# ID: svediakorp-per562
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,367
# sentences: 839
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V: r Stockholm den 1 9 September 1812 38.
--- I Prenumerationspris: Redaktion: ar.
kr.
4: 50 11 % ar.
kr.
2: 50.
Mastersamuelsgatan 51, en tr. ' l4,,.
- 3: 50I ' 1~,,.
,, 1: 25 Telefoner: lo.
Ulm.
63 53.
Riks-.
122 85.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm B narmaste postanstalt eller bok- handel. '
Vtgifningstid hvarje torsdag.
311.
.
.
I ~ e t a k t o r o. ansvarig utgifvare: l E L L EN K L E M A N, Mottagningstid: kl. 11-12.
&amp; lm 1912, P. Englunds Boktr.
I Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm. '
Annonspris: 15 Ore per Enkel spaltbred&amp; * mm.
.
Marginalannons tinder texten 15 mm: s hojd ' per girig lo: ' -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 100 / 0, 20 ggr 20 010 50 ggr 25 010.
Annons bor kara inlimnad senast m %ndag f. .m.
S.edan.
tystnaden brots.
I tystnad holls Sverige fanget.
Pressen var ett barn i linda, litteraturen en sydfrukt for fornamliga lap- par.
I tystnad gomdes nastan allting, som icke kunde hanforas till riksangelagenheter eller kunglighet.
Och hur knappt behandlades ej afven dylikt!
Exempelvis Marie Antoinettes afrattning omtalas i en Stockholms- tidning med farre rader an som nu bestas Yen variete- divas mimik.
Och ett godt stycke langre fram i tiden lag den allmanna manskliga tillvaron under tystnadens insegel.
Det var i dessa tider, som kvinnan var sa behag- lig, sa proportionerlig - andligen och lekamligen - att hon just aldrig exponerade nagonting kantigt.
Hon var hvad man i forrgar kal !ade alskvard men hvad vi i dag kalla jamstruken.
Dar gick hon, dag ut och dag in, mellan sin man och sina bekanta, mellan sitt handarbete och sitt tjanstfolk, diskuterade halson1 och matrecept och .talade utan accent.
Hon gjorde det med samma allvar, hvarrned vi profva halten af vara handlingar vis-&amp;vis nastan och oss sjalfva.
Vi aro tacksamma, om vi nagon ging lyckas klara oss med vart samvete.
Hon var sa innerligt nojd trodde man - bara maten, kaffet och alla arrangemang vid hennes kalaser vor0 lyckade.
Nagon annan ofverlag- senhet an den, som kunde uppkomma genom kulina- risk bravur, kunde ju aldrig komma i fraga ' for hen- nes rakning.
och nar kalasmaten var lyckad, var ma- ken belaten, gasterna tillfreds, och hogt kallade man ' - henne en utmarkt husmor.
Niista dag gjck hon- kan- ske sjalf bort till en gedigen slaktmiddag och kvallen darefter till.
en lyckad supe, o. s. v. i det oandliga.
Och hur mycket hade hon ej dessemellan att.
tanka pa och bestalla!
Bara detta besvar med kladsommer- skor i hemmet.
Och dessa hundra och ater hundra saker, som skulle hallas i beredskap i huset for even- tuella behof.
Man kunde ' Aldras for farre bekymmer an sa.
Och hon aldrades i sanning, fort och grundligt; Irite darfor att hon, efter tjugoarsaldern inte langre kunde vara kladd i hvitt - som sextioaringar nu bara.
med smak - utan darfor att hennes synvidd begransats till hem och slakt.
Hem och slakt ar goclt for hjartat, for forstandet ar det for litet.
Det angsliga fastklam- randet vid det enda hon i~agonsin kunnat kalla sitt gjorde henne, om hon forlorade detta enda, afven andligen bankrutt.
Sa foll hon ihop till en ruin langt fore den tid, da naturen skulle gjutit vastersollens skim- mer ofver hennes drag.
Hon lefcle i tystnad och dog i tystnad, kan man saga.
Mera an en annons i orts- tidningen om dodsfallet kunde ju aldrig komma i fri- ga.
Sa till vida fick hon ju vara i fred for offentlig- heten.
Men vinsten var af negativt slag.
, Med arhundradets stora uppfinningar b r ~ t s @ shia- dens forsegling.
De man hade trott fodda stumma borjade tala.
Och sa blef det konstateradt, att den be- hagliga, nojda, alskvarda kvinnan var kantigheten per- sonifierad.
Hon ville hora och se och lara och for-, '
sta. '
Och hon laste och.reste och sag och forstod.
Sa borjade hon bade tala accentueradt och handla pa.
egen hand och efter egna begrepp.
Hon ville ha nya synpunkter for snart sagdt allt hvad som ror manniskan som sadan.
Men se hur hon har det nu i forhallande till of- .fentligheten!
Kan man oppna en tidning utan att mota .rubriken: " Kvinnan " - i konsten, i litteraturen, i veten- skapen, i statens tjanst, i banken, i posten, i salongen, i sjukvarden, i koket - ja, hvarfor inte i badet, i grongraset?
For omkring tjugofem ar sedan forekom i handeln en tesort, " Rehausens blandning ", som bestod af s. k. brunt och gront te tillsammans.
Kvinnan i spal- tema ar en sannskyldig Rehausens blandning.
Hvad som dar icke ar brunt, d. v. s. forbrukadt for manga ar.
sedan, det ar gront, allt for gront.
I andlig be- markelse moderna kvinnor rata denna speciella kost for damer, som pressen med synnerlig enighet anser sig alltjamt bora servera.
De liberala organen sofra dock sitt material.
De konservativa packa daremot garna ihop sa mycket ofordelaktigt som de ha tillgang pa - kanske for att mot denna bakgrund all manlig storslagenhet skall kunna strala desto klarare.
Man marker den konservativa sidans ovanliga otur att sal- lan fa formera intim bekantskap med andra kvinnor an sadana, af hvilka det gar tretton pa dussinet.
I er- sattning har man ju dock a samma sida haft den ovan- liga turen att ej traffa pa nagra andra man an elit- mannen.
Bara en veckas axplockning i spalterna skul- le bli ofvervaldigande.
Undras hur manga tidningar som aftryckt Carl Larssons bref till Eskilstunabon:, ' Jag tror ej riktigt p i kvinnans duglighet som konstnar " - -,, och alla dessa stackars malarinnor, afven sadana med namn, huru ynkliga aro ej i regel dessas lif!
En duglig husmoder, en skicklig arbeterska, hur ofantligt myc- ket hederligare, battre och valsignelserikare aro ej de! "
" Hederligare, battre9 '.
.
.
Det skall vara kvintiati man vagar slunga en sadan utmaning i ansiktet!
Deii " fattigdom och fortviflan9 ', som enligt Carl Larssoti doljer sig bakom de festliga konstnotiserna i tidiiin- garna, den doljer sig sorgligt nog afven bakom de festliga och arofulla notiserna om maiigen manlig rna- lare.
Men att saga om en sadan, som ej lyckats, att han vore hederligare och battre, om han drogs med fattigdom och svalt som gift statare eller om han tvi- nade i en fabrik, det skulle val ingen vilja gora.
For en man skall valet vara fritt - ej for en kviniia, om hon ock vill svalta sig - till deii lott, hvarAt hennes atra for henne.
Matte emellertid en ging vart kara Sverige bli rikt pa en etiskt nograknad press, som varderar larideis dottrars " behag9 ' lagre an deras sjalsstyrka och satter landets soners skaparkrafter i rummet efter deras o !- fervillighet for det sedligt hoga. '
Metta Greger.
Kvinnorna och pensions- forhallandena.
Ett beriktigande och nagra reflexioner.
D agny for den 5 sept.
innehaller en ur dagspres- sen hamtad uppgift af inliehall, att i dagarna er1 ny lag utfardats angiende civila tjansteinnehafvares ratt till pension.
I denna notis heter det, att ritt att komma i itnjutande af hel pension iiitrider for kviiiit- lig tjansteinnehafvare efter 60 lefnads- och 30 tjaiistc- ar; dock att sidan ratt intrader for vissa kviniiliga larare efter 55 lefnacis- och 25 tjanstear.
For den, som haft tillfalle satta sig in i cleriiia och dithorande fragor, forefoll denna notis &amp; hi $ egefidomlig.
Kungl.
maj: t tillsaite i somras eii utred- ningsnamnd, som dels skulle reglera lonerna for olika lararekategorier, dels faststalla de grunder, enligt hvil- ka kvinnor skola fa tilltrade till en hel del larareplat- ser, hvilka sasom tillhorande de s. k. fullmaktstjaii- sterna hittills varit stangda for dem.
Fragorna om pensionsalder, lon och peiision st&amp; i ett ouppl~sligt samband med hvarandra, och rii ny- utfardad lag, som icke garna kunde antas genast koni- ma att upphafvas, skulle ovillkorligen biiida handenia pa namnden i fraga.
Nagon ny lag af ofvannamnda innehall liar hel- ler icke utfardats, hvilket ett narniare studi~iii af p i - sionslagen latt nog kan upplysa oss.
Lageii angiui- de civila tjansteinneliafvares ratt till pension datera.i9 sig fran 1907, dar ofvan citerade bestamrnelser iter- finnas i tj 5.
Under aren 1908, 1909, ic) l l och l912 ha vissa andringar och tilligg gjorts till lageil af 1907, men dessa berora i intet afseetide bestarniiiel- serna aiigaende kvinnliga tjansteinnehafvares pensio- nering, mm for hvarje ghig andringar eller tillagg gjorts till 5 5 har hela paragraleii onitryckis.
IMta har tydligen undgatt iidiiingssiotiseiis uppliofs~iiati.
I notisen uppges ocksa, alt maiilig tjiiristeiiiiieltafvai ' e blir pensionsmassig vid 67 ar.
Denna best5inrnelsc iir emellertid icke geiiei-ell utan likson; for eii dr1 kviiiti- liga gilla iihien eii del uiichitagsbesta1111i1elsrr fOr vissa iilanliga tjaiisteiiiiiehafvare, for hilka staclgas rii penaioiisalder af 65, 62 eller 60 ar.
Peiisio1is5ldet-ii 65 ar galler bl.
a. for amnes- och ofiiingsliilarni~e viil statens Iaroverk.
Eiitet tillraclriigt skal torde emellertid kii~wa i ' iatil- foras, som kan motivera ' en tio ar Iagrc paisioiisiil- der for kviiinlig aii for maiilig Parare.
l ' t~i~ (lci~sc.~ i g5r tydligen ocksa i riktning af eii hojiii~ig; if kvi~i- mrnas pensions2lder.
•˜a har folkurider~~isiiitigskol~i- mittiii i sitt i vintras utkorniia betinkaiidc ai !ghdv folkskolesemiiiarieriias omorgariisatio~i foreslagit fi0 Gr som pensionsalder for kviiinliga serniiiarklara IP.
1711- ligt en frin 1 jan.
191 1 gallande h g har ock peii- sioiisildern for lararinna vid statsuiidewtotltl eiiskiltl laroaiistalt faststallts till 60 ar.
Det ar gladjande att vederborande borjat iiise del
orimliga i en sa lag pensionsalder som 55 ar, och man far hoppas - och a r b e t a f o r att steget snart blir taget fullt u t: s a m m a p e n s i o n s a l d e r for man och kvinnor.
Skalet for den tidigare pensioneringen ar icke an-.
nat an ett.
pa en otillracklig erfarenhet stodt anta- gande, att en kvinna blir tidigare utarbetad an en man .. Farhagorna i detta afseende aro helt sakert of- verd.rifna, nota bene om kvinnorna komma att arbeta under battre ekonomiska forhillanden an hvad de hit- tills i stort seclt gjort.
Det ar ej det arbete,.
som ut- gor en manniskas lifsintresse, hvilket annat an i un- dantagsfall bryter henne.
Det ar d e ogynnsamma och osakra forhallanden, under hvilka hoil utfor arbetet, som bar skulden hartill.
.
.
Med lag pensionsalder foljer lag lon och med den laga lonen tvanget att genom extra arbete skaffa sig okade inkomster, ofta p i bekostnad af halsa och kraf- ter.
Med hogre pensionsalder foljer hogre lon .. och mojlighet att lefva under gynnsammre forhallanden med bibehallen arbetsgladje och arbetskraft.
Ett upphafvande af bestammelserna om kvinnor- nas tidigare pensionering har ocksa payrkats af bl.
a. en sadan auktoritet Som professorn i fysiologi vid Uppsala universitet Hj.
Ohrvall.
I sitt uttalande infor storre akadem iska konsistoriet med anledning af kungl.
IoneregleringskominiItens betankande angaende kvin- nors tilltrade till vissa statens ambeten yttrar profes- sor 0.: I fraga om pensionsaldern anser jag att samma bestammelser borde inforas som de nu for ' inannen allande.
Jag kan ej filma, att .det pa nagot satt ar bevisadt eller ens gjorclt troligt, att kvinnorna ildras fortare an mannen, i alla handelser med han-.
syn till sina sjalsegenskaper .. - - Hvad de psykiska funktionerna angar, sa har jag ingenstades funnit ens nigra uppgifter om nagon skillnad, an mindre att en sadan skulle vara vetenskapligt idagalagd.
I samma riktning uttalar sig t. f. statskonmissa- rien dr. Knut Beckman i sin reservation till statskon- torets utlatande ofver ofvannamnda betankande.
Dar heter det: Vidkommande aldern for pensionsrattens intrii- dande ar jag.
icke ofvertygad om att den behofver vara lagre for kvinnor an for man sasom nu ar stacl- gaclt i, € 5 j af gallande pensionslag.
Detta stadgande, * som icke fanns i de forslag till pensionslag, som af- gafvos aren 1894 och 1902 af for andamalet sarskildt tillsatta kommitteer, torde icke vara grundadt pa na- gon noggrann utredning.
Man synes endast ha ut- gatt fran den allmanna uppfattni.ngen, att kvinnan ar svagare an mannen, men icke fastat nagot afseende vid det faktum, att hon a andra sidan ar mera uthal- lig, hvilket i sin man bestyrkes daraf, att hennes me- dellifslangd ar storre an mannens.
Dock torde det icke kunna bestridas, att likaval som senaste pensions- kommitte i sitt betankande den 7 nov.
1902 anforde okningen af mannens medellifslangd sasom motiv for framflyttning af deras pensionsalder, lika val bor den omstandigheten, atf kvinnans medellifslangd i Sverige ar ' storre an mannens, kunna aberopas shsom ett san- nolikhetsskal for asikten att hennes pensionsalder i Sverige bor kunna sattas lika med mannens sason1 redan ar fallet i Holland.
(I Finland bli likaledes man och kvinnor pen- sionsmassiga vid samma alder och i Frankrike efter samma antal ljanstear.)
Den, som ' det forefaller, basta losningen af pen- sionsfragan, hvilken i lika inan tillgodoser saval sta- tens som individens intressen, ar den, som tillampas vid Stockholms folskolor och som galler lika for bade man och kvinnor: s t a d g a d p e n s i a n s a l d e r 60 ar, r a t t i g h e t att med reducerad pension afga.
tidigare, m o j l i g h e t att med vederborande myndig- hets tillstand kvarsta visst antal ar.
En bestammelse af innebord att for kvarstaende i tjansten efter 60 ar fordras vederborligt tillstand inne- bar for en duglig och fullt arbetsfor statens tjanste- man ingen risk och for staten ar det ytterst viktigt att ej nodgas behalla en tjansteman pa en plats, som han icke langre kan skota pa ett fullt tillfredsstallande satt.
En; pensionerad tjansteman kommer icke heller att kosta staten mera an han @ som kvarstaende i tjansten, men sjukledig, skulle gora, da pensionen i allmanhet ar lika med lonen (d. v. s. arsinkomsten, minskad med.
ijanstgoringspengarna) i hogsta lonc- graden.
For valbehofligheten af en bestammelse, som moj- liggor tidigare afgang med full.
pension, talar ocksi en af undertecknad foretagen undersokning af sjukle- digheten under 5 ar bland lararepersonalen vid sta- tens laroverk i Stockholm och.
Goteborg.
Af denna undersokning framgar, att om alla aldersgrupper med- tagas, pa hvarje larare kommer 9,5 sjukdagar per las- ar.
Medtagas daremot ej larare ofver 60 ar, sjunker siffran till 7.
Om sanima pensionsalder stadgas for man och kvinnor och olika loneplan faststallas for gifta och ogifta larare, d. v. s. f a m i l j ef o r s o r j a r e och i c k e f a m i l j e f o r s o r j a r e, i enlighet med pa senare tider framkomna forslag, bortfalla de viktiga- ste skalen hvarmed man sokt motivera k v i n n o r- 11 a s lagre afloning.
De aterstaeiide anledningarna till den lagre lonen bora vara mycket latta att undanrodja.
Sa bor intet oofverstigligt hinder finnas for att en kvinna likaval '.
,.
som en ogift man alagges att betala stadgade afgifter till anke- och pupillkassan.
I handelse hon ingar ak- tenskap, som anka kvarstar i tjansten och vid sin dod efterlamnar oforsorjda barn, skulle dessa i sa fall komma i atnjutande.
af understod fran kassan.
Ett annat skal ar, .att kassan i motsatt fall blir lidan- de pa hvarje tjanst, som besattes med kvinnlig inne- hafvare.
De ekonomiska uppoffringar en man, som gor.
varnplikt, maste iklada sig, bora kunna kompen- seras genom ett &amp; s tidigare uppflyttning i hogre 1o- negrad.
.
Hvad det forhallandet betraffar, att " en mans fy- siologiska naringsbehof aro storre an en kvinnas ", kan detta skom af gjorda berakningar framgar, icke tillmatas nagon namnvard betydelse.
Skulle det tyvarr visa sig omojligt att genomdrii-. '
va samma pensionsalder for man och kvinnor, bora vi inrikta vart arbete p2 att soka fa den af den tidi- gare pensionsaldern betingade reduktionen- lagd pa pensionen och icke p&amp; lonen.
E n nedsattning af 1o- nen kommer namligen, afven o m den innebar full- komlig matematisk rattvisa, att forlana den kvinnliga tjansteinnehafvaren ett sken af lagre kompetens, nagot som u r alla synpunkter sedt vore ytterst olampligt.
Adele Philipson.
ban, ofvanpA hvilken en otymplig hatt trotiade, helt higrit, gA cppat kyrkans skepp, som en drottning skrida i11 i koret och satta sig pa predikstolstrappii.
Ett sofl at ' ogillande hordes bland de narvarande.
Kvinnans ratiilp heter, har man sagt.
Jo visst!
En anti-slafveriaffir riti- turligtvis, hviskades det.
Det var forsta gangen jag upptriidde som ordforuiide, och pa min uppmaning Aterstalldes odrningen och for- handlingarna fortsattes.
Morgon-, for- och eftermiddags- sanimantradeii hollos och hela tiden satt Sojourner sotii en staty stilla pa sin plats pa predikstolstrappaii mcd dcri gamla hatten neddragen ofver ogonen, armbagarm pa knana och hakan hvilande pa de stora, svarta hariderilii.
Flera ganger kommo de angsliga och radda till mig oclt En af pioniiirerna for K.
P.
R. sade: Lat henne icke tala Mrs Gage, det fordiii-fvar t i r en 31 augusti, da jag erholl mina sista direkta un- sak.
Alla tidniiigar i landet komma att saga, att vi blari derrattelser fran.
Amerika, var naturligtvis annu in- da ihop vart med abolitionen, och vi bli till fullkc.tnligt, genting afgjordt om utgangen af .omrostningen om K. Atloje.
Och mitt enda svar var: " Vi fa se nar hol?
an- P.
R. i O h i o tisdagen den 3 september, men de som maler.
sig att tala. '
arbeta darfor aro vissa om framgang, och ordforanden Andra dagen voro forhandlingarna sardeles liflign i Mannens forening for K.
P.
R., domaren William Metodist-, baptist-, episkopal-, presbyterian- och uiiiversii- Littleford, har fatt sitt direkta intresse att.
befordra sa- listpraster kommo for att hora pa oss och diskutera dra ken, da han nyligen pa en resa i Kalifornien gaf akt resolutioner som framlades.
En af dem hafdade mannciis pA hur kvinnorna afgafvo sina roster i vallokalerna, me- rattigheter och privilegier pa grund af marinens ii f v c r- dan deras barnvagnar utanfor vaktades af uniformerade B a g s n a i n t e l l i g e n s; en annan gjorde det tliir !iii.
poliskonstaplar.
att Kristus var man, ty o; Gud onskat kvinnans lik- - Och om a m e n d m e n t 2 3 (paragrafen angaen- stallighet med mannen, skulle han under var Friilsal-t: ~ de K.
P.
R.)
icke gAr igenom, hvad skall fbreninge~i lif och verksamhet gifvit nagot tecken till sin vilja; iiter da gora, tillfragades ordforanden.
en annan gaf oss en teologisk utlaggning af ' var fiimi - Arbeta som forut och fa den att g5 igenom- ni- moders synd. '
sta gAng, men var icke angslig, v i s k o l a s e g r a.
TJA den tiden vltgade mycket fa kvinnor upptrack of- Medan vi vanta pa underrattelser, och nu da den ' far- fentligt; folkets hogvisa larare Itommo tydlige11 med dc gade kvinnliga befolkningen officiellt medraknas bland dem battre argumenten, och pojkarna pil laktarna och alla som skola rosta vid det snart forestaende presidentvalet, de, som voro afvogt sinnade bland Ahorania, njoto synes det mig att det skulle kunna vacka intresse ati ohejdadt af den missrakning ' de emanciperade ' miste er- hora hvad en fargad kvinna sade om kvinnans rattigh * fara.
Somliga af vara mera ilmtaliga vanner voro nara ter for sextioett Ar sedan, for sa lange sedan, att de fle- att mista sin vardighet, och hela atmosfaren badade stomi, sta af oss, som nu arbeta for var ide med kanslor af da Sojourner Truth, som anda tills nu knappast rort ph forhoppning och af hapnad ofver att virlden i afseende sig, reste sig upp.
' Lat henne icke tala ', flamtade ma~igii pA ideer star sa stilla, icke annu vor0 fodda.
ifriga raster.
Hon gick langsamt och hogtidligt fram till H v m var Sojourner Truth?
Del har fragats ofta i talarestolen, lade sin gamla hatt pa golfvet och a g 135 Ohio under sista tiden, da Sojourners namn varit pa mig med stora, fragande blickar.
Ogillande hyssji1iill; ar manga talafes lappar.
En gAng var hon slafvinna i staten ' hordes uppifran och nedifran.
Jag reste mig upp, till- New York.
Hon var gammal nar antis1afverirorelsen: va~ kannagaf att nasta talare var Sojourner Truth och anlliill ung, och hon blef en valbekant foreteelse i Ohio i syii- om nigra minuters tystnad.
Tumultet lade sig genast, och hvarje oga fastes p i nerhet bland kvakarna.
DA hon talade, plagade folk komma fran langa hail1 for att hora henne, ty fastan hon den svarta amazoneii, som stod dar nastan sex fot Iing, hvarken kunde lasa eller skrifva, agde hon den lifvets med hufvudet hogt och ogonen riktade mot hojde11 som visdom, som icke lares i skolan.
PA den andra konyen- i drommande extas.
Vid hennes forsta ord Iadc sig, ritii tionen for kvinnans rattigheter, som holls i Akron i djupaste tystnad ofver fiirsamlingen.
Hon hadc en djup Ohio ar 1851, var det emellertid som Sojourner gjorde rost, och fastan hon ej talade sarskildt hogt, riadde livart sig ododlig med ett improviseradt tal.
Mrs Francis ord Ron sade saval till dem, som sutto narmast, som till Gage var ordforande vid konventionen och har beskrifvit dem, hvilka trangdes vid dorrar och fonster.
' Ja, mina barn ', sade hon med sin egendomliga dia- Sojourners upptradande SA dramatiskt liffullt, att det vore skada att icke aterge handelsen med hennes ord.
Mrs lekt, ' di det pratas sa mycket om en sak, miste det vara nCtgot galet bestalldt darmed.
En herre darborta sade, Gage berattar: " De ledande inom rorelsen darrade, da de sago en att kvinnor behofde hjalpas upp i vagnar, lyftas ofvttr bc- lang, mager negerkvinna i svart klanning och hvit tur- svarliga stallen och ha basta platsen ofvesallt.
Iii~tw - - - - - - .- - - -.
- - -.
- - - - Sojourner Truth.
- - I ' nnan Ni koper eller bestaller " lsa - - p p.
.
.
.
.
p.
.
A S T R I D A H L S T R O M 8r C: o. MODEAFFAR " je gor ett t Inneho * lb * MASTERSAMUELSG.
37,l tr. hornel af Malmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af alla slags palsvaror.
Reparatioiier och nioderniseringar billigt O C O ~ ~ S O ~ ~ s p S r ~ ~ Joqurtter.
U I I ~ O.
C PZlsknppor.
~ A I I 11585.
~.
Riks Norrm.
241..
I 18 I SMALANDSGATAN 18, Stockholm.
(Vid Norrmalmstorg.)
Rekommenderas.
433 D A C N Y.
har nigonsin hjalpt mig upp i en vagn, lyft mig ofver en vattenpuss p2 vagen eller ' gifvit mig basta platsen., Hon ratade upp sig till sin fulla langd, och med mak- tigt vibrerande rost fragade hon: ' Och ar icke jag en k v i n n a?
Se pa mig.
Se pA min arm, (hon blot- tade sin hogra arm till axeln och visade sina val- diga muskler).
Jag har plojt och satt och sam- lat i ladorna; ingen man har arbetat mera an jag.
Och ar icke jag en kvinna?
Jag har arbetat som en man och kunde ata som en man - nar jag fick mat -, och slaf- piskan har jag talt som en.
man.
Och ar icke jag en iiviiina?
Jag har fodt tretton barn och sett dem nastan alla saljas bort till slafvar, och nar jag grat med enmo- ders grat, horde mig.
ingen annan an Jesus.
Och sa tala de om det man har i hufvudet, hvad ar det det heter?
(Intelligens hviskade nigon).
SA .var det, tack sota ni.
Hvad har det att gora med kvinnans rat- tigheter eller slafvens rattigheter?
Om mitt matt icke rym- mer mera an en fjardedel af ert, vore det val simpelt att inte lata mig fa mitt lilla matt fullt. '
Hon blickade upp med en menande blick och gjorde en pekande atbord at prastmannen, som kommit med ar- gumentet om mannens ofverlagsna intelligens.
Och bifal- let vaK stort och langvarigt.
' Och den lille svartkladde herrn darborta sager, att kvinnor ej bora ha samma rattigheter som mannen, dar- for att Kristus icke var en kvinna.
Na, hvem fodde Kri- stus, behofde id .en man till det? '
Och danande Aska kunde ej ha, gjort det intryck pA massan som nu Sojour- ners djupa underbara sanningar och hennes eldiga ogon.
Hon vande sig sedan mot den som talat om den for- sta kvinnans synd och tog upp forsvaret for moder Eva s&amp; slutade si.
, O m den forsta kvinnan Gud skapade var stark nog att vanda varlden upp och ned alldeles ensam, skulle val alla dessa kvinnor tillsammans vanda den ratt igen.
Och dA de begara att fa gora det, ar det bast att mannnen tillita dem det. '
Under bifallets ' larm vande hon iter till sin plats p i och mAnga ibland oss .hade ogonen fulla af tarar och hjartan som .klappade af tacksamhet.
Hon ' hade tagit o&amp; i sina starka armar, vandt hela for- samlingens stamning till forman for ' oss och lyftat oss ofver den vag.
.
af.
fientlighet,.
som slagit upp emot oss! "
Ellen West&amp;.
Till Dagnys prenumeranter.
v i paminna harmed vordsamt tidningens arade prenu- meranikr om att arets sista kvartal inom kort ar inne och att ett fornyande i god tid af kvartalsprenumeratio- nen ar nodvandigt for att intet afbrott i expedieringen aj tidningen skall uppkomma.
Dessutom fa vi, i foritande pa att Dagnys lasare verkligen ha intresse af tidningens fortbestand, betona vikten af att prenumerantantalet okas.
Foregaende erfarenheter ha visat, att intet i detta afseende ar sa verksamt som en personlig agitation.
V i vaga darfor rikta en.
entragen uppmaning till alla Dagnys nu- varande prenumeranter att h a r och en pa sitt hail gora nagot for tidningens spridning, exhpelvis.
skaffa mins f en n y prenumerant.
Detta ar en sak, som .sakerli- gen skulle lyckas.
Endast genomren liten anstrangn !ng af hvar och en skulle Dagny pa detta satt erhalla ett for- dubbladt an tal prenumeranter och dess stallning vara sa godt som sakerstalld.
Att vi nu, vid sista kvar- talet, sarskildt uppmana tidningens prenumeranter att verk- samt arbeta p a tidningens spridning beror pa att det ar af sto^ vikt att redan fon?
arsskiftet kunna nagot sa nar Se huru manga nya prenumeranter man kan rakna med for det kommande aret.
Tidningens prenumerantantal miste jordubblas for att Dagny skall kunna arbeta vidare, - och vi vaga hoppas &amp; t alla Dagnys lasare viga medverka dartill.
Redaktionen.
" SPLENDID " ' PASSFORM Kr.
4: 25 Prenumeration a DAGNY sller saval i.
a landsorten.
som i: ~tocllholm a narmaste.
- postanstalt eller bolthandel.,.
.
.
7: 5 0 AKTIEBOLAGET NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
*
Finlands forsta kvinnliga stationsinspektor.
ningens tjanst i s t o r r e utstrackning i n f. n. ar fal- let.
Som vi alla veta, inskranker sig de kvinnliga funk- tionarernas verksamhet vid trafikafdelningen till tele- grafkontoren, hvarjamte ett mindre antal biljettforsal- jare och andra bokhallaretj&amp;ster a stationer i stad innehafvas af fruntimmer.
Kan det val pastas, att dessa fullgora sina aligganden med mindre framgang an manliga funktionarer?
Rattvisan krafver, att denna fraga besvaras med etl kraftigt n e j.
Under sadana forhallanden synes det vara pa tiden samt i jarnvagens.
eget intresse att vidga de kvinnliga funktionarernas arbetsfalt vid trafikafdelningen.
Som dock all sund utveckling bor ske smaningom, icke bradstortadt, borde, sa vidt jag forstar, erfarna kvinn- liga ordinarie telegrafister, som aflagt fullstandig prak- tikantexamen, beredas tillfalle att visa prof pa sin for- maga att utratta nagot mer an blott och bart telegra- fering, innan mera vidtgaende reformer i detta hanseen- de aro mojliga.
Pa af den erfarenhet jag ager i fraga om kvinnligao jariwagsfunktionarers ansvars- kansla, tvekar jag icke att uttala, att pliktkanslan hos dem ar lika stor som hos de manliga, ja t. o. m. storre an hos vissa af de senare.
MILLY TOJKANDER.
Saken ar f. n. aktuell, ty till jarnvagsstyrelsefi har som t. f. stationsinspektor a Muurola station.
den 24 sistlidne november inlamnatsa.en ansokan ' af id den lilla nordliga stationen Muurola pa Rova- 15 kvinnliga funktionarer om ratt ' att expediera tag, niemibanan ha passagerarna denna sommar motts hvarfor jag till motets benagna b&amp;varande f a i fiam- af en ganska egenartad syn.
En kvinna med stationsin- stalla fragan!
under hvilka villkor kunde vid trafikaf- spektors mossa pA hufvudet har statt a dess plattform delningen anstallda kvinnliga funktionarer beratdigas och gifvit order om tagens afgang.
Tili en borjan att fungera som tagexpeditorer?
var det icke utan att de smalogo vid Asynen af Detta uttalande g ~ f anledning ' till en liflig diskus- denna for dem ovantade foreteelse, men da de markte sion, hvarvid dock de allra flesta talare vor0 for att huru vardigt och vant hon utforde sina aliggandeni utvidga kvinnornas verksamhets6mrade.
Att afven en hvilket imponerande lugn som.
praglade hela hennes motsatt asikt gjorde sig gallande, kan man icke egent-.
vasen, dog smaleendet bort p i deras lappar.
De sago ligen forvana sig ofver, ty fri konkurrens mellan ko- p2 hvarandra och nickade menande, som om de velat nen ar dock en alldeles for ny ide, for ' att den annu saga: Det ar ju naturligt, att den nya tiden afven pa.
skulle ha funnit vag till allas medvetande.
Dessutom detta omrade skall gora sitt intrade.
r ju fragan ingalunda enbart af teoretisk och ideell Men.
huru har en kvinna kunnat svinga sig upp innebord, utan betyder i praktiken att ' cli kvinnorna ' v. '
: nia ' a till stationsinspektor?
Detta sakforhiillande har sin beredas tillfalle till befordran, kunna icke alla man, lilla forhistoria, som mahanda afven kan parakna in- allra minst de mindre duktiga, ha samina utsikter till tresse hos Dagnys lasare.
avancemang som i den gamla goda tiden; da mannen Vid trafikinspektorernas sedvanliga mote sistlidne december manad upptogs fragan huruvida mojlighet forefunnes for utvidgande af de kvinnliga jarnvags- funktionarernas verksamhet och i hvilken form detta skulle ske.
Trafikdirektoren oppnade diskussionen och yttrade:.
Att vid finska statsjarnvagarnas trafikafdelning un- der detta ar radt praktikantbrist, ar ett faktum, som ej kan.
bortresonneras.
Orsakerna till detta missforhallande behofver icke i detta sammanhang utredas, men desto viktigare ar det att i tid vidtaga atgarder, som gora praktikantbristen sa att saga niindre kannbar och hvil- ka darjamte vore ett9 ' steg framat i utvecklingen.
Jag afser.
kvinnliga ' funktioiar&amp;s .invandning i trafikafdel- allena beharskade arbetsomradet.
Naturligtvis uttalas det icke i denna form vid ett mote, utan man uppe- haller sig endast.
vid fragan om kvinnors lamplighet till sagda poster och vid alla de svarigheter, som skulle mota kvinnorna, men det ar icke svart att lasa mellan raderna omtanken fo; det egna konet.
Dar papekades t. ex. af en talare, att ifall kvinnor skulle tillerkannas rattighet att anvandas som tagexpeditorer, skulle alla kvinnor yrka pa denna rattighet, och det blefve omojligt att ofvertyga dem o m deras olamphg- het.
For att undga denna dilemma upplyste han de narvarande om att han for ' sin del arnade " fork1ara alla sin afdelnings kvinnliga funktionarer olampligal.
.-.
- ... - _.
- .. -.
.
.
.
- ..... - .-.
- _- till tagexpeditorer.
. '
' - ...... -- _a_, .. s.
-.
- Dock var han lyckligtvis den enda i sitt slag, och dirfor resulterade motets beslut uti att kvinnlig funk- tionar skulle tillerkannas rattighet att expediera tag af alla slag, savida hon pa vederborande trafikinspektors framstallning af trafikdirektoren dartill godkandes.
En af de forsta, som besloto begagna sig af denna tillatelse, var .fru M i l l y T o j k a n d e r, som snart i sex- ars tid tjanstgjort vid kontrollkontoret i Helsing- fors.
Hon fann i stationsinspektor B r u n o N y l a n- d e r, som tillhor en gammal kulturslakt, hvars med- lemmar gjort sig bemarkta bade som vetenskapsid-.
kare och ambetsman i statens tjanst, en person som var villig att gifva henne tillfalle till tagexpediering a ofvannamnda Muurola station med den respektive tra- I fikinspektorens samtycke.
Milly Tojkander reste saledes upp till Muuroia och begynte med sin ambetsutofning dar i borjan af juni.
Men enligt forenamnda motesbeslut krafdes dartill afven trafikdirektorens sanktion, och nar svaret slutli- gen anlande fran honom, var det nekande, framst pa den grund, att en person som ej tillhorde sagda sta- tions personal vore obefogad att ofvertaga en viktig gren af dess arbete.
For att aflagsna detta hinder beslots att stations- inspektor Nylander skulle ansoka ' om tjanstledighet fran sin befattning och foresla Milly Tojkander till sin vi- karie.
Da kunde man Atrninstone @ te komma fram.
med den anmarkningen att hon ej tillhorde stations- personalen.
En kvirinlig stationsinspektor!
Tanken var sa ny, att trafikdirektoren icke sjalf ville besluta om saken, utan hanskot fragan till jarnvag~st~relsen.
Ocksa for c denna var saken ny, och den fann for bast att af- boja.
Det sAg morkt ut for Milly Tojkander, men da skref hon ett privat bref till generaldirektoren, herr A h o n e n, som varit utomlands medan alla dessa foregaende matt och steg vidtagits.
Tack vare hans fordomgfrihet och vidsynthet fick hon en vink om att ater inlamna sin ansokan till jarnvagsstyrelsen - och denna gang icke utan resultat.
Hon utnamndes till tjanstforrattande stationsinspektor a Muurola station i borjan af augusti och har sedan dess skott denna befattning: - Nar nu isen ar bruten och borjan gjord, ar det att hoppas, ' att hon vid forsta lagliga tillfalle skall kunna komma i fraga vid besattande af en ordinarie stationsinspektors plats, det mal hon strafvar till.
Uti ett privat bref till undertecknad skrifver hon harom: " Vi ha nu ett prejudikat i fragan, och har- nast ansoker jag en ordinarie stationsinspektors tjanst, ty jag kanner det sa val pa mig, att ju sjalfstandigare arbete jag har, desto battre befinner jag mig.
Icke passar jag till att vara en raknemaskin a kontrollkon- toret.
Detta.
har varit en sa intressant och angenam tid for mig, att ' jag med saknad lamnar ' Muurola, oaktadt har icke funnits nagot som helst urngange. "
M.
F: Litteratur.
Herrborum.
Af Louise Stenbock, f. orn er.- sthlm.
1912 (tr. i 200 ex.) Den andtligen atervaknade nationalkanslan hos vart folk, som tager, sig uttryck pa alla hall, visar sig ej minst stark och lefvande i sin primitivaste form, kans- lan for hembygd och fadernegard.
Allt oftare har pa senare aren den kanslan varit drifkraften till forsknin- gar, hvilkas resultat spridt okadt ljus ofver nagon vra af vart vida land och dess oden, i gangna.
tider.
Grefvinnan Stenbock hor till dessa hangifna hem- bygdsforskare.
F6r ett par ar sedan publicerade hon i Svenska turistforeningens.
arsskrift en fangslande skil- d h g af Sankt, Annae socken i Ostergotland, fargad af barndomsminnenas skimmer, och i det nu forelig- gande vackert utstyrda ' lilla haftet har hon pa upp- drag af sin far pietetsfullt och sarnvetsgrannt sarn,lat materialet till fadernegardens historia.
och.
i korta drag tecknat den.
Namnet Herrborum moter i urkunder sa tidigt som nara sex hundra ar tillbaka, och det ar minga stolta och .maktiga.
gestalter som skymta i gardens aldsta agarelangd: Bengt Algotsson, Bo Jonsson Grip, den maktiga och rika fru Anna Pedersdotter Bielke och hennes systerson, Gustaf Baner, hvars hufvud foll under bilan pa Linkopings torg.
Listan pa Herrbo- rums agare under 16- och 1700-talen har afven att u#p- visa manga intressanta namn; men mer an blotta no- tiser om deras forhallande till garden har skildringen att bjuda forst med borjan af 1800-talet, da den oE vergick tili forfattarinnans egen slakt, Mornrama.
Forst nu blef ocksa Herrborum stadigvarande bostad for sina agare och ramen kring verkligt hei-rgardslif.
Vackra afbildningar af pa Herrborum forvarad8 portratt forhoja vardet af det lilla haftet.
Forfattarin- nan a r ' att lyckonska till det blad hon fogat till de svenska herrgardamas historia.
Sigrid LeijonhufvUd. '
och Expedition ar fran och med, fredagen den.
20 september till Klarabergsgatan 48, 2 tr. Stockholm.
flyttad
For folk i allmanhet.
I en engelsk rostrattstidning pagar just nu under ofvan- staende rubrik en artikelserie, som afser " att besvara nagra af de fragor som framstalla sig for dem, hvilka annu icke aro ofvertygade om nodvandigheten af rost- ratt For kvinnor ", och atskilliga af dessa fragor qrias mig pa samma gang som de begagna sig af exempel fran England dock berora sa allmangiltiga forhallanden, att de bora ha intresse afven for svenska lasare.
Fraga 1.
A r d e t e j s a, a t t k v i n n o r f a lagre loner an mannen, emedan deras arbete ej a r likvardigt med m a n n h s?
Svar.
Kvinnor begara ej lika lon med mamen utom for lika arbete, men i manga fall gora kvinnor snmma arbete och erhalla mindre lon.
For att blott anfora $t enda exempel: I postsparbanken erhalla de manliga bok- forarna fran 70 till 300 pund om Aret, medan de kvinn- liga for precis samma arbete f&amp; fran 65 till 110 pund om aret.
Och om vi undersoka saken, skola vi finna samma skiljaktighet i nastan alla yrken och tjanster, som skotas af man och kvinnor.
Fraga 2.
H u r s k u l l e K.
P.
R. k u n n a a n d r a detta?
Svar.
For narvarande har regeringen samma.
dualism i loneforhallanden som enskilda arbetsgifvare, men mr Lloyd George sade vid ett mote i Albert Hall i decem- ber 1908, att om kvinnorna finge rostratt och " darfor hade samma ratt att stalla regeringen till svars sorri mannen ha ", skulle det icke vara mojligt for nagon regering att uppehailla denna olikhet.
Nu ar det sa, att ett lands regering alltid anses som modellen for arbets- gifvare, och ehuru det torde taga tid, innan princ ' ipen om lika lon for lika arbete genomfordes ofverallt, skulle .K.
P.
R. utan tvifvel ofva den piitryckning, att rege- ringen aflonade sina kvinnliga arbetare efter princi-t pen af samma betalning f6r lika arbetsprestation som de manliga arbetarna.
Fraga 3.
M e n g i f v a s e j h o g r e l o n e r At m a n n e n u n d e r folruts.a \ ttaing a t t d e h a familjer att forsorja?
Svar.
Om sa ar, ar det en forutsattning som ej p i nAgot satt ar grundad pa fakta.
Ogifta man f&amp; ej mindre lon an gifta, darfor att de i n g a familjer ha att forso j a, och ej heller kan man saga, att sjalfforsorjande kvinnor anvanda alla de penningar d e fortjana p&amp; sig sjalva.
I .sjalfva verket forsorja ett stort antal, om icke storsta antalet arbetande kvinnor sina.
anhoriga d e r bi- draga till att forsorja dem, alldeles som mannen gora.
Fdgu 4.
A r e j a r ' b e t s m a r ' k n a d e n o f v e r - f y l l d af k v i n n o r u r m e d e l k l a s s e n, s o m e j aro nodsakade att forvarfva sitt eget uppehalle?
Svw.
Naturligtvis aro icke: alla kvinnor som arbeta nodvandigt tvungna att g6ra det for det dagliga brodets skuu, ' - ' hen .hvaifor skall det finnas: en sarskild ekono- misk standard for kvinnor?
Det finns man som ha pri- ~tformogenhet, mAnga jurister, - rakare och SA vidare, ' men det anses icke, att detta hindrar dem att viilja 1eE- nadsbana.
Ratta forhallandet ar, att varldens arbete skall utforas af dem som aro bast kvalificerade dartill och att detta urval af den lampligaste aldrig kommer att f0r- siggA pa ett fullt tillfredsstallande satt, forrar, kvinnor SA val som man fritt och obehindradt fa valja syssel ... sattning.
(Of vers.
af Ellen Wester.)
Kooperativt jordbruk.
tt af de mera gladjande tidens tecken ar alt kviii- E norna soka sig in p&amp; allt flera omi-aden d sjiilfsta~b digt arbete.
Naturligt som det var att kvinnorna, nar de forst till folje af forhallandenas utveckling sekte sig arbete utanfor hemmet, togo det som sa att saga lag, !ar- digt for dem, det mekaniska, aflonade, hviket gaf de21 en bestamd och direkt inkomst, lika naturligt ar c !et ock- sa att de nu, sedan de profvat formaga och krafter, vilja blifva sin egen arbetsgifvare, att de organise: a och starta foretag, dar de val fa bara risken men ockse katina glad-.
jen af att fora fram ett verk.
Si har i England i dessa dagar en grupp kviiinoi satt i gang ett stort sjalfstandigt foretag, hvilkct dessutY om i sig upptar en af tidens storsta omskapande ideer, kooperationen.
H Sussex ha nagra kvinnor samman- slutit sig och inkopt en landtegendom, hvilken skall drif- ' vas kooperativt.
Hela planen har uppgjorts af kvinnor och det erforderliga kapitalet, 10,000 pund, har tccknaM af kvinnor.
Egendomen, som innehaller 223 m e s, Koni- mer att skotas helt och hallet af kvinnor, och fullkom- ligt affarsmassigt.
Meningen ar att detta skall BPifva c!?
foretag, som bar sig.
Initiativtagarna ha emellertid afven, haft ett ideellt mal i sikte, de vilja gifva ett exempel af hvilket gifvande foretag ett val skott jordbruk ar i Eng- land och i handling visa, att emigrationen icke ar enda losningen pa de invecklade befolknings- och arbetsproble- men.
Arbetet pa egendomen beraknas kunna taga sin bor- jan omkring 1 oktober och kommer att omfatta kreaturs- skotsel, frukt-, gronsaks- och blomsterodling samt, na- turligtvis, jordbruk.
Som sarskildt god Akerjord finns; vantar man sig mycket af detta.
Omradet ar val bevattnadt genom nagra backar och flera kallor.
I en stracka af 500 yards gransar egendo- men upp till stora landsvagen.
En skog p&amp; 30 acres med jaktrattigheter hor till.
Ett boningshus, flera stugor och praktiga uthusbyggnader aro uppforda pa omridet.
Vi veta att England har framstaende kvinnliga landt- bruks- och tradg %rdsskolor.
Nan kan siledes ut@ ifrh att det ar val skolade krafter, som komma till anvandning vid detta foretag, hvilket till hela sin grundtanke ar s3 i hogsta grad tilltalande.
Skulle inte exemplet kunna focka till efterfoljd hos oss?
lY / li.s.
-- - p - Annonsera i DAGNY!
Stockh ' olms Musik.-Instibwt.
Froken Sigrid Carlheim- Gyllenskold har i sitt institut, utom de af oss forut om- namnda nya imnena, afven oppnat en sangklass, som star under den kanda konsertsangerskan fru Clary Mora- les ' ledning.
I var redogorelse for nagon tid sedan ofver froken Carlheim-Gyllenskaolds verksamhet uppgafs genom misstag, att hon var elev af bland andra herr Richard Anderson och professor Herman Berens.
Det var emellertid hennes.
a.ldre syster, som under nagon tid var elev till dessa.
.
Svensk konstnarinna medlem af Union Internationale des Beaux-Arts et des Lettres.
Var beromda skulptris.
Sigrid Blomberg, som nu senast framtrad med sitt underbart gripande verk B o n e n p % Svenska Konstnarernas For- enings utstallning i Konstakademien denna.
sommar, har i dagarna kallats till medlem af Union Internationale des Beaux-Arts et des Lettres i Paris.
Foreningen,, som bland sina medlemmar raknar mera bemarkta konstnarer och forfattare, bildades ar 1905 af Paul Adam, Auguste Ro- din och Vincent d ' Indy. '
De poIitiska partierna i Belgien och kvinnorostratten Vid belgiska kamrarnas sarnmantradande denna host lar striden komma att sta het om allman och lika rostratt.
Det vantas att socialisterna amna ofva tryck gen,om ho- telser om en generalstrejk for att fa saken att ga igenom.
Emellertid forspbrjes ' det, att nagra medlemmar af den katolska majoriteten da skola foresla att rostratten ut- strackes afven till kvinnorna - afven dar liar man gjort sig skyldig till den oegentligheten att tala om a l l m.a n rostratt utan att kvinnorna darvid medtagits.
Att kato- likerna plotsligt borja tanka pa kvinnorna ar naturligtvis blott ett schackdrag till deras egen fordel och mot socia- listerna, da som bekant kvinnorna i.
Belgien i mycken stor utstrackning sta under - starkt ' inflytande af prasterna och katolikerna darigenom skulle kunna komma att bibe- halla sin majoritet, afven om ' den allmanna rostratten, hvarigenom socialisterna i mangd komma med, infordes.
De socialistiska.
deputerade omfatta emellertid i all-.
manhet af princip kvinnans rostratt,.
hvarfore man far utga ifran att afven de komma att rosta for ett dylikt Torslag.
Det liberala partiet i ~ e l ~ i e ar n daremot bestamdt emot kvinnorostratten och forklarar den for ett sprang ut i det okanda, Men naturligtvis fruktar partiet i fram-!
sta rummet den forstarkning, som kvinnorostratten skulle Glom ej " De gamla ' '.
Det ar d e t motto, som foreningen for " De ga.mlas dag " satt som sitt valsprak, lat ej den uppmaningen for- klinga ohord.
Ni som med lugn kunna emotse den kom-.
mande alderdomen kallhanda ej fullt fatta.
h.ur det.
kanl kannas for dem, som hela sitt lif arbetat for sitt uppe- halle och aldrig af den knappa inkomsten kunnat spara nigot for- Nderns dag.
Den nod som finnes i det.
tysta ar ofta gripande nog.
De medel som de tva foregaende aren kommit in, ha.
bidragit till att bereda en liten solglimt.
i de gamlas.
tunga lott, m a n g a aro- de, som afvm i ar hoppas pa err ' .liten valbehoflig hjalp.
I ar forberedes afven: ett arne- rikanskt lotteri, vi vanda oss nu ater till den aldrig trott-.
nande allmanheten med en bon ' att erhilla gafvol: dadi~11; hvilka med storsta tacksamhet emottagas a " De gamlas dags " byra, Stockholm, Drottninggatan 5, Allm.
telefon 227 47.
Riks 126 20.
Byran oppen tillsvidare 12-4.
G-a. '
'.
.
Insihd litteratur.
Alber?
B o n n i e r s forlag, Stockholm: Bonniers manads- haften.
September.
.
~ o r s t e d t &amp; S o n e r s forlag, Stockholm: Llfvets forlhngning.
Essays o p t i m ist es.
Af Elie Metchnlkoff.
Ofxer- attning fran franska originalet af Ingrid Torngren.
Wettergren &amp; Kerber, Goteborg: Lite prat igen.
Af Ernst Leff ler.
H u g o G e b e r s forlag, Stockholm: Striden mot alderdo- men, s a m t d e n n a s o r s a k e r o c h b e h a n d l i n g g e n o m hygi- eniska bch t e r a p e u t i s k a.
a t g a r d e r.
En handbok for ett rationell t lefnadssatt.
Af Dr A. Lorand, badlakare i K~rlsbad.
Bemyndigad ofversattning efter 4: de upplagan.
A k tie bo l a g e t ' Ljus, Stockholm: Den osynliga kedjan.
Af P: A. Bernha.
Risberg.
A h ~ e n &amp; A k ' e r ~ u r i d s f o r i a g, G o t e b o r g En: bruksbokbal- lares minnen.
Af Gustaf Schroder. '
forskaffa klerikalerna.
Tiff Dagnys lasekrets i landsorten.
Som Dagny dnskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt m&amp; att tillva- rataga allas intressen pd skilda platser, fd vi har- med uppmana vdra lasarinnor i landsorten att de fdr agt underlatta denna vdr uppgift, ville till fid- ningens redaktion insanda sddana notiser, som ut cifver lokalintresset ' innehiilla saker af.
vikt for k vinnor6relsen i dess helhet.
att i tid fornya kvar tals- prenumer atiomn,.
i ' '
438 D A G N Y k7ragor och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru minga ex. som helst.
Skall ' man alftid prenumerera B dessa stdillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alitid gora det.
Nvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4: 50, 50 for l /, och 1: 25 for ' 1, ar.
for l / ~ 2: Hvilka villkor erhBlla prenumerantsamlare H Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller, en pro- vision af kr.
1: ' - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfirs- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man forfara for denna ro visions er- •˜edan man samlat minst 5 prenumeranter) g5r man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men aUid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar ii narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta u n d r h a r s och ens adress, begar kvitto 3 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
- Nvar, och till hvilket pris kan man nummervis.
losa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skdfvelseu r6rsande expedfltlonen adresseras: Medetalders battre f ticka onskar plats som sallskap och Iijalp i hemmet afvensom deltaga i skrif- giiromal.
(Van 2 domsagekansl i).
De basta betyg frin dylika platser.
Svar till god handstilll, Varberg, p. r. sok&amp; plats som guvernant.
Musi- kalisk.
Svar till, Hosten 19120, Toreboda, p. r.
19-arig flicka Ung tysk dam onskar 1 Okt.
eller senare phis i god familj i Stockliolm soin siill- sokes af i it- utexaminerad kinder- skap eller att undervisa storre barn gartenlararinna.
Kunnig i slojd och i tyska spraket.
Narniarc iipplys- somnad.
ningar lamnas af Svar till Box 33, Skara.
Fru B. Jarobson, Ekdy gutAd.
Rikst.
Wrcila.
Plats sokes till i Jan.
af 25-irig bild.
flicka, helst p i landet.
Kunnig i ett hems skotande, genomgatt en prakt.
kurs i hushalls- skolan Cordonne Bieul i Paris.
Talar tyska och franska.
Vidare u plysningar inom 14 dagar er- halles genom Fru Boman, Sund- byberg, Post huset.
Plats som husforestandarinna garna i hem dar barn f i i m s, rllei som hjalp och siillskap i t tlrlrc herre el.
dam onskas af bildad 35 ars ankefru.
Van vid sav51 stads, som landtliushill samt skrifgiiro mal.
Svar markt " Fina betyg tt ref.11 under adress S. Gurn: r * lii Ati nonsbyra, Stockholm, f. v. b. Undervisningsvan, yngre lararinna onskar Iasa med mindre barn, af- ven sprak.
Garna nagra kurser.
Vidare upplysningar och rekom- mendationer erhallas i Fredrika Bremer Forbundets Byra, Stock- holl? ?.
Ung flicka, kunnig i matlagniiig, liiine- ocl, konstsomnad samt iiiigot kladsom nad soker plats i skola ellcr fiiiiiilj Gor icke ansprak p2 att vara familje- medlem.
Svar till ~~Skrilkol~~larit rinna ".
p. i., IJpsala.
ung, ~ [h ~ ~ B k d k k flicka, som studerat musik vid Konserva- som genomg5tt en kur:; i fack.
toriet i Stocltholm, afven en tid i skolan for huslig ckonornill, IJp~ala.
oiiskar plats p i gods el.
Iierrgnrti i slutet af 9 k t.
som hjiilp till bittn goromal.
Oiiskas anses som hrni \ je.
Verkligt god plats medlem.
Svar till ~~Familjertitd lenitl, p. r. Hanimarsti.and.
onskas 1 Nov.
af ung flicka, som nu innehar anstallning i storre hushall.
Van och kunnig i ett Ung flicka hems vard och skotsel.
Arbetsam onskar plats p2 Iioiitor.
Har ge och ordentlig.
Sjalfstandig plats i nonigiitt 6-klassig Elenieutarskda familj, brukshushall, b matlag^ el.
under 1 ars tid h: ift an dyl. foredrages.
Ung nyutexamine- darefter stiillning 2 Jariihaiitielskontor ocl Svar rnarkt P l887a, torde sandas irskiirs vid Hrijdern: sjukskoterska genomgatt till Benninge hemskola, Strangnas.
13ah1matis Hnndrlsiiistitut.
Svar til onskar plats l Okt.
Helst privat.
l r, I.
r. i.
1211111 (Giirna brostsjuk.)
Goda rek.
Svar tel. 1 66. till 11Syster Lillyll, Emmaboda.
soker plats till ' .l nov., goda rek.
finnas.
Svar till 1127 W, Ottebol, p. r. rad Ung lararinna, onskar omkring den 15 Okt.
plais i familj, dar jungfru finiics, for ritt bitrada i hushillet, och fiir ofrigt deltaga i alla inom hcnynet fiire- kommande goromal.
Onskas f3 anses soni farriiljeti: edlcin.
Iiin onskas.
Svar emotses tacksaiiit till 1120 W, p. r., Tranh.
Plats som barn- froken D A G N Y S EX-PEDITION, STOCKHOLM.
fPlatss8kande fd sina annonser inforda i Dagny j3r h l f v a priset eller 7119 ore pr mm.
Ung battre flicka Barnskoterska sjukgymnast.
.
som genomgatt smaskolesemina- rium onskar plats i familj att Iasa med minderariga barn.
Kan afven undervisa nagot i musik.
Svar under adress S.
T., Torsas, p. r. Junges Madchen, onskar plats, Iielst i Stockholm, deiitsclier, suclrt Stc.llitrig; d&lt; Kir; 19-hrig flicka som genomgatt smaskolesemina- som sssistcnt eller i faniilj.
Svar derfraiilein.
Offerten itntcr " F. IL ', rium onskar plats i familj att Iasa till!
: Sjuk~yniiiast•â, p. r. Ljungby- p. r. Varberg.
med mindeririga barn.
Kan afven holm.
(Kalmar iiin.)
undervisa nagot .i musik.
Svar un- der adress S.
T., Torsis, p. r.
En 19 ars flicka Som barnfroken eller husmoderns verkliga lijilp oc sallskap onskar riiig, hittre, barn som genomgait praktisk skola, on- kar flicka plats i familj, dar jitng onskas af studentska, nu eller Iang- onskar lamplig sysselsajtning.
Svar skar plats i battre familj.
Svar fru finnes.
Tacksam for svar ti ' Timmer- " Srni lonepretentioner ", p. r., 111- re fram.
Svar till ~Realst~ulentskaa, till DE.^, Annonsb.
O. Larmg.
1, rnarkt:) Farniljemedlei~i~:, sala.
nabben p. r.
S. Gurncelii Annonsbyra, Goteborg.
Goteborg.
Plats - a .apotek. '
- Ung Kindergarten-.
lararinna.
Bildad, ansprakslos flicka LEDIGA PL A TSERJ for Barnmorskeplatsen Vallby och Bolshogs forsam- soker plats sas.om husmoders hjalp i liten familj eller hos ensam dam.
Kunnig i matlagning, bakning och ofriga husliga .sysslor.
Tacksamt emotscende svar .fore 23 ars flicka oktober till ~iFamiljemedlem ", Ang- onskar plats den 1 Okt.
som b a h - elholm, pi r. froken eller husmors hjalp. '
Helst i Stockholm.
Rek finnes; Svar till Ett bildadt medelalders fruntimmer ~ ~ G l a d humorll, t Katrineholm, p. r. onskar fa koniiiia till aldre dam som sallskap och hjalp i huset el- ler ock att foresta hemmet for Ordinarie folkskol1.a; aldre herre, dar tjanarinna finnes.
rare- eller folkskol- Sokanden har farut innehaft sadana platser och ar nu genom dodsfall ledig.
De basta rekoriimendationer, i fasta folkskolan vid Sporek kun- skriftliga eller mtintliga, kunna er- gores till ansokan ledig fore den ' hallas.
Svar torde insandas till DE.
19 instundande oktober under adr.
R.,, poste restante, Gnesta.
Skolradet i Doderhult, Oskarshamn.
Lon enligt lag, vedbrandsersattning 100 kronor, ersattning for fortsatt- ningsskolan 150 kronor, om minst 10 kompetenta elevber daruti under- hos battre ungherre eller ankeman visas.
Skolan ar beliigen i en na- sokes af bildad flicka fullt kompe- turskon vid allmanna lands- tent att ' skota ett hem.
Svar till vagen trakt mil fran Oskarshamn och a28 ar,, Orebro p. r. tillhor litt.
F i normalplanen.
Trenne I I bostadsrum med kok och plante-?
Tvi unga, bildade nickor, ringsland.
Lakarebetyg torde med- folja ansokningshandlingarna.
som genomgatt hush2llsckolal onska Doderhults forsamling i Kalmar plats (helst i svensk familj i utlan- lan den 8 augusti 1912. det) for att under husmoders led- J. Arbman.
ning hjalpa till med allt, som till hemmets skotande horer.
Om barn finnes, villig undervisa i musik och laxlasning.
Svar till sept.
1 9 1 2 ~ ~ Ledig ' s r n ~ s k o l l a r a - rinnetjanst.
Avesta, p. r.
Vid Hvetlanda kopings enligt skolformen litt.
a anordnad snra- skola finneslen ledig tjanst att so- kvinnlig, som genomgatt Gytnnas- ka hos skolradet av dartill kompe- tiska Central-Institutet, oiiskar plats tent lararinna fore den 6 nasta vid institut eller hos enskild per- oktober.
Lon enligt lag, varjanite kan son i in- eller utlandet.
Svar till: ~GymnaStikdirektOr 191 1 D, Svenska beraknas inkomst for undervisning Telegranibyrhs Annonsafd.
Sthlm.
i kvinnlig slojd.
Platsen tilltrades den 1 januari 1913.
Hvetlanda den 31 augusti 1912.
Fr. Hagstrom.
Larari i i na Skolradets ordforande.
med betyg f r h tvEirip sinaskole- seininariekurs onskar plats i familj att undervisa ett eller flera barn.
Kvinnligt bitrade Svar till undervisningsv van D, Srntl- lands Annonsbyra, Jonkoping.
erhaller plats a inkassobyra i stad i Norrland den 1 instundande ok- tober.
Sokanden bor forut innehaft Ung, elementarbildad flicka, plats hos om bud for kopniannafor- som 1 ar haft plats i farriilj i Tysk- eningar och skall vara fullt kom- land onskar plats att vara behjalp- petent att pa egen hand fora kassa, lig vid Iaxlasn~ng elier undervisa hafva vana vid in kasseringsgoromal mindre barn.
Afven van vid hus- och ineddelande af soliditetsupp- liga sysslor.
Tacksani for svar till lysningar, hafva vacker handstil och ~Familjemedlema, S. Gtimzlii An- vara kunnig i maskinskrifning.
Den nonsbyra, Goteborg.
,.
sokande skall besitta ordningssinne, iara arbetsam, rask ocli energisk.
God afloning ar att berakna for sokande.
Endast de, Flicka af god familj kompetent som kunna forete de basta rekoni- som genomgatt Fackskolans i Up- mendationer och fylla ofvarinarnn- sala Iiusmoderskurs och son1 har da villkor, kunna ifragakomma.
Svar fIerfirig praktik i hushall, onskar med betygsafskrifter, fotografi och plats som liusnioders hjalp och Ionepretentioner siiarast ' till marke sallskap.
Svar till .n23 ar,, Nya stadsf fogden, .under adress S. Gu- Tidningskontoret, Upsala.
rnzlii Annonsbyra, Sthlm., f: v. b.
Hus forestandarinneplats, lingar forklaras harmed till ansokan ledig.
Lonen utgar tned ' 300 kr.
kontant jamte bostad och vedbrands- ersattning, samt sarskildt for varje forrattning m. m. Sokande till namnda befattning bora insanda betyg till, yjidertecknad inom 14 dagar. '
Vallby I: r Hammenhog den 1 sept.
1912.,, O., Qlausson.
.. Kommunalnamndsordforande.
Forestandarloneplatsen " id nyinrattade landthusli~ll~skolan i Tomelilla ar till ansokan ledig fore d.
25 sept.
Lon: 300 kr.
.for ar jamte fri bostad och fri mat under pagaende kurser.
Sokanden bor innehafva den for sadan plats, e.rforderliga utbildningen.
Platsen, tilltrades d.
1 nov.
innev.
Ar.
Folkhogskolan, Tome!, !ila, d.
4 sept.
1912. '
STYRELSEN. '
Bildad: barnskoterska, engelska d. svenska; ' for tva gos- Korrespondent, sar, alder 5 ar ocli 4 man.
' onskas fullstahdigt hemma i stenografi och till valsituerad familj i Finland.
Vi- maskinskrifning samt beharskande dare upplysningar .genom Fredrika tyska, engelska och helst afven Bremerforb.
byra.
franskai8 erhaller anstallning a har- varande firma fran 1 oktober.
Be- tygsafskrifter, uppgifter om referen- ser och loneansprak samt fotqgrafi, som .atersandes, adresseras till, Ex- som vill deltaga i alla inom ett port- och Import- ' Alitiebolag 1913 *, hem forekommande sysslor far under adr.
S. Gumzlii Annonsb., genast plats i 2 personers hushall i f. v. .b.
Sodra Dalarna.
Svar ' till " B.
T.
", Kullsveden.
Battre ansprakslos flicka, Guvernant.
Kvinnlig, undervisningsvan erhaller i host plats i Harjedalen ' att Iasa med en gosse till 2: dra klass i laroverk.
Onskligt att afveii i viss nian hjalpa Friin i liemniet.
Betygsafskrifter, nagot sprakkiinnig stenograf sokes.
Ionevillkor m. m. etorde fore niana- Svar till llRutineradll, p .. r., Stock- dens slut sandas under adress Koni- holm St. minister Erland Franzen, Linsell.
Sprakundervisning.
Vardinna.
Stadgad flicka eller yngre, barn- los ankefru af- god.
familj och god uppfostran, frisk.
och stark, med godt, vi.nnande satt .och utseende, kunnig i allt soni.
erfordras for ett battre henis.
skotande samt darjamte intresserad.
af att bitrada nied skrif- goromal, erhiller plats.
genast mot hog afloning for att med hjalp af jungfru .skota 3 personers hushall hos medelalders, aktad, barnlos ankeman.
Naturskon plats i mell.
Sverige.
Svar med uppgift om alder och forutvarande sysselsattning at- Foljdt af rekommendationer eller ref. och fotografi till .God vardinne- plats, !Sept.
1912 " under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm, En i engelska spraket undervis- ningsvan dam, helst infodd engel- ska, onskas till ingeniorsfamilj nara stad i ofre Norrland for att under- visa i spraket.
Svar med referen- ser einotses till C. T.11, poste re- stante, Lulei.
a I.
host - onskas ' herregard en element.- bildad ung flicka att Iasa med- 9- aring.
Svar med ref. o. fot.
till ~~Septeinber 191.2 ((, No,mkopingi p.?
En enkel flicka ',. '.
onskas nu genast som husmoderns hjalp 0th sallskap.
Ber vara kun: nig i bakning och matlagning.
Svar till llVillig och ordentlig^^, Sigtuna,.
.
p. r..
..
Bildad tyska eller tysktalande.
..
Or sjukg ninast eller fikka, som flicka,.
Fgenomg&amp;t sjukskOterikekurs, ' barnkar, frisk och vanlig, kunnig i enkel somnad, farmplats pa landet till borjan af nov.
Afven barnhusa sokes.
Hon skall helst vara .aldre, Fullkomligt pilitlig, duktig i tvatt, strykning och stailnirtg.
Svar med referenser, fotografi och Ionean- sprak sandes till DR. E.,, Storvik, p .. r..
resvan o. sprakkunnig .finnes plats ledig inst.
1 November a. egendom i Vastergotland.
C: a tre manader af nyaret tillbringas antagligen i Egypten eller vid Rivieran.
Loner formaner 50 kr.
pr manad .o; allt fritt ...
Betyg med fotografi - o. refe- renser sandas till Fru O. Breithaupt- Meyer, adress Rannum.
Sprid Vechotidninqgen DAG-NY!
: Beposition j Kapitalrakning j Sparkasse-.
rakning.
411 2 4 01 0 O K~PMANNABANKEN,,.
Stockholms Musikinstitut.
o (~ r s e n a l s ~ a t a 9, n S6dermaimstorg 8, Sturegatan 84, Aber opa all tid annonserna I DAGNY!
.
Brahegatan 7 B. Alliii.
Tel. 11596.
Rikstel.
Ost.
11 85.
Hostterminen borjar den 16 September.
Undcrvistiingsanliieti: Piano, s$ng, violin, harmonilara ocJz ntusikhistorin.
Furstc lirare i sang: Fru Chry Morales, i violin: Herr Julius ~rdizsfrom, i pinrio: Undwfecknad, Larare i harmoni: Direktor Otto Olsson.
Miisikhisto- riska forelasningar: Herr Olallo Morales.
Anmalningar skriftl.
fr. d.
1 sept.
och muntl.
fr. d.
0 sept.
Iivarje dag 14.
1-3 samt ' /, 6 -- ' /, 7 e. m.
Under terniinen annialnings- och mottagningstid dagl.
kl. 1-2.
Prospekt tillhandah2lles.
Filialcr 8 Soder, Kungltsholmea och Lidingon.
STOCKHOLM.
Lektioner i Linnesomnad Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arviku.
- Nat urskoiit (ifven blusar, barnklader m.
m.)
lage.
Billiga 1efnadskostn; ider.
Praktisk metod, utan trickling.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran Hvarje elev disponerar en symaskin.
8.
G. Wirens Tvil- och parfymfabrik.
(Orundad.
1860.)
K@.
Hoflev.
KARIN EONER, Stockholm.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
EVA EONER, Malmo.
Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Wirens utsokta PARFYMER, eleganta damers fortjusning.
Sprid - - DAGNYL Fredrika-Bremer-Farbandet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra Oppen 11-4.
Allm.
fel.
48 16.
Fredrika-Bremer-Farbandets Sjakskoterskebyrii: Tannelg.
25.
Rikstel.
68 98.
(LEDIGA PLATSER) ' Ledig larare- eller lararinnetjanst vid fast folkskola.
D i inom ansokningstiden ingen; okande anmiiit sig till den ledig- orklarade lararetjansten vid Gam- nal ardens fasta folkskola i St. iketvi skoldistrikt i Kopparbergs an, sa kungores denna tjanst a iyo ledig att sokas inom 60 dagar i-an forsta dagen ledigforklarandet i nyo skett i Post- och Inrikes tid- iingar (den 31 juli 1912).
Lon och undervisningsskyldighet !fter lag.
Eventuellt kan undervis- iing forekomma i fortsattnings- ikola och slojd mot sarskild ersatt- iing.
Skolan ar val byggd och lelagen i fridfull och naturskon rakt i sodra Dalarne, nara allmanna andsvagen mellan Falun och He- lemora, en mil fran Bispbergs arnvagsstation, en knapp haifmil ran St. Skedvi kyrka.
Ansokningshandlingar, stallda till; kolridet i St. Skedvi skpldistrikt; ikola vara skolradsordforanden till- iandakomna fore ansokningstidens itghg.
Kvista den 30 juli 1912.
A skolradets vagnar: Elias Saadeliris.
Ordforande.
Adress Kvista.
Allm.
tel. 82 11.
GYNNA DAGNYS Kvinnlig tradg&amp;rdsrnis tare FrAn 1 oktober finnes plats ledig ' or frisr och duglig kvinnlig trad- pfrdsrnastarevid Stockholms Barna- vardsnamnd~ uppfostri~~gsanstalt tor flickor.
.Ansokningar, atfoljda af betygs- ifskrifter, torde snarast rnojlrgt in- sandas till Stockholms stads Barna- drdsnamnd, Fredsgatan 9, som ifven meddelar narmare upplys- ningar.
Innehiiisf orteckning.
Dagens nummer innchAl1cr I Sedan tystnaden brots.
Af Metta Greger.
Kvinnorna och pensionsforhiillandena.
Af Adik / - ' ltil#son.
Operationsskoterska %r plats senast 15 Nov.
vid Jon- kopings lasarett.
For dugande sko-: erska synnerligen formanliga lone- d l kor.
Ansokan snarast till ofver-, iikaren.
Sojourner Truth.
En af pioniarerna for K.
P. R= Wester.
Finlands forsta kvinnliga stationsinspektor.
Friberg.
Af FZZm Af Maikki Louise Stenbock f. Morner.
Herrborum.
Rec.
af Sigrid / .e&amp;~n- hufvud.
F6r folk i allmanhet.
tid fasta smaskolan i Svenljunga, 4lfsborgs lan, med lon efter lag x h tilltrade med nasta lasar, so- tes hos skolradet, adr.
Svenljunga, ' ore den 1 nasta oktober.
Prof ' ordras, men resekostnaden 3 3 kl. arnvag ersattes jamte 6 kr.
i trak-: amente.
Kooperativt jordbruk.
Af Elpis.
Notiser.
FrAn allmanheten.
Insand litteratur.
Prenumeration a, Dagny sker ib namnaste postanstalt eiier bokhandel.
