# ID: svediakorp-per559
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,635
# sentences: 796
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 35.
Prenumerationspris: kr.
4: 50 ' 19 Hr.
kr.
2: 50,, 250) ~1&lt;,, ...,, 1: 25.
' I.
,, .- ' 1 ar.
.
.
Losnummer I 0 ore.
Prenumeration sker sival l landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel!
.
1) atockholm den 29 Augusti 1812 I Redaktor o. ansvarig utgifvare: l - p - Redaktion: M5stersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12. p Expedition och Annonskontor.
: Mistersamuelsgatan 51, en tr. Post- Utglfningstid hvarje torsdag.
-.
-.
- - - _ - p Sthlm 1912, F. Eriglnnds Boktr.
ch telegrafadress:.
DAGNY, Stockholm.
5: e I I arg.
Annonspris:.
15 Ore per p m.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g5ng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Ola, 20 ggr 20 010 50 ggr 25 010.
Annons bor Vara inlamnad sen@ m h d a g f. m. '
-.
-- w S om bekant tillsatte k. m: t for en tid sedan en ' ' ut- redningsnamnd ", som skulle ta hand om lonefragan for larare och lararinnor saval vid laroverken som vid folk- och smaskolorna.
underrattelsen om denna atgard emottogs med nagot blandade kanslor.
I allmanhet tyck$ folkskollararkaren, atminstone den del daraf, som hor till Sveriges allmjiqna folkskollararforening,.
varit belaten1 medi den, medan laroverksliirama.
varit mindre sympatiskt; stanida, mest kanske af fruktan att deras lonefraga hari- geiiom skulle forhalas.
Detta kan nu ingen egentligen ' fortanka dem, ty fa karer ha val varit sa misshandlade i lonefrigan som deras.
Forra gangen en lonereglering var ifragasatt, behagade Forsta och Andra kammaren komma i delo om latinfragan, och.
Andra kammaren sat- te latinets uppskjutande pa skolschemat som villkor for - e n lonereglering.
at de till konflikten alldeles oskyldiga lararria, som harigenom fingo sin loneforbattring upp-, skjuten i cirka 25 Ar, just under den tid, da lifsfornoden- heterna genom tullarna stegrades som mest.
Nar s2 andtligen regleringen .kom, sa var den ett sadant master- stycke i konsten att ge med den ena handen och ta med den andra, sa att det egentligen icke blef nagon forbatt * ring alls, annat an mojligen for de, larare, som just vid den tiden utnamndes, och laraverkslararkarens nod- lage blif alldeles icke upphjalpt.
Nu ha dessa larare ge- nom upprepade petitioner begart, att regeringen anyo skulle uppta deras lonefraga, och de hade hoppats fa, den lost efter den enkla princip, som man borjat tillam- pa for statens ofriga ariibetsman, namligen att till tjan- ster som fordra ' ungefar lika langa akademiska studier ocksi lika ' hoga loner skola utmatas.
Men nu skall laro- verkslararnas lonefraga i stallet inte bara tas.
i samband med folkskollararkarens, utan innan den loses skall ockl sa nya principer ofvervagas,: och.
behandlas, sasom om olika lon for man och kvinna, eller olika lon for gift och ogift, eller for familjeforsoGare med farre eller flera barn m. m.
" Hvarfor skola just vi goras.
till forsokska- niner for langvariga utredningar och nya principfragor nu, nar det brinner j, kmtarna for oss9 ', sa lat det tamligen.
allmant vid det ryss: hallna, laroveTkslararm ' otet i Norrkoping, afven fran dem, som eljes kunde ha sym- patier for en lon, som i viss ' man lampades efter behof- vet.
Sa som fragan ligger ar detta.
ocksa som sagdt.
.
ganska naturligt.
Men det finns andra, som ha annu myck&amp; storre skal att beklaga sig an laroverkslararna och annu storre ratt an de att fordra en snar losning .af sin fraga, och det ar d e a k a d e m i s k t b i l d a d e k v i n n o r n a.
De kviniior, som studerat vid de filosofiska fakulteterna, gjor-1 de detta ancia till i r 1904 i den bestamda ofvertygelsen att de hade mojlighet att ' bli lektorer och adjunkter vid statens laroverk, ty nigot lagligt hinder ' harfor fanns icke.
Men detta ar besllits plotsligt i samband med laroverksrefor-, men, att lararnas utnamning.
ikulle forlaggas till k. m: t ',
D A G N Y 394 -. -- P -- - -. ---- p- (fonit ' hadi de endast D~mkapitlens fullmakt).
Darigenom blefvo kvinnorna uteslutna fran hvarje mojlighet att soka dessa tjanster, da Regeringsformens €j 28 mom. 1 lyder: " Konungen ager att i Statsradet utnamna och befordra infodde svenske man till alla de ambeten och tjanster in- om riket, hogre eller lagre, hvilka aro ' af den egenskap, att Konungen fullmakter dara utfardar - - ".
.
Det ar mycket illa, nar personer efter langa studier inte fa ordentligt betalt for ett modosamt arbete, men det, ar tiofaldt varre, nar personer efter lika langa studiet; plotsligt berofvas mojligheten att anvanda dem till det arbete, de- hade utsikter att fa medan de studerade.
Det- ta ar nagot sa oerhordt orattfardigt, att det ar alldeles uteslutei, att nagon ens skulle kunnat foresla nagot dy- likt annat an gent emot varnlosa kvinnor, som ingen rostratt ha.
Gladjande att saga har ju riksdagen ocksil beaktat orattvisan, och en grundlagsandring genomfordes ar 1909 for att aterge at kvinnorna deras forlorade rat- tigheter och afven utvidga d&amp;.
Foljande mening in- skots namligen efter den forsta i •˜ 28.
" Till lararbefatt- ningar vid statens laroanstalter, de teologiska Iarartjan- stema vid sinivasiteterna likval undantagna, till andra be- stallningar vid inrattningar for vetenskap, slojd eller skon konst samt till lakarbefattningar ma i den ordning, som ofvan sagts, och, med tillampning af grunder, som af Konungen och ~ i k s d a ~ e n godkants, kunna utnamnas och befordras afven infodda svenska kvinnor. ' '
Uttrycket " med tillampning af grunder, som af Konungen och Riksdagen godkants9&gt; insattes, emedan det i riksdagen papekades, att en del sarskilda bestammelser mojligen kunde behofvas, hvilka dock ej borde inforas i grundla- Dagny har forut redogjort for .den behandling gen.
arendet sedan fatt, da regeringen skulle lata utarbeta des- sa sarskilda bestammelser, hvilka annu ej forelagts riks- dageil.
Det ser ut, som om afsikten narmast hade varit att sa langt mojligt var forfuska riksdagens i laga ordning fattade beslut i stallet for att lojalt utfora det.
Nu ar det likval stadgadt, att grundlagsandringar skoia vara " hogst nodiga, eller nyttiga ", och darfor torde det!
vara en af de storsta ohofligheter man kan bega mot riksdagen att forutsatta, att den vid en grundlagsandring: inte menat hvad den har beslutat, det ma nu vara Lo- neregleringskornmitten, universiteten eller diverse styrelser, som forsoka sig pa dylikt.
Att den nuvarande regerin- gen in&amp; anser sig ha den minsta ledning af de oveder- haftiga yttranden i fragan, som forut inkommit, ar .sa- ledes endast prisvardt, men vi vaga dock papeka, att de akademiskt bildade kvinnorna vantat lange nog, och att denna vantan varit dem fruktansvardt dyr.
Framfor alla andra ha de darfor ratt att fordra att deras fraga loses vid 1913 ars riksdag.
Hvad nu lonerna betraffar, sta tva asikter emot hvar- andra.
Den ena ar den gamla principen, lon efter ar- bete, och den andra ar den, att lonen pa ett eller an- nat satt skall lampas efter lontagarens behof.
Den forra principens absoluta riktighet hade antagligen ingen be- tviflat, om inte kvinnorna fatt rattighet att tillika med mannen soka en del tjanster.
DA hittade man pa att ge ' - .-. --- .-p ... - - -.
-.
- .-.
.
.
.
-- w dem, eftersom de iute kunde forsvara sig, eii 1agi-r 1611 an mannen for samma arbete.
Sedan sokte man ursakta detta med talet om att mannen vor0 familjef6rsorjarc och darfor borde ha storre lon an kvinnorna; men kvin- norna svarade: Var da sa god och tillampa principen hederligt, och satt den storre lonen om innehafvarcn ar gift (eller mojligen familjeforsorjare) och den mindre oni han a r ogift, men lika for man och kvinna.
S&amp; star uii fragan.
En del familjeforsorjare finner den sista prilici- pen tilltalande, en del personer sarskildt de ogifta man- nen, fiiina den dum och onodig.
Rattvisligen misteinari dock medge, att det ar naturligt, att fragan kommit npp i sqnband med den kvinnliga arbetskraften.
Statens Io- ner hafva nog i regel varit afsedda att vara sii tilltagna, att innehafvaren kan bilda familj, men man oiar inte fast sig vid om en eller annan forblifvit ogift, emedan en reducering af hans lon inte skulle betydt sa mycket for staten.
Ar ater kanske halften eller mer af karen ogift, sasom fallet kan bli, nar kvinnorna komma med, da kan det lona sig att gora en andring.
Kvinnorna aro snalla och folrnojsamma, de ha egentligen inte opponerat sig mot detta, men de anse det riktigt blott pa det vilkor, att de ogifta mannen ocksa f8 samma lon - eljes kom- ma kvinnornas loner att sankas alldeles for mycket - och naturligtvis ocksa under forutsattning att en kvinna som ar anka med barn raknas till den hogre kategorieri.
Frin mannen far man ater ofta hora, att " en karl vill ha betaldt for sitt arbete ", och de finna dA hvarje an nan princip ohallbar, nastan forolampande.
Daremot tyc.
kas de inte tycka, att det ar det bittersta uppriirande att minska en kvinnas l&amp; for samma arbete.
Sveriges allmanna folkskollararforening, dar kvinnorna aro talrikt representerade, ar med om en rattvis tillamp- ning af behofsprincipen, lika for man och kvinna.
Den forc- slir en begynnelselon jamte alderstillagg, lika f&amp; manliga crih kvinnliga Iarare, men till dessa loneformaner sLuEle; ltomma dels for familjeforstirjare ett tillagg for forsorjningsplikt geat-, emot hustru samt ett sarskildt tillagg for forsorjnings- plikt gentemot barn, dels ock for Iarare, som fullgjort varnplikt, ett ars tidigare lonetur an for ofriga tjiinstt- innehafvare.
Folkuiidervisningskommitten daremot trasslar mctl prin- ciperna och foreslar tre sarskilda loneplan, ett for girta manliga larare, ett annat for ogifta manliga larar?
ock ett tredje for kvinnliga Iarare.
Vid seminarielararmotet i Vaxio i juni detta ar for- svarade emellertid de kvinnliga adjunkterna siii stAiict- punkt si energiskt, att motet uttalade sig, dels for sam- ma kompetens for manlig och kvinnlig adjunkt, clds 6cka for endast tvai loneplan, sa att de manliga och dc kvinnliga tjansteinnehafvarnas effektiva godtgorelsc f (ir tjanst&amp; erhaller samma storlek.
Laroverkslararna ha inte talat om denna fraga i sina petitioner, och afven k i d Norrkopingsmotet berordes den blott i forbigAeride.
Kvinnorna ha jii med undantag af de uselt aflon; dia samskollararinnorna och en och annan teckningslararinna annu inte fatt bli ordinarie vid laroverken, sa den fri- gan i r annu icke aktuell dar.
Daremot diskuterades fa-
miljefossorjareprincipen ganska lifligt, men med negativt resultat, kanske dock mest darfor att deii - framstalldes i eii alltfor invecklad form.
Den iiuvarande regeringen har ju upptagit kvinnans rostratt pa sitt program och arligt arbetat pa dess.
ge- nomforande.
Nu visar det sig, emel#eitid, att sa fort ' kvinnan far rostsedeln i sin hand; t. o. m. om ' inga eller ett fatal kvinnor.
sitta i riksdagen, sa blir det med ens klart for riksdagsmannen, att det ar orattvist att ge en person lagre lon for ett arbete, bara darfor att det ar en kvinna.
Antingen tillampar man principen lika lon for litra arbete, sasom det uppgifves vara fallet i Austra- lien, eller ocksa tar .man principen familjeforsorjare - icke familjeforsorjare, sasom fallet blifvit med.
folkskolla- rarkareii i Finland.
Det torde darfor vara skal att med ens bestamma sig f o r endera af;: dessa vagar afven i Sve- rige och inte komma med nagra forsok att sarskildt trycka ner kvinnorna.
Om detaljerna kunna ju kanske meiiingarna.
vara nAgot delade.
I fraga om behofsyrin- cipcn anse somliga att giftermalet ar det .. afgorande, .l,.
andr: i att barnen aro det.
Besluter man sig for denna princip, bor den dock tilliimpas en smula forsiktigt, sa att den inte blir oratt- vis at motsatt hall mot den andra.
Det hordes vid Norrkopingsmotet det klagomal~et, att det just a r de larare, som ha de storsta ekonomiska .svarighe- terna, som inte kunna gifta sig, .forran de haft tid .pa sig scm ordinarie att amortera sina skulder.
Fa de iiu mindre lon for att de inte aro gifta, sa drojer det anda langre, innan de kunna fa mojlighet dartill. '
Klokast vore nog darfor att begynnelselonen sattes lika for alla, och detta ar ocksa i, en viss ofverensst&amp;nmelse med de principer staten forut tillampat.
Begynnelselonen ar 1o- nen for arbetet, sa afpassad att den kari motsvara de uppoffringar man ikladt sig for att bli kompetent.
Al- derstillaggen daremot skola ju visserligen vara en muntrar1 for troget arbete, men nog har man val alltid ocksa med dem afsedt att mota de okade behof familjen krafver.
Darfor ar det vid dem, som skillnaden bor goras for de olika kategorierna.
Mot en sadan tillamp- ning af behofsprincipen tror jag icke att motstandet na- gonstades skulle bli synnerligen stort.
Tydligt ar, att om kvinnorna skola ha lagre pensions- alder an mannen, maste nagon reduktion fordenskull go- ras i deras loner, men nagot verkligt skal, hvarfor kvin- norna skulle pensioneras tidigare an mannen, har aldrig framforts.
Deras medellefnadsalder.
ar tvartom hogre an mannps, och professorn i fysiologi i Uppsala Hj.
Ohr- wall har ocksa mefl styrka.
framhallit, att intet veten- skapligt hallbart skal finnes for att anta, att kvinnornas krafter skulle bli utnotta tidigare an mannens.
Att stac- kars svaltaflonade, utpinade lasarinnor i gamla tider ibland blefvo tidigt utslitna bebisar intet.
Fa kvinnorna.
samma lon som mannen, sa orka de nog ocksa halla ut lika lange som de.
Det visar sig .ocksa pa andra arbetsomriiden, att .kvinnorna aro missnojda med den tidiga pensionsaldern.
En sak tycks emellertid alla, man och kvinnor, laro- ' verkslarare och folkskollarare vara ense om.
Skyndsam- het ar af noden.
Fragorna bora komma fram till nasta riksdag.
Det vackte darfor ganska mycken forargelse vid motet i Norrkoping, nar man privatim fick .hora att ut- rediiirigsnamiiden annu icke sammankallats, detta fastan den tillsattes redan den 5, juli och.
fastan.
hvarje inanad, att inte saga hvarje dag som gar ar dyrbar.
etta lar bero pa, att K.
M: t till ordforande, - som ocksa har att, bestamma ort o c h dag for forsta sammantradet, utsett kansliradet P.
E. Lindstrom.
Denne %r emellertid sjik och har darfor icke sammankallat namnden.
~ e t i a kan dock ingen rimligtvis vara nojd med.
Finns det ingen mojlighet att tillsatta en vice ordforande?
Skall en mans sjukdom fa ytterligare forhala losningen af fragor, hvar- pa sa mangas valfard beror.
Gulii Petrini f. Rossander.
.
l: a upp- De engelska kvinnorna och rostrattsrorelsen.
ill svenska Landsforeningen for kvinnans politiska rostratt har fran den engelska N a t i o n a l U n i o n of W o m e n ' s S u f f r a g e S o c i e t i e s kommit nedanstaende redogorelse for.
den kvinnliga rostratts- fragans verkliga lage i England.
Den vandning den engelska rostrattsrorelsen p5 se- nare tid tagit ar for de basta af dess anhangare i hog grad orovackande.
Det ar en kand sak, att de sista at- brotten af valdsamhet - ehuru endast ett mindre antal personer iiro ansvariga for dem - ha varit agnade att ge eii synnerligen vilseledande forestallning m den en- gelska rostrattsrorelsen i dess helhet.
Medan de anvanda metoderna allmant fordomas, finnes det likval rattankande man och kvinnor, som anse att utmaningen varit oerhord.
Deii 17 juni framlade regeringen i underhuset ett ' rostrattsforslag, som afsag att ge rostratt at hvarje man, som fyllt 21 ar och som bott inom ' samma.
valkrets i sex manader.
Detta gaf anledning * till stor forbittring afven bland de mest moderata bland rost~attskvirinorna.
Det fanns faktiskt icke niigon onskan for en sadan re- form i landet, och den skulle ofver hufvud taget ha till- dragit sig mycket litet intresse, om det icke varit sa, att det ' blir i samband med denna, som striden om kvin- nornas rostratt kommer att utkimpas.
Opinionen for kvinnorostriitten var sa stark, att premiarministern blef tviingen att medgifva att tillaggsforslag om rostratt for kvinnor finge framstallas.
Regeringsforslaget har ' redan passerat andra lasningen.
Det kritiska ogon- blicket blir d i det uiider hostsessionen remitteras till ut- skottet.
Det ar pa detta stadium, som tillaggsforslagen tagas uiider ofvervagande.
Kviniiorostrattens anhangare i Underhuset kunna!
delas i tre bestamda grupper.
Dessa aro 1) hufvudsakli- gen konservativa medlemmar, som vilja ge rostratt at ett mycket begransadt antal kvinnor, d. v. s. at sadana, T 4- '
som hyra egen bostad och betala skatt (independent householders), 2) den allmanna rostrattens (adult suff- rage) anhangare, som vilja ge rostratt !it alla till myn- dig alder komna kvinnor, 3) den s. k. norska rostrat- vart tredje ar sammantrader (l Sjukskoterskornas Var,lds- tens anhingare, som arbeta for rostratt for alla skatte- forbund ", och till dess kongresser aro inbjudna s k o betalande kvinnor med egen bostad och for gifta kvin- nor, hvilkas man hyra egen bostad och betala skatt.
terskor fran alla lander och varldsdelar.
Valkomna aro Det antages att ledningen af denna senare grupp kom- afven andra personer, hvilka.
aro intresserade for sjukv9rd mer att tagas af de regeringsmedlemmar, som i princip och sjukskoterskefragor.
Anslutna till forbundet aro sjuk- aro anhangare af kviiinorostratten.
Det tas for gifvet att skoterskeforeningar fran England, Forenta Staterna, Tysk- Mr Lloyd George och sir Edward Grey samarbeta med land, Holland, Finland, Danmark, Kanada, Indien och Nya denna grupp, hvilket naturligtvis ar af stor betydelse Seeland.
I Varldsforbundets stadgar star, att sarnmanslutningcn for fragan.
De olika tillaggen komma att foreslas i den ordiling, skett for att narma sjukskoterskor af alla nationer till hmr- som de aro omfattande.
Den allmanna rbtrattens an- andra och for att ge dem tillfalle att gemensamt ofvcrlagga hangare komma siledes att framlagga sitt forslag forst, om fragor af vikt for deras kar, for deras arbete och for sedan den " norska " gruppen, och sist kommer det mest deras patienters basta.
I ar var kongressen samlad i Koln, begransade forslaget att framlaggas.
Pa detta satt hop- hvilken stads geografiska lage ju kan anses sardeles Iarnp .. pas man, for den handelse att de mera vidtgaende for- ligt ur kommunikationssynpunkt och som for framlingar slagen afslas, att kunna koncentrera stodet af alla kvin- ar en intressant vistelseort, byggd vid den has breda och norostrattens anhangare i Underhuset p3 den begran- vattenrika Rhenfloden med den harliga domen som medel- sade rostratten.
punkt.
Mr Asquith9s tal vid ' andra lasningen af regerings- Sasom inledning till kongressen oppnades den 3: dje forslaget har emellertid gjort ett mycket ofordelaktigt in- augusti en utstallning for ' sjukvard och socialt arbete ((, tryck.
Han ansag, att da ett forslag om kvinnorostratten och dar kunde man bese alla moderna hjalpmedel till un -- redan en gang fallit under denna parlamentssession, det derlattande af skoterskans arbete och minskande af pati.
icke vore antagligt att Underhuset skulle underkanna sitt entens obehag af sin sjukdom.
Dar fanns ocksa prof p5 eget beslut genom att rosta i motsatt riktning.
Detta tal skoterskors arbeten i Rontgenfotografi samt bakteriologiska tolkas pa somliga hall som ett vil ' dforande mot premiar- arbeten, uppfinningar af sjukvardsartiklar, gjorda af sjuk- ministerns forut .gifna lofte, " att regeringen skulle bereda skoterskor, och en utstallning af internationella skoterske- mojlighet for tillaggsforslagets: antagande, om detta drakter pi modelldockor eller i bilder.
Sv.
Sjukskoterske- stainde ofverens med Underhusets onskan ".
Sasom ett forening hade sandt bilder af vara fornamsta sjukvlrds- omedelbart resultat af detta uttalande intraffade de be- anstalters och foreningars drakter.
Det intressantaste rim- klagliga valdsamheterna i samband med regeringschefens met vid utstallningen var onekligen den elektriska afdel- besok i ' Dublin.
ningen, dar man kunde studera de allra nyaste apparaterna, De " konstitutionella " rostrattskvinnorna, hvilka i all- lampliga att anvandas i sjukrum och ekonomiafdelningar.
manhet aro medlemmar af the National Union of Roda Korsets foreningar i Tyskland hade en sal med mo.
Women ' s Suffrage Societies (ansluten till den Internatio- deller af olika transportmedel for sarade i falt, af flytande nella kvinnorostrattsalliansen), arbeta under mycket ogynn- lasarett samt af sjukskoterskeutrustning i krigstid.
samma forhallanden.
Pa samma gang som de forsoka Omkring 800 sjukskoterskor af 23 olika nationalitetct- motarbeta de valdsamma metoderna (militant tactics), ar- samt 300 ofriga intresserade hade skrifvit in sig sisom beta de pa att uppfostra landet genom fredlig propa- deltagare i kongressen.
Vid oppnandet hade anor (1nats ganda.
, Foreningens hogt aktade ordforande mrs Faw- en valkomstfest i den valdiga med vackra al frescomal- cett har nyligen riktat en bevekande vadjan till den stri- ningar prydda festsal, dar afven forhandlingarna dagligen dande fraktionen att icke genom mindre valbetankta hand- hollos.
Kongressen halsades valkommen af representanter lingar skada den gemensamma saken vid ett sa kritiskt for tyska regeringen, for staden Kolns myndigheter, fes ogonblick som det narvarande.
samma stads " akademi for praktisk medicin., f0r dess for- enade kvinnoforeningar, hvilka sistnamnda tillika med n; Tigra tyska sjukskoterskor utgjorde den lokalkornmitte, hvilkrn aran tillkommer att pil ett utomordentligt satt ha ordnat alla fester, utflykter och besok vid sjukvardsanstalttir och sociala inrattningar.
Vid val komstfesten bidrog stadens manliga sangforening med vacker och stamningsfull kor- sang.
Unga damer uppforde ett sarskildt for aftonen korn- poneradt festspel, bestaende af lefvande bilder iir sjiik- vardens Iiistoria med text, sang och orgelmusik.
Den 5: te augusti borjade forhandlingarna, ledda af Syster Agnes Karll, den sjukskoterska som med kraft r&gt;ch Sjukskoterskekongressen i Koln den 4-8 augusti. '
Sprid d
D A G N Y intelligens arbetar for den tyska sjukskoterskekirens hojan- de i spetsen for den forening, som bildats af de fristaende skoterskorna i Tyskland.
Syster Karl1 var kongressens president: och Mrs Bedford Fenwick fran England var hederspresiden t.
Sedan muntliga och telegrafiska halsning- ar framforts fran foreningar i manga lander, agnades da- gen at redogorelser for verkan af statsregistrering i de lander, dar den ar inford, samt at foredrag om fordring- arna pi sjukskoterskors utbildning.
Allmant uttalades insk- ningar om en grundlig och mangsidig utbildning samt forordades statsregistrering sasom.
varande basta sattet att skydda de skolade skoterskornas intressen samt garantera allmanheten fullt kompetenta sjukskoterskor.
Tisdagen d.
6: te var onekligen kongressens basta dag.
Morgonens foredrag holls af medicinal- och regeringsra- det Hecker om ~Ofveranstrangning bland sjukskoterskorll.
Under nara tva timmar foredrog han en fullkomligt sta- tistisk utredning af forhallandena i Tyskland, talade afven om egna lakarerfarenheter och blottade en mangd fall, dar ungdom och halsa brutits af allt for mycket arbete och nattvak.
Hans foredrag, som andades ' intresse och forsta- ende af sjuksk6terskans arbete, ahordes under andlos tyst- nad och belonades med stormande applader.
Nar Syster Karll, da hon tackade for det stora arbete medicinalradet nedlagt pa sitt foredrag och for den valvilja han hyste for sjukskoterskekaren, undrade om han dock ej malat val svart, mottes hon af ett enstammigt " Nein, nein !ll Det var nedslaende att hora huru svara forhallandena mangensta- des aro, och tyvarr kunna vi afven htir i Sverige ge exem- pel p i dylik ofveranstrangning, men lyckligtvis blir det val numera battre och battre stalldt ofverallt.
Vid diskussioneri om llForestandarinnans uppgift i fraga om elevernas fost- ran (# hade Miss Maxwell fran New-York och Syster Agnes Karl1 utmarkta foredrag.
En yngre tysk sjukskoterska ta- lade om hur skoterskorna sjalfva tanka sig sin forestanda- rinna.
Om llForestandarinnans stallning till sjukhusets for- valtning~ talade Oberin Becker fran Berlin och Oberin Meyer, Dortmund; bada betonade att de skulle kunna ut- ratta mycket mer bade for systrarna och for sjukhuset om de hade stamma i sjukhusets styrelse eller om man oftare ville radgora med dem i ekonomiska angelagenheter.
Onsdagen d.
7: de aug.
agnades at skoterskans arbete p i det .sociala omradetll, och fingo vi da hora manga re- dogorelser fran olika lander om hur arbetet staller sig i fattigvard, barnavard, tuberkulosvard, vid skolor, i polisens tjanst, vid fabriker, arbeterskehem m. m.
For Sverige lam- nades en r ' edogorelse af Sv.
Sjukskoterskeforenings repre- sentant Syster Emmy Lindhagen och den vackte stort bi- fall.
Sarskildt uppmarksammades att vi har hemma rakna platsformedling till socialt arbete, hvilket framgick ur om- namnandet af Fredrika-Bremer-Forbundets skoterskebyra och.
.
att dess forestandarinna ar sjukskoterska.
De ofvan namnda diskussionsamnena vor0 ju af stort intresse for.
sjuksystrar, i hela varlden.
Ty om ocksa de olika landernas forhallanden krafva olika former for orga- nisation och utbildning allt efter som de olika nationernas kvinnor Runnit olika langt i kulturell och social utveckling, i stort sedt rader en markbar likformighet inom sjukvar- ' 397 dens omraden .. Sjukskoterskorna tyckas ofverallt ha att kampa med ej blott sjukdom ' och dod utan afven ofverallt motas af samma svarigheter vid sjukhusen, samma miss- uppfattning fran den bildade allmanhetens sida, samma okunnighet och misstroende ' hos landsbefolkningen.
Af denna orsak lag det vid kongressen sa att saga i luften en kansla af sympati och, enighet, hvilken gjorde att dis- kussionerna .fordes utan stridiga inlagg och att resolutio-.
nerna enhalligt antogos.
Den tredje dagen afslots med en stor festbankett, prag- lad af ' en glad och gemytlig men vardig stamning.
Tal hollos. '
har af staden Kolns representanter, .af flere tyska lakare, af presidenten och hederspresidenten.
De olika nationerna framforde sitt tack, och afven var Syster Emmy hade ett lyckadt anforande.
Och sa ' var, den officiella delen af kongressen afslutad.
Dagen darpa vor0 kongress- medlemmar till ett antal af 500 inbjudna att bese den nara ~iisseldorf belagna stora diakonissanstalten Kaiserswerth.
Farden dit .skedde pa en sto?
Rhenangare, och vid ankomsten mottes vi af 50 personer, diakonissor, praster och andra anstaltens tjansteman, hvilka delade oss i grupper och tjanstgjorde sasom guider.
I hela tre timmar vandrade vi si % fran byggnad till byggnad och besago dock endast de yttre konturerna till det sociala jattearbete, som har bedrifves i form af sjukhus och anstalt for nerv- och sin- nessjuka, lararinneseminarium, smiibarnsskola, anstalt for ' foraldralosa barn, magdalenahem, raddningshem for man, hushallskola, flickskola, hospiz m. m.
Vi sago vackert och dyrbart dekorerade kapell, en liten melankolisk kyrko- gard for systrarna och tjanstemannen samt en stor ladu- gard med praktig besattning af boskap, och till sist ham- nade vi i hospizet, dar * vi kunde intaga en valkommen maltid af kaffe med hembakt.
De: unga bagerskorna, eleverna i hush~llsskolan, underhollo oss under kaffedrick- ningen med val inofvade sanger.
Afven nasta dag var en utfard till badorten Neuenahr och till sanitetsradet v. Ehrenwalls anstalt for nervsjuka i Ahrweiler.
anordnad.
Blott ett mindre antal fingo an- teckna sig till denna resa, och nu hade redan kongress- deltagarna borjat bege sig af hemat.
Sjukskoterskorna hade pil manga hall endast fatt helt kort permission.
Men jag ar saker ' om att de atervande till arbetet med sinnet upplifvadt af samvaron med kamrater och uppfyllda af goda foresatser och nyvackt karlek och intresse for det kall de valt.
Agda Meyerson.
, ---- NONSERA I DAGNY.
D A G N Y 398 Hos Rosa Mayreder.
Inbjudningskortet kom sasom min tyske van hade forutsagt.
- - - Da jag infann mig punktligt pa den utsatta tiden och de andra gasterna kommo forst en half timme senare, var jag ensam med vardinnan, som mot- tog mig p5 det mest alskvarda och vanskapliga satt.
Denna halftimme skall jag alltid minnas med tacksam- het, och afven senare besok, da vi blefvo narmare be- kanta med hvarandra.
.
- Ja, denna min bok, sade forfattarinnan smaleende, inte vet jag om den ar till nytta for andra, men for mig sjalf har den varit ett nodvandigt .klargorande, och under det att den blef till, har jag kommit mera i har- moni med mig sjalf.
Alltsedan jag var ung, har jag tankt pa allt detta och spekulerat ofver hvarfor lifvet a r som det ar.
Och ehuru jag redan som helt ung ingick ett lyckligt aktenskap och odet till den dag som, ar har varit mig blidt, har jag dock lange med bitterhet tankt p2 mina ungdomsminnen och ofver kvinnornas ofta sa tunga lott.
Tiderna har helt visst forandradtt sig oerhordt.
Men annu existerar s2 mycken orattfardighet.
Och for att komma till r o med mig sjalf och bli min bitterhet kvitt har jag forsokt att studera grunderna och orsaken till det hela.
Allt har ju sina .orsaker.
Och ett faktum af sa djupt grundlaggande betydelse som forhallandet.
mellan man och kvinna miste ha orsaker sa djupt lig- gande, att de maste sokas i mansklighetens barndoms- utveckling.
- - - - S i kom min bok till, fortsatte hon, jag kan saga, att jag omedvetet byggt pa den anda sen min ungdom - och arbetet har varit en befrielse for mig, sa att jag nu ser lugnt pA de bestaende forhallandena och sakert litar pa att framtiden skall bli battre och battre.
- Hvilket djupt kanslolif som kom fram i hennes ord, och hur vackert hennes leende var!
Nar jag sag och horde pil henne, anade jag hur outtrottligt hon upp- fostrat sin.
inre manska, hur oaflatligt hon skarpt sin omdomesEormaga och hur hogt hon utvecklat, sin intelli- gens.
P&amp; sitt eget satt hade hon sokt att paverka upp- fattningen af kvinnorna.
Hon hade icke tid att deltaga i det p-aktiska kvinnosaksarbetet * - hon tycktes ocksa anse, att sakens forkampar ofta togo i fran galen anda, fran toppen och inte fran roten.
Pa uppmaning talade jag darefter om vara egna for- hallanden, om samskolorna och vart samarbete med man- nen pa sa godt som alla omraden.
Jag talade om de enkla fakta, som vi blifvit sa vana vid, att vi under vanliga forhallanden inte tanka pa att namna dem ens, men for hvilkas betydelse vi fa upp ogonen, nar vi jamfora var stallning med kvinnornas i de stora landerna.
- Det ar som en saga, sade hon.
allt emellanat och ' 1 Nyliendes sista hafte aterges u r den finsksprakiga tidskriften N a i s t e n A i n i e n skildring af ett be- sok h o s Rosa Mayreder i Wien.
For artikelns forfat- tarinna, Ester Hallstrom, hade Rosa Mayreder intill dess icke endast varit personligen obekant, hennes underbar2 bok Z u r K r i t i k d e r W e i b l i x h- k e i t laser hon forst nu, nar K u n s t w a r t s unga redaktor efter en forestallning i Wiens Hofburgteater vid den darpa foljande supen i Rathauskeller upp- manar henne att besoka Rosa Mayreder.
For oss ar denna bok och genom den Rosa Mayreder en gam- mal bekant.
Redan for tva Ar sedan hade vi den ju h a r i svensk ofversattniny, och K v i n n l i g l1 e t, m a n l i g h e t o c h m a n s k l i g h e t, s o m, bokens svenska titel lyder, h a r formedlat vagen for oss till kannedom af den egenartade och i sallsynt grad sjalf- standiga forfattarepersonlighet som Rosa Mayreder ar.
Som ett litet komplement.
dartill kan Ester Hallstroms skiss af helme sjalf kanske intressera Dagnys lasare, hvarfor vi aterge det hufvudsakliga af densamma.
Den onskan Rosa Mayreder uttrycer att kanske en g a n g stracka farden till Norden taga vi gladt krnot som bekraftelse p a ett i enskildt bref fran henne en g a n g nastan afgifvet lofte att filma vagen upp till oss.
Och sa lamna vi ordet at den finska korrespon- denten, som genom Kunstwarts ' redaktor erhallit ett inbjudningskort till Rosa Mayreders fredagsmottag- ningar.
* Det ar p2 senare ar Rosa Mayreder dragit sig tillbaka fran det praktiska kvinnosaksarbetet.
For en del ar sedan intog hon en ledande stallning inom den.
osterrikiska kvinnororelsen.
.
Reds anm.
Litteratur.
skakade pa hufvudet, - som en saga.
Hos er har ju.
den drom, som jag dromt anda sen min ungdom, blif- vit verklighet.
Era kvinnor har ju frihet till utveckling - den enda lycka manskorna.
har ratt att fordra.
Det Fattigfolk, noveller af Anna Lenah Eigstrbm.
Ahlen ar ju det vi saknar.
De nordiska landernas kvinnor 8r Akerlunds forlag.
Goteborg.
befriar sig lattare ' fran fordomarnas lankar, tror jag - Atskilligt i Anna Lenah Elgstroms ' senaste ' bok ' pa- pa grund af att de ar mera oberoende som konsva- minner om hennes " Gaster och.
Framlingar " ', .om den ' o&amp; relser.
Ju langre mot ' soder - desta hetare.
lidelser, sa ej nar samma.
ma# Som detta.
ovanligt fullodiga forst- desto mera brannande svartsjuka, desto svarare for kvin- Iingsarbete.
Afven har ar det grandernas och.
elandets norna att na sitt manskovarde.
Forst dter en langre barn, som hon skildrar, realistiskt och utan raddliaga.
utvecklingsperiod kan manskorna hoja sig ofver sina Och afven har m0tei oss samma .tf6 pa doderi som.den passioner, och man kan inte anklaga det ena konet mera stora gattydaren och samma tro pa manniskoandens hog- an de andra, ty de hojer sig vanligtvis sida vid sida.
het - trots allt - som i hennes ' forsta .noveller.
Det I norden ' ar, tror jag, sjalfva naturen er bundsforvandt forefaller dock som om inspirationen: inte hallit sa jamna i striden.
steg med viljan.
i den.
sista boken: Och ' dar denna .brus- - Det ar nog ocksa nodvandigt, att naturen hjalper tit far man intryck af ' konstlad ofverdrift, * ilken.
' i.
' ett oss litet, ty annars ar den nog sa strang och later oss par af berattelserna.
verkar enbart - osmaklig.
.T.
, ex. strida hardt for hvarje alnsbredd vi gar fram.
Nar vi ', Dodsriket9 ' med sin alltfoi- ordrika och ', mattlost: farg- reser till sodern, vacks var afund af naturens rika gif- lagda skildring.
af .ett kvinnoode; eller ' ITva: historier om mildhet, af manskornas lif och glod, som gor lifvet rikt kvinnor ", som likaledes saknar den.
ofvertygande makt, och fargmattadt - men det ar sant, att vi nordens kvin- som annars ar ett utmarkande drag for denna forfattar- nor nog annorstades skulle sakna don tillitsfulla aktning, innas berattarekonst.
De verka hopgjorda.
.
som moter oss i forhallandena i vart hemland.
Huru gripande och verkliga aro inte.
daremot man- - En sak till, fortsatte hon, ni har storre plats och niskoodena, som mota oss ', i ' de ofriga novellerna.
Och mindre konkurrens, hos er ar kanske kampen for brod oaktadt allt sorgligt och ' al1 Synd och smuts lyser och bostad inte sa brannande som i folkrikare lander, stadse emot oss en glimt ' ' af evighetsljuset; sjalens inner- dar tillflbdet af arbetskraft ar sa oproportionerligt stort - gudaborna langtan uppat.
- Ni borde, sade jag, da hon slutade, komma till sta Det ar detta sokande efter och tron p i ' det goda, Finland en gang och studera vara forhallanden, sjalf som gor att Anna Lenah Elgstroms realistiska skildrin- bedorna vara svaga som vara goda sidor, ni som sa gar af lifvet, afven- i dess lagsta och iislaste former, grundligt har satt er in i dessa saker och som ser sa verka befriande.
Och man lagger ifran sig hennes ' bok opartiskt pa dem.
- - Vi skulle ha nytta af det - med en kansla af tacksamhet; ty har ha- vi traffat eir och tank om ni kunde fa in i er bok nagra nya iakt- forfattare, som inte framfor allt ' ser pa den yttre effek- tagelser fran ett nytt kulturland!
, ten, men en den dar soker sanning och rattfardighet - Ja det ar skal nog till ett besok, sade hon huru val de an dolja sig.
- ifrigt, jag skulle ha stor lust, och hvem vet, kanske tar I de bada domstolsscenerna - " Ecce Homa " och " Me- jag mod till mig och reser till den fjarran varlden - kanism " - moter oss manniskohjartats innerst fordolda ty oandligt fjarran och afsides tyckes den ' mig.
- godhet pa ' ett satt, som ovillkorligen maste vacka gen- - Inte ar det sa Iangt.
Fran Wien till Viborg kom- klang.
Det ar sa vackert skildradt, sa enkelt och mer man pa tv&amp; dygn, och det ar inte Iangre fran soder sa konstnarligt utfordt, att man nastan tycker som till nord an friin nord till soder - - om vaggarna i den morka domstolssalen blifva till ljusa Hon log: - Det sager geografien, men ar det inte i rymder &amp; h- det forvirrade kaos i fangarnas syndfulla .alla fall litet langre.
.
.
' inre bar doftande rosor.
Ester Hallstroin slutade med ett valkommen till " Biografen " ater har vissa drag af oskattbar om an Finland.
Vi sluta ocksa med .ett varmt valkommen till nagot forbittrad humor, och ger bilden af en bland dessa tusen fattiga, tralande .och ensamma kvinnor, som: Sverige!
lida af en oslacklig hjartehunger, under det att spegeln sager dem sorgligare sanningar for hvar dag som gar.
Elin janson, som dartill skamdes sa ofver sin ensam- het, att hon for uppratthallandet af sitt anseende lite emellanat ringde upp hem till inackorderingsfrun och fragade efter sig sjalf, som ljog till sina bekanta om Prenumeration a D J G N Y slfer saval i teaterbiljetter, bjudningar och ett inbilladt umgange, ar landsorten som i Stockholm a narmaste .. en ypperligt tecknad typ.
Trots sin urblekta sjaskighet finner hon var medkansla, och det ar ett varmt och for- stilende loje vi besta henne, da hon.
slutligen.
upptackt, postanstalt eller bolfhandel.
.
att lifvet kan lefvas nagorlunda dragligt, om hon " t. ex. later, bli att tanka annat.
an .pa de hvardagligaste '. '
, ', ' ' ' - P -,.
400 DAGNY behofvin, aldrig ser sig i spegeln och sofver SA mycket som mojligt.
Sarskildt det sista " - Och den utsvultne krymplingen Elias, som andtligen efter Arslangt irrande i grandernas skumrask, kommer att af e n handelse hora nagra ord p&amp; ett fralsningsmote och darefter far mod att tanka till slut sin forsta odod- lighetstanke, att uttala sitt forsta bafvande hvarfor och hvarthan.
Denna, det fattiga lifvets utfragare i trasor, hur mansklig ar han inte och hur val genomtankt!
Slutligen den sista af novellerna " Liff orsakringen ".
Den ar nigot af det basta Anna Lenah Elgstrom skrif- vit.
Denna skildring af en fattig, intill doden trott och utpinad arbetarhustru, som ser att ingenting hjalper, hvarken slit, forsakelse eller nagonting - och som slut- ligen med tanke p i att hennes lifforsakring betyder mer for familjen an hennes lif, kastar sig framfor sparvag- nen, den ar eh stycke akta tragik, som gor ett outplan- ligt intryck.
Och man kanuer sig plotsligen sta infor en af de stora afgrunder, som vart sociala lif skapat sig men som det ej tycks aga medel att utjamna eller sla brygga ofver.
I forfattarinnans hand har denna morka lifskontur dessutom blifvit till en masterligt gjord studie, dar kvin- nans offervillighet, slaktbevarelseinstinkten och moders- karleken sammansmalt krafver allt.
och far allt.
Denna - liksom flertalet af novellerna i " Fattigfolk " - utmarker sig for ofrigt och fangslar genom sin ut- trycksfulla stil och det slags kraft och klang i .spraket, som bildar ett harmoniskt helt med amne och innehall.
borjan och midt, fran Wallin anda fram till Topelius.
Och hvad hon framst soker stalia fram for sina unga lasare ar karaktarenias utformning och vaxt under kam- pen mot hinder och svarigheter, den insats i lifvet, hvar- igenom de stora gestalterna gifvit oss ej blott rika skon- hetsskatter, utan ocksa hoga ' moraliska varden.
Tack vare sin psykologiska instinkt och sitt goda estetiska om- dome gor ' hon det ock&amp; utan att docera eller trAka ut.
Det goda och det stora vaxer fram lika naturligt som tradet ur marken utan att hogljudt ropa pa beundran och efterapare.
Om man skulle papeka nagon svaghet i froken Gag- ners nya bok SA tror jag den ligger i den kanske viil starka ljusdagern ofver de skildrade gestalterna.
Men in- tet ar svarare an att finna gransen mellan idealism och realism, nar det galler framstallningar, som forst och framst aro afsedda for barn.
Sinnet for nyanser, forsti- elsen i djupare mening, ar annu foga utveckladt hos dem.
Det naturligaste pa detta stadium ar att se allt i svart.
eller hvitt.
Ett reseminne fran (Efter Women ' s Journai.)
n mycket varm eftermiddag for ett par ar sedan iktc mina systrar och jag genom Brugge.
Fram och.
Stundom kan det ju tyckas som om ordrikedomen tillbaka Akte vi, forbi kyrkor, kanaler och QPrcas skulle kunna vara nagot mindre, som om samma ver- till det gamla klostret, dar kvinnor, de frommci kan borde nas p5 kortare vag.
Men i denna bok har systrarna, som svarta och hvita figurer rorde sig under dock inte sammanhanget lidit nagot haraf sasom fallet almarna; genom tranga gator, dar kvinnor, .spetsknypp- varit nagon gang i forfattarinnans foregAende arbeten.
lerskorna, sutto framfor sina dorrar med knyppeldynan En svaghet, som for resten hor till de latt ofvervunna, p2 knat, medan handerna oaflatligt flyttade knyppelpin- da konstnarstemperamentet i ofrigt ar sa akta och i sig narna fram och tillbaka.
De vor0 nnaanga och usdB sjalf starkt som har.
.
betalade, det visste vi.
M. R-M.
Darefter Akte vi langs med den Panga kanalen vid de gamla vallarna; det var maleriskt dar med vadcr- kvarnar, nackrosor och kanalbatar.
En af dessa kom Svenska forfattare, deras lif och verksamhet emot oss, en tung, lang, svart farkost, hogt lastad med ho.
skildrade for barn och ungdom af Marie Louise Gagner.
Klockan var fyra pa eftermiddagen och det var mycket hett.
II.
P.
A. Norstedt €k Soners forlag, Stockholm.
Tvenne karlar laga under batens suntalt, och biidii sofvo godt, medtagna af somma&amp;olen.
PA den langa, raks, Det ar med gladje man konstaterar, hur intresset for biografiska skildringar vuxit under de senare Aren.
skugglosa stigen langs kanalen gick en kvinna, som drog Detta icke minst i fraga om framstallningar for barn och baten framat.
Hon var ung, blond och stark, och ho11 undom.
.
Ett bevis harpa utgor bl.
a. det faktum, att en behofde vara stark: hon gick framatbojd af anstrangning af de allra mest lasta bockerna i Stockholms barn- och med dragrepet kring axlarna.
DA hon gick forbi oss, ungdomsbibliotek ar M.
L. Gagners lefnadsteckning ofver.
kunde vi hora hennes flamtande andetag, se Iiur blodet stigit upp i hennes ansikte.
Hon passerade forbi oss, Charles Gordon.
For ett par Ar sedan utkom S v e n s k a f o r f a t- stretande med framatbojd kropp,.
dragande biten nied t a r e, ett annat litet arbete af froken Gagners hand.
hoet och de sofvande mannen.
Femton minuter senare, Enkelt och flardlost skrifvet, med en hjartevinnande da vi ater kommo ned till kanalen, sago vi henne annu varme, har det vunnit stor ' spridning, bl.
a. som lase- fradtbojd, p&amp; den skugglosa stigen.
Tre kvart senare bok i manga skolor.
Det ' ar var egen tids framsta dik- atersago vi henne med repet om axlarna, en ensam ge- stalt p i en till .synes andlos vag.
Och jag vet ej annat targestalter, som har trada ungdomen till motes.
I en alldeles nyutkommen del ger forfattarinnan en an att mannen sofvo till midnatt, kanske drog hon dm, serie skildringar af de stora skalderna fran 1800-talets ' baten och lasten fram till hafvet.
E
t Nasta morgon reste vi fran Brugge till Antwerpen.
I kupen traffade vi en belgisk timmerhandlande pa hem- vag fran Ostende, en meddelsam, kraftig femtioarsman, utmarkt hemmastadd i engelska och sardeles intresserad af Amerika och alla dess sedvanjor, dari inbegripet den uriderbara att kvinnorna fa resa ensamma utan manliga foljeslagare.
Vi talade om hettan i New-York, om tull- tariffen, om Mr Roosevelt och trusterna, och vi berattade honom, att kokosnotter i c k e vaxa i Virginien.
Och sa, jag vet ej hur, kommo vi att namna rostratt for kvinnor.
Och under aterstoden af vagen till Antwerpen fingol vi hora en belgisk anti-suffragists .isikter, godmodigt meil bestamdt uttalade.
I afseende pa form och beskaffenhet skilde de sig icke det minsta fran dem darhemma!
Han sade, att han vanligen icke beundrade Kaiser Wilhelm, men att denne verkligen sagt nagot riktigt och traffande da han talade om " K i n d e r, K i r c h e und K u c h e ".
Han sade, att mannen var skapad att styra och be- falla och att kvinnan var skapad att skota om mannen.
Han sade, att kvinnans hjarna var mindre an man- nens,.
att den alltid varit det och alltid skulle bli det.
Och darvid sag han strangt p&amp; mig.
" Madame ", sade han, " jag vill inte saga n5got obe- hagligt eller personligt, men nar kvinnan blir mannens intellektuella jamlike, d a ma hon tala om politisk jam- likhet. "
Han sade, att enligt hans asikt borde kvinnorna er- halla ett visst matt af uppfostra11 och att man at dem borde anfortro omsorgen om de fattiga.
H&amp; sade, att kvinnans fysiska svaghet absolut ute- slot henne fran deltagande i det offentliga.
Nej, mannen var Atlas, s.om bar .vadden p2 sina axlar.
Han ville fraga mig p i samvete - kunde val kvinnans fysik uthar- da forhandlingarna i en rattegangssal eller ett parla- ment?
" I g i r; i Briigge sago vi en kvinna, som ensam drog en lastad kanalbat - " borjade jag.
" Ah det ", genmalde han foraktfullt, " det ar ingeii- ting!
Det gor dem godt att vara i friska luften. "
Det hade var reskamrat fran Brugge till Antwerpen mahanda ratt i, och afven i afseende pa uppfostraii var han ju ganska liberal.
" ' Ett visst matt af uppfostran, men icke mera. "
" Icke vetenskapliga studier, madame.
Hvad har val en kvinna nagonsin utrattat i ' litteratur, musik eller de skona konsterna?
Hvad har hon utrattat i vetenskap, i uppfin- ningar? "
" Madame Curie. "
" Bah, madame, det var hennes man.
Hon hjalpte honom endast. ' '
Sa 13ngt var belgiska reskamrat, men afven han visade prof pa hur tiderna gatt ' framat.
En gang i forna tider kallade en vis man kvinnan for Helvetets Port; den belgiske gentlemannen sade " kvinnan " med en viss egendomlig betoning blott.
Och honom till trots vill jag, att Helvetets Port icke, blott.
skall ha ett " visst matt af uppfostran ".
Jag vill.
att hon skall uppfostras grundligt, till hoga mal, till vida vyer.
Jag vill inskranka talangerna; mindre bro- deri, mera fysik, kemi och biologi; mindre bridge och patience, mera matematik, historia och filosofi; mindre pseudo-moral och mera kunskap om och karlek till iiianskligheteii; mindre tal.
o m stora namn och mycket mera kaniiedom om hvad som gjorde dem stora; mycket mindre af det rent feminina och mycket mera af det adelt manskliga. '
Sinnet blir sadant som det det beskadar.
~etrakta ' den vida varlden, icke med slo och ouppmarksam blick, utan eftertanksamt, och forr eller senare blir du varldsvis.
Se dig alltid omkring p&amp; ett litet inskrankt omrade, och omsider tror du att detta omrade ar en varld.
Det har val sin skonhet, sin lilla stjarna, sina sma blommor, sitt behag, men man gar miste om rymdens stjarnvidder, de stora hafvens salta pustar och vindarna som stryka fram fran fjarran hojder.
Ja, bilda kvinnans sinne, lar henne att tanka stort och altruistiskt; gif henne erfarenhet af allt manskligt, och den upplysning hon far meddelas at hela mannisko- slaktet.
Ty Helvetets Port ar mansklighetens moder och bar- net valde i forgangna tider ett underligt namn at siil moder, men annu underligare ar, att det .i de sista tiderna ej onskar nagon battre moder.
Det onskar ingen starkare, ljusare, harligare moder an den at hvilken Ter- tullianus gaf det stygga namnet.
Stackars.
dumma, envisa.
och forblindade barn!
Ty till sist miste- jag vaga pasta, att ~ertullianus, den gamle kyrkofadern, paradoxalskaren, som ' " trodde, eme- dan det var .orimligt9 ', kanske var nojd med att Helvetets Port skulle vara lag och trang, befintlig i skymundan, men att tiderna forandras och att allt, till och med det mest hafdvunna och vedertagna, till och med Helvetets Port visar eii benagenhet att vilja forandras.
.
*) Den amerikanska ladyn protesterar har mot ett uppfost- ringsideal som afskaffats i snart sagdt hela den gamla varlden och som man forvanas ofver att finna gallande i den nya.
8ed: s anm. Ellen Wafer.
s Till Dagnys lasekrets i landsorten.
l Som Dagny dnskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mdl att tillva- rataga allas intressen pB skilda platser, fb vi har- med uppmana vdra lasarinnor I landsorten a f f .de fdr att underlatta denna vdr uppgift, ville till tid- ningens redaktion insgnda sBdana notiser, som utdfver lokalintresset innehdlla saker a f vikt fdr ' kvinnordrelsen i dess helhef.
.
och svar.
Hvar kan.
mak pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru rnanga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera &amp; dessa staL -- Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man a W gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklridor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50, 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
for l / ~ 2: Hvilka vlllkor erhHlla prenumerantsamlare &amp; Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfirs- och 20 ore for hvarje kvar ' alsprenumerant.
Huru skall man farfara for denna provisions er- hrillande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Anhngen: insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (a ' annor- stzdes) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgaende pr postanvis-.
ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvllket pris kan man nummervis losa Dagny ?.
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
eno om s Alla skritvelser rorande expedltionen adresseras: ' ' D A G N Y S EXPEDiTH STOCKHOLM.
' Platss6kande Damy fa sina annonser itzfo ' rda i for halfia priset eller 7lk ore pr mm.
; tudentska, undervisningsvan och .nusikalisk, studerat utrikes, soker plats i god familj i Sverige ellei utlandet.
Benaget svar till " Institu- tricell, Svenska Dagbl.
hufviidkon- tor, Sthlm, f. v. b.
Guvernant, ung, undervisningsvan, soker plats, Genomgatt attaklassi&amp; laroverk, Goda betyg.
DC.
C.,, Sonimen, p. r.
Frisk, intelligent, l&amp;arig flicka n.
8-klassigt hogre flicklaroverk S ar, kunnig i siiinnad och haiid-; oker plats i biittre familj, garna rbeten, iiiiskar nu till Iiosten plats itoml., som ellskap och hjalp battre familj att gii frun tilltiandn rller undervisa bain.
Kunnig i husliga gorom3.
Svar 111Zrkt ianrlarbeten o. nagot musik, samt i familjemedlem u torde diidas leltagit i skrifgoronial och husliga lLailda~, p. r., inom 8 dagar.
; ysslor.
Svar till &gt;At god familj,, h. Dagbl.
exp., f. v. b.
Bildad f l i c k a Lararinna,; om genomgatt Hogre lararinne-; eminariet, har goda betyg och iagra ars undervisningsvana, on-; kar undervisa en elev i forbere- lande klassernas eller lagsta ele- nentarklassernas kurs.
Sma lone- insprak mot rattighet att dispo- lera ofver tiden utom larotim- narna.
Svar till •âM.
R.D, Dufed, 3. r. inskar nu genast plats som siill- kap och hjalp at aldrc herre cllcr lam, eller som hjiilp; it tiirsriioder ivar snarast till:) Familjetnedlem .. F.•â, Svenska Dagbladcts Annoiis-; ontor, Goteborg.
Mot fritt vivre inskar bildad,.
incdel5lders dan: dats som sallskap, hjilp, skrifbi- rade, hos ensam dam eller 5Idrc Slojdlararinna amilj.
Svar till:) Hosien !012,, lenna tidnings annonslcor.tor, &lt;ii- cunnig i all slags konstvafnad och eborg, f. v. b. lamast onskar plats instundande lost eller till vHren.
Svar emotses ned tacksamhet under adr.
n26 &amp; D, jelsjon.
Battre, ~rdningsfull, duglig flicka, soker il1 hosten - okt.
eller nov.
-- ~lats i trefligt hem som hiismoders; ng lararinna, som genomgatt 1- ijalp och sallskap.
Kiitinig i s o m irigt semiii.
med goda betyg, ons- lad, matlagning, ' hakning och f. ii.
{ar underv.
mindre barn i t eliimen, illa i ett battre hem forekoinmandc ielst bilda en kurs.
Goda rekomm.
@ - omal.
Foto.
sandcs pa bc,, " maran.
' innas!
Svar till 11s.
L.&gt;, Kommen- ief.
finnas.
Svar till ' i: anxiljenied- lorsg.
26, 1 tr., t.
Ii., eller pr A. emD, Borfendal, p. r. r.
12465.: s Ung flicka med god handstil onskar plats a ~aradsskrifvar ekoritor, eller i familj l&amp;- afven skrifgoromil forekomma.
h a r till 1 sept.
emotses tacksamt if P Intresserad och villig^, Poste restante, Solvesborg.
ned 10-arigt betyg fran forut inne- iafd plats, soker, tiilfolje andrade orhallanden, platsombyte till 1: sta lov.
Svar till god mat; Godt i u m o r ~, under adr.
5.
Cr~~mnllii 4nnonsbyril, Sthlm, f. v. b.: om genomgatt ett Ar vid folksko- Ung ficka lesem., onskar plats som lararinna som aflagt realskoleexamen, soker for mindre barn i finare familj.
Fornianlig plats i kassa.
Svar till Afven kunnig i somnad o. bakning# 10s respektabel rii~ghcrrr (helst Svar under adr.
a18 ar^, Poste ~Sveas, p. r. Sala.
ildre) eller ankeman, sokes till 1 rest., Grythyttehed.
?ov.
event.
tidigare, af ung iitikc-: ru, dar.
en Ciirig dotter far rncct- Ung sjukskoterska ' olja.
AP van vid storre Iaiidtlius- Snskar under vintern nagon lattare nal1 samt att skota tjanare.
(i d a ?rivatvard, helst i Skfine.
Svar till: ek.
finnas.
Vid liin fastes ej s i D 15 oktobern, Kiosken Viktoriaga.
stort afseende.
Tacksam for svar tan, Gijteborg.
till ~ 2 % p. r., ~ Mogata.
som aflagt realskolexamen med goda betyg, onskar plats som gu- vernant.
Svar till postfack 690, Tva battre ansprakslosa flick01 Bjarnum.
onska platser i familj for att del, taga i alla inom ett hem forekom, goromal.
(Garna a landt.
Guvernantsplats, mande bruk.)
Den ena kunnig i enklart med flerarig pra !ctik i kopiering onskas af ung flicka som genom- matlagning och den andra afver gatt S-klassigt laroverk.
Studentbe- villig deltaga i skrifgoromal om si af maskinritn.
o. kartor oiiskar tyg i tyska, engelska o. franska.
psfordras.
Svar till llPAli tliga l c lamplig plats eller hemarbete.
Sv.
till &gt;Basta rclc.~, p. r., hfa111~o 7.
Svar till Dundervisningsvan D, Sv.
arll, Sundsvall, p. r.
Telegram byran, Orebro.
Ung flicka, Ofvad riterska 21-ars fiicka Ung musikalisk flicka, Prast dotter in.
r ealskolexameo onskar plats pil landet, har genoin- som med goda betyg genomgatl fullstandig flickskola samt gymna- siets forsta ring onskar plats i fa- milj att undervisa mindre barn, Svar till DE.
19 ar^, Eslof p. r. Battre, ansprfikslos ung flicka, onskar plats i treflig familj att lasa med.
barn sam t event.
bi trada hiis- moder.
Svar till 1118 arll, Ojebyn, p. r.
Plats som skrifbitralde gatt hush ?illsskolor och kunnig enklare somnad och barnkar.
Sval onskar elementarhilriad flicka, som till officersdo dotter^^, Lidingo-Brevik innehaft dyilk plats fijriit.
SVX till p. r. kontorsv van!
), Sniedby, p. r.,
j ' Me&amp;lalders dam.
.
: (anka) !af goh f~milj, ' ~armhjartad, enkel, och hudig och med flerarig praktik i.
sjukv., soker verks.
som iiusforestandarinna a barnhem ellei i.narie- mindre Sailatorium.
' ellki i bild.
bildad, allvarlig mans -, .helii am- betsm.
el.
.likn.
),, .Rek .,.
ref. Sv.
t, Barnvana, under.
adr.
S.
G u m ~ l i: undervisningsvan saint helst musi- kalisk Iararinna far plats instun- Ann.-b.
Sthlm.
dande Iasar att lasa 2: dra forb.
kl. kurs.
med tva flickor.
Svar till Fru Ellen Sahlin, Laxa.
LEDIGA PLATSER,.
k.ompetent.
i bokforirig ' .och bok- slut, samt nagot hemmastadd j manufakturaffar, da nigon gang sadan hjalp onskas, erhaller plats nu genast eller den l .Okt., oni svar med loneansprak och foto in- Barnfroken; till ma nu faktura, Postfack af god familj erhaller plats i finare sandes hem i Norge for att skota tvennf 47, Laholm.
:;.
,.
barn, respektive 5 och 2 ar och eventuellt bibringa de forsta grun-.
, ... derna i lasning.
De basta refe- erfordras .. Svar omgaende Larare eller Lararinna renser helst med fotografi till A.
N., p. r.!
barnkar och plikttrogen battre flicka onskas ' att mot fritt vivre jamte sokes till kom ' mande Iasar for en Stockholm, I. jungfiw vara husmor behjiilplig l l-ars gosse hos Disponentfamilj med ett hems .skotande.
.. Svar med i Varmland.
Svar till BB.
ED.,.
Barmoken Foto till n TjanstemannafanzilJ ',, p. r. Karlstad, p. r. bildad, musikalisk och barnkar, far Molndal.
plats i Uppsala till d.
15 Sept.
at1 silllskapa, lasa laxor och hafva till- syn om fem barn.
Barnjungfru Husforestandarinna,.
.. ...
finnes. '
Svar till, Box 189, Uppsala, For illas samhalle, 15 minuters barnkar och van att handleda barn vag fran Stockholm, onskas till saint skota ett finare hem, dar 2: ne hosten en seminariebildad Iararinna, barn om 4 och 5 ar finnes.
Svar som ar villig att uppsatta en sma- Medelalders, fint bildad, sprak- till BL.
L., Hotel Terniinus, Stock- skola och event.
kindergarten.
La- kunnig, musikalisk dam med sinne holm.
rarinnan far disponera fri bostad For familjelif, erhaller till hosten.
-.
.
...
.
och skollokal, tillsammans tre rum val aflonad anstallning i solid stock- och kok, jlmte vedbrand, hvar- holmsfamilj med 3 yngre dottrar En enkel, ansprakslos och jamte skolinredning bestalles efter i skolaldern.
Svar fran endast kom- duglig flicka lararinnans onskan och fa fritt petenta stallas till DC.
B.
1 9 1 2 ~ ~ i f god familj far plats i liten familj disponeras.
Betygsafskrifter samt Svenska Telegrambyran, Stockh.olm, A landet att tillsammans.med hus- rekom.
janite ansokan torde insan- F. v. b. modern utfora alla husets sysslor.
das till DS.
D.,, under adress S.
Lon 200 kr.
pr Ar, eget rum och Gtimalii Annonsbyra, Stockholni inses som familjemedlem.
Svar f. v. b.
Vid Fredrika Bremer-Forbundets: il1 ~200n, Skurup, p. r. e.em Battre; musikalisk flicka onskar plats i familj, som hjalp och sallskap.
Innehar plats,.
men onskar ombyte.
Svar tacksamt till ~ 2 0 ar,.
Halmstad, p. r.
Yngre dam med flerarig praktik a kontor, full1 hemmastadd i stenografi och ma- skinskrifni.ng och med elementar- skolebildning i .sprak, onskar.
ge- nast platsombyte.
Svar till " An- svaru, Sthlm, p; r.
Ung frisk f-licka van vid husliga goromal, afven n&amp; got .kunnig i somnad, onskar plats i godt hem.
Svar till, Familje- medlem,, Moheda, p. r; Mot fritt vivre Biittre, allvarlig barnkar flicka, c: a 25.
ar, onska!
till hosten att hjalpa med somnac o. tillsyn af fyra barn, alder 11 til 3 ar.
Tva jungfrur.
Loneanspr.
betyg, foto till inge ni ors familj^ p. r., Falun.
, ' d, ansprakslos 0.
Lararinna.
I _ Guvernant. '
, onskar ung flicka, med hag for husliga goromal, anstallning i battre familj for att lara matlagning samt hjdlpa.jil1 med forekommande syss- lor.
Onskar anses som familje- medlem.
Helst i Stockholm.
Svar till nZ *, Box 71 Karlstad.
Liirarinna onskas omkring]: sta sept.
att un- dervisa tvenne barn, 8 och 6 ar.
Kunnig i somnad, barnkar, alder ej under 25.ar.
Svar jamte foto och Ionepret.
Hjelmared pr Alings- as.
Landthushall- ningsskola.
for utbildande af lararinnor, Rim forsa, Finnes plats ledig for bitradande Iararinna i huslig ekonomi.
: Lone- rornianer: 800 .kr.
och allting fritt.
Platsen tilltrades den l ' oktober.
Till styrelsen for .Fredrika Bremer- Forbundets landthushallni~igssk,ola stallda ansokningar jilnite prast-, lakare- och kompetensbetyg insan- das fore den 10 september under idress Rimforsa.
Upplysningar om Ljiinstgoring m. m. lamnas af sko- lans forestandarinna.
Barnfroken.
Battre flicka kunnig i somnad, ~rdentlig och palitlig med goda letyg far plats genast att skota 2 Jarn 5 och 4 ar.
Svar med betyg: il1 D: r Soderberg, Helsingborg.
. '
Som familjemedlem ~ndervisningsva n lararinna onskar 17 ars flicka komma i godt erhaller plats 1 sept.
i enkel landt- hem pa landet, for.
att lara 0: del- taga i husliga goromill, mot fritt mannafamilj (Halland) for under- vivre eller nagon betalning.
Svar bisning af 4 barn i Alder 11 - 8 Ar i .. vanliga skolamnen och sprak.
till n15 Sept.,, Orsaj p.
r. '
-. '
Betyg janite Ionepret.
sandas under adr.
Agarden, Atran. '
Frisk, stark, arbetsviin ung flicka onskar till hosten plats i faniilj pi landet, dar god lardom i husliAlls- goromal kan erhiillas.
Nagon lon onskvard.
Svar till ' iFrisk o. stark 20 ar,, Kopparberg p. r.
En utbildad Barnsiiit er ska med goda skriftliga och muntliga rekommendationer: onskar plats i god familj i Stockholm for vinterii.
Svar till * a29 Ara, p. r., Saltsjo-Stor- angen.
kvinnlig, fullf hemma i engelska o. franska spraken, ej under 23 ar, Ung dam, med minst 1 ars praktik, erhaller plats 5 svenskt institut vid franska med teoretisk underbyggnad och Rivieran.
Svar till.
~Rivierann, Sv.
nigon praktisk ofiiing i bokforing, Dagbladets annonskontor, Sthlm.
erhaller.
genast plats.
vid storre industriellt foretag i landsorten i Norrland.
Villkor: snygg och tyd- Kassorska.
lig ' handstil samt arbetsformaga, En ej allt for ung kvinna, kunnig Begynnelselon 75 kr.
pr.
manad i bokforing, maskinskrifning och janite .fritt mobl.
rum.
Lefnads- nagot kunnig i sprak, erhaller ge- oiiikostnader c: a 40 kr.
pr manad.
nast plats soni kassorska p; gross- Biljett, markt " Bokforare ", .endas1 af dem, som veta sig kitnna trifvaz handelskontor.
Svar med referenser till # God i landsorten.
sandes iiiider adress plats XQ tinder adr.
S. Guinxlii S. Gum~elii Annonsbyra, Stock- holm, f. v. b..
Annonsbyra, Stockholm.
f. v. b. '
Plats ' a &amp; nbetsmaniiakontor Stockholm erhaller bildad dam ned snabb,.
uppfattning, vacker landstil, ordentlig, kunnig i maskin-; krifning, gker ' i additionsrakning.
, on 700 kr.
; som okas till .1,000 [r. efter vunnen, skicklighet.
1 ma- lads semester.
6 timmars.
dagl.
janstgoring.
Svar med fotografi, ilder och referenser fore .den 1 Sept.
d. a. till .Ambetsman=, poste restante, Stockholni. '
Framtidsplats Karlstad.
Kvinnlig kontorist, med god stil och kompetent att sjalfstandigt gora bokslut, erhaller anstallning genast eller 1 oktober.
Alla no- iiga upplysningar tillika med foto- grafi sandas till Karlstads-Tidning-: ns kontor, Karlstad, under marke framtidsplats i Karlstad,.
Sprid Veckotidningen D A GNY! " '
'
- Stockholms Musikinstitut, Deposition Kapi talrakning Aberopa alltid Sparkasse- rakning annonserna I K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, Stureaatan 34, STOCKHOLM.
\ b DAGNY!
Brahegatan 7 B. Allm.
Tel. 11596.
Rikstel.
Ost.
11 85.
Hostterminen borjar den 16 September.
Undervistiings3riinen: Piano, sang, violin, harmonildra och musikhistoria.
Forste: larare i sang: Fru Clary Morales, i violin: Herr Julius &amp; utfistrOm, i piaiio: Undertecknad, Larare i harmoni: Direktor Otto Olsson.
~llliasikhisto- riska forelasningar: Herr Olallo Morales.
Anmalningar skriftl.
fr. d.
1 sept.
och muntl.
fr. d.
9 sept.
hvarje dag kl. 1-3 samt l /, 6 4 7 e. m.
Under terminen anmalnings- och mottagningstid dagl.
kl. 1-2.
Prospekt tillhandahilles.
Filialer 8 Soder, Kungfzsholmn och Lulingon.
Sigrid Carlheim-Gyllenskold.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Lektioner i Linnesomnad 1 Vir6ns Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande ootbertrMfad.
- Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A,, Q. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
e l.
H o n v 21, Lilla Vattogatan 21 - - - Stockholm.
(ifven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
Sprid KARIN EONER, Stockholm.
DAGNY!
Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
EVA EON&amp; Malml).
Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
L Fredrika-Bremer-Farbandet: Drottninggatan 84.
Rikstel.
2762..
Forbundets byri Oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Farbandets Sjaksk (iterskebyr8i: Tannelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
GYNNA DAGNYS ANNONSORER!
- (LEDIGA PLA TSER) Slojdlararinne- befattningen vid Sunderby folkhogskola, f. d, Bodens folkhogskola, Norrbotten, sokes hos skolans styreise senas1 den 15 inst.
sept.
Lon: 700 kr.
sarni fri bostad med lyse och vedbrand, Tilltrades l nov.
Narmare upp- Kungl.
Norrlands Dragonrege- lysningar lamnas af skolans fore- n tes off icersmess forklaras har- standare, Dir. J. Hallback, adr.
d ledig.
Sodra Sunderbyn .. rilltrade den 15 inst.
nov.
och skc da ansokningar atfoljda af betyg ock i rekommendationer vara inlam.
Operationsskoterska nac le till direktionen senast den 15 okt.
far plats senast 15 Nov.
vid Jon- lasarett.
For dugande sko- darrnare upplysningar meddelar kopings synnerligen formanliga Ione- ssofficeren Lojtnant E. Setter- terska vill kor.
Ansokan snarast till o9er- g, adress Umea.
lakaren.
I platsen) a Skaraborgs och Alfshorgs lans talt for sinnessloa finnas, till i 1 Nov., 2: ne platser lediga:) for en Hush (9l&amp;rska, fullt kom- ent att foresta ett hushall p8 &lt;a 250 personer, samt I) for en Ofyerskoterska, helst lildad i sjukvard, for den nya lafdelningen.
Lon for hvardera 50C kr.
Ansokan, atfoljd af betyg ock i rek.
jamte foto och uppgift alder, insandes till Forestinda- nan, Johannesberg, Mariestad.
Bag erifiir est anhr ska erhaller plats vid Pitea hospltal och asyl.
Loneformanerna aro 400 kr., anstaltens kost jamte 125 kr.
i kostforbattringspengar, moblerad bostad med lyse och bransle samt tvatt.
Ansokningar med betygsafskrif- ter insandas snarast till HOSPITALSKONTORET, Pitea.
Dagens nummer innehAller r De engelska kvinnorna och rostrattsrbrelsen.
Sjukskoterskekongressefi i K81n den 4-8 augusti.
Af Agda Meyersoa.
Hos Rosa Illayreder.
Anna Lenah Elgstr8m: Fattlgfolk.
Rec.
af Maria Rieek-Millier.
h \ arie Louise Gagnet: Svenska filtfattare, deras lif och verk- samhet.
II.
Rec.
af Susy SilfiePbrand-Eriksora.
Ett reseminne frin Belgien.
Af Ellen Water.
Prenumeration h Dagny sker h narmaste posta,nsta,it eller bokhandel.
- - - -
