvat ' ett som praktiskt.
For att lara kanna fattigdomens mang- djupt och ' bestammande inflytande pa hennes hela ut- hofdacie.
problem bor man helst nagon tid lefva bland veckling.
Den starka och varma medborgaranda, som de fattiga.
Men studiet af problemen ar endast - fri- besjalade honom, gick i arf till henne.
Redan innan ' gans ena sida.
Till ' den andra hor, att den Stude:.
Jane slutat sin skoltid, hade hon bestamt sig for att rande ungdomen delar med ' sig ' af sitt andliga.
goda studera medicin och " lefva bland de fattiga ".
Hon till dem, hvars.
lif tryckes under arbetets ' tunga och borjade ocksa studera, men planen att bli lakare ma- fattigdomens borda.
Sasom vi - ' veta, har denna upp- ste pa grund af kroppslig svaghet uppgifvas.
Det fattning vunnit den varmaste anslutning bland Eng- foljde nu en tid af atta langa Ar, innan den unga lands studenter; saval manl ' iga som kvinnliga, och kvinnan fann sitt arbetsfalt.
D,essa ar, som till stor- knappast niigon mera betydlig hogskola finnes, utan sta delen upptogos af resor i Europa, voro for henne.
* Toynbee, Hall, ~ i i g l h d s .f&amp;sta settlement,.
iii, grundadi.
.
.
i..
.
forbiililcl~e incd uiiiversitttcii i Oxford och Cambridge.
en- orolig tid, full af sokande. '
' l&amp; ' ', ' ' ' ' '. '
, ' ', ' ' ' .d.
- P -. '
.. a L
att den star i forbindelse med ett eller annat settle-.
..... *., -.
.
mxlt.
.
.
,.
.
i.
:.
:.
.
I ~ o ~ n b e Hall e fann Jane ~ d d a m s forebiiden for det lif och den verksamhet hon langtade efter.
Hon blef p k s a i sitt hemland en af banbrytarna for settle- rnentsidhn, hvilken hon forstod att fora fram i fullt sjalfskn@iga banor, afpassade.
efter tidens.
och stallets kraf.
Tillsammans med ' en van fran skoltiden, miss S t a r ' r, slog hon sig ned i ett stort gammaldags h k.
i chicagos mest trangbodda fabrikskvarter for att dar forverkliga sin drom att " lefva bland de fatti- ga ".
Ret var 1889, samma ar som ett settlement opp- nades i New York.
D e bagge foretagen vor0 dock alldeles oberoende af hvarann ..
Den gamla byggna- den, +om hette ' H a l l H o u s e, fick behalla.
sitt namn, hvilk-: nu ar k; indt langt utofver landets granser som betecknande en vallfartsort for resande med samhalleliga intressen.
En ofverblick af den verksamhet, som bedrifvits dar under tva artionden, skankes oss i ett fortraffligt ar- bete af Jane Addams ' egen hand, T w e n t y y e. a r s ' a t H u l l H o u s e, som utkom.
l911 och tillika.
in- nehaller en del.
sjalfbiografiska notiser.
Ur detta digra verk pa 453 sidor skall har ett kort.
utdrag lamnas, belysande.
settlementets utveckling.
fran en oansenlig borjan till en storartad.
instihtion, hvarifran filantro- piska okh sociala reformideer befruk-nde utgatt.
Jane Addams framhaller i sin .skildring aldrig sig sjalf, hon talar.
ej garna i forsta person, men hennes lifs- verk ar sa .genomtrangdt.
af hennes personlighet, att skildringen af Hull ' Ho-use ovillkorligen skanker en bild af skaparinnan.
Hu11 House ligger omgifvet af stadsdelar, dar de fattigaste och okunnigaste immigranterna slagit sig ned.
Greker, italienare, .ryska judar.
och bohmarehopa sig dar .samman, hvart folk i sin koloni.
Afven nam- nas bland dessa fattigaste invandrare irlandare och tyskar, men, betecknande nog, inga skandinaver.
Den enda gang nordbor namnas ar i samband med den agitation for kvinnans kommunala rostratt, som utgick * fran Hull House.
I forsta linjen .stodo har de svenska kvinnorna, hvilka i sitt hemland lange atnju- -.
tit sadas rattighet.
.
I .dessa fattigkvarter frodades ohindradt utsvett- ningssystemet.
Ingen kallare, intet stall var SA uselt, att icke verkstader inrattades dari.
.
In@n daglon sa lag,.
att ej noden tvang folk att antaga den.
Ingen organisation fanns bland dessa arbetare, hvarfor de genom underbjudande ytterligare tryckte ned lonen for - hvarann.
Orenligheten var stor, icke blott i hemmen utan .afven pa gatorna, da den kommunala renhall- ningeii var under all kritik.
Framfor hvarje hus stod en tralar, dar s o p o r och koksaffall fingo ligga och ruttna, innana man besvarade sig med att tomma dem.
.
Vara ' tidiga minnen fran denna trakt, \ sager-forf., aro alla forknippade med elaka dunster.
Under de tre forsta aren slod hon i oaflatlig.
kamp med de sanitara myndighe- terna f ~ inforandet r af battre fo ' rhallanden.
Men da ingen- ting hjalpte.
och.
.den orimligt hoga dodssiffran bland I ' t.-.
.l, * ' ' spada barn sakerligen stod, i forbindelse ined dessa smutslarar, beslot Jane Addams i ren fortviflan att sjalf ofver taga renhallningen af distriktet.
Hon irigaf sitt anbud vid den tid, da kontraktet skulle fornyas, men fick ej sysslan.
Daremot utnamndes hon till in- spektor for gaturenhallningen, och nu kastade sig hela settlementet med de manga medarbetare, som redan kommit till, och den kvinnoklubb, hvilken dar var organiserad, under stor hanforelse in i arbetet p5 hela distriktets upprensning.
For den nya inspekto- ren blef det ingen sinekur.
Det var att stiga upp klockan sex for att se efter att folket var i arbete.
Det var att folja med sopvagnarna for att icke deras ruskiga innehall skulle skakas ut ' och fa bli liggande pa gatan.
Det var att ligga i krig med s !arfviga husvardar och hyresgaster.
Gatorna vor0 icke sten- lagda, men pa ett stalle fann Jane Addams under ett a f f a l l s l a g e r p a 1 8 t u m en stenlaggning.
nu- ru betecknande for tillstandet i dessa invandrarkvar- ter!
Emellertid, den sanitara upprensningen hade till resultat; att efter tre ars anstrangningar dodssiffraii sjonk, och distriktet kom som n: r 7 i stallet for ri: r 3 pa Chicagos dodstabeller.
Redan under dessa forsta ar kom Hull House i god kontakt med de kringboende.
En kindergarten och flera barnklubbar inrattades, och mycken vikt la- des vid deras riktiga utformande efter oingifningci~s behof.
Man synes ha haft ett sarskildt godt grepp pi att fangsla barnen - t. o. m. dem som hollo pi att " bli stora ' '.
Hull House blef snart for kingt.
Ett eget Children ' s House maste inrattas, odi ensamt goss.
klubben upptar nu en egen femvanings byggnad med verkstader, studie- och rekreationsrum.
Men settlementshemmet ar icke bara till for de unga, och Hull House lade fran borjan an p5 att vara ett hem i stor stil, med oppna dorrar for alla, som sokte rad och hjalp, upplysning och sand for- stroelse.
Da dess barande tanke var den, att kvad som skiljer manniskor i olika stallningar ar af miw dre varde an det som forenar dem, blef troskel11 till de oppna dorrarna latt att betrada.
Snart ansags det helt naturligt, att vannerna pa Hull Housf ' skulle koni- ma och tvatta det nyfodda barnet eller lagga den do- de i kistan, att de skulle skota de sjuka eller taga reda pa barnen, dA modrarna vor0 ute p5 arbete.
Lika naturligt ansags det, att de trotta d i r skulle fii en stunds vederkvickelse efter dagens moda.
Vid denna tid var krogen det enda stalle, dar lo- kaler funnos for sammankomster, och att ri ykterheteii darvid ej beframjades, sager sig sjalft.
Ariiiu rriitidrc beframjades denna genom den diiliga kost, soiii kuii- de bestas i hem, dar hustrun hela dagen var uppta- gen af forvarfsarbete.
En af de forsta institiitiorier, som utgingo fran Hull House, var darfor ett folkkok i forbindelse med kafe och sallskapsrum.
Detta sena- re upptog lyckligt kampen med krogarna och viixte smaningom ut till ett socialt cen truin for forenirigar i olika .delar.
af staden.
Folkkoket daremot gjorde ej
den lycka man.
vantat, detta val beroende pa svarig- heter att tillfredsstalla SA manga olika folks smak.
Dock har utbjudningen af varma soppor och andra enkla ratter pa fabrikerna vunnit en standigt lifligare efterfragan.
Da.
Hull House borjade sin verksamhet, fanns i Chicago ingen organiserad fattigvard.
Initiativet till ' en sadan utgick senare fran en af settlernentsarbetar- na.
darstades.
' Att Jane Addams och hennes stab ej kunde undga att komma fattigdomens problem i dess mangskiftande former in pa lifvet, sager ' sig sjalft.
An var det ait hjalpa.
en flicka; som " kommit i olyc- ka "; att borja lifvet ' pa nytt eller att med lagens hjalp utkrafva underhallsbidrag till hennes ' barn.
.
An det annu svarare varfvet att finna en plats for de olyck- liga.
offren for hvita slafhandeln: Forf.
berommer ofta de fattiga ' for deras stora barmhartighet och oegen- nyttiga hjalpsamhet mot hvarandra, men sa snart det blef fraga om dessa arma offer, rackte barmhartighe- ten .icke till.
All den domande hardhet, som kvinno- naturen ar maktig, lades da i dagen gentemotrparian, den prostituerade.
.Ingen af klubbarna i Hull House ville upptaga till medlem en sadan, afven om hon var ett oskyldigt offer - for .andras brott, och enda sattet att hjalpa en af dessa olyckliga var att skaffa henne plats i en sa aflagsen trakt, att hennes irakade olycka ej sa latt kunde bli kand. En annan sida af fattiglifvets stora svarigheter er- bjod de gifta kvinnornas forvarfsarbete, da de maste lamna sina sma barn hemma utan tillsyn, utsatta for faror och umbaranden,.
dar de sutto inlasta i. sina .kyffen hela dagen.
Forf., som har en egen formaga att belysa problemen sa att saga inifran, sager pa tal om omojligheten for en kvinna att forena forsorja- rens och uppfostrarens uppgifter dessa tankvarda ord: " Huru kortsynt ar det icke af det nutida samhal- let, som lagger sa mycken vikt pa de ungas andliga och fysiska fostran, att ti11Ata spada barns modrar att slita ut sig pA tungt forvarfsarbete.
Detta rimmar sig sa - foga med den betydelse, som var generation .tillagger moderskallet och den vikt den lagger pa be- varandet af barnets lif, att det tvartom ar ett ofornuf-, tigt slosande just med det dyrbaraste materialet. "
Det var for att rada bot p2 det mest skriande behofvet, som Children ' s House med sina barnkrub- bor, sina lek- och arbetsstugor byggdes.
Men om man ocksa salunda forrniidde gifva b a r n e t nagon ersattning for det egna hemmet, for moders ' smek- ning och moders vard, kunde man dock icke dar- med halla m o d e r n .skadeslos for att hon ej fick tillfalle att fullgora sina naturliga plikter.
En hustru,, fabriksarbeterska, hvars lilla gosse fallit ned fran ta- ket och slagit ihjal sig, gramde sig i sin sorg mest darofver, att hon sa- mariga ganger mast neka den lille att taga honom upp pa knaet.
" Jag hade ju aldrig tid ", sade hon.
M. Anholm. '
'.
.
A S T R I D A H L S T R O M &amp; C: O. MODEAFFA~ 18 SMALANDSOATAN 18, Stockholm.
(Vid Norrmalmstorg.)
Rekommenderas .. P - - - - Till ' Dagnys prenumeranter.
v i paminna harmed vordsamt tidningens arade prenu- meranter om att arets sista kvartal inom kort ar inne och att ett fornyande I god tid af ' kvartakprenumcratlo- pen ar nodvandigt for att intet afbrott i expedieringen a j tidningen skall uppkomma.
Dessutom fa vi, i forlitande pa att Dagnys lasare verkligen ha intresse af tidningens forfbestand, betona vikten af att premmerantantalet okas.
.
, Foregaende erfrenheter ha visat, att intet i detta afsende ar sa verksamt som en personlig agitation.
Vi viga dador rikta en entragen uppmaning till alla Dagnys nu- varande prenumeranter.
att h a r och en pa sitt hall gor@ nagot for tidningens spridning, exempelvis skaffa mins t en n y Detta ar en sak, som sakerli- gen skufle lyckas.
Endast genom en.
liten anstrangning a f hvar och en skulle Dagny pa detta satt erhalla e f f for.= dubbladt an tal prenumeranter och dess stallning vara sa godt som sakerstalld.
Att vi nu, vid sista kvar- talet, sarskildt uppmana tidningens prenumeranter att verk-.
.sonat arbeta pa tidningens spridning beror- pa att det- ar af .stor vikt att; edan fore arsskifet kunna nagot sa nar se .huru manga nya prenumeranter man kan rakna med for, det kommande aret.
Tidningens prenumerantantal maste fordubblas for att, Dagny skall kunna arbeta vidare, och vi vaga hoppas att, alla Dagnys Iasere vilja medverka dartill.
Redaktionen.
.
.
- ULSTRAR enligt vidstaende dich6 af prima engelskt ulstertyg.
.., e.
.
- Kt.
45i- NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
.
+ .. +.+ .. ~.~.~~~~~~.~~~~~~~~~~~~~~~+~~~~~~~ i:: e.
Arbeta for Dagny f:.
................
.....
.... ...........
.. + ..................!
genom att gynna dess annonsorer i
446 D A G N Y Elin.
Salman - Gothman.
nad i.
det trettiotal landsortstidningar, hvilka aterge dessa genom Landsforeningen formedlade ' .publika-.
.
.
.
.
.
tioner.
Elin Palmans sociala intresse strackte sig till man- ga omraden inom samhallslifvet.
Skolan, barnen, de fattiga, for allt detta rackte hon till.
Som ledamot af Frustuna forsamlings skolrad, for ofrigt den f orsta kvinnliga skolridsledamoten pa denna ort, arbetade hon ifrigt for att fa till stand och ordna .barnbespis- ning i Gnesta fol.kskola, nagot som Gnesta F. K.
P.
R. afven bitradde.
.
Forstamajblomman hade i henne en verksam spridare, och for de fattiga i - trakten var hon alltid en hjalp och ett stod.
Af forelasningsftirenin- gens styrelse var hon sedan manga .ar ledamot.
Var det en forkansla af att hennes lif skulle bli sa kort, som gjorde att hon verkade s a ofortrottadt medan dagen varade ?.
Visst.
ar, att hon hann mycket under sin korta tid!, Vackert och ljust ar hennes minne.
A '.
. '.
- l.
Littera-tur.
D oden ar det stora okanda, infor hvilket vi stan- na fragande, nien mera an nagonsin ar doden detforossofattbara,nar den i sin skord tar med det unga och lifskraftiga.
Darfor var det ocksa som bu- det om att Elin Palman gatt bort forefoll oss sa obegripligt.
.
Kraftig och lifsduglig, fylld af intressen och midt uppe i en mangsidig verksamhet lamnar hon en tom- het efter sig, starkt kannbar afven for de manga, som ej i egentlig mening.
; stodo.
henne nara.
Har ar ej plat- sen .att &amp; a om hvad heqnes bortgang maste vara for hennes nahaste men val att saga ut, att den for oss andra, som mott henne i hennes arbete .eller i straf- vandena for ett gemensamt, varmt omfattadt mal, var en ' verklig ' och stor forlust.
Sa lamnar Elin Palman inom rostrattsrorelsen en plats, som ej latt fylles.
Vid sidan af sin Iararinne- verksamhet fann hon tid att med ospard moda under en: lang.,f61jd: af .a.r som ledamot af L .. K.
P.
R: s centralstyrelse och ordforande forst i Gnesta och se- dan i Alvesta F. K.
P.
R. taga del i den: krafvande.
rOstraMagitationen.
Vid centralstyrelsens ar srn o t en sags alltid Elin Palman ifrigt skrihande sasom.
referent, oftast for ett par tidningar.
Som forelasare grep hon ocksa in, senast i varas foretog hon en sexton da- liiarvid ej mindre an gars turne i ~efleborgis " la&lt; ' ~: sex nya.
,.
~o$trai$sforeningar: bildades.
- ~ f v e n det $krif- n&amp; &amp; dit ' begaihadi ' hon ' sig af h d e i " sitt ihaidiga arbete for rostrattssaken,.
en.
.m; ingd tidningsartiklar ha flutit Mr hennes .. pina.
Den sista ingick i L.
K.
.P;.
R; s -- aitike] sefie ' dch var synlig under ' .augusti ma- i *,.
- Legender och Berattelser.
Af Cad R. af Ugglas.
Albert Bonniers forlag, Stockholm.
Da jag inte varit i tillfalle att lasa denne forfattares foregaende bocker kan ingen jamforelse har komma i fraga.
Men i hvilken ' riktning hans utveckling an gatt, sa ar dock e t t sakert: att detta hans sista, arbete star som ett tydligt vittnesbord om en mer an vanligt fullo- dig begafning.
visserligen har det berommet tillerkants en hel del af vara unga diktare.
Det tyckes dock som om Carl af Ugglas vasentligen skulle hiira till ett slag for sig, i det - afseendet, .att han ej gor litteratur pa sina skolpojksfan; tasier eller ' soker fastsla nya varden med stod af egna tillfalliga sjalstillstand.
Han hor tydligen till det utvalda.
fatal, som verkligen forskar afven utanfor det egna jagds skugga och hvars lifsaskadning kostat mangen andens tvekamp.
Darfor har ocksa det han skrifver nigonting fardigt hos sig.
Nagonting af hojdernas klarhet och vida utsikt;.
Bokeris forst; afdelning - legenderna.
- ar en bok for sig.
Den ar fantasi, saga och stigande rytm, och ger en forestallning om hvilken styrka denna forfattare sitter inne med som stilist.
Han visar sig har som den dar ej blott med ' djarft.
mod sporrar sin vinghast till flykt ut i oandligheten.
Han styr ' honom afven.
Och nar han diktar om sin fard, sker ' det med ett spriik, hvars praktfullhet och rike- dom stundom f6rvanar men som dock aldrig verkar ofver- ' lastadt, darfor att det alltid ar valljudande och:: ager.
.
&lt;.
.rytm.
.
.
Inledningsiegendeni D e h v i t a ' g n i s t o .r n a ar-som ett.
djupt legatoackord, hvilket inte bara anger tonarten utan standigt ljuder igen0.m.
det.
foljande.
Och det synes + ' S.
l
mig: som om.
detta anslag ocksa angafve grundtonen i forfattarens lifsaskadning - en askadning, hvilken ser los- ningen af jordelifvets och.
tillvarons gator i ljuset af, den gudagnista, som i tidernas borjan tandes.
i manniskans brost och som heter e v i g l a n g t a n till det ouppnae- liga, till fullkomning.
Det ar denna.
langtan som moj- liggor lifvet och gor doden ofvervinnelig - stundom onskvard.
1 legenden o,m S h a h J a h a n s s i l f v e r b r o h a r forfattaren inlagt all den Osterlandska glans han i sa rikt matt har.
formagan att aterge men ocksa detta .innerliga och sjalfulla, som ger dikt och malning de&amp; mening.
och lif.
Huru mycket man an kanner sig fangslad af saker som dessa hade for formens och ' innehallets skull, sa kan jag dock ej annat an tro att Carl af Ugglas funnit sin fornamsta uppgift pa det omrade, dar han ror sig i sina b e r a t t e l s e i - hvilka utgora bokens senare del.
Sarskildt den forsta af dem, L o f t e s s k e p p e t, ar nAgot af det basta man kan lasa.
Ja, jag skulle vilja kalla den en af de akta parlorna i var yngre novellistik.
Fabulering, manniskostudie, formgifning, allt ar gjordt med sadan akta bonstnarlighet och sanning och med SA mycken fordjupad kunskap om lifvet, att: enbart denna be- rattelse ger sin forfattare ratt till plats i ett af de forsta leden.
Det ar historien om en .gammal sjoman, som kommer hem efter ett par Ars langresa.
Som ett barn glader han sig At att, Aterse hemmet, staden, alla gamla bekanta och forst och sist den annu unga hustrun, som inte vantar honom eller .eris vet om han lefver.
Och han fornyar nu ett gammalt lofte att fullborda och hanga upp ett litet skepp i kyrkan sasom en symbolisk gafva till desjo- farandes Gud - och som en gard af tacksamhet.
Sa finner han hemmet skandadt och hustrun som ak- tenskapsbryterska.
Han slar henne halft till dods, stanger dorren for henne och blir sjalf en elak, forhardad, be- spottare och gudshadare.
Presenten, som en gang var amnad at var Herre, fick h a n ocksa se sig om efter.
Men det for manga ar sen paborjade lilla skeppskrofvet kunde han anda inte lata bli att tanka pa, och da han ' ingenting annat hade att gora, tog han sa smanirigom itu med arbetet och fortsatte dar han slutade.
L i3 f t e s- s k e p p e t fick rigg, segel och malning och utan att gora klart for sig huru det gkk till, gaf han det.
afven det en gAng bestamda namnet - hustruns namn.
Men pa kro- ken i kyrkan kom det inte.
Och aren gingo. '
SA en dag kominer hustrun och knackar pa dorren.
-- eii spillra af ett manniskovrak - och tigger om en sturids hvila.
Mannen ger henne - trots sitt hjartas bit- terhet - bade hvila och mat - och far kanna henn: ls ' karar pa sin hand.
Efter det begynte islossningen i liaiis irire.
Han kanner att hon, som kommit hem, ocksAskiilla fA - stanna dar.
Och i nattens stillhet hangde han upp sitt Han och Gud.
L. o f t e s. s k e p p pa den afsedda.
platsen.
.
' Herren hade slutit fred.
,.
.
..
Detta ar.
de enkla konturerna af en historia, som i for-.
' fattarenss hand blifvit till en manniskoskildring, hvars pub ': .. i, serande lif och psykologiska skarpa ger ' den ett bestaende varde.
Dessutom ' ar det ocksa som om han: under .ut- mejslandet af den gamle sjomannens lefnadsodc och med hans stora.
fredsslut och erkannande af den gudomliga godheten sjalf hade natt ett trappsteg hogre och dar -.
funnit en storre klarhet.
I nasta novell S t j a r n o r n a o c h o d e ' t har han ej lyckats till samma grad finna uttryck for alla sjalslif- vets mellantoner.
Men afven denna ager sitt intesse som skildring af en manniskas maktloshet, nar lifvet kommer stormande med alla sina.
kraf.
D&amp;.
gamle ensamma ung- karlen med sin kvafda hjartehunger ar.
en med noggrann- het och skarpa gjord studie.
Den intrig daremot, som forfattaren spunnit ihop omkring honom, har nog inte det i sig sjalf lefvande intresse, som kan halla ihop och.
.
ge det helhetsintryck som .fordras.
Det- ofrigi i boken ar af mindre .betydelse, om dar an finnes enstaka drag.
af bade skonhet och vaide.
Nar man emellertid slutat lasningen af denna .bok, ar det med ty man har en en kansla af tillfredsstallelse och gladje bestamd fornimmelse af att bocker som.
denna maste tja- na sasom motvikt mot allt det losa, flytande ' och osunda fran andra hall. '
Och man ser en vacker framtidsbana for denna fornamt hogvaxta begafning, som redan fran borjan tycks ha blick for det manskligas innersta vasen.
M. R-M.
,, e -.
Hinduen o m kvinnan.
D e r Z e i t g e i s t, bilaga till z er liner ~ a ~ e b l a t skrifver t, I som den hinduiske doktorn Narziyan Krishna fiiljaide utredning, i sin logik och sin sentimentalitet, i sin psykologiska insikt och sitt sociala vetande blottar den nara frandskapen mellan os- terlandsk och vasterlandsk manlighet.
.
- Vi Osterlanningar aro alla mycket reserverade, och framfor allt aro: hinduerna: det.
Vi tala inte mycket, ty1 vi veta, att det ar emot vara egna intressen att lata ' euro- peerna lara ' kanna hvad vi tanka och: mena, och historien har lart oss, att europeernas intiesse for oss mynnar ut i en enda sak - att forr eller senare satta sig i besitt- ning af nagon del af Asien.
Jag tror inte att europeerna ' forsta oss, kanhanda mest darfor, att de ha sa litet tillfalle att lara kanna oss.
I sjalfva verket ar det hogst.
f&amp; e u r o p k som komma oss sa nara att de fa nagot ordentligt besked - om oss.
Osterlandet star 6ppet for er alla; men dess innevanare aro icke tillgangliga for er.
Ja, sa forhailler det sig olyckligtvis, och vet ni hvarfor?
E m e d a n v i a r o f y l l d a af m i s s t r o m o t d e f l e s t a e u ' r o p e i - s k a folk.
Ar det nu SA, att europeerna i allmanhet icke veta mycket om vart folk, sa lefva de i total okunnighet om., vara kvinnor och deras stallning.
I Indien ha vi en gemensam benamning p2 k v j o n ' a och h e m. Sanskritordet G r i .h a betyder sa val ... det,, ena som .det andra.
Man sager i Indien, att.
dar -, en ' Iivi ?- ...
.
na finns, dar a r ett hem, och inget hem kan - fi ?nas$an.
-. '
, i ' G .. - 5 ' 0
4 en kvinna, darfor ar kvinnan hemmet.
Vi hinduer anse allts5 kvinnan som det centrala, hemmets harskande ande.
I Indien betraktas aktenskapet s h o m kulturbarande.
och hemmet.
som en skola, som verkar utveckhde i and- ligt hanseende.
Inom de fornama hindukasterna ans&amp; kvinnan pH in- tet - satt som siafvinna; tvartom; hon- ar ' i hog grad re- spekterad utan att darfor galla f o r nagot gudomligt vasen.
in du ens ' aktning for och karlek till sin hustrd.
.
.
.
ar innerlig och uppriktig.
manskor kunna ocksa 200 miljoner hvarken lasa.
eller!
skrifva: Det vore emellertid att inte ' kanna - till verkliga forhal- landet att pasta, att hindukvinnan ar okunnig,.
darfot att hon antingen alls inte kan lasa eller skrifva eller .bl&amp; h: r ringa fardighet hari.
Las- och skrifkunnighet ar en ren ofningssak och .ej n&amp;got bevis for ' andlig utvixkling: Europeiska kvinnor draga.
omkring i tusental pA ga-.
torna och salja - sig sjalfva, och de kunna lasa.
och skrif- va - afven om deras lektyr bestar af kolportageromaner Indien finnas tva slags aktenskap.
Nar hos oss en tio- W1 fjortonarig, flicka inggr ' aktenskap, betraktas, detta som en sjalslig forbindelse, nagot liknande den i Europa van- liga forlofningen.
De .aro val bundna vid hvarandra, men ej i egentlig mening man och hustru.
Detta sken- aktenskap varar fyra till fem ar.
.
Afvenledes far man in- te glomma, att kvinnorna i vart land blifva forr fullvux- na an i Europa, i synnerhet an i dess.
nordliga lander.
Hos oss ar en ung fjorton- till femtonarig flicka ofta mera utvecklad an en tjugoettaring i Europa.
En hindus hustru skoter med stolthet ' sina husliga plikter och blir betraktad sasom sin makes andra halft (Ardhangini).
En af orsakerna till framlingshatet i Indien ar att sa ' manga europeer utbredt falska omdomen om vara kvin- nor.
Manga ha gjort detta fullt afsiktligt, och man boa da inte forvana .iig.
ofver att just de hogre hindukaster- na fa misstroende mot ' dessa framlingar, som saga logn- aktiga och skamliga saker om deras hustrur, modrar, systrar och dottrar.
- -.
Hvad hind.ukvinnans kunskap och bildning betraffar, maste jag tillsta,.
att vi inte pa langt nar ha.
sa manga Af tio gossar gar .ungefar en.
i skolor som.
b * ofvasr skolan och af fyrtio flickor knappt en enda.
De flesta flickorna maste lara sig lasa och skrifva hemma.
I Indien finnas inga friskolor, och af det skalet kunna endast de foraldrar, .+om ha rad a t t, betala skol- skrifva, kunna ' dock citera utantill .langa .uttirag ur de heliga indiska bockerna, da edra gatulivinnor, som sprin- ga efter mannen, knappast kanna bibeln. '
-.
Det finns hindukvinnor, som kunna hela.
D, h:: a r m a .S c h .a s t r a .och skrifterna fran- de.
gamla brahmanernas tid.
Hindukvinnan synes mig vara .den finast bildade af .hela sitt kon - vare detta sagdt ' i all anspraksloshet ..
Hvad betraffar hindukvinnornas ' ofri het, vill, jag endasti fasta uppmarksamheten pa Olive Christan Malvery, ed rikt begafvad hinduiska, som nyligen .skrifvit flera artik- lar i .London ' Jungle.
Hon ar gift med Forenta stater- nas konsul i Mascate i Arabien, ~ t c h i b a l d Mac Kirty.
Saval hon som hennes make aro kristna.
Hon .yttrade nyligen: Min.
storsta aregirighet ar att v,ara.
min .nian en s a.
goci.
kamrat som han fortjanar och min.
nast storsta:.
att erofra mig ett namn i litteraturen.
.
E n af Amerikas mest framstaende soner, .Mark Twain, sager i sin bok om sin resa, rundst jorden, att '; vasterlandets .kristna ha mycket att lara af de hedniska hinduerna med afseende pil huru.
de.
bora behandla.
kvinnorna.
Ingen- stades i. Indien .ser man kvinnor arbeta .pA.
falten, under - det att det- ar vanligt i vasterlandet, att kvinnor forratta jordbruksarbete.
Den ifver .och den kraft, som Europa och Amerika utveckla for .att komma de stackars kvinnor- na i Indien till hjalp, kunde de battre anvanda genom att soka forebygga de d i n g a aktenskapsskilsmassorna hem-.
ma hos sig sjalfva och afhjalpa andra missforhallanden.
Jag har latit mig beratta, att i Amerika en skilsrnas: afgiiften, skicka sina flickor i skolan.
sa kommer p&amp; hvart sjatte aktenskap.
Detta ar i sanning ' - 4 ' ', b Foljande uppstallning visar huru staten anvander de sorgliga forhallanden.
- penningar, som den indiska regeringen betalar den: En indisk lagstiftare sager: Nar man .. och huajru- aro 8 miljoner pund sterling for det engelska polis- och forenade i det heliga aktenskapet, bilda de ett harmoniskt rattsvasendet i Indien.
helt ..
Det.
f6rbund de ing&amp; i k d a de halja, heligt: lifvet 20 miljoner pund sterling till den engelska krigsmak- igenom.
Akten.skapet marste vara heligt, da det ar en for- ening af tva med hvarandra beslaktade sjalar - tvi hvar- ten i Indien, under det blott 1 % miljon pund sterling anslas till undervisning at.
' andra alskande sjalar.
.
Samma lagstiftare sager vidare.
om kvinnan:.
300 miljoner manskor.
.
Hon maste uppf.ostrai.
genom sin kansla,; hennes hjar- Af de edgelska professorerna erhalla somliga en Ar- lig lon af 1,500 pund, polisprefekten uppbar 3,000 pund ta ar den paturliga formedlaren v i d allt hvad hon fore- och kn engelsk domare - 5,000..
.
.
.
tager sig; genom detta gar .vagen till .hennes fikstand.
Under det dessa hoga loner utbetalas, finnas inga pen- Om du soker att uppfostra henne genom att endast vadja ningar for inrattande af friskolor for hindubarn.
I In- till hennes forstand, kommer du.
snart att skada saval dien ar det lika dyrt att gh i en skola som att halla hennes kansla som hennes.
ursprungliga kvinnliga instinkt, sig egen automobil.
i % en befolkning af - 300. miljoner hvilka bada aro.
nhgra .af .hennes, .st@sta.
foratradm fram- ', l ' '
for mannen.
Hennes uppfostran bor ' dessutom vara.
.af mera andlig natur an .hans; hennes sjal maste anda fran.
barndomen utvecklas sa, att ' hennes hjarta, hvilket kan be-.
.
traktas som vagen till fiennes sjals innersta, blir uppfylldt.
af akta kvinnlighet.
Vi hinduer * alska vara hustrur djupt och innerligt.
.Kommer du till ~ndiei, skall du f3 hora kvinnan benain: nas g u .. d i n.
n a, h a r l i g a f a g e l,: b l o.
m m a,.
v a c k; r a r o s.
Och dessa namn Iskola forklara foz dig hennes.
betydelse for oss.
Hinduen soker sitt ideal i sin hustru, han finner detta .- kanske emellertid lattare, emedan han soker en sjalsf (h --.
vant.
Hinduen ar .icke.
slaf af modet, som europeeA och.
amerikanen sa ofta aro.
Han fasler sig mera vid ' sin ' hustrus ' jalsegenskaper och hennes .varde an hennes kropps skonhet: Han.
alskar hennes sjal, och dar;, .for ar ' en hindus hustru.
drottning i sin makes h j i r t i De snidade indiska.
konstverken aro de vackraste i.
varlden, man finner ingensvades finare juvelerarearbeteq an de indiska, de indiska mattorna aro af en sallsynt.
.
prakt, ja: hvarje kon,&amp;foremal ar oforlikneligt ar- betadt, och dock aro de flesta af dessa harliga saker forfardigade af man, hvilkas modrar hvarken kunna lasa!
eller .skrifva.
Bland kirldens storsta man finnas manga hinduiska filosofer och diktare, och alla dessa aro fodda; af hindu- kvinnor.
D e n hinduiska h i i n a n har alltid virit sitt lands till- gifnaste tjanare.
Hvarje hindu, som, .kanner sitt lands hi- storia, kan intyga detta.
I hvarje land finns det goda.
och daliga manskor, moraliska och omoraliska, dumma och kloka manskor, och naturligt \ ii.s ar det .saGifven i 1ndi&amp;.
Man skall dock aldrig traffa pa en anstandig hindu, som roker i ' narvaro af.
sin hogt arade moder, sin dyra maka eller sin alskade syster.
Och hvarfor?
Emedan en hindu verkligen arar kvinnorna.
Jag pastar, att vi aga likasa alskvarda, ' adla och rena kvinnor som europeerna och amerikanerna, och om ni blott larde kanna dem, skulle ni intyga detsamma.
.
.
...
. '
' ', 3. '
- g ',, ...
.
.
J, ...
*.
H d g o G e b e r s forlag, ~tbckholm: ' ~ a ~ e k o n o ~ i o c h p o - 2 Iitik, E n.
p,opularvetenskaplig o r j e n t e r i n g.
i, te,o.retisk 1.: .i.
och praktisk nati ' onaleko ' iiomi samt d e p o l i t i s k a ' p a r -.
tiernas principer.
Af Emil Sommarin.
Den astrala re- " '!
ligionen i forntiden.
Olaus-Petri-forel2si1i1i.,gar hallna vid '.
: U p p s a l a universitet af Franz Cumont: Ofversattning fran.
Forfattarens manuskript af fil.
dr. Axel Nelson.
- Hon som ej.
foljt med.
.
': Af Maud WilmuL ...
...
. '
Evangeliska Fos terlands-S t i f t e l s e n s F o r l a g s expe- i d i t i o n, Stockholm: Korsen pb Golgata.
Langfredagspredikan af: Wilh.
Beck.
- Om rationalismen.
Af Wilfz.
Btck.
- En orast- tjanst som aterstralar Guds harlighet.
Af Biskop H. Moule.
6fver-.
sattning.
- For konfirmander och ungdom.
Andaktsbok .. Af.
, G. W. Wulfsberg.
Ofversattning.
- Om, Kristi kyrkas framtid.
,: Predikaii .af D.
A. Arnstrom.
- .. - Uppmubtribgsord fbr Herrenk - dilprimer under vapen till det himmelska leruialeni.
Af A. Ox- d e n.
.
Ofversattniii [frin engelskan.
- ~ n n a s konfirmations- gafva.
Berattelse af L.
Kost.
Ofversattning fran tyskan.
-.
.Fran.
, det andliga.
stridsfaltet.
Fjorton betraktelser af f. F. / ohar; sson. '
. '
" - a en ' apostoliska kyrkans gradvig forfall.
Af J.
P .. A; Muhr.
- Det basta jag vet.
Af D.
A. Arnstrom.
III.
Om Guds barm; ', -- Samvetsfrid, Skildring storstadslifvet: - .M.
.
Eitner.
' Ofversattning f r h tyskan.
- Ljusstralar ur iifvet och skriften.
- ~oppets engelskan .. fangar.
Berattelse af De Almck, Af O. NoTdenstarn: ofversattniiig af Axbl Ly- becker.
- Thomas,.
landprasten.
Rerattelse frin reforniationstiden af Margareta Lenk.
Ofversattning af E. Wulen.
, ' '!
, &lt;.
1nsand litteratur. '
', I ' ', i, '.
. '
l ... i, I A ' N N O N S E R A I.
.
,.
t: l i, l.
.
': '.
.
,.
n.
.
.
-.
,.
s.
.,, ..,.
i I - v ...
.
.
.
!
.
.
.
.i.
1.
.
\.
.
1 j i ' DAGNY.,.
,.
.
.
.
, i oooooooooooo~o~ooooooooooooooooooooooooo.
Dagnys Redaktion och Expedition Till D ~ ~ Igsekrets s ', i landsorfena.
.
' Som agn^ onskar vara ett enande band mellan Sveriges kvhnor samt har till sitt mal att til !va: ra taga allas intressen pii.
skilda platser, ' fB vi har- med uppmana, d r a lasarinnor i lendsorieh ' att de flyttad till for att underlatta .denna, vtlr uppgift, ville till tid- ningens redaktion insanda siidana notiser, som.
.
utofver lokalintresset innehilla saker a f vikt fcir - n la ra bergs gatan 48, 2 tre Stockholm.
.
.
.
t kvinnor6ielsen.
i dess helhet.,.
.
-
Ung battre flicka I ~ ~ r a och ~ o svar.
r Hvar kan man ' prenumerera p&amp; Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru minga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stallen?
Ja, ifall man onskar endast 1,.
2, 3 eller 4 ex. skall man aWd gora det.
Hvad .kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4: 50 for ' 11, 2: 50 for, l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka rillkor erhiflla prenumerantsamlare d Dagny?
-.
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- .visiona af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man forfaria f ' r denna provisions er- hd11ande?
.
Sedan man sanilat minst 5 gir man tillvaga p i ett af foljande satt:, 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det .behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander.a&amp; bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar i narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis 16sa Dagny?
. '
'.
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifrelser rarande expeditlonieni adressepas: ' D A O N Y S EXPEDITION, STOCKHOLM.
Verkligt god plats onskas 1 Nov.
af ung flicka, sol nu.
innehar anstallnirig i stori ~Platss6kande f; sina annonser infoda i hushall; Van och kunnig i e hems ~ 3 r d och skotsel.
Arbetsai Dagny for balfva p r h t eller 7 % ore pr mm.
och ordentlig.
Sjalfstandig plats familj, brukshushall, ~ r n a t l a g ~ e dyl. foredrages.
Svar markt n1887a, torde sand; till Benninge hemskola, Strangna Lararinna '.
~ndervisningsvan i skolamnen,; prak o. musik, soker plats.
Goda ~etyg.
Svar " Energisk-barnkart!, h.
Telsgramb., Sthlm f .. v. b. soker plats till 1 nov., goda re finnas.
Svar till 1127 arll, Ottebc p. r. Barnskoterska 19-arig flicka; om genomgat t sm~skolesemi~ia- Kvinnlig ium onskar plats i familj att lasa ned minderariga barn.
Kan afven gymnastikdirektor xndervisa nagot i musi k.
Svar under onskar under vintern 1912-13 a: dress S.
T., Torsas, p. r. bete 3 sjukgymnastiskt institut ellc sjukhus, eventuellt privat eller sol assistent at lakare i Sverige, En1 land eller Amerika, eventuellt ar norstades.
Svar med upplysning; inskas af studentska, nu eller Iang- om arbets- och lonevillkor tord .e fram.
Svar till ~Reaistudentskm, sandas till Anna Lagerfelt, Gismc j. Gumzelii Annonsbyra, Goteborg.
stad, Bankeberg.
Plats ii apotek flicka onskar plats son1 sallskap och hjall i hemmet afvensom deltaga i skrif goromil.
(Van a domsngekansii) De basta betyg frilii dylika platser Svar till 11God Iiandstilll, Varberg p. r.
Plats som barn- froken onskar omkring den 15 Okt.
plat i familj, dar jungfru finiics, fiir al bitrada i hushallet, och for ofrig deltaga i alla inom hemmet fore kommande gorom8l.
Onskas f anses som familjemedIem.
i-61 onskas.
Svar emotses tacksarri t tii 1120 arfl, p. r., Tranis.
Ung tysk dam onskar 1 Okt.
eller senare ylat!
i god familj i Stockholm som sall sokes ' af i ar utexaminerad kinder skap eller att undervisa storre bar1 gartenlararinna.
Kunnig i slojd ocl i tyska spraket.
Nirninrc tipplys somnad.
ningar lamnas af Svar till Box 33, Skara.
Fru B. Jacobsotz, Ekdp g&amp;d.
Rikst.
Wre~ia.
Plats sokes till i Jan.
af 25-arig bild.
flicka, helst pi landet ..
Kunnig i ett lienis skotande genoingatt en prakt.
kurs i hushalls.
skolan !Cordonne Bleu " i Paris Talar tyska och franska.
Vidart u plysningar iiiom 14 dagar er.
hblcs genom Fru Boman, Sund byberg, Posthuset.
Plats som husforestandarinna garna i hem dar barn finnas, ellc: om hjalp och sallskap at dldri herre el.
dam onskas af bildad 31 Irs ankefru.
Van vid sav31 stads; om landthushill samt skrifgbro mal.
Svar markt (!Fina betyg 8 ref. " under adress S. Ournzlii An nonsbyri, Stockholm, i. v. b. sjukskoterska, Ung flicka, utexaminerad i sinnessjukvard, on * skar plats i host att skota nervo!
person.
Tacksam for svar .Sjuk % kunnig i matlagning, linne- ncl skoterskall, Annonskontoret Svea ronstsomnad samt nigot klaclsom~ Norrkoping.
nad soker plats i skola ellcr familj 3Or icke riiisprik p2 att vara familje- medlem.
Svar till 11SIiolk6kslara.
- iniiall.
p.
I., Upsala.
Ung flicka, duglig och kunnig i alla i ett hem Forekommande goromal, sarskildl matlagning, onskar plats i hema Afven kunnig i linne- och konst- somnad, kn pplin samt nigot kliid-, om genomgatt en kuts i ((Fack- iomnad.
&amp; ar tia .Ung skolkoks-, kolan for huslig ekonomill, Upsala, iararinna1l, Uppsala p. r. inskar plats p5 gods el.
herrgird slutet af-Okt.
som hjalp till hattrc $romill.
Onskas anses som fainil je.
necilem.
Svar tili llFamiljeriird- emll, p. r. Hammarstrmd.
) arnkar, musikalisk flicka, enkel) c11 arbetsam, som genomgatt 8-kl. Ung, barnkar flicka aroverk och hushallsskola onskar: il1 vintern plats i god familj eller inskar plats a gods att ga frur itt skota hem p i egen hand.
Rek, illhanda eller finare familj i stad ' innas!
Svar till ovillig•â, Box 67, Jillig deltaga i allt.
Kunnig i liand- irbeten.
Svar till 1421 aril, Hiidiks- Skofde.
rall P. r.
P __r.
- - Ung flicka u NG, musikalisk, hushall~van Plats sisom Virdinna b5ttre flicka onskar till 1 nov.
Aats i treflig familj.
Svar till flSm5- bller att forestil l~t~shill onskas al andskau, Sredsjo p. r. lartill kompetent person, som kan orete goda betyg fran forut iiiiie- iafda platser.
Svar till (1Narrltind- Battre flicka, 8kat4, Killeberg p. r.
19 ar, som genomgatt 8-kl. elemen- arlaroverk, hush~llskurs, kinder- MOT FRITT VIVKL ' yarten-seminarium onskar plats i rindergarten ellcr i god familj som ~nskar ba !tre, ansprakslos, miisik, ijalp och sillskap at miriderarign.
licka plats i godt hem att deltaga ' amiljemedl.
Svar till " L-111, Tid- lattare hush,5llsgorom~l.
Prakti- iingskontoret, Birger Jarlsgat.
96, erat forut.
Svar till 1; 1:.
l .. ll, jtockholm.
Jerikes Allehandas kontor, Orcbro.
Gladlynt ung akanska,; oker plats hos aldre, bildad dam; om hjalp och sallskap, afveti i) attre familj.
Sma pretantioner.
; var till llJ.
GII.
Helsingborg p. r.
UNG FLiCKA ran godt hen1 onskar plats i familj.
iar gesnorngiitt Iiiishills- och sy-: urs.
Ar villig deltaga i alla itiom iemmet forekommande goromil.
kar till " 18 ar., Hudiksvall p r..
I Bildad Vatrdinns.
enkel.
flicka - onskar, som Iiusmo.
ders ' verkliga;; h jg !p, pl$s helst.
i stbrre ' egendoin.
Har genoiiigati husmodersskola, linnesomnads- och vafkurs.
Svar tiil n.1 oktober 19128, Vastervik p. r..
.
.
Flicka, kunnig att undervisa.
en 9 ars flicka: i-.lasning; musik och handarbete sanit villig deltaga j lattare husliga sysslor, erhaller god plats.
Svar med rekom., foto., upp- gift a ' alder och lonepret.
till aFa- miljemedleni s, Lidingo-Brevik. '
Vid onskas nu genast af 29 ars bildad flicka ' som skrifbitrade a expedition Kronobergs och Blekinge: eller hos.
ambetsman.
Eller som sallskap ocli hjalp hos bildad, en- lans landstings smaskole- sam dam, dar jungfru finnes.
Garna seminarium som lektris ocksa.
Lon begares ej i borjan.
Eget rum oiiikas.
Svar i Vaxjo ar en lararinnebefattning till hosten 19129, Sveiiska Dag- ledig med tilltrade den 1 januari * bladets kontor, f. v. b.
1913.
Tjiinsten ar med afseende p i tjanstearsberakning for ' pensions och alderstillaggs erhallande lik-.
, Bankplats.
berattigad med ordinarie, folkskol- b * Ung dam, som genomgatt Gote- lararetjanst.
Lon i ett for allt 1,300: borgs Handelsinstitut och darefter kr.
med 3 5lderstillagg oiii ' 200 under flera ar varit anstalld a bank, kr.
6 manaders omsesidig uppsag- soker plats a bank.
Svar tiil .Bok- ningsratt.
Ansokning, stalld till ' foring 2,000n torde sIndas till seminariets styrelse, skall fore den 1 november vara insand till under-; Nord.
Annonsb., Goteborg.
tecknad Jacobsson, seminariets fo- restaiidare.
Vaxjo den 7 septeniber 1912.
Bhttre ' f i c k a,.
A styrelsens vagnar:.
- fullt kunnig i ett hems skotande, Aifr.
Fornander.
ionskar plats i medio af oktober N. Otto Jacobsson.
* som husforestandarin~a, helst hos !ungherre.
Ref. finnas.
Svar fore d e n 30 sept.
till nHusligs, Gote- borg p. r.
Ordinarie ' 1, i! '
Battre frisk flicka med k0d.t ' lynne och vanligt satt Far plats " som hjalp och sallskap at klen iing dam (ej brostsjuk) och bor dessutom deltaga i hushallet.
Svar med lonepret.
och helst foto.
till sLiten farnilj~, Hjo p. r.
Enkel, ordentlig och barnkar flicka ' erhal- ler plats l inst.
nov.
i tjansteman- nafamilj att med hus ' moderns hjalp skota tre barn samt deltaga i fore- komniande goromal.
Jungfru fin- nes.
Svar till nFamil jeinedlemn, Rimbo p. r.
Guvernant. '
lararinnetjansten Iielst.
: prasthem,, onskar en 19 ars flicka lira sig, niatlagiiing.
saiiit allt hvad som fordras i ett hem.
.Svar med pris till n19 arn, Lilla Nygatan 14, Tidningskontoret, .Stockholiil.
~~~uahhiierska.
Verkligt skicklig; edaren .hushal-; lerska, van vid storre hus, soker; plats i host.
De allra basta skrift- .liga ocli muntliga rekoni mendatio- .ner fiiines.
Svar till r34s, Djuj-s- iholiii, p. r. n vid Gvangsbo fasta folkskola (litt.
F.) i Avta forsamling, Gafleborgs lin, sokes hos skolradet inom 60 dagar efter forsta kungoraridet haraf i Post- och Inrikes tidningar.
Lon enligt lag.
Om flicksloljd 80 kronor pr ar.
Bostad 1 rum och kok, 50 kronor arlig ersattning for bristande hm., Skolhuset belaget c: a 2,5 km.
frln jarnvigsstation i naturskon, fol !trik trakt.
Alfta den 24 augusti 1912.
Skolradet.
Adr.
: Alfta. '
+ FSrestandarinneplatsen LEDIGA PLA TSER.
Ordinarie 1ararin.nebefattningen ' vid n yinrattade L nndthushallsko- lan i Tomelilla ar till ansokan ledig fore den 25 september.
Lon 800 kr.
for ar $imte.-fri bostad och fri inat under pigaende kurser.
Sokan- den .bor jiinehafva den for sadan plats erforderliga.
utbildningen.
Platseii tilltrades den 1 noveinber innevarande ar.
Folkhogskolan, ~dmelilla, den 4 september 1912. styrelsen.
ji ToiJta forsamling, Uppsala lari, jfasta folkskolans lagre afdelnitig: vid kyrkaii, ar ledig att tilltrada den 1 januari 1913 Lon och formaner jenligt lag.
Skolform litt.
B.
Barn- antalet omkring 40.
Mojligen till- .falle till undervisning i flickslojd.
Skolan belagen vid &amp; Ilman lands- .vag knappt ' /, niil fran Tierps sta- tion.
Lararinnebostaden invid skol- * huset innehaller 3 riini och kok, 2: dra skoterskeplatsen vid spad-, Ansokningar inom laga tid till barnsanstalt i Landskrona ledig 1; Tolfts forsamlings skolrad iindet okt.
H3nvandelse .till Fru H. Neess, adr.
Vesslnnd (Uppsala Ian).
Landskrona.
.
i Asa folkhogskola i ~odermanlanc ar till, ansokan ledig.
Vidare ' med: delar skolans forestandare Rektoi G. Brockman, adr.
Kantorp.
i:: ~ u g l i husfroken, g ' ierkligt kunnig i matlagning, bak.
ning afvensom i somnad och som vill, deltaga ' .i alla forekommandg Sysslor, for hemmets vardande f&amp; god plats, hos familj .i; Goteborg Svar med betyg fran foregiendt platser och foto.
ti] l " sFamiljemed; lem 1912a, Telegrambyrans annons; afdelning, Goteborg ..
.,., .,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- c?
Bildad barnkar flicka ' ', I familj pa landet,: En 35- i 40 arig dam, som kan foresta och skota ett mindre landt- hushall., kan .erhalla god anstallning p&amp; en vacker egdndo111.i i Tilltrade c: a 20 okt.
.Svar inom 8 dagar med uppgift 3 ref. och onskade loneformaner sanit foto., som ater- sandes, emotses uiider niarke 4.G. "
Smalands .Atmeberg. '
.
. '
kunnig i somnad erhaller plats ' godt hem for vardandet af en f ars gosse och sasom husmoders hjalp.
Svar med ' fotografi och be: tyg jamte uppgift a Ioneanspral emotses under adress Fru Elin Nordfors, h o, Finland, Kvinnlig, undervisningsvan erhaller i host plats i Harjedalen att Iasa med en gosse till 2: dra.
klass i laroverk.
Onskligt att afven i viss man hjalpa nagot sprakkunnig stenograf sokes, Frun i hemmet.
Betygsafskrifter, Svar till uRutineradll, p. r., Stcck- lonevillkor ni.
m. torde fore mana- holm St. dens slut sandas under adress Kom- minister Erland Franzen, Linsell.
Sprakundervisning.
En i ' engelska spraket undervisi ningsvan dam, helst infodd engel- ska, onskas till ingeniorsfamilj nara stad i ofre Norrland for att under- ' stadgadn tlicka eller yiigre, barn- visa i spraket.
Svar med referen- los 3nkefru af god familj och god ser eiiiotses till C.
T.
(#., poste re- uppfostran, frisk ocli stark, med stante, Lulea.
zodt, vinnande satt och utseende, a n n i g i allt som erfordras for ett battre hems skotande samt darjamte intresserad af att bitrada med skrif- goromAl, erlialler plats ' genast mot onskas 3 herregard ' en element.- hog afloning for .att med hjalp af bildad ung flicka att Iasa med 9- jun,gfru skota 3. personers hushall aring.
Svar med ref. o .. fot.
till hos medelalders, aktad,.
barnlos " September 1912i1, Norrkoping, p r, iitikenlail.
Naturskon plats i mell.
Sverige.
Svar med uppgift om alder och fdriitvarande sys~elsattning at- En enkel flicka.
.
Foljdt af rekommendationer eller ref. onskas nu genast &amp; m husm.oderns och fotografi till .God vardinne- plats, Sept.
19121 under adress hjalp och sallskap.
Bcr vara kun- 3.
Gumaelii An~ionsbyra, Stockholm, nig i bakning och matlagning.
Svar till villig och ordentlig., Sigtuna, F. v. b..
p. r. '
' Husforestandarinna.
Bildad dam sokes att foresta en 31iklings liushall.
Forutom god alInianbildiiing och ett behagligt sitt krafves att hon skall besitta de .genskaper som erfordras for att ' iillborda 3 unga flickors uppfostran till verkligt dugtiga husmodrar Goda villkor mot fullgoda egen- skaper.
Svar med .ref till D Ciodl hems under adr.
S. Gumaelii An- nonsbyra, Stockholm f. v. b. '
p r sjukg mnast elle&lt; flicka, som ienomg&amp;t sjukskoterskekurs, resvan o. sprakkunnig finnes plats led ' g iiist.
1 November a egendom i Vastergotland.
C: a tre manader af nyaret tillbrin .. J antagligen i Egypten eller vid Wivieran.
Lone.
formaner 50 kr.
pr manad .o.
all fritt.
Betyg med fotografi ' o. '
refe, renser sandas till Fru O. Breithaupt.
Meyer, adress Rannum.
.
, Sprid Veckotidningeii D ' A GNY!
.
.
Deposition j ~apitalraknhg.
1, Sparkasse- rikning 4 1 b oIo 4 olo ANNONSERA I DAGNY.
Aberopa alltid.
K~PMAMNABANKEN, annonserna 1.
4irsenaMsaatan 0, SBdermalmstarg 8, Slupepatan 82, ST0,CKHOLM.
.
Lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trickling.
ivarje elev disponerar en symaskin.
~kheka~ital.
3,000,000 kr.
. '
.
~ k utsokta, &amp; PARFYMER, eleganta damers fortjusning.
ErMlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt friln KARIN EONER, Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arvika.
- Naturskont Iage.
Billiga lefnadskostnader.
Stockholm.
5ibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
EVA EONER, Malmo.
A.
G.
Wir ' 6r.w Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
I@.
Hoflev,: ersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
Sprid DAGNY!
- - - Fredrika-Bremer-Farbandet: Klarabergsgatan 48, 2 tr. Rikstel.
.
27 62.
Forbundets byr8 oppen 1 1-4.
Allm.
te1 48 16. a r flyttad till Klarabergsgatan 48, 2 tr. Fridrika-Bremer-F6rbondets Sjaksk6terskebyrB: Taunelg.
25..
.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
(LEDIGA PLATSER).
Ledig ' larare- ' eller lararinnetjanst vid f a s t folkskola.
.
D8 inom ansokningstiden ingen; okande, anrnait sig till den ledig- orklarade lararetjansten vid Gam- nalgardens fasta folkskola i St. skedvi skoldistrikt i Kopparbergs an, sa kungores denna tjanst 3 iyo ledig att sbkas inom 60 dagar ran forsta dagen ledigforklarandet i nyo skett i Post- och Inrikes tid- ningar (dqn 31 juli 1912).
Lan och undervisningsskyldighet: fter.
lag.
.
Eventuellt kan undervis- ning forekomma i fortsattnings-; kola och slojd mot sarskild ersatt- ning.
Skolan ar val byggd och belagen i fridfiilt och naturskon trakt i sodra Dalarne, nara allmanna landsvagen mellan Falun och He- lernora, en niil fran Bispbergs jarnvagsstation, en knapp halfmil; r h ' St. Skedvi kyrka.
.
Ansokningshandlingar, .stallda till skolradet i St. Skedvi skoldistrikt,; kola vara skolradsordforanden till- handakomna fore ansokningstidens utging.
Kvist1 den 30 juli 1912.
A skoIr5dets vagnar: Elias Sandeliu ' s.
Ordforande.
Adress Kvista.
En ordinarie folkskollararin- nebefattning vid Bonans folk- skola (litt.
E) med lon i ett for allt af 1,500 kr.
jamte tre lonetill- lagg 5 200 kr.
efter resp. 5, 10 och 15 ars oforvitlig tjanstgoring sokes inom 60 dagar efter forsta kungorandet hiraf i Post- och In- rikestidningar den 14 september 1912.
Af ordinarie tjanstear, for- varfvace utom Gafle, tillgodorak- nas intill 5 for uppflyttning i hogre lonegrad.
Den ' arliga Iastiden ut- gor 37 veckor.
Annan aflonad be- fattning eller aflonadt uppdrag far icke utan skolstyrelsens medgifvan- de forenas med tjansten.
Ansok- ningar bora helst vara atfoljda af- ven af Iakarebetyg.
Gafle den 12 september 1912.
C. W. Berggren Folkskolestyreisens ordforande.
A. Nordlander Fol kskoleinspektor.
Operationsskoterska far plats senast .l5 Nov.
vid Jon- R6pitg-s lasarett.
For dugande sko- terska synnerligen formanliga Ione- vill kor.
Ansokan snarast till ofver- lakaren.
ANNONSORER!
Innehlllsf Orteckning.
Dagens nummer inneh81ler t Kvinnan och arbetet.
Af Elpk.
Jane ~ddams och hennes ' skapelse Hull House.
I.
M. Anholrn.
, If Elin Piilman- (iiithman t. Carl R. af Ugglas: Legender och Beriittelser.
I&lt;ec af Mnriu Rieck- Muller.
Hinduen om kvinnan.
Insind litteratur.
Prenumeration h Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
