# ID: svediakorp-per560
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,975
# sentences: 1,286
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N t r 36. a,4 ..: ...
...
.
: ' Prenumerationspris S 111, bi, .kr.
4: 50 l / i.ar.
.
kr; .2: 50,,.
,, 3: 50 1 ' k,.
.
.
,, L: L &amp; $ n ~ m m e 10 r Ore; - .. ~ r e n ~ m e r a t i o n sker .sival '.
i landsorten som i Stockholm il narmaste postanstalt eller bok- handel.
.. ...
,.
,.
.
Stockholm den 5 S ' eptember 1912.
Redaktion: Mastersamiielsg$an 51, en tr. I Redaktor o. ansvarig - ittgifvare: l Exnedition E L L E N KLEMAN.
ocli ~nnonskontor:.
25 '.
.I.
.
.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: kl. 11-12, '.
.
Utgifningstid hvarje iorsdrg. '
.
. '
.
.
.
!3h&amp; 1912. d u s ~ g i l P..
.
.
Bakk.
1 5:.
e.
A.
r g.:.
.
I. ---- Annonsnris:.
-.
-.
-.
.
- - - 15Orepermm.
: Enkel spaltbredd 50 mm.
Mastersamuelsgatan en tr-.
Marginalannons under texten 15 inm: s hojd per gang Id: -;.
.
Rabatt: 5 gqr 5 010, .l0 ggr 10010, 20 ggr 20 010 50 ggr 25 010..
Post- och telegrafadress:.
Annons bor kara i n l a ~ n a d, DAGNY, Stockholm: senast mindag f. m..
I n memoriam; l.
.
l .. 0000000000400.000~~00000000000000000~0000 O 0.
.
-.
.
-.
: O O - en minnesutstillping af, malarinnan: ~ o i e, n R&amp;- quists arbeten, som nu anordnats i. salong Joel.
i Stockholm, vacker bade gladje och, vemod,.
Gladje, emedan man h a r.
-.
under.
en.
tid, da .vara kond-narer jamte mycket godt afven bckas ofverbjuda hvarandra i onatur, maner och experirnent-.okynne - moter ' en akta,.
sund och vacker konst,, bakom hvilk,en man skonjer en helgjuten och harmonisk.
.p ' ersonligheb Och vemod - ty den flitiga .pensel, sam.
framtrollat als dessa linjer och fiirger, hvilar ny for alltid .. 0kh med.
Loven Ronquist ha vi fhlorat e?
af .vara mest betydande malarinnor.
- Fodd den 4 b l i 1864,, i uddevalla, dar.
fadern, doktor H .. Ronquist,.
var] a&amp;- rettslakare, uppvaxte ~ o t t e n.
Ronquist i ett hem, all- tid rikt pa intressen och blornm6r, som en af hennes narmaste vanner en gang skildrat det,.
och dar ', .de anlag, som sedermera blefvo utmarkande egeqkaper bade hos manniskan och konstnarinnan., fingo .den - basta jordmail.
.
.
.
.. Att arten rojes hos den.
unga, ar en san- ning, som bor .tas, med reservation.
Atminstone hvad detta konstnarsamne~ betraffar, sa lar den inte alls ha O -.
LOTTEN R O N Q ~ ~ S ~.
.
:.
.l,.
8 rojts i tidigare ar, b fran skoltiden i Uddevalla hade, O &amp;.
;.
:,.
.
.
. '
'.
. '
g hon att minnas ett .stort C ' som betyg i teckning-.
.
0 annu mer egendoni-ligt i belysning af en episod f r h.
, i i; ..: i,;,.
.
;.
.,,.
0.
* ' hennes forsta Iaroar vid l ek ni ska skolan i, ~tockholm, orooo~&amp;ood~boo.oooo0 ' 6; a.a ' ~~OOO~oooQo9000oooooooo.
.
,.
.
:,: .r.
.
.
.
.
,, ' S a i - 0., B.:: t!
!
: a:: ' ' l i 0.
sam.
@ l genomgick 1880-1884 ..
Det var ett.
af hen- ries - forsta. ' '
ar dar.
Och under en lektion i hogre konstindusfriella ifdelningen, fann sig lararen (framlidne H,.
H y i n) foranlaten att ge uttryck at sitt missnoje med devenia.
i foljande ordalag: " Jag har en liten en i0nedrej s h ar styfvare an ni alla tillsammans.
~ e n n: ska ' d ni.
' ga och titta pa! "
- Denna " lilla " var LO&amp; ' ~ o n ~ u i s t.
Och humorist som hon var, gaf det .henne.
sakekligen tillfalle till skamtsamma betrak- telser bi&amp; ofvkr sig sjalf och ofver skolbetyg.
Efter att ha- passerat graderna i " teknis " fortsatte hon sin utbildning, pA ' Konstakademien fran hosten l884 till 1890; dar hon - sarskildt bland kamraterna ' - p3 det varmaste uppskattades for sin sjalfstandiga hallning liksom for sin beg$fning.
Ett vackert bevis harpa fick h q afven, nar vid afslutningsfesten en lagerkrans ofverlamnad.
till henne fran bade de kvinnliga och manliga kamraterna vid akademien.
- Nu foljde studiear i Paris.
Fran denna- aterfinnas pa utstallningen en del taflor, som ge ut- tryck for Lotten Ronquists personliga uppfattning af 90-talets franska malarkonst, bland hvilka den stora duken T v a t t e r s k o r ' sarskildt kan namnas.
.
Hvad som gor denna minnes-utstallning sa varde- full ar inte blott att samlingen utgores af idel full- maliga-.
konstverk.
Den ' ger oss afven en klar bild af den bortgangna konstnarinnans utveckling - en ut- veckling, som i alla sina skiftningar likval aldrig ro- jer nagot famlande, men daremot en forvanansvard mangsidighet.
S5 se vi har dessa ljusmattade, soliga malningar fran Frankrike och Italien, dar hon senare studerade och.
' arbetade i sammanlagdt fem ar: land- skap, manniskor, djur, interiorer och blommor.
Och, huyru stort hennes intresse for landskapet an ar och huru val hon an forstir fangsla genom atergifvandet a f dc&amp;.
karaktar .och egenart, sa skanker man dock lika mycken beundran at hennes R o m e r s k a m o- d e r l e r, utforda i diskreta farger och med en for- namt saker teknik, som gor.
att man maste rakna des- sa sma taflo; till samlingens parlor.
Vid atergifvandet af det svenska landskapet har Lotten ' ~on.quist begagnat sig af fargskalalk djupa toiier.
Och det blir stundom en viss karfhet, som bjart sticker af mot det luftiga ljusa i sarskildt de tidigare malningarna.
Men ger man sig tid att narmare studera hennes taflor med motiv fran olika svenska landskap, sa marker man att hon ar hemma Kar och att det forst och f&amp;mst ar det egna, svenska kynnet, som astadkommit fargblandningen, hvilken visst inte saknar sina toner for sol och ljus - ' om an nagot dampade.
Se t. ex. hennes dukar med motiv friln Vaddo kanal och Visby, E t t h a r- b r e med sina blanande berg och sin luft, och sa de hada vinterlandskapen med motiv fran Hernosand!
I forsta ogonblicket kan det tyckas som om fargen i dessa senare vore for tunii och .liflos.
Men man be- hofver inte ' se lange for att finna, att hon har fatt fram det for landskapet typiska, just detta frostskora ' - ' ' ' HofJnvelerare.
Fredsgatan (8 4. '
r * eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee Guld- 8r Emaljarbeten.
ANDERSEN och genomskinliga, som ar utmarkande for (len iiorr- landska vinterluften och som ger hela nait~ren txrh irstiden dar dess sardrag.
Mest af allt bland de utstallda taflonia tilltalas dock kanske de flesta af konstnarinnans interiorer frin stugor och gamla gardar: B a k g a r d e n t. ex. med sin solbelysta halmstack och djupa slagskugga, D e ii g a m l a trappan, G a m m a l g a r d i Udde- v a l l a, S t u g i n t e r i o r f r h V a d d o, den ypper- liga I n t e r i o r f r 5 n D a l .a r n a, och s i i mitt tycke framst af dem alla G a r d s i n t e r i o r f i 5 II L i d i n g o med sina solstank och den mellan lofwi framtittande gula husgafveln.
Ett par taflor beslaktade med dessa, men som ej kunnat komma med har, da de redan fatt plats p5 Svenska konstnarernas utstallning pa Konstakademien, aro D e n g a m l a.
g r a n d e n och S t u g a f r 2 1 1 B o h u s l a n, hvilka tillhora Lotten Ronquists senare ' utvecklingsskede, och liksom de forut namnda aro ka- raktaristiska prof pa henne konstnarsskap.
En annan tafla, som man ocksa saknar p&amp; hen- lies minnesutstalliiing, ar.
den lilla utsokta duken B a g n a i a i s o l, som saldes fran Kvinnliga Korist- ~iarers utstallning i juni 1911, och dar hon Astadkot~l- mit ett underverk af solmattad luft och solglans.
Bland de portratt, som finnas har, ar pastellpor- trattet af doktorinnan Ronquist, utfordt mcd iiitim konst och god karaktarisering, och hvilket liksom de.
ypperliga miniatyrmalningarna visar, hur helt och red- bart konstnarinnan hangaf sig at hvarje uppgift.
Samma egenskaper mota ocksa i hennes blom- stermalningarna och de sma fagelstudierna, dar sar- skildt de fargrika siiiiitigpapegojorna aro fulla af lif och rorelse och aga samma ofelbara sakerhet i teck~iiii- gen, som ar sa utmarkande for allt af Lotten Ro~i- quists hand.
Sarskildt med hansyn till denna hennes begiifiiiiig som tecknare liksom till hennes formaga att 115 hcl- hetsverkan utan onodigt fordjupande i detaljen, kali man s2 val forsta det med aren vaxande iiitresset for den dekorativa konsten.
Ett intresse, som iifveri har Iaintiat oforgatliga spar efter sig, ehuru de koiistverk, soni hon utfort pa detta omrade, tyvarr ej kuiiri~t .. iiitaga plats pa hennes niinnesutstallning.
I i11 dem hora malningarna i turisthotellen Rattvik och Storvik, i Grand Hotels kungsvaning, bar, vaxelkontor och korridor samt i ' Hotel Royals matsal och kaft.
Vi- dare skisser till gastvaningen i Tjo~oholms slott, rlorr- oiverstycken till matsalen i Myro slott, dekorativa mil- ningar for Stenirige slott, m. fl.
Ett annat betydande arbete var den stora kartongen till en hautelissetapet, som, utford p i Handarbetets Vanner, skariktes diva- rande kronprinsessan Victoria af Sveriges larids- hofdingsfruar.
Den finnes nu pa Solliden.
Afven som illustrator har Lotten Ronquist visat prof p i sin omfattande begafning och har bland annat p i uppding af Skoglunds forlag illustrerat sagoboken Sonimarby och Vinterskar.
Comp.
i: I.
.
.
.
.
e Arbeta for Dagny f genom att gynna dess amonsorer * e *.
.
*, e.
e *.
.
.
.
.
* e.
* 0.
* * e, e,,.
.
.
.
.
.
: * *.
o *.
,.
* o.
.
*.
.
* *: i e
Slutligen har hennes arbetskraft och skapande for- mlga tagits .i ansprak- till saclana uppgifter som kyrk- milningar.
Pa detta omrade ufforde ' hoii forst absid- malningarna i Skogs kyrka i Halsingland.
Och hen- nes sista arbete var e n storre altartafla, bestalld a f Gudmundrii forsamling: i Angermanland.
Redan under det - h&amp; afslutade dennasista malning, hade hon med sin vanliga viljekraft kainpat emot de forsta sjukdomssymtomen, en smygande jnfluensa.
Men inte forran allt ' var fardigt, kunde - hon forma sig att lamna arbetet och soka lakarevard.
Da var det lik- val ' for sent.
Lunginflammation tillstotte, och den- 34 maj afslutades denna konstnarsbana, som beredt sa mycken gladje bade at narstaende och framlingar.
Lotten Ronquist var da ej mer - ' an 48 a;; och det kan tyckas ' soin o m ' hon ' .skulle ha kv&amp;at ge annu manga ar af konstnarlig alstring; ja,.
a t t hon kanske annu ' ej natt till hojden af sitt konstnarsskap.
Det, vet ingen.
.
Det chda pa utstallningeii, hvarigenom.
m a n kan fa en forestillning ' om ~ o t t e n Ronquists dekorativa malningskonst, ar nagra farglagda kolteckningar, ut- forda meb en ofverlagsen och saker teknik, sarskildt i. de.
bada pinnaerna E k a r .och U l r i k s d a l har en kraftigt.
flott tekningskonst, tillsammans med kansla for motiv och karaktar, iistadkornmit ett masterligt helt. '
- Afven af hinnes ofriga arbeten .. saknas har en del, men trots des&amp; l u h o r ger ' samlingen pa Salong Joel e ' n intressant och tydk.
bild af denna helgjutna konst- narsbegafning, som inte bara sag och ' ville, men afveil ',.
kunde s i n a stycken;.
.
Lika val s o m ' man har kan lagga marke till heri- nes saftiga pensel och .den smidiga kiaft, ' som .var be- tecknande for hela, hennes konst, sa ' ser man afven huru fin och saker hennes kansla for valorer ' och fargnyanser matte ha varit.
Hvilken an uppgiften var - genomtankt och ' genomford blef den .. alltid.- Och sattet hvarpa detta skeddes var.
hennes.
.
eget personliga, forutan ' ' det minsta.
vikande for .eller tryck af infly- tande utifran.
Det ar afven denna frihet .fran.svang- ningar mellan olika riktningar, som.
inte minst bidra- git ' att At Lotten Ronquists konst ge den pragel af sundhet och frigjord ' fardighet, som gor den sa till- talande.
' Sakerligen horde hon tii ' l dem, som af en god for- syn ' inte blott begAfvats.
med ett fullodigt - ocha akta konstnarstemperament - hon kande afven den heliga vordhaden for kallet .och forstod, att for de andliga vardena finnes ' okk en forpliktelsens lag som bjuder " richesse oblige ".
" Den ' vackra ' och med sant forstaende ordnade min- ries~tstallnin~en,.
' som ' ar oppen till den 1 6 september, ar ' den vardigaste och: basta gard som, kunnat skan- kas.
.Lotten Ronquists konstnarsskap: Och den ar ett kanske e j nier aterkommande tillfalle. '
for allmanheten att lara kanni en piroiluktion &amp; h en konstnarsper- sonlighet af sallsynt varde.
.
M. R-M.
De tyska kvinnorna: och rostrattsrorelsen. '
' ', ' ' %, ' 0.
e ' ' f ' I ' ' ' ' ' ' Giftffia behand-.
.
.
lings.medel.
.
.
.
.
,.
.
- - .-.
.
w -.
.
.
stort taget aro vi nog har .hemma bojda for att finna - den.
tyska kvinnan efterblifven.
D i e d e u t.s c ' h e H a u s f r a u, hvilken inte har och ' inte v i 1.1 ha tid ofver till nagot annat an d a s K-o ' c ' h-e n, hushAllsva- sendet, strumpstickningen, de manga barnen och den ' kara inannen, ar.
ett begrepp, som afven om det ' inte kan un- ' danskymma ' dock just tjanar till att som u n a n t a g framhafva de for ett nytt ideal kampande sjalfstandiga och modiga tyska kvinnor, som: vi lart kanna.
i en Kathe Schinnacher, Marie ' Stritt, Anita Augspurg, He- lene Lange, - Gertrud Baumer, Minna Cauer.
Falangeni af framstegskvinnor i Tyskland ar nog ocksa i sjalfva verket annu helt liten i ' jamforelse med de manga, som inte vaknat till uppfattning af hvad det.
betyder att fa vara en verkligt fri och sjalfstandig m a n s k a.
- Och som inte fatta, att h u s f r u n icke behofver &amp; da pa detta.
.
Dar- for kommer det som en stor och gladjande ofverrask- ning att fii veta, att insikten.
af hvad det betydeis for kvinnorna att sta som likberattigade medborgare vid mannens sida genomtrangt hela stora grupper .af ' kvin- nor.
Visserligen ar ' detta just karer af sjalfstandigt ar- betande kvinnor, som genom en faktisk verklighet tvin- gats att forsta, att hemmet icke ar den.
gifna .&amp;sorj- ningsansialten, men detta ar dock ett bevis p i att .den a l l in a n n a .uppfattningen - blifvit vaken, for.
a!
,, kvinnans rattigheter.
utanfor hemmets begransade varld miste goras gallaride och blifva respekterade.
Ty har man.
kommit till att hela stora karer af kvinnor; icke blott.de eriskilda.
hvar for.
sig i karen, begara k. o m m u.n,a.
l o c h i p. o- l i t i s k m e d b o r g ' a r; a t t lika med mannen, pA samma giing som de kraftigt hafda sin, i n o m i r k, e C me.d h o n o m ' 1 i k b e r a t t i.
g a d e.
s t a l l n i n ' g, dA kan.
deta icke langre vara sa farligt med kvinnornasefter- blifvenhet.
Och det ar just detta tvA stora karera %f ar- betande tyska kvinnor nu gjort, de preussiska folkskol- lararinnorna och de preussiska.
slojdla~arinnorna.
' Vid.
tiienne.
kongresser denna var, i Diisseldorf och Hagen, gjorde dessa karers landsforeningar hvar for sig uttalanden, som ' ', ' inneburo kraf pil med mannen politiskt och fackligt taget likstallda forh~llanden.
.
t- De preussiska.
folkskollararinnornas.
Arsmote- i &amp; issel-: dorf var besokt af omkring 5000 f~reniri~+xi&amp;~mar.
Bland alla de vikti.ga fackfragor, som darvid behandla- des, lamnades plats for ett foredrag af Berlinjuristen dr Marie Raschke om lararinnornas medborgarratt ..
Len e n- h a l l i g t antagen resolution uttalades darefter, vid sidan af nagra direkta fordringar inom yrket, kraf .pa.
k o m- muna.1 o c h p o l i t i s k m e d b o r g a r r a t t - - f o r k.v i n n o r n a..
De preussiska tslojdlararin~iorna gingo vid- ' sitt irsmote.
i ~ a ~ e n besokt, af .3WO, meill&amp;mar, annu langre.
De icke endast uttalade sig for kvinnorost- ratten, utan betonade i en resolution den trangande nod- vandigheterna af att lararinneforeningarna pa de skilda or- terna ansloto sig till den preussiska landsforeningen for Med egenskapen att vid ratt anvandning och lamplig utsbidninga.
; aia lika oikadligt ' s o m bakteriefrift vatten f6renar.
Fil '.
D r - P. Hlkanssons fabrikat Salubrin egenskapen att vara antiseptiskt till att; oskadliggora bide bakterier och deras.giftiga.
produkter; .Det ar: darfor anvandbart 2 iriska sar af .aila slak insektsstyng, tuberkulosa sar m., pi pa samma g8.p son1 det ar det kimpligaste medel att handhdvas af den stora allinanheten.
Saiubrin: tillhandan&amp;lles i.
Parfym-, Speceri- ooh Fiirgaffarer., Pqtilager hos Geijer &amp; " C: Q., Stocliiholm$. '
.,.
.
.
h.
...
.,.
.
.
.
/. '
a sir vin.na bland vetenskapsman allt storre .anvandning.
.
.. I ',.
I.
.
v.
.
-.
.
.
.
Y ' .. L ' ..,.
d ...
.. ...
_.
.
k~innsnq~politiska rostratt och att de aktivt deltogo i ar- betei f or ' f ori&amp;fv~ndet af rostratt.
Dessa handelser: aro i och.
for.
sig af utomordentlig betydelse.
et ar att formoda att andra organisationer af.
kvinnor folja det exempel folkskol- och.
slojdlararinne- karerna gifvit. '
Och komma de arbetande tyska kvin- s o m k a r e r med i rostrattsrorelsen, ar norna .lm@ d * de stora massorna man far att rakna med.
Da kan d@ ej langre afvisande pekas pi, att.
det ar ett litet fatal kvinnor, som vilja politiskt medborgarekap, d e t argu- mentet emot rostrattens beviljande i Tyskland ar da fallet.
.
.
.
.
.
.
Med kannedom om forhiillandena, som aro sig sa gqomgaende lika ofverallt, kan man emellertid med viss- het forutsaga, att.
de tyska maktagande mannen ersatta: d&amp; argument med nagot annat, som da af dem forla- nas med s a-m m a vikt och betydel-.
.
, Gift kvinna och statstjansterna.
.
Denna omdebatterade fraga har nu ordnats genom att regeringen i dagania ut- fardat en del bestammelser " att galla for i vissa domsto- lars, ambetsverks och myndigheters stater uppforda bitri- desbefattningar '?, och dirvid stipulerat, " att, dar kviiitilig innehdvare af bitradesbefattning ingas aktenskap, Iion idic skall vara skyldig att af sadap anledning afgi frin be- fattningen, darest icke vederborande ofverordriade myildig- het med hansyn till befattningens behoriga uppritthhllari-: de finner det nodigt ": Vidare bestiimmes, att " gift kviri- na ma till bitradesbefattning befordras allenast efter- af k. m: t pa framstallning i hyarje.
sarskildt fall limnadt medgifvande ".
Samtidigt ha,med .har regeringel!
utfan fat eiiaharida bestammelser for bitradesbefattningar vid post- sparbanken.
, l i * Sedan detta skrifvits, har underrattelse natt oss att vid den nyss halina.
stora internationella sj~ikskoterskekongressen i Koln en.
resoluti~n en h a l lig t antagits, hvari uttalades krafvet pa fulla politiska rattigheter for kvinnorna i alla civiliserade lander.
Koii- gretsen var internationell, uttalandet saledes internatioiiellt, men det gjordes pa tysk mark, en tysk sjukskoterska satt som ordfo- rande, och naturligt nog vor0 de tyska sjukskoterskorna i stort antal representerade.
,.
.
Kvinnorna och pensioqsforhhilabdeim I km iikaledes i dagarna utfardad lag om andrad * lydelse af vissa para- grafer i lagen &amp; r 1907 angaende ' civila tjansteinnel~afva- res ratt till pension heter det, att ratt att komma i rit- njutande af hel pension intrader for kvinnlig tjanstcinne- hafvare vid uppnadda 60 lefnadsar och 30 tjansterar; dock att sadan ratt intrades for amnedararinna vid de allmari- na Iaroverken, Hogre lararinnesemhariet, folkskoleseniina-i rierna samt blinduiidervisningsanstalterna vid 55 lefiiads- och 25 tjanstear.
Vi paminna om,.
att ratten till hel pen- sion intrader for manlig tjansteinnehafvare vid uppnadcla 67 Iefnadsiir och 35 tjanstear.-.
.
-.
.
.
TiiI Dagnys - ISsekre fs i landsorfen.
Sveriges forsta kvinnliga seminarierektor.
Med Si-iiken Augusta Westerbergs forordnande ' den 1 juni clctta 21.
" att tills vidare med fullt ansvar.
forestii rektorsbefat tnili- gen " vid folkskoleseminariet i Kalmar, har Sverige fatt Som Dagny onskar vara sin forsta kvinnliga seminarierektor.
.
ett enande band m d h n Sveriges kvinnor samt har till sitt .m81 taft taiiva- rafaga allas intressen pi?
skilda platser, Pi?
vi har- med uppmana vdra.
Iiisarinnor i landsorten abf de far att underlat ta denna v&amp; uppgift, vilie fil1 tid- ningens redaktion insanda sddana notiser, som u f i f q r lokalintresset innehdfla saker af vikt .far kulnnoriirelsen i dess helhet.
Sprid.
Dagny!
.
.
Efter att - ha utexaminerats fran Hogre Iararinneseni- nariet 1585, tjanstgjorde froken Westerberg till 1894 i Visby, kom sedan till Kalmar folkskoleseminariurii, d i r hon blef ordinarie adjunkt 1895, och har nu som aldsta adjunkt forordnats att under rekto.
tjanstledighet skota rektoratet.
Froken Thyra Kullgren afgir som stadsfullmiiktig; Bland de forsta kvinnliga stadsfullmaktige, som ar 11) 10 valdes i vart land, var froken Thyra Kullgren, forcst; rin- darinnan for Kjellbergska flickskolans Hogre Lararinlic- seminarium i Goteborg.
Froken Kullgren, som med var- maste och, lifligaste intresse omfattat sin uppgift att soni stadens representant.
inom fullmaktige arbeta med i det kommunala lifvet, har i host p5 grund af sin I~rafvaiide stallning vid skolan sett sig nodsakad att afsaga sig sitt ledamotskap af stadsfullmaktige.
Froken Kullgren har namligen detta ar, till sin forutvarande chefspost vid se- minarieafdelningen i Kjellbergska flickskolan, atagit sig att vara foresfandarinna afven for sjalf va skolan.
I Iivil- ken grad dessa t v a chefsposter maste lagga beslag pi hennes tid och arbetskraft ar latt att forsta, iifvelisii att froken Kullgren, som i skolarbetet ser sin fornamsta lifs- uppgift, i valet mellan tva oforenliga, krafvande arbets- omraden maste valja det, som hon ifran forsta borjan gjort till sitt.
Med vetskap om froken Kullgrens varina intresse for allmanna fragor, hennes kaiisla af att h i n - norna b o r a och k u n n a gora sin insats i det offcrtt- liga lifvet, inser man emellertid at1 valet varit svart odi att det inneburit en verklig uppoffring for hentle. '
'.
- DAGNY .. - -- - - - - -.
.
f.
.
: R.
H. '
J.
.
F, H o l t 2 Brunkebergstorg 5 St. Nygat.
35 Sturegat.
8 Drothhgeas Bofleventib - - - S t o c R h o l ' m s Specialaffar.
for GAiRZERINGSARTIK.LAft StSndigt nyheter L
409 D A G N Y Beatrice Harraden om " feminism ".
eller kommunen.
Om man till detta lagger hennes mo- diga offer for ett.
ideals skull, hennes standaktighet, sjalf- iillit, djarfhet, sjalfuppoffring, likgiltighet for Atloje ' och forebraelser och ytterliga ringaktande af personligt lidan- en kanda engelska forfattarinnan och ifriga rost- de, bade kroppsligt och sjalsligt, har man framfor sig, rattsforkampen Beatrice Harraden har i en artikel till begrundande en bild, som aldrig forr afslojats i na- i D a i l y M a i l preciserat sin uppfattning af aferni- gon stor rorelse.
Psykologerna ma val gnida sig i ogo- nen och utropa: " Halla, hvad ar detta?
.
Det .. har bety- nismen ".
Vi tillata oss att ' har aterge densamma.
der nagot.
Det har ar nagot att rakna med. "
Det.
a r. '
Jag har aldrig riktigt vetat den egentliga betydelsen nigot att.
rakna med.
Det betyder, att feminismen - inte af ordet " feminist ", men om med det menas nagon som skall inskrankas till en liten klass af undantagsmanniskor utan att pa minsta satt vara fientligt stamd mot man utan ar forutbestamd att bana sig.
vag likt, en mjiktig tror pA sitt.
eget kon, ar stolt ofver det och fordrar ' for och valgorande.
flod,.
som vattnar varldens torra ' och det samma mojligheter som for manneil i lifvets alla for- ofruktbara platser.
hallanden och strafvanden., samma frihet, samma rattvisa, .Hvarfor behofva mannen frukta feminismen?
Ar .d&amp; samma rena spel och samma betalning for samma arbete bara fruktan ' for det ab~trakta okanda?
Nagra fa upp- och, naturligtvis, samma medborgarskap - da ar jag offringar och rattelser a deras sida, och.
de aro vinnare stolt att kunna saga, att jag ar fodd till, ' feminist ", och snarare an forlorare i det nya forhallandet mellan ko-, annu stoltare ofver att jag uppfostrades i forhallanden, nen.
For att ta ett enda exempel, som emellertid inne- som uppammade feminism.
" Ty jag hade den oerhorda sluter en hel rad af hjalpande mojligheter: den moderna gladjen och fordelen att aga en far, som, helt naturligt kvinnan har lart och lar alltjamt af sin egen erfarenhet och utan att ens diskutera saken, tog for gifvet att hans nagot af det yttre.
lifvets modor och svarigheter som dottrar och soner skulle ha samma mojligheter i lifvet, mannen lida utan att klaga.
Hon inser alltmer svarig?
samma hjalp och samma fordelar.
Nar jag nu ser till- heterna, jasningarna och slitningarna i affarslifvets dag- baka, marker jag med undran i hur h6g.
grad han var liga slentrian.
H.on fordrar mindre af sin fiirsorjare, fore sin tid, i all synnerhet som han sannolikt inte hade eniedan hon forstar mera.
nagra medvetna asikter i saken och inte heller anvande Jag har stort medlidande med den dar forsorjaren stora ord, utan helt enkelt gick sin ' vag fram och hand- och kanner .att det sannerligen maste vara en sv&amp; tid lade.
Sakerligen ar det ' vackraste evangelium, som kan for honom, om han inte ar i harmoni med kvinnoio- predikas till forman for nilgo!
sak, garningens evange relsen.
Hvilket ogonblick som helst kan den mest ' still- li~im, inte o-ets.
samma af de .kvinnliga familjemedlemmarna .ge Honom Men om jag icke varit feminist forr, skulle jag ovill- en shock och .forvana honom.
till den grad, att det infe korligen bli det nu.
Den hest ytliga tankare miste nu alls ar.
underligt, on1 han finner sitt h k sta p&amp; mycket se, att vi sta.
ansikte mot ansikte.
med nya problem, nya osaker grund.
Ibland, nar jag sitter midt emot honom och alltid sig forandrande mojligheter pa den ekonomi- 5 tunnelbanan pii vag till City, langtar jag att fA for- ska och industriella arenan.
Vare sig ' mannen gilla det sakral honom att allt ar.
godt och .val i hans hem, att eller inte, vare sig kvinnorna sjalfva vilja det.
eller inte, allt skall ga bra, att ' kvinnorna inte hata mannen som stirrar oss det faktum i ansiktet, att kvinnor af alla klas- man, utan som lumpna halfpolitici, och att.
allt hvad han ser med ' hvarje dag dras allt mera in i arbetsmarkna- har.
att gora ar att lojalt sta pa sina kvinnors sida,, - in- den,; och under sadana forkallanden ar det bade oratt- skranka en del af sina vanor och fordomar, slappa efter vist och grymt, att de skola lida under ogynnsamma for- en smula pA sin sjalsliga obojlighet och minnas for sitt hallanden, som hindra deras framatskridande och deras eget sinneslugns skull, att trots all den.
nya kvinnans ut- strafvanden i det moderna lifvets harda aflan.
De be- veckling skall hennes medfo.dda medlidsamhet i alla tid.
hofva ocksii, och komma allt mer att behofva, vidgade finnas dar till mannens ' behof och gladje, och ju.
storre itttrycksmojligheter for sin uppenbara formaga och en kunskaper, desto.
storre denna medlidsamhet.
Jag skulle verklig .och inte blott uppdiktad frihet till utveckling pil vilja paminna honom att nar ' kvinnor ~ t r i d t, ochm strafvat sina egna vagar, som sjalfstandiga manskovarelser.
for en sak, som varit mannen kar, har han af hela sitt.
Kvinnororelsen, sarskildt under de sista s&amp;,.
sju aren, hjarta beundrat dem - t. o. m. kanoniserat dem!
Hvar- visar tydligt hvad den ordinara kvinnan ar maktig.
In- for skulle han beundra dem mindre, nar de ' strida for genting i agitationens hela historia har varit sa .fortju?
sig s j a l f v a?
sande och intressant som att folja kvinnans raska till- vaxt och utveckling.
For att vara uppriktig - ibland har jag '.
rubbats, i min stolthet ofver min omdomesfor- maga vid den ovantade uppgiften, att en kvinna, som jag vant mig att betrakta som tamligen slo och inskrankt, utan tvifvel ager nagon viss praktisk.
talang, som hon sjalf inte anat; nagon initiativets galva och nagon varde- full organisations- och administrationsformaga, som lig- och ' vantar pa att fa komma till anvandning i; staten a D, l, ' ' ' ' ' Annonsera i .DAGNY !.
.
a
Svenskt s t adslif under 1700-talet.
Tidsbilder fran Karlskrona af William Ander- son.
P.
A. Norstedt 8r Soners forlag, Stockholm.
En lokaliserad kulturbild fran en gangen tid kan gifvetvis bli konkretare, gripbarare an de allman- na skildringarna fran en viss tidsperiod.
Inom den begransande ramen kan en sardeles klar och god bild framtrada.
Alldeles sarskildt klar och tydlig blir den for dem som, hemma i ortsmiljon, ha blicken skarpt for - kontrasten mellan forsvunna och existe- rande lokala forhallanden.
William Andersons bok har ocksa sitt alldeles speciella varde genom att den ger en tidsbild fran 1700-talet koncentrerad inom var ~rlogsstads hank ' och stor, - darmed ej sagdt, att boken icke har ett allmant varde sasom kulhrskild- ring, stodd som den ar pa studiet af gamla tider, gamla dokument och anteckningar.
Men den upp- dragna kulturbilden framtrader i starkare relief just mot bakgrunden af Karlskrona-miljon, staden, sasom den annu ligger dar pa sina oar och holmar, om- fluten af vatten, omsusad af vindar, med sina backiga gator, sina gamla kyrkor, sitt orlogsvarf och sitt sjo- folk.
De pa en gang lika och forandrade forhal- landena gora bilden pregnant.
Lat oss med forfattaren nalkas staden fran lands- sidan en dag i borjan af Gustaf 111: s regering.
In- get j amvagstag susar in forbi Panbrholmen ofver fran hafvet utfyllda omraden vid sidan af Landbro- arna.
Sjon svallar fritt under de langa, rangliga tra- broarna, pa hvilka resenaren skakar fram i gastgif- vareskjuts, besvarad af " bittra lukter och alla vin- dars ras. "
Vid Landbrovakten komma tullkarlarna och visitera hans taskbok och pass.
Ar det nattetid och porten last, kan han skatta sig lycklig om han far passera utan storre tidsutdrakt.
Ty det ar inte alls sakert, att underofficeren i hogvakten kan lasa innantill, och kan han inte, sa blir det att vanta tills befalet eft ' erskickats och hunnit komma och klara ut att det ej ar fraga om nagon farlig person.
Un- der tiden kan dock den resande forstro sig med att se pa soldaternas faraospel och iakttaga deras bris- tande forakt for brannvin.
1 ore smt har han emellertid fatt betala i port- gangen for oppnandet af porten.
Men sedan ar han ocksa inne p3 stadens mark, och det galler nu blott att ta sig fram till de cen- tralare delarna hvilket han till att borja med gor genom att passera den stora areporten, som 1731 restes for att ta emot konung Fredrik I, men genom hvilken denne aldrig drog in, da det tilltankta beso- ket ej blef af.
Darpa begynner vandringen genom stadens gator, om hvilka C. Harleman skrifver att de vor0 " swara ".
En senare ' .tids barn, som klagat ofver och belett Karlskronas kullerstensbelagda gator och som om- sorgsfullt sokt ut at sig s borg mast are st enarn as^ ' tuk- ' tade rad, skulle med all sakerhet anvandt ett betyd- ligt starkare uttryck.
S3 vidare trafikabla aro ga- torna ej heller, men var resande ar icke bortskamct.
Orenligheten, som skrapar ofverallt, faster han sig inte sarskildt vid, sadant ar ju oundvikligt i en stad, och hade han fatt hora talas om stadsbornas strid om rattigheten att samla maskhogar utanfor sina hus, sa hade han sakert stailt sig pa deras sida.
Inte fiii- ner han heller franvaron af stensattning besynnerlig, och inte faller det honom in, att gatorna hade bort lysas upp, nar morkret borjar falla pa.
Daremot finner han det alldeles naturligt, nar han far hora att det ar forbjudet att visa sig p3 gatorna efter morkrets inbrott utan en tand handlykta; han forstar allt for val, att det skulle vara omojligt for stads- patrullen att halla ordning pa det oregerliga sjofol- ket, gesallerna och drangarna, om sadant ej vore pi- bjudet.
Han tar sig saledes, trots alla svarigheter, med ett visst jamnmod upp for de backiga och gro- piga gatorna fram till Stortorget.
Ingen Karl den elfte i brons star dar pa ett valplaneradt torg och skadar ut ofver sin stad.
Men det har var resande aldrig i tiden vantat sig.
De bland gronskande kul- lar betande kossorna och i orenligheten bokande svi- nen lata daremot utomordentligt val forena sig med den uppfattning han har af ett stadstorg, och han skulle mycket val kunna hora till de af stadens va: - situerade herrar, som nar det pa 1770-talet galfik " Stora torgets sprangning, planering och stensatt- ning " absolut inte togo sig af saken och vid hvil- kas namn det maste skzifvas " gjes intet " i forteckniri- gen ofver medels insamlande till foretaget.
Nu letar han sig emellertid vag bland kor och svin, hundar och hons fram ofver den stora Rppna platsen, drojer kanske ett ogonblick framfor der1 o111 rattvisans handhafvande minnande " kaken ", ser soleri glittra p&amp; Tyska kyrkans kopparkupol och dess gyllne krona och funderar mojligen ett ogonblick ofver Frc- drikskyrkans stympade tom.
Och sa gar han vidare pa de bergiga och branta gatorna, tittar pa de sriii tvivaningshusen, som oregelbundet gyttra sig till- sammans har och dar, tycker kanske med m samtida forfattare, att de roda ofvervaningarna af tt5 &amp; - o fula och ar antagligen fullt ofverens med samma man nar han sager, att " da man finner en rod driing af trad pa en nastan lika hog hvit undervaning af sten, kanner man nigon ledsnad, och beklagligen far man pa manga stallen kanna den. "
Var resenar anar da inte, att 1790 skall vadelden svepa ofver staden och jamna de sma husen med de pittoreska torftakeri med jorden.
Ej heller att f o r d e n t i d e n iiya och statliga hus med hast skola resa sig pa de gamlas plats, sa valinredda, att den charmante Brelin, Malla Montgomerys uppvaktande kavaljerer, skal!
s krif va om dem, att uti ingen stad i Sverige bor mar.
battre
D A G N Y - - - an ' har. "
Men det drommer han som sagdt inte om, inga klockor klamta; inga kanonskott lossas, inga ut- hangda flaggor eller tanda lyktor i kyrktornen varna honom och stadens innevanare for nagon brandfara.
Men nar han utstracker vandringen ner mot or- logsvarfvet hor han sakerligen rassel och rop, som vittna om det flitiga arbetet darinne, och slipper han in genom hogvakten, far han mycket att titta pa.
Det ar bradtom.
med rustningar och byggen.
Tiderna aro inte lugna, kanske skall flottan just nu ut mot fien- den.
Och Polhems gamla docka, sprangd efter Gil- bert Sheldons plan ur sjalfva halleberget, skall ha nya och flera kamrater.
Soldaterna ha bradtom med att kora fram fullastade skottkarror med.
sten, de nya dockorna skola m u r a s upp.
Vid den langa repsla- garebanan uppe pa vallen i vagbrynet ar det bradska.
.
med alla trossai-na, som skola slas.
Och medan resenaren vandrade vidare, langs den langa varfsmuren, forbi bastionen Aurora med flot- tans sjukhus, forbi Amiralitetskyrkan, med Sheldons minnestafla och de malade och forgyllda adelskol- darna pa de .hvitrncnade travaggarna, forbi den gamla trastapeln, hvars klockor ringa menigheten samman, ut till utkanterna af staden, till Stumholmen med kro- nobageriet,.
till Bjorkholmen ofver den daliga, fula &amp; bron, brusade hafsvindarna, da som nu, ofver den bergiga ostaden, vagorna, solglittrande eller skumkron- ta, lopte till storms, da som nu, mot orlogsvarfvets langstrackta strandremsa, mot Kungsbrons hamnarm, mot Sk,eppsbrons och Fiskarbrons bryggor.
Och lif- vet gick sin gang, da som nu - sa likt och dock sa olikt.
Borgarna skotte sitt, utan att nagot intrang fick ske i de skilda yrkena, handtverksskrana skydda- de sitt mot bonhasar och utsocknes, officerare och tjansteman gingo i s i n a dagliga varf.
P i kallrarna och traktorsstallena gick det muntert till.
Krigsfolket tyckte om sitt stop o1 eller - sin rhenska remmare, lika- s a gesaller och drangar '.
Men kallrarna raknade ock- s.3 bland sina gaster flottans ofverbefal, borgare och civila tjansteman; Gral kunde det bli som den dar apriliftohen 17 18, da sjalfva viceamiralen Hans An- karstierna rakade att ga " Forgyllda Vinfatet " fa nar- vara vid en sammanstotning mellan en kommendor och en kapten.
Vagsam var farden hem de sena vin- terkvallarna efter en pa kallaren genompokulerad af- ton.
De gropiga, backiga gatorna vor0 halsbrytande .nog afven for stadiga ben, nu gomde de hundrade forsat for de ostadiga.
Klamerier med stadsvakten horde dessutom nastan till de oundvikliga vid dessa hemfarder, och resultatet daraf blef ofta en mindre angenam vistelse i Corps de Gardet eller .arresten.
Docks togs harvid betydlig hansyn till person.
Var man kand af vaktens befalhafvare eller intog nagon mera framskjuten.
stallning hade handelsen ingen vi- ' dare pafoljd.
Familjelifvet var i allmanhet enkelt, nastan spar- tanskt.
En rad med barn horde till ordningen, in- komsterna vor0 sa val for officeren och tjansteman- ' V t 1.
\ ' ....
.
.
.
.
.
,.
,.
.
.
41 1 nen som for varfsarbetaren och daglonaren oerhordt sma och laga, sa sparsamhet var af noden.
Mot slu- tet af arhundradet steg val bade lyxen som smaken for nojen och sallskaplighet.
Da.
gafs bade .supeer, assembleer och maskerader, fina nog for tiden.
Teater- trupper ho110 till i staden, man lefde ju i Gustaf 111: s dagar.
Till att borja med holls forestall- ningarna i " bollhuset a torget ", troligen ett for an- damalet inrattadt bradskjul.
Senare upplats en kro- nan tillhorig materialbod at staden for teaterbruk.
Kungligheten kom allt emellanat till staden.
Da fick fru grefvinnan och amiralskan Ehrensvard, sasom det omtalas vid Gustaf 111: s besok, ha " ostkakan och biskvierna i ordning ".
Man inrattar sallskap och ord- nar for att roa sig eller for allvarsammare andamal.
L e s B e r g e r e s med sina barnsliga ceremonier, som ga igen, om afven modifierade, i senare tiders S o c i e t e t och A m a r a n t h., uppstar nu, likasa Orlogsmannasallskapet, Coldinu- och Frimurareloger- na.
Maskeraderna pa Storkallaren, som i borjan ej ansigos tillrackligt fina for damer, man fruktade " at atminstone ej nagra Fruentimbers Masquer: larer Kom- ma eller bli synliga der, emedan man ej i Sverige sedt Fruentimber ga pa nagon Kjallare ", blefvo snart ett af de mest gouterade nojena.
Dansades gjorde det, sa som man alltid dansat i Karlskrona, med lif och lust.
I hastiga glimtar far man sa 1700-talets Karlskrona i seder och bruk, i allvar och noje i William An- dersons bok ..
Det drar forbi i olika bilder, och man- skornas, tidens kynne kommer fram i dem.
Och vi kanna att det ligger m h g a dagar, p i godt och ondt, mellan den tiden och.
var.
.
.
.
E. K-n.
.
. '
' For studerande i Paris.
Arligen begifva sig ganska manga unga kvinnor .fran Sverige till Paris for att, dar idka .studier af det ena eller andra slaget.
Va1 kan det ha sitt behag att lefva alldeles for sig sjalf och betrakta lifvet i storstaden utan att vara beroende af nagon, men i langden blir det nog en smula enformigt och langtan efter nagot som kan ersatta hemmet installer sig snart nog.
For dem som .soka en hemlik tillflyktsort, dar de afven kunna intaga sina maltider och det med visshet om.
att erhilla sund och billig kost, rna framhillas " Foyer de I ' Etudiante " 67 rue Saint Jacques, bredvid Sorbonne.
Denna klubb star under ledning af " 1 ' Association chretienne d9Etudiantes " och har utmarkt val.
inredda och trefliga lokaler, dar niimnda forenings sekreterare dagligen traffas for att besvara forfragningar.
Prenumerera pa DAGNY! '
En friffjord albanesiska.
Det obehagliga ar, att bada familjerna forlora pen- gar p5 det, och om hennes fader saljer henne om igen, Af H. W. Nevinson.
blir det 9 ' blod " mellan hennes egen familj och hennes forra brudgums.
Om hon gifter sig pa egen harid, blir Idrig!
sade hon, och om en turkisk bomb hade m- ploderat i den lilla hopen af bergsbor, skulle den hennes makes familj ocksa indragen i blodskulden, och fyrtio till femtio lik kunna bli jordade for hennes skull, inte vackt mindre forvaning och fortrytelse.
innan hennes egensinnighet blifvit sonad.
Detta ar en Hon hade forlofvats bort innan hon var fodd.
- Om det blir en flicka, hade hennes far sagt till en van i allvarsam sak att ta i betraktande.
De tva familjerna skilde sig At och stodo och sigo samma dal, ska du fa henne for tio pund kontant nu1 och ytterligare tio nar brollopet blir.
Dia gosse ar sex pA hvarandra, ofverraskade och ursinniga.
- Du ger mig tillbaka de Atta punden jag gaf dig ar, s i det kommer att passa bra.
innan hon foddes, och sa far vi vara kvitt, sade brud- 2 Sag fem pund vid f8delsen och fem vid brollo- gummens far.
pet, svarade vannen, och slutligen hade kopet gjorts upp - Jag har inte fatt mina Atta pund, svarade fadern, o&amp; med atta pund vid hvardera tillfallet.
Och nu var hon sexton ar, och hennes foraldrar jag behofver de tvi oxarna.
Jag ska tamja henne och hade tagit henne med sig ned genom den langa dalen, ha henne tillbaka har inom tre ' dagar.
Och sa band han fast henne vid ponnyns svans och atfoljda af en liten procession bestaende af hennes bra- atervande hem med sin familj.
Den kvallen gaf haii der ' och systrat.
och andra bybor, for att afsluta kon- henne inget att ata, och han slog henne med sitt sil&amp; traktet.
Kladd i ett hvitt lintyg, en liten hvit jacka och en ofantlig hvit kjol, hvilken stod alldeles styf af det verbslagna balte.
- Jag vill ha de tva oxarna, sade han, da han gick svarta, invecklade broderiet,.
som hon och hennes mor bort till sin ormbunksbadd i hornet ?f det gemensamnia hallit p i med i aratal, hade hon satts upp pA.
en ponny rummet.
bakom fadern och forts ned till brudgummens hus.
Dar Men innan morgonen grydde, medan alla sofvo, drog hade de tagits hogtidligt emot af brudgummens slak.
tingar, som stodo uppstallda i en halfcirkel.
Hennes far hon undan den tunga bommen for dorren och smog och broder hangde sina bossor p i de sma stenutspran- sig ut i morkret.
Strax efter dagbrackningen fann man gen p&amp; husvaggen for att visa att de inte amnade skjuta att hon var borta, och allt byfolket i dc lan@ nagon darinne, och de tva familjernas medlemmar gnedo ifran hvarandra spridda husen kallades genom galla rop att deltaga i forfoljelsen.
Hela dagen sparade de henne, hvarandras kinder med omsesidig tillfredsstallelse.
- Hon ar en kraftig flicka, val vard sina pengar, upp och ned efter bergen likt ett vildt djur, ibland v e sade brudgummens slaktingar gillande, och vi behofven seblifvande henne pA.
afstand, da hon flydde o&amp; gomde sig igen.
Till sist ordnade de sig p&amp; en lang kedja arbetshjalp.
- Nu kan jag kopa mig tv&amp; oxar, sade fadern, och och svepte ofver dalen, fran mynningen upp till deotill- alla vor0 nojda.
I midten stod bruden, sedesamt tyst.
gangliga klipporna vid dess ofre anda.
Dar kornmo de Man ordnade sig p&amp; en linje for att intrada i huset, ofver henne i en hila mellan klipporna pA bottm af en och brudgummen steg fram for att bara henne ofver afgrund.
Hon blef hemslapad, aterigen slagen och bunden me5 troskeln, sasom bruket ar.
Och d&amp; sade hon: - Aldrig!!
laderremmar vid en grof trastubbe i vedskjulet, hvilket For ett ogonblick stodo alla stumma af ofverrask- sedan lastes till utifran.
ning.
Darpa borjade de skrika om hvarandra, forvanade Nasta morgon fanns kubben riktigt p i sin plats, och rasande.
men det var ett hal i tegeltaket och laderremrhailia vi- Bada familjerna svepte ofver henne en storm af for- sade sig ha blifvit afbitna.
Hela langa dagen letade iiter- bannelser.
Hennes foraldrar togo henne om lifvet och igen byfolket, men allt hvad man fann var fot- forsokte draga fram henne.
Hennes broder gjorde sitt basta for att skjuta.
pa Brudgummen tog hennes han- steg, som ledde Upp till de otillgangliga klipporna.
der och ryckte i henne.
Men hon kampade och strafvade b 9 emot som en vildkatta och upprepade sitt: - Aldrig!
Forliden september, strax efter sedan den revolt, hvil- - Hon ar stark, sannerligen, hon ar stark, sade brudgummens slaktingar med samma gillande, och deras ken stammarna i nordvastra Albanien satt i giing, blif- vit som vanligt kvafd i eld och blod af turkarna, kom anstrangningar och fortrytelse fordubblades.
jag ofver en vild, tandad bergskedja ned till nigot som Slutligen kastade hon sig ned p&amp; marken ibland dem en gang varit en by men nu endast var svartade och och ropade: - Jag afger loftet.
Var mina vittnen!
Da drog0 de sig alla tillbaka och sago bestorta p i forodda ruiner af kringspridda hus och girdar.
Min hvarandra.
Ty enligt en gammal albansk lag kan en vagvisare och jag tande.
upp en eld nara intill kyrkan, &amp; da, som nekar att gifta sig med Hen man, hvars far som inte langre hade nagot tak, och plotsligen borjade kopt henne,, gora kopet om intet genom att afge ett tysta skepnader krypa fram ' genom skymningen for att lofte att aldrig inga aktenskap.
Efter ett sadant lofte se pa oss.
Nar de igenkande.
min vagvisare, slogo de klar hon sig som en man, gor mannens arbete och blir sig ned i en cirkel, som de bruka, och &amp; go pA huru vi behandlad som en man, med aldrig felande hoflighet.
lagade var mat.
Alla vor0 fullt bevapnade, med bossor, A Q DAGNYS fordelaktigast for damer hos V I C T O R I A ZU B E R L I N - - - Kont inen tens storsta ZiffOrsZikringsboiag.
Kontor: Regerimgsgatan 61 Stociihotm.
(i.
.
.
e.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
LASARE.
.
...............: g e bora gynna DAGNYS A N N O N S ~ R E R.
e.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
e
revolvrar, och knifv; r, men den wckra.
- drakten af hvit ' rattan * f6rmAddc Berattelse af M.
a n a.
ofversattning fran tyskan.
143.
Hvem var starkast?
Berattelse af M.
P. Ofversatt-, SvaldShimITl,ig frk, Som '.
gor att albaneserna .likna en art ping .friil.
tyskan af HeQping Sjogretzn.
- Omsider funnen if getingar,, bestfl nu, .endast, af smutsiga trasor.
gch.
lum-: @ rden, En doendes minnen, berattade Kristina wor•âtark Ofversattning fran danskan.
- Bildhuggaren i Wurzburg och Soiii knappait rackte fil1 ' att., sk&amp;.
* dem ' nu efter hani gesall.
, Berat (el$e ", af E.
.. seifert.
o f v e r ~ t t I l i n fran e tvskan, af m emellertid snyggare ut an de andra, .och .antingen det.
.
- nu var blicken eller leendet nar, cigarretterna bjodos eller1.
.
.
.
just det slata, vaderbitna ansiktet; men med ens hade.
': ',.
jag klart.
for mig, att det var,.en kvinna.
fag- fragade vagvisaren darom.
p i.
tyska och haq.
.svarade::, ja?
det. '
S9phhhemnlets verbamhet 19 1 1.
Af S o ~ h i a h e m m e l ~: ar.
hvad vi ... kallar albanesisk, juli@Tu.
kok g ~ - styrelse afgifven berattelse for verksamheten under 1911.
har nyligeil utkommit i tryck.
Enligt densamma utgor ende- halfdod ofver bergen for nagra a r: sedan, och man- i aktiv tjanst Sophiasystrar fordela- skoroa '.
dar- beholl0 - henne, emedan hennes grandtant va- pe pa 38 olika arbetsfalt.
Sju skoterskor aro pensionera- rit gift ' dar.
Och h o n afgaf loftet; &amp; " nu &amp; - hog ' &amp; god: - ' de, och dessutom arbeta 49 profskoterskor och elevq un- .3er Hemmets ledning.
Urider aret ha~fva 43 anmalda som en man ...
, atsittande .hi,ita mossa .pa hufvudet, en oppen .jacka och elevkurs: tillsammans A Sophiahemmets sjukhus atsittande randiga byxor, som slutad&amp;, ' i " en spets vidsfot- $,tieliter bch.
utfordes 1,050 oljerationer.
.
.
knolen.
.i ...
till storsta delen ge-.
, Revisionsberattelsen itvisar n - Hvad skjuter hon, fragade jag, med den d a r bos- " eom gafvor uppkomrma - behallning af 16,094: 26 .kr.
.
Bland influtna ' gafvor markas sarskildt.
donationer till en.
san, som hori har sa omt liggande ofver knana?
.
- Endast turkar, - svarade han,.
.
.
.
.
.
.
' ny .medicinsk afdelning.
., Pa sin 75-arsdag den .9 juli 191 1 ofverlamnade iiarnligen ankedrottningen 100,000 kr.
(Ur v b t e s f o r Women.)
:: for upprattande af en $arskild medicinsk afdelning vid Sophiahemmet, och senare har " Onamnd " bill samma an-.
.
.
danial.
skankt 50,000, kr.
Dock krafves okade ekonomi-.
.
..:.
.
.
.
' ska medel for att denna .med varmt intresse omfattande.
.
.
.
.
.
.
.
... tanke skall kunna realiseras.
.....
.
.
.
.
. "
', C I, a.
.
.
I ' I.
a.
.... .a, -.
m.
.
.
.
....
-.
.
.
.
Insand litteratur.
... ...
.
.
.
.
.
.
.
.
A l b ort B o s s i e r s f o; lag, Stockholm: Bonniers manads- '.
haften, Augusti.
.
.
'.
2: A. Nors-tedt 8r S o n e r s f.orlag, Stqckholm:.
Oscar.
.
.
.
.
Patrick, Sturzen-Becker (Orvar Odd) ..
Del II, 1857-18691 Af.
.
'.
Ragnar SturzemBecker.
- Sv.enska ' forfattare, deras lif och.
verksambet.
Skildrade for barn ' och, ungdom i hem och skola af ~o0o0000000o00000ooooooo~oooo~ooooo+oooo Marie Louise Gagner.
II.
- ' Svenskt stadslif under 1700-talet.
.
Tidsbilder fran Karlskrona af William Anderson.
.
.
.
.
.
.
n L g o G e b e r s f Orlig, o to ck hol mr-stat ' och - kyrka.
His- - 99 toriska utkast af Harald Hjarne.
.
Framtidens bokforla.g, Malmo: Urimiq lef,nad.
Af August Beod.
Auktoriserad ofversittning af Hannes Skold.
Forsta delen.
Haft .. 1 - 3,.
A+B.
~ v a n ~ k l i s k a ~ o s t e r 1 a n d s s t i f t e: l s e n s forlag,.
Stockholm: Sverige, Sverige!
Maningar och minnen.
Af Efr.
eang.
- Hvart foras vi .tian?
Ett .ord om gammal och modern kristen- domsaskadning.
Af Nils Hylander.
- For tron .och lifvet.
Vitt- nesbord.
ur ordet och erfarenheten.
h..
A f.
A n d m Aber,.
- Beratt ' elsebibliotek.
Utgifvet af B.
?Vadstrov.
VII.
Markliga, Fvinnooden.
Skildringar frin olika tidcr och folk.
- De ungas for- bond.
Aterblick.
p i dess forsta 10 ar.
.- Nils Stockfleth, lap-.
parnes apostel.
- Genom Eder forbon eller Varldsmissionen foremal for regelbunden bon.
Af Jolt.
Rtnmart.
- Missionsstu- ' diet och ledningen af Missionsstudiekretsar.
Af Joh.
@ ' n ' tnan.
-.
T a n k a r och s a m t a l om lifvets h b g s t a frvagor.
X.
Ett.
samtal om Jesu uppstandelsel ' Af Oscar Bensow.
- Patriarkerna.
Abraham, Isak och .Jakob. '
E ' ii biblisk.
karaktarsstiidie.
Af Oscar.
Kr.
4: 25 f: 5 0 Berisows.
Nagra tankar om.
, den, inre missibnen., - Af .en.
lek-.
mannapredikant.
- Lekmannarorelsen i .Tyskland.
En ofversikt af senare tiders vackelserorelser och fria kristliga.sarnmanslutningar.
.
inom de tyska landskyrkorna.
, Af.
G.
Skagestad.
Bearbetad ofver-,.
.
.
sattning .fran norskan.
- M i ssi o n s s krif ter, ~ltgifna af Evan-.
.
geliska .F.osterlandsstiftelsen.
39.
Loulat.
.
En verklighetsbild fran Islams varld i ost-~frika, med, flera berattelser., ~f Hannn Sund-, AKTIEBOLAGET strom.
- Tempelklockor.
Dikter af.&amp;-k.
- Dal Kerstis fader.
Berattelse frig Dalarne.
Af O. W.
A.
- Skeppar Fardig.
Be- rattelse fran.
sjon.
- C&amp; fi Peterson;.
- unga hjartan.
En; berattelse af Laur&amp; Petersen.
Beniy ndigad ofversattning af.
E. Hbg.
.
Prastg&amp;rden.
En berattelse om " missionens ' kraf och valsignelse.
: STUREPLAN.
Af Mary d ' Agui&amp;y, Bemy.ndigad ofversattning af &amp; +-i?, - .. Johannes Falk, Bergtelse.
Fran tyskm af E. Willfiz.
- Tvakro-.
nan.
.Berattelse for de unga,.
, Af ' Margaretn Lenk.
Fran tyskan, af 0000009000000000000000000000000000000000~ E..
.
.
.
-.
Bi b.
1 i o.
tek.
.
.
.
.
-.
.
.
.
,.
.
.
f o.
r.
d.
e u liga.
.
.
Hvad.
.
.
den.
,, lilla.
.
.
.
.
.
.
.
- .. - ....,.
.
.
142.
\ ',, S.PLENDI ' D " ' I.
.
.
BASTA P.ASSFORM -. "
NORDISKA KOMPANIET " ' ' a e d ..,
Slojdlararinna.
II Frarror och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru mhga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa st&amp;lIen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
livad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr; 4: 50 for l / i, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvllka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar ' alsprenumerant.
Huru skall man fiSrfara fdr denna provislons er- hd Ilande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p2 ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestalkr man det behofliga an- talet ex. (hur rnanga som helst, men aUid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress.
i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d % att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elhr: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta un er hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
va&amp; och fil1 hvllket pris kan man nummervis 16sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrlfvelser rikande expeditlonieii adresseras: ' d II II DAONYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Bildad fransyska (Platssbkande ffi sina annonser infdrda i Dagny fsr hnlfva priset eller 711~ ore pr mm.
onskar under.
vintern bostad oc fritt vivre i familj i Stockholm m (undervisning at vuxna persone Upplysningar 8 Fredrika-Bremei Forbundets Bvri, Stockholm.
Husforesthdarinna skicklig och erfaren i ett hen: skotande onskar plats.
Fina rel studentska, undervisningsvan och Tacksam for svar till: nHuslig musikalisk, studerat utrikes, soker Mjolby, p. r. plats i god familj i Sverige eller utlandet.
Benaget svar till ' ~llnstitu- Ung kassorska trice ", Svenska Dagbl.
hufvudkon- a Advokatkontor onskar extra ai tor, Sthlm, f. v. b. bete.
Kunnig i maskinskrifnini Svar till energi^, Allm.
Tidr kont., Stockholm.
Guvernant soker plats.
Guvernant s ~ l a s, t af ung flicka; om genbrr Undervisar i sprak och nyborjare onskas 8-klassigt laroverk.
Studentbc afven i musik.
Goda betyg och gatt i tyska, engelska o. fransk; referenser kunna foretes.
Svar till: tyg Svar till D Undepisningsvan n, S1 sM.
B .., Eskilstuna, p. r. Telegrambyran, Orebro.
Prastdotter m. realskolexame I Kindergarten eller Famiij onskar ung bildad flicka plats.
Sna- rast mojligt.
Genomgatt Kinder- onskar plats i treflig familj att Iiis med barn samt event.
bitrada hu$ gartensem.
Svar till ~hfn ?SSt ?~ad~, Svenska Dagbladets Goteborgs- moder.
Svar till " 18 art1, Ojebyr p. r. kontor.
Maskinskrifverska med goda kunskaper i tyska spra- ket soker plats.
Svar till ~Ordentiig~, Stockholnis Dagblads Annonskoiitor, Vasagataii 9, Stockholm.
Praktiserad, bildad och af god Familj, som efter att ha genorngatl Arskurs vid en af vart lands for- nanista slojd- och vafnadsskolor, aflagt lararinneexamen vid Andrea Eneroths lararinneseminarium, on- skar plats i hem eller skola.
Vid lon fastes mindre afseende.
Sva~ Att skota hushiUlet till ~Hemslojdn, Gumaelii Annons- hos ensam person onskar en dirtill byra, Malmo.
kompetent, ordningsvan och hurtig flicka plats nu genast, helst i Stock- holm.
Sjukskoterska, Svar till DH.
A. Hedernora p. r. utexaminerad i sinnessjukvard, on- skar plats i host, att skota nervos person.
Tacksam for svar sjuk- skoterskan, Annonskontoret Svea, Norrkoping.
skicklig i engelska och franska, med gedigen allinanbildning, on- skar anstallning att som sUlskap Sprakkunnig, bildad dam, och hjalp medfolja dam eller familj kunnig i maskinskrifning, soker pa resor utomlands.
IJCtliHrkta re- plats som privatsekreterare, korres- ferenser och betyg.
Svar markt pondent eller nigon annan lamplig " Travellingff, emotses tacksamt, iiti- sysselsattning.
Svar till hosten der adress S.
(iumaelii Aniions- 1 9 1 2 ~ Tidningskontoret ~ Karlava- byra, Stockholm, f. v. b. gen 6, Stockholm.
, J, Ung flicka, Bildad, ung Tyska ung lararinna, som genomgatt l- Arigt semin.
med goda betyg, ons- kar underv.
mindre barn i hemmen, helst bilda en kurs.
Goda rekomm, Finnas!
Svar till DS.
L.D.
Kommen- dorsg.
26, 1 tr., t. h., ' eller pr A, T.
12465. musikalisk och skicklig i sprik soker plats v m sallskapsdam eller for barn.
Onskar anses som fa- miljemedlem.
Referenser erhallec af Fru Larsen.
Aakoulevard 32, Kopenhamn.
Svar till n Rildad, ung tyskau under adr.
S. Cliirnacli Annonsbyra, Stockholni, f. v. b.
Ung flicka SHsdele~ ~pdbk- rhed god handstil onskar plats 4 haradsskrifvarekoritor, eller i familj kunnig dani dar afven skrifgoromal forekomma.
Svar till 1 sept.
emotses tacksamt afven kunnig i maskinskr., siikel af D Intresserad och villig:), Poste plats som utlandsk korrespondeiii restante, Solvesborg.
ell.
privatsekretrrarc i Scpt.
Sval # # E. WII, Tidiiingskoriimet Storg.
8, Stockliolm.
Ung ficka som aflagt realskoleexamen, soker Foriiianlig plats i kassa.
Svar till svea^, p. r. Sala.
Ung flicka onskar plats pi kontor.
I lar ge norngatt 6-klassig Elcine~itnr~kola darefter under 1 Hrs tid haft: iii.
Ung sjukskoterska stallning a.
J2riiliaiidelskoiitc,r ocl onskar under vintern nagon lattare genomgatt arskurs vid ikfiderni privatvird, helst i Skane.
Svar till Pahlmaiis Handclsinstituf.
Svar til Allrit D 15 oktober^, Kiosken Viktoriaga- 1118 ar ", p. r. Enlz0ping.
tel. 1 66. tan, Gbteborg.
Tva battre ansprakslijsa flickor onska platser i familj for att del- taga i alla inom ett hem forekom- mande goromal.
(Garna a landt- bruk.)
Den ena kunnig i enklare matlagning och den andra iifven villig deltaga i skrifgoromal om sa pafordras.
Svar till 11 Pslitliga 19 %rlf, Sundsvall, p. r. Ofvad riter sk^ med flerarig prrildik i kopierin: af maskindn.
o. k n h r h s k a lamplig plats ellcr lit * niarbete.
Sv till •âBasta rek.&gt;, p. r., Malmo 7 Plats som skrifbitriide Snskar plats pa landet, har genom- $tt hushlillsskolor och kunnig i mklare somnad och barnkar.
Svar onskar e1ement: irhild; id flicka, soti; il1 fiOfficersdotterll, Lidingo-Brevik, innehaft dyllk plats fiinit.
Svnr til 3. r.
•âKontorsvan:), Smedhy, p r.
LERIGA PL A TSER.
(anka) af god familj, varmhjartad enkel och huslig och med flerarig praktik ' i, sjukv., soker verks.
son: 1 Ilusforestandarinna a barnhem ellei mindre Sanatorium eller i bild.
allvarlig nians hem (lakare, am-.
.
betsy.
.el.
likn.
), Rek., ref. Sv.
t %Barnvana, under adr.
S. Gumaeli: som talar franska och tyska, erhal Ann.-b.
Sthlm.
ler plats gom sallskap for ung flicka.
upplysningar a Fredrika, Bynier-Forbundets Byra, Sthlm.
Ung schweiziska B ~ ~ ~ musikalisk &amp;, flicka l onskar plats i familj, som h j a l ~ Larare eller Lararinna och sallskap.
Innehar plats, meri onskar ombyte.
Svar tacksanit till sokes till komniatide lasar for er a20 ar,.
Halnistad, y. r. l l-ars gosse hos Disponentfaniil, i Varniland.
Svar till BB.
En.
Karlstad, p. r..
.
Yngre dam,.
BLttre, allvarlig barnkar flicka, c: a 25 ar, onska till hosten att hjalpa med somnac o. tillsyn af fyra barn, alder 11 til 3 ar.
Tva jungfrur.
Loneanspr, betyg, foto till ilngeniorsfamilja p. r., Falun.
kompetent i bokforing och bol slut, samt nagot hemmastadd inanufakturaffar, da ii3gon gan sadan Ii jalp onskas, erhaller pla nu genast eller den l.
Okt., or svar med loneansprak och foto ir Barnfroken, sandes till nManufaktura, Postfac af god faniilj erhaller plats i finari 47, Laholm; hem i Norge for att skota tvenni barn, respektive 5 och 2 ar ocl eventuellt bibringa de forsta grun derna i Iiisning.
De basta refe i-enser.
erfordras.
Svar omgaendc helst med fotografi till A.
' N., p. r. barnkar och plikttrogen battre flick onskas att mot fritt vivre janil Stockholm, I..
.. jungfru vara hiismor behjillpli med ett hems skotande.
Svar me Barnfroken Foto till a TjanstenznnnnfanziIJ ',, p.: bildad, musikalisk och barnkar,.
fa1 Molndal.
plats i Uppsala till d.
15 .Sept.
at sallskapa, lasa Iiixor.
och hafva till syn om fem.
barn.
Barnjungfri.
Husforestindarinna, Finnes.
Svar till, Box 18a, Uppsala barnkar och van att handleda bar Saint skota ett finare hem, dar 2: n .. barn om 4 och 5 ar finnes.
Sva aL.
L., Hotel Terminus, Stock till ~ v i n n l i fullt ~, hemma i kautschuk arbeten samt med basta rekommen holm.
jationer erhaller genast plats ho!
Tandlakare Gustafson, Goteborg En ansprakslos med fl&amp;arig praktik a kontor, full1 hemmastadd i stenografi och .ma- skinskrifning och nied ekmeiitar- For villasamhalle, 15 minuter: skolebildning ' i sprak, onskar ge- nast platsombyte.
Svar till " Air- vag fran Stockholm, onskas till liosten en seminariebildad lararinna, svart ', Sthlm, p. r. joni ar villig att uppsatta en smil- skola och event.
kindergarten.
La- parinnan far disponera fri bost.ad Ung frisk flicka) ch skollokal, tillsammans tre rum kok, jamte vedbrand, hvar- van vid husliga ' goromal, afven n3- 3ch skolinredning .bestalles efter got kiinnig i somnad, onskar plats iamte ararinnans onskan och f5 fritt i godt hem.
Svar till, Familje- iisponeras.
Betygsafskrifter samt Ansprakslos, verkligt medlem?, +heda,.p.
r..
- ekom.
jamte ansokan torde insan- musikalisk dam, las till PS.
D.,, under adress S.
?i~mnlii Annonsbyra, Stockholm; om kan uppgifva goda referenser: ar plats som hjalp och sallskal:,.
v. b.
~ o t fritt: vivre hos aldre tjansteman.
Svar til ' onskar ung flicka, iiieci.
hag for stad i Norrlanda, Sv.
Dagbladet: husliga goromal, anstallning i battre Lararinna ixp, Stockholm.
.
familj for att Iara matlagning sanit hjilpa: jill med forekoiiiniande syss- jnskas omkring 1: sta sept.
att un- tveiirie barn, 8 och 6 ar.
lor.
Onskar anses som, familje- iervisa medlem.
Hclst i Stockholm.
Svar &lt;unnig i somnad, barnkar, alder: j under 25 ar.
.Svar jamte foto; 71 Karlstad.
till D Z ~ ' BOX) ch Ionepret.
Hjelmared pr Alings- ' ullstandigt hemma i tysk korres- ?ondens och med kannedom i va-.
.
.
., is.
ukalkulation, far .plats pa kontor * h a r till aAffar 1912a, Dagens Ny- Som familjemedlem ieter, Gust.
Ad.
torg, Stockholm, Undervisningsvan lararinna onskar 17 Ars flicka komma i godt hem pa landet, for att Iara o. del- !rhalkr plats 1 sept.
i enkel landt- krif- o. ' raknesakert kv.
bitrade, taga i husliga goromal, mot fritt nannafamilj (Halland) for under- " som emellan&amp; ar villigt tjanst- vivre eller nigon betalning.
Svar risning af 4 barn i Alder 11 - 8 ar 3 vanliga skolamnen och sprak.
; ora vid telefonvaxel, far god och till a15 Sept.,, Orsa, p. r.
3etyg jiiriite Ionepret.
sandas under attskott plats a undertecknads ju- sidiska byra .i Aseie.
Ansokan med idr.
Agarden, Atran.
; ef.
och Ioiieansprik, iik kl. ' vivre, nsandes genast till M.
P. Eriksson, Frisk, stark, arbetsvan ' Gymnastiiidirektor, hele.
: vinnlig, fullt hemma i engelska ung flicka b. franska spraken, ej under 23 ar, Ung dam, onskar till hosten plats i faniilj p i ned minst 1 ars praktik, erhaller landet, dar god lardom i hushills- dats a svenskt institut vid franska ned teoretisk underbyggnad och goromal kan erhallas.
Nagon lon (ivieran.
Svar till ~Rivierana,.
Sv.
iagon praktisk ofiiing i bokforing, onskvard.
Svar tiH * Frisk o. stark lagbladets annonskontor, Sthlm.
trhaller genast plats vid storre 20 Arr, Kopparberg p. r. ndustriellt foretag i landsorten i Vgrland.
Villkor: snygg och tyd- Kassorska.
ig handstil samt arbetsforiii2ga.
En ej allt for ung kvinna, kunnig 3egynnelselon 75 kr.
pr.
manad bokforing, maskinskrifning och amte fritt iiiobl.
rum.
Lefnads- iagot kunnig i sprak, erhaller ge- mkostnader c: a 40 kr.
pr manad.
med goda skriftliga och muntliga last plats som kassorska p3 gross- 3iljett, markt " Bokforare ", endast ' rekommendationer onskar plats i iandelskontor.
~f dem, som veta .sig kunna trifvas god familj i Stockholm for vinterri; Svar med referenser till, God landsorten.
sandes under adress Svar till a29 ara, p. r., Saltsjo-Stor- dats Xa under adr.
S. Guinnlii i. Gumxlii Annonsbyra, Stock- angen.
iolfn, f. v. b. Annonsbyra, Stockholm.
f. v. b. Lararinna.
- ' Kvinnlig kontoris Tandtekniker, # ' ' Ung dam, ' i Sprid Veckotidningen Bildad, musikalisk flicka lan vid undervisning, onskas ge last att lasa med j3 ars gosse.
F r Anna Anderson, .Odeshog.
Rask, vanlig flicka,: j for ung, med elementarbildning ran vid inom hemmet forekom nande lattare goromal, far plats; tationssamlialle i Helsiiiglaric h k l i g t nagoii vana i niassagt h a r med betyg, alder, foto, Ionc insprak m. m. till massagen, Boll las p. r. Sasom hjalp och sallskap it ensamt, aldre fruntimmer finne) lats fr. 1 nov.
for en villig, or lentlig kvinna, helst musikalisk, om ar kunnig i vanl.
matlagning) ak samt sarskildt i somnad, p, yst o. stilla men trefl .. plats.
p, andet.
Eget rum o. vanligt bemo ande.
Svar ni.
fotografi till Frokei dathorst, Asgat.
36, Falun.
Husforestandarinna,.
Bildad dam sokes att foresti In anklings hushill.
Foriitom go (.Ilmaiibildning och ett behaglig att krafves att hon skall besitta di genskaper som erfordras for at ullborda 3 unga.
tlickors uppfost an till verkligt duktiga husmodrar joda villkor mot fullgoda egen kaper.
Svar med ref. till, God iemb under adr.
S. Gumnlii An, ioiisbyra, Stockholm, ' f.
v. b.
D AGNY!
# l 01 4 01 Deposition 1 ~apitalrakningj Sparkasse- rakning ' 2 Stockholms Musikinstitut, 0 O A~semaQegaBam 9, SooQermalmatsrg 43, SturegaQan 82# STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,8Cbb); 000 kr.
Brahegatan 7 Be Allm.
Tel. 11596.
Rikstel.
Ost.
l1 85.
Hostterminen borjar den 16 September.
Undervisriings21iiiien: Piano, sang, violin, Rart~zonilara OC / L tmsikhistoria.
Fiirstc larare i; ilng: Fru Clary Morales, i violin: Herr Julius Rttt / istr611t, i piano: Undertecknad, Larare i harmoni: Direktor Otta obs or^.
Mi: sikhisto- iska forelasningar: Herr Olallo Morales.
Anmalningar skriftl.
fr. d.
1 sept.
och muntl.
fr. d.
0 scpt.
Iivarje iag 14.
1-3 samt l /, 6-l /, 7 e. m.
Under terminen .anmiihing+ och nottagningstid dagl.
kl. 1-2.
Prospekt tillhandah2lles.
I ' ilialcr a Sode~, Ku~zghsholtnen och Lidiigon.
Aberopa alltid annonserna i DAGNY!
Sigrid Carlheim-Ciyllenskfilrl.
- Lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnkliider rn.
m.)
Praktisk nietod, utan trackling.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direki f r h !ivarje elev disponerar en symaskin.
8.
W i d e Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
ygl.
Hoflv.
KARIN EONER, Stockholm.
, 21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
-.
EVA EGNER, Malmo.
.
Fersens vii2 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
Wirens ofverfeta LANOLINTV&amp;, fina varldens favorittval!
.
Doktorinnan Erikssons Hvilohem.
Postadr.
: Arvika.
- - Natirrskotit lage.
f3illiga lefrlzdskostnrider.
- - - ' Fredrika-Bremer-Forbandet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Forbundets byra Oppen 11-4.
FOYER de 19ETUDIAMTE i PARIS.
(LEDIGA PLATSER) Lokal: 67 Rue Saint Jacques bredvid Sorbonnr.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskoterskebyra: Tunaelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Sprid Allm.
tel. 82 11.
Sund och billig kost, tillfalle till hvila, lasning, skrifning for kvinnliga studerande.
sekreteraren for 1 ' Association chretienne d9Etudiantes, tlndcr livars ledning le Foyer star, traffas dagligen dar kl. 13,30- 3 c. m. for att besvara forfragningar.
Energiska Damer!
Slojdlararinne- befattningen Ett gynnsamt tillfalle gifves att fortjana penniiigar och eveiitiiellt vinna framtidsplats genotn praktiskt-ckonorniskt arbete hhnd v " anner och bekanta.
Svar till uPraktisk nutidskvinnau under atlr.
S. fiumxlii vid Sunderby folkhogskola, f. d, Annonsbyra, Srockholm, f. v. b. Bodens folkhogskola, Norrboffen, - sokes hos skolans styrelse setzasr detz 15 inst.
sept.
Lon: 700 kr.
samr fri bostad med lyse och vedbrand Tilltrades l nov.
Narmare upp- d Kungl.
Norrlands Dragonrege- lysningar lamnas af skolans for8 inineh8llsf Orteokning.
entes officersmess forklaras har- standare, Dir. J.
Hallback, ad^ ed ledig.
.
.
Dagens mumrner ianehHller n Sodra Sunderbyn .. Tilltrade den 15 inst.
nov.
och: ola ansokningar atfoljda af bctyg: h rekommendationer vara inlam Lotten Ronquist.
Af ' Maria Rieck-Mulk~.
ide till direktionen senast deii Operationsskoterska i okt.
far plats senast 15 Nov.
vid Jon.
De tyska kvinnorna och rostrattsrorelsen.
Narniare upplysningnr meddelar kopings lasarett.
For .dugande sk6 essofficercn Lojtnaiit E. Zettcr- terska syi~iierligeii formhnliga Ione-: rg, adress Umea.
vill kor.
Ansokan snarast till ofver.
Beatrice Harradera om " feminismb '.
lakaren.
Pa Skaraborgs och Alfshorgs lans William Anderson: Svenskt stadslif und&amp; 17004aIet.
&amp; c. af istalt for sinnessloa finnas, till en 1 Nov., 2: ne platser lediga: Massforestindarinna.
1) for en ' Hushn " llerska, fiillt koiii- For ingeniorsmassen i Porjus so.
etent att foresta ett hushall pi kes bildad dam som forestanda En frigjord.
albanesiska.
Af H * W: Nevinsun, rka 250 personer, samt rinna.
Ansokningar med betyg 2) for en Ofverskoterska, hels1 fotografi och referenser samt an- Insand litteratur.
ibildad i sjukvird, for den nya gi fvande Ionepreten tioner skola vari; ylafdelningen.
Lon for livardera inkomna senast den 8 sept.
ocl: 10 kr.
Ansoksn, 2foljd af betyg skali sokanden sedan vara beredc Notiser.
ch rek.
jamte foto och uppgifi att genast tilltiada tjansten.
Porjus i augusti 1912. m alder, insandes till Forestanda.
Arbetsdzefen.
nnan, Johannesberg, Mariestad.
- Hushallerske- platsen ' - 7 2 5 -, Prenumeration $ Dagny sker a, narmaste postanstalt bokhandel.
