# ID: svediakorp-per561
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,421
# sentences: 951
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nrr 37.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: l ELLEN KLEMAN.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker saval i landsorten soni i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
5: e A r g.
atockholm den 1 2 S e p t e m e e r 1812 Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Utgifningstid Iivarje torsdag.
Sthlm 1912, P g.
ng u l nds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Mastercamuelsgatan 51, en tr. I Post- och telegrafadress: DAUNY, Stockholm.
I Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons undor texten 15 mm: s hojd per g h g 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10•‹ / o, 20 ggr 20-010 50 ggr 25 010.
Annons bor) vara inlamnad senast mandag f. m.
Likhet infor lagen.
Sphweiz ' nya civillag.
Ilas likstallclhet infor lagen hor till var tids er- for flickan.
I sarskildt trangande fall kall hemkanto- kanda rattsbegrepp - i teorien, i praktiken ar nens rad, sisom Kungl.
M: t hos oss, bevilja tillatelse den icke genomford, nagot soin kvinnorna sarskildt till tidigare giftermal.
Formerna for aktenskaps ingaende aro samma ha en direkt kanning af.
~ a ~ e har, n ' i alltfor manga fall, e n bestammelse for mannen, e n for kvinnan.
som de forut gallande.
Vid fall af intraffadt akten- Och ehuru man maste erkanna, att det pagaende lag- skapsbrott medger lagen giftermal mellan fraiiskild stiftningsarbetet inoni de skilda nationerna tenderar make och den medskyldiga personen, detta i motsats .till en utjamning af de patagligare orathisorna i till en del landers lagar, exempelvis Tyskland.
I sam- detta afseende, synes ' .en full och verklig likhet infor manhang ined skilsmassa kan emellertid ratten for- lagen vara en annu langt i fjarran hagrande fram- bjuda den franskilde, sarskildt om aktenskapsbrott tidsdrom.
Marklig och epokgorande ar darfor den varit orsaken till skilsmassan, att inga nytt aktenskap nya civillag, som fran, och med den 1 januari i ar inom tiden af ett, tva fil1 tre ars forlopp.
tradt i kraft i Schweiz.
I en hittills icke existerande I ofrigt har lagen ganska stranga bestammelser i utstrackning ha genom denna lag man .och kvinna fraga om aktenskaps upplosande.
Aktenskapslagarna ha flera nya och gladjande para- stallts vid sidan af hvarandra, med samma rattigheter och samma rorelsefrihet.
Eller - for att riktigare grafer.
Hustrun ar har fullt jamstallcl med mannen.
beteckna forhallandet - man har i den nya lagen Det talas ej heller om m a n n e n och h ii s t r u n, icke preciserat mannens och kvinnans likstalldhet, utan om d e a k t a m a k a r n a.
Har intet ' akten- man har helt lugnt gjordt sina bestammelser for sam- skapsforord gjorts, existerar egendomsgemenskap.
Hustrun ar berattigad att sjalfstandigt och utan man- hallsmedlemmen, utan nagon uppdelning i kon.
Med ledning af en artikel i den tyska tidningen nens tillatelse fora en process, likasa att utofva ett N u e B a h n e n lamna vi har en ' redogorelse for yrke.
Till skydd af de ansprak hon kan ha.
pa man- de markligare, kvinnorna berorande paragraferna i nen, i fall af att han forsummar hustru och barn, har en paragraf inrymts, hvilken ger formyndarekam- denna Schweiz ' nya civillag.
Myndig ar den som fyller 21.
Giftermal gor myn- maren en vidtgaende befogenhet att inskrida.
I sa- dig. (!)
Aktenskapsaldern ar 21 %r for ynglingen, l9 dant fall kan skild egendomsratt inforas, och doina- A, e
ren kan genom lagliga medel indrifva penningar af mannen till hustruns och barnens underhall.
Vidare kan ratten alagga den forsumliga mannens galdena- rer att helt eller delvis gora sina inbetalningar till hustrun.
Lagen angaende utomaktenskapliga barns stallning ar kanske den allra markligaste ur social synpunkt sedd.
Framfor allt har man borttagit den bekanta paragrafen ur C o d e N a p o l e o n: L a r e c h e r - c h e d e l a p a t e r n i t e e s t i n t e r d i t e.
Men man har inte stannat harvid.
Schweiz ' nya civillag in- rymmer formyndarekammaren afven i detta fall vidtgaen- de rattigheter.
Denna myndighet kan inte endast alagga fadern till det utom aktenskap fodda barnet under- hallsskyl ' dighet utan afven, ifall han lofvat modern aktenskap eller ifall han gjort sig skyldig till vald mot henne, tvinga honom att s t a n d s m a s s i g t e r k a n n a b a r n e t, d. v. s. fadern maste legiti- mera sitt barn, hvarvid barnet erhaller faderns namn och intrader i alldeles samma rattigheter gent emot fadern och dennes slakt som ' ett inom aktenskapet iodt barn.
Denna paragraf lider emellertid af en inskrank- ning, hvilken blir till en stor orattvisa mot manga utom aktenskapet fodda barn.
Gifta man kunna ej tvingas till legitimering af barn utanfor aktenskapet, de ha inte ens rattighet till att frivilligt ge barnet den stallning, hvilken lagen annars tilldomer det - i dylikt fall.
Om emellertid ett sadant faderskap ar be- visadt, kan ratten som gocltgorelse tilldoma modern en summa penningar.
utofver det underhallsbidrag hon har ratt att fordra.
En sardeles gladjande.
bestammelse ar det satt, hvarpa lagen ordnar alimentationskostnaderna for utomaktenskapliga barn.
Barnet har ratt till under- hall till och med sitt adertonde ar.
Berakningen af summan gores efter moderns o c h faderns lefnads- stallning.
Lagen yppar till och med utsikt till en ytterligare reglering af denna sak till barnets forman, i fall faderns ekonomiska, stallning fordelaktigt forandrar sig.
Barnets ratt kan icke beroras af nagon sorts ofverenskommelse mellan fadern och modern, Iivar- vid mojligen den senare skulle ga med pa att afsta fran ansprak pa underhall.
Det ar som af det anforda framgar en ny och i stort sedt fordomsfri uppfathing, som ligger till gruncl for den nu ikrafttradda schweiziska civillagen.
Med ganska oforvillad syn har man tagit fasta pa uppgiften att skipa lika ratt at alla.
Den schweiziska kvinnans stallning har harigenom blifvit i mangt och mycket forbattrad, om afven omraden atersta, dar mera vidtgaende reformer krafvas.
Schweiz ar att lyckonska till att ha fatt en lag som det synes sa byggd pa verklig rataardighetsgrund.
Vaga v i hoppas pa, att den hos oss pAgAende lagrevisionen resulterar i ett i lika man rattEardigt klargorande af a l l a s - k v i n n o r s s o m m a n s - likhet infor lagen?
.
.
- - - - - en rod trad gar kampeii for frihet ge~ioin t r ~ i i i l - nas historia.
Den har kampats pa slagfaltcn, i aii darnas kraftmatningar, i taligt ocn ofortrottarlt motstirid mot oratt och ofvergrepp.
Hjaltar och martyrer Ila fraii- tradt och fallit i I striden, med stridens glans kring sinn namn.
Knappast namnda, for det mesta glomch, ha tu- senden kampat samma strid i tysthet.
Beledda och niiss- kanda ha annu andra kampat den, utan att dc, soni shlo dem emot, ens forstatt, att det var deletta kaniprn gallde.
Sa har det varit bestalldt med kvi; woinas fri- hetskamp.
En Piten bok, som forliden host kon?
ut i Clii- cago, T h e w o m a n m o v e m e n t i n A x c r i r a af Belle Squire, ar ett af dokumenten om 3urti kvh- nornas kamp for frihet strackt sig genom tidcniz.
Fran de forsta kvinnorna i den Nya Varldm, som .- sjalfva omedvetna om det slag de slogca for en stor, samhallsforandrande ide - for egen rakning krafclc och togo rorelsefrihet och sjalfstiandig tillvaro, frani till vara dagars organiserade kvinnororelse., som helt och hallet ar en f r i h e t s r o r e l s e, afven 3n; de min- ga sma striderna om rent praktiska mal understundom skymma bort dess stora och djupa betydelse.
Belle Squires bok har sitt sarskilda intresse geiioiti att den gar tillbaka sa langt som amerikansk civilisa- tions historia gar till de dagar, da Mayriower TOr- de de forsta kolonisterna ofver till Amerikas jord och de forsta engelska kolonierna dar borjade byggas upp.
Vi se man och kvinnor arbeta sida vid sida, i faror och umbaranden af alla slag, i kamp mol vilddjur, i strid med rodskinnen.
Kvinnorna motks .i d dc mindre svarigheterna, de fingo fullt ut kga si:: de!
med mannen.
I detta vor0 de helt jirnizs %i!: ta.
Men ofver till den - Nya Varlden hade gamla fiirdo~iiar, gamla uppfattningar och seder foljt med, och det iiya samhallet gaf inte sina kvinncr den frihet, so111 alla dess medlemmar med lika ratt kunde gora riikiiirig p k Anne Hutchinson ar det forsta ~iamnet, soni riiii- ter oss bland T h e f i r s t h e s o i n e s of: i l i e w w o P l d, sisom forf.
i kapitelrubriken benhxncr dcs- sa modiga, kampande kvinnor frin koloniernas %Idsta dagar.
Hon hade puritanens starka och briiiriar~tlt: tro, men hon hade icke den puritanska kvitinrtiis vm- liga lyssnande stillhet.
Hon hade ett behof af att tala ut sin tro, och redan pa ofverresan till det nya h- det tog hon for vana att samla Etviiiiiorm orr~kijiig sig och predika for dem.
Nar ho11 aiidtligrix hnrlc kommit i sitt nya hem, samlade hon sina kvjriilligi vanner dar h a ganger i veckan och fosisattc att predika.
Hon var en verkligt stor talare, och man borjade att Cangas omkring hcme for ati f i hora, och icke endast kvinnor, afven man ilifuiirzo sig bland ahorarna.
Kanske hade hon ej nott iiigof motstand om hennes gafvor hade varit rriiiidre, mr.
i Arbeta for Dagny.
- I Juvel-, Guld- 8r Emaljarbeten.
DAVID ANDERSEN Amerikanska frihets- kampar.
(B.
~ Comp.
: 8 ~.
~ - - ~ 9 - ~ ...
~ 0 0 0 0 8 8 0 0 0 - --. -- -.
-- A ~ 0 8 d ~ Q O O O ~ ~ ~ O Q 1 t 8 8 ~ 8 8
borjade ' man jamfora henne med de manliga talarna i samfundet, och d2 detta ej utfoll till h e n n e s nackdel hvad innehall och utforande betraffade, fanns det man som forargade sig ofver det intrang de ansago henne gora pa deras omrade, och s i kom motstandet och forfoljelsen.
Hon- forbjods att tala.
Paulus ': k v i nr n a 11 t i g e i f o r s a m l i n g e n togs naturligtvis fram som skal for forbudet.
Anne Hutchinson sva- rade med att citera Titus, som sager att cle aldre kvinnorna skola lara de yngre.
Man svarade henne att aposteln endast menat att detta kunde ske vid sar- skilda, privata tillfallen, och att darmed icke kunde menas utlysta sammankomster.
Anne Hutchinson ville att man skulle namna ett direkt forbud mot detta i skriften, allt kunde ju p i denna tic1 afgoras med ett bibeluttalande, men radet, infor hvilket hon var stamd, svarade att det sjalft forbjode heiines upptradande: Det slutade med att Anne Hutchinsoii utvisades fran kolonien Massachusetts, man fann ' utvagar att pavisa att hon ej var renlarig.
Med Anne Hutchinson foljde, utom hennes f&amp;nilj, hoii var gift och moder till manga barn, hennes van Mary Dyer.
Afven hon ville ha frihet att tala om det, som fyllde hennes sjal.
Saval Mistress Hutchinson som Mary Dyer gick en tragisk dod till motes.
Efter sin ma- kes franfalle flyttade Anne Hutchinson till en utkant af kolonien Manhattan, har blef hennes hem ofverfallet ' af indianer, hon sjalf och alla hennes, med undantag af ett barn, dodade.
Mary.
Dyer som ofvergatt till kvakarna, troligen darfor att dessa bevilja kvinnorna frihet att predika, blef hangd for sin ofvertygelse och sin tro, hvilken ej heller tyckes varit fullt ortodox.
En mindre tragisk historia ar Margaret Brents, ' och ett rnaikvardigt modernt moment framvisar denna.
Man ' skulle med full ratt kunna kalla henne for den forsta suffragisten och en den mest ifriga kvinnosaks- kvinna.
I sjalfva verket var hon helt enkelt en stark, dugande kvinna, som kande sin formaga att harska och rada och som inte ville veta af nagon inskrank- ning hari.
Man vet inte mycket om Margaret Brents stallning, endast att hon anlande till Maryland i sallskap med en syster, broder och tjanare.
Emellertid tyckes hon pa nagot vis varit nara lierad med Marylands forsta guvernor, Leonard Calvert, ty vid dennes dod 1647 befanns det att Mistress Brent utsetts till hans arfta- gare och till ensam utredningsman i boet.
Hon skulle " taga allt och sta for allt ", som det helt kort uttryck- tes.
Detta tyckes hon ocksa sokt uppfylla efter bok- stafven.
Hon icke endast tog besittning af hela hans egen- dom utan insatte sig sjalf helt lugnt i hans stallning sasom hans aldre broders, lord Baltimores, befullmak- tigade ombud, hvilket agde att uppbara rantor och afkastning af hela Maryland, lordens personlig&amp; egendom, nagot som lord Calvert forut lagenligt gjort.
Da sa- ken p a sina hall diskuterades, skyndade hon sig attfa laglig auktorisation, hvilket genast beviljades henne,,, till att marka u.t a n att lord Baltimore blef tillfr3gad.
Sjalf tycks hon funnit denna formalitet helt ofverflo- dig.
Vidare begarde hon sate och stamma i general- forsamlingen efter Leonard Calvert, men nojde sig ej med e 11 rost, utan forklarade sig ha ratt till t ' v a, en efter lord Calvert och en som lord Baltimores befull- maktige.
Marylands styrande man tyckes till att borja med ha blifvit s i ofverriimplade genom hennes snabba och bestamda upptradande, att de gingo med pa allt, men s i kom det vredgade skrifvelser fran lord Baltimore, som ej gillade den gang affarerna tagit och som begarde att generalforsamlingen ej skulle erkanna henne som hans ombud.
Sa stort inflytande hade emellertid Margaret Brent och en sadan stallnir-ig hade hon forskaffat sig, att forsamlingen visserligen afslog hennes begaran om plats i densamma och afvensa hennes kraf pa rostratt, men ej tillat lord Baltimore ' att pa nagot satt komma henne till lifs utan skref till lorden och sade honom, att han kunde skatta sig lycklig att ha ett sadant ombud soni Mistress Brent.
Nar Amerika kommit sa langt, att det skulle fa.
sin konstitution, och striden stod om i hvilken.
ut- strackning frihetens princip ' skulle tillampas, tradde en kvinna fram, Abigail Smith Adams - hustru till John Adams, senare Forenta staternas president - och hafdade for kvinnornas rakning krafvet pa frihet och sjalfstandighet. '
~ a l f t pa skamt, halft pa allvar, hotade hon sin man, hvilken var medlem af den kongress, som antog sjalfstai~dighetsforklaringen, att hon skulle an- stifta uppror bland kvinnorna, om deras rattigheter inte bevakades i den nya konstitiitionen.
Men Amerikas man,.
som vor0 sa omtaliga om sin egen frihet, glomde vid detta tillfalle bort kvinnorna.
Amerika ar som bekant det land dar den organi- serade kvinnororelsen uppstod, och det ar fran Ame- rika kvinnorna i andra lander fatt impulsen ' till sam- manslutning, det viktiga villkoret for att lyckas.
Belle Squires bok gar ofver fran skildringen af de en- staka, for rattigheter kampande kvinnorna till skil- dringen af den organiserade kvinnororelsens hi- storia i Amerika.
Har mota oss de kanda, uppburna namnen af pioniarerna i kvinnosaksarbetet, Lucretia Mott, Elizabeth Cady.
Stanton, Lucy Stone, Sarah Pugh, m. fl.
Och fram- allt Susan B. Anthony.
Som en frammande vandringsstjarna, med ett oroligt, flammande sken, lyser Victoria Woodhulls bild emot oss.
Hennes plotsliga, meteorlika framtradande, upp- seendevackande och dramatiskt som det var, hor till de mindre kanda momenten i den amerikanska kvinno- rorelsens historia.
Forklaringen maste ligga i att man rent af varit radd for att namna hennes namn.
En kvin- na, hvars rykte trasats sonder, som gang pa gang anklagats for saker som manskorna, om ock fariseiskt rattfardiga och utan verklig profning domande, vanda sig bort ifran, blir nagot som ej manga vaga klada skott for.
Det torde dock kunna begaras, att afven.
det strangt sededomande Amerika undersokte i hvad '
man samhallet hade ratt att falla ofver ' Victoria Wood- hull.
: Hennes fullkomliga oraddhet, hennes lugnt utta- lade afsikt att afsloja icke endast ruttenheten i sam- hallsforhallandena utan afven bestamda, uppgifna per- soners korruption och dalighet, hennes for de rnakt- agande obehagliga satt att peka p i sociala missforhal- landen, allt gjorde sitt till for att afventyra hennes stallning.
Den som ar farlig, maste ju oskadliggoras - till hvad pris som helst.
Det finns da ett satt, som ligger mycket nara till hands och som ar ganska osvik- ligt i synnerhet nar det galler en kvinna, - att an- falla hennes person och kasta skugga pa hennes per- sonliga forhallanden.
Detta lyckades ocksa fullkomligt hvad Victoria Woodhull betraffar.
Det ar icke afsikten att har soka rehabilitera Vic- toria Woodhull ur vanlig social synpunkt.
Om hen- nes person och hennes privata forhallanden saknar jag tillrackliga kallor for att gora ett bestamdt uttalande - det vore ej heller af nagon vikt att gora det - men vid lasningen af Victoria Claflin Woodhulls historia framstaller ' sig oundvikligen tanken pa huru varnlost kvinnorna aro utlamnade at ett grymt eller i basta fall tanklost samhalles dom.
Hon, som talade glo- dande ord om att det ej far finnas e n moral for man och e n for kvinnor, som begarde att den prostituera- de kvinnan skulle stallas lika med mannen, som be- gagna sig af henne, som anfoll kyrkan - men aldrig religionen -, som diskuterade regeringens atgarder, lagens paragrafer, politik och finanser som en tranad statsman, hon maste fallas, och hon svartades ned i pressen, hon fordomdes fran predikstolarna, forfoljdes af lagen.
Det k u n d e vara i hamnd och af sjalfbevarel- seinstinkt fran deras sida, som blifvit anfallna af henne.
Visst ar att Elizabeth Cady Stanton offentligen- har tagit hennes forsvar.
" Hon skall ' en gang bli lika be- romd som hon nu nedsvartats af forblindade och fega man och kvinnor ", skriker hon och tillagger, att Vic- toria Waodhulls namn en gang skall fa sin gifna plats som befriaren i .kvinnororelsens minnesbocker.
Hon spridde bestortning och uppror inom kvin- nornas eget led.
Susan B. Anthony sjalf drog sig undan .fran henne, mest kanske skramd af det ofver- dadigt dristiga hos henne, af att hon gick sa brost- ganges till strids.
Till en tid maste Miss Anthony emellertid finna sig i att hennes egna narmaste ofver- gafvo henne och flockade sig kring Victoria Woodhull.
Det stod ocksa i borjan en framgangens gloria om- kring henne.
Vacker, rik, omtalad inom finansvarlden som nagot underbart - hon och hennes syster hade startat ett stort, framgangsrikt bank- och maklarefore- tag i New-York - var hennes namn i allas mun.
Nar hon sa plotsligt kastade sig in i rostrattsrorelsen, pa egen hand framforde det uppseendevackande pasta- endet att Amerikas kvinnor i sjalfva verket agde rost- ratt enligt fjortonde och femtonde amendmentet till kon- stitutionen och i ett memorial begardeaf kongressen en D e c l a r a t o r y L a w, som skulle fastsla denna kvinnornas rattighet, koncentrerade sig allt som fanns af ' Allm.
Pensionsfor si kringsbolay e t, ~tociihoh, nieddelar tiil sardeles billiga premier: Lif-, Blandade Lif- &amp; Kapital- samt Barnforsakringar Liberala invaliditetsbestammelser.
Bolaget ansvarade den 31 dec.
191 1 for en lifforsakringssumma af 89,650,951 kronor.
intresse for kvinnornas sak kring henne.
Aiinu: mera uppseende vackte hon, nar hon sedan stillde iipp sig sjalf som kandidat vid presidentvalet 18 ' 12.
Tillsarr: mans med sin syster gaf hon ut T h e W c o d h tr l l. a n d C la f l i n W e e k l y, en veckotidning, som i f r h borjan var en stor succ6s - den gick ut i en upplaga af 50,000 ex. - och hvari hennes kandidahr natur- ligtvis stoddes.
Men det var ocksa i deri tidiiingrii, som hon gick till storms mot bestaende ~issforhiiliaii- den pa det fullkomligt kompromisslosa satt, som inte skulle komina att forlatas henne.
Hon % !l, iiimi i fallet kampande; fran plats till plats drog hon om- kring, medan atal och haktningar lurade p2 hetiile, och talade i flammande ord ofver samhill.soriittvlsor- na, om kvinnorna, som lagen intet skyddade och ink gaf ratt.
Hennes bankforetag ramlade, d2 hon iiitc langre hade anseende och darigenom kredit, likas2 gick det utfor med tidningen, hennes forrnogerihci uppslukades och hon forlorade hela sin sociala ctiilf- ning.
Sjukdom brot hennes halsa, om ock ej heiitics ande,.
och till sist maste hon soka ro i frarnmaiitle land efter sin stormiga fard.
Huru an en verkligt ovaldig dom ofver Victoria Woodhull en gang kommer att utfalla, e t t 21- visst, likt den oradde lakaren, som nar sadatit hiifves vct att begagna knifven, satte hon den pa samhallets kraft- bolder, och hon oppnade nya vagar for den amcri- kanska kvinnororelsen.
Handelsernas yttre gang gaf einellertid Susac Aii- thony ratt i den afvisande stallning hon intagit ~ii.t Victoria Woodhull.
Nar denna var brinteri odi bsrta, samlade Miss Anthony de kampande krafterna kring sig.
Det ar dock inte sa latt att afgora hvem af de tvh, s m t hade ratt i fraga om den utgangspunkt, fran hvilkcn rost- rattskampen skulle foras.
Victoria WoodhuiE holl p&amp;, att kvinnorna enligt konstitutionen r e d a n agde de politiska rattigheterna, det gallde endast att f2 ch:: erkanda och fastslagna.
Susan Anthony Dcgiirdc, at!
de nu skulle b e v i l j a s kvinnorna.
Hvem vet om mojligen den vag Victoria Woodhull ville d a iri p5 varii den kortare?
- Huru darmed nu var, hoii gick: iilclci- i striden, och kampen fordes vidare af mdra, iifucr hennes brutna lif.
O c Kortfattad som Belle Squires bok ar, ger cleii en god om ock hastig konturteckning af de a; ii~i.ik; in~k; l hinrior, hvilka forst tradde fram som k&amp;- !par i Irtlet for allman och lika frihet for rnanskoriia, oheron~rle af om det ar man eller kviiina.
Den ar varci ait iii- sas, och de bifogade portratten, i synnerhet c k iiici-a okanda och ej forut sedda, aro af stort iilt1.-essc, Anie- rika fortjanar var sarskilda uppmiirksamhet.
i2ngt innan andra landers kvinnor fattat styrkii och hrty- delsen af att ena sig i solidarisk ~amniarislui~lilig, stodo de amerikanska pioniarerria redan i sluteii trupp midt uppe i striden.
Vi, som se tillbaka, k i r i m ~ ocksa ofverskkia hvad de verkligen utrattat och ofiirhehill- samt ge dem vAr tacksamhet.
Icke alltid kuiidc upp- ASTRRD A H L S T R O M 8~ MODEAFFA~ 18 SMALANDSGATAN 18, Stockholm.
(Vid Nnrrmdmstorg.)
~ekornmendsras.,
421 D A C N Y fattningen vara lika ofop~illad.
Nyheten i deras fram- tradande forvirrade till att borja med afven dem, som annars helt gripits af insikten om att kvinnornas for- hallanden maste omdanas.
Sa skrifver Fredrika Bre- mer, som vi se visserligen i stort gillande men dock med en viss inskrankning i erkannandet, under sin resa i Amerika 1851 om de C o n v e n t i o n s o f r i g h t s o f w o m e n, som da sedan nagra ar till- baka hallits i de norra staterna: " Bravaden i dessa ar ett ofvergaende moment, som af sig sjalf skall af- falla, nar fullandningen kommer.
Manga djupgaende och ' sanna tankar blefvo uttalade i den senaste kon- ventionen, som forlidet ar holls i Massachusetts och- som besoktes af tusentals bade fruntimmer och man; fortraffliga tal hollos vardigt ' och vackert af flera ut- markta talarinnor. "
Vi veta huru omdomena om, des- sa talarinnor lato fran d e hall, dar man icke fattade, och icke v i l l e fatta, den stora inneborden af deras strafvanden.
Begabberi och forfoljelse blef deras lott, deras vag var tung och bitter.
Dock fanns det afven da, i detta tidiga skede af kvinnororelsens historia, icke endast framsynta och vakna kvinnor, som forsto- do hvad deras kampande systrar gjorde for dem, utan ocksa man, som sago en framtidsstat af verkligt fria man och kvinnor %hagra for sig.
Sa sjong Walt Whit- man: Kvinnorna och presidentvalet i Forenta Staterna.
Folk- rakn.ingsbyran i Washington har, med stod af .senaste folkrakningen i april 1910, offentliggjort en ofversikt afi antalet rostberattigade kvinnor i de stater, dar kvinnorna: aga rostratt, som bekant nu sex: Kalifornien, Colorado, Ictaho, Utah, Washington och Wyoming.
Antalet upp- gick till 1,346,925, hvaraf 654,784, eller 48,6 procent, vor0 infodda hvita, 333,925 eller 25 proc.
hvita kvinnor, !odda af utlanningar, 327,682 invandrade hvita kvinnor, 13,488 negresser och 17,046 indiankvinnor och asiatiska kvinnor.
" Time ' s " korrespondent i New-York forklarar, att de&amp; icke kan vara nagot tvifvel om, att- kvinnornas roster komma att inverka p&amp; presidentvalet i de sex staterna.
De tre presidentkandidaterna Taft, .Roosevelt och Woodrow Wilson forsoka ocksa vinna kvinnornas roster och hafva insatt kvinnor som medlemmar i sina respektive agita ' tionskommitteer.
Insand litteratur.
A l b e r t B o n n i e r s forlag, Stockholm: Hela Stockholm.
Af Beyrotz Carlsson.
Haft.
20-23.
- 97 satt att tillaga svamp.
sammanstallda af D. F. H u g o G e b e r s forlag, Stockholm: Gamla Stockholm.
An- teckningar ur tryckta och otryckta kallor, framletade, samlade och utgif na af Claes Lundin och August Strindberg.
Tredje oforand- rade upplagan.
Haft.
4-5.
- Illustrerad svensk litteraturhistoria.
Af Henrik Schiick och Karl Warburg.
Ny fullstandigt omarbetad och tillokad upplaga.
Andra delen.
Haft., 7., P.
A.
N o r s t e d t t3 S o n e r s forlag, Stockholm: Sveriges.
handelsintressen i ryska riket.
Af / da Backman. '
, Where women walk in public processions in the streets, the same as the men, Where they ente; the public assembly and take places the same as the men; Where the city of the faithfulest friends stands;.
Where the city of the cleanliness of the sexes stands; Where the city of the healthiest fathers stands; Where the city of the best-bodied mothers stands, There the great city stands.
Skaldens- blick g2r in.
i framtiden, hans kall ar att sjunga in framtiden.
Amerikas stora skald siade om en framtidsstat; dar full frihet radde bland manskorna, dar man och kvinnor i verkligheten gingo b r e d v i d h ' varandra.
Mera an ett halft sekel har gatt sedan dess.
'.
Annu ar det i framtiden, som synen hagrar.
.
" SPLENDID " ' Ellen I (lemnn.
.
PASSFORM TYll &amp; gnys Som ...
.
Idsekrets f landsorten.
Kr.
4: 25 (&amp; 7: 5 0 i agn^ dnskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt hac tlll sitt mdl af t tillva- rataga allas intressen p4 skifda platser, fii vi har- med uppmana viira lasarinnor i landsorten att de idi att underlatta denna vdr uppgift, ville till tid-.
. '
ningens redaktion insanda @ dana not jser, " som NORDISKA KOMPANIET.
utdfver lokalintresset innehPIIa saker af vikt fdr STUREPLAN.
: I ' kv / nnordrelsen I dess helhet.
Johm Lundstrom &amp; C: o A.43.
Kukgl.
Hofleverantar.
1: ma Msskiiikr ossad Anthracit Hush&amp;llskol, Cokes, Brikettter.
Riks-Tel. 4 27, 9427.
Kontor: Skeppsbron 18.
Allm.
Tel. 2288, 2249.
AKTIEBOLAGET,,.
n; -.
.
* e~ * e * eeee~ * * * eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeoeeeeeee~eeee D A G N Y S LASARE bara gynna e e e e.
.
.
' Nagra bref fran Fredrika Bremer. "
. '
.
(Hittills otryckta.)
Meddelade af Lotten Dahlgren.
F redrika Bremer som brefskrifverkka a r, varldSberyk- tad.
Hennes ' alltjamt son ' i.
oofvertraffade ansedda reseskildringar fran Nya och Gamla varlden aro ju affattade i ' brefform och till stor del byggda pa verk- liga bref.
Till evardelig nytta for kannedomen af Fredrikas inre och yttre lif ha stora mangder af hen- nes bref blifvit bevarade at eftervarlden och nya sa- dana komma ' annu i dagen.
Visserligen aro ej alla dessa lika markliga, men de ha e t t gemensamt drag, afven da formen ar nagot vardslosad och innehallet skenbart alldagligt: de afspegla brefskrifverskans egen personlighet pa det mest lefvande och karaktaristiska satt.
Sa fornekar sig ej heller i de jamforelsevis enkla hittills otryckta skrifvelser, som harmed fram- laggas, den till sjalen rika, till hjartat sa varma man- niska, som - vare det sagdt till var tids berom - vi allt mer lara alska, vorda och uppskatta.
.
Brefven ' aro stallda till en af Fredrikau rnanga van- ner, f r u U l l a L i m n e l l f. L o v e n s t e d t - svarmoder till fru Fredrika Limnell i dennas andra gifte -, en intelligent &amp; h intagande kvinna, hvilken halften som fosterdotter halften som lararinna till- bragt sin ungdom i skalden Franzens hem.
Antagli- gen var det dar bekantskapen med Fredrika Bremer ingatts, en bekantskap som fortsatts sedan fm Lim- nell, efter sin mans, kontrolloren vid tullverket C. Ch.
Limnells dod (1830), afflyttat till Hedemora si- som Vardinna och husforestandarinna i lagman Cal- lerholms hus.
Fru Limnell hade sommaren 1844 till- lika med Fahlcrantz varit Fredrikas kamrat under hennes resa i Dalarne, och som vi se af brefven, ar denna mycket angelagen att tillforsakra sig samma goda ressallskap under sin for sommaren 1847 pla- nerade resa i Norrland.
Sasom norrlandska agde dessutom fru Ulla - af sin illystra vaninna an titu- lerad med smeknamnet " kamrat ", an " Cherubim " - de basta forutsattningar att val fylla sin plats som.
midnattssol&amp;s.
ciceron pa en " midsommarresa " * *.
till ' land.
frin dig utom genom andra, pa Pang omvag, och in- genting med besked?!!!
Nej, visst icke!
Det kan har., ken forklaras eller forsvaras.
Nu skrifver jag, nu fragar jag, nu da jag - - ej kan fa svar forran - i host, oni vi lefva.
En orimlighet till!
Sota Ulla jag kan dock icke hjelpa det.
Jag maste anda nu saga dig hur mina tankar besokt dig, och- hur mitt minne omfamnar och stackar dig och hur gerna jag ville .veta nagot narrnare om dig och ditt befinnande.
Till min ursakt for detta brastortade och om svar hopplosa bref maste jag dock anfora, att en utrikes resa amnad att foretagas forst i host nu kommit mig ofver hufvudet, och att i stallet att ha hela sommaren atii skrifva bref pa till Hedemora sa finner jag mig, till min forskrackelse nu blott ha tre dagar for mig innan jag gar om bord p&amp; Gauthiod for att med min Mor och sys- ter afgh till Tyskland och der vid Rhenstranden med Agathe begagna ett Grafenbergiskt bad.
Det ar H u s s, (nast var Herre allsmagtig i Svea land) som bestallt om detta.
Som befallningen afser Agathes halsa lyder jag utan att knysta sa gerna jag an, for min del, stadnade har.
Denna planforandring for var resa forsiggick for fa dagar sedan och jag helt perplext grep mig an och borjade satta i ordning mina angelagenheter I Sverge.
Hjertats kommo i forsta rummet, och fastan jag .n u ej hinner fil svar fran dig sa ber jag sil vackert: s6ia Ulla, i host nar jag kommer hem - i slutet af Septem- ber - lit mig da i mitt hem finna ett litet bref friin dig som sager mig hvad jag gerna vill veta!
Mycket jag ock ha att saga, att beratta dig, men -- - det ar svart att komma sig fore att borja, och b ~ r j a r jag e2 gangr sa torde jag aldrig sluta!
Kommer du till Stock- holm nigot nasta vinter?
Sota Ulla, hvad det skulle kannas roligt.
Gud signe min sota snalla kara Ulla och late henne vara god pa hennes innerligt tillgifna Fredrika.
Halsa din praktiga Lagman Thorgny i v6rdnad fdn mig.
o Fredrika, Bremer till Ulls Cimneli.
A r s t a d.
2 7 J u n i 1 8 4 6.
Min lilla snalla kamrat!
.
Min goda sota Ulla!
Hanger det ihop med nagonting troligt, nagonting forsvarligtt nagonting rimligt, nagonting fornuftigt att jag, (som sa ofta tanker p i dig, sa gerna vilt tala vid dig, hora om dig, som heta vintern amnat skrifva till dig, annu icke skrifvit till dig och annu ingenting hort Brefven tillhora fru Hilrna Svedbom, med hvilkens godhets- fulla tillstand.
de har for forsta gangen offentliggoras.
* * " Midsommarresan.
En vallfart ", ar titeln pa den bok, som blef frukten af Norrlandsfarden.
.
Min egen goda, snalla Ulla!
Har sitter jag bade flat och glad vis-his ditt bref af d. l lyars.
Glad (och rord for det du skrifvit till mig &amp; innerligen snallt; och flat emedan jag ser af ditt bref, att du tycker om att f&amp; bref, att du onskat bref af undertecknad.
Sota Ulla!
Hade jag verkdigen trott det, huru gerna hade jag ej skrifvit flera @ nger!
Men jag har gatt med en inrotad tro att brefvexling alls icke var din sak, - och medgif att du har, p % ett tyst satt, gjort allt hvad du kunnat for att ofvertyga mig der- om!
- - - Jag hade dock nu, fore islossningen, sakert brutit isen och brusat ut 6fver dig, som en storm med forebraeker w)
och fragor om icke ditt bref afvandt den.
.
Nu, s.a hjert- talade enligt vara bierg: karakterer; A r els - k u t a p,.
fran ' ligen och innerli.gen tack,.
milla sota Ulla, for detta .bref,.
Sverge hade blott den olagenheten.
bland Rhen-bergen, d&amp; jag ' ser.
dig sjelf sii helt och hallet, och som jag att .ingen kunde raett uttala ' .och komma i,hag dess namn,, gerna kan branna opp, (ehuru det ar onodigt) emedan s i att: det .maste .utbytas.
mot - ett., tyskt bergsnamn., Det jag har det sa.
val uti mig, {der det ocksa ar .bast var ett litet.
barnsligt, gladk.
upptag, s,om du - bordt vara i behall och, bast gomdt.
Och, nu -.
hvad.
det vore, ro- med om liksom att se folklifvet.
(det.
Katho1ska) wid Bonn-.
ligt att vara med dig och nyttja mun i stallet for pen- hofens kyrka, pa Rhenstranden m .. m..
.
.
Men Ulla, nar skola vi tala om allt detta och nar nan!
.
.
.
Och hade jag ej mitt hem,.
och der, de kara mina, sa skulle jag bedja dig att i i skulle satta h s till- skall jag fil hora af dig om iitskilligt som - - -?
Det har varit piitankt att vi i var skulle resa till sammans, och .da skulle du se huru jag ocksa kan halla af, och vara .lyckl,ig med en menniska som jag haller af B i e for att Agathe der skulle kunna fortfara med den, och hvars hela vasen ar mig behagligt i allo.
Ja, jag forliden host, vid Marienberg begynta vattenkuren,.
- som.
skulle riktigt lagga an pa att enlevera dig ifran Lagman.
sakert ar mycket passande for henne; - emedlertid ' ar honl Men nu, - for narvarande vill mitt ode icke detta.
Men nu mycket frisk och rask, sa jag vet icke om den resan hade jag icke de mina och vore med dem, sil ville- jag blir af.
Skulle ' den icke bli af, - sag, sota- Ulla, skulle du ha tid och - hag till en Norrlandsresa med mig antingen ' vara med Ulla.
Ar det s a n d Ulla, att du kommer till Stockholm i var?
frAn Stockholm med Angfartyget som afgar dit opp for Och kommer du da.for langre tid?
- Tank om vi annu Midsommar-resande, eller ock fran hviiken kuststad du kunde gora den der Norrlandsresan tillsammans, och se: ville, der jag pa vagen harifran kunde mota dig?
Jag Midsommarnattssolen och Franzen!
.
Den resan ligger tror icke att resan, med besoket hos Franzen, skulle mig alltjemt i hagen, och jag tror bestamt att den blir racka ofver 14 dagar.
Hvad sager du?
Skulle resan till af en gang.
Och da Ulla, skulle vi spi-aka om sa.
myc- Bie bli utaf sa far jag troligen 1 % att folja med min ket, mycket.
Jag tanker mig den resan mycket roligare lilla syster, och da - - men gerna ville jag i alla fall an alla konstresor i verlden i konstuppfyllda lander, och nu veta hur du ar disponerad for norrlandsfarden.
Denna vinter ha vi tillbringat helt och hallet pil Ars.
med dig i de der sma fattiga kuststaderna pilvagen skulle ' Blott en och annan gAng har .jag varit i Stockholm pa jag just ha kalas.
Men ensamma skulle vi tva vara, dagar, och da sett folk, haft sma soirier och va- nagra h-t en betjent med, men ingen " Magnificens " '!
Jag har genomlefvat mycket sedan jag siit ' s i g dig; rit sallskaplig., I ofrigt ar., var landtliga enslighet mig en del af * den sort, som maste tigas med till domedag, mycket kar.
Mycken oro, och .sinnesrorelser af.
.
manga en del af den som vore roligt meddela, och till denna slag har.
jag haft under dessa tva sista Ar, mer) sedan en hor Capltlet om resan.
Denna var merat interressant i min- tid har ett djupt lugn kommit ofver mig, nagot himme- net an rolig ' medan den rackte.
Agathe var mycket sjuk lens, ntigot jordens, och 7 v a h t tacksam ar jag d&amp;for.
p4 utresan, och lifvet vid badet, da vi andtligen kornmo Lugnt och behagligt ar: afven.
vart.
enformiga lif har; dit, var alltfor strapserande, i .synnerhet for kroppen., Agathe, frisk och snall, ar mig ett kart .sallskap som - j a g.
Men Tyskland ar just nu ett i hog grad interessant land alltid gerna ' talar for och med.
Min .MO; ar h h d och.
att vistas uti,.
ty det andliga lifvet a r i full jasning;,.
re- gladtig.
Om aftoame.
aro, vi aiitid tillsammans i vah bla ligion och politik aro ofverallt talamnena och.
man far vinterformak, der vi da lasa hogt, nigot lattsmalt, den.
hora alla nuancer i f tro och otro och vantro; och de ena afton jag, den andra afton Agathe, medan.
~arnma mest motsatfa ofvertygelser ii alla amnen; och allt yttras 6p- lagger patience och bor pA,: och - nickar litet ibland: pet; forsta eller andra @ ngen som man talade viden person,, Nar, klockan slar.
10 i tornet bryta vi opp, ga till hvila (sardeles om han var af det manliga konet) SA fick man hans, och - sot smakar siimnen i det fridfulla hemmet.
.
Men hvarfor sagw min egen Ulla, atf jag ar.s&amp;myc- tros eller otros bekannelse, hans leinadsasigt att hora.
~ a -.
ket god?
A&amp;!
Vore.
jag verkeligen god, ' da vore jag det der vi vor0 (Marienberg).
ligger midt i det s ti a r rka- lugnare och lyckligare.
Men det a r just haruti, som det tholska Tyskland (vid Rhen), och der - som barmhertig. '
syster, i sjelfvillig fattigdom, och verksamhet for de felar mycket.
Men hvem ar god nu pa jorden?
Den sjuka och vanlottade, traffade jag den lyckligaste menni-.
gode ar dod, * Balder ar dod, och, sen dess ar allt.
ofuli- ska .jag annu.
traffat p&amp; jorden, afvensom en af de be- komligt i verlden.
- - ~ahlcranbi lefver och mar val och- a r verksam i sina hagligaste till utseende och satt att vara.
, Hon var en arbeten; jag hade nyss bref och skrift friln: kyrkliga formogen froken fran Hamburg, omkr. 30 ar gammal, mycket omtyckt och fjasad.
i verlden, och som lemnat honom.
~ a b i a n Wredeo a r.
gift och med en.
vacker god och allt for att.
.. du vet!
.
.
icke interessant som renhjertad, plipoilskande - q&amp;na, ' om henne och mycket annat.
ville jag helst munt-, @ e .egentligen intagande, men fiirtraff- saliskapsmenn.iska, ligen tala, ville tala om huru jag ocksa tillbad p&amp; kna lig.
innom hus, enkel, ansprakslos, duglig och mycket.
i Bonnhofens kydca, och huru jag a t surmjolk i vards- ar ' jag ofvertygad om, bra, i synnerhet for honom, det huset der bredvid med muntra vanner ' sardeles en mor- gon ' da vi alla .forestallde.
berg; vor0 der som berg, och samt att detta gifternial var och.
a r vigtigt for.
hans: lef- nads lycka.
.
.
.
.
.
.. ..,.
* .Anspelar p4 FahIqantzi hvilken utgjort.
en af sillskapet.
Fabign Wrede, R. Bremers kusin,,.gift med Aurore; de Geer.
.
,.
.
.
under resan i Dalarne.
, ' ' * '. '
' - ' ' d en.
.
.
- ',
Tacka Lagman, min sota Ulla for sin vanliga hals- ning bade pa prosa och vers; jag fruktar, att jag ej kan komma till hobergning vidare, utan forst till hosten, i - en stor tryckt lunta * - den storsta jag skrifvit, men ock troligen den sista af denna art.
Den far d u lAf att tycka om, Ulla.
Om Lagman gor det?
.
.
.
.
.
jag betviflar.
Tacksam forblir jag i alla fall for hans godhet.
Sag du gubben Arndt pil Kumla * " nAgon gang?
Jag sig honom nu vid Rhen.
Han sjong annu Franzens visor med hanforelse och talte svenska, och om Sverge med warma.
------------------- Din innerligt tillgifna Fredrika.
Du sager mig ju nagot om ~orrlandska resan Ulla lilla?
!
.
Arsta d.
7 mars 1847.
O [V a r e n 1847.1 Det gar, det gilr!
Min sota snalla Ulla, det gar for fulla segel och strykande vind, nu sen du afven ar for det!
Jag har vantat med att skrifva, till dess jag klart sag; huru det skulle g&amp;.
Forst med Bie eller Augusten- badsresan, som vi tankt pA hela vintern.
Men ju nar- mare varen kom, ju mer vande sig Agathen mot den re- san, och dertill har nu kommit, som slutpunkt for den - atminstone denna var - att Badinrattningen icke blir ratt i ordning forran till Midsommar, men d i ar for sent for oss, och - summa summarum: den resan ar uppskjuten till hosten.
Nar jag sAg hur det blef har- med, sardeles i n n o m min lilla syster, krop jag fram med min Norrlands-resa, som varmt .appladerades af deni snalla lilla systern, sardeles for " mitt sallskaps skull ",; och for att jag anda " aldrig skulle fa ro i minom sjal, ' forran jag sett Midnattssolen ' ' m. m.
Kom sa ett bref fran Gubben Franzen (for hvilken jag litet glunkat om vAra planer), ett bre!
s i snallt och hjertligt och som s % varmt bad oss valkomna till S a t r A [Sabra] p r e s t- g i r d, der han bor om sommaren; och n r i rykte jag fram med saken for min fru Moder - ' som alltid har en liten ' munter karlek till smA ekipeer - och.-motte har en sadan medvind, s i - nu var ej att krusa ' med saken mer, sardeles, som din epistel kom .i det samma med an- noneke om e?
manads permission!!!
Jag tar dA for gif- vet, min sota Ulla, att vi fara till vara solar, och tan- ker stilla allt derefter.
Men e t t maste du tillita ' mig, ' och det ar att b j u d a dig p&amp; denna lilla lustfard, och, att besta det materiella .dertill.
Tank pa dina barn!
och.
tank att jag har inga sadana, och raknar som basta giidjec if ' resan den att fa fardas med dig.
Norrlandska.
.
fartygen skola ' vara bra; och becfvht inrattade, och turem ' iacker ej m&amp; an hogst fjorton dagar; .Det fart) - %, som.
',.
enkom far ' dit.
upp ' for Midnattssolsvallfardare far - tror j&amp; ' - d.
h Juni, ... .. ~ e h, min .lilla Kamrat, ' om dh ar med derom, * Romanen ~Syskonlif B..
.
' * * ' eumla - var ' som .b; ekant Franzens pastorat aren 1810-1824. l .I ' C.
s ' '.
s % tanker jag att vi ta oss en litet langre tid, Atminstone en veckas tid till, for att vara hos Franzen, och gora en liten utfard innom Angermanland till en nejd der man skall finna " forvanande Naturskonheter " skrifver Franzen.
Kommer nu an pa om vi skola ta ass denna vecka p i denna sida eller pa andra sidan om Mid- sommar.
Sag mig ett ord om hvad som gassar dig bast.
Mig vore det kart att ta denna excursion p2 sed- nare tiden, ty min syster Charlotte fran Skane med sitt Rad kommer hit till borjan af Juni och gerna ville jag vara nagon tid har med dem.
I slutet af Maj far jag val in till staden och far d2 kanske drabba tillsammans med dig.
Sota Ulla!
Matte vi blott f&amp; vackert vader, och dem na lilla tur skall bli mig sa hjertans rolig, och som jag hoppas det, for dig ocksa.
Nar jag fatt svar friin dig SA tar jag ju forr dess hellre, platser for oss pa %farty- get for att fa dem goda, och for resten haller jag resan, hemlig for Allmanheten - tills vidare.
Tva fruntimmer: tillsammans ar det allra behandigaste ressallskap jag vet.
Nar jag rest sa, har det alltid gatt bra, alltid varit vac- kert vader, och alltid roligt.
Geijer ar d o d Ulla!
Dog s i latt och lugnt och godt, och s i i rattan tid, som det tycks for iMe~misko- ogon.
Val honom!
.
.
.
Franzen foljer val snart.
Roligt att f A se honom an en gang dessforinnan.
Adio lilla kamraten min!
Hejsa!
hopsa!
Till Mid- nattssolen E Lappland; vi skola dricka dess sk21 i samma glas!
.
Din Fredrika.
Ip A r s t a d.
16 J a n.
1 8 4 8.
Hur ar det med min Cherubim?
Ack!
lag ' tycker att den har gria blytunga himmeln, som allt sedan Ny- Aret jemt hanger ofver oss, skall hanga dubbelt sk bacg ofver Hedemora.
G i r du ut om dagarna min s6tu U&amp;?
Ack!
g&amp; litet ut hvar dag, blott for att andas frisk luft; det gor mera godt an man tror.
Det hjelpcr igenom d&amp; tappta och qvalmiga af lifvet.
Kanske, emcdleriid, att du nu ' icke kanner mycket af detta.
MMe sh vara!
Kanske ' ha Jul-ljus och karlek gjort atmosferen oirikririg dig helt ljus och latt.
SA mycket, mycket biittre!
&amp; Iiitte s i fortfara.
Har ' p&amp; Arsta ha vi karint det sardeles dufvet i Jul.
Agathe har varit ' klen; Aren begynna val att litet tynga mig.
Men en herrlig Jul-otta hade jag i var landskyrka, upp i full af ' ljus och sang.
9 ' Valkomtne~i skona morgonstund! "
Den var gudomligt hemlig.
Ack!
Att andaktens frojd skall vara sa ofvergaende!
Storra och skonare " ar ingen. '
Agathe ar battre nu, och.
vintern lider.
Nin Moi i r i- staden.
Carolina ' Rosen * ar ute hos oss.
Hon ar eit nienniska fned hvilken man kan lefva angenamt med bade tankar och kanslor, en r i k t i g mentiiska.
Till hofvet I.
o Grefvinnan Carolina Beata Rosen f. Lagerstrile, statsfru hos drottning Desideria.
D A G N Y hor hon da icke hvarken .i godt.
eller ondt, sa det ar ingen ide i att hon skall vara Statsfru.
I Stockholm do mycket bekanta gamla, unga.
Brink- man somnade af pa Julafton sittande i sitt soffhorn se- dan han lagt in Julklappar at sina sma vanner.
Och harom dagen dog ifran sin make och sitt nyfodda forst- fodda barn en ung, vacker, begafvad och alskad qvinna Ava Wrangel, fru Geijerstam *.
Detta var af de sorgliga dodsfallena pa jorden.
Din lilla M: lle Falk (hon pa angbaten!)
har fatt sig en liten vers for sitt album.
Den ar sa har: Fritt sodern t e o, skryta af grafiar och tempel, och skonhetens stampel pa ode ruiner, af giodande viner och .kalla statyer oandliga vyer med mer;, med mera.
Den ager dock ii&amp;.
bland skonheter flera de basta pa jorden; dem skankte oss lyckan G ' " blomman af norden * * ll och Nordiska flickan!
Jag lefver i en verld af bocker som dels komma till mig, dels kopas af mig sjelf.
Laser gor jag obetydligt och det huller om buller the ister och helgon, historia och romaner.
Deraf tanker jag bli makta vis.
Fahlcrantz ser ogift, ut, tycker jag efter sitt giftermal, glimmar och glor och ar full af vanligt politiskt otyg, a f elakheter; beskedligheter, qvickheter, barnsligheter.
Jag) undrar hvad du tyckte om mina tlieser ofver aktenskapet och det ogifta lifvet?
Foga formodar jag.
Men de tala att completteras och elticideras.
Men i dag ville jag blot6 saga: Godt nytt ' ar och Guds fred min lilla snalla fru Sola fodd Cherubim!
F r.
* '.
...
425 Charlotte (den ahkvarda flickan!)
.
flyttar da ut ' till) Drott-; iningholm,.
.
.
.
I gar da jag tog afsked af Grafstroms ' och charlotte (jag var, i staden) sad,e.
jag ett.
litet ord .om att du mojligen skulle komma.
Ett lifligb, gladt; ?Nej!
.
Ah! "
foljde; Charlottes vackra ogon riktigt stralade, och!
.
.
' Helene blott sade: ack!
Monne hon kommer.
innan jag.
far! "
- - - Vi ha nu har for oss .en stor skol-examen och.
fru- .. kost for.
70 personer ' pa * Hesslingby, sedan en dans har.
: for 100 sma bondungar, middag for presterskap och grannar, fester som blott intraffa.
.&amp;-I gang, om aret och som gora mig foga hufvudbry.
Mot slutet af Manaden reser jag pa nagra dagar till Stockholm.
Och det anar.
.mig att jag der da .far traffa niin ' ofvanefterifran komna ~herul&gt;im.
Detta ville .jag nu skrifva som ett bihang till mitt bref, och pa det du ma val besinna att om du gor dig en gladje sa gor du en at mig.
Se sa besinna dig.
:, nu val! '
' Fredrika.
Arsta d.
1 Augusti 1848. a a ', a * A r s t a d.: l O S e p t.
1 ' 8 4 8.
Qvickt folk komma aldrig for sent, komma altid i tid, det har jag markt.
Och min Cherubim kunde ej] heller deri vanslagtas.
Min ' resa har .blifvit uppskjuten till d.
28 Sept.
Men till Stockholm kan jag icke komma forraii ' d.
21 eller 22.
Jag .. litar pa att da fa traffa dig, och glader mig derat, icke alls pil gudomligt vis, det forsiikrar jag, dig, - utan pa.
det allra, menskligaste.
Min1 lilla Ulla, jag hade icke kunnat resa med latt sinne om ajag ej derforinnan fatt traffa dig, fatt se dig in i sjalen.
Vara Norrlandsminnen ha spelat for ' mig denna host sa att hjertat dansat i brostet pa mig, och deraf har blifvit nligot, .som jag tror du skall bli .glad at .liksom din F r..
I " Menniskan lefver icke af brod allena " min lilla Ulla!
En liten gla,dje, en liten upplihing 2s ofta nodvandighrei i n dagligt brod, och sasom gliicljebel~ofvaride aro alla Menniskor, lika, och den lycklige.
och glade ar har den rike.
Derfore min sota Ulla gor .dig inga '.
skrupler oifveq.
.
att unna dig och mig en liten gladje som jag verkligen tror att du behofver.
Tank att man ocksa ar ibland " sin egen ' Fattig ".
som Agathe brukar saga, och att man da ar skyldig skota sig sjelf.
Eller lit.
mig skota dig, och tank att det finnes ingen som jag helre skoter; och sh lagg alla de der skalen ihop med dem ' som ligga i ini (t forra bref och sa summera, och du skall fa se att ~ ' i nasta vecka till du niiste komina.
G r a f ~ t r o n d * resa ' Norrland (Ack!
hiad jag mycket tycker.
om Helene!)
* ' Malla Silfverstolpes systerdotter, kand fran ' den Geijerska Uppsalatiden for sin vackra rost.
B * * norna borealis!, * * * Skalden A.
.A: Grafstrom, prost i Umea, gift med Helene Franzen.
Charlotte, hennes .yngsta syster.
. '
att i tid fornya, kvartals- prenumerationen.,.
.
.
,
- II P ' rarror och svar.
Ii ' Maskinskrifverska n Praktiserad, bildad och af god familj, som efter att ha genomgatt arskurs vid en af vart lands for- namsta slojd- och vafnadsskolor, aflagt lararinneexanien vid Andrea Eneroths lararinneseminarium, on- skar plats i hem eller skola.
Vid lon fastes mindre afseende.
Svar till uHemslojd; &gt;, Gumaelii Annons- byra, Malmo.
Nvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru m h g a ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stSllen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man allfid gora det.
Nvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l!, ar.
~ v l l k villkor.
era8lla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvarfalsprenumerant.
Huru skall man forfara for denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga pa ett af foljande satt: 1) Antiqgen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elkr: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stides) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Nvar, och till hvilket pris kan man nummervis / &amp; sa Dagny 3 I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifrelser rorande expeditionen adresseras: Sjukskoterska, Uradervisningsvara, yngre lararinna onskar Iiisa med mindre barn, af- ven sprak.
Garna nagra kurser.
Vidare tipplysningar och rekom- mendationer erhallas a Fredrika Bremer Forbundets Byra, Stock- hol=.
4 3, I Stockholn~.
Att skota hushhllet l hos ensam person onskar en diirtiil I kompetent, ordningsvan och hurtig i Flicka plats nu genast, hrlst i Stork- 1 holm.
Svar till UH.
A.:), fiedmnra p. i ..
Bildad, ung Tyska musikalisk och skicklig i sprik soker plats som siillskapsdani cller for barn.
Onskar anses som f: i- miljemedleni.
Referenser erlitilles af Fru Larsen.
Aaboirlevard 32, I&lt;opcnliamn.
Svar tili.
) IIildliJ, ung tyskall under adr.
S.
(&gt;ttrnarlii Annonsbyra, Stocl~liolni, f. v. b. kunnig dam STOCKHOLM.
Bildad fransyska Dagny for halfva p r k t elier 7 % 6re pr mm.
Svar till ~Ordentlip, StockI~oliiis 1 Dagblads Annonsttos; tor, Vaszgaian Ung flicka, D A G N Y S EXPEDlTPON, fPlatss6kande fd sina annonser inforda i 1 ket soker plats.
utexaminerad i sinnessjukvilrd, on- skar plats i host, att skota nervos person.
Tacksam for svar &gt;Sjuk- skoterska:), Annonskontoret Svea, Norrkoping.
!
jkicklig i engelslcrr och fransk; i, 1 med gedigen allniiin bildriing, iiii-!
; kar anstallning att sonr siillskalr 3ch hjalp medfolja dam eller familj Sprakkunnig, bildad dam, pa resor utomlands.
Utniarkta rc- 1 kunnig i maskinskrifning, soker i Ferenser och betyg.
Svar ~iiirkt plats som privatsekreterare, korres- " Travellingfi, emotses tacltsaiiit, iin- pondent eller nagon annan Iainplig 4 der adress S. Gumaelii Annons- sysselsattning.
Svar till nHosten 1 byra, Stockholm, f. v. b.
1 9 1 2 ~ ' Tidningskontoret ~ Karlava- gen 6, Stockholm.
r II II med goda kunskaper i tyska sprk 1 onskar under vintern bostad och fritt vivre i familj i Stockholm mot undervisning at vuxna personer.
Upplysningar a Fredrika-Bremer- Forbundets Byr&amp; Stockholm.
som studerat musik vid Konserva- toriet i Stockholni.
afven en tid i Dresden, onskar nu genast i familj i hufvudstaden som sillskap samt om barn finnas, afven under- visa i musik.
Lon fordras ej, en- dast tillitelse att nagra timmar dag- ligen fa agna at egna musik- och sangstudier.
Svar till " 21 arll, Ba- rometerns expedition, Kalmar.
afven kunnig i maskinskr., siiker plats som utlandsk korresporideiii ell.
privatsekreterare i Sept.
Svm * E. Wtl, Tidningskontoret Storg 8, Stockholm.
- -, - ._ c- .- Ung fkka onskar plats p i kontos.
Har ge.
nomgiltt 6-klassig Elcincntarskola darefter under 1 Ars tid haft an- Husforestandarinna nyatexamine- stallning i J2rnhandelskontor o d skicklig och erfaren i ett hems skotande onskar plats.
Fina rek.
rad sjukskoterska genomgatt arslturs vid Hrodern: Tacksam for svar till: huslig^, onskar plats 1 Okt.
Helst privat.
Pahlmans Handelsinstitut.
Svar til " 18 arfl, p. r. Enkoping.
Alltri Mjolby, p. r.
(Garna brostsjuk.)
Goda rek.
Svar tel. 1 66. till 5yster Lillyll, Emmaboda.
Ung kassorska a Advokatkontor onskar extra ar- bete.
Kunnig i maskinskrifning.
Kvinnlig Svar till energi^, Allm.
Tidn.
sjukgymnast kont., Stockholm.
onskar plats, helst i Stockholm, deutscher, sucht Stelliing; ils Kin som assistent eller i familj.
Svar derfraulein.
Offerten uiitcr; ' E.
13. ' '
19-arig nicka som genomgatt smaskolesemina- till nSjuk~ymnast•â, p. r. Ljungby.
p. r. Varberg.
rium onskar plats i familj att lasa holm.
(Kalmar lan.)
med minderariga barn.
Kan afven undervisa nagot i musik.
Svar un- der adress S.
T., Torsas, .p.
r. k Ung lararinna soker plats som guvernant.
Musi- kalisk.
Svar till, Hosten 19120, Toreboda, p. r.
Guvernant soker plats.
Undervisar i sprak och nyborjare afven i musik.
Goda betyg och referenser kunna foretes.
Svar till: DM.
B.,, Eskilstuna, p. r.
I Kindergarten eller Familj Ung Kindergarten- onskar ung bildad flicka plats.
Sna- lararinna rast mojligt.
Genomgatt Kinder- gartensem.
Svar till intresserad^, onskar lamplig sysselsattning.
Svar Svenska Dagbladets Goteborgs- till DE.,, Aiinonsb.
O. Larmg.
1, Goteborg.
kontor.
Junges Madchen, En 19 ars flicka Som barnfroken eller husmoderns verkliga lijiilp ocl sallskap onskar ung, E t t r e, brirri som genomgatt praktisk skola, on- kar flicka plats i familj, d5r jung skar plats i battre familj.
Svax fru finnes.
Tacksam for swr til markt familjemedlem^, ' firnnier- " Sma lonepretentioner ", p.
-., Up sala.
nabben p. r.
Bildad, ansprakslos flicka Forestandarinneplatsen soker plats sasom husmoders.hjiilp i lite11 familj eller hos ensam dam.
Kitnnig .i matlagning, bakriing och ofriga husliga sysslor.
.
.
.
Tacksamt emotseende svar .fore oktober .till ~~Familjemedlem~l, Ang- elholm,, p. r..
vid nyinrattade landthushallsskolar i Tomelilla ar till ansokan ledig fore d.
25 sept.
Lon: 300 kr.
fol ar jamte fri bostad och fri ma under pagaende kurser.
Sokaiider bor innehafva den for sadan plat!
erforderliga utbildningen.
Platser tilltriides d.
1 nov.
innev.
Ar.
F,olkhogskolan, Tomelilla, d. d sept.
1912.
STYRELSEN.
for Vallby och Bolsliogs forsam- lingar forklaras harmed till ansokan ledig.
Lonen utgar med 300 kr kontant jamte bostad och vedbrands.
ersattning, sanit sarskildt for varje forrattning m. m. Sokande till som talar franska och tyska, erhal.
namnda befattning bora insanda ler plats som sallskap for ung betyg till undertecknad inom 14 flicka.
Upplysningar a ' Fredrika- dagar.
Vallby Ix- Hammenhog den 1 Bremer-Forbundets ByrA, Sthlm.
sept.
1912.
O. Olausson.
ordinarie folkskolla- Kommunalnamndsordforaride.
I Ett bildadt medelalders fruntimmer I ' onskar fg komiiia till aldre da&amp; som sallskap och hjalp i. huset el- ler ock att foresta hemmet for aldre herre, dar tjanarinna finnes.
Sokanden har forut innehaft sadana rare- eller folkskol- platser och ar nu genom dodsfall Iararinnetjan ' sten ledig.
De basta rekommendationer, skriftliga eller muntliga, kunna er- i fasta folkskolan vid Sporek kun- Iiallas.
Svar torde insandas till DE.
gores till ansokan ledig fore den R.&gt;, poste restante, Gnesta.
19 instundande oktober under adr, Skolradet i Doderhult, Oskarshamn.
Lon enligt lag, vedbrandsersattning 100 kronor, ersattning for fortsatt- 150 kronor, om mins1 hos battre ungherre eller ankeman ningsskolan 10 kompetenta elever daruti under- sokes af bildad flicka fullt kompe- visas.
ar belagen i en na- tent a t t skota ett hem.
Svar till turskon Skolan trakt vid allmanna lands- a28 ara, Orebro p. r. vagen 8 / 4 mil fran Oskarshamn och tillhor litt.
F i normalplanen.
Trenne Tv&amp; unga, bildade flickor, bostadsrum med kok och plante- ringsland.
Lakarebetyg torde med- som genomgatt hush !illsskola, onska Folja ansokningshandlingarna.
plats (helst i svensk familj i utlan- Doderhults forsamling i Kalmar det) for att under husmoders led- Ian den 8 augusti 1912. ning hjalpa till med allt, som till J. Arbman.
hemmets skotande horer.
Om barn .finnes, villig undervisa i musik och laxlasning.
Svar till, Sept.
19129, Ledig s m Askollara- Avesta, p. r. ri n netjanst.
Hus fores tandarinneplat s I I I I Gymnastikdirektor, kvinnlig, som genomgatt Gymnas- tiska Central-Institutet, onskar plats vid institut eller hos enskild per- son i in- eller utlandet.
Svar till: &gt;Gymnastikdirektor 191 1 D, Svenska Telegrambyrans Annonsafd.
Sthlm.
I Vid Hvetlanda kopings enligt: skolformen litt.
a anordnad sma- skola finnes en ledig tjanst att so- ka hos skolradet av.
dartill kompe- tent lararinna fore den 6 nasta oktober.
Lon.
enligt lag, varjamte kan beriiknas inkomst for undervisning i kvinnlig slojd.
Platsen tilltrades ien 1 januari 1913.
Hvetlanda den 31 augusti 1912.
Fr. Hagstrom .. Skolradets ordforande.
med betyg fraii tvaarig smaskole- seminariekurs onskar plats i fa.milj att undervisa ett eller flera barn.
Kvinnligt bitrhde Svar till ~Undervisningsvan a, Sma- lands Annonsbyrd, Jonkoping.
: rhaller plats a inkassobyra i stad Norrland den 1 instundande ok- lober.
Sokanden bor forut innehaft Ung, elementarbildad flicka,) lats hos ombud for kopmannafor- som 1 ar haft plats i familj i Tysk-: ningar och skall vara fullt ' kom- land onskar plats att vara belijalp- letent att p5 egen hand fora kassa, lig vid laxlasn~ng eller undervisa iafva vana vid inkasseringsgoromal ' mindre barn.
Afven van vid hus-) ch meddelande af soliditetsupp- liga sysslor.
Tacksam for svar till ysiiingar, hafva vacker handstil och aFamiljemedlerna, S. Gumalii An- Jara kunnig i maskinskrifning.
Den nonsbyra, Goteborg.
; okande skall besitta ordningssinne, {ara arbetsam, rask och energisk.
God afloning ar att berakna for sokande.
Endast de, Flicka af god familj conipetent; om kunna forete de basta rekom- som genomgatt Fackskolans i up- nendationer och fylla ofvannamii- sala husrnoderskurs och som har ia villkor, kunna ifragakomma.
Svar flerarig praktik i hushall, onskar ned betygsafskrifter, fotografi och plats som husmoders hjalp och onepretentioner snarast till marke sallskap.
Svar till a23 ara, Nya bstadsfogdea, under adress S. Gu- Tidningskontoret, Upsala.
n d i i Annonsbyra, Sthlm:,.
f. v..
b.
Bildad barnrrkohrska, engelska el.
svenska, for tva gos Korrespondent, sar, alder 5 '; r och 4 man.
onskas Fullstandigt hemma i stenografi och till valsituerad familj i Finland.
Vi.
maskinskrifning samt beharskande dare upplysningar genom Fredrika tyska, engelska och helst afven Bremerforb.
byra.
Franska, erhaller anstallning a har- varande firma fran 1 oktober.
Be- tygsafskrifter, uppgifter om referen- ser och loneansprak samt fotografi,; om atersandes, adresseras till, Ex- som vill.
deltaga i alla inom et1 port- och Import-Aktiebolag 1913~, hem forekommande sysslor fat under adr.
S.
G u m ~ l i i Annonsb., genast plats i 2 personers hushill: Sodra Dalarna.
Svar till " B.
T. "
F. v. b. Kullsveden.
Battre ansprakslos flicka!
Tandtekniker, Kvinnlig, fullt hemma i kautschuk- Bildad, musikalisk flicka!
irbeten samt med basta rekommen- iationer erhaller genast plats hos van vid undervisning, onskas ge- randlakare Gustafson, Goteborg.
nast att lasa med.
@ ars gosse.
Fru Anna Anderson, Odeshog. '
Ansprakslos, verkligt musikalisk dam, &gt;om kan uppgifva goda.referenser, !ar plats som hjalp och sallskap los aldre tjansteman.
Svar till, Stad i Norrlanda, Sv.
Dagbladets 3xp., Stockholm.
.
-.
.
Ung dam, Rask, vanlig flicka, ej for ung, med elementarbildning; van vid inom hemmet forekom- mande lattare goromal, far plats i s.tationssam hal le i Helsingland, Onskligt.
nagon vana i massage, Svar med betyg, alder, foto, Ione- ansprak m. m. till, Massagen, Boll- nas p. r.
' ullstandigt hemma i tysk korres-) ondens.
och med kannedom i va-.
.
.
- ukalkulation, far plats p5 kontor.
h a r till, Affar 1912a; Dagens Ny- it ensamt, ' aldre fruntimmer finnes leter, Gust.
Ad.
torg, Stockholm.
plats fr. 1 nov.
for en villig, or- den tlig kvinna, helst musikalisk,: om ar kunnig i vanl, matlagning, krif- Q. raknesakert kv.
bitrade, bak sarskildt i somnad, p8 som emellanit ar villigt tjiinst- tyst samt o. stilla men trefl.
plats pa gora vid telefonvaxel, far god och landet.
Eget rum o. vanligt bemo- iittskott plats a undertecknads ju- Svar m. fotografi till Froken idiska byra i Aseie.
Ansokan med tande.
mef.
och loneansprak, inkl. vivre, Nathorst, Asgat.
36, Falun.
nsandes genast till M.
P. Eriksson, Sseie.
Sasom hjalp och sallskap 3 Husforestandarinna.
.
Bildad tyska eller tysktalande Bildad dam sokes att foresta flicka,: n Anklirigs hushall.
Forutom god ~arnkar, frisk och vanlig, kunnig enkel somnad, far.
plats pa landet il1 borjan af nov.
Afveii barnhusa, okes.
Hon skall helst vara aldre, ullkomligt pilitlig, duktig i tvatt,, trykning och stadning.
Svar nied * efercnser, fotografi och Ionean- prAk sandes till, R. E.n, Storvik, L r.
~llmanbildning och ett behagligt; att krafves att hon skall besitta de rgenskaper som erfordras for.
att ' ullborda 3 unga flickors uppfost-: an till verkligt duktiga husmodrar.
Soda villkor mot fullgoda egen- skaper.
Svar ' med ref. till aGodt ien.iB under adr.
S. Gumaelii An- ionsbyra, Stockholm, f. v. b. Sprid Veckotidningen DAGNY !.
Deposition Kapi talrakning Sparkasse- rakning KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, S5dermaImstorg 8, Sturegatan 32, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Aberopa all tid annonserna I Stockholms Musikinstitut.
Brahegatan 7 B. Allm.
Tel. 11596.
Rikstei.
&lt;Ist.
11 85.
Hostterminen borjar den 16 September.
UndervisniitgsBniiieri: Tano, sang, violin, harmonilara och musikhistoria.
Forste larare j ang: Fru Clary Morales, i violin: Herr J ' lircs Ruthstrom, i piano: hdertecknad, Larare i hariiioni: Direktor Otto Olsson.
Xusikhisto- iska forelasningar: Herr Olallo Morales.
Anmalningar skriftl.
fr. d.
1 sept.
och muntl.
fr. d.
9 scpt.
iivarjc lag kl. 1-3 samt l /, 6-l /, 7 e. m.
Under terminen anmalnings- och nottagningstid dagl.
kl. 1-2.
Prospekt tillhaiidalt %lles.
Viiialer a Palsateijen Inneh.
: Korsnar Albert Stridsberg.
; oder, Kunghsholmen och Eidingon.
Mastersamuelsgatan 37 1 Sigrid Carlheim-Gyllenskold.
DAGNY!
Hornet af Malmskillnadsgatan.
Palsvaror.
- - moderniseras omsorgsfullt och billigt.
.ektioner i Linnesomnad .. G).
I (afven blusar, barnkliider m. '
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Erhatles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt f r h ivarje elev disponerar en symaskin.
Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l. '
Hoflev.
KARIN EGNER, Stockholm.
21 Lilla vittugatan 21 Stockholm.
iibylleg.
36.
R.
T.
35 30.
A. T.21004.
EVA EGNER, Malmo.
: erseras vag 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
Wirens ofverfeta L A N O L I N T V ~ fina varldeiis favorittval!
- - - Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arvika.
- NatursbfiiiI lage.
Billiga lefnadskostnader.
- I I I I Sprid DAGNY!
Fredrika-Bremer-Forbandet: Drottninggatae 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byri oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbandets Sjakskoterskebyra: Tannelg.
25.
Allrn.
tel. 82 11.
Rikstel.
68 98.
(LEDIGA PLATSER) Ledig larare- eller lararinnetjanst vid fast folkskola.
Da ' inom ansokningstiden ingen jkande anmait sig till den ledig- irklarade lararetjansten vid Gam- ialgardens fasta folkskola i St. kedvi skoldistrikt i Kopparbergs m, sa kungores denna tjanst 2 yo ledig att sokas inom 60 dagar nan forsta dagen ledigforklarandet nyo skett i Post- och Inrikes tid- ingar (den 31 juli 1912).
Lon och undervisningsskyldighet iter lag.
Eventuellt kan undervis- ing.
forekomma i fortsattnings- cola och slojd mot sarskild ersatt- ing.
Skolan ar val byggd och elagen i fridfull och naturskon - akt i sodra Dalarne, nara allmanna indsvagen mellan Falun och He- emora, en mil fran Bispbergs irnvagsstation, en knapp halfmil .an St. ' Skedvi kyrka.
Ansokningshandlingar, stallda till kolradet i St. Skedvi skoldistrikt, kola vara skolr2dsordforanden till- andakomna fore ansokningstidens - tgang.
Kvista den 30 juli 1912.
A skolradets vagnar: Elias ~aodeliOs.
Ordforande.
Adress Kvista.
.
GYNNA DAGNYS Slojdlararinne- befattningen vid Sunderby folkhogskola, f. d. Bpdens folkhogskola, Norrbotten, sokes hos skolans styrelse senas, den 15 inst.
sept.
Lon: 700 kr.
sami fri bostad med lyse och vedbrand Tilltrades l nov.
Narmare upp, lysningar ZGmlzas af skolans fore standare, Dir. j.
Hallback, adr Sodra Sunderbyn .. Innehibllsf Orteokning.
Dagena nummer InnehAllerr Likhet infibr lagen.
Schweiz9 nya civillag.
Operationsskoterska far- plats senast 15 Nov.
vid jon, kopings lasarett.
' For dugande sko, terska synnerligen formanliga lone villkor.
Ansokan snarast till ofver, lakaren.
Lararinneb efat tningen vid fasta smaskolan i Svenljrcnga Alfsborgs lan, med lon efter la1 och tilltrade med nasta lasar, so kes hos skolradet, adr.
Svenljunga fore den 1 nasta oktober.
Pro fordras, men resekostnaden a 3 kl jarnvag ersattes jamte 6 kr.
i trak tamente.
Prenumeration $ Amerikanska frihetskampar.
Af EILen ~Ietnan.
Nagra bref frin Fredrika Bremer.
Meddeladc af Lotfctl Da hl ' ren.
Insand Ii tteratur.
Notiser.
sker $ narmaste postanstalt Da ~ n y el, er bokhandel.
